Landstingsstyrelsens beslut

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Nationell IT-strategi för vård och omsorg samt handlingsplan för nationell IT-infrastruktur Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstinget Sörmland antar den nationella IT-strategin som ett komplement till den av landstingsfullmäktige fastställda IT-policyn. 2. Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att i samverkan med SKL, andra landsting och länets kommuner medverka i förverkligandet av den nationella IT-strategin genom det arbete som föreslås i handlingsplanen. 3. I budget 2007 med flerårsplan avsätts medel för att medverka i den gemensamma finansieringen av handlingsplanen samt för att möjliggöra nödvändiga anpassningar inom landstingets eget IT-ansvar. 4. Landstingsstyrelsen svarar på SKL:s inkomna skrivelser enligt bifogat förslag. Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i brev den 23 mars 2006 informerat om den av Regeringen och SKLs förbundsstyrelser antagna nationella IT-strategin för vård och omsorg. Den 22 september i år beslutade SKLs förbundsstyrelser att rekommendera landstingen medverka i och gemensamt genomföra ett förslag till handslingsplan för förverkligande av en nationell IT-infrastrukturplattform med början Kommentar Tjänstemän inom Landstinget Sörmland, främst landstingsdirektören och IT-chefen, har deltagit aktivt i de samråd som funnits vid utarbetande av såväl den nationella IT-strategin som den tillhörande handlingsplanen. Landstingsstyrelsens Serviceutskott har informerats och IT-strategin har diskuterats i utskottet. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 06\(11) Nov\ SID 1(2) 108 Nat ITpolicy\ 108.doc Utskriftsdatum: :06

2 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Bilaga 1. Missiv 2. Landstinget Sörmlands yttrande till SKL över IT-strategi och handlingsplan 3. Förbundsstyrelsernas beslut nr SKL:s skrivelse med den nationella arbetsgruppens rapport Protokollsutdrag till SKL Akten ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\processer\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 06\(11) Nov\ SID 2(2) 108 Nat ITpolicy\ 108.doc Utskriftsdatum: :06

3 Lednings- och verksamhetsstöd MISSIV Bilaga 1 LS 108/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR IT-enheten LS-LED Landstingsstyrelsen Nationell IT-strategi för vård och omsorg samt handlingsplan för nationell IT-infrastruktur Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i brev den 23 mars 2006 informerat om den av Regeringen och SKLs förbundsstyrelser antagna nationella IT-strategin för vård och omsorg. Den 22 september i år beslutade SKLs förbundsstyrelser att rekommendera landstingen medverka i och gemensamt genomföra ett förslag till handslingsplan för förverkligande av en nationell IT-infrastrukturplattform med början Tjänstemän inom Landstinget Sörmland, främst Landstingsdirektören och IT-chefen, har deltagit aktivt i de samråd som funnits vid utarbetande av såväl den nationella IT-strategin som den tillhörande handlingsplanen. Landstingsstyrelsens Serviceutskott har informerats och IT-strategin har diskuterats i utskottet. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att Landstinget Sörmland antar den nationella IT-strategin som ett komplement till den av landstingsfullmäktige fastställda IT-policyn, att till SKL avlämna svar på inkomna skrivelser i enlighet med bifogat förslag, att ge Landstingsdirektören i uppdrag att i samverkan med SKL, andra landsting och länets kommuner medverka i förverkligandet av den nationella IT-strategin genom det arbete som föreslås i handlingsplanen, att i budgetarbetet avsätta tillräckliga medel för att medverka i den gemensamma finansieringen av handlingsplanen samt att möjliggöra nödvändiga anpassningar inom landstingets eget IT-ansvar. LANDSTINGET SÖRMLAND Lars Andåker Landstingsdirektör Ante Grubbström IT-chef Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\uppdrag och projekt\processer\politiska SID 1(2) dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 06\(11) Nov\ 108 Nat ITpolicy\Bil Missiv nationell IT-strategi.doc Utskriftsdatum: :22

4 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR IT-enheten LS-LED Bilagor: Landstinget Sörmlands yttrande till SKL över IT-strategi och handlingsplan Brev från SKL Nationell IT-strategi för vård och omsorg (tidigare utdelad i LS) kan även hämtas på eller SKL Förbundsstyrelsernas beslut innehåller även LD-gruppens rapport som beskriver handlingsplanen ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\uppdrag och projekt\processer\politiska SID 2(2) dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 06\(11) Nov\ 108 Nat ITpolicy\Bil Missiv nationell IT-strategi.doc Utskriftsdatum: :22

5 Lednings- och Verksamhetsstöd Bilaga 2 LS 108/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR LS-LED Sveriges Kommuner och Landsting Nationell IT-strategi för vård och omsorg samt handlingsplan för nationell IT-infrastruktur Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i brev den 23 mars 2006 informerat om den av Regeringen och SKLs förbundsstyrelser antagna nationella IT-strategin för vård och omsorg. Den 22 september i år beslutade SKLs förbundsstyrelser att rekommendera landstingen medverka i och gemensamt genomföra ett förslag till handslingsplan för förverkligande av en nationell IT-infrastrukturplattform med början Tjänstemän inom Landstinget Sörmland, främst Landstingsdirektören och IT-chefen, har deltagit aktivt i de samråd som funnits vid utarbetande av såväl den nationella IT-strategin som den tillhörande handlingsplanen. Landstinget Sörmlands situation I vårt landsting har vi under många år arbetat med att införa ett heltäckande och gemensamt IT-stöd för hälso- och sjukvården. Helt nyligen tog vi det sista steget på denna långa resa och vi har idag en relativt bra situation när det gäller att ge alla medarbetare tillgång till den information de behöver i sitt arbete med patienterna. Den konsolidering som många landsting och regioner har framför sig har vi bakom oss och det medför att vi till viss del inte känner igen oss i nuläges- och problembeskrivningar som grundar den nationella IT-strategin. För vårt uppdrag och ansvarsområde är IT-strategin framförallt betydelsefull för att utveckla vår samverkan med länets kommuner och direkt med medborgare, patienter och anhöriga. Här har vi lika långt kvar som många andra. Den nationella IT-strategin Landstinget Sörmland ser positivt på dokumentet och ställer oss bakom den vision och de grundläggande värderingar som där framställs. Landstingsstyrelsen har i november 2006 beslutat att anta den nationella IT-strategin som ett komplement till den av landstingsfullmäktige i mars 2006 fastställda IT-policyn. I strategin beskrivs sex insatsområden. Av dessa är enligt vår uppfattning de tre första viktigast i den meningen att de utgör grundläggande förutsättningar för att förverkliga strategin. När det gäller område 4, skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande IT-system, är det viktigt att betona just skapa förutsättningar i motsats till att skapa lösningar vilket i ett nationellt perspektiv är väsentligt svårare. Behoven av nya lösningar varierar också kraftigt mellan olika huvudmän. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\uppdrag och projekt\processer\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 06\(11) Nov\ 108 Nat ITpolicy\Bil Till SKL ang nationell IT-strategi och handlingsplan.doc Utskriftsdatum: :23 SID 1(3)

6 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR IT-enheten LS-LED Handlingsplanen I stora drag är vi beredda att ställa oss bakom förslaget till handlingsplan och medverka i att genomföra den, dock med beaktande av följande synpunkter. Handlingsplanen följer IT-strategins sex insatsområden. När det gäller de tre första områdena är det de gemensamma definitionerna som är det fundamentala för att förverkliga IT-strategin. I det fortsatta arbetet måste stor uppmärksamhets ges åt detta och det är väsentligt att definitionerna är tydliga och överenskomna mellan aktörerna innan arbetet med att anskaffa lösningar tar vid. Här återstår enligt vår uppfattning mycket arbete, exempelvis gällande Bastjänster för säker informationsförsörjning. När det gäller gemensam anskaffning, utveckling och eventuell drift av bastjänster och tillämpningar vill vi understryka att det är en förutsättning att behoven verkligen är gemensamma och att de nya delar som tillförs verkligen ger alla parter ökad nytta som motiverar de gemensamma kostnaderna. I de fall lösningarna är viktiga för några men inte för alla huvudmän måste finansieringen göras av dem som efterfrågar lösningarna. En gemensam handlingsplan får inte användas på ett sätt som tvingar landstingen till kostnader eller förändringar som inte står i rimlig proportion till ökad verksamhets- och patientnytta. Genomförda investeringar och uppnådda resultat måste hanteras med aktsamhet i en nationell samverkan. Särskilt när det gäller en nationell patientöversikt och en nationell ordinationsdatabas vill vi mana till försiktighet. Alla grundläggande förutsättningar är inte klara och vi anser att en fördjupad behovsanalys är nödvändig. Våra egna erfarenheter av ett heltäckande förskrivarstöd med gemensam läkemedelslista ger vid handen att detta är ett mycket svårt tillämpningsområde för IT-lösningar och att man måste nalkas det med respekt och ödmjukhet. Handlingsplanen har fokus på perioden Vi tycker att det är viktigt att hålla en hög takt men vi tror samtidigt att det kommer att ta längre tid att uppnå eftersträvade resultat. När det gäller den gemensamma finansieringen är vi beredda att bidra i den omfattning som anges i handlingsplanen under förutsättningar att våra synpunkter om gemensamma behov ovan beaktas. Kvalitetsregister Landstinget Sörmland stödjer rekommendationen att landstingen övertar huvudansvaret för kvalitetsregistren. ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\uppdrag och projekt\processer\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 06\(11) Nov\ 108 Nat ITpolicy\Bil Till SKL ang nationell IT-strategi och handlingsplan.doc Utskriftsdatum: :23 SID 2(3)

7 Lednings- och verksamhetsstöd HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR IT-enheten LS-LED Beställarfunktionen Landstinget Sörmland stödjer förslaget att inrätta en Beställarfunktion för gemensamma informations- och IT-tjänster inom vård och omsorg. Vi vill understryka vikten av att denna funktion har en bred förankring hos och en nära samverkan med landstingen så att det blir möjligt att samordna de gemensamma lösningarna med dem som hanteras inom landstingens egna ansvar. De beslut som beställarfunktionen fattar måste vara väl förberedda och förankrade hos landsting och kommuner. LANDSTINGET SÖRMLAND Lars Andåker Landstingsdirektör Ante Grubbström IT-chef ORG NR Y:\Lednings- och verksamhetsstöd\enheter\administrativa enheten\uppdrag och projekt\processer\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 06\(11) Nov\ 108 Nat ITpolicy\Bil Till SKL ang nationell IT-strategi och handlingsplan.doc Utskriftsdatum: :23 SID 3(3)

8

9

10 Vårt dnr 2006/ Landstingsstyrelserna, regionstyrelserna i Region Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelsen, Gotlands kommun Nationell samordning av informations- och IT-användningen i hälso- och sjukvården rekommendation till landstingen Förbundsstyrelsens beslut Landstingsförbundets styrelse beslutade den 22 september 2006 att rekommendera landstingen att medverka i och gemensamt genomföra förslaget till handlingsplan för förverkligande av en nationell IT-infrastrukturplattform med början 2007, att rekommendera landstingen att överta huvudansvaret för kvalitetsregistren, deras finansiering, utveckling och gemensamma administration samt att Sveriges Kommuner och Landsting i överläggningar med staten ska ta upp frågan om den framtida statliga finansieringen av kvalitetsregistren. Vidare beslutade Landstingsförbundets och Svenska Kommunförbundets styrelser vid sina sammanträden den 22 september att det pågående arbetet med att inrätta en beställningsfunktion för gemensamma informations- och IT-tjänster inom vård och omsorg i landstingen fullföljs, samt att beställningsfunktionen utformas så att den i samverkan med kommunerna senare kan hantera även informations- och IT-tjänster inom kommunal vård och omsorg. Bakgrund Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets styrelser beslutade den 10 februari 2006 att för sin del godkänna den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Styrelserna gav Sveriges Kommuner och Landsting i uppdrag att verka för att samtliga medlemmar ska besluta om att anta och tillämpa IT-strategin i sina verksamheter. Regeringen har också godkänt IT-strategin samt redovisat den för riksdagen. Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

11 Vårt dnr 2 (4) 2006/1991 Kärnan i den antagna IT-strategin är att en rad IT-frågor måste hanteras och lösas gemensamt på nationell nivå för att IT-användningen ska ge avsedda effekter för patienterna och brukarna, för personalen och beslutsfattarna samt för utveckling och effektivisering av vård- och omsorgsverksamheterna. Bl.a. krävs en gemensam informationsstruktur och teknisk infrastruktur för säker kommunikation av integritetskänsliga uppgifter. I IT-strategin ingår att Sveriges Kommuner och Landsting i en andra etapp under 2006 ska inleda överläggningar med landstingen och kommunerna om det arbete som måste utföras gemensamt på nationell nivå. Det gäller arbetets omfattning och inriktning, finansiering samt formerna för beslut. Sveriges Kommuner och Landsting har diskuterat dessa frågor med företrädare för tjänstemannaledningarna i landstingen och kommunerna. Förutsättningarna skiljer sig åt ganska väsentligt mellan sektorerna. I landstingstingssektorn har det successivt vuxit fram ett nationellt samarbete och en gemensam finansiering på en rad områden avseende informationsförsörjning och IT-användning, t.ex. arbetet med kvalitetsregistren och läkemedelsförskrivningen, verksamheten inom Carelink och Sjukvårdsrådgivningen samt på biobanksområdet. Landstingsdirektörsgruppen inventerar på önskemål av Sveriges Kommuner och Landsting alla de IT-relaterade frågor och verksamheter som landstingen hanterar eller bör hantera gemensamt. I kommunsektorn finns för närvarande inte ett motsvarande samarbete på nationell nivå. Det stora antalet kommuner gör vidare att det tar tid att inleda och föra ingående diskussioner om ett ökat nationellt samarbete avseende IT-användningen i kommunal vård och omsorg. I det första skedet har därför Sveriges Kommuner och Landsting prioriterat diskussioner med socialcheferna/motsvarande i kommunerna för att kunna konkretisera och prioritera behoven samarbete och samordning. Flera av de största behoven av nationellt samarbete gäller samverkan mellan landstingen och kommunerna på tunga områden som vården av äldre, multisjuka och funktionshindrade samt barn- och elev-/skolhälsovården. I den inventering som påbörjats inom landstingsdirektörsgruppen och som refererats ovan har även ingått att beräkna kostnader samt att överväga formerna för beslut i frågor som bör hanteras gemensamt. Arbetet är inte slutfört men förslag finns på flera principiellt eller ekonomiskt viktiga punkter. Gruppen har därför utarbetat en rapport som tillställts Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets styrelser för diskussion och beslut. Som framgår av ovanstående styrelsebeslut behandlades rapporten i respektive styrelse den 22 september Det fortsatta arbetet med den nationella handlingsplanen Av landstingsdirektörernas rapport framgår att utveckling och införande av ITstöd i enlighet med den nationella IT-strategin för vård och omsorg kräver en långtgående samordning på en rad insatsområden samt också att alla landsting

12 Vårt dnr 3 (4) 2006/1991 inför en nationellt fastställd IT-infrastruktur någorlunda samtidigt. Det innebär att landstingen måste fatta en rad samordnade beslut. Detta kräver i sin tur ett omfattande och samordnat planerings- och utvecklingsarbete som specificeras i en nationell handlingsplan. Landstingsdirektörsgruppens slutsats och förslag är därför att en nationell beställningsfunktion för gemensamma insatser avseende informations- och IT-tjänster etableras, samt att en nationell handlingsplan fastställs för de gemensamma insatsernas förverkligande. Beställningsfunktion Den nationella beställningsfunktionen måste ha kompetens och djup kunskap om verksamheten samt legitimitet. Kraven på kompetens och djup verksamhetskunskap kan uppnås genom att tjänstemannaledningarna ges ett ansvar för beredningen och uppföljningen av de gemensamma insatserna. Kraven på legitimitet kräver att de politiska styrelserna i landstingen och på nationell nivå beslutar om de förslag till gemensamma insatser som framläggs av tjänstemannaledningarna via den nationella beställningsfunktionen. Det är fullt möjligt att i samverkan med kommunerna vidga beställningsfunktionen till att hantera även informations- och ITtjänster som främst berör kommunal vård och omsorg. Gemensam IT-infrastrukturplattform Tillsammans med IT-cheferna i landstingen har landstingsdirektörsgruppen i en handlingsplan specificerat arbetet med att utveckla och ta i drift en gemensam ITinfrastrukturplattform som i landstingens verksamheter uppfyller målen i den nationella IT-strategin. De gemensamma kostnaderna för handlingsplanen beräknas uppgå till 370 milj. kr för treårsperioden , varav 110 milj. kr för I dessa kostnader ingår således inte landstingens egna kostnader för att införa plattformen. Till kostnaderna för handlingsplanen kommer årliga kostnader på 20 milj. kr för en gemensam vårdportal för att göra information och tjänster lättillgängliga för medborgarna och patienterna samt på 40 milj. kr för den nationellt samordnade tjänsten Vårdråd på telefon (1177). Det bör noteras att ett genomförande av handlingsplanen innebär att landstingens nuvarande IT-kostnader reduceras på en rad punkter. Med hänsyn till de fördelar som en gemensam IT-struktur ger patienter och statliga myndigheter, är det naturligt att ta upp en förhandling med staten om finansiering av kostnader för att utveckla denna. Kvalitetsregistren Utvecklingen har vidare aktualiserat förändringar i ansvaret för de nationella kvalitetsregistren inkl dess finansiering. För närvarande har Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting delat ansvar för dessa register. Landstingen har registeransvaret men Socialstyrelsen har ombesörjt huvuddelen av den centrala administrationen. Staten har tillskjutit betydande medel, drygt 40 milj. kr, i form av Dagmarmedel och via Socialstyrelsens verksamhetsanslag. Den förändring som

13 Vårt dnr 4 (4) 2006/1991 nu förestår och som nyligen rekommenderats av Riksrevisionen är att landstingen, och på sikt även kommunerna, måste ta huvudansvaret för registren och deras finansiering samt den centrala administrationen av registren. Utgångspunkten är att överföringen av ansvaret för kvalitetsregistren till landstingen inte medför att statens engagemang i dessa registers innehåll och användning upphör samt att statens nuvarande bidrag avvecklas i sin helhet redan under år 2007 utan att det sker stegvis. Det är dock nödvändigt att landstingen successivt ökar sina bidrag till det gemensamma arbetet med kvalitetsregistren på nationell nivå, vilket för närvarande är underfinansierat. Landstingsdirektörsgruppens rapport redovisas i bilaga 1. En kompletterande promemoria om kostnaderna för landstingens IT-användning och informationsförsörjning i hälso- och sjukvården 2007 redovisas i bilaga 2. Landstingsförbundet

14 Bilaga 1 Rapport Nationell samordning av IT inom hälso- och sjukvården Augusti 2006 Den nationella arbetsgruppen: Sture Andersson Johan Assarsson Ellen Hyttsten Sören Olofsson (ordf.) Tore Olsson Åke Rosandher Karin Strandberg-Nöjd

15 1. INLEDNING Metod Kondensering av material- förstudie Intervjuer Gruppövningar med arbetsgrupper Enkät och utredning Nationella Kvalitetsregister Sakkunnigutlåtande - IT Övriga utredningar DEN NATIONELLA IT-STRATEGIN Behov, innehåll och betydelse Bättre vård och omsorg för individ och samhälle Vården i förändring IT - mångsidigt verktyg med nya möjligheter IT i ett nytt strategiskt verksamhetsperspektiv Huvudpunkterna i ett strategiskt verksamhetsperspektiv på IT Huvudmännens ansvar Insatsområden för samarbete och samordning på nationell nivå Införande och uppföljning Beslutsgång DE SEX INSATSOMRÅDENA Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning Patientdatautredningen Skapa en gemensam informationsstruktur Termer och begrepp Nationella kvalitetsregister Skapa en gemensam teknisk infrastruktur Bastjänster för säker informationsförsörjning Principer för nationell IT-arkitektur HSA RIV Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande IT-system Infomedica/Carelink/SIL samt Biobanksprojektet Möjliggöra åtkomst till information över organisationsgränser Nationell patientöversikt och Nationell ordinationsdatabas EiRA Göra information och tjänster lättillgängliga för medborgarna Interaktiva personliga tjänster VPT GENOMFÖRANDE AV HANDLINGSPLAN Utgångspunkter Process för samordningen Organisation för samordningen Generell prioritering Beredning Implementering Fastställande av handlingsplan Genomförande Rapportering Finansiering... 2 (22)

16 3 (22) 1. INLEDNING Användningen av IT i den svenska vården är i dag präglad av det decentraliserade sjukvårdssystemet. Landstingen har valt olika plattformar, system och applikationer, vilket har resulterat i svårigheter att kommunicera och effektivisera IT-användningen. Behovet av en samordning har vuxit i takt med att IT kommit att spela en allt viktigare roll i vården. I mars 2005 tillsatte socialministern en nationell ledningsgrupp för IT i vård och omsorg, och ett år senare presenterade gruppen en nationell IT-strategi. I ledningsgruppen ingick bland annat Socialdepartementet, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Carelink. Strategin var ett betydelsefullt steg i riktning mot en samordning av IT inom vården. Målen med samordningen är bland annat konsolidering av landstingens teknik, terminologi, säkerhet, informationsstruktur, organisation, finansiering samt beslutsstruktur inom dessa områden. Samordningen omfattar områden som information och tjänster på webb, nationella kvalitetsregister samt sjukvårdsrådgivning på telefon. Efter att den nationella IT-strategin presenterats inleddes det som kallats etapp 2, i vilken vi nu befinner oss. I etapp 2 ingår för huvudmännen och staten att godkänna IT-strategin. Som ett led i detta tog landstingsdirektörerna ett initiativ till en handlingsplan. Det första resultatet av det initiativet presenteras i denna rapport. I detta arbete representeras Sveriges landsting av en nationell arbetsgrupp bestående av en landstingsdirektör från varje sjukvårdsregion. Deltagarna kommer från de sex landstingen: Stockholm, Värmland, Västra Götaland, Östergötland, Kronoberg och Jämtland samt en representant från SKL. 1.1 Metod Arbetet med handlingsplanen har letts av den nationella arbetsgruppen. Arbetet har varit inriktat på att metodiskt nå fram till en väl underbyggd handlingsplan. En rad källor har legat till grund för det underlag och för det arbete som nu presenteras. Inledningsvis samlades en stor mängd information in, i syfte att få en fullständig överblick av samtliga väsentliga faktorer som kan ha betydelse för handlingsplanens utformning. Utifrån detta material formulerades en rad frågeställningar, som låg till grund för ett antal intervjuer med nyckelpersoner. Mot bakgrund av intervjuerna formulerades hypoteser som i sin tur testades i gruppdiskussioner med arbetsgrupper. Därtill har fördjupade studier inom en rad områden genomförts såsom en enkät och en utredning inom området för Nationella Kvalitetsregister, en sakkunniggrupp för IT har analyserat gemensamma konsekvenser av den nationella IT-strategin och därefter gett förslag till övergripande prioritering för den nationella samordningen av IT inom vården, en genomlysning av EiRA

17 4 (22) projektet samt en granskning av organisationerna Carelink och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. Arbetet har bedrivits successivt och resultat av respektive steg har avrapporterats kontinuerligt till den nationella arbetsgruppen. Beskrivning av källorna: Kondensering av material- förstudie En så kallad kondensering av material sammanställdes som ett första led i arbetet. Syftet med kondenseringen var att ge en sammanfattande överblick över det kärnmaterial som var känt och tillgängligt för projektkansliet fram till mars Därtill innehåller kondenseringen slutsatser och reflektioner kring kommande prioriteringar inom ramen för projektet. Slutsatserna sammanställdes i dokumentet Kondensering av material, Nationell samordning av IT inom hälso- och sjukvården Intervjuer Intervjuerna omfattade 16 sakkunniga inom området för den nationella samordningen. Intervjupersonerna inkluderar landstingsdirektörer, enhetschefer, IT-direktörer, forskare och ansvariga från berörda organisationer. Urvalet har gjorts av projektkansliet och den nationella arbetsgruppen. Intervjuerna genomfördes under mars månad Resultatet från intervjuerna sammanställdes separat i dokumentet Sammanställning intervjuer Gruppövningar med arbetsgrupper Två gruppövningar har genomförts. Det första mötet handlade om Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, Carelink och SIL. Övningen bestod av en SWOT-analys utifrån olika hypoteser/förutsättningar inom områdena: organisation, styrning, finansiering och externa parter. Resultatet av gruppövningen sammanställdes i dokumentet Anteckningar från möte den 10 april 2006 med referensgruppen Infomedica/Carelink. Den andra gruppövningen handlade om de Nationella kvalitetsregistren. Även denna övning bestod av en SWOT-analys och denna gång kring hypoteser/förutsättningarna inom: prioritering, finansiering, drift, ägande, externa parter och kvalitet. Resultatet från gruppövningen sammanställdes i dokumentet Anteckningar från möte 12 april 2006 med referensgruppen Nationella Kvalitetsregister Enkät och utredning Nationella Kvalitetsregister Frågorna kring de Nationella Kvalitetsregistren har belysts av SKL. Utredningen kompletterades med en enkät som skickades ut till Sveriges samtliga landstingsdirektörer med frågeställningar kring Nationella kvalitetsregister. Frågorna i enkäten handlade om landstingens uppfattning om och användning av dagens Nationella kvalitetsregister.

18 5 (22) Enkäterna besvarades i under april Resultatet av enkäter från 19 landsting presenteras i dokumentet Sammanställning av enkät till landstingsdirektörer om nationella kvalitetsregister Sakkunnigutlåtande teknisk infrastruktur Sakkunniggrupp för IT, bestående av en IT-ansvarig från varje sjukvårdsregion, VD för Carelink samt strategiskt IT-ansvarig från SKL fick arbetsgruppens uppdrag att analysera gemensamma konsekvenser av den nationella IT-strategin och ge förslag till övergripande handlingsplan för den nationella samordningen av IT inom vården. Genom möten och dialog med SLIT (landstingens ITchefer) har de viktigaste gemensamma aktiviteterna för att realisera IT-strategin identifierats och prioriterats. På en övergripande nivå finns stor samsyn om vad som behöver göras. Frågeställningarna vid SLIT-mötet utgick från handlingsplanens insatsområden och konsensus nåddes om prioriteringsordningen för aktiviteterna. Resultaten återspeglas i rapporten Förslag till övergripande handlingsplan för nationell IT-infrastruktur inom vård och omsorg Övriga utredningar Inom ramen för den nationella arbetsgruppen har det även genomförts två fördjupande utredningar med anledning av EiRA projektet och situationen med Sjukvårdsrådgivningen SVR AB-Carelink-Biobank-SiL. Utredningen av EiRA har genomförts av representanter för SKL och resultatet finns sammanställt i dokumentet EiRA, Arbetsmaterial , version 1.0. Granskningen av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB-Carelink-Biobank-SiL genomfördes av Ernst & Young på uppdrag av den nationella arbetsgruppen. Resultatet finns sammanställt i dokumentet Samordning av Carelink, Infomedica och SIL?. 2. DEN NATIONELLA IT-STRATEGIN I mars 2005 tillsatte socialministern en nationell ledningsgrupp för IT i vård och omsorg. I ledningsgruppen ingick bland annat Socialdepartementet, Sveriges kommuner och landsting och Carelink. Ett år senare, i mars 2006, presenterade ledningsgruppen en nationell IT-strategi. Den nationella IT-strategin utgår från att det behövs ett nytt grundläggande synsätt på IT inom vården - ett strategiskt verksamhetsperspektiv. Många aspekter på IT-användningen i vården måste lösas gemensamt för att den ska kunna utvecklas, effektiviseras och förnyas i olika avseenden. Att det finns ett stort behov av en nationell IT-strategi är samtliga berörda parter överens om. Kraven på vården ökar hela tiden i takt med förändrade ekonomiska och demografiska förutsättningar. Målen har också skiftat de senaste decennierna till att definieras utifrån patientens, snarare än verksamhetens nytta.

19 6 (22) 2.1 Behov, innehåll och betydelse Bättre vård och omsorg för individ och samhälle Det svenska vårdsystemet är decentraliserat uppdelat på landsting och kommuner. Landstingen ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda god hälso- och sjukvård åt alla bosatta inom landstinget medan kommunerna enligt samma lag är skyldiga att bistå särskilda grupper med god hälso- och sjukvård. Ansvarskommittén (Dir 2003:10) utreder för närvarande hur den framtida ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner ska se ut. Resultatet presenteras i februari Målen för vården handlar om kvalitet, respekt för individen, tillgänglighet, valmöjligheter, transparens och effektivitet Vården i förändring Kraven och förväntningarna på vården ökar hela tiden i takt med förändrade ekonomiska och demografiska förutsättningar. Målen har också skiftat de senaste decennierna till att definieras utifrån patientens, snarare än verksamhetens nytta. För att klara de utmaningar som vården står inför bedrivs ett intensivt och mångsidigt arbete för att utveckla och effektivisera alla delar av vården. Alla nivåer omfattas - från vården av den enskilda patienten till förändringar av hela organisationen IT - mångsidigt verktyg med nya möjligheter IT fyller i detta sammanhang två funktioner. Dels ger IT möjligheter till en individanpassad vård och dels möjliggör IT en effektivare resursanvändning inom hälso- och sjukvården. Nuvarande IT-struktur fungerar dock inte tillfredställande. IT-användningen varierar mellan landstingen och kommunerna och infrastrukturen är i regel ojämnt utbyggd inom verksamheterna. - systemen är inte kompatibla - de är inte utformade för att kunna inkludera stödjande funktioner, ex. kvalitetsregister - systemen är inte kompatibla med ekonomi- och styrsystem - gemensamma användargränssnitt saknas - fokus på kostnadseffektivitet i drift och förvaltning saknas Patienterna saknar tillgång till systemen och möjligheter till service via e-system IT i ett nytt strategiskt verksamhetsperspektiv I den nationella IT-strategin slås det fast att IT ska ses ur ett strategiskt verksamhetsperspektiv. IT-strukturen ska därmed utformas så att den direkt korresponderar mot de mål som institutionerna för vård- och hälsa har. Beslutsunderlagen och beslutsgången måste därför förändras och driften och förvaltningen behöver förbättras. Det är ledningen hos huvudmännen som måste definiera hur vården ska utformas efter patientens behov. Beslut om ITutbyggnad ska vila på den strävan som finns för verksamheternas funktionalitet.

20 7 (22) IT ska göra vården mer lättillgänglig och genomlyst ur ett patientperspektiv. Ur vårdgivarens perspektiv ska IT möjliggöra stöd i beslut och processer, enklare informationsutbyte och effektiviserad administration Huvudpunkterna i ett strategiskt verksamhetsperspektiv på IT 1. Förstärka medborgarnas och patienternas ställning och inflytande 2. Ge vård utan hinder från verksamhetsmässig och administrativa gränser samt geografiska avstånd 3. Ge vårdpersonalen effektiva kvalitets- och kompetenshöjande arbetsredskap 4. Sträva efter god resurshushållning och ekonomisk effektivitet i verksamheten 5. Skapa goda förutsättningar för IT i vården; lagändringar, krav på enhetliga termer och begrepp i informationsutbytet och en bättre teknisk infrastruktur Huvudmännens ansvar I IT-strategin slås det fast att det decentraliserade vårdsystemet ska bevaras samtidigt som samarbetet inom IT ökar. IT-användningen kommer att behöva ledas, samordnas och följas upp på nationell nivå. I den nationella IT-strategin uttrycks det på följande sätt: Ansvaret för beslut om investeringar i nya IT-stöd ligger på huvudmännen, det vill säga landstingen och kommunerna eller de privata vårdutförare som huvudmännen anlitar. Det krävs därför en bred samverkan mellan sektorns alla aktörer för att en nationell IT-samordning ska bli möjlig. De nationella initiativen ska enligt strategin fokusera på: Förutsättningar för IT: juridisk, teknisk och informativ. Framtagning av IT-stöd. Till det kommer att utvecklingen måste fortskrida med hänsyn till ökad harmonisering inom EU. 2.2 Insatsområden för samarbete och samordning på nationell nivå De sex insatsområdena beskrivs närmare under avsnitt Införande och uppföljning I strategin slås fast att staten har ett visst ansvar för införande, uppföljning och finansiering, men att det är de regionala organen som ska besluta hur det ska genomföras. I den nationella IT-strategin uttrycks det på följande sätt: Det kommer att krävas att frågor löses och hanteras på nationell nivå. Finansieringen sker dock regionalt i landstingen med bistånd från staten. Önskemål från statens sida om en snabbare utveckling och förändring i vården som är baserad på investeringar i ökad IT-användning kan motivera krav på statliga stimulansmedel.

21 8 (22) Beslutsgång Etapp 1; IT-strategin har utarbetats av den nationella ledningsgruppen för IT i vård och omsorg som Socialdepartementet tillsatt i början av Etapp 2; Kommuner, landsting och stat ska godkänna, följa och tillämpa IT-strategin. Regeringen godkänner IT-strategin efter förslag från Socialdepartementet och därefter överlämnas en skrivelse till riksdagen med syfte att IT-strategin ska bli regeringens officiella ståndpunkt. Regeringen beslutar att den nationella ITstrategin ska följas och tillämpas av de statliga myndigheterna, däribland Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. För landstingens och kommunernas del gäller att de enskilt ska besluta om att anta och tillämpa IT-strategin. Svenska Kommunförbundet styrelse antog strategin under våren. Tjänstemannaledningen på SKL har ett övergripande ansvar för implementeringen av nationella IT-strategin. Överläggningar startar 2006 och gäller omfattningen på, finansieringen av och beslutsformerna för det arbete som behöver utföras på nationell nivå. På grundval av resultatet av etapp 2 kommer den nationella ledningsgruppen för IT i vård och omsorg att överväga planeringen, genomförandet och finansieringen av det fortsatta arbetet med IT-frågorna på nationell nivå. I den nationella IT-strategin uttrycks det på följande sätt: För att strategin skall bli verksam krävs att alla kommuner och landsting beslutar om att införa den nationella IT-strategin i sina verksamheter. Uppföljning av strategins genomslag, praktiska tillämpning och effekter. Ansvariga för uppföljningen är Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket, SKL och Carelink. Dessutom har den nationella ledningsgruppen ett uppföljningsansvar.

22 9 (22) 3. DE SEX INSATSOMRÅDENA Samordningen av IT-tillämpningarna i den svenska vården spänner över sex områden. Inom respektive område krävs insatser för att samordningen ska bli meningsfull. Det kan exempelvis handla om att skapa en gemensam teknisk infrastruktur. Vi vill dock poängtera att syftet med att dela in det insamlade materialet i de sex insatsområden inte har varit att separera dessa områden. Tvärtom går det inte att dra tydliga gränser mellan dem eftersom de i vissa fall går in i varandra. Indelningen har däremot utgjort en användbar arbetsstruktur för den nationella arbetsgruppen. Dessutom presenteras i detta kapitel slutsatser från den nationella arbetsgruppen som berör dessa områden. Slutsatserna är baserade på de intervjuer, gruppdiskussioner, med mera, som presenteras ovan. 3.1 Harmonisera lagar och regelverk med en ökad IT-användning Patientdatautredningen Socialdepartementets Patientdatautredning har som huvuduppdrag att lämna förslag till en väl fungerande och sammanhängande reglering av behandlingen av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Syftet med arbetet är att öka patientsäkerheten och möjligheterna till patientmedverkan, förbättra såväl den medicinska som den ekonomiska uppföljningen samt minska administrationen samtidigt som hanteringen av personuppgifterna säkras och den personliga integriteten skyddas. Behovet av en översyn av lagar och regler betonades av flera intervjuade som ett prioriterat område. Patientdatautredningens slutrapport presenteras den 1 oktober 2006 och den nationella arbetsgruppen emotser slutrapporten med stora förhoppningar om att den ska kunna bidra till att stärka den nationella ITstrategin. 3.2 Skapa en gemensam informationsstruktur Termer och begrepp Socialstyrelsen har idag regeringens uppdrag att tillsammans med SKL vidta de åtgärder som krävs för att en gemensam IT-struktur ska kunna genomföras. Det innefattar att utforma en normering av den terminologi som krävs för att IT inom hälso- och sjukvården ska kunna samordnas. I november 2005 inbjöds länder från samtliga världsdelar till deltagande i en ny global organisation: SNOWMED SDO (The Systemized Nomenclature of Medicine Standards Development Organization). Organisationen är understödd av WHO och syftet är att SNOWMED SDO ska utveckla den kliniska terminologin SNOWMED CT till en internationell standard.

23 10 (22) Sverige har ännu inte tagit ställning till deltagande utan inväntar resultatet av den snabbutredning som nu genomförs av en extern arbetsgrupp under ledning av en styrgrupp från Socialstyrelsen. Rapport väntas i månadsskiftet maj juni Behovet av gemensamma termer och begrepp uttrycks mycket tydligt i intervjuerna. Det är tydligt att avsaknaden av en gemensam terminologi redan i dag utgör ett avsevärt problem för kommunikationen mellan befintliga ITsystem. I den sammanställning av intervjuerna som publicerats tidigare dras slutsatsen: Det anses prioriterat att man börjar med att enas om termer och begrepp som är nödvändiga för en nationell samordning. Flera personer beskriver det som ett stort problem att man i dag använder olika termer och begrepp inom IT i vården. Mot bakgrund av detta betonar den nationella arbetsgruppen att det är en absolut förutsättning att det snarast möjligt och senast 2008, finns en normering av terminologin för att förslaget till handlingsplan ska kunna genomföras. Detta visar även erfarenheterna från Danmark. Arbetet förutsätter väsentligt ökade personella resurser och en kraftfull finansiering av staten genom Socialstyrelsen. Om den tillsatta snabbutredningen inte förordar något annat i sin kommande rapport anser den nationella arbetsgruppen att det är prioriterat att det fattas beslut om ett svenskt deltagande genom Socialstyrelsen i SNOWMED SDO projektet Nationella kvalitetsregister Socialstyrelsen och SKL samverkar tillsammans med representanter för Svenska Läkaresällskapet och Svensk Sjuksköterskeförening i den så kallade Beslutsgruppen för de nationella kvalitetsregistren. Beslutsgruppen stöder arbetet ekonomiskt och på andra sätt registerutvecklingen. Samordningen av kvalitetsregistren har utretts av SKL. Efter intervjuerna har den nationella arbetsgruppen kunnat konstatera att det råder stor enighet om att de nationella kvalitetsregistren ska anpassas på ett sätt som förhåller sig till den nationella IT-strategin. Alla register behöver inte ligga på samma plattform, men standarden bör vara densamma. Exakt hur journalsystemen ska integreras måste kartläggas. De intervjuade har ingen klar bild av hur det ska göras. Däremot uttrycker så gott som alla behovet av detta. De intervjuade betonade också vikten av att journalanteckningar och vårdens IT-system ska kunna kommunicera direkt med kvalitetsregistren. Den genomförda enkätundersökningen har visat att de flesta landsting saknar en policy eller riktlinjer för anslutning, rapportering och användning av kvalitetsregistren. Dock uppger nästan samtliga landsting att kliniker och vårdcentraler testat att använda registerdata för praktiskt förbättringsarbete. En del uppger dock att denna användning är begränsad och/eller att den endast sker

24 11 (22) hos enstaka kliniker. Många av landstingen har genomfört inventering över vilka kliniker och enheter som är anslutna till kvalitetsregister. Nästan samtliga landsting uppger också att de inte samarbetar med kommunerna angående kvalitetsregister. Landstingen som har registerhållare har i många fall kostnader för denna. Men få av de intervjuade har haft klara åsikter om hur finansieringsmodellen ska se ut. Arbetsgruppen ställer sig bakom ett förslag om solidarisk finansiering. Även SKL föreslår i sin utredning att finansieringen ska bygga på en modell med solidarisk finansiering mellan landstingen. Det ställs även krav på att staten deltar i finansieringen på långsiktigt sätt. Den nationella arbetsgruppen betonar också vikten av att registren i framtiden hämtar information och data från patientjournalerna. Det kräver att kvaliteten på informationen i patientjournalerna förbättras, vilket också är en förutsättning för att uppnå målen i den nationella IT-strategin. Den nationella arbetsgruppen betonar också vikten av att det inte sker någon sponsring av kvalitetsregistren i framtiden. Det bör även ställas krav på landstingen om transparens vad gäller hur de tilldelade pengarna används. Dessa frågor behöver utredas vidare liksom hur kvalitetsregistren kan utvidgas till att även omfatta områden som exempelvis primärvård och psykiatri. 3.3 Skapa en gemensam teknisk infrastruktur Bastjänster för säker informationsförsörjning Dessa tjänster omfattar bland andra säker identifiering mot informationssystemen för vårdpersonal och medborgare/patienter (åtkomst via Internet), behörighetskontroll och patientsamtycke. Tjänsterna förutsätter i sin tur en för alla vårdgivare tillgänglig elektronisk verksamhetskatalog med uppgifter om personer, funktioner och IT-system. Förutom lagkrav är det ytterst en förtroendefråga gentemot patienter/medborgare att endast behöriga personer kan utbyta och ta del av information inom vårdenheten eller över verksamhets/huvudmannagränser. Införande av SITHS (kort med tjänstecertifíkat) är också en viktig förutsättning för att på ett säkert sätt identifiera användaren. Ovanstående är också en av förutsättningarna för att vårdpersonal skall kunna komma åt flera system genom en enda inloggning (single sign on), en angelägen och ur arbetsmiljöperspektiv starkt önskad funktion. Inom ramen för Carelink pågår sedan 2005 ett projekt Bastjänster för informationsförsörjning (BIF) med ovanstående innehåll under medverkan av de fyra största landstingen. Projektet bedöms kunna gå ut i upphandling under Samband finns mellan denna aktivitet och informationsstruktur, IT-arkitektur och RIV-projektet.

25 12 (22) Arbetet med säker informationsförsörjning bygger på tidigare arbeten i Carelink bland andra SITHS (Säker IT i Hälso- och Sjukvården) och Sjunet (sjukvårdens nationella kommunikationsnät). En revision av Sjunet har nyligen genomförts i syfte att säkerställa tillräcklig kapacitet och driftsäkerhet. Att Sjunet erbjuder tillräcklig kapacitet och driftsäkerhet är en grundförutsättning för övriga förslag i denna rapport Principer för nationell IT-arkitektur IT-arkitektur är en beskrivning av strukturen hos ett IT-systems komponenter och deras inbördes relationer samt principer som styr deras uppbyggnad och utveckling. För att förenkla informationsöverföringen behöver IT-systemen byggas enligt gemensamma arkitekturprinciper. IT-arkitekturens utformning har konsekvenser för tillämpningen av bastjänsterna för informationsförsörjning. Det är viktigt att på nationell nivå ta ställning till var data skall lagras utifrån informationsbehovet. En begränsad informationsmängd kommer att behöva finnas i centrala register medan större delen av den registrerade informationen kan lagras och förvaltas på lokal eller regional nivå. Den nationella patientöversikten är exempel på en tillämpning, som innehåller information från källor på olika nivå HSA Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) är en elektronisk verksamhetskatalog omfattande personer, funktioner och IT-system baserad på principer framtagna av Carelink. Ett tiotal landsting har i dagsläget anslutit sina lokala kataloger till den nationella katalogen. Carelink har nyligen reviderat specifikationen av det kataloginnehåll, som visas i den nationellt tillgängliga delen. Syftet har varit att säkerställa att även kommunernas verksamhet återspeglas och att informationen är enhetlig. Det är mycket angeläget att denna nya katalogversion införs hos samtliga huvudmän senast under HSA-katalogen är nödvändig för tillämpningen av samtliga övriga tjänster i denna handlingsplan RIV Regelverk för Interoperabilitet inom Vården (RIV) omfattar regler för såväl teknisk som semantisk interoperabilitet, det vill säga både systemanpassning och informationsinnehåll, inklusive struktur, för kommunicerande system. Sådana regler krävs för att information ska kunna överföras mellan eller delas av flera system i eller utanför den egna organisationen/vårdenheten. Exempel på konkretisering är utveckling av elektroniska sjukintyg som kommuniceras med försäkringskassan. RIV-modellen har utvecklats inom ramen för Carelink och skall under hösten 2006 fastställas för att sedan tillämpas i kommande utvecklingsprojekt.

26 13 (22) RIV relaterar till informationsstrukturarbetet, IT-arkitektur och bastjänster för säker informationsförsörjning. 3.4 Skapa förutsättningar för samverkande och verksamhetsstödjande ITsystem Sjukvårdsrådgivningen SVR AB/Carelink/SIL samt Biobanksprojektet En nyckelfråga i hela samordningsprojektet är hur utförarna ska organiseras och samverka. Flera av de sakkunniga som intervjuats av den nationella arbetsgruppen betonar att man inom organisationsöversikten måste tydliggöra direktiv och ansvarsområden för Carelink och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. En vanlig uppfattning är att det saknas en helhetssyn i deras uppdrag och inriktning. I intervjuerna såväl som i gruppövningarna betonades även behovet av en stark beslutsstruktur genom en beställarfunktion. Mot bakgrund av detta har det både i intervjuer och gruppövningar förts fram förslag om att slå samman bolagen. En extern utredare fick uppdraget att ta ställning till hur Carelink, Sjukvårdsrådgivningen SVR AB och projekt som SIL och Biobanksprojektet ska hanteras. Utredarens huvudförslag är att Carelink och Infomedica slås samman till ett bolag samt att även SIL placeras i det gemensamma bolaget. Däremot ses inga skäl att hantera Biobanksprojektet inom ramen för bolaget. Aktiebolag anses vara den lämpligaste associationsformen med SKL som ägare. Projektansvaret för SIL bör den nya beställarfunktionen ta ställning till. Den nationella arbetsgruppen uppfattar att utredaren har belyst relevanta problemställningar, men att det är främst resonemangen kring behovet av en stark beställarfunktion som arbetsgruppens har tagit fasta på. Detta utvecklas nedan i kapitel 4 under avsnitten Process och Organisation. 3.5 Möjliggöra åtkomst till information över organisationsgränser Nationell patientöversikt och Nationell ordinationsdatabas Nationell patientöversikt (NPÖ) skall göra väsentlig medicinsk information om en enskild person tillgänglig oavsett var i Sverige denne kommer i kontakt med vården. Förutom personuppgifter rör det sig om aktuella vårdkontakter, allergi/läkemedelsöverkänslighet, diagnoser, undersökningar och behandling. Detta är ur patientsäkerhetsperspektiv en angelägen funktion såväl på nationell nivå som inom respektive landstingsområde. NPÖ-projektet drivs i Carelinks regi. Pilotförsök har genomförts i fyra landsting.