Enklare utan hinder. En idébok om enkelt avhjälpta hinder

Transkript

1 Enklare utan hinder En idébok om enkelt avhjälpta hinder Syftet med Boverkets idébok Enklare utan hinder är att visa med konkreta exempel hur hinder, som redan har uppstått, kan byggas bort på ett bra och enkelt sätt. Syftet har också varit att informera om hur föreskrifterna ska tillämpas. I boken finns nedslag, i form av artiklar om hur några kommuner, landsting och andra fastighetsägare har arbetat med enkelt avhjälpta hinder och annat tillgänglighetsarbete. 1

2 Enkelt avhjälpta hinder På befintliga allmänna platser Till och i befintliga publika lokaler Skilj på HIN-krav och krav vid ändring och underhåll Kravet att undanröja enkelt avhjälpta hinder avser befintliga allmänna platser och publika lokaler. Det är alltså fråga om krav som ställs i efterhand oberoende av när husen byggdes eller platserna anlades och oberoende av vilka regler som gällde då. (Det är relativt ovanligt med den typen av krav och regler i lagstiftningen, i PBL finns det bara några få sådana krav.) Det är viktigt att skilja på HIN-kraven* och de generella krav som gäller vid ändring och underhåll. Bristande underhåll aktualiseras redan av underhållskravet i BVL** och inte av kraven i HIN. En trasig eller bristfälligt fungerande teleslinga omfattas alltså av underhållskravet för anordningar i bygglagstiftningen och SKA åtgärdas utan funderingar kring nytta och rimlighet m.m. enligt enkelt avhjälpta hinder. Underhållskravet för tillgänglighetsanordningar är dessutom extra starkt. I det fallet är utrymmet att invänta andra ombyggnadsbehov mycket begränsat. (* HIN är Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. ** BVL är Lag (1994:847) tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m.) 2

3 PBL 17 kap 21a Publika lokaler 5 Allmänna platser Avvägningar: Nyttan Kunskapsladdade allmänna råd till varje kategori av hinder Förutsättningarna på platsen Rimligheten Kravet att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas finns i PBL* och har preciserat i Boverkets föreskrifter HIN. Boverkets föreskrifter är uppdelade på olika typer av hinder och när man konstaterat att man har ett sådant hinder som beskrivs i föreskriften så måste man bedöma om hindret är enkelt att avhjälpa. Hur denna bedömning ska göras framgår av 5 HIN. I paragrafen anges den avvägning som ska ske. För att bedöma om ett hinder är enkelt avhjälpt ska man lägga tre faktorer i vågskålen nämligen: 1/ För det första hur stor är nyttan av att hindret avhjälps. Ju fler som har nytta av det desto mer talar för att hindret ska betraktas som enkelt avhjälpt och vice versa bedömningen kan t.ex. variera mellan olika stora butiker. Dessutom kan nyttan av åtgärdandet skilja mellan olika typer av hinder. 2/ För det andra har förutsättningarna på platsen naturligtvis stor betydelse. Ju knepigare markförhållandena och byggnadskonstruktionerna är, desto mindre talar för att hindret är enkelt avhjälpt och vice versa. Men det räcker inte med knepiga markförhållanden i största allmänhet, utan de måste ha en betydelse för möjligheterna att avhjälpa hindret! * Plan- och bygglag (1987:10) 3

4 Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren Mindre näringsidkares verksamhet får inte äventyras 3/ Sist men inte minst viktigt så ska man väga in rimligheten av att åtgärden utförs. Det är då inte rimligheten i största allmänhet som avses utan den ekonomiska rimligheten. I föreskriften anges att de ekonomiska konsekvenserna inte får bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren och näringsidkaren. I ett allmänt råd sägs det också att mindre näringsidkares verksamhet inte får äventyras. Det här bygger på skrivningar i förarbetena till lagstiftningen. Ett hinder kan var enkelt att avhjälpa i en situation, men inte nödvändigtvis i en annan. I vissa fall, som vid butiksgator i centrum, kan dessutom kommun och fastighetsägare göra arbetet tillsammans. Ibland kan det bli aktuellt att prioritera mellan olika åtgärder. I första hand bör då sådana åtgärder prioriteras som har stor nytta för många människor. Installationen av dörröppnare kan vara en rimlig åtgärd vid entrédörren till en bank eller en välbesökt butik. Men det är kanske inte rimligt i ett litet skomakeri med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna. 4

5 När ska hinder undanröjas? Huvudregeln = nu! Möjlighet att senarelägga samordna med andra åtgärder Bör grunda sig på en plan Allt bör dock vara klart år 2010 Om bedömningen leder fram till att hindret är enkelt avhjälpt ska det åtgärdas med en gång. Men ibland kan det vara rationellt att vidta en åtgärd i samband med andra åtgärder. Om man ska förbättra en bristfällig entré och det inom kort ska vidtas åtgärder på gatan kan det vara rationellt att göra åtgärderna samtidigt. Föreskriften öppnar därför upp för detta och andra samordningar med det ordinarie underhållsarbetet. Men man bör då grunda detta på en plan av vilken det ska framgå skälen och när man tänker vidta åtgärderna. Att inventera kan vara ett bra sätt att börja. Framför allt för stora fastighetsägare och allmänplatsägare. Om prioritering behöver göras - börja med att åtgärda hinder som har den största sammantagna effekten. Sätt igång allt bör vara klart år 2010! Regeringen skriver i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare att aktörerna bör få rimlig tid på sig att vidta åtgärder och att de bör ha genomförts senast i utgången av år

6 Vem ansvarar för att kraven uppfylls? Ägaren - av lokaler dit allmänheten har tillträde (publika lokaler) och allmänplatsmark Ägaren = fastighetsägaren? - oftast men inte om byggnaden ägs av annan än fastighetsägaren (byggnad på ofri grund) Hyresgäster är inte ansvariga Vem är det då som, gentemot samhället, är ansvarig för att enkelt avhjälpta hinder åtgärdas? Det är många som är berörda! Men bara en som är offentligt rättsligt ansvarig nämligen ägaren av den aktuella publika lokalen eller allmänna platsmarken. Ägaren kan vara en fysisk person eller en juridisk person. Ägaren ska själv göra bedömningen om ett hinder är enkelt avhjälpt. Den enda gången då kommunen, som är tillsynsmyndighet, kan fatta ett beslut om att en åtgärd ska utföras är när ägaren gjort en felaktig bedömning. Ägaren är oftast fastighetsägaren, men byggnader, det vill säga även lokaler, kan ägas av någon annan än fastighetsägaren. Om det rör sig om byggnad på ofri grund, är det inte fastighetsägaren, utan den civilrättslige ägaren av lokalen som är ansvarig för att ett enkelt avhjälpt hinder undanröjs. Det är vanligt att det bedrivs näringsverksamhet i publika lokaler och lika vanligt är det att näringsidkaren inte äger utan hyr lokalen. I dessa fall är det ägaren (hyresvärden), inte näringsidkaren (hyresgästen), som ansvarar för att ett enkelt avhjälpt hinder undanröjs. Det är också framför allt ägarens ekonomi som avgör om de ekonomiska konsekvenserna blir för betungande. En hyresgäst har inga skyldigheter direkt mot samhället att följa de nya bestämmelserna. Det här gäller helt oberoende av vilka civilrättsliga överenskommelser som finns mellan ägaren och hyresgästen. Det är också logiskt, eftersom en hyresgäst inte har rätt att utföra vilka åtgärder som helst i den hyrda lokalen. Sen är det en helt annan sak att det är hyresgästerna, eller de som handlar där, som i slutändan helt eller delvis får stå för de kostnader som kan vara förenade med de nya kraven. 6

7 HIN - samhällets möjligheter och skyldigheter att ingripa enligt PBL 10 kap 1 - skyldighet att ta upp frågan om påföljd eller ingripande 10 kap 3 - förbud att fortsätta arbete 10 kap 14 - föreläggande om rättelse av felaktig åtgärd 10 kap 15 - föreläggande om åtgärd vid underlåtelse 10 kap 12 - handräckning av Kronofogdemyndigheten 10 kap 18 - beslut om vite eller föreskrift att åtgärden kan komma att utföras på ägarens bekostnad 10 kap 21 - beslut enligt 14 och 15 och löpande vite gäller även mot ny ägare 11 kap 1 - skyldighet att informera och övervaka efterlevnaden Vad kan då hända om en ägare inte följer lagstiftningen? Det finns relativt kraftfulla möjligheter i PBL som kommunerna kan använda sig av. Det är fråga om bestämmelserna i 10:e och 11:e kapitlet i PBL. 10 kap 1 - Här betonas att ingripandemöjligheten inte bara är en möjlighet utan också en skyldighet. Skyldigheten gäller oavsett vem det är som anmäler och både om anmälan avser en felaktigt utförd åtgärd eller underlåtenhet att vidta åtgärd. 10 kap 3 - Av naturliga skäl är detta sällan aktuellt att använda när det gäller HIN eftersom det där oftast är fråga om underlåtenhet! 10 kap 14 och 10 kap 15 - Två närbesläktade typer av förelägganden. Här kan man ingripa mot både felaktig aktivitet och passivitet! Föreläggandet ska riktas mot den som är ägare när föreläggandet sker och måste vara tydligt annars underkänns det av domstolarna. 10 kap 12 - Drastisk åtgärd som inte bör användas mer än undantagsvis. 10 kap 18 - Antagligen det effektivaste påtryckningsmedlet. Bedömning i det enskilda fallet. Avvägning mot tidsaspekten. Man bör normalt inte börja med ett vitesföreläggande utan ge ägaren en chans först. 10 kap 21 - Föreläggande enligt 14 och 15 och löpande vite gäller automatiskt mot ny ägare. Ett sanktionssystem ska ju i första hand ha en förebyggande verkan och skicka en tydlig signal - följ lagstiftningen annars kan du drabbas av sanktioner! Men för att det ska få en sådan signalverkan så förutsätter det att systemet används. 11 kap 1 - Här läggs alltså en informations- och tillsynsuppgift på kommunerna som indikerar en mer konstruktiv och förebyggande verksamhet. Det kan inte nog betonas att detta är kommunens viktigaste uppgift. Att förebygga och motivera med bra information är mycket bättre än att behöva ingripa i efterhand. 7

8 Hur löser man tolkningsfrågor och brister? Information och dialog Vägledande rättspraxis Uppföljning av tillämpningen Eventuella brister i lagstiftningen får sen fångas upp i rättspraxis och i den uppföljning av regelsystemet som genomförs under år Rättspraxis kan inte lösa alla situationer, men den kan ge bra vägledning. Problemet är dock att handläggningstiderna i domstol är alltför långa och att möjligheterna att överklaga beslut är mycket begränsade. Det senare har dock många ifrågasatt, bland andra Boverket och Handikappombudsmannen. Uppföljningen har gjorts av Boverket och lämnades till regeringen i september Regeringen får sedan ta ställning till om förändringar och förtydliganden behöver göras. 8

9 Hinder i fastighetsgräns Härnösand - En inte ovanlig situation är att publika lokaler, t.ex. butiker, har otillgängliga entréer. För att åtgärda entréer krävs det många gånger åtgärder på mark som ägs av någon annan än den som äger den publika lokalen (höjning av marknivån, ramp etc.). Hur resonerar man då när det gäller ansvar? - Ja det är ägaren av butiken som ansvarar för hindret undanröjs under förutsättning att det är att betrakta som enkelt avhjälpt. Detta för att det är ett hinder att använda lokalen som det är fråga om. - Men bedömningen av om hindret är enkelt att avhjälpa blir mera komplex i ett fall när en annan ägare är inblandad. Vägrar en kommun, om det är fråga om kommunal gatumark, att det vidtas åtgärder på kommunens mark så är det knappast att bedöma som ett enkelt avhjälpt hinder för lokalägaren. - Om kommunen går med på att åtgärder utförs, och dessutom står för kostnaden för åtgärden, är det motsatta fallet. - Om kommunen däremot går med på att åtgärden utförs men inte vill betala kostnaden eller enbart en del av den, blir de ekonomiska konsekvenserna för lokalägaren avgörande för om hindret kommer att betraktas som enkelt avhjälpt eller inte. Det innebär att bedömningen kan bli olika i likadana fall beroende på ägarens ekonomiska förhållanden. Härnösand: Kommunen beslöt att bygga om centrum tillsammans med fastighetsägarna och köpmännen. Kommunen stod för kostnaderna för att anpassa gatorna för att göra lokalerna tillgängliga. Där golvnivåerna i entréerna är ungefär lika höga har trottoaren höjts. Butikerna nås både med rampen och med en trappa. (Notera dock att trapporna saknar ledstänger. Trappan sticker också ut i gångytan utan att kontrastera i ljushet.) Den tidigare trappan till en banklokal har flyttats ut för ramper åt två håll. (Räcke och ledstänger markerar trappa och ramp bra men är inte förlängda. Trappstegen saknar ljushetskontrast och har olika höjd mot marken.) 9

10 Sundsvall Sundsvall: För att komma fram till en bra lösning på entrén samarbetade fastighetsägaren, stadsbyggnadskontoret och gatukontoret. Resultatet blev att en ramp byggdes på allmän platsmark och trottoaren flyttades ut en bit i körbanan. Fastighetsägaren betalade arbetskostnaderna även för trottoaren. Arbetet kostade år 2001 cirka kronor. (Ledstängerna är förlängda och finns på höjderna 70 och 90 centimeter. De är greppvänliga och infästningarna stör inte men ledstång saknas på en sida av rampen. Skjutdörrarna är även sensorstyrda. Ljushetskontrasterande markeringar saknas dock på trappans stegframkanter.) 10

11 Lokal dit allmänheten har tillträde publik lokal Definition saknas Exempel på publika lokaler: -Receptioner m.m. för allmänheten -Bibliotek, teatrar, samlingslokaler, restauranger, stationer/terminaler, affärslokaler, idrottsanläggningar Definition saknas Det finns ingen vedertagen och entydig definition av vad som menas med begreppet lokal dit allmänheten har tillträde. Exempel på publika lokaler: Receptioner och andra lokaler som riktar sig till eller används av allmänheten hos en statlig eller kommunal myndighet, på sjukhus, på vårdcentraler och i skolor är i princip alltid att betrakta som publik. Vidare omfattar begreppet vanligtvis bibliotek, teatrar, samlingslokaler, restauranger, stationer/terminaler, affärslokaler, idrottsanläggningar, restauranger, affärslokaler och andra lokaler som riktar sig till och används av allmänheten. Skolor räknas i huvudsak som arbetslokaler, eftersom även eleverna numera räknas som arbetstagare. De delar av skollokalerna som ofta är att betrakta som lokal dit allmänheten har tillträde är exempelvis aulor, receptioner, salar dit allmänheten inbjuds eller lokaler som hyrs ut. En bedömning av vad som är vad får göras i varje enskilt fall. Även om en lokal hålls låst och endast kan nås via personal kan den anses som publik, till exempel en privat läkarmottagning. 11

12 Trösklar Exempel från Enklare utan hinder, där också mer information finns att hämta. Det har visat sig svårt att hitta exempel som är bra ur alla aspekter. Boverket har ändå valt att visa dessa exempel, men kommenterat varje bild. Att ta bort trösklar kan vara relativt enkelt att åtgärda, samtidigt som det har stor effekt. Tröskelramp av trä. (Stockholms Stadsmuseum) Här visas en inåtgående dörr där tröskeln har tagits bort och dörrbladet förlängts. Dörrens nedre del och golvet har fått ett bättre fuktskydd med dropplist. Dropplisten täcker skarven mellan dörrbladet och förlängningen. (Galleri, Lund) 12

13 Ramp Rampen kompenserar de två trappstegen. Rampen är 1,4 meter med lutningen 1:16. (Det finns dock bara ledstång på ena sidan och golvbelysningen är bländande. Akademiska föreningen i Lund) 13

14 Dörrar Lättare att öppna dörrar. Pardörren har fått automatiska dörröppnare. Dörren leder ut till en liten gård. Öppningsdonet sitter på en stolpe några meter från dörren. Båda dörrbladen öppnas så att dörren får tillräckligt passagemått. (Stadsmuseum, Göteborg) Ett öppningsdon har försetts med bygelskydd för att förhindra att det skadas. (Metallskenorna skulle dock behöva vara lite rundare i formen för att inte skada händer. Burgårdens gymnasium, Göteborg) 14

15 Kontrastmarkering Tänk på att det är ljushetskontrasten som är viktig, inte nödvändigtvis skillnad i kulör. Dörren visar att riktningen ändras. Kontraster finns mellan vägg och golv, mellan dörrblad och vägg och mellan dörrblad och dörrhandtag. (Kommunikationscentrum, Halmstad) Golvfrisen markerar dörren. Dörren är ny och har ljuskontrast mot omgivningen. (Skylten sitter dock för högt och saknar ljushetskontrast mot omgivningen. Kungshöjden, Göteborg) 15

16 Ledytor Ett ledstråk kan bestå av ledytor, valytor och varningsytor. Taktil ledyta i stengolvet som leder till informationsdisken. Ledytan är 20 centimeter bred. Stenen är blank och svart på ovansidan och bottnen i räfflorna är hamrad, matt och grå. (Stadsbiblioteket, Göteborg) En taktil och visuell ledyta. Ledstråket leder från entrédörren till receptionen. Riktningsändringen är tydligt markerad. Markeringen utgörs av en slät valvyta på cirka 90 gånger 90 centimeter. (Dunkers kulturhus, Helsingborg) Den taktila ledytan består av metallbitar som är fastlimmade på stengolvet. De är nio centimeter långa och fyra millimeter höga. Bitarna är kännbara utan att andra riskerar att snubbla på dem. De syns tydligt mot det omgivande golvet. (Dunkers kulturhus, Helsingborg) 16

17 Glasytor Varningsmarkering av glasytor kan göras på olika sätt. Ledstången fungerar som varningsmarkering för glasrutorna. Ledstången syns tydligt. En kant finns att använda käppen mot. (Dunkers kulturhus, Helsingborg) Glasrutan har frostat glas. Handtaget kan greppas på olika höjder. (Eventuellt har inte dörren tillräcklig ljushetskontrast mot omgivningen. Entrédörr, Göteborg) 17

18 Glasytor Ett ljust tyg markerar fönstret. Tyget sattes upp för att skydda föremålen mot starkt ljus och för att skapa en rumskänsla av 1700-tals karaktär. Tyget markerar att fönstret inte är öppningsbart och minskar samtidigt ljusreflexerna i montrarna. (Marinmuseum, Karlskrona) 18

19 Trappor Varningsmarkering av trappor Prickad kontrastmarkering på framkanten av trappavsatsen och på nedersta stegframkanten. (Prickarna är fem centimeter stora och sitter med tre centimeters mellanrum två centimeter från framkanten.) De löper i en lång rad och sitter ganska tätt vilket gör att de syns bra. (Dunkers kulturhus, Helsingborg) En mörk markering visar var trapploppet börjar och slutar. Kontrastfärgen har samma friktion som den omgivande naturstenen. (Ledstängerna kontrasterar mot trappräcket men sämre mot väggen. De är inte greppvänliga eller förlängda och löper inte runt vilplanet. Kommunhuset, Växjö) 19

20 Skyltar Skylten som visar öppettiderna är ganska stor och texten sitter mellan 1,30 och 1,65 meter över marken. Skylten sitter vid dörrens anslagssida. Skylten har punktskrift. Dessutom har den ljushetskontrast och stora bokstäver. (Kommunhuset, Fagersta) 20

21 Ljudmiljö Exemplet är inte från en publik lokal men visar på olika sätt att förbättra ljudmiljön. Ljuddämpande möbeltassar på stolar och bord. Bordsskivor har fått ljuddämpande matta på ovan- och undersidan. Akustikplattor finns i taket och ljuddämpande mattor har satts upp på väggar och på golvet. (Förskolan Bifrost, Mölndal) 21

22 Belysning Belysning av dörrskylt. Lampan har bländskydd och sitter på en bra höjd. (Vägverket, Borlänge) Gångstråket är jämnt belyst med nedpendlade armaturer så att det går att uppfatta hur underlaget ser ut. (Juridicum, Lund). 22

23 Ledstänger Modern ledstång i byggnad med anor från mitten av 1700-talet. Ledstängerna är greppvänliga och infästningarna stör inte greppet. (Stadsmuseum, Göteborg) Äldre hus har fått ny ledstång. Ledstången är greppvänlig, förlängd och kontrasterar mot det mörka räcket. (Juridicum, Lund) 23

24 Hygienrum Fast inredning byt ut eller flytta olämpligt placerade inredningsdetaljer. Fler exempel finns i idéboken, t.ex. anpassning av publika telefoner och bra kortläsare. Tvålhållaren har förlängts med en arm, så att personer i rullstol lättare når tvålen. Behållaren sitter över tvättstället med underkant 90 centimeter över golvet. (Kommunikationscentrum, Halmstad) Bra placerad toalettpappershållare. Den sitter utanför armstödet så användaren drar pappret mot sig. (Medeon, Malmö) 24

25 Hygienrum Kontrastmarkeringar i hygienrum. Väggen bakom toalettstolen har ljushetskontrast. Även larmknappen framträder mot bakgrunden. (Armstöden vid toalettstolen fungerar bra. Hållaren för toalettpapper inkräktar dock på utrymmet innanför armstödet. Stadsbiblioteket, Göteborg) Optiskt larm för hörselskadade och döva på toalett. Larmet sänder ut ett blinkande rött ljus. (Dunkers kulturhus, Helsingborg) 25

26 Allmänna platser Allmänna platser I PBL finns inte någon uttömmande definition av begreppet. Lagen innehåller endast en exemplifiering. Där anges att Gator, vägar, Torg och Parker kan var allmänna platser. En förutsättning är att marken har redovisats som sådan i detaljplan eller i områdesbestämmelser. Kännetecknande för allmänna platser är att de är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamt behov. Det har blivit allt vanligare att ange gator och torg som kvartersmark i detaljplan. Det medför att dessa allmänplatsliknande platser inte omfattas av föreskrifterna. 26

27 Markbeläggning Tre naturstenhällar intill varandra mellan storgatsten ger en jämn yta. Bredden är 90 centimeter och ytan är plan, vilket gör att det går bra att köra rullstol och rollator på den. (Strandvägen, Stockholm) Övertäckt ränndal. Försök pågår för att ta fram en bra fungerande täckplatta. (Lund) 27

28 Ramp En ramp till trottoaren. Rampen lutar 1.20 och har ett vilplan efter 5 meter. (Ledstänger kontrasterar i ljushet mot omgivningen, men saknas på ena sidan. Norra stationsgatan, Stockholm) 28

29 Ledytor Ledstråk och ledytor kan vara naturliga eller konstgjorda. Naturligt ledstråk som både syns och känns. Gångbanans mitt är belagt med rosa asfalt med limmat grus och har kanter av granithällar samt grått löst grus utanför. (Granithällarna kunde ha varit ännu ljusare. Katarina Bangata i Stockholm) Konstgjord taktil ledyta som även kontrasterar i ljushet. Ledytan fungerar även som en visuell ledyta för synskadade som har synrester och inte använder käpp. (Ingvar Kamprad designcentrum, Lund) 29

30 Varningsmarkeringar Den här så kallade åsnetrappan har lutande plansteg och är farlig, speciellt när det är halt. När man går uppåt blir trappstegen lätt osynliga och man riskerar att snubbla. Plan- och sättstegen är tydligt kontrastmarkerade. Den vita ledstången syns bra mot de vintergröna växterna. (Stortorget, Karlskrona) Ett farligt hinder som skulle behöva markeras mellan 10 till 35 centimeter från mark. 30

31 Skyltar Skylt med piktogram. Längs en strandpromenad finns skyltar med piktogram som bl.a. visar var information och toalett finns. Piktogrammen är stora och har bra ljushetskontrast. (Barcelona) Om man är synskadad kan man knappast använda en komplicerad modell som denna för att hitta i en okänd miljö. Den kan ändå vara värdefull. (Läckö slott) Framför allt om man får en förenklad karta hemskickad. Denna möjlighet finns för området kring Läckö slott. 31

32 Belysning Skylt med bra belysning. (Skyltens yta är dock något för blank. Den saknar också en tvärslå 10 till 35 centimeter över marken. Centralstationen, Göteborg) Jämn gatubelysning, ljuskäglorna skapar inga mörka fält på marken. (Mariestad) 32

33 Ledstänger Ledstången är greppvänlig med god ljushetskontrast och utan störande infästningar. Avslutningen har en markerad form vilket gör att ledstängerna syns bättre. (De är dock inte förlängda utanför nedersta trappsteget. Karin Boyes gata, Göteborg) Ledstången är greppvänlig med god ljushetskontrast med en tydlig avslutning. (Stadsmuseum, Göteborg) 33

34 Biluppställningsplatser Parkeringsplatsen fungerar för en bil där rullstolen tas in från sidan. Den fria ytan är cirka 5 meter bred. (Lund) 34

35 Lekplatser Som fungerar både för barn och vuxna Klätterställning som har en kort ramp (som dock saknar ledstänger). Gångytorna består av asfalt och runt klätterställningen finns fallskyddsplattor. (Vårgårda) Fallskyddsplattor finns på hela ytan där gungställningen står, vilket gör att vuxna och barn kan komma nära med rullstol. (Ankdammen, Kungälv) 35

36 Lekplatser Längs denna krokiga gång finns en lina att hålla sig i, så att en person med synskada kan springa här. (Båtsmanstorpet, Riksby, Stockholm) Sandlådan har olika hög sarg och ett bakbord som barn i rullstol kan använda. (Ankdammen, Kungälv) 36

37 Åtgärda på ett varsamt sätt Hur man genomför åtgärder så att gammalt och nytt berikar varandra I särskilt värdefulla byggnader - inte alltid fullt ut men inget förändringsförbud Ändringar och tillägg ska åtgärdas på ett varsamt sätt. När en byggnad eller en plats ska förändras för att förbättra tillgängligheten är det betydelsefullt att göra detta på ett så varsamt sätt som möjligt. Att utforma ändringar och tillägg för ökad tillgänglighet handlar i bästa fall om att med känsla och skicklighet infoga nya byggnadsdelar i den befintliga bebyggelsemiljön på så sätt att gammalt och nytt berikar varandra. Hur man ska gå till väga i det enskilda fallet kan inte anges generellt utan måste bedömas från fall till fall. Varsamhetskravet kan dock inte tillämpas så att det hindrar att tillgänglighetskraven uppfylls. Varsamhetskravet påverkar däremot hur man genomför åtgärderna. I särskilt värdefulla byggnader kan dock förvanskningsförbudet medföra att kravet på tillgänglighet inte kan tillgodoses fullt ut. Förvanskningsförbudet är dock inget förändringsförbud. Sker förändringarna med respekt för byggnaden kan ofta fullgod lösningar åstadkommas. Varken varsamhetskravet eller förändringsförbudet får tas till intäkt för att hålla en låg standard när byggnader ändras. 37