Bilaga 6 (Energiplanen )
|
|
- Anton Hellström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 6 (Energiplanen ) Sammanställning av remissvar (Alingsås energiplan ) Kommunfullmäktige antog den 21 juni, energiplan för Alingsås kommun för åren Hösten 2009 startades ett projekt för att utveckla en ny energiplan som även ska inkludera en klimatstrategi. Kommunstyrelsen beslutade att skicka ett förslag på ny energiplan på remiss till samtliga nämnder, bolag samt till utvalda externa organisationer den 4 april Följande nämnder/verksamheter har lämnat yttrande: Barn och ungdomsnämnden (BUN), protokoll Utbildningsnämnden (UN), protokoll Kultur- och fritidsnämnden (KFN), protokoll Tekniska nämnden, protokoll Miljöskyddsnämnden, protokoll Vård- och äldreomsorgsnämnden (VÄN), protokoll Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) Fabs AB, skrivelse Alingsås energi AB, skrivelse Miljöförbundet Jordens vänner i Alingsås, skrivelse Länsstyrelsen i Västra Götalands län, yttrande Miljöpartiet i Alingsås kommun, Centerpartiet i Alingsås kommun, skrivelse inkom Socialdemokraterna i Alingsås kommun, skrivelse Alingsås Vårgårda räddningstjänstförbund, skrivelse Vattenfall Eldistribution AB, skrivelse
2 En sammanfattning av ändringar/kompletteringar i planen efter inkomna synpunkter från remissinstanserna: - Ett flertal remissinstanser har föreslagit att Alingsås energiplan samt energieffektiviseringsstrategin för Alingsås kommuns interna verksamhet ska slås samman. Detta har beaktats och i slutversionen är strategin en bilaga till Alingsås energiplan (Bilaga 4). - Miljöskyddsnämnden och Länsstyrelsen har haft synpunkter på att miljökonsekvensbedömningen i bilaga 3 behöver kompletteras på ett antal punkter. Detta har beaktats i och med att en mer omfattande bedömning har gjorts. - En underrubrik läggs till för att lyfta fram klimataspekterna i planen tydligare. Under titeln Alingsås energiplan blir tillägget Med energi och klimat i fokus. - Flera remissinstanser har efterlyst ett förtydligande av kopplingen mellan energiplanen och den nya styrmodellen. Ett förtydligande införs därför i stycke 1.3 för att klargöra denna: Energiplanens målsättningar ansluter till det av KF prioriterade målet I Alingsås minskar vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning. - Både utifrån vad flera remissinstanser skrivit, omvärldsbevakning och en kompletterande utredning om oljetoppen föreslås en ytterligare huvudstrategi läggas till: 2.5 Hållbar livsmedelsförsörjning. Denna tar upp mat och livsmedel utifrån två aspekter: 1) Livsmedelssektorns klimatpåverkan och 2) Alingsås långsiktiga livsmedelsförsörjning utifrån ett oljetoppsscenarie. Formulering i remissförslaget Mål 9: I alla nya byggnader som kommunen uppför eller kan ställa krav på samt vid omfattande ombyggnad ska det genomsnittliga energibehovet vara i enlighet med kommunens riktlinjer för miljöanpassat byggande. Mål 10: Minst 25% av bebyggelsen på tomtmark som sålts efter markanvisning ska vara av typ passivhus eller liknande, under planperioden I stycket 1.3 under Årlig handlingsplan stryks följande: De åtgärder som ingår i handlingsplanen ska beslutas av respektive nämnd och bolag. Ansvar för Mål 8 ändras delvis. Förtydligande gällande Mål 13 görs i fotnot 8. Förslag till ändring / komplettering Mål 9 föreslås ändras till: I alla nya byggnader som kommunen uppför samt vid omfattande ombyggnad ska det genomsnittliga energibehovet vara i enlighet med kommunens riktlinjer för miljöanpassat byggande. Samtidigt ändras ansvarig nämnd/bolag från SBN till Alingsåshem och Fabs. Mål 10 föreslås ändras till: All bebyggelse på tomtmark som sålts efter markanvisning eller till tomtkön ska vara av typ passivhus eller liknande. Detta är krav enligt de nyligen antagna riktlinjerna för miljöanpassat byggande. Istället blir formuleringen följande: Arbetsgruppen ska vara rådgivande och är tänkt som ett diskussionsforum för de olika verksamheterna. Beslut om åtaganden tas sedan i respektive bolag eller nämnd inom ramen för ordinarie budgetarbete. Målet avser i första hand byggnader hos Alingsåshem, Fabs, Alingsåsenergi och Samhällsbyggnadsnämnden (Exploateringsverksamhetens byggnader). Ett förtydligande görs. Se fotnot 5. Delansvar för målet tas bort för TN. Istället får SBN ansvar. Målet på 8% minskning är genomsnittligt. Vissa verksamheter kan minska betydligt mer och andra kan, beroende på andra och svårare
3 Mål 1: Skapa förutsättningar för etablering av förnyelsebara energikällor som solel, solvärme, vindkraftel och biogasproduktion. Mål 4: Öka gång- och cykeltrafikens andelar vid val av transportmedel till arbete/skola. Andelen ska 2013 utgöra 40% för boende i hela kommunen och 50% för de som arbetar och bor i tätorten. Mål 5: Antal resor med kollektivtrafiken ska öka med 2 %-enheter per år. från TN rörande årlig handlingsplan i stycke 1.3 Alingsås energiplan Ansvar för Mål 3: Alla nämnder. Stycket 1.3 Uppföljning ändras för att tydliggöra formerna. Stycket 1.3 Revidera energiplanen ändras för att tydliggöra. Rubrik 2.1 Koppling mellan miljömål, energiplan och handlingsplan Under stycket 2.1 ändras texten: förutsättningar, minska mindre. Mål 1 föreslås ändras till: Etablera förnyelsebara energikällor i egen regi eller i samverkan med grannkommuner eller andra intressenter, t.ex: solel, solvärme, vindkraftel, biogasproduktion och kraftvärme. Mål 4 föreslås ändras till: Öka gång- och cykeltrafikens andelar vid val av transportmedel till arbete/skola. Andelen cyklister och gående ska 2013 utgöra minst 40% för boende i hela kommunen och minst 50% för de som arbetar och bor i tätorten. Mål 5 föreslås ändras till: Antal resor med kollektivtrafiken ska öka med minst 2 %-enheter per år genom förbättrad och anpassad turtäthet. Ett tillägg angående arbetsgruppens roll/ansvar görs i stycket 1.3 under Årlig handlingsplan enligt följande: Arbetsgruppen ska vara rådgivande och är tänkt som ett diskussionsforum för de olika verksamheterna. Beslut om åtaganden tas sedan i respektive bolag eller nämnd inom ramen för ordinarie budgetarbete. Alingsås energiplan Med energi och klimat i fokus. (Ett tillägg görs till titeln för att lyfta fram klimatfrågan tydligare.) Ändras till Alla nämnder och bolag. Ändras till: Kommunstyrelsen är huvudansvarig för att en årlig uppföljning görs av Alingsås Energiplan inom ramen för uppföljningen av Alingsås miljömål. Uppföljningen ska belysa kommunens insatser under det gångna året och ge underlag till att formulera nya åtgärder inför det kommande året Ändras till: Energiplanen ska ses över under 2013 och sättas i relation till de av kommunfullmäktige prioriterade målen i Flerårsstrategin. Avsikten är att Energiplanen ska fungera som ett levande dokument som vid varje uppdatering kan ta hänsyn till en omvärld i förändring. Energiplanen anpassas på så sätt till nya aktuella underlag så att kommunens egen verksamhet och Alingsåssamhället i sin helhet ska kunna ta hänsyn till och dra fördel av till exempel olika teknikspår som under tid mognar fram. Ändras till: 2.1 Koppling mellan prioriterade mål och miljömål, energiplan och handlingsplan Ändras till: Ett av de av kommunfullmäktige
4 Alingsås energiplan ska bygga på följande fyra övergripande mål som ingår i Alingsås miljömål (beslutad av kommunfullmäktige 24 november 2010, 189): prioriterade målen i Flerårsstrategin 2012 är att "I Alingsås minskar vi vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning". Alingsås miljömål (beslutade av kommunfullmäktige 24 november 2010, 189) anger fyra kvantifierade målsättningar inom energi- och klimatområdet. Kommunstyrelsen har åtagit sig att samordna genomförandet av kommunens miljömål: Sammanställning av inkomna synpunkter på remissförslaget Barn- och ungdomsnämnden (BUN) 1. Barn- och ungdomsnämnden tillstyrker förslaget. 2. BUN anser att energiförbrukningen inom livsmedelsförsörjningen bör läggas in som en viktig del av energiplanen. Utbildningsnämnden (UN) 3. Utbildningsnämnden tillstyrker förslaget. 4. Det arbetssätt som energiplanen förordar hänger till viss del samman med den nya styrmodellen, men skulle enligt UN kunna kopplas ännu närmare i vissa skrivelser. 1. Noteras 2. Beaktas. Under Inledning tas matfrågans kopplingar till energifrågan/oljetoppen upp och under nämns kopplingarna mellan köttkonsumtion och klimatutsläpp tydligare än tidigare. Vidare föreslås ännu en huvudstrategi för energiplanen läggas till där ett helhetsgrepp tas på matfrågan. Denna föreslås få rubriken 2.5 Hållbar livsmedelsförsörjning. 3. Noteras 4. Beaktas. Ett förtydligande införs i stycke 2.1. Energiplanens målsättningar ansluter till det av KF prioriterade målet I Alingsås minskar vår miljöpåverkan genom energieffektiv omställning. 5. Utbildningsinsatser inom skolans alla stadier är viktig och då ska närheten till Passivhuscentrum tillvaratas, främst för gymnasie- och vuxenutbildningen. Kultur- och fritidsnämnden, 5. Noteras. 6. Kultur- och fritidsnämnden tillstyrker förslaget. 6. Noteras. Tekniska nämnden (TN) 7. Tekniska nämnden tillstyrker förslaget men anser att energiplanen bör bearbetas på ett antal punkter innan antagande (se synpunkter nedan som bilagts TN:s beslut). 7. Noteras
5 8. rörande årlig handlingsplan: TN anser att det är bra att energiplanen utgår från miljömålen och att det finns en tydlig koppling till densamma. Men TN är tveksam till en årlig handlingsplan som tas fram av en tvärgrupp. Detta riskerar enligt nämnden att leda till att energiarbetet blir en sidordnad verksamhet. Uppdraget bör istället läggas på respektive förvaltning att i sin ordinarie planering ta fram förslag på insatser som leder till uppfyllelse av målen. En särskild redovisning bör lämnas förslagsvis samordnat och i samband med uppföljning av miljömålen. En tvärgrupp föreslås dock ändå finnas för att ge vägledning och peka ut årliga fokusområden. 9. Synpunkt rörande Mål 8. Det är svårt för VAverksamheten att leva upp till detta mål om el och annan energianvändning för drift av processer och anläggningar ingår. 8. Beaktas. Ett tillägg angående arbetsgruppens roll/ansvar görs i stycket 1.3 under Årlig handlingsplan enligt följande: Arbetsgruppen ska vara rådgivande och är tänkt som ett diskussionsforum för de olika verksamheterna. Beslut om åtaganden tas sedan i respektive bolag eller nämnd inom ramen för ordinarie budgetarbete. 9. Målet avser i första hand byggnader hos Alingsåshem, Fabs, Alingsåsenergi och Samhällsbyggnadsnämnden (Exploateringsverksamhetens byggnader). Ett förtydligande görs. Se fotnot 6. Delansvar för målet tas bort för TN. Istället får SBN ansvar. 10. Önskemål om tillägg till målreferens för Mål 13: Rening av vatten och avlopp, som kan jämföras med en processindustri, kan inte minska sin energianvändning i den omfattning som anges här. Eftersom verksamhetens omfattning ständigt ökar, utökning av verksamhetsområdet för VA och myndighetskrav på bättre rening mm, är det svårt att förutsäga energibehovet i framtiden. För att minska energibehovet i största möjliga utsträckning skall det i samband med nyinstallation och utbyte av utrustning tas stor hänsyn till energieffektivitet. 10. Mål 13 avser att den totala energianvändningen ska minska i genomsnitt för alla dessa verksamheter. Ett förtydligande om detta görs i fotnot 9 enligt följande: Målet på 8% minskning är genomsnittligt. Vissa verksamheter kan komma att minska betydligt mer och andra som har svårare att få till en minskning kan minska mindre. 11. Mindre ändring i texten i Bilaga 1 till energiplanen punkt 8 sid Siffror rörande dieselförbrukning på sid 32 i Bilaga 1 är missvisande. 13. Synpunkt på texten i Bilaga 1 sid 38 rörande energianvändningen i gatubelysningsnätet Miljöskyddsnämnden 14. Miljöskyddsnämnden (MN) anser att det är viktigt att KF är tydlig med hur energi-, miljöoch klimatmål hanteras kommunens nya styrmodell. 11. Beaktas. Ändring gjord. 12. Noteras. I texten ovanför Tabell 10 på sid 33 finns en kommentar till dieselförbrukningen. 13. Beaktas. Texten i Bilaga 1 har kompletterats med den information som TN har lämnat. 14. Beaktas. Se kommentar 4.
6 15. En viktig del som tas upp i rapporten är betydelsen av kommunens planeringsverktyg. Därför bör det tydligt framgå att målen bör stämmas av och värderas i varje plan som tas. En bedömning bör göras som visar på om målen påverkas positivt eller negativt i förhållande till lämplig punkt i energiplanen. 15. Synpunkten tas med till diskussioner i arbetsgruppen för framtagande av åtgärder. 16. Mål 1 handlar om att skapa förutsättningar för etablering av förnybara energikällor. Det bör framgå mer konkret vad som menas med förutsättningar samt ges ex. på sådana. 17. Mål nr 10 handlar om att minst 25% av bebyggelse på tomtmark som sålts efter markanvisning skall vara av typ passivhus eller liknande. MN anser att inriktningen bör vara 100% av alla hus. 18. Angående Bilaga 2: De åtgärder som anges är endast förslag och är tänkta att utgöra en idébank vid framtagande av den årliga handlingsplanen. Förteckningen bör kompletteras med åtgärder/inriktningar som kan tillämpas i kommunens övriga planering, inte minst den fysiska. 19. Angående Bilaga 3 (Miljöbedömning av energiplanen): Planförfattarna har bedömt att energiplanen medför betydande miljöpåverkan och har upprättat en miljöbedömning. Miljöbedömning är en process som innehåller vissa obligatoriska moment som ska utföras. Den miljöbedömning som finns framtagen uppfyller inte... momenten fullt ut. Det bör enligt MK/MN i Bilaga 3 tydligare framgå på vilket sätt en miljökonsekvensbedömning kommer att tas fram och kopplas till handlingsplaner som ska omarbetas från år till år. 20. MN har lämnat förslag till ändring av en del av texten i avsnitt 1 (Bakgrund). Nämnden vill via den förtydliga att Alingsås kommun genom att anta en ny energiplan visar att man arbetar för att ta vårt ansvar för att nå de globala nationella och regionala klimatmålen. Vård- och äldreomsorgsnämnden 21. Vård- och äldreomsorgsnämnden ställer sig bakom förslaget och kommer att bidra med 16. Beaktas. Mål 1 föreslås ändras till: Etablera förnyelsebara energikällor i egen regi eller i samverkan med grannkommuner eller andra intressenter, t.ex. solel, solvärme, vindkraftel, biogasproduktion och kraftvärme. 17. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt förslag från SBN. 18. I Sammanställning av åtgärdn för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta med. I övrigt tas synpunkten med till fortsatta diskussioner i arbetsgruppen för framtagande av åtgärder. 19. Beaktas. En kompletterande miljöbedömning har gjorts av konsult och kompletterar den tidigare i Bilaga 3. En årlig miljöbedömning av föreslagna åtgärder görs i samband med att handlingsplanen tas fram. 20. Beaktas. Omformulering av Bakgrund i texten görs i den andemening MN önskar så att kommunens ansvar och ambitioner tydliggörs. Ordet globala läggs till. 21. Noteras.
7 möjliga åtgärder. 22. på specifika åtgärder lämnas i nämndens remissvar rörande energieffektiviseringsstrategin för Alingsås kommuns interna verksamhet som varit på remiss samtidigt med energiplanen. Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) 23. Samhällsbyggnadsnämnden anser det bra att en årlig uppföljning av energiplanen ska göras samt att en permanent arbetsgrupp ska tillsättas. Den årliga handlingsplanen som tas fram i samband med budgetarbetet kommer att hålla energifrågorna aktuella. 24. SBN föreslår att ytterligare en åtgärd införs under Hållbara energisystem: I Översikts- och detaljplaner ge möjligheter till förnyelsebara energikällor (ange utrymmesbehov, beakta solinfall etc). 22. Noteras. 23. Noteras. 24. Beaktas. I Sammanställning av åtgärder för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta med. 25. SBN föreslår att ytterligare en åtgärd införs under Hållbara transporter: Fortsätta utbildning i eco-driving tills alla anställda har fått en sådan. 25. Beaktas - delvis. I Sammanställning av åtgärder för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta med formuleringen... för kommunal personal som kör mycket i tjänsten. 26. SBN föreslår att ytterligare en åtgärd införs under Hållbara energisystem eftersom Kommunens trafikplanering är idag splittrad på tre kontor... : Utred hur översiktlig trafikplanering ska samordnas med kommunledningskontoret och tekniska kontoret och hur en samordningsresurs kan skapas på samhällsbyggnadskontoret. 27. Mål 9 ändras till: I alla nya byggnader som kommunen uppför samt vid omfattande ombyggnad ska det genomsnittliga energibehovet vara i enlighet med kommunens riktlinjer för miljöanpassat byggande. 26. Beaktas. I Sammanställning av åtgärder för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta med formuleringen Utreda en samordningsresurs för kommunens trafikplanering inkl. cykling och kollektivtrafik. 27. Beaktas. Mål 9 omformuleras och SBN stryks som ansvarig och ersätts av Alingsåshem och Fabs. 28. Mål 10 ändras till: All bebyggelse på tomtmark som sålts efter markanvisning eller till tomtkön ska vara av typ passivhus eller liknande. Detta är krav enligt de nyligen antagna riktlinjerna för miljöanpassat byggande. 28. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt SBN:s förslag. 29. Energieffektiviseringsstrategin som är på remiss samtidigt, men som ett separat ärende 29. Beaktas.
8 bör efter antagande vara en bilaga till energiplanen. SBN ger förslag på utåtriktade åtgärder: 30. Ge rabatterade avgifter till personer som bygger passivhus, 31. Utred om om man i markanvisningsavtal kan skriva in att byggherre får betala vite om byggnaden inte lever upp till de energikrav man kommit överens om, 32. Energirådgivningstjänsten ska utökas till heltid. Detta är dock redan genomfört en halvtid är numera rådgivning till kommunala verksamheter Alingsås energi 33. Alingsås Energi har varit med i arbetet att ta fram förslag till Energiplan och Energieffektiviseringsstrategi. Arbetet har drivits i en god anda och vi är positiva till dokumentens inriktning.... Inriktningen stämmer väl överens med bolagens ägardirektiv och våra egna värderingar om en långsiktigt hållbar utveckling. Målen är ambitiösa men känns inte orealistiska. 34. Den nyligen antagna styrmodellen i Alingsås innebär bland annat att Kommunfullmäktige sätter mål och verksamheterna skall göra åtaganden under dessa mål. Dessa dokument, Energiplanen och Energieffektiviseringsstrategin, är några av de första styrdokumenten som beslutas under den nya modellen. Det bör tydliggöras att handlingsplaner och åtgärder är åtaganden och i KF s dokument är de endast exempel. 35. Det bör påpekas att allt skall genomföras under förutsättningen av minskande energiomsättning och intäkter, på grund av energieffektiviseringen, vilket kan medföra ekonomisk påfrestning på verksamheten. Prisförändringar, förändrade prismodeller, effektivare system och processer kommer att krävas, en utmaning som kräver helhetssyn och långsiktighet. Alingsås Energi vill ändå anta denna utmaning och med våra goda förutsättningar vara med och bidra till utvecklingen av det hållbara samhället. 30. Beaktas ej. Ej tillåtet. 31. I Sammanställning av åtgärder för 2012 (Bilaga 2) finns ett förslag ang. detta. I nuläget (feb 2012) pågår en statlig utredning i saken. 32. Noteras. 33. Noteras. 34. Noteras. 35. Noteras.
9 36. Energiplanen har tidshorisonter 2013 och 2019, medan Energieffektiviseringsstrategin har 2014 och 2020, detta bör samordnas för en bättre uppföljning. Fabs 37. Fabs har lämnat synpunkter på justeringar som behöver göras i Bilaga 1. Fabs har följande kommentarer kring de föreslagna målen i energiplanen: 38. Målen bör anges med utgångsläget kvantifierat (år mätetal) 39. Fabs anser att för att kunna nå Mål 1-2 krävs att investeringsmedel av andra medel än lönsamhet måste skjutas till för att betala investeringen. Investeringar i solel och solvärme har mycket långa återbetalningstider. 40. Att flytta kostnaden för el från hyran direkt till hyresgästen ställer sig Fabs positiva till. 41. När det gäller Mål 11 anser inte Fabs att byggnader som värms med el kan ersättas med andra alternativ. Däremot kan de energieffektiviseras med värmepumpar. 42. Angående Mål 12 så har Fabs gett Alingsås Energi i uppdrag att komma med förslag till individuell värmemätning i Bolltorpsområdet. 36. Noteras. Energimyndigheten har andra målår än de som finns i Alingsås miljömål. Det är orsaken till att det finns flera målår. 37. a) Fabs hänvisar till fel på data/siffror på sidan 28. Obs! Ändring av dessa siffror är ej gjorda. Måste göras i samband med uppföljning. b) Fabs vill på sid 37 ha in kommentar om det arbete man gjort (energieffektiviseringar i befintligt bestånd) och gör, t.ex. Stadsskogens förskola. Detta har gjorts utifrån Fabs påpekande. 38. Detta har varit ambitionen. Avstämning görs med Fabs angående var de saknar dessa uppgifter i samband med uppföljning. Se även kommentar Noteras. 40. Noteras. 41. Noteras. 42. Noteras Miljöförbundet Jordens vänner i Alingsås (MJV) 43. MJV anser att termen klimat bör framgå av titeln på planen och mer tydligt i målsättningarna. 44. I övrigt har MJV i sitt remissvar lämnat en mängd synpunkter rörande energiplanen och konstruktiva förslag på ett antal åtgärder för att Alingsås ska bli mindre oljeberoende och minska sin klimatpåverkan. 43. Beaktas. En undertitel med ordet klimat läggs till planen. Inledning och målsättningar har delvis skrivits om. 44. Vissa av åtgärderna ligger i linje med innehållet i energiplanen och andra behandlas snarare av ett antal andra dokument som är under framtagande, t.ex. Alingsås kommuns trafikplan som troligen blir klar under Länsstyrelsen i Västra Götaland (LST)
10 45. Länsstyrelsen ser mycket positivt på att kommunen aktualiserar planeringen inom energiområdet. 46. Lst konstaterar att kommunens ambitionsnivå är hög när det gäller omfattning, nulägesbeskrivning och processbeskrivning Lst anser att Alingsås energiplan samt energieffektiviseringsstrategin för Alingsås kommuns interna verksamhet för enkelhetens skull borde samordnas i ett dokument. 48. Det är positivt att kommunens möjligheter att påverka beskrivs tydligt, att det finns en beskrivning av internationella och nationella mål, samt de klimatmål och överenskommelser som Alingsås kommun har ställt sig bakom. Planen nämner också behovet av klimatanpassning vilket Länsstyrelsen ser som positivt. 49. Lst saknar en beskrivning av hur Alingsåshems synpunkter tagits tillvara. 50. Planen redovisar inte i vilken mån arbetet skett i samråd med närliggande kommuner och regionala organ. 51. Kommunstyrelsen pekas ut som ansvarig för uppföljningen av planen och den ska följas upp årligen. Denna tydlighet är mycket positiv, då regelbunden och tydlig uppföljning visat sig vara en nyckel för ett gott genomförande av planer. 52. I planen finns ingen uppföljning av föregående energiplan. 53. Nulägesbeskrivningen och analysen beskriver energianvändning och -produktion i kommunen. Värt att notera är den gedigna kartläggningen av transporter, trots de svårigheter att få fram statistik för området som föreligger. Därmed identifieras flera områden för ytterligare utredning. En beskrivning av trafikflöden och pendlingsmönster saknas dock och nulägesbeskrivningen skulle behöva kompletteras med detta. 54. Lst noterar att kopplingen mellan Alingsås miljömål och målen i energiplanen är tydligt 45. Noteras. 46. Noteras. 47. Beaktas. 48. Noteras. 49. Alingsåshem har varit representerade av flera personer i den arbetsgrupp som tagit fram förslag till åtgärder för 2012 (Bilaga 2). 50. Noteras. (Allt arbete med framtagandet av energiplanen har gjorts internt i kommunen.) 51. Noteras. 52. Ett tillägg görs under punkten 1.3 om att Energiplan årligen följts upp i Alingsås miljö- och folkhälsoredovisning. 53. Noteras. Alingsås trafikplan går ut på remiss under Noteras.
11 beskrivna. Målen är mätbara och väl nedbrutna med ansvariga genomförare utpekade. Detta torde utgöra en god grund för genomförande och uppföljning. 55. Lst saknar en fullständigt gjord miljöbedömning i remissversionen och efterlyser en sådan. 55. Beaktas. En kompletterande miljöbedömning har gjorts av konsult och kompletterar den tidigare i Bilaga 3. Miljöpartiet i Alingsås 56. Mp har i sitt remissvar lämnat en mängd synpunkter rörande förutom energiplanen och dess olika delar, även fordonsutredningen samt energieffektiviseringsstrategin. Gällande energiplanen har följande beaktats eller noterats: 57. Mp hänvisar inledningsvis till den KF-motion de inlämnade under 2011 där de yrkar att Alingsås upprättar en handlingsplan för hur vi i alla delar av verksamheten hanterar en situation där oljepriserna ökar mycket kraftigt rörande dessa behandlas ej här. 57. Beaktas. En sådan inledande studie har på uppdrag av kommunledningskontoret genomförts av konsult under hösten och resulterade i den i Energiplanen omnämnda rapporten Förstudie: Alingsås exponering mot minskat globalt utbud av fossila bränslen. (Bilaga 5) 58. Mp saknar vidare en bra omvärldsanalys i energiplanen. I avsnittet önskas ett mer globalt perspektiv gällande de effekter klimatförändringarna leder till på andra platser i världen. 59. Mp anser att det i energiplanens del 2.1 och under de fyra övergripande målen bör framgå att det övergripande målet på 40 % minskning av växthusgasutsläpp per kommuninvånare mellan åren 1990 och 2019 redan är nära att uppnås. 60. Mp anser vidare att samma bör gälla för målet som berör energianvändning/person. 61. Mp vill att utsläppen ska minska med 60 % till år Beaktas. Denna del har delvis skrivits om och bl.a. fått ett större fokus på konsekvenser i andra delar av världen. 59. Beaktas. 60. Beaktas ej då data för detta endast finns fram till år Hur utvecklingen varit sedan dess går alltså ej att redovisa. 61. Noteras. 62. Mp konstaterar under rubriken Bilismen i sitt remissvar att den stora utmaningen för samhället framöver blir att minska utsläppen från och oljeberoendet i transportsektorn och från bilism. Mp föreslår utifrån det en mängd åtgärder som kommunen kan genomföra för att både minska transportbehovet med bil/lastbil på olika sätt och främja en ökad andel resor med cykel 62. Noteras. Många av de förslag som Mp ger har redan behandlats i t.ex. den nyligen framtagna fordonsutredningen eller kommer att behandlas inom ramen för löpande verksamhet eller inom planer som är under framtagande t.ex. Alingsås kommuns trafikplan som förväntas bli klar under 2012.
12 och kollektivtrafik. 63. Under rubriken Maten poängterar Mp dels vilken stor miljö- och klimatpåverkan dagens livsmedelsproduktion har och dels vilket stort energibehov den har. Ett antal synpunkter och förslag på hur kommunens egna verksamheter både kan minska klimatpåverkan och samtidigt gynna t.ex. lokal livsmedelsproduktion genom t.ex. upphandling ges. 63. Beaktas. Under Inledning tas matfrågans kopplingar till energifrågan/oljetoppen upp och under nämns kopplingarna mellan köttkonsumtion och klimatutsläpp tydligare än tidigare. Vidare föreslås ännu en huvudstrategi för energiplanen som helhet där ett helhetsgrepp tas på matfrågan läggas till under rubriken 2.5 Hållbar livsmedelsförsörjning. Centerpartiet i Alingsås C har i sitt remissvar lämnat en mängd synpunkter rörande energiplanen och förslag på ett antal åtgärder. 64. I avsnitt 2.1 behöver det tydliggöras hur kopplingen mellan Energiplanen och den nya styrmodellen ser ut, t.ex. att olika nämnders åtaganden har stämts av med Åtgärder i Energiplanen. 65. Det räcker inte att minska den totala energianvändningen med 20 % eftersom det inte kommer att finnas tillräckligt med förnybar energi för att kompensera för en allt dyrare olja. Peak oil måste tas med i bedömningen. 66. I avsnitt 2.3 Hållbara transporter (Mål 3 och Mål 6) bör målet vara att alla nyinvesterade fordon i den kommunala verksamheten skall drivas med fossilfria bränslen. 67. Mål 10 bör stämmas av med riktlinjerna för miljöanpassat byggande. C lämnar vidare förslag till fler åtgärder i Bilaga 2 enligt följande: 68. Inför gratis fritidskort till kommunens samtliga skolungdomar (högst. + gymn.) för att tidigt skapa goda vanor för kollektivt resande. 69. Minimera transporterna i kommunen genom att styra upphandling av mat till skola, vård och omsorg genom att ställa krav på att transportkostnader och råvara skall specifieras separat och bedömas lika vid utvärdering av olika anbud. 70. Eftersträva att inhyrda åkare skall 64. Beaktas. Se kommentar Noteras. En kompletterande utredning har gjorts angående konsekvenserna för Alingsåssamhället av peak oil. (Bilaga 5) 66. Noteras. Den nyligen framtagna fordonsutredningen tar ett helhetsgrepp på kommunens fordonspark. Ambitionen är att den så småningom ska bestå av enbart miljöklassade fordon. 67. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt förslag från SBN. 68. Noteras 69. Noteras 70. Noteras
13 uppmuntras / uppmanas att tillhandahålla fordon som drivs av fossilfria bränslen. 71. Vid all nybyggnation av väg bör byggande av gc-vägar prioriteras framför vägar för biltrafik. Övriga synpunkter: 72. Alingsås kommun bör studera den energiplan som Knivsta kommun tagit fram. De planerar hela sin energiplan utifrån ett peak oilscenario. 73. Energieffektivisering inom kommunen bör även inkludera avfall och VA. Socialdemokraterna i Alingsås S har i sitt remissvar lämnat en stor mängd synpunkter på energiplanen och därtill en avsevärd mängd förslag på både åtgärder och ändringar. Följande av dessa kommenteras: 74. Vår (S) vision är: I ett hållbart samhälle är energiproduktionen förnybar med bioenergi, biogas, sol, vind och vattenkraft samt med andra nya hållbara bränslen och tekniker. 75. I varje version av energiplanen måste prioriteringar göras för vad som ska göras under planperioden. Vi vill prioritera: förnyelsebara drivmedel, biogasproduktion, kraftvärme, informationsinsatser. Förslag på åtgärder från S: 76. Ställ krav på passivhusteknik vid försäljning av kommunal mark för byggande. 77. Vi måste fasa ut bensindrivna bilar ur fordonsparken. 78. Alingsås Energi ska stödjas i sin ambition att satsa på vindkraft. Det kan ske i egen regi alternativt via andelar som erbjuds kommuninvånarna. 79. Samlade anläggningar med solceller bör skapas. Även här kan andelar som erbjuds kommuninvånarna vara ett alternativ. 71. Noteras. (Alingsås kommuns trafikplan går ut på remiss under 2012.) 72. Beaktas. Alingsås kommun har studerat Knivsta kommuns energiplan och hämtat viss inspiration från denna. Alingsås kommun har därefter som en av få kommuner i landet gjort en förhandsstudie av hur alingsåssamhället står rustat för en framtida minskad global oljeproduktion. 73. Beaktas. Detta har gjorts inom ramen för framtagande av åtgärder inom arbetet med den kommunala energieffektiviseringsstrategin. 74. Noteras. 75. Noteras. 76. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt förslag från SBN. 77. Noteras. Successivt byts kommunens fordonspark ut mot miljöklassade fordon. Se fordonsutredningen. 78. Noteras. 79. Noteras.
14 80. Kommunen ska vid upphandling efterfråga de produkter och tjänster som är mest miljövänliga och energieffektiva. 81. Kommunen bör gynna miljöbilar vid uttag av parkeringsavgifter. 82. Kollektivtrafiken behöver byggas ut både i staden och på landsbygden för att den ska erbjuda ett alternativ till bilresor. 83. Stimulera till ökad cykling genom bl.a. utbyggnad av cykelvägar. 84. Maten spelar en väldigt stor roll för energiförbrukningen. Kött t.ex. kräver en oerhört mycket större energiåtgång än vegetabilier. Matproduktion, kostplanering och inköp har stor betydelse i detta avseende. 85. Planperioden bör vara till och med Förslag till ändringar: 86. Målformulering av Mål 1 föreslås ändras till följande: Etablera förnyelsebara energikällor i egen regi eller i samverkan med grannkommuner eller andra intressenter, t.ex: solel, solvärme, vindkraftel, biogasproduktion och kraftvärme. 87. Målformulering av Mål 2 föreslås ändras till följande: inom kommunens byggnadsbestånd eller fristående skapa solcellsanläggning för elproduktion som andelsanläggning. 88. Ansvaret för Mål 3 föreslås ändras från Alla nämnder till Alla nämnder och bolag. 89. Ett delmål föreslås under Mål 3: Kommunen ska endast ha miljöfordon. 90. Ett delmål föreslås under Mål 3: Vid upphandling av transporter, entreprenader och kollektivtrafik ska krav ställas på miljöfordon. 91. Formulering av mål 4 föreslås ändras till: Öka gång- och cykeltrafikens andelar vid val av transportmedel till arbete/skola genom utbyggnad och förbättring av gång- och 80. Noteras. (Detta är en uttalad ambition i Alingsås kommuns miljömål för ) 81. Noteras. 82. Noteras/Beaktas. Busstrafiken planeras att utökas under (Se Åtgärder i Bilaga 2) 83. Noteras. (Alingsås kommuns trafikplan går ut på remiss under 2012.) 84. Beaktas. Under Inledning tas matfrågans kopplingar till energifrågan/oljetoppen upp och under nämns kopplingarna mellan köttkonsumtion och klimatutsläpp tydligare än tidigare. Vidare föreslås ännu en huvudstrategi för energiplanen som helhet där ett helhetsgrepp tas på matfrågan läggas till: 2.5 Hållbar livsmedelsförsörjning. 85. Beaktas ej. Målåren / planperioderna ligger fast. 86. Beaktas. Formulering av Mål 1 ändras enligt förslag. 87. Beaktas ej. 88. Beaktas. 89. Beaktas ej så till vida att det blir ett mål i energiplanen. Successivt byts kommunens fordonspark ut mot fordon som är miljöklassade. Se Fordonsutredningen. 90. Noteras. (TK ställer redan idag vissa krav vid upphandling av entreprenader.) 91. Beaktas delvis. Omformuleringen av målet ligger i linje med de ambitioner som finns i både energiplan, i folkhälsoarbetet och i ett antal andra planer. (meningen genom utbyggnad och
15 cykelvägar. Andelen cyklister och gående ska 2013 utgöra minst 40% för boende i hela kommunen och minst 50% för de som arbetar och bor i tätorten. 92. Formulering av mål 5 föreslås ändras till: Antal resor med kollektivtrafiken ska öka med minst 2 %-enheter per år genom förbättrad och anpassad turtäthet. 93. Formulering av Mål 6 föreslås ändras till: Andelen miljöbilar i kommunen ska minst ligga på minst genomsnittet för Västra Götalandsregionen genom att bland annat etablera fler tankställen för biobränslen. 94. Formulering av Mål 7 föreslås ändras till: Energibehovet till gatubelysning ska minska med 3 %-enheter per år, bl.a. genom utbyte till LED-belysning. 95. Mål 10 föreslås omformuleras till att gälla ALL bebyggelse. 96. Mål 11 föreslås ändras till: Alla kommunala byggnader ska ha en plan för ersättning av el och olja för uppvärmning med andra alternativ. 97. Mål 13 föreslås ändras till: Den totala energianvändningen per invånare för Alingsås kommuns byggnader, transporter, gatubelysning och VA-verksamhet ska minska med i genomsnitt 8% fram till 2013 jämfört med Ett antal konstruktiva förslag till Bilaga 2 (Förslag till åtgärder). Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund 99. Räddningstjänstförbundet har inga synpunkter på förslaget. förbättring av gång- och cykelvägar tas dock ej med i det omformulerade målet då det är ett förslag på Åtgärd snarare än ett Mål.) 92. Beaktas. 93. Beaktas ej. 94. Tillägget (= kursiverat) beaktas ej. Ett kontinuerligt utbyte av lamporna i gatubelysningen är redan påbörjat och fortskrider som planerat under perioden. (Hg-lampor ==> metallhalogenlampor.) 95. Beaktas. Mål 10 omformuleras enligt förslag från SBN. 96. Beaktas ej. Enligt Fabs kan idag ej alla av de byggnader som idag värms med el på ett ekonomiskt försvarbart sätt konverteras till vattenburen värme. 97. Tillägget (= kursiverat) beaktas ej. Detta mål berör endast kommunens verksamheter och blir ej tydligare eller starkare om man räknare det per invånare. 98. En del överensstämmer med de förslag arbetsgruppen tagit fram: Åtgärder för Ett nytt förslag läggs till i förslagslistan: Ta vara på spillvärme ur avloppsvatten. 99. Noteras Vattenfall Eldistribution AB 100. Vattenfall Eldistribution AB har inget att erinra Noteras
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Energi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Bilaga 2 (Energiplanen 2011-13)
Bilaga 2 (Energiplanen 2011-13) I. Sammanställning av under 2012 Bygger på Alingsås energiplan 2011-2013 med tillhörande Energieffektiviseringsstrategi för Alingsås kommuns interna verksamhet Denna sammanställning
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Revidering av Ale kommuns Energi- och klimatplan
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2014-12-05 2014-12-01 Dnr KS.2013.186 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Revidering av Ale kommuns Energi-
Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Energistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Energiplan för Vänersborg År
Energiplan för Vänersborg År 2013-2020 Antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige 2013-02-06, 19. 2 Innehållsförteckning Energiplanens struktur... 2 Inledning... 3 Syfte och tid... 3 Vänersborgs övergripande
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Bräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun
1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning
Klimatstrategi och energiplan
Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
Klimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Energiplan Handlingsprogram
Energiplan 2009 Handlingsprogram Inledning Enligt lagen om kommunal energiplanering skall det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Föreliggande dokument
TEKNISK FÖRSÖRJNING ENERGI
ENERGI Övergripande mål med anknytning till energi EU:s klimatmål till 2020 Nationella energimål Regionala energimål Regionala energi och klimatmål för Skåne TOMELILLA KOMMUN Fossilbränslefritt Förutom
Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!
Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi
Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013
Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning
Energistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar
Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens
Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013
KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 Rapport 2013-06-28 1 Sammanfattning Hållbar utveckling Väst har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland gjort en inventering
GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu
www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag
Styrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Miljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Åtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)
Bilaga 2 - Energiplan åtgärdslista 2013 Åtgärder för effektiv energianvändning Geografisk kommun Åtgärder markerade med asterisk sker inom nuvarande budgetram. Övriga åtgärder behandlas i ordinarie budgetprocess
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela
Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart
8. STOHAB 2017-11-21 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart Bakgrund Av ägardirektiv till Stockholms Hamn AB 2017-2019 framgår bl.a. att Hamnen ska medverka
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos
Klimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Ålands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag
Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 Presentation av förslag 20 april 2017 kl. 13.00-15.30 Kaptenssalen Hotell Arkipelag Agenda Presentation Kaffeservering Diskussion där synpunkter antecknas
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Fossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Strategi för minskad energianvändning i kommunala verksamheter 2012 samt förslag till reviderade mål Uppföljning
2013-08-29, rev 2013-09-17 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2010/460-409 Kommunstyrelsen Strategi för minskad energianvändning i kommunala verksamheter 2012 samt förslag till reviderade mål Uppföljning Förslag
Ny klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?
Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och
Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack
Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134
Energi- och klimatstrategi inklusive handlingsplan för Alvesta kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-10-27 134 1 2015-09-08 Inledning Denna energi- och klimatstrategi inkl. handlingsplan ersätter energi-
Sysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål
2015-03-11 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2010/460-409 Kommunstyrelsen Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner
Motion om att ta initiativ till en regional biogasstrategi
1 (6) Handläggare: Elisabeth Mårell Tillväxt- och regionplanenämnden Motion om att ta initiativ till en regional biogasstrategi Ärendebeskrivning Jens Sjöström (S) och Robert Johansson (S) har i december
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-18 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2013-06-13 Remiss från kommunstyrelsen
Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr
Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr Kontaktperson: Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Västerbotten elin.soderberg@lansstyrelsen.se 010-2254532 I Västerbotten är det
Summering av gruppdiskussionerna
2008-03-19 Summering av gruppdiskussionerna Energiseminarium 5 mars Temagrupper: Energieffektivisering Förnybar Energi Planering, kunskap, forskning och näringsliv 1-1 Energieffektivisering 1(6) Vad ser
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Handbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Sammanträdesdatum Kommunhuset, Mellanfryken, torsdag 22 januari 2015, 15.00
TEKNISKA NÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2015-01-22 PLATS OCH TID Kommunhuset, Mellanfryken, torsdag 22 januari 2015, 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE Val av protokolljusterare 1 Information om kommunens
2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat kommuner
DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun
Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun BESLUTSDEL /ÅTGÄRDER ÄTGÅRDSOMRÅDE ÅTGÄRD KLART KOSTNAD ANSVARIG Övergripande Kommunen skall ha ett eget statistiksystem
Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland
Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan
Motion om utökat antal solcellspanelladdare för elbil. (AU 299) KS 2014-117
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-12-01 298 Motion om utökat antal solcellspanelladdare för elbil. (AU 299) KS 2014-117 KF Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131)
Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-05-05 Sida 1(2) 108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131) Beslut Kommunstyrelsen
Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov. Foto: Fredrik Kellén
Välkomna till Örebro, Klimatkommunernas nätverksträff 25 nov Foto: Fredrik Kellén Dagens program 09.00 09.30 Välkomna och presentation av Örebro kommuns nya klimatstrategi 09.30 09.55 Kumbro 09.55 10.15
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Klimatstrategi för Mörbylånga kommun
1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5
Budget Ägardirektiv för Kommunföretag AB
Budget 2018 Ägardirektiv för Kommunföretag AB 1 Innehållsförteckning Effektiv och marknadsmässig bolagsstyrning... 3 Kommunföretag AB... 4 Bolagsstyrning... 4 Taxor och hyror... 4 Lokalytor... 4 Avyttrande...4
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. Energiplanen - information 182 KS/2018:101
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-11-19 1 (1) Sida 182 KS/2018:101 Energiplanen - information Bakgrund Vid kommunstyrelsen sammanträde 93/2018-05-02 beslutades att godkänna
Ärende 25. Motion om en handlingsplan för solenergi i Karlskoga kommun
Ärende 25 Motion om en handlingsplan för solenergi i Karlskoga kommun Protokollsutdrag 1 (3) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-15 SBN 123 SBN 2015.0261 Motion om en handlingsplan för solenergi
Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi
Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur
Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Klimat- och sårbarhetsanalys
1(6) Klimat- och sårbarhetsanalys Ärendet Efter remissbehandling av ärendet om klimat- och sårbarhetsanalys har synpunkter från nämnderna arbetats in i analysen. Det har totalt inkommit åtta yttranden,
Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Energi- och klimatstrategi för Dalarna
Energi- och klimatstrategi för Dalarna Remissversionen av strategin Strategin Presenteras av: Maria Saxe Övergripande och stora frågor 1. Två delar med olika skärning förvirrar. 2. Visionen och målen är
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Motion om energibesparingar
2007-12-17 327 688 Kommunstyrelsen 2008-11-10 243 453 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 245 607 Dnr 07.820-008 deckf36 Motion om energibesparingar Ärendebeskrivning Annika Sundström, för vänsterpartiet,
Högsby Kommun. Anders Ivarsson HÖGSBY. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Högsby Kommun
1(9) Handläggare Astrid Fell Högsby Kommun 21-773 Anders Ivarsson 579 8 HÖGSBY Strategi Kommun/Landsting Högsby Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 5777 Målsättning till 214 (förbättring
Protokoll. Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden 85-89 Samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 22 juni 2011 85 Remiss-yttrande angående Alingsås energiplan 2011-2013 86 Remiss- yttrande angående energieffektiviseringsstrategi
Svar på motion från miljöpartiet de gröna om sänkt bygglovstaxa när man bygger energieffektivt
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2012.102 Datum: 2015-11-02 Kommunchef Björn Järbur E-post: bjorn.jarbur@ale.se Kommunstyrelsen Svar på motion från miljöpartiet de gröna om
Miljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Växjö kommun Förstudie avseende trafikfrågor och parkering
www.pwc.se Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor Förstudie avseende trafikfrågor och parkering Bakgrund utvecklas med en ökad befolkning och byggnation
En sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Klimatstrategi för Botkyrka
Klimatstrategi för Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:140 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den: 31 maj 2018 Dokumentet gäller
Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer
Att installera solceller erfarenheter från deltagarna i Sol i Väst Sammanfattning från intervjuer med 10 offentliga organisationer Version 2. 150525, Erik André, Hållbar utveckling Väst Sammanfattning
KS Förvaltning Kommunledningskontoret Lars Anshelm Kommunledningskontoret. Kommunstyrelsen i Eslöv
Förvaltning Lars Anshelm 0413-621 27 KS.2010.0088 2010-12-21 Kommunstyrelsen i Eslöv Yttrande angående ansökan om tillstånd för anläggande och drift av ett kraftvärmeverk på fastigheten Eslöv Örtofta 21:1
Öka andelen förnybar energi
RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma