2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 2013 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen 2 Personal 3 Övrigt gemensamt 3 Verksamheten Anläggningar och naturområden 3 Leder 7 Naturskola barn/ungdom 8 Friluftsliv folkhälsa 10 Naturvård 12 LONA-projekt 17 Övrig naturvägledning samt informationsarbete 18 Använda förkortningar 18

2 INLEDNING Denna verksamhetsberättelse ger en utförlig beskrivning av Upplandsstiftelsens 1 verksamhet under år En kortare version ges i den förvaltningsberättelse som ingår i stiftelsens årsberättelse. HELHETSBEDÖMNING Verksamheten har varit omfattande och har i alla väsentliga delar följt verksamhetsplanen. Noteringarna under rubrikerna Avvikelser från verksamhetsplanen visar att ett stort antal aktiviteter påbörjats eller genomförts utöver planen, men även att en del inte kunnat genomföras eller senarelagts (markeras som + respektive -). ÅRETS VIKTIGASTE HÄNDELSER Stiftelsen har handlat upp nya arrendatorer vid Ängskärs havscamping och Rävstens stugby samt i egen regi drivit Rullsands camping med gott resultat. Samarbetet med Världsnaturfonden WWF fortsätter i ett kulturlandskapsprojekt runt Östersjön. Stiftelsen deltar i projektledning och aktiviteter. Detaljplanen vid Svartviken i Tierps kommun vann laga kraft och därmed kunde stiftelsens förvärv av Källarberget genomföras till fullo. Ett mindre markområde förvärvades i Bredforsen som ett viktigt komplement till stiftelsens tidigare markinnehav. Naturskyddsföreningen beslutade efter överläggningar med stiftelsen att överföra ägandet av två fastigheter på Idön i Östhammars kommun till stiftelsen via ett gåvobrev. Fastigheterna ingår i Idöns naturreservat. Jordbruksverket beviljade restaureringsstöd för ca 15 biologiskt rika naturområden samt stöd till restaurering av fyra våtmarker. Stiftelsen påbörjade insatser under året. Upplandsstiftelsen träffade överenskommelse med Enköpings kommun om att stiftelsen tar över förvaltningen av naturmarkerna på Tedarön i Mälaren. Ett omfattande restaureringsarbete inleddes under året. Ett stort internationellt projekt med syftet att bevara naturvärdena i kulturlandskapet pågick under året. Projektet drivs i samverkan med parter i Estland och Lettland och finansieras genom Central Baltic Interreg IV A. Samverkansprojektet med Fortum AB fortsatte med syfte att sköta utvalda miljöer som älvängar och svämskogar längs Dalälven samt främja strömvattenfisk. Åtgärder i kustmynnande vattendrag och våtmarker genomfördes i samverkan med Sportfiskarna. Ett stort Life-projekt för Mälarens lövskogar genomförs med stiftelsens medverkan. Stiftelsen deltar i åtta lokala naturvårdsprojekt (LONA) och fem Leader-projekt inom naturvård, friluftsliv och naturskola. Utflyktstipsen på hemsidan och i applikationen Naturtipset för smarta telefoner har utökats, vilket tillsammans med informationen vid Biotopia är en viktig friskvårdssatsning. MEDLEMMAR, STYRELSE OCH ADMINISTRATION MEDLEMMAR, EKONOMI OCH ÅRSSTÄMMA Landstinget och länets alla kommuner är medlemmar i stiftelsen och står för stiftelsens grundläggande finansiering genom årsavgiften. För 2013 uppgick den till cirka 15,3 miljoner kronor, fördelat med 50 % på landstinget, 29,5 % på Uppsala kommun och mellan 1,3 % och 6,0 % på övriga sju kommuner i länet. Ekonomin i övrigt framgår av resultat- och balansräkningen. Vid läsning av bokslutet bör beaktas att det bokförda värdet ger en underskattning av stiftelsens insatser. Orsaken är främst att stora investeringar gjorts i naturområden med syfte att bevara natur- och friluftsvärdena utan krav på avkastning. Dessa får dock värdet noll i årsberättelsen då de inte har något marknadsvärde. Vidare kan nämnas att mycket arbete sker i samverkan med andra organisationer, där stiftelsens insatser består i att sprida kunskap och stimulera till ökat engagemang. Några typexempel är naturskola, Roslagshagar och Smultronställen i naturen, vars effekter ligger långt över den kostnad som syns i bokslutet. Ett stort antal projekt drivs med extern finansiering från bl.a. Världsnaturfonden WWF, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Fortum AB och EU. En extrastämma hölls den 25 april i Uppsala Konsert & Kongress för en ändring av 10 i stadgarna. Ordinarie årsstämma hölls den 2 maj i Wik. Stämman beslutade att årsavgiften för år 2014 skulle räknas upp med 1,5 procent utöver tidigare års avgift på 22,61 kr per invånare för landstinget respektive kommunerna. STYRELSEN Ordinarie Christian Sonnenstein (M) ordförande Sigbrit Arfwedson (FP) 1:e vice ordförande Anders Hedström (MP) 2:e vice ordförande Siv Godberg (M) från den 2 maj Jan Fredriksson (C) Ellinor Karlström (KD) till den 30 augusti Erik Pelling (S) Lars Skytt (S) Elisabeth Rosengren (V) 1 Upplandsstiftelsen förkortas stiftelsen i den löpande texten. 2

3 Ersättare Kurt Johansson (M) Susanne Larsson (M) till den 1 maj Hans Gustavsson (C) Lena Lundberg (FP) Rebecca Ijäs (KD) Ewa Johansson (S) Anders Pettersson (S) Leif Hagelin (S) Pernilla Malmer (MP) Arbetsutskottet bereder styrelsens ärenden. Ledamöter var Christian Sonnenstein med Kent Söderlund som ersättare, Sigbrit Arfwedson med Lena Lundberg som ersättare och Anders Hedström med Erik Pelling som ersättare. Styrelsen har sammanträtt fem gånger och arbetsutskottet åtta gånger. Styrelsen har besökt Källarberget i Hållnäs och Rullsands camping i samband med styrelsemötena. Styrelsen har varit representerad i följande grupper och råd: Anläggningsråd Arbetsutskottets ledamöter har varit stiftelsens representanter i anläggningsråden för Rullsands camping, Ängskärs havscamping, Gräsöbadens camping och Rävstens stugby. Gräsöfonden, styrelsen Christian Sonnenstein vice ordf. och Anders Hedström. Ersättare Sigbrit Arfwedson och Lars Skytt. Vattenvård Hans Gustavsson ordf. och Elisabet Rosengren ordinarie med Siv Godberg och Ewa Johansson som ersättare. Grön naturvård Lena Lundberg ordf. och Erik Pelling med Kurt Johansson och Leif Hagelin som ersättare. Friluftsliv Kurt Johansson ordf. och Anders Pettersson med Ellinor Karlström och Pernilla Malmer som ersättare. Övrigt Karolina Vessby ingår i Leader Upplandsbygds Lag-grupp. Martin Amcoff var stiftelsens representant i Amnö-Härjarö vägsamfällighets styrelse, Amnö-Öns vägsamfällighets stämma och Ängskär- Klubbens samfällighetsförenings styrelse. Sara Lindh var representant i Gräsöfonden. PERSONAL Tillsvidareanställda Jan Lundqvist, vd Björn-Gunnar Lagström, naturvårdschef Martin Amcoff, naturförvaltare Gillis Aronsson, naturvårdssekreterare Pär Eriksson, naturvårdssekreterare Jan Hellberg, tillsynsman i Härjarö, 20 % Frida Hermanson, naturvårdssekreterare Maria Hoflin, naturvårdssekreterare 90 % Tommy Lennartsson, naturvårdssekreterare, 20 % Tomas Loreth, naturvårdssekreterare % Kajsa Molander, stiftelsens naturskola, 90 % Barbro Nilsson Garbergs, administratör 80 % Anders Olander, förvaltningstekniker Anett Persson, projektsamordnare (vård av barn till 31 oktober, därefter 50 %) Johan Persson, vattenvårdsprojekt och datorsupport, 80 % (70 % naturvård, 10 % dator) Emelie Runfeldt, Biotopia och friluftsliv 90 % Per Stolpe, GIS och datorsupport, 50 % Karolina Vessby, friluftsplanerare, 75 % (Anställningsgrad under året anges) Vikariat och visstids- eller timanställda Ola Bergkvist, Birgitta Blom, Sven-Olov Borgegård, Christer Boström, Oscar Edwards, Berndt Godin, Robert Hansson, Roine Henriksson, Anna Hidegren, Mattias Hidegren, Bengt-Olov Jansson, Ove Jonsson, Paulina Nordling, Carl-Martin Olsson, Alf Sevastik, Henrik Ragnarsson Starbo, Åsa Sjögren, Björn Svensson, Olle Sundin, Gudrun Söderhult, Joachim Tiefensee och Göran Törnqvist. ÖVRIGT GEMENSAMT Landstingets Kultur i länet och resurscentrum har anlitats för bokföring, bokslut, löneutbetalning och som konsult i fastighetsfrågor. Stiftelsen arrangerade årets träff med övriga stiftelser för naturvård och friluftsliv i Sverige den juni med besök i Biotopia, Bredforsen, Gröna kunskapshuset, Wik och en båttur på Ekoln och Fyrisån. Remissvar har lämnats på: Länsstyrelsen i Uppsala län: Ansökan om dispens från föreskrifterna i Ängskärs naturreservat. Havs- och vattenmyndigheten: Angående fördelning av anslaget 1:12 Åtgärder för havsoch vattenmiljö. Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Förslag till hur myggproblemet vid nedre Dalälven kan hanteras på lång sikt. VERKSAMHETEN ANLÄGGNINGAR OCH NATUROMRÅDEN ANLÄGGNINGAR Långtidsplanerat fastighetsunderhåll samt mindre ombyggnader Stiftelsen driver och bekostar långtidsplanerat fastighetsunderhåll (LPU) som sker enligt en flerårsplan grundad på årlig besiktning. Ramavtal för byggentreprenader har handlats upp med tre byggföretag. 3

4 Åtgärderna för LPU vid stiftelsens byggnader och hamnar, badplatser, vägar m.m. omfattar större reparationer, ommålningsarbeten, brandskydd och mycket annat. Sammantaget syftar insatserna till att stiftelsens anläggningar ska hållas i gott skick. De ombyggnationer som gjorts under året har medfört ökat brandskydd, bättre vattenrening och duschutrymmen i servicehus. Drift Stiftelsen har driftsansvaret för Gräsöbadens bad & camping, Ängskärs havscamping och Rullsands havsbad & camping. Verksamheten vid Rullsand har skötts av stiftelsen medan Gräsöbaden och Ängskärs havsbad har drivs av arrendatorer liksom vid Rävstens stugby där Östhammars kommun har haft driftsansvaret. Arrendatorerna står för närunderhåll och viss drift i nära samarbete med stiftelsen. I det följande kommenteras inte löpande driftsfrågor. För naturmarker utanför anläggningarna sköter stiftelsen själv tillsyn med egen personal eller genom tillsynsmän. Rullsands havsbad & camping i Älvkarleby kommun Stiftelsen har ett 25-årigt arrendeavtal med kommunen och äger samtliga byggnader inom badoch campingområdet. Styrelsen beslutade att driva anläggningen i egen regi åren , vilket har inneburit anställning av personal och en uppbyggnad av hela verksamheten. Beläggningen har varit gästnätter och ca besökare totalt. Vi sköter dessutom det 1,5 km långa havsbadet, vägar, vegetation och drygt 800 parkeringsplatser. Under året har Paviljongen, som är en del av restaurangbyggnaden, vinterbonats för att bli konferenslokal. En begagnad strandrensningsmaskin har köpts för att rationalisera städningen av den långa havsstranden. Ängskärs havscamping i Tierps kommun Campingen har drivits av en arrendator. Anläggningen har bjudits ut på anbud och ett tjänstekoncessionskontrakt har tecknats med en ny arrendator på fem år. En ny vattenreningsanläggning har installerats. Gräsöbadens bad & camping i Östhammars kommun Duschdelen i servicehuset Lången har renoverats. Rävstens stugby i Östhammars kommun En ny arrendator har handlats upp och ett tjänstekoncessionskontrakt har tecknats på två år. Driften av anläggningen tas från och med år 2014 över av stiftelsen efter överenskommelse med Östhammars kommun. Brandskyddet har förbättrats med två utrymningstrappor, nya brandceller och larm. Östhammars Natur- & Teknikskola hade verksamhet vår och höst på Rävsten. NATUROMRÅDEN Upplandsstiftelsen förvaltar 39 naturområden, varav 22 är naturreservat. Sexton av områdena äger vi helt eller delvis. Övriga områden förvaltar vi på uppdrag eller arrenderar. Sammanlagt förvaltar stiftelsen ha mark. I stiftelsens områden finns 500 ha betesmark som sköts för att bevara biologisk mångfald och ett öppet kulturlandskap. Betesmarkerna är varierade och omfattar öppna strandängar, hagmarker och skogsbeten. Många av betesmarkerna har mycket höga naturvärden som kräver anpassad skötsel t.ex. sent betespåsläpp och att många blommande buskar och döda träd lämnas. Flera betesmarker restaureras varje år, vanligen med stöd från landsbygdsprogrammet. Vi sköter också åtta slåtterängar varav flera är små och steniga vilket kräver att lie eller minislåtterbalk används samt att höet räfsas för hand. Slåtterängar har mycket höga biologiska värden och är en bristvara i dagens landskap. Många av de hävdade markerna är besöksmål där vi underlättar för besökare med stängselgenomgångar, rastplatser och information. Ett viktigt arbete är att göra våra naturområden tillgängliga för besökare. I nästan alla områden finns parkeringsplats, informationstavlor, stigar och rastplatser. I vissa områden finns även badplatser, eldstäder, vindskydd och fågeltorn. I våra smultronställen görs extra insatser för att de ska vara trevliga och intressanta att besöka. Här utvecklar vi informationen om vad man kan uppleva och göra på platsen. Våra 15 tillsynsmän står för en stor del av den löpande skötseln. Life-projektet Mälarens inre skärgård som pågår medför extra resurser för arbete med restaurering, tillgänglighet och information i Kalmarnäs, Wik och Norra Björkfjärden. Nedan ges information om mer skötselkrävande eller speciella insatser som gjorts i de områden som stiftelsen förvaltar. Aspbo Genom en överenskommelse år 2007 förvaltar stiftelsen och Östhammars kommun tillsammans Aspbo naturreservat. Området som är ett smultronställe är nu upprustat med stigar, informationstavlor och eldstäder. Bredforsen Restaurering av 25 ha älvängar och strandskogar på Gässön fortsatte med stöd från landsbygdsprogrammet och Fortums miljöfond. Betesdjur kunde för första gången sedan början av 1900-talet nu föras över till Gässön med den djurflotte som köptes in föregående år. Historiskt simmade djuren via Runön ut till Gässön för bete. En mindre fastighet med en gammal timmerbyggnad med kulturhistoriskt värde inköptes. Genom ett samverkansprojekt med Fortum AB fortsatte arbetet med att förbättra förutsättningarna för harr och öring i forsområden. 4

5 Båtforstorpet Torpet utnyttjas framför allt vid naturstudier och projekt i och omkring Båtfors naturreservat. Fageruddsåsen Naturreservat som stiftelsen förvaltar i samverkan med Enköpings kommun. Nya informationstavlor och stigvägvisare sattes upp. Eldstad och vedförråd renoverades, och reservatets parkeringsplats rustades upp. Arbetet utfördes i samverkan med Enköpings kommun. Granåsen En asfalterad stigslinga anlades, tillgänglig för rullstolsburna, barnvagnar m.fl. mellan parkeringen vid Kvarnkojan och slalombacken. Projektet finansieras med LONA-medel. Anläggningen invigs

6 Gräsöbaden Restaurering av hagmarker med stöd av landsbygdsprogrammet fortsatte. Gräsö gård Röjning av hagmarker och restaurering av skogsbeten fortsatte. Arbetet med att utveckla en informationsplats vid gården fortsatte i samverkan med Östhammars kommun och Gräsöfonden. Härjarö Naturvårdshuggningar genomfördes för att friställa äldre tallar och lövträd. Ett 100-tal yngre och medelålders ekar röjdes fram. Kallriga Bete av strandängar, skogsbeten och hagmarker fortsatte på drygt 100 ha. I några områden genomfördes sent påsläpp av betesdjur för att gynna blommor, skalbaggar och fjärilar. I den gamla försvarsanläggningen på Norr-Kasudden slutförde Fortifikationsverket avvecklingen av minförråd, skyttevärn, bunkrar och en betongkaj. Miljön återställs och naturlig vegetation förväntas etableras. Kalmarnäslandet Inom Life-projektet Mälarens inre skärgård arrangerades en dag i Kalmarnäs naturreservat med tema död ved. I symposiet deltog 50-talet forskare och naturvårdare från hela landet. De inventeringar som stiftelsen genomfört de senaste två åren avseende insekter framförallt på ek och asp visar att området har mycket höga naturvärden som inte tidigare varit kända. Naturskoleverksamheten fortsatte och stiftelsens tillsynsman har tillsammans med lärare handlett skolklasser i bl.a. praktisk naturvårdande röjning. Komossängen Örtrik ängsmark och Natura 2000-område där stiftelsen har arbetat med att restaurera ängen under flera år. Nu sköts området genom röjning och slåtter. Det är en rik fjärilslokal med bl.a. väddnätfjäril. Källarberget Stiftelsen förvärvade 35 ha mark samt en lotsstuga vid Källarberget längs kusten norr om Fagerviken i Tierps kommun. Området beslutas bli ett kommunalt naturreservat och lotsstugan kan bokas för övernattning. Ett avtal för drift av lotsstugan tecknades mellan stiftelsen och Fagervikens bygdegårdsförening. Ledskär Renoveringen av Ledskärsstugan färdigställdes. Den är Sveriges näst äldsta fågelstation och byggd på 1950-talet. Stugan kan bokas för övernattning. Lingnåre Stiftelsen förvaltar kulturreservatet på uppdrag av kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen. I den nybyggda ängsladan finns informationstavlor. Ladan fungerar som ett informationscentrum och här berättas om hur människor levt och verkat under vikingatid. Bete med får och nöt fortsatte och slåtter genomfördes på den fjärilsrika slåtterängen. Restaurering av 10 ha betesmark fortsatte. Norra Björkfjärden Inom Life-projektet Mälarens inre skärgård inplanterades år 2011 den mycket lokalt förekommande undervattensväxten småsvalting. Plantor samlades in från en närbelägen lokal i Stockholms län och planterades in i Norra Björkfjärden. Syftet är att få fler lokaler där arten växer och därmed minska risken för utdöende i Mälaren. Vid inventeringar 2013 påträffades 10-talet plantor vilket ger hopp om att arten kan etableras i området. Nöttbo Avtal har tecknats med Bergvik Skog AB för restaurering och skötsel av ett 16 ha stort område vid Dalälven med lövskog och ekhagar. I delar av området planeras bl.a. ekar att frihuggas och bete upptas. Rotskär En ö vid Dalälvens utlopp med äldre skog och örtrika ängar. Området är tätortsnära och utnyttjas frekvent av allmänheten. Stiftelsen slår sju hektar slåtteräng som huvudsakligen ägs av Älvkarleby kommun. En informationsskylt som informerar om områdets naturvärden har satts upp. Rävsten Skötsel av kulturmarkerna med bete och slåtter fortsatte. Stiftelsen deltar i Leader-projektet Äspskär porten mot skärgården, en förstudie av parkering, båtplatser och sophantering m.m. i anslutning till hamnen på sydspetsen av Gräsön. Strömabadet Stiftelsen arrenderar naturbadet av Bergvik Skog AB. Badet rustas i samverkan med Tierps kommun och lokala föreningar. En handikappanpassad långtidskomposterande mulltoalett uppfördes vid parkeringen. Underhåll av badplats och bryggor har genomförts. Tedarön Tedarön som ägs av Enköpings kommun är ett ca 100 ha stort naturreservat beläget i Mälaren nära Hjulstabron. Stiftelsen och Enköpings kommun har tecknat ett avtal om skötsel av naturreservatet. Restaurering av 20 ha trädklädda beteshagar och strandängar inleddes under året med stöd från landsbygdsprogrammet. Betet återupptogs under sommaren av 17 nötdjur som transporterades till ön med färja.

7 Torslundagropen Naturreservatet har som syfte att bevara och gynna arter som är beroende av torra miljöer på sand och grus. Området är hemvist för flera naturvårdsintressanta arter, bl.a. ortolansparv, klöverblåvinge, klöverhumla och sandskål. Wikparken Ett 35 ha stort Natura 2000-område med beteshagar och gamla ekar som stiftelsen förvaltar i samverkan med Kultur i länet. I parken har omfattande insatser gjorts för att öka tillgängligheten med bl.a. hårdgjorda stigar och en plattform med utsikt över Lårstaviken. En stig tillgänglig för rullstolsburna som knyter samman västra parkeringen vid Wik strandäng via badet till Wikparken har anlagts i samverkan med Uppsala kommun. Wik strandäng Strandängen har restaurerats och betades under sommaren. I anslutning till strandängen och i nivå med angränsande parkering uppfördes en handikappanpassad utsiktsplattform med information om strandängen. Östra Tvärnö Restaurering av kulturmarkerna fortsatte med stöd från landsbygdsprogrammet. I övrigt genomfördes samarbetet med markägarna enligt överenskommelse. Örskär Upplandsstiftelsen ingår i en flerpartsuppgörelse med bl.a. Skärgårdsstiftelsen och Östhammars kommun för att stärka förvaltningen av Örskärs naturreservat. Östa Ett samarbetsavtal finns mellan stiftelsen och Heby kommun om förvaltning av Östa naturreservat. Röjning av ungskog genomfördes på Stormossen för att den inte ska växa igen. LEDER Upplandsleden Stiftelsens huvudmannaskap och tillsyn över Upplandsleden spelar en viktig roll för dess kondition och standard. Det krävs kontinuerligt underhåll (vilket sköts av respektive kommun). Under året avslutades en inventering av leden gällande spänger, vindskydd, eldstäder, broar, ledmarkering och informationstavlor. 40 mil har inventerats under de senaste åren. Totalt utmed leden finns det m spänger och 800 stigstolpar. Besök hos kommunernas skötsel- och driftansvariga har genomförts, där diskuterades bl.a. resultatet av inventeringen och kommande åtgärder. Stiftelsen har medverkat vid framtagningen av den nya Gröna kartan i skala 1:50 000, över Upplandsleden. Vi har bland annat justerat i kartan för förändringar av ledens sträckning som gjorts under senare år. Kartan är uppskattad och efterfrågad av vandrarna. Nya slingor vid Pansarudden, 3,5 km, och Äs puss 2,4 km, har ställts i ordning En ny sträckning utmed Pinglaström mellan Alsike och Lunsentorpet planeras i samarbete med Knivsta kommun. En slinga från Upplandsleden till Hämsta hagar har rekognoserats i samverkan med föreningar och markägare. Den 30 km långa leden mellan Bålsta och Skokloster i Håbo kommun har rustats upp under året. Ledmarkeringar har satts upp, sly har röjts och forslats bort och en ny spång på 60 m har ställts i ordning. Upplandsledens dag vandrades i vildmarken och reservatet Pansarudden. På Vildmarksmässan i Älvsjö deltog vi under fyra dagar med information om leden. Vi har också deltagit på Fjällnoradagen med information och utställning om Upplandsleden. Information om Upplandsleden har sökts minst gånger på vår hemsida. Kanotleder Stiftelsen har huvudansvar för kanotlederna i Tämnarån, Fyrisån och Kolarmoraån. Tillsammans med Uppsala kommun planeras en utveckling av Fyrisån med lämpliga rastplatser, iläggnings- och upptagningsplatser mellan Vattholma och Fyrishov. Beslut om detta kommer att tas våren Lämplig iläggningsplats i Tierp har rekognoserats. Rastplatsen vid Srömsberg har rustats. Upplandsstiftelsen har kommit överens med markägaren Bergvik skog AB om samverkan för utveckling av länets fjärde kanotled som är belägen vid Lilla Färnäset i Dalälven. - Inget arbete vid Kyrkstigen i Gysinge genomfördes. - Arbetet för att för att få ut skolklasser på Upplandsleden påbörjades inte. - Utvecklingen av paddelsträckan ner till Fyrishov genomfördes inte. + En ny karta, Gröna kartan, över östra Upplandsleden togs fram. + En ny stigslinga vid Pansarudden ställdes i ordning + I samverkan med en förening utvecklades en stigslinga vid Äs puss. + Vid naturreservatet Hemsta hage påbörjades arbetet med att ställa i ordning en ny stigslinga med utgångspunkt i Upplandsleden. + Ledsträckningen mellan Bålsta och Skokloster renoverades. + Upplandsleden deltog i Vildmarksmässan i Älvsjö. 7

8 NATURSKOLA BARN/UNGDOM Upplandsstiftelsens naturskoleverksamhet omfattar hela länet och har sin geografiska bas på Uppsala Naturskola i Hammarskog enligt avtal med kommunen. Tonvikten läggs på att sprida utomhuspedagogikens idéer till skolor och förskolor i länet. Detta görs främst genom att ta fram pedagogiskt material och ordna kurser, träffar och olika arrangemang. Tre roliga händelser under året: Heby har fått naturskola. Ännu en bok i serien Att lära in ute har kommit ut - Övningar i bakfickan. En stor kartläggning har gjorts över vilka naturområden som skolor och förskolor i Uppsala använder sig av. Naturskola i Uppsala län Under året har ännu en naturskola kommit till stånd, i Heby. Nu finns naturskola i alla länets kommuner. Uppsala Naturskola startades av Uppsala kommun De övriga är startade på initiativ av och med medverkan av stiftelsen. Naturskolorna i länet har ett nära samarbete och träffas två gånger per år för erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av verksamheten. Så här ser det ut i de olika kommunerna: Uppsala Uppsala Naturskola startades av och drivs av Uppsala kommun. Den har två anställda i en kommun på invånare, vilket gör det svårt att hinna med. Detta år har naturskolan satsat på projekt med skolor, för att där få till stånd regelbunden uteverksamhet. Som förut har verksamhet hållits på söndagar och skollov för allmänheten samt kursdagar på naturskolan och vid enskilda skolor för pedagoger vid skolor och förskolor. Ett fördjupat samarbete har inletts med naturskolans kontaktpersoner. Älvkarleby I november 2012 beslutade kommunstyrelsen att lägga naturskoleverksamheten på is under 2013 och säga upp lokalerna. Naturskolehuset tömdes och lades ut till försäljning hösten 2013 och en utredning av hur naturskolan kan startas i ny form gjordes. Inget beslut är i dagsläget fattat (januari 2014). Verksamheten har varit igång sedan Enköping Enabygdens naturskoleverksamhet är väl integrerad i skolans och kommunens verksamhet. Tre personer arbetar halvtid med att sprida utomhuspedagogiken på kommunens samtliga grundskolor. De besöker skolklasser i deras närnatur, ger lärarna fortbildning och hjälp med planering. Mycket energi läggs på att integrera utomhusverksamheten i skolans arbete med den nya läroplanen så att den blir en självklar del av lärarnas vanliga arbete. Verksamheten startade som ett Lona-projekt Håbo Också i Håbo är naturskoleversamheten väl integrerad i kommunen. Två personer delar på en tjänst. Dessutom deltar stiftelsens tillsynsman i Kalmarnäs i verksamheten. De flesta klasser kommer till naturreservatet i Kalmarnäs, där de får en heldag ute på tema som passar gruppen och årstiden. Fortbildning för lärare och förskolepersonal hålls också där på sen eftermiddagstid. I år har bl.a. skolverkskurser i NO-Teknik hållits. Verksamheten startade som ett LONA-projekt Östhammar Teknik- & naturskolan i Östhammar drivs av kommunen med ekonomiskt stöd från Vattenfall (Forsmarks kraftgrupp AB), Sandvik Coromant AB och stiftelsen. Teknik- & naturskolan hade en tjänst under våren och 1,5 tjänster under hösten. Verksamhet bedrivs både i skolorna och deras närnatur och på Rävsten. Projekt som teknik för tjejer och teknikläger vill stimulera ungdomarnas intresse för naturvetenskap och teknik. Med nuvarande bemanning räcker pengarna fram till juli Verksamheten startade som ett folkhälsoprojekt Tierp I Tierp har naturskolan blivit en del av den ordinarie verksamheten i kommunen. Förskolan och grundskolan får både dagar med elever ute och fortbildning i hur lärarna kan arbeta vidare på den egna skolan. Naturskolan har blivit ett viktigt inslag i planeringen när det gäller att arbeta med kommunens egna satsningar, under 2013 med fokus på svenska språket. Elever från gymnasiets byggprogram har haft matematik ute och elever från barn och fritids-programmet har fått öva på ledarskap tillsammans med naturskolan. Två personer delar på en tjänst. Verksamheten startade som ett LONA-projekt Knivsta Eda naturskola har nu en tjänst på 50 %. Eda lägergård fungerar som bas och dit kommer skolklasser det gröna halvåret på heldagar eller lägerskola. Vintertid har skolorna fått besök i sin närnatur. Naturskolan startade som ett 3-årigt LONA-projekt som drivs med pengar från tre av kommunens förvaltningar, stiftelsen och Leader Upplandsbyggd, samt med ideella krafter från Eda lägergårdsför- 8

9 ening. I styrgruppen finns även representanter från Friluftsfrämjandet och Omställningsgruppen i Knivsta. Naturskolan startade Heby Under 2013 har Heby fått en LONA -ansökan beviljad för naturskoleverksamhet i kommunen i 3 år. En person är anställd och börjar i januari Naturskoleverksamhet kommer att bedrivas både vid Gröna kunskapshuset och i skolornas närnatur. På Gröna kunskapshuset bedrivs sedan tidigare ideell verksamhet. Den innefattar bland annat information om biosfärområdet och kontakt med universitet och högskolor. Skolnära natur Vid ett möte med Uppsala kommuns naturvårdare framkom att de har liten kännedom om hur olika naturområden i Uppsala används av skolor och förskolor. Det är av stor betydelse i kommunens planarbete, eftersom kommunen växer fort. Stiftelsen åtog sig att kartlägga detta. Mycket arbete har detta år lagts ner på att via enkäter och besök ta reda på vilka naturområden skolor och förskolor använder och vad de gör där. Och om det finns önskemål på skötsel eller annat som skulle kunna bidra till att de kommer ut mer. Kurser Kurser och inspirationsträffar för lärare och annan pedagogisk personal har hållits på olika teman. Kurser hålls både på naturskolan och ute vid de olika skolorna i länet. Ur årets teman: Träd Frön och fröspridning Att lära in svenska ute Att lära in engelska ute Orientera hitta rätt! Samarbeta och stärka gruppen Att lära in matematik ute 2 Leka och lära matematik ute Naturvetenskap och teknik Kretslopp Matematik och snö Många kursdagar har hållits på olika skolor och förskolor eller i deras närnatur. Mer fördjupat samarbete med ett antal skolor har genomförts för att utveckla uteverksamheten vid skolan. Förskolans läroplan har blivit tydligare på att barnen ska få en förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik, så intresset för kursdagar är stort. Samarbete med lärarutbildningen Många studenter skriver examensarbete om utomhuspedagogik eller matematik ute. Det innebär fler studiebesök och mer kontakt med naturskolan. Även kursdagar har hållits för studenter från lärarutbildningen. Genom kursen Att lära in ute som hölls på Uppsala naturskola fick studenterna kunskap om naturskolepedagogik, livet i vattnet och skogen, friluftsliv, teknik och matematik ute. Metodutveckling och dokumentation Boken Att lära in ute övningar i bakfickan blev klar. Det är en bok som innehåller 100 väl beprövade naturskoleövningar som passar att ta fram när gruppen hittar något spännande, behöver få upp värmen, förflyttar sig eller väntar på bussen. Eftersom övningarna inte kräver något material är de till god hjälp för att kunna vara flexibel som utomhuspedagog. Boken är skriven av stiftelsens naturskolepedagog i samarbete med naturskolorna i Falun och Nynäshamn. Hemsidan uppdateras kontinuerligt. Läger och lägerskola Många skolklasser har kommit på lägerskola eller endagsbesök till Rävsten. Till Hammarskog har skolklasser också kommit på lägerskola då med förläggning i tält. Till Härjarö lägerplats har skolklasser kunnat åka med av stiftelsen betald bussresa. Öppet hus I Hammarskog Allmänheten har under året kunnat komma till naturskolan sista söndagen i varje månad på öppet hus. Barnfamiljer har varit ute med naturskolan på olika teman som: is, eld, fåglar, friluftsliv, hantverk, svamp, drakbygge, frön som flyger, hitta rätt (rolig orientering). På sportlovet hölls som vanligt öppet hus i samverkan med Hammarskogs friluftsområde. Vi kunde erbjuda aktiviteter som: skridskoåkning, isdubbsrace, livlinekastning, curling och pimpling. Några ville också pröva på vakbad. Eftersom isen var tjock blev det många fina isblock att skulptera i. Så småningom växte en konstutställning fram kring vaken. I stora kåtan nere vid isen kunde man värma sig, äta matsäck och grilla korv. Ekonomiskt stöd Länets skolor kan söka ekonomiskt stöd till utomhuspedagogik vid den egna skolan. 20 skolor sökte i år bidraget varav 13 fick stöd. Dessutom gavs pengar till barn- och ungdomsverksamhet i andra former. Stödet gick främst till material för att kunna utveckla utomhuspedagogiken på skolan. Små bidrag till skolorna kan göra stor skillnad, så detta känns som mycket väl använda pengar. Större arrangemang Stiftelsen deltog på Ma-NO-biennetten i Stockholm. En kursdag hölls på DHR-gården under deras sommarläger för brukare och assistenter på tema natur och hantverk. 9

10 Stiftelsen deltog i Stadsskogens dag med aktiviteter för barn och vuxna. Två dagar har hållits för SFI. Den ena med både barn och vuxna från Kristallens öppna förskola. Övrigt och inre arbete Träffar har hållits med naturskolorna i länets kommuner på Eda lägergård och vid naturskoleföreningens årsmöte. Stiftelsen har medverkat i styrgrupper för naturskolorna i Knivsta och Östhammar. Vi medverkade i Naturskoleföreningens årsmöte på Koster. Där träffades naturskolepedagoger från hela landet för erfarenhetsutbyte, kursdagar och årsmöte. Deltagande i kommunens nätverk med matematikpiloter har gett egen fortbildning och möjligheter att även där sprida naturskolans idéer. Träff med förlaget Outdoorteaching för att utveckla Att lära in ute-serien och kursdagar kring dessa. Studiebesök från Japan under naturskolans isdagar. FRILUFTSLIV FOLKHÄLSA Stiftelsen arbetar för att stimulera till ökat friluftsliv och därmed bidra till en bättre folkhälsa. Vi vill göra det lätt att komma ut i naturen. Ett viktigt verktyg är vår verksamhet Smultronställen i naturen, där vi tillsammans med kommunerna pekar ut, kvalitetssäkrar och sprider information om bra utflyktsmål. Genom marknadsföring och aktiviteter arbetar vi för att nå allmänheten. Under året har mycket arbete kretsat kring att slutföra och marknadsföra vår app Naturtipset. Vi har också prioriterat samverkan med kommuner och lokala entusiaster högt vilket lett till spännande projekt. Smultronställen i naturen Genom konceptet Smultronställen i naturen arbetar vi tillsammans med kommunerna för att peka ut, kvalitetssäkra och sprida information om bra utflyktsmål. Arbetet med Smultronställen i naturen drivs i samarbete med kommunerna: Heby, Håbo, Knivsta, Uppsala, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Styrgruppen för smultronställen har haft två möten. Vi har fortsatt vår satsning på att lokalt sprida information om smultronställen, utflyktsprogram och appen Naturtipset. Vi har totalt 36 folderställ ute på olika samlingsplatser i länet såsom kommunhus, bibliotek, turistbyråer, badhus och friluftsbutiker. Vi har drivit facebooksidan Naturtipset som ger tips om utflykter i naturen varje vecka. Informationen om smultronställen på Biotopia, i Uppsala har uppdaterats löpande. Vi har gjort nytryck av 25 olika foldrar för smultronställen, samt av samlingsfoldern för länet. Arbete med en utställning om fiske i Kallriga är i sitt slutskede, invigning planeras till våren. Nya smultronställen har kommit till vid Rotskär i Älvkarleby kommun, Kyrkspången i Heby kommun och Grönlundsbacken i Tierps kommun. Naturtipset Under året har både iphone- och androidversionen av appen Naturtipset uppgraderats och kompletterats. Den riktar sig till dem som söker besöksmål i Upplands natur. I appen finns i dag 125 naturområden presenterade. Vid årsskiftet hade den laddats ner ca gånger. Vi har annonserat och presenterat appen i många olika sammanhang, besökt turistbyråerna, demonstrerat den vid ett flertal aktiviteter för allmänheten och löpande spridit information i hela vårt nätverk. Appen har utvecklats med kalendarium som sprider information om Utflyktsprogrammets aktiviteter. Hemsidan Under Naturtipset på stiftelsens hemsida finns ca 120 olika utflyktstips. Här finns alla smultronställen presenterade samt länets naturreservat och friluftsområden. För besöksstatistik, se Övrig naturvägledning. Informationen har uppdaterats under året med fokus på information om tillgängligheten ute i naturen. Utflyktsprogrammet Stiftelsen har även i år, tillsammans med Länsstyrelsen och Biotopia, lett projekt Utflyktsprogrammet som erbjuder guidningar och aktiviteter i hela länet. Programmet har i år utvecklats med fler aktiviteter, ett vår och ett höstprogram och större spridning. Det har, tack vare samarbete med landstinget, distribuerats till alla vårdcentraler. Utflyktsmål har under hösten presenterats i väntrums-tv. Totalt innehöll programmet 70 aktiviteter. Arton olika föreningar, fem kommuner, två naturskolor, stiftelsen och Länsstyrelsen stod som arrangörer för aktiviteterna. Biotopia Upplandsstiftelsen stödjer Biotopia med målet att det ska vara ett centralt informationsnav för smultronställen, naturreservat och andra utflyktsmål i naturen samt vara en resurs för föreningslivet i hela länet. Biotopia möter och inspirerar allmänhet och skolklasser på tema natur och vetenskap och stimulerar besökarna till att ge sig ut i länets natur. Biotopia drivs av Uppsala kommun med stöd från stiftelsen. En av stiftelsens anställda arbetar på Biotopia. 10

11 Under året har Biotopia haft besökare. Av totala besöksantalet har varit skol- och förskoleelever från 453 klasser vilket motsvarar cirka tre förskole-/skolklasser per dag under skolåret. Biotopia har haft öppet sex dagar i veckan och erbjudit ett varierat utbud av aktiviteter både för skolelever och för allmänheten. Ur verksamheten under året: Haft helgaktiviteter för allmänheten på teman som biologin i maten, fågelholksbygge, hitta naturens skatter. Bjudit in till aktiviteten tisdagskul med naturpyssel för 3-4-åringar och klubb Biotopia med experiment och aktiviteter för mellanstadieåldern. Varit med och arrangerade SciFest i Svandamshallarna. SciFest är en vetenskapsfestival för mellan-, högstadiet och gymnasiet. SciFest 2013 hade tema vatten och elever och allmänhet fick prova på mängder av experiment och workshops. Arbetat med marknadsföring av Linnéstigarna på uppdrag av Uppsala kommun. Det ordnades bl.a. guidade turer och skattjakt med fina priser. Arbetat med att marknadsföra och ordna skolguidningar på den nya fjärilsstigen i naturreservatet Hågadalen-Nåsten. Arrangerat aktiviteter som lockade många besökare på kulturnatten och geologins dag. Temat för kulturnatten var fiskar. Två av stiftelsens personal fångade in fisk till Biotopias akvarium och fanns på plats under kvällen. Temat för geologins dag var mineraljakten där besökarna fick bestämma mineral och blev tipsade om geologiskt intressanta utflyktsmål. Arrangerat några lärarfortbildningar på teman som kemi och geocaching. Fungerat som informationsnav för utflyktsprogrammet som är ett samarbete mellan Biotopia, stiftelsen, Länsstyrelsen, kommuner och ideella föreningar i länet. Samarbetat med olika föreningar under helgaktiviteterna, spridit föreningarnas program på Biotopia och via hemsidan samt varit en resurs för föreningar som vill hålla föredrag eller möten i Biotopias samlingsrum. Upplandsleden Upplandsleden är en viktig del av stiftelsens folkhälsosatsning. Information om leden ges på hemsidan, som skrift och längs leden. Se vidare information under avsnittet leder. Projektmedel har erhållits från Länsstyrelsen för att ta fram en applikation för smarta telefoner för Upplandsleden. Appen ska presentera ledens sträckor och den service som finns för vandraren i anslutning till leden. Apppen ska publiceras under Tillgänglighet till natur Genom initiativ från stiftelsen har en grupp kallad Samverkan för tillgänglig natur träffats under året. Bakom nätverket står förutom stiftelsen, Handikapporganisationerna i Uppsala län, Uppsala kommun, landstingets habilitering, Länsstyrelsen, Friluftsfrämjandet i Uppsala och tillgänglighetskonsult Magnus Mattisson. En pilotgrupp som besöker naturområden för att utvärdera tillgängligheten och komma med konstruktiva förslag till förbättring har skapats inom samverkan och gjort tre besök ute i naturen. Arbete för att förbättra tillgängligheten i våra områden har skett på Granåsen och vid Wik. Stiftelsen har också haft aktiviteter under läger vid DHR-gården Ekolsnäs. Besöksräkning Stiftelsen har digitala besöksräknare ute i flera av våra naturområden. De siffror som genereras används för att se trender i hur platserna används och för att planera fortsatta insatser. I år har Stiftelsens samlade besöksdata gåtts igenom och analyserats för att vi under 2014 kunna göra en plan för fortsatt arbete med räkning Geocaching Upplandsstiftelsen har haft 14 geocacher, eller skattgömmor, ute i naturen. Totalt har de besökts 255 gånger under året. Efter önskemål från naturskolorna i länet har vi ordnat två introduktionsdagar om geocaching. Första tillfället hölls vid Eda lägerskola tillsammans med naturskolepersonal från hela länet, den andra genomfördes på Wik med lärare från Enköpings kommun. En planeringsträff har hållits för att genomföra ännu en aktivitet i Älvkarleby kommun. Information och nätverkande Vi har informerat om app, hemsida och Smultronställen i naturen vid Skördefest på Wik, Vildmarksmässsan i Älvsjö, på Stadsskogens dag, Fiskaktivitet i Knivsta samt Enköping, landstingets miljöombud, Turismakademins träffar och möten med alla länets turistbyråer. Tillsammans med Visit Uppland ordnade vi en träff för Turistbyrårena på Biotopia där vi presenterade vår verksamhet. Under maj hade vi en utställning på tema Naturtips på Stadsbiblioteket i Uppsala. Under september fanns utställningen på Älvkarleby bibliotek. Referensgrupp för friluftsliv Gruppen vill skapa ett forum för erfarenhetsutbyte för alla som på olika vis arbetar med friluftsliv i Uppsala län. Referensgruppen för friluftsliv har haft två möten på Biotopia, ett fördrag om allemansrätten och ett möte på tema Friluftspolitik och riksintressen. Övriga samarbetsprojekt Tillgängligheten har förbättrats vid Kvarnkojan genom att en stig på Granåsen genom ett 11

12 LONA-projekt i samarbete med Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Håbo och Håbo kommun. Arbete för ökad tillgängligheten för allmänheten vid Hummelfjärden i Öregrund genom att förbättra stigar, ta fram information och inviga rastplats har skett inom ramen för LONAprojektet Yttre Hummelfjärd och Sjömilen. Samarbetspartner är Vision Öregrund 2012, Östhammars kommun och stiftelsen. Stiftelsen stödjer LONA-projektet Naturstuga vid Älvkarlebyfallen. Projektet Vånsjö fjärilsträdgård hade sin sista säsong med 1500 besökare i trädgården under sommaren, totalt har 3000 besökare fått information om våra fjärilar och deras förutsättningar i naturen. Ett avslutningsseminarium genomfördes. Leader-projektet har drivits av Allan Lundqvist med stöd av stiftelsen och Naturskyddsföreningen i Enköping. Stiftelsen medverkar i referensgruppen för ett Leader-projekt som arbetar med utveckling av Gröna Kunskapshuset och Biosfärområdet Nedre Dalälven. Stiftelsen har bidragit till nya informationstavlor för natur- och kultur på Hållnäshalvön, samt förnyelse av en folder för besöksmål på Hållnäshalvön. Stiftelsen har gått in som part i Leaderprojektet Hälsans stig. En förstudie inför en cykelväg längs väg 255 mellan Uppsala och Knivsta har tagits fram. Leader-projektet Boglösa Bronsålderslandskap har gjort en förstudie som resulterade i ett förslag om en Upplandsledsslinga i Boglösa utanför Enköping. En LONA-ansökan för att genomföra stigslingan har gjorts. Parter är Boglösa hembygdsförening, Naturskyddsföreningen Enköping, Enköpings kommun och stiftelsen. Ekonomiskt stöd Ekonomiskt stöd har delats ut till: Tornet Productions för föreställningar i skogen. Hjärt- och lungsjukas förening i Östhammar för Hälsans stig. Friluftsfrämjandet Enköping för flytvästar och läger. Träffpunkten i Gottsunda för stadsnära odling med seniorer. Gränby 4H för information om odling. Kyrkstigskommittén i Nora församling för renovering av Kyrkspången. Friluftsfrämjandet Örbyhus för vindskydd. OK Linné för tryckning av kartan Hitta ut. OK Enen för kompasser. + Utflyktsprogrammet har utökats och distribuerats till alla vårdcentraler i länet. - Söndagsutflykter i samarbete med Biotopia har skjutits fram till Vi har fått medel och startat jobbet med en app för Upplandsleden. - Inga LONA-medel erhölls för projekt med skolbarn på Upplandsleden. + Vi har gjort en genomgång av Upplandsstiftelsens data på besökare i våra områden. + Vi har tagit fram och visat utställningen Naturtipset på bibliotek. + Vi har genomfört fortbildning av geocaching för naturskolepersonal och lärare. NATURVÅRD Stiftelsens naturvårdsarbete har bedrivits i samverkan med många parter och med omfattande extern finansiering från Världsnaturfonden WWF, EU, staten, Fortum m.fl. Säkerställande av mark Stiftelsen verkar för fredande av biologiskt värdefulla marker samt marker för friluftsliv genom förvärv eller andra former av överenskommelser. Områden med både höga natur- och friluftsvärden samt ett nära samarbete med kommunerna prioriteras. Diskussioner fördes fortsättningsvis med Fortifikationsverket angående ön Björn i Björns skärgård, Tierps kommun. En preliminär överenskommelse om ett förvärv träffades. Akademiförvaltning meddelade efter en längre tids positiva samtal att man inte kan medverka till långsiktigt säkerställande av Tenabadet i Heby kommun. Upplandsstiftelsen förvärvade en mindre fastighet belägen i Bredforsens naturreservat. Förvärvet kan ses som en komplettering till det tidigare innehavet. Detaljplanen för området vid Källarberget i Tierps kommun vann lagakraft och därmed kunde den planerade reservatsmarken betalas. Naturskyddsföreningen beslutade efter överläggningar med stiftelsen att överföra ägandet av två fastigheter på Idön i Östhammars kommun till Upplandsstiftelsen via ett gåvobrev. Fastigheterna ingår i Idöns naturreservat. Det tätortsnära markområdet Rotskär diskuterades med markägarna och en positiv samsyn redovisades. Samtal fördes med markägarna till två fastigheter i Jumkil om långsiktigt fredande av biologiskt rika marker. Värderingar har gjorts. Upplandsstiftelsens styrelse beslutade om framtida objekt som kan vara aktuella för förvärv. - Förvärv av Björns fyrplats senarelades pga. lantmäteriutredningar. 12

13 Ekologisk landskapsplanering vid Vällen Tidigare inventeringar av arter och miljöer följs upp regelbundet. Avverkningsanmälningar granskas och synpunkter framförs till markägare och berörda myndigheter när det bedöms som motiverat. Uppföljning av den räddningsinsats som gjordes för den hotade svartoxen år 1995 utfördes i samverkan med SLU. Stiftelsen medverkade till att en vetenskaplig utvärdering genomfördes. Uppsatsen kommer även att publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Arbetet med uppföljningen av tidigare inventeringar av tretåig hackspett fortsatte. Förändringar i skogstillståndet mellan år 1992 och 2011 har dokumenterats genom en flygbildsanalys. Miljöförändringarna och utvecklingen av hackspettstammen ska sedan jämföras och analyseras. Dialogen med Bergvik Skog AB om skötseln av de unika lindskogarna vid Vällen fortsatte. Stiftelsen inbjöds av Korsnäs AB, som förvaltar områdets skogar, att delta i planeringen av naturhänsynen generellt och för lind i synnerhet. Stiftelsen har bistått Länsstyrelsen i arbetet med att skydda några gammelskogar och slutföra arbetet med reservatsbildningen vid Ola- Kroppsjön. - Tanken på att utveckla information och skötseln vid två badplatser i samverkan med berörda kommuner har inte genomförts. - Inga restaureringshuggningar kunde utföras då Länsstyrelsen ännu inte kunnat fatta ett reservatsbeslut för stora delar av området Ola Kroppsjön som stiftelsen äger. - Rapporten om den tretåiga hackspetten utveckling har ännu inte kunnat sammanställas. Ekologisk landskapsplanering vid Dalälven Uppföljningar av tidigare inventeringar av arter och miljöer följs upp regelbundet. Avverkningsanmälningar granskas och synpunkter framförs till markägare och berörda myndigheter när det bedöms som motiverat. Restaureringen av älvängar och strandskogar vid Bredforsen har fortsatt. Ytterligare åtgärder planerades på Gässön. Arbetet med att sköta slåtterängarna på Rotskär har utförts i samverkan med Älvkarleby kommun och en sommarstugeförening. Stiftelsen tecknade ett avtal med kommunen angående ett större ängsområde i anslutning till Älvkarleby samhälle Sand, som inte hävdats på ett tag. Stiftelsen har sökt och fått restaureringsstöd av Länsstyrelsen för arbetet. En mindre yta har även restaurerats och slagits. Arbetet utförs i samverkan med kommunen som äger större delen av marken. Samverkansprojektet med Fortum AB fortsatte under året. Arbetet har varit inriktat på älvängar och svämskogar längs Dalälven samt att främja strömvattenfisk som harr. Projektet stöds av Naturskyddsföreningen och finansieras via pengar från miljömärkt el. Även Bergvik Skog AB har som markägare deltagit i projektet. En särskild studie av arter som lever på älvängar genomfördes för att få bättre kunskap om följderna av olika restaureringsåtgärder. Åtgärder i enlighet med den naturvårdsplan som stiftelsen tagit fram för Fortums marker vid Untra har genomförts under året. Stiftelsen har medverkat i en referensgrupp till ett projekt om mygg och vattenfrågorna längs Dalälven där flera länsstyrelser är involverade. Stiftelsen har deltagit i skötselrådet som Länsstyrelsen bildat för skötseln av Natura området Marma skjutfält och Färnebofjärdens nationalpark. Utvecklingen av vegetation och fjärilsfauna på tre mindre skogsängar som restaurerats för slåtter följs i samverkan med markägare. Detsamma gäller för Natura 2000-området Komossängen. Ett samarbete med Naturskyddsföreningen angående insatser för vitryggig hackspett fortsatte. Arbetet rör bl.a. utplantering av fåglar vid Dalälven samt vinterutfodring med talg. Förra året sattes ca 500 kg talg ut vid nedre Dalälven. - Restaureringshuggningen av hagmarken vid Nöttbo har ännu inte kunnat genomföras. - En rapport som beskriver det mångåriga arbetet vid nedre Dalälven har påbörjats men inte blivit klar. + En inventerings av potentiella lokaler för väddnätfjäril genomfördes i delar av Älvkarleby kommun. Syftet är att ta fram en landskaplan för denna hotade fjäril som är en Natura art. Projektet stöds av Länsstyrelsens arbete med Åtgärdsprogram för hotade arter. Ekologisk landskapsplanering vid Länna Uppföljning av tidigare inventeringar av arter och miljöer gås i genom regelbundet. Avverkningsanmälningar granskas och synpunkter framförs till markägare och berörda myndigheter när det bedöms som motiverat. Samarbetet med Holmen Skog AB inom projektet Länna eklandskap fortsatte. Bland annat höggs ett antal klena ekar i en hagmark som stiftelsen restaurerat på bolagets mark. Ekarna kommer att användas till stängselstolpar. Stiftelsen har medverkat i ett LONA-projekt i samverkan med Uppsala kommun. Projektet rör Fjällnora friluftsområde och omfattar inventeringar, arbete med en naturvårdsanpassad skötselplan samt aktiva naturvårdsåtgärder. 13

14 - Arbetet med att utveckla naturmarker kring några badplatser i Lännatrakten har inte genomförts. - Uppföljningen av åtgärder på lind har inte utförts under året utan kommer att göras följande år. Kulturlandskapet vid Mälaren Rådgivning kring betesmarksfrågor har genomförts på flera gårdar. En gård har fått bidrag till stängselmaterial. En annan gård är utvald till modellgård för utvärdering inom projekt Meatball/Snowbal. Fältbesök med uppföljning av marker som restaurerats inom Mälarhagar har slutförts. Arbetet vid Ekolsund har fortsatt. Stiftelsen ingår i ett skötselråd som samverkat med Länsstyrelsen vid framtagandet av en trädplan för området. - Utvecklingen av ängs- och hagmarker kring Salsta slott har inte kunnat utvecklas enligt plan. - Projekt Naturbeteskött startade inte. Kulturlandskapet i Heby Slåtter har genomförts vid Tenasjön för att gynna den hotade ängsskäreplattmalen. Diskussioner med markägare för att stärka utvecklingen av landskapsvården vid Vansjön inleddes. Ökad samverkan planerades. Rådgivning kring röjningsinsatser längs en del av Kyrkstigen utfördes. - Utveckling av arbetet med hotade arter i inventerade ängs- och hagmarker har inte fortsatt på grund av indragna medel från Åtgärdsprogram för hotade arter. Roslagshagar Samarbetet med Världsnaturfonden WWF fortsätter och planeringen av Landskapsprojekt Roslagen har pågått under året. Externa medel har erhållits från WWF till projekt Meatball, där stiftelsen är projektledare på WWF:s uppdrag. Likaså har medfinansiering erhållits till projekt Snowbal. Vid halvårsskiftet startade också ett nytt våtmarksprojekt vid kusten med medel från WWF som löper ett år framåt. Skötsel av områden som arrenderas av Roslagshagar finansieras via miljöstöd. Restaureringar finansieras till stor del av restaureringsstöd från Landsbygdsprogrammet. Trafikverket har finansierat trägärdesgård. Stängselersättning och avtal om betesdrift har tecknats för två områden i Östhammarstrakten samt för tre områden vid Hållnäs. Restaureringar har påbörjats eller fortsatt i de områden som beviljats restaureringsstöd: Mellangården, Glupudden, Gruvskäret, Söderboda, Flottskär, Björkängssand och Rönngrund på Gräsö. De flesta områdena ingår i Meatball. Arrendeavtal och betesavtal har tecknats med markägare och djurägare. Restaureringsplaner har tagits fram för ytterligare nio områden, och restaureringsstöd har beviljats. Skötsel av ängar och hagar har organiserats med slåtter, bete och slyröjningar i arrenderade marker. Slåtter på Glupudden, Havsvik och Rossholm, samt bete och slyröjningar på Laduskär, Klyxen och Oxsten har genomförts. Områdena hyser de hotade arterna sköldbaggar på krissla, mnemosynefjäril, gotlandssäfferotplattmal och ängsskäreplattmal. Inventering och uppföljning av nunneört, värdväxt för mnemosynefjäril har genomförts i flera områden, liksom försök att plantera ut mnemosynefjäril på Gräsö gård. Uppföljning av sköldbaggar på krissla gjordes i flera områden där restaureringar utförts. Skötselåtgärder har gjorts längs Långalmastigen. Projektets djurtransportkärror, bergborr och slåtterbalk har använts flitigt både på Hållnäshalvön och i Östhammarsområdet. Information om projektet har lämnats vid möten och seminarier samt på hemsidan. Två nyhetsbrev om Roslagshagar har skickats ut till brukare och andra berörda. Samverkan med länsstyrelsen har skett kring hotade arter i kulturlandskapet, samt kring nya landsbygdsprogrammet. Ett samverkansprojekt kring trägärdesgårdar har påbörjats med Trafikverket. Här planeras nya trägärdesgårdar vid några av stiftelsens områden intill utpekade kulturvägar vid kusten. En ny trägärdesgård har under året byggts vid naturreservatet Östra Tvärnö. Uppföljning av några områden som fått stängselbidrag har utförts. Meatball Stiftelsen medverkar i projektledningen, på uppdrag av WWF, av det internationella projektet Meatball med parter i Estland, Lettland och Litauen. Projektet drivs av WWF och syftar till att genomföra konkreta åtgärder på gårdar för att förstärka biologisk mångfald och för att minska närsalttillförseln till Östersjön på ett ekonomiskt hållbart sätt. Förutom deltagande i projektledningen medverkar även stiftelsen som en operativ aktör i projektet och erhåller ett anslag om kr från WWF under Pengarna ska användas till att genomföra konkreta åtgärder på modellgårdar i Uppland. Restaureringar fortsatte eller påbörjades i 14 igenväxande hagmarker tillhörande modellgårdarna eller arrendemarker. Markerna är en del av utvecklingen av modellgårdar som ska visas upp som goda exempel. För flera av områdena 14

15 har även restaureringsstöd beviljats. Förutom marker inom Roslagshagar ingår även marker vid Dalälven och på Tedarön i Mälaren i projektet. Mindre röjningar och ändrade stängseldragningar har utförts i tre befintliga naturbetesmarker för att optimera för både den biologiska mångfalden och ekonomin på gårdarna. Utredningar och inventering av nya betesområden till modellgårdarna har utförts. Försök med insådd i långliggande vallar har inom projektet utförts på ytor i Örebro. Snowbal Stiftelsen är projektägare till Interreg-projektet Snowbal (inom Europeiska regionala utvecklingsfonden Central Baltic Interreg IV Programme ). Övriga partner är Estonian Fund for Nature i Estland och Latvian Fund for Nature i Lettland. Projektet startade i juni 2011 och avslutades Den totala budgeten uppgår till , där stiftelsens del är EUfinansieringen uppgår till cirka 75 %. Projektet stöddes av WWF och syftet var att sprida kunskaper om jordbruksmetoder som minskar näringsläckaget till Östersjön på ett ekonomiskt hållbart sätt samtidigt som den biologiska mångfalden förstärks. Två partnermöten hölls. Två utomhusskyltar om ängar och hagar har placerats på Gräsö under sommaren. Fem faktablad på engelska om skötsel av betesmarker samt våtmarker är framtagna som kan laddas ner från hemsidan. Sex engelska faktablad har översatts till svenska. Femton gårdsbesök med rådgivning kring skötsel av betesmarker och/eller djuruppfödning har genomförts, liksom lika många våtmarksrådgivningar tillsammans med en våtmarksexpert från konsultföretaget Naturvårdsgruppen. Två seminarier har anordnats om våtmarker och långliggande betesmarker. En studieresa har anordnats för djurägare för att titta på djurbyggnader. En studieresa till Estland har anordnats för svenska lantbrukare. En rapport om flaskhalsar för naturbetesdrift från de tre partnerländerna har tagits fram. Utvärdering av ekonomi på projektgårdar har slutförts och en rapport tagits fram på engelska. Uppföljning av fjärilsinventeringen har slutförts och en rapport om detta har sammanställts på engelska. En rapport har sammanställts med resultaten från försök i Örebro med rötning av våtmarksgräs till biogas. Utvecklingsplan har genomförts på två gårdar. Vidare har två manualer för utvecklingsplanerna har tagits fram på engelska. En studieresa gjordes för projektpersonal till modellgårdar i Lettland i samband med partnermöte. Deltagande i flera seminarier. Naturbeteskött från Roslagen Projektstöd för utveckling av Naturbeteskött från Roslagen och Mälarhagar i samverkan med Lövsta slakteri söktes och beviljades På grund av bristande tid från Lövsta slakteri har projektet inte påbörjats. Projektet förlängs därför under Våtmarker och vattendrag vid kusten Stiftelsen beviljades medel från WWF för att utreda och restaurera våtmarker vid kusten, samt ta fram skötselplaner och anordna aktiviteter för intresserade markägare. Projektet startade hösten 2013 och löper till och med våren Budget uppgår till 700 tkr totalt. Rådgivningsbesök har gjorts i femton områden där markägare funderar på att återskapa eller anlägga våtmarker. En våtmarksexpert har medverkat vid besöken och en plan med förslag till åtgärder har tagits fram. (Snowbal delfinansierar) Två våtmarkskurser har anordnats för markägare längs Upplandskusten. Planering och utredning är påbörjad för att anlägga våtmarker genom dämning i tre områden, samt ett område specifikt för att gynna gölgroda. Våtmarkernas syfte är fiskreproduktion, biologisk mångfald generellt och viss näringsreduktion. Ansökan om investeringsstöd har tagits fram och beviljats för Kavarö, Lösholmen, Skaten och Ängskär. Möte hölls med Bergvik Skog AB för diskussion om åtgärder i rikkärr och våtmarker på deras marker. Avvikelser från verksamhetsplanen Roslagshagar/Snowbal/Meatbal/Våtmarker: - Ingen fortsatt kartläggning av igenväxande marker genomfördes, detta på grund av tidsbrist och att inga medel för detta funnits. - Naturbeteskött ej påbörjat. + Inköp av stolpnedslagare för gratis utlåning. + Samverkansprojekt med Trafikverket kring trägärdesgårdar, en trägärdesgård byggd. + Uppföljning av stängselbidrag. + Nytt våtmarksprojekt med WWF, inklusive de åtgärder som utförts. Arbete med hotade arter Stiftelsens arbete med åtgärder för hotade arter har fortgått med god kvalitet under året men med något lägre aktivitet på grund av minskade ekonomiska resurser, främst från Naturvårdsverket. Fokus har legat på arter som finns i stiftelsens naturområden eller projektområden. Insatserna har i första hand finansierats genom stiftelsens budget, Naturvårdsverkets särskilda medel för Åtgärdsprogram för hotade arter samt restaureringsstöd från Jordbruksverket. Arbetet bedrivs 15

16 inom ramen för samtliga verksamhetsfält som hör till stiftelsens naturvårdsarbete. Prioriterade grupper är bl.a. fjärilar knutna till ängs- och hagmarker, skalbaggar som lever på gamla träd och i död ved, hackspettar i naturskogar samt marksvampar som växer i s.k. kalkbarrskogar. Både inventeringar liksom åtgärder för att gynna dessa arter har genomförts under året. Ett särskilt åtgärdsprogram för två skalbaggar på gammal asp har blivit fastställt. Arbetet med detta har utförts av Upplandstiftelsen på uppdrag av Naturvårdsverket. En informationsfolder som beskriver aspens ekologiska betydelse har också tagits fram av Länsstyrelsen där stiftelsen medverkat. Åtgärder för att gynna de hotade arterna mnemosynefjäril, gotlandssäfferotplattmal, ängsskäreplattmal och sköldbaggar på krissla har utförts inom ramen för Roslagshagar under året. Bland annat pågår omfattande restaureringar för sköldbaggar och mnemosynefjäril. Biotopvårdande åtgärder genom slåtter har genomförts på Raggarön för att gynna gotlandssäfferotplattmalen. Utplantering av mnemosynefjäril har genomförts på Gräsö. - Arbetet med hotade arter har reducerats på grund av minskade medel till länen från Naturvårdsverket. Hotade kustfåglar Projekt hotade kustfåglar genomfördes enligt planerna och med stöd från Länsstyrelsen. Inventeringar av fågelfaunan visar en starkt positiv utveckling i de skärgårdsområden där organiserad minkjakt bedrivs. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Vendelsjön Stiftelsen fortsatte samarbetet med ideella krafter vad gäller restaurering av strandområden samt ökad information till allmänheten. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Gräsöfonden Sedan några år tillbaka har Gräsöfonden möjligheter att använda en begränsad del av kapitalet till den årliga verksamheten. Detta har inneburit att fonden kan vara en mer aktiv part i större projekt liksom dela ut viss ekonomisk ersättning till små enskilda projekt på Gräsö. Under året har bland annat arbetet med att förverkliga en informationsbyggnad på Gräsö gård fortsatt. Syftet är att ge besökare information om kulturlandskapet samt hur man hittar olika besöksmål. Fonden har under året även fortsatt att arbeta med LONA-projektet Bevara och utveckla natur och friluftsliv på Gräsön som startade Gräsöfonden har under 2013 delat ut ekonomiskt stöd till några mindre projekt som berör kulturlandskapet liksom delat ut kulturmarkspris till Lars-Gunnar Bråvander. Nyhetsbrev har också sänts till bidragsgivare och fondens broschyr har delats ut till samtliga boende på ön. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Övriga naturvårdsprojekt Samarbetet med kommunerna ökas successivt. Många gemensamma projekt genomförs och fler planeras. En gemensam samrådsgrupp, kommunekologgruppen, träffades vid två tillfällen. Under året har stiftelsen medverkat i att ta fram skötselplaner för kommunalt ägd skogsoch naturmark i Knivsta och Enköpings kommun. Planerna är inriktade på att bevara och utveckla naturvårds- och friluftsvärden samt att med olika metoder bedriva ett så naturnära och ekologiskt skogsbruk som möjligt. Sammantaget omfattar kartläggningen av dessa tätortsnära skogar omkring 860 ha. Utöver huvudorterna berörs bland annat Alsike och Grillby. Arbetet i de båda kommunerna kommer att avrapporteras följande år. Leader-projektet Äspskär porten mot skärgården är ett samarbetsprojekt mellan GSSI (Gräsö södra skärgårds intresseförening), stiftelsen och Östhammars kommun. Det är en förstudie som syftar till att se hur vi kan lösa problematiken med båt- och parkeringsplatser vid Äspskär på ett så bra sätt som möjligt med hänsyn till miljö och behov. Under året har förslag på hur detta ska lösas tagits fram. Vattenfall förbereder nedgrävning av en kraftledning för att underlätta för en ny parkeringsplats. Leader-projektet Äs-Puss startade under året och är ett samarbete med Härnevi Hembygdsförening och stiftelsen. Genom ett stort lokalt engagemang har man här ställt iordning en fin vandringsslinga, rastplatser och öppnat upp den tidigare igenväxta sjön Äs-puss. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Naturvårdspris Upplandsstiftelsens naturvårdspris gick till Ulrik Lötberg, Vänge, för hans energiska arbete och djupa engagemang för att rädda utrotningshotade fåglar i länet, bl.a. vitryggig hackspett, skräntärna och kornknarr. Bidrag till föreningar och enskilda personer Ekonomiskt stöd har beviljats till följande naturvårdsprojekt: Föreningen för fågelskydd och naturvård vid nedre Dalälven för örnmatning. Entomologiska föreningen i Uppsala för att starta barn- och ungdomssatsning. 16

17 Håbo naturskyddsförening för slåtter vid Rölundaåsen. Naturskyddsföreningen i Uppsala för inventering av skyddsvärd skogsmark i Uppsala län. Gröna kunskapshuset för förbättring av tidigare anlagd fjärilsträdgård. Nora församling för upprustning av fågeltorn och spänger vid Österbo. Lasse Fröjdlund för uppsättning av göktyteholkar vid Kungshamn Morga. Claes Möre för en historisk småskrift om Harbyvallens fäbod vid Bredforsen. Rådgivande grupper Stiftelsens rådgivande expertgrupp för gröna naturvårdsfrågor träffades vid två tillfällen. Även expertgruppen för vattenvårdsfrågor träffades två gånger under året. Vattenvård Kustvatten Arbetet med att restaurera våtmarker och kustmynnande vattendrag har fortsatt för att förbättra produktionen av fisk och den biologiska mångfalden i samarbete med Sportfiskarna. Fyra objekt har under 2013 restaurerats och fler är på gång. Havs- och vattenmyndigheten samt Fiskeområde Södra Bottenhavet stöder arbetet ekonomiskt. Lek- och uppväxtlokaler för abborre, gädda och sik inom Upplandstiftelsens naturreservat vid Kallriga och Skaten-Rångsen inventerades under Biotopvårdande insatser för att främja lek- och uppväxtmiljöer för fisk i Lövörsgräset i Kallrigafjärden har fortsatt med goda resultat. Projektledarna har deltagit vid flera kurser, seminarier och konferenser. Projektledarna har även medverkat vid planering av konkreta åtgärder i vattenmiljöer i stiftelsens naturområden. - Informationsinsatser och sammanställningar kopplade till den statliga kustdatabasen har inte kunnat göras eftersom databasen inte är färdig. - Rapporten som sammanställer stiftelsens kustvattenarbete färdigställs under Inga fiskrekryteringslokaler har fredats i länets skärgård. Sjöar och vattendrag För sjätte året i följd provfiskades Fyrisån sedan den nya fiskvandringsvägen vid Islandsfallet i centrala Uppsala öppnades. En pilotstudie av märkning av asp i Fyrisån genomfördes under Arbetet finansieras av Uppsala kommun och är ett samarbete med Länsstyrelsen i Uppsala län, Sötvattenslaboratoriet Drottningholm, SLU, Sigtuna kommun, Uppsala Universitet och Fyrisåns vattenförbund. Arbetet med biologisk mångfald i nedre Dalälven fortsätter i det treårigt samarbetet med Fortum AB som startade under För att förbättra situationen för harr och andra vattenlevande organismer lades 30 ton sten och grus ut i Bredforsen. Vid Untra har Tammåns bottenfauna inventerats för att få en klar bild av de akvatiska värdena i vattendraget. Diskussioner förs med kraftverksägarna kring mer naturlika vattenflöden. Informationsinsatser kring fisk och fiske på Ekoln, med särskilt fokus på gös, har fortsatt tillsammans med Upplands Fritidsfiskare Förening. Arbetet med restaurering av värdefulla vattenmiljöer i Vansjön Nordsjön i Heby kommun har fortsatt. Samverkan sker med kommunen och lokala intressenter. I samband med provfiske i Knivstaån och Enköpingsån under våren hölls två fiskdagar för barn och allmänhet för att visa upp livet i vattnet tillsammans med Knivsta kommun, Enköpings kommun, Biotopia, Eda naturskola och Enabygdens naturskola. Arbetet med att förbättra lekmöjligheterna för asp i Fladån fortsatte. - Inga insatser för att gynna fisken asp har gjorts i Fladån. LONAPROJEKT Stiftelsens medverkar i Lokala kommunala naturvårdsprojekt, LONA. De spänner över alla stiftelsens verksamhetsfält. Upplandsled i Heby Projektet som pågått sedan 2010 genom olika delprojekt avslutades Projektet har omfattat förstudie om möjlighet att anlägga en Upplandsled och sedan etablera Upplandsleden mellan Östa och Gysinge. Anläggning av Ljusbäcksleden har också ingått. Samarbete mellan Heby kommun, stiftelsen, Föreningen Ingbo källor och kvarn, Nora församling och Gröna Kunskapshuset. Handikappanpassad slinga Kvarnkojan Under året har tillgängligheten för funktionshindrade besökare till Granåsens naturreservat förbättrats genom anläggning av en tillgänglighetsanpassad stig. Samarbete mellan Håbo kommun, HSO Bålsta, Bålsta skidklubb och stiftelsen. Naturskola på Eda lägergård Syftet med projektet har varit att starta och driva naturskoleverksamhet på Eda lägergård. Projektet avslutades under året och var ett samarbete mellan Eda lägergårdsförening, Knivsta kommun och stiftelsen. 17

18 Naturskola i Tierp Projekt Naturskola Tierp avslutades under året och har varit inriktat på att etablera naturskoleverksamhet i Tierps kommun riktad mot grundskolan. Bas är Hållnäs skola. Parter är Tierps kommun och stiftelsen. Naturstuga Älvkarlebyfallen Syftet är att presentera Älvkarlebys natur vid Älvkarlebyfallen. Under året genomfördes en vernissage av de konstverk som tagits fram. Parter är Naturskyddsföreningen i Älvkarleby, Älvkarlebygruppen, Älvkarleby kommun och stiftelsen. Skötselplan Fjällnora En skötselplan för Uppsala kommuns markinnehav i Fjällnora färdigställdes under året. Planen ger förslag som stärker naturvärden och friluftslivet. Därtill påbörjades restaurering av en beteshage vid Hovgården. Projektets parter är stiftelsen och Uppsala kommun. Yttre Hummelfjärden och Sjömilen De två projekten ( ) har under året fortsatt arbetet med att förbättra tillgängligheten runt Hummelfjärden i Öregrund och förbättra återväxten av fisk. Parter är Föreningen Öregrunds framtid, Östhammars kommun och stiftelsen. Bevara och utveckla natur och friluftsliv på Gräsön Projekt med syfte att förbättra tillgänglighet och information kring Gräsös natur- och kulturlandskap ( ). Flera besöksmål ställs i ordning och ett infocentrum planeras. Parter är Östhammars kommun, Gräsöfonden och stiftelsen. ÖVRIG NATURVÄGLEDNING SAMT INFORMATIONSARBETE Internetadressen och Rullsand.se har länkas till stiftelsens hemsida. Appen Naturtipset för smarta mobiler producerades hösten 2011 och finns för nerladdning på Appstore och Androidmarket. Drygt nerladdningar har skett fram till i december På våra två Facebooksidor Naturtipset och Rullsands havsbad och camping lämnar vi aktuell information och tar emot synpunkter och frågor. Naturvägledning Stiftelsen samverkar med Biotopia som är ett nav för naturvägledning och fungerar som vägvisare ut till naturen i länet. Stiftelsen har en anställd informatör vid Biotopia. Målgrupper är skolelever på alla stadier och allmänheten. Biotopia hade besökare under året. Broschyrställ med utflyktstips finns placerade på strategiska platser i kommunerna. Övriga informationsåtgärder Årsskriften för år 2013 har titeln Naturupplevelser i vårt län. Två nyhetsbrev har sänts per e-post till cirka 800 personer inom en målgrupp bestående av politiker och tjänstemän inom kommunerna och landstinget samt myndigheter och föreningar. + Antalet besökare på hemsidan har ökat med nästan 30 %1. + Arbetet med appen Upplandsleden startade. ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR Geocashing Skattjakt med hjälp av GPS-koordinater GIS Geografiskt Informationssystem GPS Geografisk positionsbestämning mot satellit Life EU:s fond för naturvård ÅGP Åtgärdsprogram för hotade arter Hemsida, app och facebook Informationen på hemsidan hålls ständigt aktuell. Viss information finns även på engelska och tyska. Drygt individuella sökningar har gjorts på hemsidan under året vilket är 26 % mer än året innan. Antalet sidvisningar var Av dessa sökte 38 % information om Rullsands camping, 15 % om Naturtipset, 10 % om Upplandsleden, 4 % om Upplandsstiftelsen och 4 % om Ängskärs havscamping (baserat på de 50 mest sökta sidorna). 18