2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 3 Styrelsen 3 Personal 4 Övrigt gemensamt 4 Verksamheten Anläggningar och naturområden 4 Leder 10 Naturskola barn/ungdom 11 Friluftsliv folkhälsa 12 Naturvård 15 Övrig naturvägledning samt informationsarbete 23 Använda förkortningar 23

2 INLEDNING Denna verksamhetsberättelse ger en utförlig beskrivning av Upplandsstiftelsens 1 verksamhet under år En kortare version ges i den förvaltningsberättelse som ingår i stiftelsens årsberättelse. HELHETSBEDÖMNING Verksamheten har varit omfattande och har i alla väsentliga delar följt verksamhetsplanen. Noteringarna under rubrikerna Avvikelser från verksamhetsplanen visar att ett antal aktiviteter påbörjats eller genomförts utöver planen, men även att en del inte kunnat genomföras eller senarelagts (markeras som + respektive ). ÅRETS VIKTIGASTE HÄNDELSER Stiftelsen träffade överenskommelse med nya arrendatorer vid Rullsands havscamping efter att ha drivit anläggningen i egen regi sedan Från januari tillträdde även nya arrendatorer på Rävsten. Upprustningen av Rullsands camping och Ängskärs camping och havsbad färdigställdes. Anläggningarna är i gott skick och har hög funktionalitet. Naturskyddsföreningen överlämnade fastigheten Idön 1:1 och 2:1 som gåva till stiftelsen. Fastigheten ligger på södra Gräsön och omfattar ca 180 ha gammal skog, ängsmarker och vattenområde. Samtal fortsatte med Fortifikationsverket angående stiftelsens möjligheter att förvärva huvudön Björn i Björns skärgård, Tierps kommun. En preliminär överenskommelse finns. En viktig del i stiftelsen arbete med folkhälsa är att erbjuda besöksmål i naturen. Ett nytt 5- årigt avtal träffades med kommunerna om samarbete för utveckling av besöksvänliga smultronställen. Fem nya smultronställen iordningställdes varav fyra invigdes under året bl a Österbo fäbodar i Heby kommun och Rotskärsängen i Älvkarleby kommun. En överenskommelse träffades med primärvården som innebär att stiftelsens utflyktspro- gram presenteras på TV-skärmar i väntrummen runt om i länet. Ett nytt samarbete mellan stiftelsen, Skärgårdsstiftelsen och Världsnaturfonden WWF inleddes med syftet utveckla vattendrag och våtmarker i kust- och skärgårdslandskapet. Stiftelsen genomförde och avslutade ett mycket omfattande restaureringsarbete av ett femtontal biologiskt rika ängs- och hagmarksområden. Ersättning erhölls från Jordbruksverket. En omfattande restaurering av det värdefulla kulturlandskapet på Tedarön i Enköpings kommun genomfördes. Betesdjur finns åter på ön. Planer upptogs om ett internationellt projekt med syftet att bevara kust- och skärgårdslandskapet. I diskussionerna ingår parter från Finland, Estland och Lettland. Tänkbar finansiering kan ske genom Central Baltic Interreg IV A. Samverkansprojektet med Fortum AB fortsatte med syfte att sköta utvalda miljöer som älvängar och svämskogar längs Dalälven samt främja strömvattenlevande fisk. Ett nytt projekt startades i samarbete med Sportfiskarna och flera länsstyrelser med syftet att åtgärda kustmynnande vattendrag och våtmarker. Projektet stöds ekonomiskt av Havsoch vattenmyndigheten. Ett stort Life-projekt för Mälarens lövskogar har genomförts de senaste fem åren med stiftelsens medverkan. Projektet avslutades under året. Ett 3-årigt samarbete mellan Heby kommun och Upplandsstiftelsen startade i januari 2014 med syftet att utveckla naturskoleverksamhet i Heby kommun. En app för Upplandsleden färdigställdes. Utflyktstipsen på hemsidan och i applikationen Naturtipset för smarta telefoner har utökats, vilket tillsammans med informationen vid Biotopia är en viktig friskvårdssatsning. Stiftelsens vd Jan Lundqvist gick i pension och efterträddes av Björn-Gunnar Lagström som ny chef från och med 20 maj En omorganisering av stiftelsens ledning genomfördes. Ny friluftslivschef är Karolina Vessby och ny som naturvårdschef är Frida Hermanson. 1 Upplandsstiftelsen förkortas stiftelsen i den löpande texten. 2

3 MEDLEMMAR, STYRELSE OCH ADMINISTRATION MEDLEMMAR, EKONOMI OCH ÅRSSTÄMMA Landstinget och länets alla kommuner är medlemmar i stiftelsen och står för stiftelsens grundläggande finansiering genom årsavgiften. För 2014 uppgick den till cirka 15,7 miljoner kronor, fördelat med 50 % på Landstinget, 29,5 % på Uppsala kommun och mellan 1,3 % och 6,0 % på övriga sju kommuner i länet. Ekonomin i övrigt framgår av resultat- och balansräkningen. Vid läsning av bokslutet bör beaktas att det bokförda värdet ger en underskattning av stiftelsens insatser. Orsaken är främst att stora investeringar gjorts i naturområden med syfte att bevara natur- och friluftsvärdena utan krav på avkastning. Dessa får dock värdet noll i årsberättelsen då de inte har något marknadsvärde. Vidare kan nämnas att mycket arbete sker i samverkan med andra organisationer, där stiftelsens insatser består i att sprida kunskap och stimulera till ökat engagemang. Några typexempel är naturskola, Roslagshagar och Smultronställen i naturen, vars effekter ligger långt över den kostnad som syns i bokslutet. Ett stort antal projekt drivs med extern finansiering från bl.a. Världsnaturfonden WWF, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Fortum AB och EU. Ordinarie årsstämma hölls den 8 maj i Uppsala Konsert och Kongress UKK. Stämman beslutade att årsavgiften för år 2015 ska räknas upp med 3 procent utöver 2014 års avgift på 22,95 kr per invånare för landstinget respektive kommunerna. STYRELSEN Ordinarie Christian Sonnenstein (M) ordförande Sigbrit Arfwedson (FP) 1:e vice ordförande Anders Hedström (MP) 2:e vice ordförande Siv Godberg (M) Jan Fredriksson (C) Ellinor Karlström (KD) till 8 maj Rebecca Ijäs (KD) från den 8 maj Erik Pelling (S) Lars Skytt (S) Elisabeth Rosengren (V) Ersättare Kurt Johansson (M) Susanne Larsson (M) till den 8 maj Christina Sääf (M) från den 8 maj Hans Gustavsson (C) Lena Lundberg (FP) Lisa Walén (KD) från den 8 maj Ewa Johansson (S) Anders Pettersson (S) Leif Hagelin (S) Pernilla Malmer (MP) Arbetsutskottet bereder styrelsens ärenden. Ledamöter var Christian Sonnenstein med Kent Söderlund som ersättare, Sigbrit Arfwedson med Lena Lundberg som ersättare och Anders Hedström med Erik Pelling som ersättare. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger och arbetsutskottet sju gånger. Styrelsen har besökt Ängskärs havscamping och Rullsands camping i samband med styrelsemötena. Styrelsen har varit representerad i följande grupper och råd: Anläggningsråd Arbetsutskottets ledamöter har varit stiftelsens representanter i anläggningsråden för Rullsands camping, Ängskärs havscamping, Gräsöbadens camping och Rävstens stugby. Gräsöfonden, styrelsen Christian Sonnenstein vice ordf. och Anders Hedström ordinarie. Ersättare Sigbrit Arfwedson och Lars Skytt. Vattenvård Hans Gustavsson ordf. och Elisabet Rosengren ordinarie med Siv Godberg och Ewa Johansson som ersättare. Grön naturvård Lena Lundberg ordf. och Erik Pelling med Kurt Johansson och Leif Hagelin som ersättare. Friluftsliv Kurt Johansson ordf. och Ewa Johansson med Anders Pettersson som ersättare. 3

4 Övrigt Karolina Vessby ingår i Leader Upplandsbygds Lag-grupp. Martin Amcoff var stiftelsens representant i Amnö-Härjarö vägsamfällighets styrelse, Amnö-Öns vägsamfällighets stämma och Ängskärklubbens samfällighetsförenings styrelse. Anett Wass deltar i Gräsöfonden. PERSONAL Tillsvidareanställda Jan Lundqvist, vd till 20 maj Björn-Gunnar Lagström, naturvårdschef till 20 maj, därefter vd Martin Amcoff, naturförvaltare Gillis Aronsson, naturvårdssekreterare Pär Eriksson, naturvårdssekreterare Jan Hellberg, tillsynsman i Härjarö, 20 % Frida Hermanson, naturvårdschef fr o m 20 maj Maria Hoflin, naturvårdssekreterare 90 % Tommy Lennartsson, naturvårdssekreterare, 20 % Tomas Loreth, naturvårdssekreterare 80 % Kajsa Molander, stiftelsens naturskola, 90 % Barbro Nilsson Garbergs, administratör 80 % Anders Olander, förvaltningstekniker Anett Wass, projektsamordnare 80 % Johan Persson, vattenvårdsprojekt och datorsupport, 80 % (70 % naturvård, 10 % dator) Emelie Runfeldt, Biotopia och friluftsliv 90 % Per Stolpe, GIS och datorsupport, 50 % Karolina Vessby, friluftschef fr o m 20 maj, 75 % Björn Tagesson, ekonomi, 90 % fr o m sept (Anställningsgrad under året anges) Vikariat och visstids- eller timanställda Birgitta Blom, Sven-Olov Borgegård, Oscar Edwards, Per-Erik Elmesiöö, Robert Hansson, Roine Henriksson, Anna Hidegren, Mattias Hidegren, Bengt-Olov Jansson, Ove Jonsson, Ida Jönsson, Johan Kjetselberg, Alexander Masalin, Paulina Nordling, Carl-Martin Olsson, Alf Sevastik, Jasmine Stavenow, Fiona Tompson, Åsa Sjögren, Björn Svensson, Olle Sundin, Gudrun Söderhult, Joachim Tiefensee och Göran Törnqvist. ÖVRIGT GEMENSAMT Landstingets Resurscentrum har anlitats för bokföring, bokslut och personaladministration. Från Kultur och Bildning anlitas konsult i fastighetsfrågor. Stiftelsen deltog i naturstiftelsernas gemensamma sammankomst maj som detta år hölls i Skåne. Remissvar har lämnats på: Förslag till Jordbruksverkets föreskrifter om direktstöd Riksintressen för friluftsliv VERKSAMHETEN ANLÄGGNINGAR ANLÄGGNINGAR OCH NATUROMRÅDEN Långtidsplanerat fastighetsunderhåll samt mindre ombyggnader Stiftelsen driver och bekostar långtidsplanerat fastighetsunderhåll (LPU) som sker enligt en flerårsplan grundad på årlig besiktning. Ramavtal för byggentreprenader har handlats upp med tre byggföretag. Åtgärderna för LPU vid stiftelsens byggnader och hamnar, badplatser, vägar m.m. omfattar större reparationer, ommålningsarbeten, brandskydd och mycket annat. Sammantaget syftar insatserna till att stiftelsens anläggningar ska hållas i gott skick. De ombyggnationer som gjorts under året har medfört ökat brandskydd, högre standard i köks- och serveringsutrymmen samt attraktivare anläggningar. Drift Stiftelsen har driftsansvar för Rävsten, Gräsöbadens bad & camping, Ängskärs havscamping och Rullsands havsbad & camping. Verksamheten vid Rullsand har skötts av stiftelsen fram till och med mars, därefter har den operativa driften tagits över av arrendatorer. Gräsöbaden, Ängskärs havsbad och Rävstens stugby drivs också av arrendatorer. Dessa svarar för löpande underhåll och viss drift i nära samarbete med stiftelsen. I det följande kommenteras inte löpande driftsfrågor. För naturmarker utanför anläggningarna sköter stiftelsen själv tillsyn med egen personal eller genom tillsynsmän. 4

5 Rullsands havsbad & camping i Älvkarleby kommun Stiftelsen har ett 25-årigt arrendeavtal med kommunen och äger samtliga byggnader inom badoch campingområdet. Stiftelsen drev verksamheten i egen regi fr.o.m till mars 2014 då en arrendator tog över. Stiftelsen har också ansvar för det 1,5 km långa havsbadet, vägar, vegetation och drygt 800 parkeringsplatser. Nyligen färdigställdes Paviljongen, som är en del av restaurangbyggnaden för att bli konferenslokal. Ängskärs havscamping i Tierps kommun Campingen drivs av en arrendator. Omfattande renoveringar av kök, matsal och receptionsutrymmen har genomförts under året. Gräsöbadens bad & camping i Östhammars kommun Stiftelsen har ett 25-årigt arrendeavtal med kyrkan som äger marken, där 16 år återstår. Byggnaderna ägs av stiftelsen. Rävstens stugby i Östhammars kommun En ny arrendator har handlats upp och ett tjänstekoncessionskontrakt har tecknats på två år. Driften av anläggningen togs från och med år 2014 över av stiftelsen efter överenskommelse med Östhammars kommun. NATUROMRÅDEN Upplandsstiftelsen förvaltar 39 naturområden, varav 24 är naturreservat och ett kulturreservat. Nitton av områdena ägs helt eller delvis av stiftelsen. Övriga områden förvaltas på uppdrag eller arrenderas. Sammanlagt förvaltar stiftelsen närmare ha mark- och vattenområden varav ha är mark. I stiftelsens områden finns ca 550 ha betesmark som sköts med syftet att bevara biologisk mångfald och ett öppet kulturlandskap. Betesmarkerna är varierade och omfattar öppna strandängar, hagmarker och skogsbeten. Många av betesmarkerna har mycket höga naturvärden som kräver anpassad skötsel där t.ex. sent betespåsläpp och att blommande buskar och döda träd sparas. Flera betesmarker restaureras varje år, vanligen med stöd från landsbygdsprogrammet och WWF. Stiftelsen sköter även åtta slåtterängar varav flera är små och steniga vilket kräver att lie eller minislåtterbalk används samt att höet räfsas för hand. Slåtterängar har mycket höga biologiska värden och är en bristvara i dagens landskap. En viktig del i vårt arbete är att göra naturområdena tillgängliga för besökare. I nästan alla områden finns parkeringsplats, informationstavlor, stängselgenomgångar, stigar och rastplatser. I vissa områden finns även badplatser, eldstäder, vindskydd och fågeltorn. I områdena som är smultronställen görs extra insatser för att områdena ska bli mer attraktiva och intressanta att besöka. 15 tillsynsmän står för en stor del av den löpande skötseln. Life-projektet Mälarens inre skärgård som pågått har medfört extra resurser för arbete med restaurering, tillgänglighet och information i Kalmarnäs, Wik och Norra Björkfjärden. Nedan ges information om mer skötselkrävande eller speciella insatser som gjorts i de områden som stiftelsen förvaltar. Aspbo (Östhammars kommun) Naturreservat som stiftelsen förvaltar tillsammans med Östhammars kommun. Området har tidigare rustats upp med stigar, informationstavlor och eldstäder. En stormskadad granplantering avverkades under året. Den kommer att ersättas av naturlig lövskog. Bredforsen (Tierps kommun) I reservatet har restaureringen av 30 ha älvängar och strandskogar på Gässön genomförts med stöd från landsbygdsprogrammet och Fortums miljöfond. Gässön har beteshävdats av nötdjur som transporterats till och från ön med djurflotte. Frihuggning av gamla lövträd inleddes i svämskogar på Kvarnön. Lövskogsrestaurering utfördes med stöd från Skogsstyrelsens medel till vitryggig hackspett. Båtforstorpet (Älvkarleby kommun) Torpet utnyttjas framförallt vid naturstudier och projekt i och omkring Båtfors naturreservat. Under 5

6 året har hallen målats om och fönster renoverats. Omgivande mark har röjts och ängsmarken slagits. Fageruddsåsen (Enköpings kommun) Naturreservatet förvaltas av stiftelsen i samverkan med Enköpings kommun. Skogen på åsen ska tillåtas bli gammal, men av säkerhetsskäl har en del döda träd intill hus och vägar fällts. Under året har även siktgatan vid eldstaden röjts och den gamla gränsmarkeringen förstärkts. Nya informationstavlor har kommit på plats och eldstad samt parkering har rustats. Reservatet återinvigdes i september. Granåsen (Håbo kommun) Naturreservat som stiftelsen förvaltar i samverkan med Håbo kommun. En handikappanpassad stigslinga har anlagts under året. Gräsöbaden (Östhammars kommun) I anslutning till campingen har restaureringen av hagmarker fortsatt med stöd från landsbygdsprogrammet. Västerbystigens naturinformation helrenoverades med stöd av LONA-medel. Gräsö gård (Östhammars kommun) Röjning av hagmarker och restaurering av skogsbeten fortsatte i reservatet. En ny hage på 15 ha hägnades in i anslutning till Larslamossen. Arbetet med att utveckla en informationsplats vid gården fortsatte i samverkan med Östhammars kommun och Gräsöfonden. En informationsbyggnad och en handikappanpassad toalett färdigställdes. En trägärdesgård uppfördes mot betesmarkerna längs stora vägen, finansierad av Trafikverket. Grönlundsbacken (Tierps kommun) Kulturhistoriskt intressant område med bl.a. vikingatida gravar, där stiftelsen samverkar med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet och en privat markägare. Informationen har utvecklats under året. Idön (Östhammars kommun) Naturreservatet Idön på Gräsö skänktes till Upplandsstiftelsen av Naturskyddsföreningen. Upplandsstiftelsen är därmed markägare i reservatet och förvaltningen sker i samverkan med Länsstyrelsen. För att uppmärksamma den fantastiska gåvan genomfördes i september en exkursion till Idön där Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen, Östhammars kommun och stiftelsen deltog. Stiftelsen är i och med gåvan även markägare på Äspskär. Kallriga (Östhammars kommun) Bete av strandängar, skogsbeten och hagmarker fortsatte på drygt 100 ha. I några områden genomfördes sent påsläpp av betesdjur för att gynna blommor och därmed de rödlistade krisslabaggarna samt andra fjärilar och insekter. I våtmarksområdet Flottbron utfördes en fräsning av vass och alsly. Åtgärderna genomfördes för att förbättra lek- och uppväxtmiljöer för uppvandrande fisk. Arbetet finansierades med stöd av WWF och Havs- och Vattenmyndigheten i samarbete med Sportfiskarna. Kalmarnäslandet (Håbo kommun) Beteshävd påbörjades i en hage på 8 ha som restaurerats inom Lifeprojektet Mälarens inre skärgård. En ny eldstad med vedförråd placerades på Vattunödsberget. Naturskoleverksamheten fortsatte och stiftelsens tillsynsman har varje vecka tillsammans med lärare handlett skolklasser i bl.a. praktisk naturvårdande röjning. Komossängen (Tierps kommun) Ängsmark och Natura 2000-område med en praktfull flora som hyser en rik fjärilsfauna, bl.a. återfinns den rödlistade väddnätfjärilen. Ängen sköts genom röjning och slåtter. Källarberget (Tierps kommun) Stiftelsen har förvärvat 35 ha mark- och vattenområde samt den gamla lotsstugan på Källarberget vid Fagerviken, Tierps kommun. Området ska bli ett kommunalt naturreservat och lotsstugan kan bokas för övernattning. Lingnåre (Tierps kommun) Stiftelsen förvaltar kulturreservatet på uppdrag av kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen. En ängslada fungerar som ett informationscentrum där det berättas om hur människor levt och verkat under vikingatiden. Hävd med får och nöt fortsatte och slåtter genomfördes på den fjärilsrika slåtterängen, där bl.a. den rödlistade ängsskäreplattmalen finns. Stigslingan Medeltidsstigen färdig- 6

7 ställdes med informationsskyltar. En utredning om tillgängligheten i reservatet togs fram under året. Norra Björkfjärden (Enköpings kommun) Inom Life-projektet Mälarens inre skärgård planterade stiftelsen ut den sällsynta och mycket lokalt förekommande undervattensväxten småsvalting. Syftet är att öka antalet lokaler där arten växer och därmed minska risken för utdöende i Mälaren. Utplanteringen följdes upp under 2014 då endast en planta påträffades, 2013 påträffades ett 10-tal plantor. Kommande års inventeringar får visa om utsättningen av småsvalting lyckats på längre sikt. Nöttbo (Tierps kommun) Stiftelsen arrenderar ett 16 hektar stort område vid Dalälven av Bergvik Skog AB. Området bestod tidigare av en igenväxt och delvis granplanterad ekhage. Under året restaurerades hagen genom friställning av ekar och uppsättning av stängsel. Högstubbar av björk har också skapats för att bl.a. gynna vitryggig hackspett. Åtgärderna finansierades via Landsbygdsprogrammet. Rotskär (Älvkarleby kommun) En ö vid Dalälvens utlopp med äldre skog och örtrika ängar. Området är tätortsnära och utnyttjas frekvent av allmänheten. Stiftelsen slår sju hektar slåtteräng som huvudsakligen ägs av Älvkarleby kommun. En informationsskylt som informerar om områdets naturvärden har satts upp. Rävsten (Östhammars kommun) Skötsel av kulturmarkerna med bete och slåtter fortsatte. Strömabadet (Tierps kommun) Stiftelsen arrenderar naturbadet av Bergvik Skog AB. Badet har rustats i samverkan med Tierps kommun och lokala föreningar. Underhåll av badplats och bryggor har genomförts. Svanhusskogen (Uppsala kommun) Under året togs beslut om bildande av naturreservatet Svanhusskogen vid Vällen. I det nya reservatet som omfattar 380 ha ingår det tidigare (1995) bildade reservatet Ola. Området domineras av äldre naturskogar och våtmarker. Tedarön (Enköpings kommun) Tedarön som ägs av Enköpings kommun är ett ca 100 ha stort naturreservat beläget i Mälaren nära Hjulstabron. Stiftelsen och Enköpings kommun har tecknat ett avtal om skötsel av naturreservatet. Drygt 20 ha trädklädda beteshagar och strandängar restaurerades med stöd från landsbygdsprogrammet. Området ställdes iordning med tre nya eldstäder, vedförråd och sittbänkar. Vandringsstigar på ön märktes upp. Torslundagropen (Enköpings kommun) Naturreservatet har som syfte att bevara och gynna arter som är beroende av torra miljöer på sand och grus. Området är hemvist för flera naturvårdsintressanta arter, bl.a. ortolansparv, klöverblåvinge, klöverhumla och sandskål. Björksly röjdes bort och en mindre åker som ligger i reservatet bearbetades för att skapa fria jordblottor i syfte att gynna den rödlistade ortolansparven. Wik naturpark (Uppsala kommun) Ett 35 ha stort Natura 2000-område med beteshagar och gamla ekar som stiftelsen förvaltar i samverkan med Kultur och bildning. I parken har insatser gjorts för att öka tillgängligheten med bl.a. hårdgjorda stigar och en plattform med utsikt över Lårstaviken. Området betades av får. Wik strandäng (Uppsala kommun) Den nyrestaurerade strandängen beteshävdades av nötdjur under sommaren. Ängskär (Tierps kommun) I reservatet har ett våtmarksområde tillskapats för att gynna gölgrodan som tidigare funnits i reservatet fram till 1990-talet. Åtgärderna har finansierats via landsbygdsprogrammet. Östra Tvärnö (Östhammars kommun) Restaurering av kulturmarkerna fortsatte med stöd från landsbygdsprogrammet. Örskär (Östhammars kommun) Upplandsstiftelsen ingår i en flerpartsuppgörelse med bl.a. Skärgårdsstiftelsen och Östhammars kommun för att stärka förvaltningen av Örskärs naturreservat. 7

8 Östa (Heby kommun) Ett samarbetsavtal finns mellan stiftelsen och Heby kommun. Stiftelsen svarar för skötsel och förvaltning av marker med höga biologiska värden. Siktröjningar vid Lotsstugan i naturreservatet Källarberget genomfördes inte på grund av att markförvärvet inte blev klart. Planerad naturvårdsbränning i naturreservatet Pansarudden kunde inte genomföras på grund av att ansvars- och försäkringsfrågan vid eventuell skada mot tredje man inte blev klarlagd. + I våtmarksområdet Flottbron i Kallriga naturreservat genomfördes fräsning av vass och busksly. + Naturskyddsföreningen skänkte naturreservatet Idön till Upplandsstiftelsen. + Ett stormskadat planterat granbestånd avverkades i Aspbo. + En trägärdesgård uppfördes på Gräsö gård, finansierad av Trafikverket. + Ett våtmarksområde för gölgroda återskapades i Ängskär. 8

9 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 9

10 LEDER Upplandsleden Upplandsledens 40 mil sträcker sig genom hela länet. Stiftelsens huvudmannaskap och tillsyn över Upplandsleden spelar en viktig roll för ledens kondition och standard. Det krävs kontinuerligt underhåll, vilket sköts av respektive kommun. Under året avslutades inventering av leden gällande spänger, vindskydd, eldstäder, broar, ledmarkeringar och informationstavlor. 40 mil har inventerats, totalt på leden finns det m spänger och 800 stigstolpar. Fältbesök tillsammans med kommunernas skötsel- och driftansvariga har genomförts på respektive sträckor för att diskutera resultatet av inventeringen och kommande åtgärder. Stiftelsen har tagit initiativ och levererat underlag till Gröna kartan 1: över Västerleden mellan Härjarö och Siggefora. Kartan är efterfrågad och beräknas bli klar under våren Stiftelsen har också medverkat vid framtagande av Vandringsboken Vandra Upplandsleden som beräknas komma ut 2015, samt vid revidering av kartan Uppsala och Upplandsleden. En ny sträcka mellan Alsike och Lunsentorpet Pinglaström, har rekognoserats i samarbete med Knivsta kommun. Förslaget är att leden ska följa befintliga stigar. En slinga från Upplandsleden till Hemsta hagars Hällristningar har rekognoserats i samverkan med föreningar och markägare. Arbetet är del av LONA-projektet Boglösa bronsålderslandskap. Upplandsledens dag genomfördes i och omkring Gimo och Gimo damm. Stiftelsen deltog på Vildmarksmässan i Älvsjö med information och presentation av leden. Upplandsleden presenterades också vid Fjällnoradagen, Skördefesten på Wik och vid en utställning på Skutskärs samt vid en resa för turismaktörer i länet. En film som presenterar den första sträckan av leden har producerats. Vad gäller hemsidan har Upplandsledens startsida besökts av unika besökare. Ytterligare besökare har gått direkt in på olika undersidor. Upplandsledsappen slutfördes och lanserades i början av mars och har laddats ner totalt gånger. Genom appen får vandraren information om ledens dragning, svårighetsgrad, sevärdheter samt service i form av mat och boende längs leden. En diskussion har förts med nationalparksförvaltningen med syfte att skapa en anslutningssträcka genom Gysinge nationalpark för att länka samma Upplandsleden i Heby kommun med Gästrikeleden. Kanotleder Stiftelsen har huvudansvar för kanotlederna i Tämnarån, Fyrisån, Kolarmoraån och Färnäset. Tillsammans med Uppsala kommun planeras en utveckling av Fyrisån med lämpliga rastplatser, iläggnings- och upptagningsplatser på sträckan Vattholma till Fyrishov. Förnyade kontakter med markägare kommer att tas. Beslut om detta kommer att ske våren Lämplig iläggningsplats i Tierp från brygga har rekognoserats utmed Tämnarån. Rastplatsen vid Strömsberg har rustats. Länets 4:e kanotled, Lilla Färnäset på 5 km, har under hösten iordningsställts med uppmärkning och framtagande av en folder. Upplandsstiftelsen, Älvkarleby kommun och Bergvik Skog har undertecknat ett samarbetsavtal där kommunen och stiftelsen står för drift och skötsel. Åtgärder för att lyfta fram kulturhistoriska platser utmed leden. + Möjlighet skapa anslutningsled till Upplandsleden genom Kyrkstigen till Gysinge, på befintlig led/stig. Göra anslutningsled mellan Alsike och Lunsentorpet. + Karta över Västerleden tas fram. Utveckla kanotleden Fyrisån. + Ny kanotled klar vid Färnäset. Skötselanvisning Tierp Strömsbergs kanotled. 10

11 NATURSKOLA BARN/UNGDOM Upplandsstiftelsens naturskoleverksamhet omfattar hela länet och har sin geografiska bas på Uppsala Naturskola i Hammarskog. Tonvikten läggs på att sprida utomhuspedagogikens idéer till skolor och förskolor i länet. Detta görs främst genom att ta fram pedagogiskt material och ordna kurser, träffar och olika arrangemang. Stiftelsen har haft som mål att få i gång naturskoleverksamhet i alla kommuner. Sju av de åtta naturskolorna i länet har startat i medverkan med eller på initiativ av stiftelsen. Naturskola i Uppsala län Under 2013 kunde vi meddela att alla kommuner i länet hade egen naturskoleverksamhet. I dagsläget finns aktiv naturskoleverksamhet i sex av länets åtta kommuner. På grund av ekonomiska skäl ligger verksamheten på is i Älvkarleby och Östhammars kommun. Bägge verksamheterna har varit mycket uppskattade av skolor och förskolor i kommunen. Naturskolorna i länet har ett nära samarbete och träffas två gånger per år för erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av verksamheten. Upplandsstiftelsens naturskoleverksamhet jobbar tätt samman med Uppsala naturskola. Stiftelsen har hållit i heldagar för skolklasser i Hammarskog och aktiviteter för allmänheten under söndagar och skollov, se nedan. Håbo kommuns naturskoleverksamhet har sin bas i Kalmarnäs, ett naturreservat som förvaltas av stiftelsen. De flesta av kommunens klasser kommer dit och får en heldag ute, på tema som passar gruppen och årstiden. Stiftelsens tillsyningsman arbetar i verksamheten. Östhammars kommuns teknik- och naturskola hade full verksamhet fram till och med våren med klassdagar vid naturskolan i Snesslinge och i skolornas närnatur. Ekonomiskt stöd gavs av Vattenfall, Sandvik och stiftelsen. Eda naturskola i Knivsta kommun har under 2014 drivits med pengar från tre av kommunens förvaltningar, stiftelsen och Leader Upplandsbygd, samt med ideella krafter från Eda lägergårdsförening. Stiftelsen har bidragit ekonomiskt samt varit med i styrgruppen. I Heby bedrivs naturskola i form av ett 3-årigt LONA-projekt som startade i januari Verksamheten är till för kommunens skolor från F 9 och har sin bas vid Gröna kunskapshuset och i skolornas närnatur. Parter i projektet är Gröna Kunskapshuset, Heby kommun, stiftelsen, Gävle högskola och Uppsala Universitet, Verksamheten utvärderas genom ett forskningsprojekt knutet till Linköpings universitet. Stiftelsen har haft tät kontakt med Heby naturskola under året. Skolnära natur i Uppsala Arbetet med att kartlägga vilka naturområden som skolor och förskolor använder i Uppsala, har fortsatt under året. Stiftelsen har besökt skolor och förskolor och intervjuat dem om var de är när de är ute, vad de gör då och om de har synpunkter på skötseln av områdena. Arbetet sker i samarbete med Uppsala kommun och ska utmynna i en rapport med kartunderlag som ska kunna användas i kommunens översiktsplaneprocess. Rapporten beräknas vara klar i början av Kurser och träffar 15 kursdagar och inspirationsträffar för lärare och annan pedagogisk personal har hållits under året. Kurser hålls både på naturskolan i Hammarskog och ute vid de olika skolorna. Liknande kursdagar hölls av länets naturskolor i respektive kommun. Fördjupat samarbete med naturskolans kontaktpersoner har lett till nya teman. Förskolans läroplan har blivit tydligare på att barnen ska få en förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Under året har kurserna haft följande teman: Naturundersökande Utomhuspedagogik Småkryp Nedbrytning och förmultning Trädets ekosystem Röda tråden (i skolornas undervisning om natur-miljö) Äventyrspedagogik Matematik ute Svenska ute Samarbetsövningar Pedagogiska lekar 11

12 Leka och lära matematik ute Naturvetenskap och teknik Samarbete med lärarutbildningen Två kursdagar har hållits för studenter från lärarutbildningen. Genom kursen Att lära in ute som hölls på Uppsala naturskola fick studenterna kunskap om naturskolepedagogik, livet i vattnet och skogen, friluftsliv, teknik och matematik ute. Metodutveckling och dokumentation Under året har det skrivits en antologi om utomhuspedagogik på engelska. Den kommer att innehålla kapitel från alla böckerna i serien Att lära in ute och beräknas komma ut våren Stiftelsen har skrivit förordet och kapitlet om matematik ute. En dansk översättning har gjorts av boken Leka och lära matematik ute. Hemsidan uppdateras kontinuerligt. På Uppsala Naturskolas hemsida läggs allt fler konkreta aktivitetsförslag ut som lärarna ska kunna använda med sina klasser. Satsning på grupper med särskilda behov I år har många särskolor haft kontakt med naturskolan. En föreläsning för drygt 100 lärare och två kursdagar har hållits för lärare från särskolan. Åtta särklasser har kommit till naturskolan för dagar ute. Utomhuspedagogik passar extra bra för elever med speciella behov. Det kan vara språkstörning, hörselproblem, koncentrationssvårigheter eller neurologiska funktionshinder, fem sådana grupper har detta år hittat till naturskolan. Många skolor från invandrartäta områden söker upp naturskolan. För dessa elever känns det extra viktigt med positiv kontakt med naturen. Öppet hus i Hammarskog Allmänheten har under året kunnat komma till naturskolan sista söndagen i varje månad på öppet hus. Barnfamiljer har då varit ute med naturskolan på olika teman som: is, eld, fåglar, friluftsliv, hantverk, svamp, naturundersökande och matlagning ute. På sportlovet hölls öppet hus i samverkan med Hammarskogs friluftsområde. Detta år gick isen upp tidigt så aktiviteterna hölls vid naturskolans hus. Barnen fick tälja i färskt trä, bygga hinderbanor och kojor, gå på skattjakt, baka bröd och grilla korv över elden mm. Många fritidshemsgrupper och allmänhet kom. Ekonomiskt stöd Länets skolor kan söka ekonomiskt stöd till utomhuspedagogik vid den egna skolan. 16 skolor sökte i år bidraget varav 12 fick stöd. Dessutom gavs pengar till barn- och ungdomsverksamhet i andra former. Stödet gick främst till material för att kunna utveckla utomhuspedagogiken på skolan. Stödet innebär små pengar till varje skola som ger mycket positiv verksamhet ute i skolorna. Större arrangemang Stiftelsen deltog och höll föreläsning om matematik ute på matematikbiennalen i Umeå och på vetenskapsfestivalen i Piteå. Föreläsning om matematik ute hölls också för särskolelärare i Uppsala kommun. Stiftelsen deltog i Stadsskogens dag med aktiviteter för barn och vuxna. Hammarskog hade i år för första gången julmarknad. Naturskolan deltog och täljde tomtar med barnen vid elden. Övrigt och inre arbete Två träffar har hållits med naturskolorna i länets kommuner, i Östhammar och i Enköping. Stiftelsen har deltagit i många möten om Hammarskogs utveckling tillsammans med Uppsala kommun under året. Träff har hållits med förlaget Outdoorteaching för att utveckla bokserien Att lära in ute och kursdagar kring dessa. Avvikelse från verksamhetsplanen: Två av kommunernas naturskolor har lagts på is. LONA-projekt med naturskolan i Tierp om gymnasiet och särskolan beviljades inte. Rapporten om skolnära natur är ännu inte klar. + Speciell satsning har detta år gjorts mot lärare och elever i särskolan. FRILUFTSLIV FOLKHÄLSA Stiftelsen arbetar för att stimulera till ökat friluftsliv och därmed bidra till en bättre folkhälsa. 12

13 Ett mål är att det ska vara lätt att komma ut i naturen. Ett viktigt verktyg är vår verksamhet Smultronställen i naturen, där vi tillsammans med kommunerna pekar ut, kvalitetssäkrar och sprider information om bra utflyktsmål. Genom marknadsföring och aktiviteter arbetar vi för att nå allmänheten. Upplandsleden är en viktig del av folkhälsoarbetet som redovisas under egen rubrik. Smultronställen i naturen Arbetet med Smultronställen i naturen drivs i samarbete med kommunerna Heby, Håbo, Knivsta, Uppsala, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Nya femårsavtal med kommunerna slöts under året. Styrgruppen för smultronställen har haft två möten. Fyra invigningar av smultronställen genomfördes under året: Stormossen, Östa stränder och Österbo fäbodar i samarbete med Heby kommun och Nora församling, samt Rotskärsängen i samarbete med Älvkarleby kommun. Ny information har tagits fram till Strömabadet, Rossholm, Grönlundsbacken, Fågelsundets naturstig, Tegelsmora, Stormossen, Östa stränder, och Österbo fäbodar. Strömabadet färdigställdes som smultronställe. Vi har skött 36 folderställ med naturinformation och Utflyktsprogram ute på olika samlingsplatser i länet såsom kommunhus, bibliotek, turistbyråer, friskhus samt friluftsbutiker. Arbete med att ta fram ett nytt smultronställe på Krutudden i Östhammar har startats i samarbete med Östhammars kommun och med stöd från WWF. Diskussioner har förts med Håbo kommun kring utveckling av information i Kvarnkojan på Granåsen. Naturstigen i Ekolsund föll för åldersstrecket och togs bort och därmed är platsen inte ett smultronställe längre. En rapport som presenterar verksamheten inom Smultronställen i naturen har påbörjats. En resa för att visa upp såväl smultronställen som Upplandsleden för turismaktörer arrangerades i samverkan med Vallonbruken och Regionförbundet. En skylt om stiftelsens naturinformation har tagits fram för placeras ut i alla våra områden. Genom facebooksidan Naturtipset har vi givit tips om utflykter i naturen varje vecka. Biotopia Upplandsstiftelsen stödjer Biotopia, biologiskt museum i Uppsala. Biotopia drivs av Uppsala kommun med stöd från stiftelsen. Stiftelsen har en anställd naturvägledare på Biotopia. Genom stiftelsens engagemang tillhandahålls och sprids naturinformation för hela länet. Under året har Biotopia haft besökare. Det är något färre än tidigare år. En bidragande orsak kan vara att museet saknat café under september december. Av totala besöksantalet har varit lärare, skol- och förskoleelever från 430 klasser vilket motsvarar cirka tre förskole-/skolklasser per skoldag under året. Under 2014 har Biotopia genom samverkan med stiftelsen bland annat: Arrangerat aktiviteter i fyra av länets smultronställen tillsammans med stiftelsen och Uppsala kommun. Varit informationsnav för Utflyktsprogrammet. Biotopia har skött kontakten med deltagande föreningar, satt ihop programmet och marknadsfört aktiviteterna via hemsidan, Facebook, UNT/guiden och väntrums-tv. I år innehöll programmet fler aktiviteter än någonsin, totalt 96 st. Haft ett fortbildningstillfälle för personalen tillsammans med stiftelsen på tema Utflyktsprogrammet. Arrangerat aktiviteter på kulturnatten och geologins dag. Temat för kulturnatten var brand och kvällen innehöll spännande föreläsningar om vad som händer med naturen efter en skogsbrand. På geologins dag vaskades det guld i Biolabbet. Spridit aktivitetsprogram från ideella föreningar på Biotopia och via hemsidan samt varit en resurs för föreningar som vill hålla föredrag eller möten i Biotopias samlingsrum. Arbetat för att utveckla utställningarna med på tema kulturlandskap, vatten och naturvård. Genom samarbete med Kultur och bildning och Upplands lokaltrafik (UL) kan skolklasser genom Kulturbussarna åka gratis till Biotopia och aktiviteter arrangerade av naturskolorna i länet. 13

14 Appen Naturtipset Appen Naturtipset ger vägledning ut i länets natur. I appen finns i dag 129 olika naturområden presenterade. Vid årsskiftet hade den laddats ner totalt ca gånger, varav gånger under det gångna året. Naturtipset fortsätter alltså att laddas ner i hög takt. Naturtipset på hemsidan Under Naturtipset på stiftelsens hemsida finns ca 120 olika utflyktstips. Här finns alla smultronställen presenterade samt länets naturreservat och friluftsområden. För besöksstatistik, se Övrig naturvägledning. Utflyktsprogrammet Stiftelsen har även i år, tillsammans med Länsstyrelsen och Biotopia, lett Utflyktsprogrammet. Programmet erbjuder guidningar och aktiviteter i hela länet och trycks i ett vår och ett höstprogram. Totalt innehöll programmet 96 olika aktiviteter tillhandahållna av 42 olika arrangörer. Programmet finns i Biotopias kalendarium och distribueras till bibliotek, turistbyråer och kommunkontor, genom Facebook och appen Naturtipset. Tack vare samarbete med Landstinget går det även ut till alla vårdcentraler och anslås på väntrums-tv. Tillgänglighet till natur Stiftelsen har drivit nätverket Samverkan för tillgänglig natur som har haft fyra träffar under året i samverkan med HSO, Länsstyrelsen, Uppsala kommun m.fl. Under tre av dessa har en pilotgrupp besökt naturområden för att utvärdera den fysiska tillgängligheten och komma med konstruktiva förslag till förbättring. Arbete för att fortsatt förbättra tillgängligheten i våra områden har skett på Granåsen och vid Wik. I samarbete med Dövas förening i Uppsala läns förening ordnades två aktiviteter i naturen med teckentolk. Den tillgängliga stigen vid Kvarnkojan invigdes som avslutning på ett LONA-projekt i samarbete med Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Håbo kommun. Besöksräkning Stiftelsen har i samverkan med Uppsala kommun startat ett projekt för att göra en totalskattning av besökare i naturreservatet Lunsen. Räknare har också funnits på Lingnåre, Wik och Broborg. Geocaching Upplandsstiftelsen har haft 14 geocacher, eller skattgömmor, ute i naturen. Totalt har cacherna besökts 1559 gånger sedan de lades ut. Två geocachingaktiviteter för nybörjare har hållits under året. Information och nätverkande Vi har informerat om appar, hemsida, Upplandsleden och Smultronställen i naturen vid Skördefest på Wik, Vildmarksmässsan i Älvsjö, på Stadsskogens dag, Trädgårdsdag i Enköping, Fjällnoradagen, Fiskaktivitet i Knivsta samt Enköping, Turismakademins träffar och vid möten med alla länets turistbyråer. Personalen har deltagit i Tankesmedja för friluftsliv och nationell LONA-träff kring Information och naturvägledning. Referensgrupp för friluftsliv Referensgruppen för friluftsliv vill skapa ett forum för erfarenhetsutbyte för alla som på olika vis arbetar med friluftsliv i Uppsala län. Gruppen har haft två möten under året, ett i form av ett studiebesök på Fjärilsstigen i Hågadalen, ett på Biotopia. Övriga samarbetsprojekt Arbetet för ökad tillgänglighet för allmänheten till Hummelfjärden i Öregrund har fortsatt. Arbetet sker inom LONA-projekten Yttre Hummelfjärd och Sjömilen. Samarbetspartner är Vision Öregrund 2012, Östhammars kommun och stiftelsen. Stiftelsen medverkar i styrgruppen för Gröna Kunskapshuset i Heby kommun. Leader projektet Hälsans väg avslutades. En förstudie inför en cykelväg längs väg 255 mellan Uppsala och Knivsta har tagits fram och ett stort arbete har lagts på att sprida den till berörda parter. Upplandsstiftelsen har stått som projektägare i samverkan med föreningen för Gång- och cykelväg längs väg

15 Stöd till utvecklingsgruppen vid Vansjön har skett genom besök och produktion av informationsmaterial. Ekonomiskt stöd Ekonomiskt stöd har delats ut till: Friluftsfrämjandet för utrustning till barn- och ungdomssektionen. OK Linné för karttryck till Hittaut.nu. Stavby 4H för natur- och kulturprojekt. Matparken för odling med seniorer. Föreningen Gång- och cykelväg längs väg 255 för informationsspridning. Morgongåva byalag för informationstavlor som visar naturstråk i samhällets närområde. Mats Köbin för Heby nya runsten i Morgongåva Upplandsstiftelsens friluftspris Friluftspriset för år 2014 tilldelades OK Linné för verksamheten Hittaut.nu Utveckling av Pansarudden och en utställning om fiske i Kallrigafjärden har skjutits till nästa år. Omarbetning av Aspbobadet skjuts till kommande år. Att göra Torslundagropen till smultronställe kräver större insatser än väntat och skjuts på framtiden. Krutudden och Hummelfjärd är inte färdigställda som smultronställen ännu, men beräknas bli klara Länskarta för smultronställen skjuts fram till Samarbete med Uppsala kommun kring besöksräkning i Lunsen. + En LONA-ansökan gjordes i samarbete med Knivsta kommun för att göra den planerade informa-tionssatsningen för Gredelby hagar. NATURVÅRD Stiftelsens naturvårdsarbete har bedrivits i samverkan med många parter och med omfattande extern finansiering från Världsnaturfonden WWF, EU, staten, Landsbygdsprogrammet, Fortum m.fl. Säkerställande av mark Stiftelsen verkar för fredande av biologiskt värdefulla marker samt marker för friluftsliv genom förvärv eller andra former av överenskommelser. Områden med både höga natur- och friluftsvärden prioriteras. En preliminär överenskommelse har träffats mellan stiftelsen och Fortifikationsverket om förvärv av ön Björn i Björns skärgård, Tierps kommun. En gränsutredning har färdigställts av Lantmäteriet. Stiftelsen har tidigare förvärvat en mindre fastighet i Bredforsen. Lantmäteriförrättningen har avslutats och Länsstyrelsen har tagit beslut om att området tillförs naturreservatet Bredforsen. Ett tänkt förvärv av ett mindre rikkärr kunde inte genomföras. Lantmäteriförrättning för Källarberget i Tierps kommun fortsatte under 2014 och kommer att slutföras i början på Förslag till beslut och skötselplan för naturreservatet togs fram under året. Naturskyddsföreningen överförde ägandet av två fastigheter på Idön i Östhammars kommun till stiftelsen via ett gåvobrev. Fastigheterna ingår i Idöns naturreservat och innefattar även Äspskär. Samtal om ett långsiktigt skydd av biologiskt rika marker kring Linnéstigen i Jumkil fortsatte med markägare och Uppsala kommun. Förvärv av Björns fyrplats senarelades på grund av lantmäteriutredningar. Förvärv av rikkärr genomfördes inte. Ekologisk landskapsplanering vid Dalälven Tidigare inventeringar av arter och miljöer följs upp regelbundet. Avverkningsanmälningar granskas och synpunkter framförs till markägare och berörda myndigheter när det bedöms som motiverat. Samverkansprojektet med Fortum AB fortsatte under året. Arbetet har varit inriktat på älvängar och svämskogar längs Dalälven samt att främja strömvattenfisk som harr. Projektet stöds av Naturskyddsföreningen och finansieras via pengar från miljömärkt el. Även Bergvik 15

16 Skog AB har som markägare deltagit i projektet. En rapport om hotade arter som lever på salixbuskar på älvängar publicerades. Studien genomfördes för att få bättre kunskap om följderna av olika restaureringsåtgärder. Flera naturvårdshuggningar, i enlighet med den naturvårdsplan som stiftelsen tagit fram för Fortums marker vid Untra, har genomförts under året. En inventering av kärlväxter på restaurerade älvängar utfördes i stiftelsens reservat Bredforsen. Särskilt intresse ägnades åt den rödlistade strandviolen. Vid en inventering 2013 upptäcktes det att Fortums marker vid Lanforsen är extremt rikt på sällsynta marksvampar. Under 2014 har åtgärder i form av markstörning genomförts för att främja svamparna. Restaureringen av älvängar och strandskogar vid Bredforsen har fortsatt. Ytterligare åtgärder planerades på Gässön och Kvarnön. Arbetet med att sköta slåtterängarna på Rotskär har utförts i samverkan med Älvkarleby kommun och en sommarstugeförening. Stiftelsen har tidigare tecknat avtal med kommunen angående ett större ängsområde i anslutning till Älvkarleby samhälle Sand. Under 2014 har även ett avtal tecknats med kyrkan. Restaureringen av ängarna, som har finansierats via landsbygdsprogrammet, har slutförts under året. Utvecklingen av vegetation och fjärilsfauna på tre mindre skogsängar som restaurerats för slåtter följs i samverkan med markägare. Detsamma gäller för Natura 2000-området Komossängen. Ett samarbete med Naturskyddsföreningen angående insatser för vitryggig hackspett fortsatte. Arbetet rör bl.a. utplantering av fåglar vid Dalälven samt vinterutfodring med talg. Restaurering av lövskogar för vitryggig hackspett utfördes av stiftelsen på Bergviks marker vid Dalälven samt egen mark (Bredforsen). Nära lövträd dödades avsiktligt för att främja de vedinsekter som hackspetten lever av. Arbetet finansierades med stöd från Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. En landskapsplan för väddnätfjäril, som baserats på en biohistorisk analys och nya inventeringar, har tagits fram. Förslag på åtgärder för att gynna naturmiljöerna i naturreservatet Bredforsen diskuteras med kraftverksägaren Vattenfall. Stiftelsen har deltagit i skötselrådet som Länsstyrelsen bildat för skötseln av Natura området Marma skjutfält och Färnebofjärdens nationalpark. En rapport som beskriver det mångåriga arbetet vid nedre Dalälven har påbörjats men inte blivit klar. Inventering av naturvärdena i markerna som omger ridskolan i Ytterby, Älvkarleby kommun utfördes ej. Ekologisk landskapsplanering vid Länna Uppföljning av tidigare inventeringar av arter och miljöer gås i genom regelbundet. Avverkningsanmälningar granskas och synpunkter framförs till markägare och berörda myndigheter när det bedöms som motiverat. Samarbetet med Holmen Skog AB inom projektet Länna eklandskap fortsatte. Bland annat diskuterades kommande avverkningar i granplanterade bryn vid östra Långsjön. En studie genomfördes på Holmen Skogs marker angående självföryngring av ädla lövträd på granplanterad åkermark. Syftet är att försöka uppmuntra till större mångfald i anläggandet av ny skog. En exkursion hölls för Friluftsfrämjandet i naturreservatet Tjäderleksmossen samt för bygdegårdsföreningen vid Hallkved. Uppföljningen av effekterna av hamling på lind har utförts under året. Undersökningen omfattade även spridning av den sällsynta svampen linddyna. Medverkat i ett samarbete med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och berörda markägare angående skydd och skötsel av asprika skogar. Skötseln av naturstigen kring Ältsjön har fortsatt i samarbete med Holmens Skog och Länna byalag. Skötselåtgärder som påbörjades år 2013 vid Eda lägergård kompletteras under året. 16

17 Arbetet med att utveckla naturmarker kring några badplatser i Lännatrakten har inte genomförts. Ekologisk landskapsplanering vid Vällen Tidigare inventeringar av arter och miljöer följs upp regelbundet. Avverkningsanmälningar granskas och synpunkter framförs till markägare och berörda myndigheter när det bedöms som motiverat. Dialogen med Bergvik Skog AB om skötseln av de unika lindskogarna vid Vällen fortsatte. Stiftelsen inbjöds av Korsnäs AB, som förvaltar områdets skogar, att avge synpunkter på avverkningar och ge förslag på naturhänsyn generellt och för lind i synnerhet. Stiftelsen har bistått Länsstyrelsen med underlag i arbetet med att fatta beslut om nytt naturreservat vid Ola-Kroppsjön, Svanhusskogen ett område som stiftelsen äger och förvaltar. Tanken på att utveckla information och skötseln vid två badplatser i samverkan med berörda kommuner har inte genomförts. Rapporten om den tretåiga hackspetten utveckling har ännu inte kunnat sammanställas. Kulturlandskapet i Heby Ytterligare slåtterytor vid Tenasjön har restaurerats för att gynna den hotade ängsskäreplattmalen års inventering av lokaler för ängsskära följdes upp med inventeringar av ängsskäreplattmalen. Ett 10-tal nya lokaler kunde konstateras vilket var en stor överraskning. Arbetet bekostades av Länsstyrelsens medel för hotade arter. Diskussioner med markägare för att stärka utvecklingen av landskapsvården vid Vansjön fortsatte. Ökad samverkan planeras. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Kulturlandskapet vid Mälaren Rådgivning kring betesmarksfrågor har genomförts på fyra gårdar. Två gårdar har fått bidrag till stängselmaterial för stängsling av nya hagmarker. Ett större gravfälts- och Natura 2000-område vid Ekeby-Ånge har restaurerats och gjorts tillgänglig med nya grindar, stängsel och parkering. En utredning kring tillgänglighetsanpassning har tagits fram för området. En översiktlig inventering och utredning har gjorts av skogen på fastigheten samt av ett möjligt våtmarksläge. Samverkan har skett med markägare, djurägare, hembygdsföreningen och Länsstyrelsen. Arbetet har finansierats av Länsstyrelsens kulturmiljöenhet samt genom Leader. Samarbete med föreningen Dalbyvikens vänner, markägare och Uppsala kommun kring utveckling av viken och strandängar vid Dalbyviken. Strandängarna har vidgats och öar skapats i vassen genom fräsning. Åtgärderna finansieras genom ett LONA projekt. Arbetet vid Ekolsund har upphört, avtalen har sagts upp. Uppföljning av betesmarker där stiftelsen medverkat till stängslingen har slutförts. Fortsatt utveckling av naturvärden vid Ekolsund har inte genomförts. + Restaureringsågärder i Dalbyviken på strandängar och i viken har utförts. Roslagshagar Ett nytt landskapsprojekt kallat Rikare Skärgårdslandskap har startats under året i samarbete med WWF, stiftelsen och Skärgårdsstiftelsen, se rubrik nedan. Delar av Roslagshagars verksamhet kommer att ingå i projektet. Externa medel har även erhållits från WWF projekt Meatball för restaureringsåtgärder till marker inom Roslagshagar. Restaurering och skötsel av områden som arrenderas inom Roslagshagar finansieras via restaureringsstöd och miljöstöd i Landsbygdsprogrammet. Trafikverket har finansierat trägärdesgårdar. Åtgärder för hotade arter har delvis finansierats av Länsstyrelsen. Rådgivning kring skötsel av ängs- och hagmarker och/eller djurhållning har utförts på 10 gårdar under året. 17

18 Stängselersättning och avtal om betesdrift har tecknats för tre områden i Östhammarstrakten samt för tre områden vid Hållnäs. Uppföljning av områden som fått stängselbidrag till och med 2012 har slutförts. Resultatet visar att 89 % av de totalt 96 områden (940 ha) som stängslats betas fortfarande. Restaureringar har avslutats under året för de 9 områden som tidigare beviljats restaureringsstöd: Östra Tvärnö, Glupudden, Gruvskäret, Söderboda 2 områden, Flottskär 2 områden, Björkängssand och Rönngrund på Gräsö. Ytterligare 5 områden beviljades restaureringsstöd kring årsskiftet och alla områden har restaurerats under året: Rossholm 2 områden, Gräsö gård Mossen, Grönö strandäng och Hästhagen på Tvärnö. Samtliga områden har slutredovisats. Skötsel av ängar och hagar har genomförts på arrenderade marker. Slåtter på Glupudden, Havsvik och Rossholm, samt bete på Laduskär och Oxsten har genomförts. Områdena hyser de hotade arterna sköldbaggar på krissla, mnemosynefjäril, gotlandssäfferotplattmal och ängsskäreplattmal. Inventering och uppföljning av nunneört, som är värdväxt för mnemosynefjäril har genomförts i flera områden, liksom försök att plantera ut mnemosynefjäril i fyra restaurerade områden. En skötselplan har tagits fram för en lokal. Skötselåtgärder har gjorts längs Långalmastigen. Projektets djurtransportkärror, bergborr och slåtterbalk har använts flitigt både på Hållnäshalvön och i Östhammarsområdet. Två nyhetsbrev om Roslagshagar har skickats ut till brukare och andra berörda. Samverkan med Länsstyrelsen har skett kring hotade arter i kulturlandskapet. Medverkan i Länsstyrelsens partnerskap inför nya landsbygdsprogrammet. Flera möten och medverkan i projektgrupper för utformning av regionala kriterier för miljöstöd och projektstöd. Samverkansprojektet kring trägärdesgårdar med Trafikverket har fortsatt. Här planeras nya trägärdesgårdar vid utpekade kulturvägar vid kusten. Trägärdesgård har under året byggts vid Gräsö gård. Utomhusskyltarna som togs fram inom projekt Snowbal har varit placerade vid kaféet på Söderboda, Gräsö, under sommaren. Medverkan i en projektgrupp där en rapport om WWF:s arbete med naturbetesmarker under 20 år har tagits fram. + Medverkan till rapport om WWF:s arbete med naturbetesmarker under 20 år. + Trägärdesgård uppförd på Gräsö gård Rapport om utvärdering av fjärilsfaunans utveckling inom Roslagsområdet ej slutförd. Rikare Skärgårdslandskap Avtal har tecknats med WWF och Skärgårdsstiftelsen gällande det nya landskapsprojektet Rikare Skärgårdslandskap. Projektet startades efter sommaren och planeras pågå i minst 5 år. Stiftelsen är projektsamordnare. Finansiering och budget bestäms inför varje projektår. Under första året finansierar WWF projektet med totalt ca 1,3 milj kr för både arbetstid och åtgärder, där 775 tkr utgör Upplandsstiftelsens del. Projektets långsiktiga syfte är att utveckla exempel och modeller för att nå en långsiktig hållbar kust- och skärgårdsförvaltning. Konkreta åtgärder ska genomföras för att förbättra naturmiljön i projektområdet (Upplandskusten och Stockholms kust och skärgård) och information om åtgärderna ska ges till privatpersoner, markägare, kommuner med flera. Projektet ska verka för att bli en modell för andra kustområden. Verksamhet som planeras är restaureringar och skötsel av våtmarker, vattendrag, slåtterängar, naturbetesmarker, skogsbeten och specifika miljöer för vissa hotade arter. Skydd av minst ett större område som naturreservat. Ökad tillgänglighet i projektområdet planeras och information på plats. Projektet planerar att växla upp grundfinansieringen genom att externa medel söks för olika åtgärder. Verksamhetsplan och budget har tagits fram och möten med styrgrupp och projektgrupp har hållits. En kommunikationsplan har tagits fram. En exkursion med politiker och tjänstemän i Östhammars kommun har genomförts. 18

19 Arbete med ansökan om ett Interreg Central Baltic projekt har påbörjats. Finland, Åland och Estland ingår i detta arbete. Planering av förbättring av en gölgrodelokal på Ängskär. Planering av information och rastplats på Krutudden, Östhammar. + Projektet har startats upp och åtgärder påbörjats. Våtmarker och vattendrag vid kusten Stiftelsen har beviljades medel från Världsnaturfonden WWF för att utreda och restaurera våtmarker vid kusten, samt ta fram skötselplaner och anordna aktiviteter för intresserade markägare. Projektet startade hösten 2013 och löper under Budget uppgår till 700 tkr totalt. Rådgivningsbesök tillsammans med en våtmarksexpert har gjorts i två områden under året. En plan med förslag på åtgärder har tagits fram. Investeringsstöd från Landsbygdsprogrammet har beviljats för anläggning av fyra våtmarker vid Kavarö, Lösholmen, Skaten och Ängskär. Restaurering och anläggning har utförts under året. Två områden har specifikt utformats för fisklek och två områden för att gynna gölgroda. Bänkar och informationsskyltar är framtagna till två av de restaurerade våtmarksområdena. Informationsskylt till ytterligare ett strandängsområde har tagits fram. Skötselplaner har tagits fram för skötsel av våtmarker vid Karön och flera områden längs Vikardiket. Två nya utredningar om nya våtmarker är framtagna. Restaurering av ett igenväxt strandängsområde på ca 5 hektar vid Kallriga har genomförts för att gynna reproduktion av fisk i ett av skräntärnans viktigaste födosöksområde. Röjning av al och fräsning av vass, sly och stubbar har utförts. + Ytterligare en våtmark har återskapats. Utredning av rikkärr. Snowbal Interreg-projektet Snowbal (inom Europeiska regionala utvecklingsfonden Central Baltic Interreg IV Programme ) där Upplandsstiftelsen varit huvudprojektledare pågick , och slutredovisades i början av Övriga partner var Estonian Fund for Nature i Estland och Latvian Fund for Nature i Lettland. Projektet stöddes av Världsnaturfonden WWF och syftet var att sprida kunskaper om jordbruksmetoder som minskar näringsläckaget till Östersjön på ett ekonomiskt hållbart sätt samtidigt som den biologiska mångfalden förstärks. De flesta aktiviteter har genomförts och projektets syften har uppnåtts. Flera rapporter har tagits fram som visar att betesdrift på naturbetesmarker ökar biologisk mångfald, minskar näringsläckaget från jordbruket och ger bra ekonomi för jordbrukarna. Det kan dock finnas en del svårigheter med produktion på naturbetesmarker, och en rapport om flaskhalsar finns också framtagen. Rapporterna kan laddas ner från Upplandsstiftelsens hemsida. Meatball Det Internationella projektet Meatball som finansierats av Världsnaturfonden WWF under , och med parter i Estland, Lettland och Litauen, har slutförts och avrapporterades i början av Totalt har restaurering av 230 hektar naturbetesmarker och strandängar utförts på fem modellgårdar och andra marker där deras betesdjur betar. Inom projektet har även utredningar om återskapande av fyra våtmarker, utredning av nya betesområden och försök med långliggande vallar utförts. 14 restaureringsplaner har tagits fram. Optimering av betesmarkskötsel och miljöstöd har gjorts på tre gårdar. Kvarvarande medel har under 2014 kunnat användas som medfinansiering till restaureringar av ytterligare betesmarker. Restaureringsåtgärder har utförts i fem nya områden där restaureringsstöd beviljats från Landsbygdsprogrammet. Total areal uppgår till ca 61 ha. Fräsning av stubbar och vass har utförts i fem befintliga eller nya betesområden, omfattande ca 11 hektar för att förbättra betet och gynna biologisk mångfald. 19

20 Utökning av en slåtteräng med den hotade arten gotlandssäfferotplattmal har utförts. + Ytterligare åtgärder kunde utföras då projektet förlängdes för kvarvarande medel under VATTENVÅRD Kustvatten Arbetet med att restaurera våtmarker och kustmynnande vattendrag har fortsatt för att förbättra produktionen av fisk och den biologiska mångfalden. Arbetet bedrivs i samarbete med Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Sportfiskarna och Skärgårdsstiftelsen. En våtmark vid Kavarö, söder om Öregrund, har restaurerats för att gynna fisklek. Den färdigställs under Åtgärder har genomförts i Olsbäcken i Älvkarleby kommun för att förbättra miljön för främst fisk. En vägtrumma har bytts ut och miljön förbättrats för bl.a. fisk i Norrmossån nära Ängsskär, i samarbete med Trafikverket. Inmätningar och planer för återskapande av våtmarker har tagits fram för flera kustnära objekt, bl.a. Gölarna i Älvkarleby kommun, Nedansjö i Tierps kommun, ett våtmarksområde i Tvärnö naturreservat samt Måsjön i Älvkarleby kommun. Lek- och uppväxtlokaler för abborre, gädda och sik inom stiftelsens naturreservat vid Kallriga och Skaten-Rångsen inventerades under Biotopvårdande insatser för att främja lek- och uppväxtmiljöer för fisk i Lövörsgräset i Kallrigafjärden har följts upp med goda resultat. Projektledarna har deltagit vid flera kurser, seminarier och konferenser. Projektledarna har även medverkat vid planering av konkreta åtgärder i vattenmiljöer i stiftelsens naturområden. Diskussioner om smultronställen på platser med spännande vattenmiljöer har pågått, t.ex. för våtmarken vid Kavarö. Fler våtmarker har återskapats inom Roslagshagar, se Våtmarker vid kusten. Informationsinsatser och sammanställningar kopplade till den statliga kustdatabasen har inte kunnat göras eftersom databasen inte är färdig. Rapporten som sammanställer stiftelsens kustvattenarbete färdigställdes inte. Inga fiskrekryteringslokaler har fredats i länets skärgård eftersom varken stiftelsen eller Länsstyrelsen ansåg det vara motiverat. Sjöar och vattendrag Arbetet med biologisk mångfald i nedre Dalälven fortsatte i det fyraåriga samarbetet med Fortum Markets AB och Naturskyddsföreningen, som startade under Arbetet syftar främst till att förbättra situationen för harr och andra vattenlevande organismer i Bredforsen. Vid Untra, i nedre Dalälven, har insatser för att undersöka förekomsten av asp i Tammån genomförts. Diskussioner förs med kraftverksägarna kring mer naturlika vattenflöden. För sjunde året i följd provfiskades Fyrisån sedan den nya fiskvandringsvägen vid Islandsfallet i centrala Uppsala öppnades. Märkning av asp i Fyrisån, Funboån och Örsundaån fortsatte under Arbetet, som finansieras av Länsstyrelsen och Uppsala kommun, är ett samarbete med Uppsala kommun, Länsstyrelsen, WRS Uppsala AB, Sötvattenslaboratoriet Drottningholm, Sigtuna kommun och Fyrisåns vattenförbund. Arbetet med restaurering av värdefulla vattenmiljöer i Vansjön Nordsjön i Heby kommun har fortsatt. Samverkan sker med kommunen och lokala intressenter. I samband med provfiske i Knivstaån och Enköpingsån under våren hölls två fiskdagar för barn och allmänhet för att visa upp livet i vattnet tillsammans med Knivsta kommun, Enköpings kommun, Biotopia, Eda naturskola och Enabygdens naturskola. Inga insatser för att gynna fisken asp har gjorts i Fladån. 20