2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 (Till styrelsen VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen 2 Personal 3 Övrigt gemensamt 3 Verksamheten Anläggningar och naturområden 3 Leder 7 Naturskola barn/ungdom 7 Friluftsliv folkhälsa 9 Naturvård 12 LONA-projekt 16 Övrig naturvägledning samt informationsarbete 17 Använda förkortningar 17

2 INLEDNING Denna verksamhetsberättelse ger en utförlig beskrivning av Upplandsstiftelsens 1 verksamhet under år En kortare version ges i den förvaltningsberättelse som ingår i stiftelsens årsberättelse. HELHETSBEDÖMNING Verksamheten har varit omfattande och har i alla väsentliga delar följt verksamhetsplanen. Noteringarna under rubrikerna Avvikelser från verksamhetsplanen visar att ett stort antal aktiviteter påbörjats eller genomförts utöver planen, men även att en del inte kunnat genomföras eller senarelagts (markeras som + respektive -). ÅRETS VIKTIGASTE HÄNDELSER 40-årsjubileet firades med av pressen uppmärksammade aktiviteter runt om i länet. I Rullsands camping har två servicehus totalrenoverats och fem småstugor flyttats till stugbyn. Campingen har därmed rustats klart till en hög standard. Stiftelsen har i egen regi drivit Rullsands camping och Ängskärs havscamping med lägergården. Samarbetet med Världsnaturfonden WWF fortsätter i ett kulturlandskapsprojekt runt Östersjön. Stiftelsen deltar i projektledning och aktiviteter. Ett omfattande projekt med syftet att bevara naturvärdena i kulturlandskapet pågick under året. Projektet drivs i samverkan med parter från Estland och Lettland och finansieras genom Central Baltic Interreg IV A. Samverkansprojektet med Fortum AB fortsatte med syfte att sköta utvalda miljöer som älvängar och svämskogar längs Dalälven samt främja strömvattenfisk. Åtgärder i kustmynnande vattendrag och våtmarker genomförs i samverkan med Sportfiskarna. Ett stort Life-projekt för Mälarens lövskogar genomförs med stiftelsens medverkan. Stiftelsen deltar i elva lokala naturvårdsprojekt (LONA) och fem Leader-projekt inom naturvård, friluftsliv och naturskola. Utflyktstipsen på hemsidan och i applikationen Naturtipset för smarta telefoner har utökats, vilket tillsammans med informationen vid Biotopia är en viktig friskvårdssatsning. MEDLEMMAR, STYRELSE OCH ADMINISTRATION MEDLEMMAR, EKONOMI OCH ÅRSSTÄMMA Landstinget och länets alla kommuner är medlemmar i stiftelsen och står för stiftelsens grundläggande finansiering genom årsavgiften. För 2012 uppgick den till cirka 15,0 miljoner kronor, fördelat med 50 % på landstinget, 29 % på Uppsala kommun och mellan 1,4 % och 6 % på övriga sju kommuner i länet. Ekonomin i övrigt framgår av resultat- och balansräkningen. Vid läsning av bokslutet bör beaktas att det bokförda värdet ger en underskattning av stiftelsens insatser. Orsaken är främst att stora investeringar gjorts i naturområden med syfte att bevara natur- och friluftsvärdena utan krav på avkastning. Dessa får dock värdet noll i årsberättelsen då de inte har något marknadsvärde. Vidare kan nämnas att mycket arbete sker i samverkan med andra organisationer, där stiftelsens insatser består i att sprida kunskap och stimulera till ökat engagemang. Några typexempel är naturskola, Roslagshagar och Smultronställen i naturen, vars effekter ligger långt över den kostnad som syns i bokslutet. Ett stort antal projekt drivs med extern finansiering från bl.a. Världsnaturfonden WWF, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Fortum AB och EU. Ordinarie årsstämma hölls den 26 maj i Uppsala Konsert & Kongress. Stämman beslutade att årsavgiften för år 2013 skulle räknas upp med 1,5 procent utöver tidigare års avgift på 22,28 kr per invånare för landstinget respektive kommunerna. STYRELSEN Ordinarie Christian Sonnenstein (M) ordförande Sigbrit Arfwedson (FP) 1:e vice ordförande Anders Hedström (MP) 2:e vice ordförande Kent Söderlund (M) till 10 september Jan Fredriksson (C) Ellinor Karlström (KD) Erik Pelling (S) Lars Skytt (S) Elisabeth Rosengren (V) Ersättare Kurt Johansson (M) Susanne Larsson (M) Hans Gustavsson (C) Lena Lundberg (FP) Rebecca Ijäs (KD) Ewa Johansson (S) Anders Pettersson (S) Leif Hagelin (S) Pernilla Malmer (MP) 1 Upplandsstiftelsen förkortas stiftelsen i den löpande texten. 2

3 Arbetsutskottet bereder styrelsens ärenden. Ledamöter var Christian Sonnenstein med Kent Söderlund som ersättare, Sigbrit Arfwedson med Lena Lundberg som ersättare och Anders Hedström med Erik Pelling som ersättare. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger och arbetsutskottet åtta gånger. Styrelsen har besökt Kyrkspången i Tärnsjö, Rävsten och Rullsands camping i samband med styrelsemötena. Styrelsen har varit representerad i följande grupper och råd: Anläggningsråd Arbetsutskottets ledamöter har varit stiftelsens representanter i anläggningsråden för Rullsands camping, Ängskärs havscamping, Gräsöbadens camping och Rävstens stugby. Gräsöfonden, styrelsen Christian Sonnenstein vice ordf. och Anders Hedström. Ersättare Sigbrit Arfwedson och Lars Skytt. Vattenvård Kent Söderlund ordf. och Elisabet Rosengren ordinarie med Hans Gustavsson och Ewa Johansson som ersättare. Grön naturvård Lena Lundberg ordf. och Erik Pelling med Kurt Johansson och Leif Hagelin som ersättare. Friluftsliv Kurt Johansson ordf. och Anders Pettersson med Ellinor Karlström och Pernilla Malmer som ersättare. Övrigt Karolina Vessby ingår i Leader Upplandsbygds Lag-grupp. Martin Amcoff var stiftelsens representant i Amnö-Härjarö vägsamfällighets styrelse, Amnö-Öns vägsamfällighets stämma och Ängskär- Klubbens samfällighetsförenings styrelse. Anett Persson var representant i Gräsöfonden. PERSONAL Tillsvidareanställda Jan Lundqvist, vd Björn-Gunnar Lagström, naturvårdschef Martin Amcoff, naturförvaltare Gillis Aronsson, naturvårdssekreterare Pär Eriksson, naturvårdssekreterare Jan Hellberg, tillsynsman i Härjarö, 20 % Frida Hermanson, naturvårdssekreterare Maria Hoflin, naturvårdssekreterare % Tommy Lennartsson, naturvårdssekreterare, 20 % Tomas Loreth, naturvårdssekreterare 90 % Kajsa Molander, stiftelsens naturskola, 90 % Barbro Nilsson Garbergs, administratör 80 % Anders Olander, förvaltningstekniker Anett Persson, projektsamordnare (vård av barn från 12 november) Johan Persson, vattenvårdsprojekt och datorsupport, 80 % (70 % naturvård, 10 % dator) Emelie Runfeldt, Biotopia och friluftsliv (vård av barn hela året) Per Stolpe, GIS och datorsupport, 50 % Karolina Vessby, friluftsplanerare, 75 % (Anställningsgrad under året anges) Vikariat och projekt- eller timanställda Ola Bergkvist, Birgitta Blom, Sven-Olov Borgegård, Christer Boström, Jan-Olov Cederholm, Ann- Sofie Cederholm, Anders Eriksson, Berndt Godin, Joakim Hansson, Robert Hansson, Roine Henriksson, Anna Hidegren, Mattias Hidegren, Bengt- Olov Jansson, Ove Jonsson, Jonny Lindberg, Carl- Martin Olsson, Ellen Salomonsson, Åsa Sjögren, Olle Sundin, Gudrun Söderhult, Joachim Tiefensee och Göran Törnqvist. ÖVRIGT GEMENSAMT Landstingets centralkansli, Kultur i länet och landstingets resurscentrum har anlitats för bokföring, bokslut, löneutbetalning och som konsult i fastighetsfrågor. Stiftelsen deltog i årets träff med övriga stiftelser för naturvård och friluftsliv i Sverige den juni i Göteborg med fyra anställda och fyra styrelseledamöter. Remissvar har lämnats på: Regionförbundet Uppsala län: Uppländsk drivkraft 3.0. Jordbruksverket: Tekniskt underlag för landsbygdsprogram Svenska kraftnät: Planerad kraftledning Råsten Östfora. Länsstyrelsen i Uppsala län: Dispens för muddringsarbete i Ängskärs naturreservat. VERKSAMHETEN ANLÄGGNINGAR OCH NATUROMRÅDEN ANLÄGGNINGAR Långtidsplanerat fastighetsunderhåll samt mindre ombyggnader Stiftelsen driver och bekostar långtidsplanerat fastighetsunderhåll (LPU) som sker enligt en flerårsplan grundad på årlig besiktning. Ramavtal med tre byggföretag för byggentreprenader har gällt för Åtgärderna för LPU vid stiftelsens byggnader och hamnar, badplatser, vägar m.m. omfattar större reparationer, ommålningsarbeten, elrevision och mycket annat. Sammantaget syftar insatserna till att stiftelsens anläggningar ska hållas i gott skick. De omfattande om- och nybyggnationer som gjorts under året har medfört en kraftig upprustning av flera anläggningar. 3

4 Drift Stiftelsen har driftsansvaret för Gräsöbadens bad & camping, Ängskärs havscamping och Rullsands havsbad & camping. Verksamheten vid Rullsand och Ängskär har skötts av stiftelsen medan Gräsöbaden har drivs av en arrendator liksom vid Rävstens stugby där Östhammars kommun har driftsansvaret. Arrendatorerna står för närunderhåll och viss drift i nära samarbete med stiftelsen. I det följande kommenteras inte löpande driftsfrågor. För naturmarker utanför anläggningarna sköter stiftelsen själv tillsyn med egen personal eller genom tillsynsmän. Rullsands havsbad & camping i Älvkarleby kommun Stiftelsen har ett 25-årigt arrendeavtal med kommunen och äger samtliga byggnader inom badoch campingområdet. Styrelsen beslutade att driva anläggningen i egen regi åren , vilket har inneburit anställning av personal och en uppbyggnad av hela verksamheten. Vi sköter dessutom det 1,5 km långa havsbadet, vägar, vegetation och drygt 800 parkeringsplatser. Under året har stora investeringar gjorts i totalrenovering av två servicehus, varav det ena försetts med solvärmesystem för varmvatten och värme. Fem av småstugorna flyttades till den nya stugbyn som nu är färdigställd med ny parkering och gräsmattor. Alla småstugorna har renoverats invändigt med ny färg, ny el och nya sängar. En ny bangolf, större uteservering, siktröjningar, nya planteringar och gräsmattor vid restaurangen har väsentligt ökat trivseln på campingen. Upprustningsarbetena är nu i princip avslutade. Ängskärs havscamping i Tierps kommun Campingen har drivits i egen regi till mitten av oktober då en ny arrendator tillträdde. Två nya brunnar för dricksvatten borrades. Efter önskemål från Tierps kommun har stiftelsen hyrt och drivit Ängskärs lägergård under året. Gräsöbadens bad & camping i Östhammars kommun Elstolparna vid husvagnsplatserna har bytts ut. En större vattenskada i nya servicehuset har reparerats. Rävstens stugby i Östhammars kommun Ett stort antal fönster har renoverats. Östhammars Natur- & Teknikskola hade Rävsten som bas för verksamheten under våren. NATUROMRÅDEN Upplandsstiftelsen förvaltar 38 naturområden, varav 21 är naturreservat. Sexton av områdena äger vi helt eller delvis. Övriga områden förvaltar vi på uppdrag eller arrenderar. Sammanlagt förvaltar stiftelsen ha mark. I stiftelsens områden finns 470 ha betesmark som sköts för att bevara biologisk mångfald och ett öppet kulturlandskap. Betesmarkerna är varierade och omfattar öppna strandängar, hagmarker och skogsbeten. Många av betesmarkerna har mycket höga naturvärden som kräver anpassad skötsel t.ex. sent betespåsläpp och att många blommande buskar och döda träd lämnas. Några betesmarker restaureras varje år, vanligen med stöd från landsbygdsprogrammet. Vi sköter också åtta slåtterängar varav flera är små och steniga vilket kräver att lie eller minislåtterbalk används samt att höet räfsas för hand. Slåtterängar har mycket stora biologiska värden och är en bristvara i dagens landskap. Många av de hävdade markerna är besöksmål där vi underlättar för besökare med stängselgenomgångar, rastplatser och information. Ett viktigt arbete är att göra våra naturområden tillgängliga för besökare. I nästan alla områden finns parkeringsplats, informationstavlor, stigar och rastplatser. I vissa områden finns även badplatser, eldstäder, vindskydd och fågeltorn. I våra smultronställen görs extra insatser för att de ska vara trevliga och intressanta att besöka. Här utvecklar vi informationen om vad man kan uppleva och göra på platsen. Våra 15 tillsynsmän står för en stor del av den löpande skötseln. Life-projektet Mälarens inre skärgård som pågår medför extra resurser för arbete med restaurering, tillgänglighet och information i Kalmarnäs, Wik och Norra Björkfjärden. Nedan ges information om mer skötselkrävande eller speciella insatser som gjorts i de områden som stiftelsen förvaltar. Aspbo Genom en överenskommelse år 2007 förvaltar stiftelsen och Östhammars kommun tillsammans Aspbo naturreservat. Området som är ett smultronställe är nu upprustat med nya stigar, informationstavlor och eldstäder. Bredforsen En restaurering av 20 ha älvängar och lövrika bryn på Gässön inleddes med stöd från landsbygdsprogrammet. En flotte för transport av betesdjur inköptes. Genom ett samverkansprojekt med Fortum AB fortsatte arbetet med att förbättra förutsättningarna för harr och öring i forsområden. Båtforstorpet I torpet installerades solfångare för drift av belysning och kylskåp. Torpet utnyttjas framför allt vid naturstudier och projekt i och omkring Båtfors naturreservat. Fageruddsåsen Naturreservat som stiftelsen förvaltar i samverkan med Enköpings kommun. Ett förslag för hur området kan rustas upp och utvecklas för besökare togs fram. 4

5 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Gräsöbaden Hagmarker restaurerades med stöd av landsbygdsprogrammet och röjningar genomfördes längs Västerbystigen. Kallriga Bete av strandängar, skogsbeten och hagmarker fortsätter på drygt 100 ha. I några områden genomfördes sent påsläpp av betesdjur för att gynna blommor, skalbaggar och fjärilar. I den gamla försvarsanläggningen på Norr-Kasudden avvecklades minförråd, skyttevärn, bunkrar och en betongkaj av Fortifikationsverket. Miljön återställs och naturlig vegetation vandrar in. Gräsö gård Röjning av hagmarker och restaurering av skogsbeten fortsatte. Arbete med en informationsplats drivs av Gräsöfonden. 5

6 Kalmarnäslandet Inom Life-projektet Mälarens inre skärgård färdigställdes en beteshage efter röjning och uppsättning av nytt stängsel. En inventering av skalbaggar på framförallt ek genomfördes. Naturskoleverksamheten fortsatte och stiftelsens tillsynsman har tillsammans med lärare handlett skolklasser i bl.a. praktisk naturvårdande röjning. Komossängen Örtrik ängsmark och Natura 2000-område där stiftelsen har arbetat med att restaurera ängen under flera år. Nu sköts området genom röjning och slåtter. Det är en rik fjärilslokal med bl.a. väddnätfjäril. Källarberget Stiftelsen förvärvade 35 ha mark samt en lotsstuga vid Källarberget längs kusten norr om Fagerviken i Tierps kommun. Området planeras bli ett kommunalt naturreservat och lotsstugan kan bokas för övernattning. Ledskär Ledskärsstugan renoverades. Den är Sveriges näst äldsta fågelstation och byggd på 1950-talet. Stugan kommer att kunna bokas för övernattning. Lingnåre Stiftelsen förvaltar kulturreservatet på uppdrag av kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen. I den nybyggda ängsladan finns informationstavlor. Ladan fungerar som ett informationscentrum och här berättas om hur människor levt och verkat under vikingatid. En långtidskomposterande mulltoalett uppfördes vid parkeringen. Bete med får och nöt fortsatte och slåtter genomfördes på den fjärilsrika slåtterängen. Ytterligare 10 ha betesmark restaurerades. Norra Björkfjärden Inom Life-projektet Mälarens inre skärgård genomfördes 2011 inplantering av den mycket lokalt förekommande undervattensväxten småsvalting. Plantor samlades in från en närbelägen lokal i Stockholms län och planterades in i Norra Björkfjärden. Syftet är att få fler lokaler där arten växer och därmed minska risken för utdöende i Mälaren. Vid inventeringar 2012 påträffades 50 plantor. Nöttbo Avtal tecknades med Bergvik Skog AB för restaurering och skötsel av ett 16 ha stort område vid Dalälven med lövskog och ekhagar. I delar av området planeras bl.a. ekar att frihuggas och bete upptas. Rotskär Ett arrendeavtal tecknades med Älvkarleby kommun för skötsel av sju hektar slåtterängar intill Dalälven. Rävsten Naturstigen Rävspåret rustades. Skötsel av kulturmarkerna med bete och slåtter fortsatte. Stiftelsen deltar i Leader-projektet Äspskär porten mot skärgården, en förstudie av parkering, båtplatser och sophantering m.m. i anslutning till hamnen. Strömarbadet Stiftelsen arrenderar naturbadet av Bergvik Skog AB. Badet rustas i samverkan med Tierps kommun och lokala föreningar. Underhåll av badplats och bryggor har genomförts. Torslundagropen Naturreservatet har som syfte att bevara och gynna arter som är beroende av torra miljöer på sand och grus. Röjning genomfördes för att hålla grusgropen öppen. Området är hemvist för flera naturvårdsintressanta arter, bl.a. ortolansparv, klöverblåvinge, klöverhumla och sandskål. En ny slinga av Upplandsleden som dragits genom reservatet invigdes. Wikparken Ett 35 ha stort Natura 2000-område med beteshagar och gamla ekar som stiftelsen förvaltar i samverkan med Kultur i länet. I parken har omfattande insatser gjorts för att öka tillgängligheten med bl.a. hårdgjorda stigar och en plattform med utsikt över Lårstaviken. I samverkan med Uppsala kommun anlades en stig tillgänglig för rullstolsburna vilken knyter samman västra parkeringen vid Wik strandäng via badet till Wikparken. Wik strandäng Strandängen har restaurerats och betades under sommaren. I anslutning till strandängen och i nivå med angränsande parkering uppfördes en handikappanpassad utsiktsplattform med information om strandängen. Östra Tvärnö Restaurering av kulturmarkerna fortsatte med stöd från landsbygdsprogrammet. I övrigt genomfördes samarbetet med markägarna enligt överenskommelse. Örskär Upplandsstiftelsen ingår i en flerpartsuppgörelse med bl.a. Skärgårdsstiftelsen och Östhammars kommun för att stärka förvaltningen av Örskärs naturreservat. Östa Ett samarbetsavtal finns mellan stiftelsen och Heby kommun om förvaltning av Östa naturreservat. Under hösten påbörjades röjning av ungskog på Stormossen för att den inte ska växa igen. 6

7 LEDER Upplandsleden Stiftelsens huvudmannaskap och tillsyn över Upplandsleden spelar en viktig roll för ledens kondition och standard. Det krävs kontinuerligt underhåll (vilket sköts av respektive kommun). Besök hos kommunernas skötsel- och driftansvariga har genomförts, där skötselprogrammet diskuterades. Under året påbörjades en inventering av leden gällande spänger, vindskydd, eldstäder, broar, ledmarkering och informationstavlor. Tjugo mil har inventerats med inriktning på den östra sträckningen från Sunnersta till Älvkarleby. Under hösten invigde Östhammars kommun den nya Filmspången med en vandring från Österbybruk till Film. Upplandsledens dag arrangerades med vandringar längs den nya Torslundaslingan i anslutning till Vånsjöåsen och Torslundagropen. Ljusbäcksleden i Heby kommun färdigställdes i ett LONA-projekt och är nu en del av Upplandsleden. Den invigdes med en vandring mellan Gröna kunskapshuset och Nora kyrka. Projektet genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan Heby kommun, Gröna Kunskapshuset, föreningen Ingbo Källor och Kvarn samt Upplandsstiftelsen. Borgardalsslingan i Länna har färdigställts. Vi har deltagit på Fjällnoradagen med information och utställning om Upplandsleden. Rekognosering om möjlighet att sammanbinda Upplandsleden från Alsike till Lunsentorpet via Pinglaström har startat i samarbete med Knivsta kommun. Kanotleder Stiftelsen har huvudansvar för kanotlederna i Tämnarån, Fyrisån och Kolarmoraån. Tillsammans med Uppsala kommun har vi under hösten inventerat möjligheten att utveckla Fyrisån med lämpliga iläggnings-, upptagningsoch rastplatser på sträckan Vattholma till Fyrishov. NATURSKOLA BARN/UNGDOM Upplandsstiftelsens naturskoleverksamhet omfattar hela länet och har sin geografiska bas på Uppsala Naturskola i Hammarskog enligt avtal med kommunen. Tonvikten läggs på att sprida utomhuspedagogikens idéer till skolor och förskolor i länet. Detta görs främst genom att ta fram pedagogiskt material och ordna kurser, träffar och olika arrangemang. Naturskola i Uppsala län Lokala naturskolor finns nu i Uppsala, Älvkarleby, Enköping, Håbo, Östhammar, Tierp och Knivsta. De sex senare startade på initiativ av och med medverkan av stiftelsen. Full aktivitet har under året rått på länets naturskolor. Det har hållits verksamhet för elever och fortbildning för lärare, fritidspedagoger och förskolepersonal. Naturskolorna i länet har ett nära samarbete och träffas två gånger per år för erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av verksamheten. Så här ser det ut i de olika kommunerna: Uppsala Uppsala Naturskola startades av och drivs av Uppsala kommun. Den har två anställda i en kommun på invånare. Under 2012 fyllde Uppsala Naturskola 25 år. Det firades med ett antal visionsseminarier med lärare för att fundera över hur naturskolan kan stötta skolorna ännu bättre till att kunna gå ut själva med sina elever, vilket inte alltid är så lätt med stora klasser. Naturskolan har under sina 25 år varit ute med hundratusentals elever och lärare. Älvkarleby På Hyttö naturskola har det detta år varit full aktivitet. Många klasser har fått besök i skolans närnatur. Kursdagar och inspirationsträffar har hållits. Naturskolan har engagerat sig i naturvårdsprojekt tillsammans med skolklasser i kommunen. I november 2012 beslutade kommunstyrelsen att lägga naturskoleverksamheten på is och säga upp lokalerna. Detta görs av ekonomiska skäl. Under 2013 ska verksamheten utredas inför eventuell nystart Verksamheten har varit igång sedan Enköping Enabygdens naturskoleverksamhet är väl integrerad i skolans och kommunens verksamhet. I Enköping delar två personer på en tjänst. De besöker skolklasser i deras närnatur, ger lärarna fortbildning och hjälp med planering. Mycket energi läggs på att integrera utomhusverksamheten i skolans arbete med den nya läroplanen, så att den blir en självklar del. Verksamheten startade som ett LONA-projekt Håbo Också i Håbo är naturskoleversamheten väl integrerad i kommunen. Två personer delar på en tjänst. Dessutom deltar stiftelsens tillsynsman i Kalmarnäs i verksamheten. De flesta klasser kommer till naturreservatet i Kalmarnäs, där de får en heldag ute på tema som passar gruppen och årstiden. Fortbildning för lärare och förskolepersonal hålls också där på sen eftermiddagstid. Verksamheten startade 7

8 som ett LONA-projekt Östhammar Östhammars natur & teknikskola drivs av kommunen men får ekonomiskt stöd från Upplandsstiftelsen, Forsmarks kraftgrupp AB och SKB. En heltidstjänst finns. Verksamhet bedrivs både i skolornas närnatur och på Rävsten. Projekt som teknik för tjejer och teknikläger vill stimulera ungdomarnas intresse för naturvetenskap och teknik. Verksamheten startade som ett folkhälsoprojekt Hösten 2012 inställdes verksamheten på grund av sjukskrivning hos ansvarig natur- och teknikskolelärare. Tierp I Tierp har naturskolan drivits i form av ett LONA-projekt i tre år, med medel från kommunen och Upplandsstiftelsen. Projektet går ut till sommaren, men Tierps kommun har beslutat att driva det vidare. Samtidigt har en ny LONA-ansökan lämnats in för att utveckla verksamheten till gymnasiet och särskolan. Två personer delar en tjänst. Verksamheten vänder sig idag till elever och personal i förskolan och grundskolan. Knivsta Eda naturskola har en tjänst på 25%. Eda lägergård fungerar som bas, dit kommer skolklasser det gröna halvåret på heldagar eller lägerskola. Vintertid har skolorna fått besök i sin närnatur. Naturskolan har drivits som ett 3- årigt LONA-projekt, som går ut till sommaren. Naturskolan kommer att kunna drivas vidare och förhoppningsvis växa med hjälp av kommunen, Upplandsstiftelsen, Eda lägergårdsförening, nya projektanslag och ev. andra sponsorer. Heby Ideell verksamhet bedrivs idag vid Gröna kunskapshuset i Heby kommun. Den innefattar information om biosfärområdet och kontakter med universitet och högskolor. En LONAansökan är nu inlämnad för att Gröna kunskapshuset ska kunna fungera som naturskola för Heby kommuns skolklasser. Planer finns också på att samverka med gymnasier i grannkommunerna. På Gröna kunskapshuset finns både kompetens och bra möjligheter till detta. Att lära in matematik ute Under året har boken Att lära in matematik ute 2 blivit klar. Den är en uppföljare till den föregående Att lära in matematik ute som kom ut 2005 och har sålts i ex. En kursdag hölls i augusti för naturskolepersonal från hela landet, som i sin tur ska föra budskapet vidare i sina respektive kommuner. Många kursdagar har hållits för lärare i länet. På matematikbiennalen i Umeå hölls både föreläsning och workshops. För förskolepersonal har det hållits både kursdagar och föreläsningar om att Leka och lära matematik ute. (för mer bakgrund om Att lära in matematik ute se Verksamhetsberättelse 2010 och 2011) Öppet hus I Hammarskog Allmänheten har under året kunnat komma till naturskolan sista söndagen i varje månad på öppet hus. Barnfamiljer har varit ute med naturskolan på olika teman som: snö, is, eld, småkryp, tälja, svamp, håvning, fåglar, julpyssel m.m. På sportlovet hölls som vanligt öppet hus i samverkan med Hammarskogs friluftsområde. Vi kunde erbjuda aktiviteter som: skridskoåkning, isdubbsrace, livlinekastning, curling och pimpling. Några ville också pröva på vakbad. Eftersom isen var tjock blev det många fina isblock att skulptera i. Så småningom växte en konstutställning fram kring vaken. I stora kåtan nere vid isen kunde man värma sig, äta matsäck och grilla korv. Kurser Kurser och inspirationsträffar för lärare och annan pedagogisk personal har hållits på olika teman. Kurser hålls både på naturskolan och ute vid de olika skolorna i länet. Ur årets teman: Is Vem äter vad? Fåglar Småkryp Växter Att lära in svenska ute Att lära in engelska ute Orientera hitta rätt! Samarbeta och stärka gruppen Att lära in matematik ute 2 Leka och lära matematik ute Många kursdagar har hållits på olika skolor och förskolor eller i deras närnatur. Kursdagar har också hållits tillsammans med Biotopia. Samarbete med lärarutbildningen Många studenter skriver examensarbete om utomhuspedagogik eller matematik ute. Det innebär fler studiebesök och mer kontakt med naturskolan. Även kursdagar har hållits för studenter från lärarutbildningen. Genom kurserna Att lära in ute som hölls på Uppsala naturskola och Naturvetenskap för nyfikna fick studenterna kunskap om naturskolepedagogik, vinterekologi och matematik ute. Metodutveckling och dokumentation Boken Att lära in matematik ute 2 blev klar. Hemsidan uppdateras kontinuerligt. 8

9 Läger och lägerskola Många skolklasser har kommit på lägerskola eller endagsbesök till Rävsten. Till Hammarskog har skolklasser också kommit på lägerskola då med förläggning i tält. Till Härjarö lägerplats har skolklasser kunnat åka med av stiftelsen betald bussresa. Ekonomiskt stöd Länets skolor kan söka ekonomiskt stöd till utomhuspedagogik vid den egna skolan och 27 skolor sökte i år bidraget varav 13 fick stöd. Dessutom gavs pengar till barn- och ungdomsverksamhet i andra former, till exempel: lägerskola på Härjarö, kollo på Eda lägergård, scoutläger i Uppsala, projekt för att lära unga mer om mineral och bergarter och ungdomsverksamhet i orientering. Stödet gick främst till material för att kunna utveckla utomhuspedagogiken på skolan, men också för att kunna åka till Örskär, lyssna på gölgrodor, hålla lägerskola på Rävsten med särskoleelever, utveckla sin skolgård, bygga ett uteklassrum och bygga eldstad. Små bidrag till skolorna kan göra stor skillnad, så detta känns som mycket väl använda pengar. Större arrangemang På matematikbiennalen i Umeå hölls föreläsning och workshops om att lära in matematik ute. Stiftelsens naturskola medverkade i Polhem SciFest vetenskapsfestival med matematisk problemlösning i Vasaparken. En kursdag hölls på DHR-gården under deras sommarläger för brukare och assistenter på tema natur och hantverk. Stiftelsen deltog i Stadsskogens dag med aktiviteter för barn och vuxna. Stiftelsens naturskola hade aktiviteter och utställningar på Biotopia och i Vasaparken som en del av stiftelsens 40-årsfirande. På Skolforum hölls workshop om att lära in matematik ute, samt läromedelsutställning i samarbete med Outdoor-teaching förlag. Övrigt och inre arbete Två träffar har hållits med naturskolorna i länets kommuner, en i Uppsala i samarbete med Upplandsmuseet och en på Upplandsstiftelsen, med kurs, erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av verksamheterna. Stiftelsen har medverkat i styrgrupper för naturskolorna i Knivsta och Östhammar. Vi medverkade i Naturskoleföreningens årsmöte i Linköping. Där träffades naturskolepedagoger från hela landet för erfarenhetsutbyte, kursdagar och årsmöte. Deltagande i kommunens nätverk med matematikpiloter har gett egen fortbildning och möjligheter att även där sprida naturskolans idéer. FRILUFTSLIV FOLKHÄLSA Stiftelsen arbetar för att stimulera ökat friluftsliv och därmed bättre folkhälsa. Vi vill göra det lätt att komma ut i naturen. Ett viktigt verktyg är vår verksamhet Smultronställen i naturen, där vi tillsammans med kommunerna pekar ut, kvalitetssäkrar och sprider information om bra utflyktsmål. Genom marknadsföring och aktiviteter arbetar vi för att nå allmänheten. Under året har mycket arbete kretsat kring att slutföra och marknadsföra vår app Naturtipset. Vi har också prioriterat samverkan med kommuner och lokala entusiaster högt vilket lett till spännande projekt. Smultronställen i naturen Arbetet med Smultronställen i naturen drivs i samarbete med flertalet av länets kommuner: Heby, Håbo, Knivsta, Uppsala, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Styrgruppen för smultronställen har haft två möten. Vi har fortsatt vår satsning på att sprida information om smultronställen, utflyktsprogram och app lokalt. Vi har nu totalt 30 folderställ ute på olika samlingsplatser i länet såsom kommunhus, bibliotek, turistbyråer, badhus och friluftsbutiker. Vi har drivit facebooksidan Naturtipset som ger tips om utflykter i naturen. Informationen på Biotopia om smultronställen har förbättrats ytterligare. Vi har gjort nytryck av samtliga foldrar för smultronställen. Nya skyltar har tagits fram till Wikparken. Arbete med utställning om fiske i Kallriga pågår. Nya smultronställen har kommit till vid Borgardalsbadet och vid fornborgen Broborg. Samarbete för att färdigställa smultronställen pågår vid Rotskär, Älvkarleby kommun samt vid Kyrkspången och Västeruddsbadet i Heby kommun. Samarbetet med Centrum för naturvägledning har fortsatt för att skapa utvärderingsmetoder för smultronställearbetet. Naturtipset Under året har både iphone- och androidversionen av appen Naturtipset uppgraderats och kompletterats. Appen riktar sig till dem som söker besöksmål i Upplands natur. Med hjälp av appen kan användaren enkelt hitta ut till fin natur genom tips, konkret information och vägvisning. Man kan enkelt dela med sig av sin naturupplevelse på Facebook och Twitter. I appen finns i dag 125 naturområden presenterade. Vid årsskiftet hade den laddats ner gånger. Målet att nå nedladdningar till september 2012 klarades alltså med råge. Uppsala kommuns fyra nya Linnéstigar marknads- 9

10 förs genom appen och badplatser har tillkommit. Vi har annonserat, presenterat appen i många olika sammanhang, besökt turistbyråerna, demonstrerat den vid ett flertal aktiviteter för allmänheten och löpande spridit information i hela vårt nätverk. Utvecklingen av appen finansierades genom medel för landsbygdsutveckling och ekonomiskt stöd från Regionförbundet och kommunerna Uppsala, Enköping, Tierp och Östhammar. Projektet är slutredovisat. Hemsidan Under Naturtipset på stiftelsens hemsida finns ca 120 olika utflyktstips. Här finns alla smultronställen presenterade samt länets naturreservat och friluftsområden. Här kan du söka aktivitet efter vad du vill göra eller vart du vill åka. För besöksstatistik, se Övrig naturvägledning. Under året har informationen under Upplandsleden uppdaterats med flera slingor och ny information om själva leden. Utflyktsprogrammet Stiftelsen har även i år, tillsammans med Länsstyrelsen, lett projekt Utflyktsprogrammet som erbjuder guidningar och aktiviteter i hela länet. Under perioden 21 april till 21 oktober hölls 23 aktiviteter. Många av dessa har skett genom samarrangemang och har riktat sig till en bred allmänhet. Tio av aktiviteterna har varit anpassade för familjer med barn. Stiftelsen medverkade i sju aktiviteter, alla i samverkan med andra. Bakom programmet står, förutom stiftelsen, Länsstyrelsen, Biotopia, kommunerna, naturskolor och ideella föreningar. Sammanlagt har 27 aktörer samarbetat och deltagarantalet har legat mellan 3 och 200, varav de flesta aktiviteterna har haft ett 20-tal deltagare. Tio tusen programblad trycktes och distribuerades med hjälp av olika kanaler över hela länet. Biotopia Upplandsstiftelsen stödjer Biotopia med målet att det ska vara ett centralt informationsnav för smultronställen, naturreservat och andra utflyktsmål i naturen och en resurs för föreningslivet i hela länet. Biotopia möter och inspirerar allmänhet och skolklasser på tema natur och vetenskap och stimulerar besökarna till att ge sig ut i länets natur. Biotopia drivs av Uppsala kommun med stöd från Upplandsstiftelsen. En av stiftelsens anställda arbetar på Biotopia. Under 2012 har Biotopia haft besökare. Av totala besöksantalet har varit skoloch förskoleelever från 450 klasser vilket motsvarar ca 3 förskole-/skolklasser per dag under skolåret. Biotopia har haft öppet sex dagar i veckan och erbjudit ett varierat utbud av aktiviteter både för skolelever och för allmänheten. Ur verksamheten under året: Biotopia arrangerade för andra året, på uppdrag av Uppsala kommun, en kunskapsmarknad för gymnasieelever med intressanta föreläsningar, utställare och kemishow. Biotopia arrangerade aktiviteter som lockade många besökare på kulturnatten och geologins dag. Temat för kulturnatten var Zombies. Varje helg och skollov fanns aktiviteter för allmänheten på teman som ugglor, ut i naturen, småkrypssafari, vattenexperiment, skogens svampar, hållbar utveckling och mikrokosmos. Biotopia har startat en ny verksamhet med vandringar för skolklasser på Upplandsleden och Linnéstigarna. Lärarfortbildningar på tema DNA och celler, småkryp, fåglar och klassrum i naturen Biotopia har fungerat som informationsnav för utflyktsprogrammet, informerat och tagit emot bokningar m.m. Biotopia har samarbetat med olika föreningar under helgaktiviteterna, spridit föreningarnas program på Biotopia och via hemsidan samt varit en resurs för föreningar som vill hålla föredrag eller möten i Biotopias samlingsrum. Upplandsstiftelsens jubileum firades på Biotopia genom fest där verksamheten visades upp och under en aktivitetsdag i parken riktad till allmänheten. Upplandsleden Upplandsleden är en viktig del av stiftelsens folkhälsosatsning. Information om leden ges på hemsidan, som skrift och längs leden. Se vidare information under avsnittet leder. Genom LONA-projektet Upplandsled i Heby 2 har informationsbroschyr och skyltar tagits fram för Ljusbäcksleden i samarbete med Ingbo källor och kvarn, Gröna Kunskapshuset, Nora Församling och Heby kommun. Vi har tillsammans med Biotopia och Uppsala kommun sökt LONA-medel för att kunna ta ut skolklasser på leden. Tillgänglighet till natur Genom initiativ från Upplandsstiftelsen har en grupp kallad Samverkan för tillgänglig natur startats under året. Bakom nätverket står förutom stiftelsen, Handikapporganisationerna i Uppsala län, Uppsala kommun, Håbo kommun, landstingets habilitering, Länsstyrelsen, Friluftsfrämjandet i Uppsala och tillgänglighetskonsult Magnus Mattisson. Tre träffar med inbjudna deltagare har arrangerats under hösten. Syftet har varit att visa upp innovativa anpassningar, visa upp bra besöksmål, koppla till fysisk aktivitet på recept och att förbättra möjligheterna till transporter ut i naturen. Upplandsstiftelsen har varit delarrangör vid två av träffarna. Arbete för att förbättra tillgängligheten i våra områden har skett på Granåsen och vid Wik. Stiftelsen har också haft aktiviteter under läger vid DHR-gården Ekolsnäs. 10

11 Folkräkning Genom ett examensarbete har en plan tagits fram för hur man mer systematiskt kan räkna besökare i våra naturområden. Vi har haft digitala folkräknare ute i fyra naturområden. Räknarna registrerar antal passager på en viss punkt längs en led eller i ett naturområde. För Långalmastigen i Östhammars kommun har vi under året registrerat 391 passager, Kyrkstigen i Heby kommun 666 passager och Slåtterängen i Wiks naturpark passager. En ny liten slinga på en stig i Aspbo naturreservat har haft 161 passager. Siffrorna används för att se trender i hur platserna används och för att planera fortsatta insatser. Geocaching Under 2012 startade vi Upplandsstiftelsens jubileumscache-serie. Tio cacher, eller skattgömmor, finns nu ute i våra naturområden. Om man hittar alla tio får man ledtrådar till en elfte. Totalt har stiftelsens 14 cacher besökts ca 200 gånger under året. Information och nätverkande Vi har informerat om app, hemsida och Smultronställen i naturen vid Skördefest på Wik, Stadsskogens dag, Fiskeaktivitet i Enköping, Seminarium för ny teknik i naturen, Life+ MIA, Naturnatten, landstinget, Turismakademins träffar och möten med alla länets turistbyråer. Referensgrupp för friluftsliv Gruppen vill skapa ett forum för erfarenhetsutbyte för alla som på olika vis arbetar med friluftsliv i Uppsala län. Referensgruppen för friluftsliv har haft ett möte på Biotopia, samt erbjudit tre träffar i regi av Samverkan för tillgänglig natur. Övriga samarbetsprojekt Tillgängligheten har förbättrats vid Kvarnkojan på Granåsen genom LONA-projektet Natur för alla i Håbo, som skett i samarbete med Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Håbo och Håbo kommun. Samarbetet fortsätter i ett projekt för en ny tillgänglig stig. Arbete för ökad tillgängligheten för allmänheten vid Hummelfjärden i Öregrund genom att förbättra stigar och anlägga rastplats har skett inom ramen för LONA-projektet Yttre Hummelfjärd. Arbetet fortsätter inom LONA-projektet Sjömilen. Samarbetspartner är Vision Öregrund 2012, Östhammars kommun och stiftelsen. Stiftelsen stödjer LONA-projektet Naturstuga vid Älvkarlebyfallen. Vånsjö fjärilsträdgård har hållit öppet sex veckor under sommaren och haft totalt besökare under året. Leader-projektet drivs av Allan Lundqvist med stöd av stiftelsen och Naturskyddsföreningen i Enköping. Tanken är att öka intresset för fjärilar och insekter genom att sprida information på ett lättsamt vis i en fjärilsträdgård. Projektet fortsätter t.o.m Stiftelsen medverkar i referensgruppen för ett Leader-projekt som arbetar med utveckling av Gröna Kunskapshuset och Biosfärområdet Nedre Dalälven. Stiftelsen bidrar tillsammans med Länsstyrelsen till nya informationstavlor för natur- och kulturmål på Hållnäshalvön. Stiftelsen har gått in som part i Leaderprojektet Hälsans stig. Målet är att göra en förstudie inför en cykelväg längs väg 255 mellan Uppsala och Knivsta. Leader-projektet Boglösa Bronsålderslandskap startades. Projektet ska ta fram en förstudie för ett informationscenter och en Upplandsledsslinga i Boglösa utanför Enköping. Parter är Boglösa hembygdsförening, Naturskyddsföreningen Enköping, Enköpings kommun och stiftelsen. Vi har bistått Eda lägerskola i deras produktion av en naturstig. Fiskeguiden Den uppskattade fiskeguiden har reviderats och tryckts om under året. Friluftspris Upplandsstiftelsens friluftspris gick till Kyrkstigskommittén i Nora församling för dess fantastiska arbete med att rusta och utveckla den 9 km långa Kyrkstigen i Tärnsjö. Ekonomiskt stöd Ekonomiskt stöd har delats ut till: Wasakårens scouter för läger för barn. Friluftsfrämjandet Vänge för projekt om bergarter och mineraler. Gästrike scoutdistrikt för vedförråd och bänkar på Rotskär. Hittaut.nu för karttryck. OK Enen för fotoorientering för barn. Uppsala läns 4H för kollo på Eda lägergård. Treklangens äldreboende i Gottsunda för odling i Matparken. - Utveckling av smultronstället vid Pansarudden har skjutits på framtiden. - På grund av dålig mobiltäckning gjordes ingen ansökan om digital naturstig vid Ängskär. - Två av tre smultronställen färdigställdes. - Projektet ut i naturen med barnvagn har fått stå tillbaka till förmån för andra samarbetsprojekt. + Projektet Hälsans stig har startat. + Projektet Boglösa Bronsålderslandskap har startat. + Vi har lagt ut elva jubileumscacher. + Appen Naturtipset laddades ner gånger t.o.m. september, vilket var tre gånger mer än vårt mål på nedladdningar. + Samverkansgrupp för tillgänglig natur har startat och arrangerat tre träffar. 11

12 + En LONA-ansökan om skolvandringar på Upplandsleden har skrivits. + Vånsjö fjärilsträdgård har redan under andra året tredubblat antalet besökare i förhållande till projektets mål. NATURVÅRD Stiftelsens naturvårdsarbete har bedrivits i samverkan med många parter och med omfattande extern finansiering från Världsnaturfonden WWF, EU, staten, Fortum m.fl. Säkerställande av mark Stiftelsen verkar för fredande av biologiskt värdefulla marker samt marker för friluftsliv genom förvärv eller andra former av överenskommelser. Områden med både höga natur- och friluftsvärden samt ett nära samarbete med kommunerna prioriteras. Diskussioner fördes fortsättningsvis med Fortifikationsverket angående ön Björn i Björns skärgård, Tierps kommun. Överenskommelse om principerna för ett förvärv träffades. Ett förslag till Naturreservatsbeslut och skötselplan togs fram. Fortsatta diskussioner fördes med Uppsala Akademiförvaltning angående långsiktig skötsel av marker i anslutning till Tenabadet i Heby kommun. Ett förslag till uppgörelse presenterades. En fastighet och del av en annan fastighet vid Källarberget, Tierps kommun, förvärvades av stiftelsen. Området som är ca 35 hektar planeras att bli ett naturreservat. Inköp av ett mindre markområde i naturreservatet Bredforsen diskuterades med markägaren. För Nöttbo tecknades arrendeavtal med Bergvik Skog AB som innebär att vi kan restaurera och sköta av ett 16 ha stort område med lövskog och ekhagar vid Dalälven. En översyn av stiftelsens förslag över områden som behöver långsiktigt skydd och skötsel påbörjades. - Inga kompletterande köp vid Ola genomfördes. + En revidering av objekt med behov av skydd inleddes. Ekologisk landskapsplanering vid Vällen Flera avverkningsanmälningar kontrollerades. En enklare informationsskylt om Vällenområdet sattes upp vid Vällenbadet i Östhammars kommun. Uppföljning av den räddningsinsats som gjordes för den hotade svartoxen år 1995 utfördes i samverkan med SLU. En vetenskaplig rapport kommer att publiceras. + en uppföljning av tidigare inventeringar av tretåig hackspett genomfördes. Förändringar i skogstillståndet mellan år 1992 och 2011 har dokumenterats genom en flygbildsanalys. + En dialog med Bergvik AB om skötseln av de unika lindskogarna vid Vällen inleddes i samband med planerade avverkningar. Stiftelsen har inbjudits av Korsnäs AB som förvaltar områdets skogar att delta i planeringen av naturhänsyn generellt och lind i synnerhet. Ekologisk landskapsplanering vid Dalälven Restaureringen av älvängar och strandskogar vid Bredforsen har fortsatt. Ytterligare åtgärder planerades på Gässön. Arbetet med att sköta slåtterängarna på Rotskär har utförts i samverkan med Älvkarleby kommun och en sommarstugeförening. Ett större ängsområde i anslutning till Älvkarleby samhälle Sand, som inte hävdats på ett tag, har inventerats på naturvärden. En mindre yta har även restaurerats och slagits. Arbetet utförs i samverkan med kommunen som äger större delen av marken. Samverkansprojektet med Fortum AB fortsatte under året. Arbetet har varit inriktat på älvängar och svämskogar längs Dalälven samt att främja strömvattenfisk som harr. Projektet stöds av Naturskyddsföreningen och finansieras via pengar från miljömärkt el. Även Bergvik Skog AB har som markägare deltagit i projektet. Åtgärder i enlighet med den naturvårdsplan som stiftelsen tagit fram för Fortums marker vid Untra har genomförts under året. Åtgärder har även utförts på Bergviks marker i anslutning. Stiftelsen medverkar i en referensgrupp till ett projekt om mygg och vattenfrågorna längs Dalälven där flera länsstyrelser är involverade. Stiftelsen har deltagit i skötselrådet som Länsstyrelsen bildat för skötseln av de gemensamma naturreservaten Bredforsen och Båtfors samt Natura 2000-området Marma skjutfält och Färnebofjärdens nationalpark. Utvecklingen av vegetation och fjärilsfaunan på tre mindre skogsängar som restaurerats för slåtter följs i samverkan med markägare. - Ett nytt stort samverkansprojekt diskuterades med Vattenfall och stiftelsen tog fram en projektplan som sändes till Vattenfall. Vattenfall har ännu inte responderat på stiftelsens plan. + Ett samarbete med Naturskyddsföreningen angående insatser för vitryggig hackspett inleddes. Arbetet rör bl.a. utplantering av fåglar vid Dalälven. 12

13 Ekologisk landskapsplanering vid Länna Samarbetet med Holmen Skog AB inom projektet Länna eklandskap fortsatte. Stiftelsen deltog bl.a. i en naturvårdskurs som bolaget genomför för en stor del av sin fältpersonal. Hamlingen av ett 50-tal gamla lindar på bolagets marker i syfte att förlänga livslängden på de gamla träden dokumenterades för fortsatt övervakning. Stiftelsen inledde ett LONA-projekt i samverkan med Uppsala kommun. Projektet rör Fjällnora friluftsområde och omfattar inventeringar, arbete med en naturvårdsanpassad skötselplan samt aktiva naturvårdsåtgärder. - Arbetet med att ta fram en folder om naturen i Lännatrakten, som beskriver arbetet med värdefulla lövträd i området, har inte kunnat prioriteras. Insektsatlas Arbetet med att ta fram en publikation om sällsynta skalbaggar i länet slutfördes. Projektet som tidigare även tagit fram en bok om fjärilar på samma tema avslutades därmed. Arbetet har stötts av Länsstyrelsen med bidrag från ArtDatabanken samt Entomologiska föreningen. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Kulturlandskapet vid Mälaren Rådgivning kring betesmarksfrågor har utförts på flera gårdar. Tre gårdar har fått bidrag till stängselmaterial. En gård är utvald till modellgård för utvärdering inom projekt Meatball/Snowbal. Fältbesök med uppföljning av marker som restaurerats inom Mälarhagar har genomförts. Projektstöd för utveckling av Naturbeteskött från Roslagen och Mälarhagar, i samverkan med Lövsta slakteri, söktes och beviljades På grund av bristande tid från Lövsta slakteri påbörjades inte projektet under året. Det förlängs därför under Arbetet vid Ekolsund har fortsatt. Stiftelsen ingår i ett skötselråd som samverkat med Länsstyrelsen vid framtagandet av en trädplan för området. - Utvecklingen av ängs- och hagmarker kring Salsta slott har stannat av. - Projekt Naturbeteskött startade inte. Kulturlandskapet i Heby Slåtter har genomförts vid Tenasjön för att gynna den hotade ängsskäreplattmalen. Diskussioner med markägare för att stärka utvecklingen av landskapsvården vid Vansjön inleddes. Ökad samverkan planerades. Rådgivning kring röjningsinsatser längs en del av Kyrkstigen utfördes. - Utveckling av arbetet med hotade arter i inventerade ängs- och hagmarker har inte fortsatt på grund av indragna medel från Åtgärdsprogram för hotade arter. Roslagshagar Samarbetet med Världsnaturfonden WWF fortsätter och planeringen av Landskapsprojekt Roslagen har pågått under året. Externa medel har erhållits från WWF till projekt Meatball, där stiftelsen är projektledare på WWF:s uppdrag, samt medfinansiering till projekt Snowbal och till projekt Naturbeteskött. Skötsel av områden som arrenderas av Roslagshagar finansieras via miljöstöd. Restaureringar finansieras till stor del av restaureringsstöd från Landsbygdsprogrammet. Stängselersättning och avtal om betesdrift har tecknats för två områden i Östhammarstrakten samt för tre områden vid Hållnäs. Restaureringar har planerats, organiserats och påbörjats i de områden som beviljats restaureringsstöd: Mellangården, Glupudden, Gruvskäret, Söderboda, Flottskär och Björkängssand. Områdena ingår i Meatball. Arrendeavtal och betesavtal har tecknats med markägare och djurägare. Restaureringsplaner har upprättats för Rönngrund och ytterligare ett område vid Söderboda på Gräsö i samverkan med mark- och djurägare. Restaureringsstöd är ansökt. Skötsel av ängar och hagar har organiserats med slåtter, bete och slyröjningar i arrenderade marker. Slåtter på Glupudden och Havsvik, samt bete och slyröjningar på Laduskär, Klyxen och Oxsten har genomförts. Områdena hyser de hotade arterna sköldbaggar på krissla, mnemosynefjäril och gotlandssäfferotplattmal. Inventering och uppföljning av nunneört, värdväxt för mnemosynefjäril, har genomförts i flera områden. Försök att plantera ut mnemosynefjäril på Gräsö gård har genomförts. Mindre röjningar har gjorts på några lokaler med hotade sköldbaggar på krissla, där det inte förekommer bete. Mindre skötselåtgärder har utförts längs Långalmastigen. En guidad vandring har hållits längs stigen. Projektets djurtransportkärror, bergborr och slåtterbalk har använts flitigt både på Hållnäshalvön och i Östhammarsområdet. En folder om Roslagshagars första tio år har tryckts upp i 500 exemplar. Foldern har översatts och tryckts även på engelska i 250 exemplar (inom Snowbal). Information om projektet lämnas vid möten och seminarier samt på hemsidan. Två nyhetsbrev om Roslagshagar har skickats ut till brukare och andra berörda. Samverkan med länsstyrelsen har skett kring hotade arter i kulturlandskapet, samt kring nya landsbygdsprogrammet. 13

14 Ett nytt samverkansprojekt kring trägärdesgårdar diskuterades med Trafikverket. Här planeras nya trägärdesgårdar vid några av stiftelsens områden intill utpekade kulturvägar vid kusten. Meatball Stiftelsen medverkar i projektledningen, på uppdrag av WWF, av det internationella projektet Meatball med partner i Estland, Lettland och Litauen. Projektet drivs av WWF och syftar till att genomföra konkreta åtgärder på gårdar för att förstärka biologisk mångfald och för att minska närsalttillförseln till Östersjön på ett ekonomiskt hållbart sätt. Förutom deltagande i projektledningen medverkar även stiftelsen som en operativ aktör i projektet och erhåller ett anslag om kr från WWF under Pengarna ska användas till att genomföra konkreta åtgärder på modellgårdar i Uppland. Restaureringar fortsatte eller påbörjades i nio igenväxande hagmarker tillhörande modellgårdarna eller arrendemarker. Markerna är en del av utvecklingen av modellgårdar som ska visas upp som goda exempel. För flera av områdena har även restaureringsstöd beviljats. Medverkan till utredning av att anlägga våtmarker genom dämning i tre områden. Våtmarkernas syfte är fiskreproduktion, biologisk mångfald generellt och viss näringsreduktion. Mindre röjningar och ändrade stängseldragningar har utförts i tre befintliga naturbetesmarker för att optimera för både biologiska mångfalden och ekonomin på gårdarna. Snowbal Stiftelsen är projektägare till Interreg-projektet Snowbal (inom Europeiska regionala utvecklingsfonden Central Baltic Interreg IV Programme ). Övriga partner är Estonian Fund for Nature i Estland och Latvian Fund for Nature i Lettland. Projektet startade i juni 2011 och pågår till och med Den totala budgeten är , där stiftelsens del utgör EU-finansieringen uppgår till cirka 75 %. Projektet stöds av WWF och har syftet att sprida kunskaper om jordbruksmetoder som minskar näringsläckaget till Östersjön på ett ekonomiskt hållbart sätt samtidigt som den biologiska mångfalden förstärks. Ett styrgruppsmöte och två partnermöten hölls. Två utomhusskyltar om ängar och hagar har producerats och placerats på olika platser i Roslagen under sommaren. Fem faktablad på engelska om skötsel av betesmarker, gödselhantering och byggnader är framtagna som kan laddas ner från hemsidan. Tre har översatts till svenska. 350 väggalmanackor med temat kulturlandskap har producerats och delats ut. Femton gårdsbesök med rådgivning har genomförts. Två seminarier, tre bymöten och en byvandring har anordnats. En studieresa med tema våtmarker anordnades för svenska lantbrukare, samt en studieresa vardera för lantbrukare från Estland respektive Lettland. Utvärdering av ekonomi på projektgårdar har fortsatt, samt uppföljning av fjärilsinventering. Utvecklingsplaner har genomförts på en gård och påbörjats på ytterligare en. Studieresa för projektpersonal till våtmarker i Finland har anordnats i samarbete med Finska WWF. Deltagande i restaureringsläger i Estland. Deltagande i flera seminarier. Naturbeteskött från Roslagen Projektstöd för utveckling av Naturbeteskött från Roslagen och Mälarhagar i samverkan med Lövsta slakteri söktes och beviljades På grund av bristande tid från Lövsta slakteri påbörjades inte projektet under året. Projektet förlängs därför under Avvikelser från verksamhetsplanen Roslagshagar/Snowbal/Meatbal: - Ingen fortsatt kartläggning av igenväxande marker genomfördes på grund av resursbrist. - Naturbeteskött projekt inte startat på grund av bristande tid från Lövsta slakteri. + Samverkansprojekt med Trafikverket kring trägärdesgårdar vid kulturvägar. + Folder om Roslagshagar. Arbete med hotade arter Stiftelsens arbete med åtgärder för hotade arter har fortgått med god kvalitet under året men med lägre aktivitet på grund av minskade ekonomiska resurser, främst från Naturvårdsverket. Fokus har legat på arter som finns i stiftelsens naturområden eller projektområden. Insatserna har i första hand finansierats genom stiftelsens budget och restaureringsstöd från Jordbruksverket. Arbetet bedrivs inom ramen för samtliga verksamhetsfält som hör till stiftelsens naturvårdsarbete. Genom ett samarbete kring information med Länsstyrelsen har skyltar om hotade fjärilsarter tagits fram till fem områden i länet. Åtgärder för att gynna de hotade arterna mnemosynefjäril, gotlandssäfferotplattmal, ängsskäreplattmal och sköldbaggar på krissla har utförts inom ramen för Roslagshagar under året. Bland annat pågår omfattande restaureringar för sköldbaggar. Biotopvårdande åtgärder genom slåtter har genomförts på Raggarön för att gynna gotlandssäfferotplattmalen. Utplantering av mnemosynefjäril har genomförts på Gräsö. Åtgärder för att gynna ängsskäreplattmal har fortsatt i Heby kommun under året. Insatserna har främst omfattat biotopvård med röjning och slåtter vid Tenabadet. En viktig del i arbetet har även 14

15 varit att diskutera den framtida förvaltningen av områdena med aktuella markägare. Resterande två lokaler i Heby sköttes inte aktivt. Samverkan har fortsatt med Älvkarleby kommun angående skötseln av ängsmarker med ängsväddnätfjäril. Biotopvårdande insatser och restaureringar har utförts. Resterande två lokaler i Heby sköttes inte aktivt. Arbetet med lindprogrammet har fortsatt och omfattar nio arter knutna till trädet lind. I en värdefull lindlokal vid Lydingesjön gjordes en inventering och uppföljning av ett 60-tal äldre lindar som hamlades med en skördare Åtgärder för att gynna älvängslöpare har genomförts vid Bredforsen, främst i form av röjningar och slåtter. Samverkan har fortsatt med Älvkarleby kommun, Naturskyddsföreningen och Bergvik Skog AB angående skötseln av rikkärr. Åtgärder vid Högmokällan har utförts. - Arbetet med hotade arter har reducerats på grund av minskade medel till länen från Naturvårdsverket. Hotade kustfåglar Projekt hotade kustfåglar genomfördes enligt planerna och med stöd från Länsstyrelsen. Inventeringar av fågelfaunan visar en starkt positiv utveckling i de skärgårdsområden där organiserad minkjakt bedrivs. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Vendelsjön Stiftelsen fortsatte samarbetet med ideella krafter vad gäller restaurering av strandområden samt ökad information till allmänheten. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Gräsöfonden Gräsöfonden har möjligheter att använda en begränsad del av kapitalet till den årliga verksamheten. Ett arbete med en informationsbyggnad på Gräsö gård har inletts. Syftet är att ge besökare information om kulturlandskapet samt hur man hittar olika besöksmål. Fonden har under året fortsatt att arbeta med LONA-projektet Bevara och utveckla natur och friluftsliv på Gräsön som startade Nyhetsbrev har också sänts till bidragsgivare och fondens broschyr har delats ut till samtliga boende på ön. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Övriga naturvårdsprojekt Samarbetet med kommunerna ökas successivt. Många gemensamma projekt genomförs och fler planeras. En gemensam samrådsgrupp, kommunekologgruppen, träffades vid två tillfällen. I samverkan med Enköpings kommun har stiftelsen inventerat och beskrivit naturvärden inom det s.k. Gammeleksområdet vid Örsundsbro. I samverkan med Enköpings kommun deltar stiftelsen i utvecklingen av en natur- och friluftsanpassad skötselplan för Storskogen. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Naturvårdspris Naturvårdspris utdelades 2011 och kommer att utdelas Bidrag till föreningar och enskilda personer Ekonomiskt stöd har beviljats till följande naturvårdsprojekt: Almunge Knutby ornitologiska förening för fortsatt restaurering av sjön Kärven. Naturskyddsföreningen i Uppsala för inventering av skyddsvärd skogsmark vid bl.a. Jumkil, Hillebola bruk, Lövstabruk och Knutby. Rådgivande grupper Stiftelsens rådgivande expertgrupp för gröna naturvårdsfrågor träffades vid två tillfällen. Även expertgruppen för vattenvårdsfrågor träffades två gånger under året. Vattenvård Kustvatten Arbetet med att restaurera våtmarker och kustmynnande vattendrag har fortsatt för att förbättra återväxten av fisk och den biologiska mångfalden i samarbete med Sportfiskarna. Havs- och vattenmyndigheten stöder arbetet ekonomiskt. Lek- och uppväxtlokaler för abborre, gädda och sik i västra Öregrundsgrepen och några fjärdsystem söder om Öregrund inventerades under Biotopvårdande insatser för att främja lek- och uppväxtmiljöer för fisk i Lövörsgräset i Kallrigafjärden har genomförts. Projektledarna har deltagit vid flera kurser, seminarier och konferenser. Projektledarna har även medverkat vid revidering av skötselplaner och planering av konkreta åtgärder i vattenmiljöer i stiftelsens naturområden. - Informationsinsatser och sammanställningar kopplade till den statliga kustdatabasen har inte kunnat göras eftersom databasen inte är färdig. - Rapporten som sammanställer stiftelsens kustvattenarbete färdigställs under Inga våtmarker har restaurerats för främjandet av fisklek och retention av näringsämnen. Förberedande utredningar och projektering av flera olika objekt har genomförts, vilket tar tid. Statliga medel söks för restaureringar. 15

16 - Ingen förvaltningsplan för vatten- och landområdena runt Östhammarsfjärdarna har kunnat tas fram eftersom LONA-medel inte beviljades. Sjöar och vattendrag För femte året i följd provfiskades Fyrisån sedan den nya fiskvandringsvägen vid Islandsfallet i centrala Uppsala öppnades. Vissa delar kunde på grund av höga vattenflöden inte fiskas. Genom DNA-analys kunde rom som samlats in vid Kvarnfallet år 2009 och 2012 fastställas till asprom. Upplands landskapsfisk kan nu efter cirka 150 års frånvaro åter leka i centrala Uppsala. Arbetet med biologisk mångfald i nedre Dalälven fortsätter genom ett nytt treårigt samarbete med Fortum AB med start under Insatser för att följa upp genomförda åtgärder för att förbättra harrbeståndet i Bredforsen fortsatte och strömbiotoper kring Untra har inventerats inför planerade biotopvårdande insatser. Diskussioner förs med kraftverksägaren kring mer naturlika vattenflöden. Informationsinsatser kring fisk och fiske på Ekoln, med särskilt fokus på gös, har fortsatt tillsammans med Upplands Fritidsfiskare Förening. Garnsviken där Knivstaån Lövstaån mynnar har provfiskats med nät för att undersöka aspens uppväxtmiljöer Arbetet med restaurering av värdefulla vattenmiljöer i Vansjön Nordsjön i Heby kommun har fortsatt. Samverkan sker med kommunen och lokala intressenter. I samband med provfiske i Enköpingsån under våren hölls en fiskdag för barn och allmänheten för att visa upp livet i vattnet tillsammans med Enköpings kommun, Biotopia och Enabygdens naturskola. - Inga insatser för att gynna fisken asp har gjorts i Fladån. LONAPROJEKT Stiftelsens medverkar i Lokala kommunala naturvårdsprojekt, LONA. De spänner över alla stiftelsens verksamhetsfält. Filmspången med fågeltorn Projektet ( ) syftar till att återskapa Filmspången och bygga ett fågeltorn längs Upplandsleden. Samarbete mellan stiftelsen, Östhammars kommun och Films sportklubb. Avslutades med invigning Förstudie Upplandsled i Heby etapp 1 och 2 Två olika projekt ( ) som syftar till att först utreda och sedan, om möjligt, etablera Upplandsleden mellan Östa och Gysinge. Rustning av Ljusbäcksleden ingick. Samarbete mellan Heby kommun, stiftelsen, Föreningen Ingbo källor och kvarn, Nora församling och Gröna Kunskapshuset. Handikappanpassad slinga Kvarnkojan Förbättring av tillgängligheten för funktionshindrade besökare till Granåsens naturreservat (2012). Samarbete mellan Håbo kommun och stiftelsen. Naturskola på Eda lägergård Syftet är att starta och driva naturskoleverksamhet på Eda lägergård. Projektet ( ) är ett samarbete mellan Eda lägergårdsförening, Knivsta kommun och stiftelsen. Naturskola i Tierp Genom projektet ( ) vill man driva naturskoleverksamhet i Tierps kommun riktad mot grundskolan. Bas är Hållnäs skola. Parter är Tierps kommun och stiftelsen. Naturstuga Älvkarlebyfallen Syftet är att presentera Älvkarlebys natur vid Älvkarlebyfallen. Projektet pågick under 2012, parter är Naturskyddsföreningen i Älvkarleby, Älvkarlebygruppen. Älvkarleby kommun och stiftelsen. Skötselplan Fjällnora En skötselplan för Uppsala kommuns markinnehav i Fjällnora togs fram under Planen ger förslag som stärker naturvärden och friluftslivet. Därtill påbörjades restaurering av en beteshage vid Hovgården. Projektets ( ) parter är stiftelsen och Uppsala kommun. Yttre Hummelfjärden Projektet ( ) vill öka tillgängligheten runt Hummelfjärden i Öregrund och förbättra återväxten av fisk. Parter är Föreningen Öregrunds framtid, Östhammars kommun och stiftelsen. Krutudden Gammelhus och Krutudden (2012) är ett tätortsnära friluftsområde som rustats upp i Östhammars kommun. Uteklassrum Brännskogen Projektet ( ) ska öka tillgängligheten till Storskogen och Brännskogen i Enköping genom att ett uteklassrum anläggs. Parter är Enköpings kommun, OK Enen och stiftelsen. Bevara och utveckla natur och friluftsliv på Gräsön Gräsöfonden har i samarbete med stiftelsen under året fortsatt att arbeta med LONA-projektet ( ). 16

17 ÖVRIG NATURVÄGLEDNING SAMT INFORMATIONSARBETE Hemsida, app och facebook Informationen på hemsidan hålls ständigt aktuell. Viss information finns även på engelska och tyska. Drygt personer har besökt hemsidan under året vilket är långt över förväntan. Av dessa sökte 18,7 % information om Rullsands camping, 5,3 % om Upplandsleden, 3,7 % om Upplandsstiftelsen och 1,7 % om Ängskärs havscamping. Övriga besök är spridda på våra andra sidor. Internetadressen och Rullsand.se har länkas till stiftelsens hemsida. Appen Naturtipset för smarta mobiler producerades hösten 2011 och finns för nerladdning på Appstore och Androidmarket. Drygt nerladdningar har skett fram till i december Appen har använts närmare gånger och i snitt 22 minuter per tillfälle. På våra två Facebooksidor Naturtipset och Rullsands havsbad och camping lämnar vi aktuell information och tar emot synpunkter och frågor. Övriga informationsåtgärder Årsskriften för år 2012 har titeln Upplandsstiftelsen pigg och aktiv i 40 år. Ett nyhetsbrev har sänts per e-post till cirka 800 personer inom en målgrupp bestående av politiker och tjänstemän inom kommunerna och landstinget samt myndigheter och föreningar. + Antalet besökare på hemsidan har nästan fördubblats jämfört med år Information om Naturtipset och Rullsands havsbad & camping har lagts ut på Facebook. + Stiftelsens aktiviteter under jubileumsåret har fått bra uppmärksamhet i media. ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR Geocashing Skattjakt med hjälp av GPS-koordinater GIS Geografiskt Informationssystem GPS Geografisk positionsbestämning mot satellit Life EU:s fond för naturvård ÅGP Åtgärdsprogram för hotade arter Naturvägledning Stiftelsen samverkar med Biotopia som är ett nav för naturvägledning och fungerar som vägvisare ut till naturen i länet. Stiftelsen har en anställd informatör vid Biotopia. Målgrupper är skolelever på alla stadier och allmänheten. Biotopia hade närmare besökare under året. Broschyrställ med utflyktstips finns placerade på strategiska platser i kommunerna. 17