2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 2010 VERKSAMHETSBERÄTTELSE INNEHÅLL Inledning 2 Helhetsbedömning 2 Årets viktigaste händelser 2 Medlemmar, styrelse och administration Medlemmar, ekonomi och årsstämma 2 Styrelsen 2 Personal 3 Övrigt gemensamt 3 Verksamheten Anläggningar, naturområden och leder 3 Leder 6 Naturskola barn/ungdom 7 Friluftsliv folkhälsa 9 Naturvård 11 Övrig naturvägledning samt informationsarbete 16 Använda förkortningar 16

2 INLEDNING Denna verksamhetsberättelse ger en utförlig beskrivning av Upplandsstiftelsens 1 verksamhet under år En kortare version ges i den förvaltningsberättelse som ingår i stiftelsens årsberättelse. HELHETSBEDÖMNING Verksamheten har varit omfattande och har i alla väsentliga delar följt verksamhetsplanen. Noteringarna under rubrikerna visar att ett stort antal aktiviteter påbörjats eller genomförts utöver planen, men även att en del inte kunnat genomföras eller senarelagts. ÅRETS VIKTIGASTE HÄNDELSER Styrelsen har beslutat om ny arbetsordning och delegationsbestämmelser, arbetsmiljöpolicy och upphandlingspolicy. Vår hemsida har omarbetats grundligt och fått ett helt nytt utseende. En ny servicebyggnad som drivs med solenergi har uppförts i Ängskärs camping. En ny restaurang med affär och åtta campingstugor har börjat byggas i Rullsands bad & camping och en servicebyggnad har byggts om för solvärme. Samarbetet med Världsnaturfonden WWF befästes i ett kulturlandskapsprojekt runt Östersjön. Stiftelsen deltar i projektledning m.m. Samverkansprojektet med Fortum fortsatte med syfte att sköta utvalda miljöer som älvängar och svämskogar längs Dalälven samt främja strömvattenfisk. Ett stort Life-projekt för Mälarens lövskogar genomförs med stiftelsens medverkan. Stiftelsen deltar i nio lokala naturvårdsprojekt (LONA) inom naturvård, friluftsliv och naturskola. Utflyktstips på hemsidan och i Biotopia är en viktig friskvårdssatsning. Naturskoleverksamhet har startat i Knivsta och Tierps kommuner och Östhammars naturoch teknikskola drivs vidare med bidrag från stiftelsen. MEDLEMMAR, STYRELSE OCH ADMINISTRATION MEDLEMMAR, EKONOMI OCH ÅRSSTÄMMA Landstinget och länets alla kommuner är medlemmar i stiftelsen och står för stiftelsens grundläggande finansiering genom årsavgiften. För 2010 uppgick den till 13,7 miljoner kronor, fördelat med 50 % på Landstinget, 29 % på Uppsa- 1 Upplandsstiftelsen förkortas stiftelsen i den löpande texten. la kommun och mellan 1,4 % och 6 % på övriga sju kommuner i länet. Ekonomin i övrigt framgår av resultat- och balansräkningen. Vid läsning av bokslutet bör beaktas att det bokförda värdet ger en underskattning av stiftelsens insatser. Orsaken är främst att stora investeringar gjorts i naturområden med syfte att bevara natur- och friluftsvärdena utan krav på avkastning. Dessa får dock värdet noll i årsberättelsen då de inte har något marknadsvärde. Vidare kan nämnas att mycket arbete sker i samverkan med andra organisationer, där stiftelsens insatser består i att sprida kunskap och stimulera till ökat engagemang. Några typexempel är naturskola, Roslagshagar och Smultronställen i naturen, vars effekter ligger långt över den kostnad som syns i bokslutet. Ett stort antal projekt drivs med extern finansiering från bl.a. Världsnaturfonden WWF, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och EU. Ordinarie årsstämma hölls den 29 april i Uppsala Konsert & Kongress. Stämman inleddes med information om stiftelsens verksamhet. Stämman beslutade att årsavgiften för år 2011 skulle räknas upp med tre procent utöver tidigare års avgift på 21 kr per invånare för landstinget respektive kommunerna. Årsskriften för år 2010 har tema Mångfald i kulturlandskapet. STYRELSEN Ordinarie Staffan Godberg (M) ordförande Sigbrit Arfwedson (FP) 1:e vice ordförande Lena Sommestad (S) 2:e vice ordförande Hans Kjellberg (M) Jan Fredriksson (C) Ellinor Karlström (KD) Jonas Svensson (S) Sigrid Bergström (V) Anders Hedström (MP) Ersättare Gunilla Delwall (M) Tomas Svegrell (M) Hans Gustavsson (C) Harald Nordlund (FP) Rebecka Ijäs (KD) Leif Hagelin (S) Ewa Johansson (S) Anders Pettersson (S) Ida Karlsson (S) Arbetsutskottet bereder styrelsens ärenden. Ledamöter var Staffan Godberg med Hans Kjellberg som ersättare, Sigbrit Arfwedson med Jan Fredriksson som ersättare och Lena Sommestad med Jonas Svensson som ersättare. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger och arbetsutskottet tolv gånger. Styrelsen har deltagit i invigningen av Bredforsens naturreservat i juni. 2

3 Styrelsen har varit representerad i följande grupper och råd: Rullsands anläggningsråd Hans Gustavsson ordf, Tomas Svegrell och Anders Pettersson. Ersättare Hans Kjellberg och Lena Sommestad. Ängskärs anläggningsråd Jan Fredriksson ordf, Tomas Svegrell och Sigrid Bergström. Ersättare Sigbrit Arfwedson och Jonas Svensson. Rävsten-Gräsöbadens anläggningsråd Sigbrit Arfwedson ordf, Tomas Svegrell och Ewa Johansson. Ersättare Jan Fredriksson och Leif Hagelin. Härjarö anläggningsråd Staffan Godberg ordf, Jan Fredriksson, Jonas Svensson och Anders Pettersson. Ersättare Sigbrit Arfwedson och Sigrid Bergström. IP Skogen Staffan Godberg ordf och Leif Hagelin. Ersättare Jan Fredriksson och Ewa Johansson. Gräsöfonden, styrelsen Staffan Godberg vice ordf och Anders Hedström. Ersättare Sigbrit Arfwedson och Sigrid Bergström. Vattenvård Staffan Godberg ordf och Anders Hedström. Ersättare Sigbrit Arfwedson och Leif Hagelin. Grön naturvård Hans Kjellberg ordf och Leif Hagelin. Ersättare Harald Nordlund och Anders Hedström. Friluftsliv Hans Kjellberg ordf och Ewa Johansson. Ersättare Ellinor Karlström och Leif Hagelin. Övrigt Martin Amcoff var stiftelsens representant i Amnö-Härjarö vägsamfällighets styrelse, Amnö- Öns vägsamfällighets stämma och Ängskär- Klubbens samfällighetsförenings styrelse. Anett Persson var representant i Gräsöfonden. PERSONAL Tillsvidareanställda Jan Lundqvist, vd Björn-Gunnar Lagström, naturvårdschef Martin Amcoff, naturförvaltare Gillis Aronsson, naturvårdssekreterare Pär Eriksson, naturvårdssekreterare Jan Hellberg, tillsynsman i Härjarö, 40 % Maria Hoflin, naturvårdssekreterare 60 %, tjänstledig till och med september för vård av barn Tommy Lennartsson, naturvårdssekreterare, 20 % Kajsa Molander, stiftelsens naturskola, 90 % Barbro Nilsson Garbergs, administratör Anett Persson, projektsamordnare, tjänstledig till och med juli för vård av barn Johan Persson, vattenvårdsprojekt och datorsupport, 80 % (70 % naturvård, 10 % dator) Emelie Runfeldt, Biotopia och friluftsliv Per Stolpe, GIS och datorsupport, 50 % Karolina Vessby, friluftsplanerare, 75 % (Anställningsgrad under året anges) Vikariat och projekt- eller timanställda Birgitta Blom, Crister Boström, Yvonne Byström, Berndt Godin, Robert Hansson, Roine Henriksson, Frida Hermansson, Bengt-Olov Jansson, Ove Jonsson, Sara Lindh, Mattias Lif, Tomas Loreth, Carl-Martin Olsson, Alf Sevastik, Björn Svenson, Gudrun Söderhult, Joachim Tiefensee och Göran Törnqvist. ÖVRIGT GEMENSAMT Styrelsen har beslutat om ny arbetsordning och delegationsbestämmelser, beslutsattestanter, arbetsmiljöpolicy och upphandlingspolicy. Öhrlings PWC har utrett hur moms ska bokföras på de olika delarna av verksamheten samt kontrollerat intern styrning och kontroll liksom projektverksamheten. Landstingets centralkansli, Kultur i länet och landstingets administrativa centrum har anlitats för bokföring, bokslut, löneutbetalning och som konsult i fastighetsfrågor. Stiftelsen deltog i årets träff med övriga stiftelser för naturvård och friluftsliv i Sverige den 1 2 juni i Östergötland med vd och fyra styrelseledamöter. Remissvar har lämnats på: Svensk Kärnbränslehantering: Samråd för slutförvaring i Forsmark enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Uppsala län: Förslag till naturreservat i Gräsö östra skärgård. Naturvårdsverket: Förslag till strategi för förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden. Naturvårdsverket: Förslag till reviderad version av Värna Vårda Visa för perioden Håbo kommun: Förslag till Naturvårdsplan för Håbo kommun. VERKSAMHETEN ANLÄGGNINGAR, NATUROMRÅDEN OCH LEDER ANLÄGGNINGAR Långtidsplanerat fastighetsunderhåll samt mindre ombyggnader Stiftelsen driver och bekostar långtidsplanerat fastighetsunderhåll (LPU) som sker enligt en flerårsplan grundad på årlig besiktning. Upphand- 3

4 lingspolicyn har uppdaterats. Befintliga ramavtal med tre byggföretag för byggentreprenader har gällt även under året. Åtgärderna för LPU vid stiftelsens ca 90 byggnader och hamnar, badplatser, vägar m.m. omfattar större reparationer, ommålningsarbeten, elrevision och mycket annat. Sammantaget syftar insatserna till att stiftelsens anläggningar ska hållas i gott skick. Drift Stiftelsen har driftsansvaret för Härjarö camping, Gräsöbadens bad & camping, Ängskärs camping och Rullsands havsbad & camping. Verksamheten vid dessa anläggningar drivs av arrendatorer liksom vid Rävstens stugby där Östhammars kommun har driftsansvaret. Arrendatorerna står för närunderhåll och viss drift i nära samarbete med stiftelsen. I det följande kommenteras inte löpande driftsfrågor. För naturmarker utanför anläggningarna sköter stiftelsen själv tillsyn med egen personal eller genom tillsynsmän. Rullsands havsbad & camping i Älvkarleby kommun Stiftelsen har ett 25-årigt arrendeavtal med kommunen och äger samtliga byggnader inom badoch campingområdet. Avtalet med arrendatorn har sagts upp och en tjänstekoncession för driften av anläggningen har handlats upp. Sedan det upphandlade företaget gått i konkurs har stiftelsen beslutat att driva anläggningen i egen regi åren 2011 och Servicehus 2 har isolerats och byggts om för solvärme till duschvattnet. Ny restaurang med affär och åtta campingstugor har börjat byggas och ska stå klara till säsongen Utställningen i naturstugan har renoverats. Ängskärs bad & camping i Tierps kommun Två servicebyggnader har rivits och ersatts med ett nytt större servicehus där ett solvärmesystem installerats för värme och varmvatten. Slåtholmen har betats med får. Diskussion pågår med hamnföreningen om upprustning av gästhamnen. Gräsöbadens bad & camping i Östhammars kommun En del av garaget har byggts om till övernattningsrum för personalen. Utsatta delar av strandområdet har jämnats till och försetts med erosionsskydd. Tillfartsvägen har underhållits. Hagarna vid Västerbystigen betades och slåtter utfördes på angränsande vallar. Rävstens stugby i Östhammars kommun De äldre byggnaderna Kalle och Klara samt Mor Kari har rustats enligt en plan framtagen i samråd med Upplandsmuseet. Fiskstugorna har byggts om för att ge bättre sängplatser och ytterligare ett sovrum i varje stuga. Östhammars Teknik- och Naturskola har Rävsten som bas för verksamheten höst och vår. Sjöboden vid Brahamsviken som nyttjas för naturskolan har målats om. Fårbetet i backmarkerna kring stugorna fortsatte och uppskattas mycket av barnen. Röjning utfördes i ängar och betesmarker. Härjarö camping i Enköpings kommun Arbete med en ny detaljplan och avstyckning av konferens- och campingområdet beräknas bli klart i mars Cajema AB arrenderar anläggningen fram till dess varefter försäljningen genomförs. Hamnpiren har reparerats och två soldäck har byggts över sötvattenintaget vid badplatsen. NATUROMRÅDEN Upplandsstiftelsen äger eller är delägare av 16 naturområden. Dessutom förvaltar vi naturreservat eller har avtal om skötsel av andra områden. Sammanlagt sköter vi 34 naturområden i länet. En stor del av arbetet har bestått i att göra de områden som är Smultronställen i naturen särskilt intressanta. I flera nya smultronställen har informationstavlor om naturreservat, om stiftelsen och särskild information om smultronställen satts upp. Nya anslagstavlor har byggts, parkeringar anlagts, stigar och målpunkter skyltats tydligare, allt för att besökare ska känna sig välkomna och hitta ut i naturen. Våra 14 tillsynsmän står för en stor del av den löpande skötseln. Life-projektet Mälarens inre skärgård som pågår medför extra resurser för arbete med restaureringsinsatser, tillgänglighet och information i Kalmarnäs, Wik och Norra Björkfjärden. Nedan ges information om de mer skötselkrävande områden som stiftelsen förvaltar. Aspbo Genom en överenskommelse år 2007 förvaltar stiftelsen och Östhammars kommun tillsammans Aspbo naturreservat. Stiftelsen ansvarar främst för naturmarkernas skötsel och kommunen för bad och camping. Området som är ett smultronställe är nu upprustat med nya stigar, informationstavlor och eldstäder. Upplandsstiftelsen och Östhammars kommun arrangerade i april en invigning av det nya smultronstället. Bredforsen Arbetet med restaurering av strandängar och svämskogar fortsatte. Insatserna gjordes med ekonomiskt bidrag från samverkansprojekt med Fortum AB samt Länsstyreslsens landsbygdsenhet. En överenskommelse med Harvs samfallighetsförening kom till stånd och därmed är de sista markägarförhanlingarna nu lösta inom naturreservatet. Reservatet invigdes i juni. Strömlevande fisk inventerades. 4

5 Broborg Stiftelsen har avtal med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet och markägare om förvaltning av fornlämningsområdet Broborg. En röjning av slyuppslag gjordes på delar av Broborg och en parkering har grusats upp för 3-4 bilar. Planering av smultronställeskyltar har påbörjats. Båtforstorpet En ny tillsynsman, Krister Boström, anlitades för skötsel och tillsyn av torpet med kringliggande mark. Granåsen Kommunalt naturreservat som stiftelsen förvaltar i samverkan med Håbo kommun. Naturvårdsröjningar genomfördes, äldre träd friställdes och området utvecklas för besökare. Gräsö gård Röjning av hagmarker och restaurering av skogsbeten fortsatte. Inplantering av Mnemosynefjäril har skett. Hagalund Restaureringar av betesmarkerna fortsatte bl.a. genom fräsning av sly. 5

6 Härjarö En plan för upprustningen av stigar och vägvisning i reservatet har inletts. Kallriga Bete av strandängar, skogsbeten och hagmarker har fortsatt på drygt 100 ha. I några områden har sent bestespåsläpp gjorts för att gynna skalbaggar och fjärilar. Kalmarnäslandet Röjningar genomfördes bl.a. för att friställa ekar och skapa miljöer för hotade skalbaggar med finansiering från Life-projektet Mälarens inre skärgård. Naturskoleverksamheten fortsatte och stiftelsens tillsynsman har tillsammans med lärare handlett skolklasser i bl.a. praktisk naturvårdande röjning. Komossängen Örtrik ängsmark och Natura 2000-område där stiftelsen sköter området genom röjning och slåtter med stöd från Länsstyrelsen. Det är en rik fjärilslokal med bl.a. väddnätfjäril. Fjärilen var försvunnen några år men återinplanterades av stiftelsen år Fjolårets inventering av larver visade dock en kraftig minskning och en ny stödutplantering genomfördes. Ledskär Stiftelsen övertog ägandet av Ledskärsstugan från Nordupplands Ornitologiska Förening. Stugan kommer att rustas och vara tillgänglig för besökare i området. Lingnåre Stiftelsen förvaltar kulturreservatet på uppdrag av kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen. Den nybyggda ängsladan fungerar som ett informationscentrum och här berättar informationstavlor om hur människor levt och verkat förr i tiden. En ny stigslinga anlades. Bete med får och nöt fortsatte och slåtter genomfördes på den nyrestaurerade slåtterängen. Rävsten Kulturmarkerna sköts med bete och slåtter. Strömarbadet Stiftelsen arrenderar naturbadet av Bergvik Skog AB. Badet rustas i samverkan med Tierps kommun och lokala föreningar. Under året inköptes en mindre brygga och röjningar genomfördes. Torslundagropen Området förvärvades år 2005 och beslut om naturreservat togs Syftet är att bevara och gynna arter som är beroende av torra livsmiljöer på sand och grus. De öppna markerna i det gamla grustaget är hemvist för flera naturvårdsintressanta arter, bl.a. ortolansparv, klöverblåvinge, klöverhumla och sandskål. En ny slinga av Upplandsleden drogs genom reservatet. Vendelsjön vid fågeltornet Betesmarker restaurerades genom avverkning och röjning. Smultronstället vid fågeltornet utvecklades vidare. Wik En handikappanpassad plattform med utsikt över Lårstaviken byggdes med finansiering från Lifeprojektet Mälarens inre skärgård. Får och nötdjur betade på cirka 30 ha mark. Wik strandäng Upplandsstiftelsen har träffat avtal om restaurering och skötsel av Wik strandäng belägen vid Wik slott. Samverkan sker med markägaren Uppsala universitet, arrendatorerna, Wik slott och Kultur i länet. Området kommer att restaureras, betas och göras tillgängligt med plattform och information. Arbetet inleddes med fräsning av bladvass under hösten. Ängskär Fårbetet på Slåtholmen fortsatte. Ny gemensam informationstavla togs fram för reservaten Ängskär och Bondskäret i samverkan med Länsstyrelsen. Örskär Stiftelsen fortsatte att ge stöd till Örskärs fyrplats. Bidraget ingår i en paketöverenskommelse med Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län som äger och förvaltar naturreservatet på Örskär. Östra Tvärnö Betesmarker restaurerades genom avverkning och röjning. IP Skogen Anläggningen har fungerat normalt. Inköp av ny och kompletterande utrustning har gjorts. Beslut togs om att kommunerna själva tar över och driver IP Skogen. - Röjning i Torslundagropen har inte genomförts och iordningställande för besökare har påbörjats, men inte slutförts. + Restaurering av Wik strandäng påbörjades. LEDER Upplandsleden Stiftelsens huvudmannaskap och tillsyn över Upplandsleden spelar en stor roll för att den ska hålla en god standard. Det krävs kontinuerligt underhåll (vilket sköts av respektive kommun) och insatser för att göra leden mer attraktiv. Hit hör revidering av information på hemsidan, tavlor och i foldrar, anläggande av slingor, förbättrad spångning samt vindskydd och eldstäder. Nytryck i

7 2 000 exemplar av broschyren Upplandsleden en naturupplevelse gjordes under hösten. Upplandsledens dag arrangerades första söndagen i maj med vandringar längs leden i Florarna. Ny dragningen av leden vid Bredsand, framtvingad av exploatering, blev klar och en ny slinga på 11 km märktes upp. Avtal har träffats med markägare för en ny slinga av leden över Vånsjöåsen och stiftelsens naturreservat Torslundagropen. Lokalt naturvårdsbidrag (LONA) har beviljats till Förstudie Upplandsleden i Heby kommun, etapp 1. Det är ett samarbetsprojekt mellan Heby kommun, Gröna Kunskapshuset, Föreningen Ingbo Källor och Kvarn, Nora församling och stiftelsen. Projektet är en förstudie om hur Upplandsleden skulle kunna dras mellan Gysinge och Östa. Filmspången är ett annat LONA-projekt i samarbete mellan Östhammars kommun, Films Sportklubb och stiftelsen. Projektet syftar till att återskapa en del av Filmspången och bygga upp ett nytt fågeltorn för ökad attraktionskraft utmed Upplandsleden. Kanotleder Stiftelsen har huvudansvar för kanotlederna i Tämnarån, Fyrisån och Kolarmoraån. NATURSKOLA BARN/UNGDOM Upplandsstiftelsens naturskoleverksamhet omfattar hela länet och har sin geografiska bas på Uppsala Naturskola i Hammarskog enligt avtal med kommunen. Tonvikten läggs på att sprida utomhuspedagogikens idéer till skolor och förskolor i länet. Detta görs främst genom att ta fram pedagogiskt material och arrangera kurser, träffar och olika arrangemang. Lokal naturskoleverksamhet finns nu i Uppsala, Älvkarleby, Enköping, Håbo, Östhammar, Tierp och Knivsta. De sex senare startade på initiativ av och med medverkan av stiftelsen. Nu driver kommunerna verksamheten i de fyra första. I de tre senare stöds arbetet av stiftelsen. Fler naturskolor Två nya naturskolor har startat i år, nämligen i Tierp och Knivsta. I båda kommunerna har detta skett genom samverkan mellan kommunen och stiftelsen, samt med lokala naturvårdsmedel (LONA). Liknande verksamhet bedrivs vid Gröna kunskapshuset i Heby kommun. Med ytterligare medel skulle Gröna kunskapshuset kunna fungera som naturskola för Heby kommuns skolklasser. Lokala naturvårdsprojekt (LONA) Naturskola på Eda lägergård är ett samarbetsprojekt mellan Knivsta kommun, Eda lägergårdsförening och Upplandsstiftelsen. Eda lägergårdsförening har för avsikt att tillsammans med Knivsta kommun och Upplandsstiftelsen starta en naturskola vid Eda lägergård. Naturskola Tierp är ett samarbetsprojekt mellan Tierps kommun och stiftelsen. Projektet syftar till att etablera en naturskola i Tierps kommun med bas i Hållnäs skola. Projektet ska väcka intresse och nyfikenhet hos barn/elever för det unika natur- och kulturlandskapet i Tierps kommun. Det lokala naturvårdsprojektet Hitta ut till Storskogen och uteklassrum Brännskogen är ett samarbetsprojekt mellan Enköpings kommun, stiftelsen och OK Enen. Projektets syfte är att förbättra tillgängligheten till Storskogen genom att iordningställa en lägerplats i Brännskogen. Att lära in matematik ute Boken Att lära in matematik ute blev klar under Intresset för boken har varit fortsatt mycket stort och den har tryckts i flera nya upplagor, hittills exemplar. Medförfattarna från Faluns och Nynäshamns naturskolor har fortsatt att sprida budskapet i Ryssland, Estland, Lettland, Finland, Slovenien och Danmark. Boken är översatt till ryska, finska, estniska och lettiska, samt ett särtryck på engelska. Diskussioner pågår om översättningar till fler språk. Mängder med kurser har hållits på tema matematik ute på naturskolan i Hammarskog och på länets skolor. Genom vårt samarbete med övriga naturskolor inom Naturskoleföreningen har liknande kurser hållits i hela landet. Stiftelsens naturskola har hållit ett flertal föreläsningar om bokens innehåll, bl.a. på Matematikbiennalen. De flesta av övningarna i boken innehåller både matematik, natur, rörelse och samarbete. Eleverna lär sig och tycker att det är roligt. Detta är ett bra sätt att få ut fler elever i naturen genom att kombinera natur och rörelse med förståelse för skolans kärnämnen och därmed arbeta med läroplanens mål. Nytt för i år är att en revidering av boken har börjat för att anpassa innehållet till den nya läroplanen, som börjar gälla hösten 2011, samt för att tillföra nya övningar. Leka och lära matematik ute Boken Leka och lära matematik ute blev klar i slutet på 2007 och började spridas under Den är en uppföljare till den första boken Att lära in matematik ute och vänder sig till förskolan och de tidiga skolåren. Syftet med boken är att barnen ska komma ut i naturen och med hela kroppen och alla sinnen träna grundläggande begrepp som språk och 7

8 matematikförståelse. Detta medan de får positiva upplevelser av naturen. Boken har nu tryckts i exemplar. Stiftelsens naturskola har hållit mängder med kursdagar på länets naturskolor och ute på förskolorna. Vi har åkt landet runt och hållit föreläsningar och haft workshops om bokens idéer. Genom Naturskoleföreningen hålls liknande kursdagar över hela landet. Diskussioner pågår om översättning till bland annat japanska. Grupper De flesta dagar tar Uppsala naturskola i Hammarskog emot grupper. Mest är det skolklasser från Uppsala kommun som kommer (Uppsala naturskolas uppdrag). Länets skolor i övrigt kommer också till Hammarskog, men stiftelsens naturskola besöker också dessa med naturskolebussen. Många specialgrupper kommer till naturskolan. Lilla gruppen, för barn med svårigheter av olika slag, vinner ofta på att använda sig av utomhuspedagogik. Särskola och skoldaghem är också flitiga besökare på naturskolan. Elevens val är en grupp för specialintresserade elever. Detta år hade vi åter igen fantastisk is på Dalbyviken och många skolklasser kom till naturskolan för att få en dag som handlade om iskunskap. Efter genomgång inne väntade skridskoåkning, isdubbsrace, livlinekastning, curling och bad i vaken för de tuffaste. Många isblock togs upp ur vaken och blev material som eleverna fick skulptera i. Så småningom växte en konstutställning fram kring vaken. Under sportlovet hade naturskolan öppet hus. Det kom många glada besökare som fick pröva våra isaktiviteter. Ett antal önskade också att få pröva vakbad. På lovet är det mest fritidshemsgrupper och allmänhet som kommer. Två söndagar under hösten höll naturskolan öppet hus, en gång på tema svamp, den andra på tema julpyssel med det vi finner i skogen. Kurser Kurser och inspirationsträffar för lärare och annan pedagogisk personal har hållits på olika teman. Kurser hålls både på naturskolan och ute vid de olika skolorna i länet. Ur årets teman: Iskunskap Med alla sinnen i naturen Hur gör man? (för att skapa bra dagar ute med sin klass) Natur, miljö och utomhuspedagogik Roligt med växter Att lära in matematik ute Leka och lära matematik ute Uppföljning av dessa kurser med just det eleverna behöver träna mer på i matematik Hälsofrämjande skola Jul och natur En fyradagarskurs spridd över året för förskoleoch fritidshemspersonal har hållits för femtonde året i rad. Många kursdagar har hållits för enskilda skolor och förskolor. Genom boken Leka och lära matematik ute har många förskolor vänt sig till naturskolan för kursdagar. Kursdagar har hållits för studenter från lärarutbildningen. Samarbete med lärarutbildningen Många studenter skriver examensarbete om utomhuspedagogik eller matematik ute. Det innebär fler studiebesök och mer kontakt med naturskoleverksamheten. Genom kurserna Att lära in ute som hölls på Uppsala naturskola och Naturvetenskap för nyfikna fick studenterna dagar om naturskolepedagogik och matematik ute. Metodutveckling och dokumentation En stor genomgång av hemsidan har gjorts och publicerades under våren. Läger och lägerskola Östhammars natur- och teknikskola har i samarbete med arrendatorerna arbetat med att ytterliga förbättra lägerskoleverksamheten på Rävsten. Många skolklasser har kommit på lägerskola eller gjort endagsbesök till Rävsten. Ekonomiskt stöd Länets skolor kunde söka ekonomiskt stöd till utomhuspedagogik vid den egna skolan och 30 skolor sökte bidraget. Av dessa fick 14 skolor stöd, de flesta en mindre summa till material. Två skolor fick kurs i matte ute utan kostnad, vilket de önskat. Små bidrag till skolorna kan göra stor skillnad, så detta känns som mycket väl använda pengar. Övrigt och inre arbete Två träffar har hållits med naturskolorna i länets kommuner, en i Uppsala och en på Gröna Kunskapshuset i Östa, med studiebesök, erfarenhetsutbyte och vidareutveckling av verksamheterna. Stiftelsen har deltagit i Matematikbiennalen, Förskolebiennalen och konferensen Framtidens friluftsliv i Sånga-Säby. Vid samtliga dessa hölls föreläsningar och workshops. Stiftelsens naturskola var huvudansvarig för utedelen av konferensen Framtidens friluftsliv. Vi deltog även i Stadsskogens dag med aktiviteter för barn och vuxna. Studiebesök har kommit till naturskolan från både Japan och USA på tema Hållbar utveckling. 8

9 FRILUFTSLIV FOLKHÄLSA Stiftelsen arbetar för att stimulera ökat friluftsliv och därmed bättre folkhälsa. Vi vill göra det lätt att komma ut i naturen. Ett viktigt verktyg är vår verksamhet Smultronställen i naturen, där vi pekar ut, kvalitetssäkrar och sprider information om bra utflyktsmål. Genom marknadsföring och aktiviteter arbetar vi för att nå allmänheten. Under året har mycket arbete kretsat kring att göra om stiftelsens hemsida, att förbättra och sprida information om Smultronställen i naturen samt samarbeta med Biotopia, kommuner och lokala entusiaster. Vi har också arrangerat en mängd aktiviteter för allmänheten ute i naturen. Bättre utflyktstips på ny hemsida Under året har stiftelsen fått en ny hemsida. Stort arbete har lagts på att utveckla hemsidans mest utnyttjade delar dvs. utflyktstipsen och Upplandsleden. Dessa delar har utökats med fler bilder, bättre information om platsers förutsättningar och service, symboler och kartor. Vi hoppas att det ska leda till att ännu fler hittar till vår hemsida och ut i våra områden. Smultronställen i naturen Heby kommun ny i smultronsamarbetet Arbetet med Smultronställen i naturen drivs i samarbete med länets kommuner. Under året har Heby kommit med i samarbetet och nu deltar kommunerna Heby, Håbo, Knivsta, Uppsala, Tierp, Älvkarleby och Östhammar i arbetet. Information om barnvagnspromenader i samarbete med landstinget Vi vill att nyblivna föräldrar ska hitta ut i våra stadsnära och barnvänliga smultronställen och på promenader i deras närnatur. Genom ett pilotprojekt i samarbete med landstinget har vi tagit fram nya barnvagnssidor till smultronställehemsidan och marknadsfört dessa på vårdcentralerna i Uppsala stad. Projektet fortsätter och utvidgas geografiskt under Utflykt Uppland Genom projektet Utflykt Uppland prövade vi under våren att möta människor i närnatur för att sedan locka dem vidare till våra smultronställen. Projektet drevs tillsammans med Naturskyddsföreningens närnaturguider. Hälften av de åtta aktiviteterna arrangerades i Gottsundagipens närnatur och hälften i smultronställen i utkanten av Uppsala eller på andra platser i kommunen. Genom konceptet öppet hus i naturen skapades möten för människor med olika bakgrund. Utflyktsprogrammet Utflyktsprogrammet presenterar ett utbud av guidningar, utflykter och aktiviteter i länets natur. Programmet ges ut av Länsstyrelsen i samarbete med stiftelsen, kommunerna och föreningslivet. Det visar upp aktörernas verksamhet och ger länsinvånarna en möjlighet att komma ut i naturen. Stiftelsen har arbetat för att göra föreningslivet mer delaktigt i programmet samt bidragit med nio aktiviteter på teman som tillgänglighet, geocaching, fiske, slåtter och kulturlandskap. Aktiviteterna arrangerades i samarbete med naturskolor, kommuner, Länsstyrelsen och ideella föreningar. Allmänt Styrgruppen för smultronställen har haft två möten. Foldrarna som beskriver enskilda smultronställen har fått ny form. Symboler, fler bilder och en länskarta har tillkommit. En kartfolder för hela länets smultronställen har tagits fram. Hemsidan ( har utvecklats och förbättrats, bl.a. med barnvagnssidor (se ovan). Vi har också förberett för att slå ihop informationen om smultronställen och övriga utflyktstips på stiftelsens hemsida för att ge ett ännu bredare utbud. Smultronställehemsidan har haft ca unika besökare/år. Stiftelsens 15 befintliga smultronställen har utvecklats. Fokus har i år legat på tillgänglighet. Åtgärder för att förbättra tillgängligheten för personer med rörelsehinder har gjorts vid Wik, Härjarö och Kalmarnäs. Nya smultronställen har invigts vid Kvarnkojan på Granåsen, Biskopseken på Biskops-Arnö och Smultronstigen i Aspbo naturreservat. Rekognoscering av nya smultronställen har skett vid bl.a. Tegelsmora, Tenabadet i Vittinge, Borgardalsbadet i Länna och Broborg i Husby- Långhundra. Informationen om smultronställen på Biotopia har förbättrats ytterligare både som en del av utställningen och en del av naturinformationen i entrén, med bl.a. bildskärmar. Vi har levererat utflyktstips till landstingets personaltidning Upptinget. Kontakter har tagits med flera av kommunernas turismansvariga. Vi har informerat om Smultronställen i naturen på Naturvårdsverkets tankesmedja för friluftsliv, Turismkonferens i Uppsala, Skördefest på Wik, Stadsskogens dag, hälsoseminarium i Enköping m.m. Underlag för en geocachstig i Wiks naturpark har tagits fram (skattjakt med GPS). Samarbete med Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) i Enköping och i Bålsta har skett för att utveckla tillgängligheten till naturen. En gemensam familjedag arrangerades i Härjarö vilket har lett till att enklare förbättringar genomförts i reservatet. Tillsammans med HSO i Bålsta och Håbo kommun startade stiftelsen LONA-projektet Natur för alla i Håbo med syfte att kartlägga handikappförbundens medlemmars intresse av att vara ute i naturen och vilka behov som finns för att kunna vara ute. Fokus i projektet ligger på utveck- 9

10 ling av Kalmarnäs och Granåsens naturreservat. Startat arbete med att, tillsammans med Centrum för naturvägledning, ta fram metoder för utvärdering av arbetet med smultronställen. - Nya cacher sätts ut i fem smultronställen. - Utveckla lokala informationsplatser för smultronställen i alla deltagande kommuner har skjutits till en kartfolder för länets smultronställen har producerats. + Information på BVC i Uppsala om barnvagnspromenader i samarbete med landstinget. + Utflykt: Uppland genomfört. Biotopia Biotopia/ Biologiska museet Natur i Uppland utgör ett centralt informationsnav för smultronställen, naturreservat och andra bra utflyktsmål i naturen. Biotopia förser besökaren med utflyktsidéer och tips inför utflykten och information om aktiviteter i naturen. Biotopia drivs av Uppsala kommun med stöd från stiftelsen. En av stiftelsens anställda arbetar för Biotopia. Under 2010 har Biotopia haft besökare, varav skolelever. Biotopia har haft öppet för besökare sex dagar i veckan och erbjudit ett varierat pedagogiskt program för besökande skolelever. Några nyheter: Ett GPS-spår genom Uppsala har sjösatts där man får gå på skattjakt med GPS och samtidigt försöka föreställa sig hur det såg ut för år sedan och hur landskapet förändrats fram till idag. Biotopia (Biologiska museet) har firat 100 år med jubileumsutställning om museets grundare Gustaf Kolthoff, jubileumskonsert på Uppsala konsert och Kongress, tårtkalas och besök av Martin Emtenäs. Fågelholkar som snickrades av besökare på sportlovet ställdes ut på Stadsbiblioteket. Under påsklovet ringmärktes fåglar under några tidiga morgnar i Vasaparken. På höstlovet gjordes i stället fladdermusholkar och på jullovet var det tema is och istiden med en utställning där sex olika utflyktsmål presenterades där man kan titta på tydliga spår efter istiden. Aktiviteter på naturnatten, kulturnatten och geologins dag. Ut och in-projektet (se nedan) fortsatte på så vis att vi har erbjudit aktiviteter på tema småkryp och träd ute. Svampguidningar för gymnasieklasser. Lärarfortbildningar på tema träd, småkryp, rovdjur, evolutionen och istiden med geocaching m.m. Eftermiddagsaktiviteter för Vetenskapsklubben på Stenhagens kulturcentrum, fågelholksbygge och geocaching. Personal från Biotopia har flera torsdagar under hösten varit med i Nu i naturen i radio Uppland då de besökt olika naturområden i och runt Uppsala för att titta på strömstare, ugglor, fladdermöss m.m. Vi har arbetat tillsammans med kommunen med att utveckla fyra nya Linnéstigar. Stigarna kommer inte att vara markerade i naturen, utan man behöver karta, Iphone eller liknande för att hitta rätt. Vi har varit informationsnav för utflyktsprogrammet, tagit emot bokningar m.m. Som vanligt har vi spridit information om föreningarnas aktiviteter via hemsidan och affischer på Biotopia. Projekt Ut och in Projektet Ut och in drevs under 2010 i mindre skala med hjälp av medel från Naturskyddsföreningen. Verksamheten var inriktad på aktiviteter på tema klimat och integration. Cirka 300 elever från skolor med stor andel invandrarelever bjöds på klimataktiviteter på Biotopia. Inga medel för fortsatt verksamhet beviljades från Allmänna arvsfonden varför projektet sedan avslutats under året. De övningar som utformats genom projektet fortsätter dock att användas och vara tillgängliga i Naturskolornas, Biotopias och Naturskyddsföreningens regi. Äng och hav Informationscentret Äng och Hav på Hållnäshalvön var öppet under sommaren och kompletterades med vackra tillfälliga utställningar om fjärilar på Hållnäs och blomsterkransar. På grund av försäljning av lokalen stängde informationscentret för gott under hösten. Största delen av utställningen placeras i Hållnäs skola och naturskolan där. Upplandsleden Upplandsleden är en viktig del av stiftelsens folkhälsosatsning. Information om leden ges på hemsidan, som skrift och längs leden. Se vidare information under Anläggningar, naturområden och leder. Vendelsjön Upplandsstiftelsen bidrar med kunskap om leder, information och besöksmål i Leaderprojektet Ökad tillgänglighet till Vendelsjön. Kyrkstigen I samarbete med Nora församling i Tärnsjö har vi arbetat för att ta fram en folder som presenterar deras nio mil långa Kyrkstig som leder från Skekarsbo i norr till Tärnsjö i söder. Projektet utvecklades under året till ett lokalt naturvårdsprojekt med mål att Kyrkstigen ska bli del av Upplandsleden. Folkräkning De elektroniska folkräknarna har funnits på plats och räknat besökare på Wik, Kyrkstigen, Aspbo, och Långalmarstigen. 10

11 Referensgrupp för friluftsliv/friluftsliv för alla Gruppen vill skapa ett forum för erfarenhetsutbyte för alla som på olika vis arbetar med friluftsliv i Uppsala län. Gruppen har haft ett kvällsmöte och arrangerat ett studiebesök på Centrum för naturvägledning och Kunskapsträdgården på SLU. Integration Arbete med integrationsinriktning har skett inom projekten Ut och In och Utflykt: Uppland (se ovan). Friluftspris och bidrag Friluftspris Årets friluftspris tilldelades Kurt Pettersson i Enköping för hans framgångsrika och mångåriga ledarskap i Friluftsfrämjandet i Enköping. Under tio års tid har han lett torsdagsvandringar och resor till landets alla smultronställen. Ekonomiskt stöd Tre friluftsprojekt beviljades ekonomiskt stöd Ylva Dahlström för projektplan för en cykeloch promenadväg utmed väg 255, mellan Vassunda och Flottsund. Ylva Andersson och Marina Queiroz för projektet Matparken i Gottsundagipen med bl.a. en visningsträdgård och samarbete med förskolor. Nora församling för upprustning av Kyrkstigen i Tärnsjö. Lokala naturvårdsprojekt (LONA) Under året utlystes nya statliga medel för stöd till lokala naturvårdsprojekt och flera nya projekt med friluftsinriktning startades. Natur för alla i Håbo är ett samarbetsprojekt mellan Håbo kommun, stiftelsen och HSO Bålsta. Projektet syftar dels till att långsiktigt integrera tillgänglighetsaspekterna i kommunens naturvårdsarbete, dels att undersöka behov och önskningar från HSO:s medlemmar vad gäller den tätortsnära naturen samt förbättra tillgängligheten till de två tätortsnära naturreservaten. Smultronställe Tegelsmorasjön är ett samarbetsprojekt mellan Upplandsstiftelsen, Tierps kommun och föreningen Tegelsmorasjön. Projektets syfte är att ytterligare öppna upp sjöns norra och mellersta del genom vegetationsbekämpning för att gynna fågellivet. Det ingår även att göra området kring fågeltornet mer tillgängligt och attraktivt för allmänheten. + Samarbete med Nora församling kring Kyrkstigen. NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdsarbete har bedrivits i samverkan med många parter och med omfattande extern finansiering från Världsnaturfonden WWF, staten, Fortum m.fl. Säkerställande av mark Stiftelsen verkar för fredande av biologiskt värdefulla marker dels genom förvärv och dels genom att ta fram kunskapsunderlag. Områden med både höga natur- och friluftsvärden samt ett nära samarbete med kommunerna prioriteras. Kontakter togs med Fortifikationsverket angående ön Björn i Björns skärgård, Tierps kommun. Verket avser att försälja en del av ön och stiftelsen har tillsammans med Tierps kommun inlett diskussion om förvärv. Under året blev fastighetsregleringen klar för ett område i Fageruddsåsens naturreservat, som stiftelsen förvärvat. En revidering av skötselplanen för naturreservatet har påbörjats. Fastighetsregleringen blev klar för ett mindre markförvärv intill Torslundagropens naturreservat i Enköpings kommun. Syftet var att få en enhetlig skötsel av området då stiftelsen äger och förvaltar naturreservatet. Kontakter togs med Uppsala Akademiförvaltning angående långsiktig skötsel av marker i anslutning till Tenabadet i Heby kommun. Ytterligare samtal fördes med markägaren till Källarberget, Tierps kommun, om förvärv av mark. En värdering av markområdet förbereddes. Förslag till beslut och en skötselplan för det planerade naturreservatet Källarberget bearbetades. Justeringar i avgränsningar genomfördes. Överenskommelse träffades med Älvkarleby kommun angående skötsel av marker som planeras ingå i det blivande naturreservatet vid Rotskär. - Inga markförvärv genomfördes vid Tierpskusten eller Rotskär. Ekologisk landskapsplanering vid Vällen Diskussioner hölls med länsstyrelsen angående eventuella tillköp till Naturreservatet Ola. Uppföljning av utplanterad svartoxe genomfördes på Pansarudden. - Arbetet med att utveckla ett eller flera smultronställen i området i samverkan med Ekeby bygdegårdsförening och Östhammars kommun kom ej tillstånd pga. resursbrist. - Skydd och skötsel av lövskogar i norra Vällen i samarbete med Länsstyrelsen och Bergvik Skog AB genomfördes inte. 11

12 Ekologisk landskapsplanering vid Dalälven Restaureringen av älvängar och strandskogar vid Bredforsen har fortsatt. Arbetet med att restaurera och sköta ängarna på Rotskär har utförts i samverkan med Älvkarleby kommun. Samverkansprojektet med Fortum fortsatte. Syftet är att sköta utvalda miljöer som älvängar och svämskogar längs Dalälven samt främja strömvattenfisk som harr och asp. Projektet stöds av Naturskyddsföreningen och finansieras via pengar från miljömärkt el. Stiftelsen deltar även i ett projekt om vattenfrågorna längs Dalälven där flera länsstyrelser är involverade. Skötsel av rikkärr i Älvkarleby drevs i samverkan med Älvkarleby kommun och Naturskyddsföreningen. En informationsskylt om rikkärr sattes upp vid en lokal där även en spång byggdes och en kallkälla iordningställdes. Arbetet stöds med medel från Länsstyrelsens åtgärdsprogram för rikkärr. Stiftelsen har deltagit i skötselrådet som Länsstyrelsen i Gävleborg bildat för skötseln av de gemensamma naturreservaten Bredforsen och Båtfors samt Natura 2000-området Marma skjutfält och Färnebofjärdens nationalpark. Tre mindre skogsängar som tidigare iordningställts för slåtter slogs för första gången i år. Stiftelsen deltog på uppdrag av Länsstyrelsen i domstolsförhandlingarna angående utbyggnaden av Untra kraftverk. + Ett nytt stort samverkansprojekt diskuterades med Vattenfall och stiftelsen tog fram en projektplan som sändes till Vattenfall. + Stiftelsen har inbjudits att delta i översynen av skogsbolaget Bergvik Skog AB:s marker i en så kallad ekologisk landskapsplanering. - Tryckningen av rapporten Naturinventeringen vid Untra på Fortums marker som genomfördes år 2009 blev inte av under året. Ekologisk landskapsplanering vid Länna Samarbetet med Holmen Skog AB inom projektet Länna eklandskap fortsatte. Ett avtal mellan stiftelsen och den lokala kretsen av Friluftsfrämjandet angående skötseln av vandringsstigen runt Ältsjön togs fram. Ytterligare skötselåtgärder längs stigen genomfördes. Ett nytt samarbetsprojekt som rör badplatser med naturomgivningar påbörjades under året i samverkan med Uppsala kommun. Flera badplatser berör Lännatrakten och de objekt stiftelsen arbetat med tidigare såsom Näsudden i Funbosjön och Borgardalsbadet vid Lötsjön. - Arbetet med att ta fram en folder om naturen i Lännatrakten, som beskriver arbetet med värdefulla lövträd i området, har inte gjorts pga. tidsbrist. - arbetet med att utveckla ett eller flera smultronställen i området kom inte till stånd pga. resursbrist. Insektsatlas Arbetet med att ta fram en publikation om sällsynta skalbaggar i länet återupptogs efter ett uppehåll. Arbetet stöds av Länsstyrelsen. + Arbetet med skalbaggspublikationen kunde återupptas. Mälarprojektet Delprojektet gällande restaurering av ängs- och hagmarker inom det lokala naturvårdsprojektet i Uppsala kommun har slutredovisats. Rådgivning kring betesmarksfrågor har utförts på några gårdar. Arbetet vid Ekolsund har fortsatt. Diskussioner kring en trädplan har tagit form och ett skötselråd har bildats där stiftelsen ingår. - Tidigare restaurerade områden har inte följts upp pga. tidsbrist. - Arbetet med att utveckla ängs- och hagmarker kring Salsta slott har inte utförts under 2010 pga. tidsbrist. + Gårdsbesök med rådgivning kring betesmarksfrågor. Roslagshagar Samarbetet med Världsnaturfonden WWF fortsatte under året. Externa medel har erhållits från WWF samt från staten för arbetet med hotade arter samt för anläggande av trägärdesgårdar. Övergripande Fortsatt planering har pågått i samverkan med WWF för att förstärka de ekonomiska resurserna för det fortsatta arbetet med vården av kulturlandskapet. En ansökan om projektmedel lämnades in till fonden Baltic Sea Ytterligare en ansökan om projektmedel till ett gemensamt Östersjöprojekt lämnades in till den Europeiska regionala utvecklingsfonden Central Baltic INTERREG IV Programme , tillsammans med parter från Estland och Lettland. Det lokala naturvårdsprojektet i Tierps kommun har slutredovisats. Inventeringar, skötsel och restaureringar Stängselersättning och avtal om betesdrift har tecknats med åtta gårdar i Östhammarsområdet omfattande 43 ha. Flera arrendeavtal har tecknats med olika markägare för att möjliggöra större restaureringar och långsiktig skötsel av betesmarker och slåtterängar med hotade arter. Ett tjugotal brukar-/markägarbesök har gjorts och gällt nya möjliga områden för restaurering och 12

13 stängsling, restaureringsplanering, skötselplanering och uppföljning. En ansökan om restaureringsstöd har lämnats in till Länsstyrelsen gällande Björkängsand på Tvärnö. En ansökan för anläggning av trägärdesgård har också lämnats in till Länsstyrelsen. Flera växttransekter som är utlagda i ett antal restaurerade hagar har följts upp. En kärlväxtinventering har utförts på Gluppudden samt en fjärilsinventering på Rönngrund inför restaureringsåtgärder på dessa områden. Möjligheten att utnyttja projektets djurtransportkärror, bergborr och slåtterbalk är uppskattad och har använts flitigt både på Hållnäshalvön och i Östhammarsområdet. Information Rapporten Roslagshagar färdigställdes och har skickats till berörda. Två fältvandringar anordnades för brukare, sommargäster och boende i projektområdet. Den ena vandringen hade temat det vikingatida landskapet då och nu och anordnades i samverkan med Länsstyrelsen. Den andra vandringen hade temat fjärilar och anordnades i samband med Tvärnödagen. Två nyhetsbrev om Roslagshagar har skickats ut till brukare och andra berörda. Information om Hållnäshagar har presenterats i Äng och Havs besökscenter i Hållnäs. Informationspunkter har ställts i ordning och en folder tryckts upp för Långalmastigen. En exkursion har planerats och utförts i Roslagen åt en grupp från Världsnaturfonden WWF där Roslagshagars arbete presenterades. WWF har beslutat att Norra Roslagen ska bli ett område som kommer att ingå i WWF:s nationella landskapsprojekt. Tre områden är utsedda: Vindelälven, Norra Roslagen samt Östra Vätternbranten. Naturbeteskött från Roslagen Försäljning av Naturbeteskött från Roslagen har legat nere under året. Det nyöppnade slakt- och förädlingsföretaget i Skebo bruk är kontaktat för ett eventuellt samarbete. - Ingen fortsatt kartläggning av igenväxande marker genomfördes pga. resursbrist. - Inga medel sökta från landsbygdsprogrammet för att anordna kurser om slåtter och skötsel av marker för mnemosynefjärilen pga. tidsbrist. - Medfinansiering till vinterbyggnader för djurhållning i prioriterade områden har inte sökts pga. resursbrist. + Ansökt om projektmedel för ett större Östersjöprojekt. Kulturlandskap i Heby Arbetet med bevarandet av flera hotade arter utvecklades ytterligare i ängs- och hagmarksmiljöer. Arbetet bedrivs med stöd från staten genom åtgärdsprogram för hotade arter. Diskussioner med markägare för att stärka utvecklingen av landskapsvården vid Vansjön inleddes. Ökad samverkan planerades. Rådgivning kring röjningsinsatser längs en del av Kyrkstigen utfördes. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Centrum för biologisk mångfald (CBM) Samverkansformer diskuterades, bl.a. CBM:s medverkan i nytt Östersjöprojekt. Samtalen fortsätter. Arbete med hotade arter Stiftelsens arbete med åtgärder för hotade arter har fortgått med god kvalitet under året men med något lägre aktivitet pga. minskade ekonomiska resurser. Fokus har legat på arter som finns i stiftelsens naturområden eller projektområden. Insatserna har främst finansierats genom stiftelsens budget, restaureringsstöd från Jordbruksverket och medel ur Åtgärdsprogram för hotade arter via staten. Arbetet bedrivs inom ramen för samtliga verksamhetsfält som hör till stiftelsens naturvårdsarbete. Ett samarbete kring information har även inletts med Länsstyrelsen under året och planeras pågår under tre år. Åtgärder för att gynna de hotade arterna mnemosynefjäril, gotlandssäfferotplattmal, ängsskäreplattmal och sköldbaggar på krissla har utförts inom ramen för Roslagshagar under året. Bland annat har omfattande restaureringar genomförts för sköldbaggar. Vidare har skötselförslag för lokaler med ängsskära på Hållnäshalvön utarbetats. Biotopvårdande åtgärder genom slåtter har genomförts på Raggarön för att gynna gotlandssäfferotplattmalen. En mycket viktig länk i arbetet har varit det positiva samarbetet med privata mark- och djurägare. Arbetet med ängsskäreplattmal har fortsatt i Heby kommun under året. Insatserna har främst omfattat biotopvård med röjning och slåtter. En viktig del i arbetet har även varit att diskutera den framtida förvaltning av områdena med aktuella markägare. Samverkan har fortsatt med Älvkarleby kommun angående skötseln av ängsmarker med ängsväddnätfjäril. Biotopvårdande insatser och restaureringar har utförts på Komossängen samt en nyupptäckt lokal för arten. Åtgärderna vid Komossängen stöds av Länsstyrelsens medel för skötsel av Natura 2000-områden. Arbetet med att gynna hotade arter på asp har fortsatt. På uppdrag av Fortum utfördes en uppföljande naturvårdsinventering på deras marker vid Dalälven. Att ta fram specifika åtgärdsplaner för aspfaunan ingår som en del i naturvårdsinven- 13

14 teringen/skötselplanen. På uppdrag av Uppsala kommun har stiftelsen tagit fram en ny skötselplan i Hågadalen-Nåsten, där skötsel för asprika miljöer prioriteras. Under 2009 fanns planer på att plantera ut bredbandad ekbarkbock i Båtforsområdet. Inför utsättningen utfördes bland annat biotopvårdande insatser såsom frihuggning av ek. Dock misslyckades kläckningsförsöken på Nordens ark och arten kunde därför inte sättas ut Tyvärr misslyckades framkläckningen även Arbetet med lindprogrammet har fortsatt och omfattar nio arter knutna till trädet lind. Vid Ekolsund har biotopvårdande insatser utförts. Restaurering och skötsel av en värdefull lindlokal vid Funbosjön har också gjorts inom ramen för projekt ekologisk landskapsplanering i Länna. Åtgärder för att gynna älvängslöpare har genomförts vid Bredforsen, främst i form av röjningar och slåtter. Samverkan har fortsatt med Älvkarleby kommun, Naturskyddsföreningen och Bergvik Skog AB angående skötseln av rikkärr. Biotopvårdande insatser och restaureringar har utförts på flera rikkärr genom främst röjningar. En informationsskylt om rikkärr har tagits fram som ska sättas upp på samtliga lokaler. Hotade kransalgsarter i sötvattensbiotoper har i samarbete med Hydrophyta Ekologikonsult inventerats med medel från Länsstyrelsen. Flera intressanta arter har påträffats under inventeringen. Under året har särskilt fokus lagts på att inventera sjöar i Heby kommun. Resultaten sammanställs i en rapport under vintern Den hotade kransalgsarten raggsträfse inventerades längs kusten med medel från Länsstyrelsen. En slutrapport har tagits fram. Flera projekt drivs för att gynna fisken asp. Stiftelsen har i samverkan med en lokal förening fortsatt att planera insatser för att göra det möjligt för aspen att vandra förbi dämmet vid Vånsjöbro i Örsundaån. Ett antal arbetsrapporter har skrivits som detaljerat beskriver arbetet med varje enskilt delprojekt inom hotade arter. Hotade kustfåglar Projekt hotade kustfåglar genomfördes enligt planerna och med stöd från Länsstyrelsen. En vetenskaplig utvärdering av projektets resultat mellan åren sammanställdes. Fågelfaunan visar en positiv utveckling i de skärgårdsområden där organiserad minkjakt bedrivs. I arbetet ingår ringmärkning och övervakning av skräntärna inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter. Särskilda insatser gjordes vid Sveriges största koloni av skräntärna i Björns skärgård. Häckningsframgången har varit obefintlig under tre år i följd och för att utreda orsaken sattes en övervakningskamera upp på ön. Den visade att havsörn och några enstaka gråtrutar tog alla ägg och ungar. De nya kunskaperna kommer att ligga till grund för vilka åtgärder som ska göras för att säkra kolonins framtid. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Vendelsjön Stiftelsen fortsatte samarbetet med ideella krafter vad gäller restaurering av strandområden samt ökad information till allmänheten. Inga avvikelser från verksamhetsplanen. Gräsöfonden Fonden har under året startat LONA-projektet Bevara och utveckla natur och friluftsliv på Gräsön (se nedan). Nyhetsbrev har sänts till bidragsgivare och fondens broschyr har delats ut till samtliga boende på ön. + LONA-medel beviljade. Lokala naturvårdsbidrag (LONA) Under åren bedrevs en stor mängd lyckade naturvårds- och friluftsprojekt i länet med stöd av medel från statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt, förkortat LONA. Under 2010 kunde kommuner åter söka bidrag från LONA, där Uppsala län har tilldelats 1,6 miljoner kronor att fördela ut på kommunerna. I juni beslutade Länsstyrelsen om att ge bidrag till tolv projekt i länet. Av dessa är Upplandsstiftelsen delaktig i nio. Två projekt inom naturvård är: Vendelsjön läcker är ett samarbetsprojekt mellan Tierps kommun, Föreningen Vendelsjön, Fyrisåns vattenvårdsförbund, stiftelsen samt en privatperson. Projektet är en förstudie som ska utgöra underlag för beslut om kommande åtgärder för att återuppbygga den vall som ska hålla vattenståndet i Vendelsjön. Bevara och utveckla natur och friluftsliv på Gräsön är ett samarbetsprojekt mellan Östhammars kommun, Gräsöfonden och stiftelsen. Projektet syftar till att tillsammans med lokala aktörer och föreningar skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av friluftsliv och naturturism samt att allmänhetens möjlighet till natur, kultur och friluftsliv stimuleras och underlättas. En plan för en central naturvägledningsplats kommer också att arbetas fram inom projektet. Upplands flora Upplands flora färdigställdes under året. Stiftelsen har på olika sätt bidragit till publikationen bl.a. genom ett årligt anslag och genom framtagning av kartor. Strandskyddsområden i Enköpings kommun I samverkan med Enköpings kommun har stiftelsen inventerat och beskrivit naturvärden inom strandskyddsområden (0-300 m från standen) på Grönsö och Arnö i Mälaren. 14

15 Naturvårdsprogram för Håbo kommun Samarbetet med Håbo kommun att ta fram ett naturvårdsprogram med beskrivningar och kartmaterial över värdefulla natur- och friluftsmiljöer för hela kommunen har slutförts. Naturvårdsplanen har remissbehandlats och en tryckt version planeras till Naturvårdspris Naturvårdspris delas ut vart annat år är nästa tillfälle. Bidrag till föreningar och enskilda personer Ekonomiskt stöd har beviljats till följande naturvårdsprojekt: Frösåkers Hushållningssällskap för försök att minska användningen av avmaskningsmedel till hästar. Miljöföreningen Fyris Östra källor för vassklippning och slyröjning utmed stränder i Dannemorasjön. Almunge Knutby ornitologiska förening för fortsatt restaurering av sjön Kärven. Gröna Kunskapshuset för utrustning för att kunna visa bildspel om natur- och kulturmiljöer från Tärnsjöområdet, samt för att anordna ett s.k. djurhus med gamla lantraser som en attraktion vid Kunskapshuset. Naturskyddsföreningen i Uppsala för inventering av skyddsvärd skogsmark vid bl.a. Hocksbo, Åkerlänna och Björklinge. Föreningen Vendelsjön för en bildserie på föreningens hemsida, där landhöjningen vid Vendelsjön visas för de senaste 5000 åren. Rådgivande grupp Stiftelsens rådgivande expertgrupp för gröna naturvårdsfrågor träffades vid två tillfällen. Vattenvård Kustvatten I samarbete med SKUTAB och Östhammars kommun har arbetet med miljöförbättrande åtgärder i Östhammarsfjärden och Granfjärden påbörjats. Statliga medel beviljades för arbetet. Omfattande inventeringar av viktiga lek- och uppväxtmiljöer för kustfisk i västra Öregrundsgrepen är genomförda. Arbetet finansieras med statliga medel. I samarbete med SKUTAB och Länsstyrelsen har arbetet fortsatt med att freda värdefulla havsvikar i Gräsö skärgård från fiske under lekperioden. Planering av konkreta åtgärder i vattenmiljöer i stiftelsens områden har inletts. Arbetet med att ta fram underlag för skötsel och vård av terrestra och akvatiska miljöer i och kring Långalmafjärden och Kavarösystemet har initierats. Arbetet finansieras med statliga medel. Projektledaren har deltagit vid flera kurser, seminarier och konferenser. - Informationsinsatser och sammanställningar kopplade till kustdatabasen har inte gjorts eftersom databasen inte är färdig. - Rapporten som sammanställer stiftelsens kustvattenarbete har inte färdigställts. - Inga våtmarker har restaurerats för främjandet av fisklek och retention av näringsämnen. Planeringsarbete avseende flera olika objekt pågår. - En förvaltningsplan för vatten- och landområden runt Östhammarsfjärden och Granfjärden har ej tagits fram. Medel för detta söks våren Diskussioner om projekt som belyser för- och nackdelar för vattenmiljön som strandbete har ej genomförts. - Biotopvårdande insatser i Öregrundsgrepen ej genomförda. Planering pågår. Sjöar och vattendrag Fyrisån provfiskades för tredje gången efter att den nya fiskvandringsvägen vid Islandsfallet i Uppsala öppnades. Nytt för i år var fiske med ryssja för att dokumentera lekvandrande fisk samt inventering av musselförekomst. Glädjande var att det vid elfiske i omlöpet vid Upplandsmuseet noterades hela tio arter i den konstgjorda biotopen. Inga aspar fångades dock. Underlagsmaterial avseende vatttenmiljöer har tillförts revideringen av skötselplanen för natureservatet Hågadalen-Nåsten. I samband med detta fortsatte elprovfisket i Hågaån. Ån provfiskades även under lekperioden med ryssja för att dokumentera fiskförekomst. Ingen asp fångades. Inventering av vandringshinder för fisk i Knivstaån genomfördes. Insatser för att förbättra harrbeståndet i Bredforsen gjordes. Här ingår provfisken efter harr och öring, skärpta regler för fiske samt förberedelser inför biotopvårdsåtgärder. Diskussioner förs med kraftverksägaren kring mer naturlika vattenflöden. Fiskeguiden för Uppsala län har reviderats. Vansjön i Heby I samverkan mellan Heby kommun, en förening och stiftelsen har ett underlag tagits fram för att möjliggöra restaurering av Vansjön. + Arbete påbörjat med att se över förvaltningen gällande fisket på Ekoln. - Biotopvård ej genomförd i Bredforsen. Planeringsarbete pågår. - Biotopvård i Hågaån ej genomförd. Förberedande inventeringar har genomförts. - Kransalgsrapport färdigställs Plan för återskapa vandringsvägar i Knivstån tillsammans med Knivsta kommun ej genomförd. - Fiske som integrationsprojekt har inte startat. 15

16 ÖVRIG NATURVÄGLEDNING SAMT INFORMATIONSARBETE Hemsida Hemsidan har lagts in i ett nytt publiceringsverktyg och innehållsmässigt reviderats fullständigt. Viss information finns även på engelska och tyska. Internetadressen kommer i början av 2011 att länkas till Upplandsstiftelsens hemsida där Smultronställen i naturen integrerats med övriga utflyktstips. Naturvägledning Stiftelsen samverkar med Biotopia som är ett nav för naturvägledning och fungerar som vägvisare ut till naturen i länet. Stiftelsen har en anställd informatör vid Biotopia. Målgrupper är skolelever på alla stadier och allmänheten. Biotopia hade besökare under året. + Ett oväntat och glädjande högt antal personer besökte Biotopia. + Hemsidan blev mer grundligt genomarbetad än planerat. + Integrationen av utflyktstips med Smultronställen i naturen genomfördes tidigare än planerat. ANVÄNDA FÖRKORTNINGAR Geocashing Skattjakt med hjälp av GPS-koordinater GIS Geografiskt Informationssystem GPS Geografisk positionsbestämning mot satellit Life EU:s fond för naturvård LPU Långtidsplanerat fastighetsunderhåll ÅGP Åtgärdsprogram för hotade arter Övriga informationsåtgärder Två nyhetsbrev har sänts per e-post till den i sammanhanget prioriterade gruppen om ca 800 personer. Verksamheten har presenterats i Äng och Hav besökscenter i Hållnäs under sommaren. 16