UIC bolag på internationell innovationsturné

Transkript

1 UIC bolag på internationell innovationsturné Första stopp Silicon Valley First på First North Isconova - första UIC bolag som noteras Innovationspolitiken får inte bli regionalpolitik UICs vd Per Bengtsson tycker till Innovativ nyhet i operationssalen Vindkraft ute till havs Genväg till arvsmassan

2 3 37 INNEHÅLL 3. Vd har ordet Innovationspolitiken får inte bli regionalpolitik. 7. UIC får idéer att växa UICs program för utveckling av innovationer och affärsidéer till framgångsrika företag. 9. Ågerup investerar i UIC bolag Genväg till arvsmassan Halo Genomics. 16. PRIM ger möjligheter 17. Riksdagsseminarium UIC i maktens korridorer Internationell innovationsturné 22. Smarta innovationer i operationssalen NINWISE. 26. Nya index från Valueguard 28. Vindkraft långt ute till havs Hexicon. 34. Internationalisering från start UICs inkubatorprogram ger stöd och know-how. 36. Ny teknik ger rent vatten 37. Först på börsen med sin teknik att vässa vacciner Isconova. 42. Uppdrag affärscoach 47. UIC program & bolag 50. Snabbgenomgång av UIC året 54. UIC året i siffror Personal 56. Resultat Styrelse 58. Summary UIC Annual Report 50 UIC året 2010 har summerats. Alla resultat, reportage och intervjuer med UIC bolag och affärscoacher kan du läsa om här i UICs Årsberättelse

3 Innovationspolitiken får inte bli regionalpolitik Per Bengtsson, vd Uppsala Innovation Centre UIC I flera av våra bolag har det skett fantastiska framsteg som lyckade affärer, strategiska samarbeten, finansieringar och börsintroduktion under det gångna året. Det är som tidigare en stor bredd gällande branschtillhörighet hos UIC bolagen, vilket stärker vår valda affärscoachmodell som möjliggör att matcha rätt kompetens, efter behov, till våra bolag oavsett bransch. Vår stab av affärscoacher är en stor och avgörande kompetensresurs i UIC. Med erfarenhet från vår framgångsrika affärscoachmodell har vi under året jobbat vidare med projektet Industrialiseringsprocesser i Innovativa Miljöer (IIM), vilket ska resultera i en metod och process för att kunna komplettera våra bolags behov av industrialiseringskompetens. Vi tror mycket på att IIM ytterligare ska säkra en positiv utveckling i våra bolag. Den positiva utvecklingen i våra bolag är det viktigaste resultatet som vi kan visa på. Därför ägnar vi större delen av vår årsrapport åt att visa på dessa framsteg, men även UIC har utmaningar att hantera. En av de kanske hittills tuffaste utmaningarna sedan starten av UIC har varit den process som pågått under året med att förstärka vår egen finansiering. Ett arbete som har lett oss in i flera viktiga diskussioner med regionala och nationella beslutsfattare om frågor gällande vår innovationspolitik. Bakgrunden till finansieringsfrågorna gällande UIC består av tre delar. För det första: Vår verksamhet har vuxit då allt fler projekt och bolag med behov av UICs program söker och uppfyller våra krav. Det finns också en efterfrågan på att bredda UICs koncept föratt passa fler företag än vi generellt jobbar med idag. Flera nya finansieringsprodukter för tidiga projekt och bolag har tillkommit under året, vilka villkoras till att projekten eller bolagen finns antagna till UIC eller annan godkänd inkubator. Det är en framgång för den åsikt vi argumenterat för under en längre tid, att de nationella aktörerna oftare borde nyttja vår lokala kunskap om våra företag i sina beslutsmodeller. Samtidigt blir det en utmaning för vårt eget innovationssystem; att vi har resurser att supportera de projekt och bolag som är välförtjänta av denna typ av finansiering. Det är ett skäl till att UIC behöver en förstärkt finansiering. För det andra: En verksamhet som den vi idag bedriver, i mycket god sam- q 3

4 4

5 Det får inte bli nya supportsystem och finansieringsmodeller för varje år verkan med övriga aktörer i innovationssystemet, måste nå en mer långsiktig finansiering än vad vi har haft. UICs finansiering har hittills varit ettårig med en horisont på som kortast tre månader. Den långsiktiga finansieringen är och har varit en stående fråga vid UICs styrelsesammanträden under ett par års tid. För det tredje: Vi, våra ägare och intressenter är mycket stolta över att UIC har så stor andel privat finansiering. Vi är den inkubator inom Innovationsbrons inkubatorprogram (IBIP) som har den största andelen privat finansiering. Vintern 2010 kom inbjudan till Innovationsbrons nya nationella inkubatorprogram Business Incubation and Growth Sweden (BIG). Det var en mycket ambitiös utlysning som speglade den positiva utveckling vi haft bland Sveriges ledande inkubatorer. För att vara behörig sökande till elitprogrammet SUMMIT krävdes bland annat en viss andel finansiering från inkubatorns så kallade intressenter, vilka är lärosäten, kommuner och regionen. Vår stolthet över den starka privata finansieringen dämpades av att det nu visade sig att UIC var den inkubator som hade lägst regional offentlig finansiering. Så låg att vi inte var behöriga att söka till SUMMIT. Detta blev för många av oss en ödesfråga. Att falla ur på grund av för liten andel offentlig finansiering kändes hårt. Tack vare många personers engagemang och problemlösningsförmåga, vill jag redan nu avslöja att UIC blev behörig att söka SUMMIT till slut. En fråga jag ofta fick under processen att finna rätt finansiering till UIC var Hur kan privat finansiering vändas till en nackdel? Jag håller helt med om frågan och det måste premieras mer om man har en privat finansiering, likt den UIC har. Samtidigt ser jag en tydlig trend att innovationspolitiken, inte bara i Sverige utan inom hela EU, trycks ner till regionerna. Det är då lite lättare att förstå att man från nationell nivå vill se sina offentliga regionala medspelare svara upp med en medfinansiering för att tydliggöra deras intresse, engagemang och långsiktiga ansvarstagande. Samtidigt blir det viktigt att regelverk för hur och vad ett lärosäte får finansiera är kristallklart. Så är inte fallet idag. Dessutom bör tilldelningen av regionala medel speglas mot antalet invånare och tillväxtpotentialen i en region. Vårt regionförbund i Uppsala har cirka 8 miljoner kronor till sitt förfogande gällande företagsstödjande åtgärder. Vad möjliggör det för satsningar i en region som Uppsala där vi har många invånare, ett starkt näringsliv, två universitet och statliga verk. Innovationspolitiken får inte bli regionalpolitik. Det var en anledning till varför jag förra året önskade en innovationsminister med ansvar för Sveriges innovationsfrågor. Tänk om vi fick del av de 2 miljarder kronor som nu placerats i den statliga fonden för Norrlands inland, Norrlands Innovation AB. Visst är jag avundsjuk, men tänk om vi fick motsvarande några procent per år av 2 miljarder kronor för investeringar i tidigt skede i våra bolag i Uppsala län. Vi har ju bra bolag men för lite tillväxtkapital till dem. Det går bra för Sverige. Ja, så säger vår regering och vi ligger i topp i flera rankinglistor såsom att vi har den näst bästa konkurrenskraften i världen enligt World Economic Forum (WEF) och att Sverige är etta gällande innovationer enligt Innovation Union Scoreboard (som ersätter tidigare European Innovation Scoreboard). Visst ska vi glädja oss över detta, men det innebär tyvärr inte ett självklart samband med en framtida stark tillväxt. För att möjliggöra en framtida stark tillväxt måste vi lyckas med att skapa förutsättningar för att många nya, inledningsvis små, företag kan växa och bli stora. Det pågår aktiviteter och satsningar i landet för att stödja nyföretagandet och utvecklingen av tidiga företag. Det gäller att dessa satsningar synkroniseras och koordineras med tidigare aktiviteter så att vi uppnår maximal effekt av de medel som vi har tillgång till för detta viktiga ändamål. Vi måste kunna erbjuda långsiktiga satsningar så att vi kan bygga förtroende hos våra kunder entreprenörerna. Det får inte bli nya supportsystem och finansieringsmodeller för varje år. En önskan jag hade förra året, inför det stundade valet, var att Sverige skulle få en innovationsminister som kunde ansvara för landets innovationspolitik. Mot slutet av valspurten kom innovationsfrågorna upp till diskussion och rollen som innovationsminister diskuterades. Vi har nu fått en innovationsminister och jag har stora förväntningar. Ska jag vara riktigt ärlig så uppfattade jag inte riktigt när beslutet om innovationsminister togs, men vid ett av våra besök hos Näringsdepartementet fick jag en glad dunk i ryggen med orden Ser du, nu har vi en innovationsminister. Det är vid få tillfällen som jag googlat så intensivt under ett pågående möte för att få fram namnet på personen i fråga. Då fick jag bara upp personer från oppositionen. Vår näringsminister är också vår innovationsminister och ansvarar nu för att ta fram Sveriges Innovationsstrategi q

6 Vi måste lära oss att göra bättre affärer av våra innovationer Vi deltog i den kickoff, som genomfördes 17 februari 2011, för Innovationsstrategin 2020 och vi har medvetet satsat på att engagera oss i innovationsfrågorna under året. Ett intressant och givande tillfälle var när vi tillsammans med vårt Alumnföretag ÅAC Microtec fick inbjudan och möjligheten att arrangera ett riksdagsseminarium. Då liksom vid tidigare möten har vi från UIC lyft följande frågor: Sverige är ett innovativt land, men det är ändå svårt att se ett nytt SKF, Volvo eller Ericsson växa fram. Vi måste lära oss att göra bättre affärer av våra innovationer. Det jobbar vi och landets andra inkubatorer med. Låt oss utveckla dessa ytterligare och satsa långsiktigt på ett bra påbörjat arbete. En intressant jämförelse är att budgeten för Sveriges inkubatorprogram motsvarar vad Malmö kommun lade på ungdomsarbetslösheten förra sommaren. UIC har visat på att de offentligt satsade medlen i vår verksamhet återbetalas mellan fem till tio gånger pengarna under innevarande år. Nu går det bra för Sverige låt oss växla upp våra pengar tio gånger. Det statliga riskkapitalet finns, men inte i rätt fas. Fördela om de statliga medel som finns för investeringar så att de kan komplettera den brist av kapital som idag råder i tidiga skeden. Om vi får hjälp via till exempel Industrifonden, Fouriertransform, Sjätte AP-fonden och nya Norrlands Innovation AB så ska de få del av vår kunskap om bolagen för att på så sätt kunna göra säkrare investeringar och till lägre omkostnader. Att på detta sätt återanvända vår kunskap om företagen kommer att skapa besparingar i flera bedömningsprocesser, vilket i sin tur möjliggör en god statlig hockey stick (uppväxling) på satsat statligt såddkapital. Om staten börjar investera i tidiga skeden så kan vi lättare få med privata investerare. Kanske skulle ett riskkapitalavdrag vara möjligt för privatpersoner? Vi måste ha en bra regionalpolitik men blanda inte samman den med innovationspolitiken. Innovationsstöd är vinstbringande för staten om vi bara kan särredovisa det. Vi måste både våga fördela medlen dit innovatörerna finns och efter innovationssystemens prestationer. Dessa frågor har UIC tillsammans med bland andra STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) lyft vid våra möten med tjänstemän och politiker i vår regering och riksdag och vi behöver jobba vidare med dessa frågor för att nå målet. Av många upplevs nu innovationssystemet i Uppsala som ett starkt och enat gäng. Det håller jag med om och ett ytterligare bevis på detta är då vi i december 2010 flyttade in i nya gemensamma lokaler, Origo, i Uppsala Science Park, nu även tillsammans med Innovationsbron. Ett bra styrkebesked på hur viktigt det är för oss alla organisationer att sitta tillsammans för att effektivare kunna utveckla våra gemensamma bolag och kunna hantera våra kunder på ett bra sätt då vi enklare och snabbare kan hjälpas åt vid förfrågningar. I Origo har vi fått funktionella lokaler och bristen på mötesrum är avhjälpt. Våra bolag kan nu låna mötesrum av oss, vilket knyter oss samman ännu mera. Möjligheten till våra särskilda satsningar i Östhammar tillsammans med SKB har genererat fem intressanta företagsprojekt under året, liksom utkomsten av satsningarna på Innovation Akademiska. Satsningarna i Östhammar har också gett oss möjligheten att anpassa UICs programkoncept till mer mogna bolag med nya utvecklingsområden för sin affär. Det finns mer att utveckla i UIC och många fler projekt och företag som vi vill jobba tillsammans med för att stärka deras affärsutvecklingsprocess. Vi i UIC sporras av våra företags framgångar och den fina feedback de ger oss. I det sammanhanget är det med glädje jag nu kan läsa beskedet från Innovationsbron att UIC ingår i BIG SUMMIT som en av landets främsta inkubatorer. Jag hoppas nu på att vår innovationsminister blir våra bolags skyddsängel. Per Bengtsson vd Uppsala Innovation Centre UIC 6

7 UIC får idéer att växa Uppsala Innovation Centre UIC är en företagsinkubator för tillväxtföretag i Uppsalaregionen som erbjuder kvalificerad rådgivning och stöd för framgångsrik affärsutveckling. Hos oss får entreprenörer, forskare, innovatörer och affärsmän hjälp att realisera sina idéer och utveckla sitt eget affärsmannaskap. Vi erbjuder en dynamisk och väl beprövad process för att utveckla människor, affärer och företag. Målsättningen är att bidra till att fler livskraftiga tillväxtföretag etableras i regionen. UIC erbjuder fyra starka affärsutvecklingsprogram som ger företag stöd att utvecklas UIC Business Start UIC Business Lab UIC Business Accelerator UIC Alumni UIC arbetar med en framgångsrik affärscoachmodell. Affärscoacherna är seniora affärsmän och affärskvinnor med lång industriell och kommersiell erfarenhet. Affärscoacherna stödjer de nystartade företagens ledningsgrupp och bidrar med sin kunskap, erfarenhet och sina etablerade kontakter med viktiga nätverk. Tydliga ömsesidiga krav finns för samarbetet mellan UIC och bolagen. UIC är öppet för företag med ursprung i alla samhällssektorer och har under många år bidragit till att innovativa tillväxtföretag etablerats inom regionen. UIC rankas som en av Sveriges främsta inkubatorer med dokumenterat goda resultat. Ägare till UIC är till lika delar ALMI Företagspartner Uppsala AB, Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle (STUNS), SLU Holding AB samt Uppsala universitets Utveckling AB. UIC ingår i Innovationsbrons Inkubatorprogram IBIP och har fått vidare förtroende att delta i Business Incubation and Growth Sweden, B.I.G. Sweden, med start under UIC är även medlem i Swedish Incubators & Science Parks, SISP, som är en branschorganisation för Sveriges inkubatorer och science parks. UIC tar inte några ägarandelar i bolagen. UIC företag får hjälp att finna finansiering och tillgång till kommersiella och tekniska nätverk. UIC ger viktigt stöd i industrialiseringsfasen när företagets produktion ska igång på allvar. Läs mer på: UIC erbjuder tillgång till internationella kontakter i flera världsdelar. q 7

8 Uppsala Innovation Centre Inkubatorprogram UIC BUSINESS START UIC BUSINESS LAB UIC BUSINESS ACCELERATOR UIC ALUMNI AFFÄRSCOACHER UIC RESURS UIC PARTNER UIC Business Start UIC Business Start riktar sig till blivande entreprenörer som ännu inte kommit igång med sitt företag eller som är osäkra på den affärsmässiga bärkraften i sina idéer. UIC Business Lab UIC Business Lab syftar till att stärka den tidiga affärsutvecklingsprocessen i projekt på väg mot bolagisering eller i redan startade bolag. UIC Business Accelerator UIC Business Accelerator vänder sig till nystartade bolag som är nära marknadsintroduktion av en produkt eller tjänst. UIC Business Accelerator erbjuder ett stimulerande och utvecklande inkubatorprogram som ger företaget tillgång till viktiga resurser som affärscoaching och rådgivning, finansiering, seminarier som stödjer bolagets affärsutvecklingsprocess, nätverk och välutrustade lokaler. UIC Alumni UIC Alumni vänder sig till företag som lämnat UIC Business Lab och/eller UIC Business Accelerator. UIC Alumni skapar tillfällen för erfarenhetsutbyte mellan företag inom UIC. Partner UICs partner bidrar med kunskap och kompetens genom bland annat seminarier, individuell rådgivning och bidrar till finansieringen av UIC. UIC Resurs UIC Resurs är ett nätverk av utvalda resurser som erbjuder avancerad teknologisk utrustning, laboratorier, renrum, proof-of-concept studier, verktyg för informationsinhämtning/analyser och mycket mer. Idén är att tidiga företag eller projekt snabbt ska få tillgång till resurser som de själva saknar. Resurser som är viktiga för utvecklingen av företagets produkter och tjänster. 8

9 Ågerup ny delägare i UIC företaget ModPro Innovatören och entreprenören bakom Q-Med, Bengt Ågerup tar plats i ModPros styrelse och går in som ny delägare i det spännande Uppsalaföretaget. Bengt Ågerup ModPro är ett expansivt UIC företag som utvecklar en ny typ av kemiskt framställda bindare till proteiner för läkemedelsutveckling och diagnostiska tester. - Vi är mycket glada över att Bengt Ågerup knyts till företaget och tar plats i vår styrelse. Det betyder mycket för ModPro. Just nu arbetar vi intensivt med att etablera oss internationellt, att Bengt Ågerup i det läget väljer att investera i ModPro ser vi som ett gott betyg och en positiv kvalitetsbedömning av företaget. Vi är också övertygade om att hans affärskompetens och långa erfarenhet blir en viktig del i vårt styrelsearbete. Bengt Ågerup känner oss väl och vet potentialen i företaget. Q-Med har under många år varit en av ModPros största kunder, säger Lars Baltzer, grundare och vd i ModPro. - Det känns inspirerande att följa ModPro med sin spännande teknologi som går i takt med den kraftiga utvecklingen av produkter baserade på vår ökande kunskap om proteiners roll i cellen, säger Bengt Ågerup. ModPro utvecklar en unik och alldeles egen teknik som används för att binda molekyler. Tekniken används inom fyra olika affärsområden. De fyra områdena är läkemedelsutveckling, in-vitro diagnostik, medicinska avbildningar och industriell rening av proteiner. Dessutom utvecklar man en portfölj av läkemedelsmolekyler baserat på sin egen unika bindarteknologi. ModPro ingår i UIC Alumni. 9

10 10 Olle Ericsson, vd HaloGenomics och Yvonne Petersson, affärscoach i HaloGenomics.

11 Halo Genomics har på kort tid tagit stora och viktiga steg på den internationella marknaden. Ett bra team, en bra produkt och bra affärscoacher är några av framgångsfaktorerna. Under våren stod det klart att Halo Genomics tagit ännu ett viktigt steg ut på den internationella marknaden. I ett pressmeddelande berättade företaget om ett nytt samarbetsavtal med det amerikanska företaget Life Technologies. Avtalet innebär att Halo Genomics teknik rekommenderas för Life Technologies sekvenseringsplattform och att företagen samarbetar runt marknadsföringen. - Life Technologies är en stor och stark aktör som utvecklar maskinell utrustning till laboratorier och kliniker för analys av DNA-prover. De har ingen egen provprepareringsteknik utan rekommenderar sina kunder att använda den teknik vi utvecklar. Det betyder mycket att Life Technologies som är etablerade på marknaden har identifierat oss som en lämplig leverantör till deras system. Vi hoppas att avtalet ska ge en hävstångseffekt, att vi med det här förtroendet i ryggen kan fortsätta bygga vårt varumärke på marknaden, säger Olle Ericsson, vd Halo Genomics. Om man nu kan prata om genvägar i det här sammanhanget så är det precis det som Halo Genomics erbjuder. Halo Genomics utvecklar metoder för att isolera de delar av arvsmassan som man är intresserad av att studera. En ny generation analysinstrument har gett forskarna betydligt större tillgång till analys av den genetiska koden. Halo Genomics arbetar med en provprepareringsteknik som möjliggör analys av tusentals regioner i arvsmassan i en enda analys. Genom att tillsätta en reagens i provet är det enkelt att plocka ut de delar av arvsmassan som man är intresserad av. Halo Genomics har gjort hemarbetet väl. Tekniken som används är resultat av framgångsrik forskning på Rudbecklaboratoriet av grundarna Henrik Johansson, Magnus Isaksson, Fredrik Dahl och Johan Stenberg som numera också arbetar i företaget. Man har en stark patentportfölj, proof of business är avklarat, det finns en stor tro på produkten och man arbetar på en marknad med stark tillväxt. Kunderna finns framför allt inom akademin och på forskningsinstitutioner samt serviceföretag. - Tekniken vi erbjuder är intressant inom flera områden. Den ger forskare tillgång till arvsmassan på ett effektivt sätt. Idag används vår teknik inom cancerforskning och forskning kring ärftliga sjukdomar. q 11

12 Tekniken vi erbjuder är intressant inom flera områden. Den ger forskare tillgång till arvsmassan på ett effektivt sätt. Idag används vår teknik inom cancerforskning och forskning kring ärftliga sjukdomar

13 Teamet på företaget tillsammans med en dynamisk coachning av UICs affärscoacher i företagets olika faser är två viktiga framgångsfaktorer för Halo Genomics snabba etablering på marknaden. - Vi är ett bra team. Många av oss har arbetat ihop länge och nyckelpersoner har anslutit längs vägen. Vi har högt i tak. Alla är med på vad vi ska göra och överens om vart vi är på väg. Vi har lämnat de akademiska målen bakom oss och arbetar med kommersiellt fokus. Vi lade ner mycket arbete för att tidigt få en kund. Att arbeta nära kunderna har vi fortsatt med och vår uppgift nu är att bygga värde i företaget för våra aktieägare. Halo Genomics ingår i UIC Business Accelerator sedan I takt med att företaget vuxit har nya frågor hamnat överst på agendan. UIC har snabbt svarat upp mot behoven och presenterat affärscoacher med olika profil och erfarenhet som matchat behovet i företaget. Idag är Yvonne Petersson affärscoach och fokus är finansiering av bolaget för en internationell expansion och etablering. - Vi har arbetat med tre olika affärscoacher. Vår första utmaning var helt enkelt att bygga företaget från grunden. Nästa utmaning var att arbeta med företagets sälj och marknadsföring och nu står vi inför en ny utmaning där vi söker finansiering för en satsning i USA. I de här tre stegen har vi, och har haft, affärscoachens kunskap och erfarenhet till hjälp för att komma fortare fram. Det är ett tufft arbete som redan går på högvarv. Affärscoachens erfarenhet gör skillnad. - Som affärscoach fungerar jag som en rådgivare. Olle är en självständig person och min roll i Halo Genomics är att vägleda och stötta honom. Jag sitter också med som adjungerad i styrelsen under tiden mitt uppdrag pågår. Vi startade jobbet med ett första möte där vi lade upp strategin och gick igenom upplägget för ett investeringsmemorandum. Vi har också en tidsplan för när utskick, besök, deltaganden på investeringsforum och uppföljning ska ske. Olle och jag träffas eller hörs via telefon för att följa upp att det vi planerar händer. Som affärscoach kan jag aldrig ersätta vd och ledning i ett företag. Jag fungerar som rådgivare i bakgrunden. Eftersom jag har lång erfarenhet av investeringsfrågor från insidan från jobb på Industrifonden och privata riskkapitalbolag, kan jag bidra med kunskap om hur investerarna tänker. Jag vet vilka fallgropar i investeringsavtalen man ska undvika, vilka checklistor investerarna har, hur alternativa finansiella upplägg ser ut med mera. Den kunskapen använder jag nu för att stötta Olle och företaget, säger Yvonne. Yvonne har arbetat som affärscoach i Halo Genomics i drygt ett halvår. - Det är ett kul bolag och jag tror att de också har tur med bra tajming. Det måste komma något nytt, nya tester, nya möjligheter och nya metoder som förenklar och snabbar på arbetet att ge oss ökad kunskap om olika sjukdomstillstånd. Här passar Halo Genomics teknik in mycket väl. Arbetet har gått fort inom företaget. Mitt arbete pågår fram till hösten och sedan får vi se. Olle och jag har kontakt nästan varje vecka. Ofta via telefon eller mejl för att stämma av handlingsplanen och utvärdera det som hänt. Halo Genomics är ett självständigt företag, de har drivet själva och behöver inte stödet från en affärscoach så länge till. 13 q

14 Halo Genomics ingår i UIC Business Accelerator sedan UIC har snabbt svarat upp mot behoven och presenterat affärscoacher med olika profil och erfarenhet som matchat behovet i företaget. Idag är Yvonne Petersson affärscoach och fokus är finansiering av bolaget för en internationell expansion och etablering. 14

15 För Olle och Halo Genomics har UIC och hela innovationssystemet spelat en stor roll. Just nu via affärscoachning. I tidigare skeden var det andra delar av systemet som gav skjuts framåt. - Jag har haft en vilja att starta eget och blev verkligen inspirerad efter ett seminarium som UIC stod bakom. Forskarpatent betydde också mycket i tidigt skede. I UIC Business Lab lär man sig principerna att driva företag och i UIC Business Accelerator fick vi kontakt med affärscoacherna och värdefull hjälp när det gäller finansiering och mycket mer. Connect Uppsala har också hjälpt till liksom Uppsala universitets holdingbolag UUAB som investerade i oss. Det betyder mycket och visar att man tror på företaget, säger Olle. Nu är siktet inställt på den amerikanska marknaden. - Vi vill expandera på den amerikanska marknaden som är stor för oss. Det är också vår nya partner Life Technologies hemmamarknad. Vikten av direkt kundkontakt, logistiklösningar samt tidsskillnaden talar för direkt närvaro i USA. För oss är det positivt att UIC har ett samarbete på amerikanska västkusten med ett innovationscenter som kan fungera som en sorts bas där infrastrukturen redan är på plats, säger Olle Ericsson, vd Halo Genomics. Go West är det som gäller nu för Halo Genomics. Halo Genomics ingår i UIC Business Accelerator. Halo Genomics erbjuder en ny teknikplattform för nästa generations sekvensering - det snabbast växande segmentet inom life science-marknaden idag. Företaget startade 2009 och utvecklar metoder för att isolera de delar av arvsmassan som man är intresserad av att studera. En ny generation analysinstrument har gett forskarna betydligt större tillgång till analys av den genetiska koden. Halo Genomics provprepareringsteknik Selector Technology TM möjliggör analys av tusentals regioner i arvsmassan i en enda analys genom att utföra miljontals PCRreaktioner i ett enda provrör. 15

16 PRIM ger möjligheter Affärscoachning, finansiering, entreprenörsmatchning, internationalisering, kommersialisering av forskning och affärsutvecklingsprogram. Det är viktiga funktioner i ett fungerande innovationssystem. Just dessa områden var kärnan i det nyss avslutade EU-projektet PRIM, där Uppsala Innovation Centre UIC varit delaktig. PRIM Processer och Relationer i Innovativa Miljöer var det största regionalfondsprojektet i östra Mellansverige och pågick mellan 2008 och Det omfattade 58 miljoner kronor, varav 16 miljoner kom från EU. Fem län, två lärosäten, fyra inkubatorer och fyra science parks skulle tillsammans utveckla befintliga innovationsmiljöer med fokus på inkubatorverksamhet, med nära koppling till akademin. - Projektet har inneburit en unik möjlighet till erfarenhetsutbyte och lärande. Alla innovationssystem har haft olika kompetenser och styrkeområden att dela med sig av, säger Christer Wikner, som för UICs räkning var projektledare för området finansiering. När projektet summeras visar resultatet bland annat att över 650 företag fått möjligheten att delta i dessa innovativa miljöers verksamheter, nya företag har bildats och jobb har skapats. Andra konkreta resultat är att grunden har lagts till tre fonder, exempelvis Aros Growth Capital, som är tänkta att investera i företag i tillväxtfas. En ny metod för att utbyta spetskompetens mellan inkubatorerna och regionerna har även utvecklats. UIC har i detta arbete delat med sig av sin expertis i området och det gedigna nätverk av affärscoacher inkubatorn har knutit till sig. Parter i projektet: Mälardalens Högskola (projektägare) Uppsala Innovation Centre UIC Inkubera LEAD Incubator Create Business Incubator Örebro Universitet Norrköping Science Park Västerås Science Park Munktell Science Park Mjärdevi Science Park För UICs del blev deltagande i projektet möjligt genom den medfinansiering som Regionförbundet i Uppsala län bidrog med. Projektet är nu över men kontakten och samarbetet fortsätter mellan de olika innovationsmiljöerna i den fem länen. 16

17 Från innovation till blomstrande företag Solen glittrade i vattnet utanför Riksdagshuset i Stockholm när riksdagsledamöter, entreprenörer, landshövdingen och stora delar av innovationssystemet i Uppsala samlades för att diskutera vad som kan göras bättre för att fler innovationer kommersialiseras och leder till blomstrande företag. q 17

18 Förra året stod en innovationsminister högt på UICs vd Per Bengtssons önskelista. En önskan som nu är verklighet. I september 2011 presenterar regeringen en nationell innovationsstrategi med sikte på Att innovationspolitiken får utvecklas på sina egna villkor toppar önskelistan i år tillsammans med en förhoppning om mer riskkapital för att fler idéer ska utvecklas till blomstrande företag. Från innovation till blomstrande företag var också temat för dagen när UIC och stora delar av innovationssystemet i Uppsala, landshövdingen och riksdagsledamöter samlades i Riksdagshuset i början av maj. Seminariet bjöd på politik, engagemang, konkreta förslag och önskemål för framtiden. Tre UIC företag Denator, Hexicon och ÅAC Microtec berättade om framgångar och motgångar och den finansiella utmaning som det innebär att ta sig genom dödens dal - vägen från forskning till kommersialisering. IVA:s Johan Carlstedt berättade om projektet Innovation för tillväxt där flera arbetsgrupper är igång och arbetar med förslag och åtgärder som gynnar innovationsklimatet i landet. Förslag som redovisas allteftersom och som vill bidra till att regeringen tar beslut om en innovationsstrategi. Mikael Hult Nöjd med dagen var också Mikael Hult, direktör Inkubation, Innovationsbron. Ulrika Karlsson Initiativtagare till seminariet, riksdagsledamot (M) Ulrika Karlsson, Uppsala län var nöjd med dagen och ser gärna fortsatta samtal, träffar och seminarier. - Vi har många företag i Uppsala län som jag vill ska få chansen att berätta om sin verksamhet. Deras erfarenhet är viktig och idag har många kloka ord sagts. Jag tycker att det är mycket positivt att vår landshövding har samma anslag och engagemang i frågorna. Det betyder mycket. Jag tar med mig många idéer härifrån och övertygelsen att mycket kan göras bättre. Särskilt frågor om finansiering är viktiga att lösa. Enligt en rapport från Vinnova pekar forskning på att varje nytt arbetstillfälle i ett högteknologiskt företag genererar mellan 2,5 6 arbetstillfällen i andra organisationer. Värdet av nya företag är stort. - Jag tycker seminariet var ett mycket bra initiativ med bra diskussioner. Att lyckas i jobbet att kommersialisera innovationer är en nationell fråga och det är bra att som idag lyfta fram en region och skapa bra exempel på hur det kan gå till. UIC är en av de absolut bästa inkubatorerna i Sverige. De har ett unikt sätt att arbeta ingen annan inkubator erbjuder affärscoacher som tillför expertkompetens i bolagen på det sätt som UIC gör. UIC är också den inkubator som har störst privat finansiering. Nu krävs en innovationsstrategi för hela landet. Många av våra konkurrentländer ligger före när det gäller en nationell innovationsstrategi. Det krävs också modiga politiker som vågar satsa och omfördela resurser. Innovationsbron får ett årligt anslag på 50 miljoner kronor för fördelning mellan landets inkubatorer. Det motsvarar exempelvis vad Malmö kommun lade på ungdomsarbetslösheten förra sommaren. Liknande jämförelser borde leda till eftertanke hos våra politiker, säger Mikael Hult. Landshövding Peter Egardt höll med och tog Hamlet till hjälp när han konstaterade att alla pratar om innovationer, men få vet vad det är: Upp flyga orden, tanken stilla står. Ord utan tanke aldrig himlen når Enligt landshövdingen är det med generell politik som innovationsklimatet kan förbättras. Inte med regionalpolitik. 18

19 Panelen bestod av Per Bengtsson (ej på bild) Peter Egardt, Johan Carlstedt, Karin Meyer-Rosberg, Olof Sköld, Fredrik Bruhn och Anders Tunbjer. - Det är galet tänkt. Femtio procent av tillväxten sker i Uppsala/Stockholmregionen, men det satsas alltför lite statliga medel på tillväxt och nya företag i området. Istället satsar man pengar i Norrlands inland. Skilj på regionalpolitik och innovationspolitik. Vattna där det gror och förbättra incitamenten, sa Peter Egardt och tog tillfället i akt att lyfta fram UIC och inkubatorns genomtänkta arbete som inte bara resulterar i nya företag utan där också varje satsad krona de senaste åren har gett mellan 5 och 10 gånger pengarna tillbaka till statskassan i form av skatter och avgifter som de nya företagen genererar. För UICs vd Per Bengtsson var dagen ett bra tillfälle att förmedla de mätetal som UIC kan uppvisa, vad inkubatorn gör och vad som ligger bakom UICs återkommande mycket höga Return on Investment, ROI. Berömmet till inkubatorn som den främsta i Sverige lät han genast gå vidare till bolagen och till deras arbete. - Våra bolag har idéer och kan utveckla dem till innovationer, men bristen på riskkapital gör det svårt för många att kommersialisera sin verksamhet. Jag önskar att resurserna ska styras hit där så mycket idéer finns. Innovationspolitiken måste utvecklas på sina egna villkor. UICs ROI för 2010 är 8,7. Det betyder att för varje satsad krona ger vi 8,7 gånger pengarna tillbaka. Som jag ser det måste det vara snudd på tjänstefel att inte satsa mer pengar med ett sådant utfall. Vision för ett Sverige år 2020 Morgondagens jobb, välfärd och samhällsgemenskap i Sverige förutsätter att vi har förmåga att tänka nytt idag. För att Sverige fortsatt ska erbjuda innovationsförutsättningar i världsklass och dessutom förbättra dem ytterligare, har regeringen inlett arbetet med att formulera en nationell innovationsstrategi med sikte på år Den nationella strategin utformas i en dialog med hela samhället - näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle. Individer, företag och organisationer i hela landet ska kunna bidra - både till visionen för innovation i Sverige 2020 och till hur vi ska nå denna vision. Den nationella innovationsstrategin syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för människor, stora, medelstora och små företag, offentliga förvaltningar och verksamheter, regioner och forskningsaktörer att vara innovativa - det vill säga att möta utmaningar, behov och efterfrågan med nya eller bättre lösningar. Dessa förutsättningar påverkas av frågor från många områden, och hela regeringen och samtliga departement involveras därför i arbetet med strategin. Näringslivsminister Maud Olofsson vid regeringens kick off för arbetet med den nationella innovationsstrategin, 17 februari Sverige är i världsklass när det handlar om att skapa förutsättningar för innovationer, men vi kan och måste bli betydligt bättre på att kommersialisera innovationerna. Forskning, utveckling och innovationer i sig skapar inte ökad välfärd. Det är ur kommersialisering som välfärd skapas. Det är genom kommersialisering av innovationer som vi skapar fler jobb. Per Bengtsson från Uppsala Innovation Centre (UIC) berättade om UIC som är Sveriges bäst fungerande inkubator. Företagen som gått igenom deras program har 90 % överlevnad. UIC är inte bara landets bästa företagsinkubator de har också landets lägsta andel offentliga medel. Idag består hela 80 % av finansieringen från privata aktörer. På 6 år har det enkom i dessa företag genererats över 200 nya tjänster. År 2010 hade de en return on investment på 8,7 gånger insatt krona och hela 73 miljoner fick staten i ökade skatteintäkter från företagen. Ulrika Karlssons blogg dagen efter seminariet. Läs mer på

20 20