SVALLVÅG 1) Bakgrund och relevans. Sverige - alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling

Transkript

1 SVALLVÅG 1) Sverige - alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling Bakgrund och relevans Kärnan i den maritima näringen är det svenska maritima kunnandet och dess höga innovationsgrad. Näringen knyts samman av havet som vattenväg och resurs. Verksamheterna levererar transporttjänster, energi, födoämnen och rekreation. Här arbetar ca människor och verksamheterna omsätter exkl fisket ca 200 miljarder kronor årligen. Sjöfartsnäringen är en svensk basnäring med stor tillväxtpotential. Sverige har en unik möjlighet att bli en ledande aktör i denna växande industri, vilken samtidigt utgör en grundpelare för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. För framgång krävs, förutom politiska insatser i form av långsiktiga spelregler, också satsningar på ökad samverkan mellan näringsliv, forskningsinstitut, akademi och myndigheter. Nedan beskrivs områdets bakgrund och relevans för den aktuella utlysningen. Som utgångspunkt för det föreslagna arbetet ligger det brett förankrade strategiarbete som har genomförts de senaste åren inom ramen för svenskt Sjöfartsforum (övrig bilaga 1). Grundläggande drivkrafter och samhällsutmaningar Det globala samhället står inför stora utmaningar för att skapa ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Med utgångspunkt från en hållbar samhällsutveckling som den överordnade utmaningen kan ett flertal drivkrafter och utmaningar identifieras. I ett globalt perspektiv innebär den ökade globalisering inte bara en möjlighet för välfärdsbyggande utan också ett stort ökat behov av transporter och utnyttjande av havet som resurs. En central utmaning är att få denna tillväxt att ske på ett hållbart sätt. Sverige har, med sin tradition av innovationsarbete, teknikutveckling och gott ledarskap, alla möjligheter att bidra i detta arbete. Om de strategiska insatserna fokuseras rätt bidrar de även till svensk näringslivsutveckling inom den maritima sektorn. Utmaningar bör alltså mötas med att skapa konkurrensfördelar och utveckling med fokus på säkerhet för människa, miljö och egendom, ekologisk hållbar verksamhet, och teknologiutveckling och innovation med inriktning på värdeskapande. affärsinnovation i värdekedjan mot slutanvändare Ett brett perspektiv på det maritima klustret ger också en möjlighet att öka attraktionskraften, i en traditionellt mansdominerad bransch, för helt nya grupper av ungdomar. Detta kommer att innebära ett tillskott av ny kunskap och perspektiv till gagn för fortsatt nytänkande och innovation. 1) Svallvåg eng. Swell svenska även Utmärkt, mycket bra 1

2 Branschdefinition Det maritima klustret betecknar alla företag och organisationer vars verksamhet kan kopplas till havet. Definitionen omfattar såväl svensk- och utlandsägd verksamhet i Sverige som svenska företag med verksamhet i utlandet. Klusterdefinitionen och analysarbetet har utgått från EU:s definition av det maritima klustret, där branschområdena Manufacturing, Transport, Resources, Service and Other Operations, Leisure and Tourism, Public Sector och Research ingår. Inom branschområdet Resources ingår i detta arbete endast oil, gas and renewables. Det maritima klustret har enligt EUs definition sju branschområden. Genom Sjöfartsforum drivs sedan början av 2009 en öppen vision- och strategiprocess där aktörer i det svenska maritima klustret är välkomna att bidra. Processen syftar till att öka samverkan mellan klustrets aktörer, privata såväl som offentliga, och skapa en tydligare och starkare näring i tillväxt. Eftersom ovanstående breda definition av den maritima sektorn har varit utgångspunkt för Sjöfartsforums arbete, är den också utgångspunkten för denna ansökan. Arbetet med att ta fram den strategiska forsknings- och innovationsagendan fokusera på att identifiera strategiska initiativ som måste genomföras för att förverkliga det maritima klustrets potential. Samverkan och gemensamt arbete i nya bredare konstellationer är identifierat som en viktig framgångsfaktor. Det finns i vår närhet exempel på framgångsrik utveckling av maritima näringar. Sverige kan utifrån svenska förutsättningar vara en del av en global tillväxtbransch. En viktig del av arbetet blir därför att identifiera områden där teknologier och verksamheter kan korsbefrukta varandra för att stimulera behovsdriven branschöverskridande innovation och effektivare värdekedjor. 2

3 Potential och historik Sjöfarten och närheten till den maritima miljön har i alla tider varit en förutsättning för välståndsbyggande och samhällsutveckling genom handel och utbyte med andra samhällen. I takt med ökad urbanisering och globalisering blir handel och transporter allt viktigare. Havets förmåga att bidra till föda såväl som energi blir också allt mer betydelsefull i takt med att ökande befolkning. EU har under de senare åren tydligt uppmärksammat vattnens betydelse och potential för en fortsatt positiv samhällsutvecklingen. Kommissionens green paper om en framtida maritim policy, COM/2006/0275, tillsammans med kommissionens white paper on transport policy visar tydligt på den vikt som ges till utveckling av den maritima sektorn. Detta manifesteras tydligt i Blue Growth, EUs långsiktiga strategi för tillväxt i den maritima sektorn. Flertal statliga utredningar under 2000-talet har påpekat betydelsen av sjötransporter för vår samhällsutveckling. Kapacitetsutredning för transportsystemet (Trafikverket 2012) har på ett tydligt sätt visat på det behov som finns att nyttja potentialen hos vattenvägen för att kunna erbjuda en avlastning av landbaserad infrastruktur. Regeringen har under våren påbörjat ett arbete med att ta fram en svensk sjöfartsstrategi som avses läggas fram under hösten Denna strategi skall utgöra grunden för en svensk maritim strategi. Det finns nationellt och internationellt klara ambitioner och ett behov att utveckla den maritima näringen. Potentialen finns och detta initiativ har en central roll i att ta fram ett samstämt underlag för hur satsningar skall inriktas för att ge maximal effekt. Nationella förutsättningar Svenska geografiska förhållanden och samhällsekonomisk statistik visar på den maritima näringens betydelse för vår ekonomi. Med km har Sverige den längsta kuststräckan av alla EU-länder och här finns 52 allmänna hamnar och ytterligare ett stort antal industrihamnar och lastageplatser där ca 85 procent av den svenska utrikeshandeln passerar in och ut ur landet. Inom landets gränser finns dessutom öar, sjöar och km kanaler inklusive de inre vattenvägarna Göta Älv/Trollhätte Kanal/Vänern, Göta Kanal och Södertälje Kanal/Mälaren. Under 2009 transporterade passagerarrederierna mer än 29 miljoner resenärer till, från och inom Sverige, vilket är drygt tre miljoner fler än flyget. Dätill skall läggas att skärgårdsfartyg och vägfärjor står för ca 40 miljoner passagerarresor varje år. Vattenvägarna utgör en befintlig infrastruktur som effektivt kan nyttjas för godstransporter, passagerartransporter, kollektivtrafik till sjöss och som tvärförbindelser med färjetrafik. Även om större delen av Sveriges tidigare så blomstrande varvsindustrin idag är nedlagd finns fortfarande varvsföretag som ägnar sig åt nyutveckling. Dessutom finns en bas av svenska maritima underleverantörer med hög teknisk kompetens och tillverkning av kvalitetsprodukter för den marina sektorn. Totalt finns mer än företag som omsätter ca 158 miljarder kronor och sysselsätter ca anställda. Miljö- och energiteknik framhålls ofta som en viktig framtidsbransch för svensk industri. Utbyggnaden av vindkraftsparker till havs och utvecklingen inom området våg- och tidvattenkraft är också en del av den maritima sektorn som förutsätter tillgång till företag som erbjuder teknisk service och underhåll, sjötransporter, tekniska tjänster med mera. 3

4 Ovanstående fakta är bara några exempel på den maritima näringens betydelse för Sveriges ekonomi. Sjöfarten är dess viktiga kärna, men den kustnära turismen, ett stort antal serviceföretag, småbåtsindustrin, tekniska underleverantörer samt forskning, innovation, demonstration och utveckling är också en väsentlig del av det maritima klustret. Till klustret hör också myndigheter och det är betydelsefullt för klustrets samlade utveckling att resurser avsätts för en koordinerad kompetens- och kunskapsutveckling. Svensk maritim kompetens ligger på en internationellt sett på hög nivå, men det krävs krävs ökade satsningar på kunskap och innovation för att stärka långsiktig utveckling och konkurrenskraft för hela den maritima näringen. En betydelsefull förutsättning för fortsatt utveckling är också en nationell samordning mellan myndigheter, akademi och företag med maritim verksamhet. Det finns anledning att öka tydligheten kring gränsdragningen mellan affärsdrivande verksamhet och myndighetsutövning. Svenskt maritimt kluster vill i samverkan fortsätta att utveckla våra olika företag och organisationer, gemensamt skapa tillväxt och sysselsättning och därigenom bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle. Sjöfartsforums strategiarbete tillsammans med andra strategiarbeten, ex SMRA och Redareföreningen, utgör en god bas för det aktuella förslaget. Vidare har ett antal klusterstudier utförts som synliggör klustret och dess aktörer. Utmaningar och utvecklingsbehov Den maritima sektorn gör stor nytta i samhället och det finns outnyttjade möjligheter och ett stort utvecklingsbehov. Nedan ges några exempel på utmaningar som samhället och den maritima sektorn står inför med potential till förbättringar och utveckling av den svenska näringen: Ökade miljökrav sjöfarten har länge förknippats med relativt höga utsläpp av svavel, kväveoxider och partiklar på grund av låga bränslekvaliteter och lindriga internationella regelkrav. Kraven skärps dock successivt och skapar behov att utveckla nya lösningar. En framgångsrik utveckling kommer inte bara innebära att svensk sjöfart kommer att ligga i framkanten vad gäller hållbarhet utan innebär också en enorm affärsmöjlighet för tekniskt innovativa lösningar som svar på internationella krav och regler. Samtidigt kommer alla transportslag att i ökande grad, genom transparent internalisering, få bära sina samhällskostnader i form av t ex investeringar, miljöpåverkan och social belastning. Energiförbrukning marina transporter är redan i dag det överlägset mest energieffektiva transportslaget och kommer är en nyckel i ett framtida hållbart transportsystem. Det finns ändå en uppskattad potential att minska sjöfartens energiförbrukning med 25-75%. För att tillvarata denna potential krävs ökade och samverkande insatser på forskning, innovation, demonstration och utveckling inom flera olika områden för energieffektivisering och logistik. Effektivitet och intermodalitet. Transportsystemet är i allt högre grad beroende av intermodala kopplingar för sin övergripande effektivitet. Samspelet mellan sjörelaterade transporter och inlandstransporter är av yttersta vikt för att uppnå kostnadseffektiva, miljövänliga transportlösningar med hög logistisk kvalitet. Att förstärka och förbättra sjöfartens intermodalitet är därav av vikt för hela transportsystemet. Kapacitetsbrist på landbaserad infrastruktur är - enligt EU och kapacitetsutredningen - ett identifierat hot mot den fortsatta välståndsutvecklingen. En mängd utredningar pekar istället på vattenvägens potential. I takt med ökad trängsel på våra vägar och järnvägsspår kommer sjöfarten med fri infrastruktur och lågt energibehov att kunna spela en allt viktigare roll. En 4

5 sådan utveckling kräver trafikslagsövergripande samverkan, rationella och effektiva transportkoncept samt fokus på bl a intermodalitetsfrågor. Utnyttjandet av vattenvägens potential underlättas av införandet i Sverige av EUs regelverk för inre vattenvägar, men ställer samtidigt krav på framtidsinriktad forskning och innovation. Människan i centrum svenskt näringsliv ligger i framkant i fråga om insikt och förmåga att tillvarata och organisera mänsklig kompetens. Det är nu av stor vikt att den maritima sektorn bygger vidare på och stärka denna tradition genom ökat fokus på samspelet mellan ny teknik, arbetsmoment, motivationsfaktorer och miljömedvetande, liksom på utveckling och förbättring av våra säkerhetsstyrningssystem. Ett sådant arbete kräver i sin tur stärkt fokus på ledarskap, utbildning och kompetensutveckling. Potentialen för att utveckla en svensk maritim näring med stark internationell konkurrenskraft är god. Sveriges styrka har alltid varit innovation, kunskap och ledarskap något som ger ett strategiskt övertag på en global marknad. Sveriges goda renommé i internationella sammanhang ska ses som ett kvitto på den trovärdighet vi har idag. En kraftsamling krävs dock för att Sverige ska kunna ligga långt fram. För att Sverige ska kunna förbli en ledande aktör krävs satsningar på fördjupat samarbete mellan branschens alla aktörer i arbetet att stimulera forskning, innovation och utveckling. Att samverka med europeiska aktörer inom ramen för gränsöverskridande utvecklingsprojekt är sannolikt också en central framgångsfaktor för den svenska näringen. Möjlighet ligger också i korsbefruktningen med helt andra forskningsfält och utvecklingsbranscher/näringar i Sverige. Härvid kan vi redan identifierat potentiella samarbeten och initiativ inom t ex IKT, intermodala transportsystem, fordonsindustri, miljöteknik. Svenskt sjöfartsforum har i och med sitt strategiarbete lagt en bred och god grund för samverkan. Detta strategiarbete som vi ämnar bygga vidare på har undertecknats av inte mindre än 152 olika parter representerande olika delar av det maritima klustret. Den samlande visionen utrycktes som: Sverige alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling En vision som vi skall sträva vidare mot!! Projektförslag Nedan beskrivs projektförslaget Svallvåg, initierat utifrån den öppna och brett förankrade strategiprocess som Sjöfartsforum drivit för den svenska maritima sektorn sedan början av Projektet avser att leverera en nationellt förankrad agenda för maritim forskning och innovation, omfattande: Översikt över maritimt relaterade forsknings-, utvecklings-, och innovationsmiljöer - kluster och initiativ nationellt och internationellt Översikt över utmaningar och områden med förbättringspotential Prioriterade mål/utvalda satsningsområden och aktiviteter för det svenska maritima klustret Arbetsformer och organisering för samverkan och fördjupat samarbete i den maritima sektorn mellan företag, akademi och myndigheter En viktig uppgift består i att synliggöra branschens värdekedjor och identifiera länkar med innovationspotential. I arbetet ingår även att identifiera och synliggöra möjligheter/synergier 5

6 med och avgränsningar mot angränsande/överlappande områden såsom t ex miljöteknik, havsenergi, transport/ikt. Projektgruppering Projektförslaget har tagits fram med utgångspunkt från arbetet i Sjöfartsforums fokusgrupp kunskap och innovation och i samråd med de organisationer som medverkat där. Aktörer ur denna grupp utgör också basen för projektet. Det maritima kompetenscentret Lighthouse är huvudsökande i ansökan och kommer även att agera processledare för arbetet. Projektorganisation och -deltagare Projektorganisationen byggs upp av en projekt- och en referensgrupp, samt ett bredare nätverk bestående av representanter från det svenska och internationella branschklustret samt övriga intressenter. Projektgrupp Referensgrupp Branschkluster och övriga intressenter Projektgrupp Projektgruppens uppgift är att planera, leda och genomföra arbetet i samråd med projektets referensgrupp. Följande personer föreslås ingå i projektgruppen: Björn Södahl (projektledare), Chalmers/Lighthouse Kerstin Hindrum, SP Karl Garme, KTH Carl Hult, Linnéuniversitetet Andreas Hanning, Chalmers För ytterligare information om projektgruppens deltagare, se personalbilaga. Referensgrupp Referensgruppen representerar det svenska branschklustret och andra intressenter. Dess uppgift är att stödja projektgruppens arbete, bidra till att projektet håller hög kvalitet och att dess resultat blir ändamålsenligt och värdeskapande. Löpande under projektet ges 6

7 kommentarer och inspel på det framväxande resultatet, i syfte att säkerställa förankring och att samtliga perspektiv vägs in i arbetet. Följande personer föreslås initialt ingå i referensgruppen: Anna Risfelt Hammargren, VD, Sjöfartsforum, (anna.hammargren@fullpage.se) Jacqueline Widström, Projektutvecklare, Svenskt Marintekniskt Forum, (jacqueline.widstrom@smtf.se) Per Stefenson, Marine Standards Advisor, Stena Rederi AB, (per.stefenson@stena.com) Per-Erik Holmberg, Business Manager, Viktoriainstitutet, (pererik.holmberg@viktoria.se) Susanna Hall Kihl, Grundare, Vattenbussen, (susanna.kihl@vattenbussen.se) Göran Rudbäck, Sjöfartsverket, (goran.rudback@sjofartsverket.se) Magnus Sundström, Sjöfartsverket, (Magnus.Sundstrom@Sjofartsverket.se) Tommy Hertzberg, Manager Fire Dynamics, SP, (tommy.hertzberg@sp.se) Jan Bergstrand, Trafikverket, (jan.bergstrand@trafikverket.se) Jerker Sjögren, Föreståndare, CLOSER (JerkerS@lindholmen.se) Fredrik Hjorth, Universitetsadjunkt, Linnéuniversitetet, (fredrik.hjorth@lnu.se) Johan Woxenuis, Professor, Göteborgs Universitet (Johan.Woxenius@handels.gu.se) Klas Brännström, Prefekt, Chalmers SMT/Föreståndare, Lighthouse, (klas.brannstrom@chalmers.se) Notera att informationsinsamling och möjligheter att bidra till och påverka projektets resultat inte kommer att begränsas till referensgruppen, utan ska följa en öppen och inkluderande process. Referensgruppen kan också komma att utökas innan och efter projektstart då den till sin natur är dynamisk. Branschkluster och övriga intressenter Utöver projekt- och referensgrupp är en bredare grupp av representanter från branschklustret och övriga intressenter en viktig del av projektorganisationen. De utgör den huvudsakliga informationskällan till projektgruppens arbete och kommer därigenom ha stora möjligheter att bidra till och påverka resultatet. Gruppen baseras på de 152 aktörerna i Sjöfartsforums strategiprocess och består bland annat av följande typer av organisationer: Rederier, hamnar, med flera leverantörer av maritima varor och tjänster Befintliga och potentiella leverantörer genom hela värdekedjan Slutkunder i form av exempelvis lastägare Forskningsinstitut Branschorganisationer Universitet och högskolor Myndigheter och andra offentliga aktörer Ideella intressentorganisationer Att vidare identifiera företag och organisationer som bör ingå i denna viktiga grupp är en del av projektets inledande arbete. En viktig utgångspunkt i detta arbete är att ta in ett brett spektrum av perspektiv genom att involvera många olika typer av intressenter och följa en öppen process. Särskilt viktigt blir att involvera aktörer som kan tillföra nya perspektiv - 7

8 exempelvis från andra branscher och verksamhetsområden - och därigenom bidra till att ifrågasätta och förnya befintliga värdekedjor och arbetssätt. Genomförande och aktivitetsplan Projektets genomförande kommer att utgå från en öppen och inkluderande process där alla relevanta intressenter ges möjlighet att bidra till och påverka resultatet. Detta säkerställer att den slutliga agendan baseras på bästa möjliga information och tar hänsyn till olika perspektiv samt ger möjligheter till löpande förankring av den strategiska inriktning som presenteras. Processen följer en konvergerande struktur där intressenterna till en början har stora möjligheter att påverka resultatet genom workshops och andra interaktionsformer. I takt med att projektet närmar sig slutdatum minskas successivt dessa möjligheter i syfte att säkerställa koncensus kring ett konkret och ändamålsenligt resultat. Projektet föreslås följa sex övergripande faser som beskrivs kortfattat nedan. Konstituering Definition Insamling Analys Formulering Rapportering 1. Konstituering I den inledande konstitueringsfasen formeras projekt- och referensgrupper. Dessa planerar arbetet och definierar gemensamt sina inbördes roller och arbetssätt samt tar fram en detaljerad projektplan med möten och milstolpar. 2. Definition Formera projekt- och referensgrupp Definiera roller i projektorganisationen Definiera viktiga milstolpar Detaljplanera det fortsatta arbetet I definitionsfasen konkretiseras och detaljeras de övergripande projektmålen. Projektgruppen tar fram förslag på definition av de frågor som agendan ska svara på och hur den ska användas efter projektet. Dessutom identifieras intressentgrupper som ska bjudas in att delta i arbetet under nästkommande fas, med målsättningen att inkludera ett brett perspektiv på området. Resultatet förankras hos referensgruppen, som även ges möjlighet att kommentera. 3. Insamling Konkretisera och detaljera övergripande projektmål Ta fram målbild för den strategiska forsknings- och innovationsagendans innehåll o Vilka är huvudfrågeställningarna? o Var finns synergierna för svensk konkurrenskraft och tillväxt i ett breddat fördjupat samarbete? o Hur ska den användas efter projektets slut? Identifiera intressentgrupper för det kommande arbetet 8

9 I insamlingsfasen ges de identifierade intressentgrupperna möjlighet att bidra till arbetet. Projektgruppen planerar och genomför informationsinsamlingsprocessen som består av intervjuer, workshops och andra interaktionsformer (t.ex. mailutskick och webbaserat kommentarsforum). En viktig princip är att processen ska vara öppen och ge utrymme för bidrag från flera olika perspektiv och intressentgrupper. Insamlingsfasen bedrivs till viss del parallellt med analysfasen i enlighet med ett iterativt angreppssätt. Planera och utforma workshops och intervjuer Upprätta webbforum för interaktion med intressenter Bjuda in intressenter att bidra till och delta i processen Genomföra workshops och intervjuer Föra intressentdialog genom webbforum 4. Analys I analysfasen analyseras den insamlade informationen utifrån de identifierade huvudfrågeställningarna. Arbetet förväntas resultera i en gemensam målbild för strategiska forsknings- och innovationsinsatser, identifierade behov på kort och lång sikt, en agenda för insatser som möter de identifierade behoven samt en beskrivning av de samverkansformer som krävs för detta. Analysfasen bedrivs till viss del parallellt med insamlingsfasen i enlighet med ett iterativt angreppssätt. Sammanställa insamlad information Analysera områdets potential och nuläge Ta fram gemensam vision och målbild Identifiera branschens behov Utforma och prioritera insatser som möter de identifierade behoven Beskriva de samverkansformer som krävs för att möjliggöra insatserna Iterativ analys av insamlad information 5. Formulering I formuleringsfasen utformas och produceras agendans olika sektioner. Projektgruppen tar fram förslag på innehåll som sedan förankras och kommenteras av referensgruppen. Arbetet sker genom en rad iterationer och den slutliga agendan växer fram succesivt, i takt med att möjligheterna till kommenterar och justeringar minskas. Utforma rapportstruktur Skriva rapport 6. Rapportering I den avslutande rapporteringsfasen överlämnas den strategiska forsknings- och innovationsagendan till VINNOVA och den samlade gruppen av intressenter. Det sker genom publicering av en rapport samt muntliga presentationer utifrån önskemål. 9

10 Tillgängliggöra rapport Presentera rapport Genomförandet av den strategiska forsknings- och innovationsagendan är ett efterföljande steg som ligger utanför detta enskilda projekt. Utgångspunkten är emellertid att agendan skall omsättas i konkreta forsknings- och innovationsprojekt under En central del av projektgruppens arbete är därför att förbereda och verka för att detta ska kunna ske så effektivt och snabbt som möjligt. Tidplan Projektet förväntas följa den tidplan som beskrivs nedan. Med undantag av start- och slutdatum är de utsatta tiderna i detta skede preliminära. Projektfas/-aktivitet Tid Projektstart Konstituering t.o.m Definition t.o.m Insamling t.o.m Analys t.o.m Formulering t.o.m Rapportering t.o.m Projektslut Budget Projektet omfattar följande kostnadsbudget (KSEK) att fördelas enligt ansökningsformuläret. Löner 300 Indirekta kostnader 150 Resor 40 Övrigt (lokaler, förtäring i samband med WS) 30 Totalt