Bromsten Samråd inför ansökan om bortledning av grundvatten

Transkript

1 Samrådsunderlag Stockholm Vatten AB Bromsten Samråd inför ansökan om bortledning av grundvatten Nyköping

2 Bromsten Samråd inför ansökan om bortledning av grundvatten Samrådsunderlag Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Samrådsunderlag Tom Ballet Lina Sultan Jeanette Winter Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Hospitalsgatan Nyköping Telefon Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Administrativa uppgifter Verksamhetens omfattning och utformning Delområden Delområde 1, Mjölnarstigen Delområde 2, Winquists väg och pumpstation Staffan Delområde 3, Borghöjdsvägen Delområde 4, Åkantsgränd Alternativ som har utretts Nollalternativ Förutsättningar Allmänt Planer och strategier Geologi Yt- och grundvatten Ytvatten Grundvatten Markavvattningsföretag Fastigheter, brunnar och övriga objekt Skyddade naturområden Riksintresse Mälarbanan Kulturmiljö Förorenad mark Miljöeffekter Grundvattennivåer Fastigheter och övriga riskobjekt Mark, vatten och miljökvalitetsnormer Övrigt Rådighet Samråd Förslag till innehåll i miljökonsekvensbeskrivning Referenser i

4 Samrådsunderlag 1. Inledning Bromstens industriområde är beläget i Spånga ca 15 km nordväst om Stockholm centrum, se Figur 1. Området planeras att omvandlas till en ny stadsdel med blandad bebyggelse, Bromstensstaden. I samband med att schaktarbeten utförs vid exploatering av området bedöms temporär bortledning av grundvatten vara nödvändig inom fyra delområden. Enligt 11 kap. miljöbalken utgör bortledande av grundvatten en tillståndspliktig vattenverksamhet. Innan ansökan och miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken hållas. Samrådsunderlaget utgör ett underlag för samråd och för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Figur 1. Översiktskarta. Aktuellt område, den planerade nya stadsdelen Bromstensstaden, är markerad med röd cirkel. 1 av 14

5 2. Administrativa uppgifter Sökandens namn Adress Stockholm Vatten AB Stockholm Telefonnummer Organisationsnummer Kommun Fastigheter Fastighetsägare Kontaktpersoner Prövningsgrund Tillsynsmyndighet Prövningsmyndighet Stockholm Bromsten 8:31, Bromsten 8:26, Botvid 1, Gunhild 3, Gunhild 4, Tora 3, Tora 4 och Tora 5 Stockholms kommun (Exploateringskontoret), Koplex i Storstockholm AB och AB Stockholm Gunhild 4 Lina Sultan och Jeanette Winter (konsulter) lina.sultan@ramboll.se/jeanette.winter@ramboll.se / Ansökan om tillstånd för tillfällig bortledning av grundvatten enligt 11 kap. 9 miljöbalken Länsstyrelsen i Stockholms län Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt 3. Verksamhetens omfattning och utformning Planerad exploatering inom den nya stadsdelen medför att flera nya gator anläggs och att befintliga gator byggs om. Inför ombyggnaden av gatunätet avser Stockholm Vatten AB (nedan kallat Stockholm Vatten) utföra omläggning av befintliga VA-ledningar samt nya VA-ledningar i planerade gator. Planerade ledningar utgörs av vatten-, spill- och dagvattenledningar. Ombyggnaden medför även anläggning av utjämningsmagasin för dagvatten och spillvatten samt pumpstationer för spillvatten. De anläggningsarbeten som kommer att utföras i samband med exploatering inom de aktuella områdena omfattar huvudsakligen: Schakt av jord, lera och bergmaterial Spontning (stödkonstruktion för att reducera inströmning av grundvatten till schakten) Anläggande av pumpstationer, dagvattenmagasin och nedläggning av ledningar Återfyllnad och återställning Temporär grundvattenbortledning bedöms vara nödvändig vid fyra områden inom planområdet, se Figur 2. Grundvattenytan kommer sänkas under schaktbotten för de fyra planerade ledningsschakterna. Detta medför en grundvattensänkning om 2 av 14

6 ca 4-7 m för de respektive schaktområdena. Avsänkning beräknas ske under sammanlagt ca 1 år. Figur 2. Karta över områden inom Bromstensstaden där schakt med grundvattenavledning kan bli aktuell, delområde 1-4. Av kartan framgår även influensområden för de olika schakten, samt sättningskänsliga objekt inom respektive influensområde. Tillströmmande grundvatten till schakterna måste avledas i syfte att möjliggöra att schaktarbeten och övriga anläggningsarbeten ska kunna ske i torrhet. Även nederbörd som tillrinner schakten måste bortledas. Det sammantagna nederbörds- och grundvattnet kommer att avledas som så kallat 3 av 14

7 länshållningsvatten via befintligt dagvattennät till recipienten Bällstaån. Kvaliteten på länshållningsvattnet planeras att kontrolleras i enlighet med Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten (Stockholm Vatten, 2017). Vid behov kommer vattnet att renas innan det släpps ut. Stödkonstruktioner i form av täta sponter planeras. Det kan också bli aktuellt med skyddsinfiltration vid en eller ett par platser. Ledningsschakter planeras på ett sådant sätt att ingen betydande permanent påverkan på grundvattennivåer uppkommer. Ingen permanent aktiv bortledning av grundvatten planeras. Viss passiv bortledning kan komma att ske genom pumpstationen på fastigheten Staffan, där en bergskärning kan bli nödvändig. 3.1 Delområden Delområde 1, Mjölnarstigen Aktuell del av Mjölnarstigen går från Skogängsvägen i väster och ansluter till Winquists väg i öster. I schaktet vid Mjölnarstigen ska nya vatten-, dagvatten- och spillvattenledningar anläggas. Det ska även anläggas ett nytt magasin för dagvatten. Planerade ledningar och anläggningar, framförallt spillvattenledningen och dagvattenmagasinet, medför stora schaktdjup inom delområdet med behov av grundvattenbortledning som följd för att arbeten ska kunna ske i torrhet Delområde 2, Winquists väg och pumpstation Staffan Inom schaktet ska nya vatten-, dagvatten och spillvattenledningar anläggas. Det ska även anläggas nya dagvatten- och spillvattenmagasin samt en pumpstation för spillvatten. Planerade ledningar och anläggningar medför stora schaktdjup. I den norra delen av Winquists väg är lerlagret tunnare än i söder och vid schakt riskerar grundvattentrycket överstiga tyngden av det kvarvarande lerlagret med bottenupptryckning som konsekvens. Grundvattenavsänkning har därför förutsatts vara nödvändigt vid schaktarbeten inom delområdet. Den planerade pumpstationen ligger inom kvarteret Staffan vid Winquists väg. Inom delområdet kommer bergschakt att genomföras och grundvattenbortledning bedöms vara nödvändig Delområde 3, Borghöjdsvägen Inom schaktet kommer ett nytt magasin för utjämning av dagvatten att anläggas. Planerad anläggning medför stora schaktdjup inom delområdet med behov av grundvattenbortledning som följd för att arbeten ska kunna ske i torrhet Delområde 4, Åkantsgränd Området utgör den södra infarten till Bromstens industriområde. Inom schaktet ska en ny pumpstation anläggas. Planerade arbeten medför stora schaktdjup. Förutsättningarna motsvarar de vid Winquist väg, det vill säga risk för bottenupptryckning föreligger och grundvattentrycksänkning under schaktbotten förutsätts vara nödvändig. 4 av 14

8 3.2 Alternativ som har utretts Det finns olika sätt att täta schakter för att minska behov av bortledning av grundvatten. Som alternativ till planerad tätning har stabilisering i form av anläggande av schakt med undervattenstätad betongkaka övervägts. Metoden, som innebär att dykare gjuter under vatten, anses inte lämplig i detta fall då schaktdjupet är för stort. Metoden innebär ökad kostnad, tid och komplexitet i projektet. Placeringen av schakten är en anpassning till Stockholm stads planering. Läget är således en given förutsättning för Bromstensstadens utbyggnad och vald med hänsyn till befintlig och planerad bebyggelse. 3.3 Nollalternativ Med nollalternativet menas det alternativ där tillstånd till bortledning av grundvatten inte meddelas. I detta fall innebär det att exploatering av området inte kan genomföras, utan att området bibehåller aktuell status. Området kan alltså inte omvandlas till en ny stadsdel med bostadsbebyggelse enligt plan. 4. Förutsättningar 4.1 Allmänt Bromstens industriområde begränsas av Spånga kyrkväg i nordväst och Bromstens idrottsplats i sydost samt Mälarbanan i sydväst. Området används idag huvudsakligen till småindustri, men planeras för en upprustning och omvandling till bostadsområde. Bällstaån, som på denna sträcka kallas Spångaån, går i nordväst-sydostlig riktning och delar området i två delar. Ån är delvis kulverterad innan och efter området. Total öppen längd genom området är ca 740 m. 4.2 Planer och strategier Aktuell översiktsplan för området, Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antogs av kommunfullmäktige den 15 mars 2010 (Stockholm stad, 2010). Enligt planen ska Bromstens industriområde utvecklas till tät och blandad stadsbebyggelse och knytas ihop med omgivningen, bland annat genom nya gator, gång- och cykelvägar. Spånga anges som en attraktiv tyngdpunkt, som ska utvecklas till en tätare bebyggelsestruktur med attraktiva bostäder, en mångfald av verksamheter och service och tillgänglighet till parker. Utbyggnaden av Bromstensstaden planeras ske etappvis i 5 etapper. För etapp 1 finns en antagen detaljplan, för etapp 2 pågår planarbetet (Stockholm stad 2015 och 2017). För etapp 3-5 finns ännu ingen närmare planering. Totalt förväntas exploateringen omfatta ca 2920 lägenheter, lokaler för centrumändamål, skola och förskola. Den dominerande byggnadshöjden i området är fem våningar med en variation på mellan tre och sex våningar. På några ställen planeras enstaka högre hus med upp till 10 våningar. 5 av 14

9 Riksintresset Mälarbanans utbyggnad hanteras dels i Mälarbanans detaljplan, sträckan Spånga till Barkarby (Dp ) som varit på samråd samt Trafikverkets järnvägsplan som varit på granskning. Stockholms dagvattenstrategi, Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering, är antagen av kommunfullmäktige den 9 mars Geologi Med undantag för mindre områden i norra delen av den nya stadsdelen, domineras marken under ett lager fyllnadsmaterial av djupa lerlager. Leran är mycket lös och i övre delen gyttjig. Under leran förekommer fast lagrat friktionsmaterial som troligtvis är morän. Området omges av fastmarkspartier med uppstickande bergshöjder. Området är i sin helhet sättningskänsligt och i delar pågår sättningar kontinuerligt. Kring ån är skredrisken hög. Figur 3. Utdrag ur SGU:s jordartskarta för det aktuella området, Av kartan framgår ungefärlig placering av delområde 1-4. Delområde 1, Mjölnarstigen. Mjölnarstigen löper längs en övergångszon mellan lera och morän. Enligt markundersökningar utförda i delområdet finns endast ett tunt lager lera över friktionsjord. Öster om vägen blir leran mäktigare. Delområde 2, Winquist väg och pumpstation Staffan. Lerdjupet inom området är stort, ca 5-15 meter. Leran överlagrar några meter friktionsjord som överlagrar berg. Den planerade pumpstationen ligger i en övergångszon mellan berg i dagen och lera. I närheten av planerad pumpstation finns endast litet eller inget överliggande lerlager. Delområde 3, Borghöjdsvägen. Lerdjupet inom området är stort, ca meter. Leran överlagras av några meter fyllning bestående av sten, grus och sand. 6 av 14

10 Delområde 4, Åkantsgränd. I delområde 4 är förutsättningarna motsvarande de hos Winquist väg. 4.4 Yt- och grundvatten Ytvatten I närområdet rinner Spångaån i NV-SO riktning. Spångaån utgör en del av vattenförekomsten Bällstaån, se Figur 4. Bällstaån börjar vid Viksjö i Järfälla kommun. Därefter, ca 2 km nedströms, passerar ån Mälarbanan och E18 innan den rinner vidare genom del av Stockholms stad (som Spångaån) för att slutligen rinna genom Sundbybergs stad och mynna i Bällstaviken (Mälaren). Längs vissa sträckor flyter Bällstaån öppet medan den på andra sträckor är kulverterad under Mälarbanan, bostadsområden och vägar. Bällstaån rinner huvudsakligen genom bebyggda områden med bostäder och industrier. Figur 4. Vattenförekomsten Bällstaån (SE ) markerad med turkost streck. Ungefärlig placering av Bromstensstaden markerad med röd cirkel. (Utdrag ur VISS, 2017). Bällstaån är starkt påverkad av bebyggelse och industrier; flödena varierar kraftigt och vattnet är tidvis förorenat av näringsämnen, metaller och olja. Bällstaån är också morfologiskt påverkad genom kulvertering och utdikning. Vattenmyndighetens gällande statusklassning visar att åns ekologiska status är otillfredsställande och att den inte uppnår god kemisk status. Vattenmyndigheten bedömer påverkan från miljögifter som ett miljöproblem för Bällstaån. Miljökvalitetsnormen för Bällstaån innebär att den ska uppnå god ekologisk status 2027 och god kemisk ytvattenstatus. Undantag för kemisk ytvattenstatus i form 7 av 14

11 av tidsfrister för benso(b)fluoranten och benso(g,h,i)perylen har gjorts till Kvicksilver och kvicksilverföreningar samt bromerad difenyleter har fått mindre stränga krav Grundvatten Grundvatten förekommer troligtvis i både övre och undre magasin. Övre magasin innebär att grundvattnet återfinns i friktionsjordar eller fyllningsjordar som vilar på lera. Undre magasin förekommer i friktionsjordar under lera. Grundvattenytans trycknivå ligger nära befintlig markyta i hela området och ett par observationer har gjorts där grundvattenytans trycknivå legat ovan befintlig markyta (Ramböll, 2017). Grundvattnet anses då vara artesiskt. Enligt VISS saknas det utpekade grundvattenförekomster i anslutning till aktuella schaktområden. Det finns inte heller några skyddsområden för vattentäkter i närområdet Markavvattningsföretag Längs Bällstaån vid den planerade exploateringen finns ett markavvattningsföretag, se Figur 5. Markavvattningsföretaget heter Spångaån 1922 (AB_6_0201). Figur 5. Markavvattningsföretag vid den nya stadsdelen Bromstensstaden, markerat med blå ränder (länsstyrelsens WebbGIS). 8 av 14

12 4.5 Fastigheter, brunnar och övriga objekt Den planerade nya stadsdelen Bromstensstaden är belägen mitt i Spånga och närområdet för exploatering är därmed tättbebyggt. Ramböll Sverige AB har genomfört en inventering av vibrationskänsliga objekt i anslutning till exploateringsområdet Bromstensstaden där grundläggning av byggnader har studerats. Byggnader inom drygt 100 m från detaljplaneområdet har inkluderats i nämnda studie. I föreliggande studie har byggnader belägna inom lerområden med en typ av grundläggning som anses kunna vara känslig för marksättningar identifierats. Byggnader för vilka grundläggningsuppgifter saknas har inkluderats. För fastigheter utanför det studerade området har inte data om grundläggning funnits tillgängliga och är därför inte bedömda i detta sammanhang. En kompletterande inventering av riskobjekt, det vill säga fastigheter, brunnar och ledningar, som kan vara känsliga för grundvattenavsänkning inom influensområdet pågår. Resultat från hittills utförda inventeringar presenteras i Figur 2 ovan. En översiktlig inventering av brunnar har genomförts och inom bergschaktens påverkansområde har två möjliga skyddsobjekt i form av energibrunnar lokaliserats. Energibrunnar konstrueras med foderrör genom jordmånen och ytterligare några meter ner i berggrunden och i normalfallet påverkas de därför inte av grundvattenförändringar i jord. Energibrunnar inom jordschakternas influensområde anses därför inte vara skyddsobjekt. 4.6 Skyddade naturområden Vid sökning i Länsstyrelsens WebbGIS identifierades inga skyddade naturområden eller kända skyddade arter som riskerar att beröras av aktuell vattenverksamhet. 4.7 Riksintresse Mälarbanan Den nya stadsdelen gränsar i sydväst till Mälarbanan, som är riksintresse för kommunikationer. Trafikverket avser att bygga ut järnvägen med ytterligare två spår till totalt fyra på sträckan Tomteboda - Kallhäll. Utbyggnaden innebär att spårområdet breddas i riktning mot Bromsten. 4.8 Kulturmiljö Enligt Fornsök (Riksantikvarieämbetet, 2017) är närmsta kända fornlämning, Spånga 58:1, belägen strax öster om Winquists väg, se Figur 6. Fornlämningen utgörs av rester av en fornborg. En boplats som troligtvis härstammar från järnåldern (Stockholm 780) och en lämning kallad Bromstens gamla bytomt (Spånga 338:1) är belägna sydost om fornborgen på ett längre avstånd från aktuella schakter. 9 av 14

13 Figur 6. Fornlämningar i närheten av planerade schakter med tillfällig grundvattenavsänkning (Riksantikvarieämbetet, 2017). 4.9 Förorenad mark Planerade schakter ligger inom ett industriområde. Risk för lokala föroreningar förekommer därmed, till exempel i fyllnadsjord. En stor del av den nya stadsdelen är undersökt med avseende på markföroreningar. Föroreningarna varierar kraftigt inom området. Förorenande ämnen som påträffats vid tidigare undersökningar inom området är oljor, metaller (inklusive kvicksilver) och polycykliska aromatiska kolväten. I närheten av de aktuella schakterna finns eller har funnits till exempel verkstadsindustrier, bilvårdsanläggningar och anläggningar för avfallshantering, se Figur av 14

14 Figur 7. Potentiellt förorenade områden; grå ej riskklassad, grön liten risk, gul måttlig risk, orange stor risk (länsstyrelsens WebbGIS). 5. Miljöeffekter Huvudsakliga miljöeffekter har bedömts prelimininärt och redovisas nedan. 5.1 Grundvattennivåer Den planerade bortledningen av grundvatten bedöms medföra tillfällig avsänkning av grundvattnet inom de aktuella områdena. En provpumpning har utförts för att öka kunskapen kring markens hydrauliska kapacitet i området. Därefter har influensområden för de olika delområdena beräknats. I Figur 2 ovan redovisas inom vilka områden större avsänkning än 0,3 meter kan förväntas under byggtiden. Figuren beskriver ett värsta scenario, utan skyddsåtgärder som täta spontar och infiltration. Bergskärningen vid pumpstationen vid kvarteret Staffan (delområde 2) kan komma att ge en permanent, troligen mycket lokal, påverkan på grundvattennivåer i berg. Den huvudsakliga påverkan försvinner när länshållningen under byggtiden avslutas; konstruktionen förutsätts utföras tät. 5.2 Fastigheter och övriga riskobjekt Den låga markstabiliteten i området innebär att det finns risk för sättningar av känsliga byggnader och ledningar inom influensområdet i samband med bortpumpning av grundvatten. Inventering av riskobjekt pågår och kommer att presenteras i kommande ansökan och miljökonsekvensbeskrivning tillsammans 11 av 14

15 med nödvändiga skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera risk för sättningar. 5.3 Mark, vatten och miljökvalitetsnormer Genomförd provtagning i samband med provpumpning visar inga förhöjda föroreningshalter i grundvattnet. Dock är det känt att det finns föroreningsproblematik i området. Kontroll av föroreningsnivåer i länsvatten planeras därför att ske enligt Stockholm vattens riktlinjer för länshållningsvatten och eventuella övriga krav. Vid behov kommer vattnet att renas innan det släpps ut till dagvattennätet. Vattenflöden kommer att anpassas till vad dagvattensystemet och Bällstaån kan ta emot. Vattenförekomsten Bällstaån bedöms inte påverkas av planerad bortledning av grundvatten. 5.4 Övrigt Övrig påverkan som förutses omfattar visst byggbuller, till exempel i samband med spontning. 6. Rådighet Med rådighet avses att man äger området som ansökan avser, eller att en tidsmässigt obegränsad tomträtt/servitutsrätt finns. Stockholm Vatten och Avfall kommer att redogöra för rådighet i kommande tillståndsansökan. 7. Samråd Samråd sker genom samrådsmöte med Länsstyrelsen i Stockholm län och Stockholm stad. Därefter kommer samråd ske skriftligt med särskilt berörda. Som särskilt berörda räknas samtliga lagfarna ägare samt ledningsrättsinnehavare inom identifierat influensområde. Samråd planeras även ske med Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Samrådskretsen stäms av med länsstyrelsen. Beroende på om länsstyrelsen bedömer att vattenverksamheten innebär betydande miljöpåverkan eller inte kan samrådskretsen komma att utökas. 8. Förslag till innehåll i miljökonsekvensbeskrivning Tillfällig bortledning av grundvatten i enlighet med samrådsunderlaget bedöms i första hand medföra påverkan på grundvattennivåer samt risk för sättningar inom influensområdet. Miljökonsekvensbeskrivningen förslås därför koncentreras till 12 av 14

16 dessa områden. Innehållet kan komma att justeras beroende på om verksamheten bedöms medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Icke-teknisk sammanfattning Inledning o Bakgrund o Avgränsningar Administrativa uppgifter Samråd Verksamhetens omfattning och utformning Alternativa lösningar Översiktlig beskrivning förutsättningar o o o o o o o o Lokalisering Planförhållanden Geologi och hydrologi Skyddade områden Kulturmiljö Förorenad mark Miljökvalitetsnormer Miljömål Miljöeffekter o Vatten, fokus grundvattennivåer o Risk o Övriga miljöeffekter (endast översiktligt) Skyddsåtgärder Kontroll och övervakning Referenser 9. Referenser Länsstyrelsens WebbGIS, Utläst Ramböll, PM hydrologi förstudie Riksantikvarieämbetet Fornsök, Utläst Stockholm stad, Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm Stockholm stad, Dagvattenstrategi Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering av 14

17 Stockholm stad, Detaljplan för kv Tora mfl i stadsdelen Bromsten i Stockholm. Dp Stockholm stad, Planbeskrivning. Detaljplan för Bromstensstaden etapp 2 del av kvarteren Gunhild, Gustav och Bromsten m.fl. vid Skogsängsvägen i stadsdelen Bromsten. Dp Stockholm Vatten, Stockholm Vattens riktlinjer för länshållningsvatten. Utgåva VISS, Vatteninformation Sverige. Bällstaån, vattenförekomst SE Utläst av 14