Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/168-ÄN-004 Christina Becker - am282 E-post:

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/168-ÄN-004 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Karin Andreasson Åsa Kalander Ingmarie Jüring Christina Becker Äldrenämnden Riktlinjer för hemtjänst Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att 1) godkänna bilagd tjänsteskrivelse Reviderade riktlinjer kvarboende och kommunens ansvar för medborgare 2) ansökan om bistånd för insatser i ordinärt boende kan avslås, eller utökade insatser nekas, i ärenden när behovet av insatser är omfattande, en trygg och säker vård och omsorg inte kan tillförsäkras och kostnaderna för de sammantagna insatserna för kvarboende motsvarar de för särskilt boende 3) en sammantagen bedömning och beräkning alltid ska göras, innan ett gynnande biståndsbeslut fattas om insatser för kvarboende i ordinärt boende 4) riktlinjens tillämpning gällande kvarboende träder i kraft från ) riktlinjen kompletteras med kortfattade anvisningar vars grunder finns i socialtjänstlagen, lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk och cirkulär gällande finska krigsinvalider. Ärendebeskrivning Vid äldrenämndens sammanträde i augusti (Dnr 2015-/168-ÄN-004, 201) beslutades om reviderade riktlinjer för insatser i ordinärt boende. Två områden kom att behöva hanteras ytterligare: kvarboende och kommunens ansvar för medborgare. De behandlas här i bilagd tjänsteskrivelse och är att betrakta som ett komplement till tjänsteskrivelsen Reviderade riktlinjer för hemtjänstinsatser enligt Socialtjänstlagen och äldrenämndens ansvarsområde som var beslutsunderlag vid ovan nämnda sammanträde. Avseende kvarboende har förvaltningen sett över förutsättningarna som råder för nämndens verksamheter: brytpunker, resurser och kapacitet. En muntlig- och skriftlig beredning hölls i september. Översynen visade att brytpunkten i antal timmar för nämndens kostnader för hemtjänstinsatser i ordinärt boende överstiger de för särskilt boende, är omkring 140 timmar per månad och enskild. Brytpunkten för timmar med hemtjänst kan vara lägre per månad per enskild, om biståndsbeslutet avser både hemtjänst och andra insatser, ex. växelvård. Med stöd av rättspraxis kan ansökta insatser avslås, eller utökade insatser nekas, när enskilds behov är omfattande, en trygg och säker vård och omsorg inte kan tillförsäkras och kostnaderna för de sammantagna insatserna för kvarboende motsvarar de för särskilt boende. Att avslå insatser- eller neka utökade, förutsätter dock att den enskildes behov kan tillgodoses vid särskilt boende. Beslut om förändrade riktlinjer om kvarboende, förutsätter tillgång Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2015/168-ÄN-004 till fler lägenheter i särskilt boende och gör att den praktiska tillämpningen inte kan träda i kraft förrän kring årsskiftet. Förvaltningens bedömning är att en sammantagen bedömning alltid måste göras, innan bifall om insatser i ordinärt boende fattas, samt att utgångspunkter i handläggningen alltid måste vara nämndens kostnader för särskilt boende- och såsom tidigare beslutat och rättspraxis, en sammantagning bedömning av olika omständigheter. Vad gäller kommunens ansar för medborgare finns exempel på kommuner som tydliggjort det i sina riktlinjer. Förvaltningen föreslår att även äldrenämnden inkluderar det i sina riktlinjer av praktiska skäl för handläggarna. Rubriceringar under förslag till beslut på temat kommunens ansvar för medborgare, är lagtext ur Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) och cirkulär (2001:86) om särskilt boende för finska krigsinvalider. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse 2 oktober 2015 lagt framförslag till beslut. Bilagor Tjänsteskrivelse Riktlinjer

3 (4) Diarienr 2015/168-ÄN-004 Er referens Sociala nämndernas förvaltning Christina Becker christina.becker@vasteras.se Reviderade riktlinjer kvarboende och kommunens ansvar för medborgare Inledning Äldrenämnden beslutade vid sammanträde i augusti ( 201, Dnr 2015/168-ÄN-007) om att revidera riktlinjerna för ett antal insatser i ordinärt boende. Två områden kom att behöva hanteras ytterligare: kvarboende och kommunens ansvar för medborgare. Bakgrunden till revideringen är kommunstyrelsens budgetdirektiv till äldrenämnden, att redovisa åtgärder för att bromsa volym- och kostnadsökningarna för hemtjänst. Kvarboende Kvarboende idag har innebörden att människor kan bo kvar i sitt ordinära boende så länge som enskilde känner sig trygg med hemtjänstens omsorg. Den enskildes vilja att bo kvar i sitt ordinära boende kan mötas med beviljande av hemtjänstinsatser i olika former. Enligt förarbeten till socialtjänstlagen och rättspraxis, ska biståndsbedömningen alltid göras mot bakgrund av kommunens rättighet att göra en sammanvägd bedömning av olika omständigheter: den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser och enskilds önskemål. Friheten är inte obegränsad för den enskilde att välja insatser oberoende av kommunens kostnad. När den enskildes behov av tillsyn eller krav på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet, kan behoven av vård bäst tillgodoses genom erbjudande av lägenhet i särskilt boende. Förvaltningens beräkningar visar att brytpunkten i antalet timmar, för när nämndens kostnader för hemtjänstinsatser i ordinärt boende överstiger dem för särskilt boende, är omkring 140 timmar per månad och enskild. Brytpunkten för timmar med hemtjänst kan vara lägre per månad per enskild, om biståndsbeslutet innefattar både hemtjänstinsats och andra insatser för kvarboende, ex. korttids/växelvård/dagverksamhet. Biståndsbedömningen bör alltid göras mot bakgrund av kommunens rättighet att göra en sammanvägd bedömning av den önskade insatsens lämplighet, kostnaderna för den önskade insatsen i jämförelse med andra insatser, samt enskilds önskemål. 1

4 Västerås stad Ansökan om bistånd för insatser i ordinärt boende kan avslås, eller utökade insatser nekas, när den enskildes behov av insatser är omfattande, en trygg och säker vård och omsorg inte kan tillförsäkras och kostnaderna för de sammantagna insatserna för kvarboende motsvarar dem för särskilt boende. Att avslå insatser- eller neka utökade, förutsätter dock att det finnas tillgång till lägenheter i särskilt boende för att därigenom tillförsäkra den enskildes behov. En sammantagen bedömning bör alltid göras, innan ett biståndsbeslut om ansökta insatser för kvarboende i ordinärt boende fattas. Utgångspunkter i handläggningsprocessen, bör vara nämndens kostnad för lägenhet i särskilt boende, vilken varierar med boendeform, befintligt bestånd eller nybyggnation. Ålderdomshem/gruppboende/lägenhet och år: Servicehuslägenhet/lägenhet och år: ca kr. ca kr. Beloppen inkl. ersättning till utföraren och lokalkostnader. Kommunens ansvar för medborgare Bosättningskommun Med bosättningskommun avses i 2 kap. 3 SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt eller annan kommun om den enskilde har starkast anknytning till den kommunen. Det är bosättningskommunen som ansvarar för stöd och hjälpinsatser för enskilda oavsett om han eller hon tillfälligt eller under en längre tid vistas i en annan kommun. Det kan exempelvis gälla vid semestrar när man vistas i sin sommarstuga under olika perioder av året. Vistelsekommun Vistelsekommun är den kommun där den enskidle befinner sig när han eller hon ansöker om stöd och hjälp eller det på annat sätt framkommer att personen behöver stöd och hjälp från kommunen (prop. 2010/11:49 s. 32). Äldre personer har rätt till stöd och hjälpinsatser vid vistelse under en kortare tid i en annan kommun, t.ex. vid semester eller vistelse i sin sommarstuga under olika perioder under året. Vistelsekommunen är skyldig att på begäran av bosättningskommunen bistå med utredning och verkställighet i vissa fall. Bosättningskommunen ersätter vistelsekommunen för hjälp med verkställighet enligt den ersättningsnivå som bosättningskommunen tillämpar. Ansökan om bistånd inför flytt till annan kommun En person, som önskar flytta till en annan kommun och till följd av ålderdom, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen bistår med behövliga insatser, får hos den kommunen, enligt 2 kap. 8 socialtjänstlagen, ansöka om sådana insatser. En sådan ansökan skall behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Det förhållandet att den sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid bedömningen av ansökan. På begäran av inflyttningskommunen är hemkommunen skyldig att bistå med den utredning som kan behövas för bedömningen av ansökan. En prövning ska först göras om personen tillhör dem med rätt att söka bistånd i en annan kommun. Om den 2

5 Västerås stad enskilde tillhör gruppen görs en sedvanlig biståndsbedömning i enlighet med inflyttningskommunen riktlinjer. Om den enskilde inte uppfyller kriterierna görs ett avslag där motiveringen framgår. Asylsökande Kommunens yttersta ansvar enligt 2 kap. 1 SoL gäller även personer som omfattas av LMA (lagen om mottagande av asylsökande m.fl.). Om en person som omfattas av LMA ansöker om bistånd för behov, som inte täcks genom LMA, är kommunen skyldig att pröva den enskildes ansökan enligt 4 kap. 1 SoL. Oavsett uppehållstillstånd eller inte och om enskild är folkbokförd i kommunen eller ej, så har enskild rätt att ansöka om insatser enligt SoL. Vistelsekommunen står för kostnaden om den enskilde har rätt till insatser och kan söka statsbidrag för asylsökande med flyktingstatus. Så snart ett ärende rör enskild med funktionsnedsättning med utländsk härkomst och som kan antas ha flyktingstatus, kan förvaltningens handläggare på socialkontor ekonomi, efter samtycke från den enskilde, kontaktas för kontroll av flyktingstatus och ansökan om statsbidrag. Kommunens ansvar för insatser till EU/EES medborgare Rätten till fri rörlighet inom unionen och rätten till likabehandling är två grundläggande principer i EU-rätten. Det s.k. rörlighetsdirektivet innehåller bestämmelser om rätten till inresa och vistelse i andra medlemsstater för samtliga EU-medborgare. Rätten till likabehandling innebär att EU/EES-medborgare som bedöms ha uppgehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma villkor som svenska medborgare. Rätten till likabehandling vid ansökan om bistånd är inte lika långtgående för alla EU/EES-medborgare. Rätten till bistånd För socialtjänsten innebär EU-rättens likabehandlingsprincip att en EU/EESmedborgare eller familjemedlem som bedömts ha uppehållsrätt i Sverige har rätt till bistånd spå samma villkor som svenska medborgare. Akut nödsituation Personer som inte bedöms ha hemvist i en kommun där det tillfälligt vistas har bara rätt tillbistånd för att avhjälpa n akut nödsituation som inte går att lösa på annat sätt. Vad som är nödvändig hjälp för att avhjälpa en akut nödsituation måste socialtjänsten bedöma i varje enskilt fall. Nordiska medborgare I den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster finns bestämmelser som påverkar de nordiska ländernas lagstiftning om socialt bistånd och sociala tjänster. Medborgare i ett nordiskt land som lagligen vistas tillfällig eller är lagligen bosatt i ett annat nordiskt land, ska liksällas med landets egna medborgare när landet tillämpar lagstiftning som omfattas av konventionen. Likställdheten gäller för allt socialt bistånd och alla sociala tjänster. Personer som är bostatta i Sverige men vistas utomlands När en person som ansöker om bistånd vistas utom landets gränser utan att vara bosatt utomlands, har högsta förvaltningsdomstolen uttalat att det inte betyder att hemkommunen er fri från ansvar enligt SoL (RÅ 1987 ref 174). 3

6 Västerås stad Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Den 1 januari 2010 instiftades lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen ersätter lagarna om rätt att använda samiska respektive finska och meänkieli hos förvaltnings-myndigheter och domstolar. Lagen innehåller främst utökade rättigheter för samer, sverige-finnar och tornedalingar, men även minoriteterna judar och romer ges ett visst ökat inflytande. Förvaltningsområden Västerås stad är en av fler kommuner som ingår i förvaltningsområdet för finska. Enskilda har rätt att använda finska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet i Västerås. Detta gäller i ärenden i vilka den enskilde är part eller ställföreträdare för part, om ärendet har anknytning till Västerås stad. Om den enskilde använder finska i ett sådant ärende, är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. Enskilda som saknar juridiskt biträde har dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska. Myndigheten ska även i övrigt sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk. Särskilt boende för finska krigsinvalider Enligt ett cirkulär (2001:86) framgår bl.a. att Statskontoret i Finland ersätter svenska kommuners kostnader för de krigsinvalider som har beviljats särskilt boende, korttidsboende eller dagverksamhet. Det är den enskilde som på särskild blankett gör en ansökan till Statskontoret, varefter kommunen erhåller betalning efter beslut av finska Statskontoret. Riktlinjen bör kompletteras med formuleringar avseende asylsökande, kommunens ansvar för insatser till EU/EES medborgare, rätten till bistånd, akut nödsituation, nordiska medborgare, personer som är bostatta i Sverige men vistas utomlands, lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk, särskilt boende för finska krigsinvalider. 4