VÄLKOMMEN TILL STUDIECIRKELN OCH VÄLKOMMEN TILL STUDIEFRÄMJANDET!

Transkript

1 Studiehandledning

2 VÄLKOMMEN TILL STUDIECIRKELN OCH VÄLKOMMEN TILL STUDIEFRÄMJANDET! Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund och finns i hela landet. Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna. Våra 19 medlemsorganisationer engagerar människor med intresse för bl. a. natur, djur, miljö, friluftsliv, musik och annan kultur. Vi samarbetar även med många andra organisationer och föreningar. Hos oss får Du möjlighet att skaffa ny kunskap och utveckla dina intressen tillsammans med likasinnade. Våra studiecirklar bygger på folkbildningens pedagogik. Det betyder att vi utgår ifrån de önskemål, förutsättningar och erfarenheter som Du och de övriga cirkeldeltagarna har. TILL DIG SOM VILL STARTA EN STUDIECIRKEL Att lära sig mer berikar livet! I studiecirkeln kan ni utveckla era intressen tillsammans. Studiefrämjandet hjälper till med studieplan, förslag till litteratur, lokaler, administration, etc. VAD ÄR EN STUDIECIRKEL? En studiecirkel består av minst 3 deltagare som är lägst 13 år. Varje deltagare ska vara med vid minst 3 cirkelträffar. Om cirkeln omfattar fler än dessa träffar, vilket är det vanligaste, ska varje deltagare varit med vid någon av de första 3 träffarna. En cirkelträff ska omfatta minst 1 studietimme (45 minuter). Varje studiecirkel ska ha en cirkelledare som godkänts av Studiefrämjandet. Godkännandet sker när du talar med eller träffar en handläggare som tillsammans med dig tittar igenom er studieplan. Cirkelledaren fungerar också som vår kontaktperson. Cirkelledaren ansvarar för att studieplanen följs och att en korrekt närvarolista lämnas in till Studiefrämjandet efter cirkelns slut. Som cirkelledare kommer du att erbjudas gratis ledarutbildningar genom Studiefrämjandet. ATT ARBETA I EN STUDIECIRKEL Deltagarna planerar tillsammans studiecirkelns uppläggning. En viktig utgångspunkt är deltagarnas olika bakgrund, erfarenheter och förutsättningar. Cirkelarbetet ska präglas av ett demokratiskt arbetssätt. Det betyder bland annat att alla bidrar med synpunkter, analyser och diskussionsinlägg. Under cirkelns gång kan det vara värdefullt att göra studiebesök eller bjuda in en fackman/expert. Undrar du över något? Kontakta Studiefrämjandet på en ort nära dig. Se mer på

3 Kursbok: Omställningens tid tillväxtens slut och jakten på en hållbar framtid (Karneval, 2012) STUDIEHANDLEDNING OMSTÄLLNINGENS TID Studiecirkelns upplägg Kursplanen bygger på sex sammankomster. Boken OMSTÄLLNINGENS TID väcker stora och viktiga frågor. Titeln anspelar på att den ekonomiska tillväxt som format vårt välfärdssamhälle nått en ände, att många viktiga naturresurser håller på att sina och att detta ställer krav på en djupgående förändring av hela samhället. Omställningens första steg är probleminsikt. Utan kunskap om de stora utmaningar vi står inför får vi aldrig igång ett förändringsarbete. Faran är i stället att vi målar in oss i ett hörn där vårt manöverutrymme minskar ju längre vi fortsätter att leva i förnekelse inför miljö- och resurshot. Därför inleds boken med en PROBLEMDEL och en rad obekväma sanningar. Mitt mål är samtidigt att slå hål på myten att teknik i form av miljöbilar, lågenergilampor och liknande kommer att råda bot på miljöproblem och en framtid av resursbrist. Möjligen kommer du att uppleva denna inledande del som något dyster läsning. Men håll ut! Med nödvändig insikt i ryggen blir boken efterhand allt mer LÖSNINGSINRIKTAD. För detta är det viktigaste budskapet i OMSTÄLLNINGENS TID: att visa på vilka oerhörda möjligheter som faktiskt finns att ställa om samhället och samtidigt förbättra vår tillvaro. I boken möter du platser som redan inlett ett omställningsarbete och den stora frågan är vad vi kan lära av deras exempel. Läsanvisningen bygger på olika hänsyn: Det ska vara lagom mycket text till varje träff (framförallt inte för mycket!). Träffarna ska ha ett tydligt tema. För att inspirera diskussionen bygger flera av träffarna på att koppla ihop fakta- och idéinriktade kapitel med kapitel som visar på verkliga exempel på omställning. Poängen är inte att forcera sig igenom boken. Om du tycker att det blir för mycket läsning till någon träff så koncentrera dig på det som känns mest intressant. Hur vill ni använda Omställningens tid? Närmast till hands ligger väl att köra en renodlad diskussionscirkel. Men boken fungerar även som parallelläsning för praktiskt inriktade omställningscirklar kring odling eller annat. En möjlighet är även att i cirkelform kombinera Omställningens tid med omställningsrörelsens handledning Ställ om Sverige. Min förhoppning är hur som helst att Omställningens tid ska inspirera inte bara till diskussion utan även till verkligt omställningsarbete!

4 Till sist några ord på vägen Håll isär fakta och åsikter! Boken OMSTÄLLNINGENS TID är faktamässigt väl underbyggd i tecknandet av de trender som kommer att skapa vår framtid. Om att oljan exempelvis håller på att bli en bristvara kan man tycka bra eller illa, men det är likafullt ett faktum. I samma stund är detta en debattbok. Tanken är inte att ni blint ska acceptera mina idéer om hur vi ställer om samhället. Resan till en hållbar värld kan ta många vägar och här bryts våra uppfattningar mot varandra. Mitt i denna brytpunkt uppstår vårt samtal. Studiecirkelns upplägg Träff 1. Planering av cirkeln/ Diskussion: Tillväxtens slut Läsning: Kap 1+2 (s13-56). Frivillig läsning: Förordet Träff 2. Tillbakagångar och blommande asfalt Läsning: Kap 3-5 (s57-124) Träff 3. Framtiden är vår: om absolut egenmakt Läsning: Kap 6+7 (s ). Frivillig läsning: Appendix. Omställningskoden Träff 4. Framtiden är lokal Läsning: Kap 8+10 (s ; ). Frivillig läsning: Kap. 9 Träff 5. Fundamenten: världsbilder och visioner Läsning: Kap (s ) Träff 6. Tankeskiften / Avslutning Läsning: Kap (s ) Träff 1: Planering / Diskussion om Tillväxtens slut Planering av cirkeln Bekanta er med varandra. Vilka förväntningar har ni på cirkeln, vad var det som lockade? Kanske har du redan bekantat dig med tillväxtens problem och omställningens möjligheter? Eller är ämnet nytt och främmande?

5 Hur ofta vill ni träffas och hur länge? Bestäm om ni tycker att sex träffar är lagom kanske vill ni träffas fler/färre gånger? (några av träffarna behandlar stora frågor som med fördel kan utökas till ytterligare träffar; se förslag i Studiehandledningen) Planera gärna in fika under träffarna för att göra det mer trivsamt och inspirerande! Finns det andra praktiska frågor som behöver lösas när det gäller lokal, bokbeställning, cirkelledare eller annat? Vill ni utöka cirkeln med annan litteratur eller på något annat sätt? Tänk även på möjligheten att cirkulera aktuella artiklar kring sådant som tas upp i boken. Avsluta gärna träffarna genom att stämma av vad ni har diskuterat. Intryck, lärdomar, känslor? Har ni missat att ta upp någon viktig fråga isåfall kanske något som kan återkomma vid en senare träff? Diskussion: Tillväxtens slut Läsning: Kap 1+2 (s13-56) Frivillig läsning: Förordet Bokens inledning är ganska probleminriktad och av goda skäl. Kapitel 1 handlar framförallt om den globala RESURSKRIS som är vår nya verklighet. Men jag diskuterar även hur resurskris spiller över i finans- och skuldkris. En stor del av kapitlet ägnas oljan. Rik tillgång på billig energi främst i form av olja har skapat vårt materiella välstånd och det mesta som vi tar för givet i samhället. Ändra på denna förutsättning och vi får ett annat samhälle. Just detta sker nu när världen balanserar på den s.k. oljetoppen. Vår framtid stavas knappare och dyrare energi. Kapitlet har ett viktigt budskap: TILLVÄXTEPOKEN ÄR ÖVER. 150 år av tillväxt som format världen som vi känner den har nått sin ände. Kapitel 2 ägnas följdfrågan: Varför är förnekelsen närmast total inför det faktum att världen har nått tillväxtens gränser? Vi leds in på maktförhållanden och de antaganden som styr hela vårt samhälle. Perspektivet vidgas i en historisk betraktelse av hur den flyktiga oljeepokens vidunderliga möjligheter har blivit vårt normaltillstånd. Och om svårigheten att se hur det som för oss är självklart är allt annat än normalt för en betraktare före och efter oljeepoken. Tillväxtens slut och resursväggen ställer oss inför två möjliga vägar: (1) Konfliktvägen. Denna blir följden om vi inte är beredda att förhandla med vår livsstil och vårt ekonomiska system. Vi hamnar då i en allas kamp mot alla om ändliga naturtillgångar. (2) Omställningsvägen. Denna bygger på att vi erkänner att samhället står inför djupgående förändring och att därför göra det bästa av situationen. Bättre att gemensamt inleda ett omställningsarbete i dag när vi ännu har ett skapligt

6 manöverutrymme än att vänta till i morgon när vi står med byxorna nere. En omställning i vår egen närmiljö där vi har störst möjlighet att påverka sakernas tillstånd. Det kan tilläggas att även Konfliktvägen är en omställningsväg, fast en mindre angenäm sådan. Förslag till diskussionsfrågor Vilka tankar och känslor väcker budskapen i kapitel 1-2? Delar ni den bild jag tecknar eller har ni invändningar? Vad tror ni om möjligheter och begränsningar med förnyelsebar energi? Varför hör man inte mer om ödesfrågor som oljetoppen och peak everything i media och samhällsdebatt? Diskutera villkoren för resande förr, nu och i framtiden: Hur ser möjligheterna ut på er egen ort att transportera sig i en framtid där brist på fossil energi begränsar biltrafik (personbilar likaväl som tung trafik)? Kan ni tänka er en framtid utan bil och flyg? Vilka är alternativen? Diskutera konfliktvägen och omställningsvägen. Vart är världen på väg och vilka är våra möjligheter? Träff 2. Tillbakagångar och blommande asfalt Läsning: Kap 3-5 (s57-124) Denna träff innehåller lite mer läsning än övriga träffar. Kapitlen 3 och 5 spänner bågen rejält genom att ta sig an vår civilisation och dess öde. Här ges en alternativ berättelse till den etablerade framstegsmyten. Vi höjer oss över resurskrisen och skådar även andra tecken på tillbakagång. Som att det tekniska framsteget på många områden har gått i väggen; att vårt samhälle blir allt mer komplext, övertungt och ineffektivt; och om förgängligheten i mycket av det moderna samhällets infrastrukturer, byggnader och annat. Så vad syftar då denna betraktelse till? Att göra upp med myten om att det finns en teknisk och vetenskaplig LÖSNING på miljö- och resurskrisen som innebär att vi inte behöver ompröva vårt sätt att leva. Här visas även hur det mesta av samhällets infrastrukturer är beroende av riklig tillgång till billig energi direkt eller indirekt. Övergången till ett lågenergisamhälle ställer därför krav på helt nya sätt att producera, transportera, m.m. En helt annan ekonomi! Kapitel 5 ställer den kritiska frågan: Vad kan vi ta med oss från industrisamhället? Här upptäcker vi även hur det i industrisamhällets skugga vuxit fram viktig kunskap för en resursknapp framtid. Min bedömning är att dessa båda kapitel lämpar sig att diskutera tillsammans.

7 Kapitel 4 är ett konkret exempel på hur omställning kan spira mitt i industrialismens ruinlandskap. Om att se möjligheter där vi annars ser problem. Ett besök i Motorstaden. Om ni tycker att det blir för mycket läsning går det att läsa kapitlen 3 och 5 selektivt. Läs det som känns mest spännande! En möjlighet är även att lägga in en extra träff för kapitel 5. I slutet av detta kapitel berörs sådant som permakultur som sannerligen förtjänar en egen diskussion. Förslag på diskussionsfrågor till kapitel 3 och 5 Accepterar ni i stora drag mitt budskap i kapitel 3? Eller driver jag det kanske för långt? Öppnar kapitlet nya dörrar? Många av exemplen i kapitel 3 och 5 bygger på mina egna observationer. Har ni själva exempel på hur t.ex. teknologin går i väggen? Eller på en sjunkande kvalitetsnivå i samhället? Nöden är uppfinningarnas moder sägs det: vad tror ni om möjligheter och begränsningar för bilmotorer och annan teknologi med tanke på budskapet i kap. 3? Hur ställer ni er själva till sådant som permakultur? Tror ni liksom mig att detta ger en utväg när industrisamhället går i väggen? Möjligheter och begränsningar? Varför satsas förresten inte redan mer på permakultur om det är så lovande? Hur får vi kunskapsspridning om permakultur och liknande metoder? Avsnittet Civilisationens reträtt väcker stora frågor: Vad betyder det att en civilisation faller eller är på nedgång? Är detta något som sker snabbt eller utdraget? (diskutera gärna utifrån historiska eller nutida exempel) Är det enbart negativt eller kan det även öppna möjligheter? Diskutera om vår civilisation har bättre eller sämre utsikter än tidigare civilisationer att undvika nedgång och fall. Diskussionsfrågor till kap. 4 Hur känner ni inför exemplet Detroit? Är det en hoppfull eller skrämmande berättelse? Varför och hur? Kan samma situation uppstå i svenska städer som i Detroit? Vad talar för och emot? Hur ser det ut på din hemort? Har vi något att lära av historiens exempel, som hur vi klarade livsmedels- och drivmedelsförsörjning i Sverige under världskrigens blockader? Träff 3. Framtiden är vår: om absolut egenmakt Läsning: Kap 6+7 (s ) Frivillig läsning: Appendix. Omställningskoden som utvecklar frågan om lokalsamhällets möjligheter

8 och begränsningar. Ämnet för denna träff rör en kritisk fråga: Var ligger ansvaret för omställningen? Mitt budskap är att omställningen är lokal och mer än någonting annat måste växa fram underifrån. På detta är klimatfrågan ett bra exempel! Sedan länge är debatten fixerad vid tanken att vi måste gå omvägen via den internationella förhandlingsarenan och först få fram ett tufft klimatavtal innan vi är redo till krafttag mot klimathotet. Problemet är att detta avtal aldrig infrias. Bristen på politiskt ledarskap är total kring de stora framtidsutmaningarna. Och detta är bara ett av skälen till att omställningen behöver växa fram underifrån. Innebär det att allt ska ske lokalt? Nej. Det finns ett självklart värde med internationell dialog och även begränsningar för vad som kan åstadkommas i lokalsamhället. Problemet som jag ser det är att fixeringen vid det internationella förhandlingsspåret i praktiken bakbinder oss eftersom det saknas en verklig vilja på politisk toppnivå att nå resultat. Så hur utnyttjar vi de möjligheter som vi faktiskt har lokalt? Den lokala utvecklingen styrs inte av någon naturlag utan av aktiva politiska val. Kapitel 7 ger i två berättelser en illustration av hur vi kan använda vårt lokala manöverutrymme för eller emot omställning. Båda framgångsberättelser i olika mening med budskapet att valet ligger i våra egna händer. Förslag till diskussionsfrågor Är omställningen verkligen så lokal som boken hävdar? Eller skulle det vara realistiskt att ställa om världen uppifrån genom politiska beslut på nationell och internationell nivå? (om vi nu ska förenkla saken, för det handlar så klart inte om antingen eller) Vilka möjligheter och begränsningar för omställning finns i lokalsamhället? Diskutera lågt hängande frukter ; om att utmana gränser; och om annat som tas upp i texten. Vad säger berättelserna från Haparanda och Portland om möjligheter och begränsningar för omställningen? Anknyt gärna till hur det ser ut på er egen hemort eller på andra platser. Träff 4. Framtiden är lokal Läsning: Kap 8+10 (s ; ) Frivillig läsning: Kap. 9 Omställning är att bygga en annan ekonomi. Kapitel 8 tar spjärn mot den globaliseringens världsbild som genomsyrar vår tillvaro. Vi inleder med att betrakta följderna av dagens globala produktionsmodell. Budskapet är att globaliseringen, trots förtjänster, står för ideal som är i direkt konflikt med omställningen. Den hyllar global stordrift och likriktad produktion men som samtidigt ökar vår sårbarhet och minskar vårt inflytande över ekonomin. Följdfrågan blir: Hur skapar vi en ekonomi som stöder omställningen? Av skäl som utvecklas i kapitlet är omställningens ekonomi på många sätt en lokal ekonomi. Den

9 lokala ekonomin sträcker sig bortom penningekonomin, den är även en social ekonomi byggd på mänskliga relationer. I kapitel 10 möter vi ett verkligt exempel på lokal ekonomi. Platsen är Åre Fjälldal där en grupp invånare tagit saken i egna händer och beslutat sig för att ställa om den lokala ekonomin. Här utmanas gränserna för det möjliga utifrån devisen: See you in court! Förslag till diskussionsfrågor Hur ställer ni er till mitt sätt att jämföra global och lokal ekonomi? Köper ni budskapet eller blir det för svartvitt och polariserat? Har ni egna exempel på sårbarheter, onödiga transporter och dy. i den globala ekonomin? Är framtiden lokal? Diskutera förtjänster och ev. invändningar mot att göra ekonomin mer lokal i omställningens tid. Vad är lokal ekonomi för er? Kan stora affärskedjor som IKEA och H&M vara en del av den lokala ekonomin? Vad är de i annat fall? Diskutera den lokala ekonomin på er egen ort. Vilka näringar kommer att möta problem och vilka har framtiden för sig? Vad stöder respektive motverkar omställningen? Finns det något på er egen ort som känns särskilt hoppfullt eller positivt för framtiden? Träff 5. Fundamenten: världsbilder och visioner Läsning: Kap (s ) Omställning handlar om att våga ställa grundläggande frågor. Frågor om vilket samhälle vi vill ha och på vilka värden detta ska grundas. Och vad betyder egentligen utveckling? Är utveckling liktydig med ekonomisk tillväxt eller kan det innebära någonting annat? Omställning handlar även om att blicka inåt och ställa oss själva frågan: vad är verkliga behov, lycka och livskvalitet? Att ställa sådana frågor är första steget för att överkomma de mentala blockeringar som hindrar omställning och inse att omställningen kan leda till ett bättre samhälle. När samhället tar sikte på omställning måste det genomsyra politiken i stort som smått. Det är inte hållbart att som i dag göra enskilda punktinsatser på hållbarhet samtidigt som politiken i stort tar sikte på ökad ohållbarhet. Djupast väcker detta frågor om vår natursyn. Samhället har skalat bort all ödmjukhet inför naturen och gjort denna till en arena för ohämmad exploatering och rovdrift. Omställningen förutsätter en mer varsam syn på naturen hur ändrar vi synfält?

10 Kapitel 12 handlar om omställningsundret på Samsö. Om sprängkraften när vi själva tar makten över utvecklingen. Om ett samhälle där man vågat utmana normer och förgivettagna sanningar. Förslag till diskussionsfrågor Varför ställs nästan aldrig grundläggande frågor om behov, lycka och natursyn i miljödebatten? Vad är verkliga behov för er? Diskutera! Varför intalar vi oss själva att lägga så mycket av vår tid på konsumtion? Hur viktig är konsumtion i jämförelse med annat i tillvaron? Vad kommer att vara svårast resp. lättast att försaka när vi går in i omställningens tid? Fundera och diskutera. Vad hindrar oss egentligen från att ställa om våra liv? Är det värderingar som förmedlas genom reklam och media? Andras förväntningar på hur du själv ska leva? Olust inför tanken på en sänkt materiell standard? Pådyvlade eller verkliga behov? Vanans makt? Den förda politiken? Diskutera! Vilka möjligheter öppnar omställningen? Kan den ge ett rikare liv? Kan den skapa en bättre framtid på er egen ort? Vilka livsvärden kan stärka omställningen? Hur skapa en mer hållbar och mänsklig lokal ekonomi? Fundera och diskutera. Tänk dig en vision av en hållbar framtid i din egen kommun! Vad inrymmer denna? Fundera först själva och diskutera sedan tillsammans. Var börjar förändringen? Finns det några större skiljelinjer inom gruppen? Hur blir visionsarbetet en angelägenhet för alla? (Finns det lärdomar att hämta från boken?) Diskutera aktuella utvecklingssatsningar och mål/visioner i er kommun utifrån vilken syn på utveckling de speglar och ifall de stödjer eller motverkar omställningen. Skulle någonting liknande Samsös omställningsunder vara möjligt i er egen kommun vad krävs, vad saknas, vad är möjligt? Denna träff kretsar kring stora och viktiga frågor som inte kan diskuteras nog ingående. Överväg gärna att lägga in en extra träff om ni vill fördjupa dessa värderingsövningar. Träff 6. Tankeskiften Läsning: Kap (s ) Kapitel 14 och 15 är på sätt och vis bokens mest utmanande. Omställningens föregångare har blivit föregångare just därför att de vågat utmana heliga kor. Detta är också ämnet för kapitlet Tankeskiften. Här uppmanas till att utmana sådana normer och förgivettagna sanningar som blockerar omställningen. Det handlar om synen på ägande och förvaltning av mark; om konkurrens ställt mot samarbete; och om synen på förvärvs- och lönearbete.

11 Kapitel 15 ( Landet bortom oljan ) är en berättelse från Kuba. Kuba är ett kontroversiellt land men som likafullt har en hel del att lära oss i omställningens tid. Politisk och ekonomisk isolering samt brist på fossil energi har tvingat landet till okonventionella lösningar som nu erbjuder lärdomar för resten av världen. Kapitlet En mindre värld är en sammanfattning av boken som även vidgar vyerna. Här sammanfattas i en mening bokens budskap: Omställning är möjlig och realistisk om viljan finns. Brister vår vilja ser framtiden mörk ut. Då följer konfliktvägen: en kamp om ändliga resurser som tar fram det sämsta hos människan. Därför kan det inte nog starkt sägas att omställningen bygger på vår egen förändringsvilja. Här serveras även en paradox. Omställningens värld innebär en krympande värld men också en växande! Omställningens tid ställer det mesta på huvudet. Förslag till diskussionsfrågor Diskutera uppmaningarna till att tänka i nya banor i kapitlet Tankeskifte. Hur ställer ni er till budskapet? Finns det andra sanningar /konventioner som skulle behöva utmanas? Är Kuba ett bra exempel på omställning och vad har det isåfall att lära oss? Skulle en liknande satsning på stadsodling som den kubanska kunna genomföras även hos oss? Om inte: vilka är hindren? SLUTLIGEN Diskutera vad ni själva har fått ut av cirkeln och boken. Vad har varit bra respektive mindre bra? Har något saknats? Är det något som ni skulle velat fördjupa ytterligare? Känner ni er motiverade att gå vidare med omställning efter denna cirkel? Hur? Finns det redan en omställningsgrupp på er ort annars kanske det är läge att dra igång en?! Kompletterande litteratur Ställ om Sverige! (Hela Sverige ska leva 2012); Civilisationens väg mot avgrund eller hållbarhet (Lester Brown; R-H Förlag 2011); Undergång Civilisationernas uppgång eller fall (Norstedts 2005); Kungen är död Leve de ofödda barnen (Johannes Söderqvist; Norlén & Slottner 2011); Svart Jord (Gunnar Lindstedt; Frank förlag 2008); Kollaps (David Jonstad; Ordfront 2012); Mat & klimat (Johanna Björklund, Pär Holmgren, Susanne Johansson; Medströms 2008); Tillväxtens sista dagar miljökamp om världsbilder (Björn Forsberg; Ruin 2007); Från ekonomiskt till hållbart från exploatering till samexistens (Karl Bonnedahl; Studentlitteratur 2012); Permakultur i ett nötskal (Patrick Whitefield; Föreningen Permakultur 2010)

12