SYLFs policy om. Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SYLFs policy om. Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap"

Transkript

1 SYLFs policy om Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap Mars 2007

2 Sammanfattning SYLFs åsikt är att läkarkåren som besitter den högsta medicinska kompetensen har ett ansvar för att leda och organisera vården. Trots flera handlingsprogram för att utveckla läkarnas ledarskap har läkarkåren under de senaste tio åren tappat chefs- och ledningsansvar i sjukvården. Förklaringar till detta finns i befintliga kulturer inom läkarkåren med avsaknad av en naturlig stegvis karriärgång i linjeorganisationen från klinisk verksam läkare till verksamhetschef, men även politiska beslut och viljeinriktningar har haft stor betydelse. Helt klart är att tiden är förbi då läkare blev chefer för verksamheten i kraft av sin profession. I takt med att sjukvårdens organisation blivit allt mer komplex har istället ledarskapsförmåga blivit ett område som tillmäts allt större betydelse inom hälso- och sjukvården. För att kunna konkurrera om chefstjänster måste även läkare tidigt i karriären ges möjlighet att utöva och utvecklas inom chef- och ledarskap. SYLF anser att chefskap måste tillåtas bli en karriärväg också för läkare. För att fler läkare skall känna sig både manade och rustade för att axla chefskap inom sjukvården föreslår SYLF att det inrättas särskilda ST-block med inriktning på ledarskap. På detta sätt utvecklas läkaren både kliniskt inom vald medicinsk specialitet och inom ledarskap. Teoretisk utbildning inom områden av vikt för chef- och ledarskap skall varvas med traineeperioder som chef under handledning. Traineen skall även delta i nätverk med andra chefer och genomföra ett projektarbete under ST. Ett ST-block med ledarskapsprofil inom en basspecialitet skall enligt SYLFs förslag förlängas med 1,5 år för att skapa utrymme för teoretisk såväl som praktisk utbildning i chef- och ledarskap. SYLFs förhoppning är även att ledarskaps-st bidrar till att fler kvinnor inom läkarkåren vill ta på sig chefskap. Slutligen behövs förbättrade villkor för den som axlar chefskap så att både manliga och kvinnliga läkare i betydligt större utsträckning än idag ser chefskapet som en möjlig karriärväg.

3 Inledning Medicinsk kunskap behövs för att driva utvecklingen i den kunskapsintensiva verksamhet som sjukvård är, bl.a. för att kunna ta till sig och implementera nya forskningsresultat i praktisk verksamhet, anställa och värdera övrig medicinsk personals kompetens, följa upp incidenter, höja patientsäkerhet och vårdkvalitet. Läkarens medicinska kompetens behövs som bas för det prioriteringsarbete som sker i sjukvården. Läkarkåren har därmed ett ansvar för att leda och organisera vården. Framträdande chefer med läkarbakgrund inom sjukvårdssektorn ter sig dock minska i antal och rapporter duggar tätt om att läkarkåren abdikerat från chefskapet inom sjukvården. 1 En kartläggning från 2005 om verksamhetscheferna inom sjukvården visade att 58,3 procent hade en yrkesbakgrund som läkare, 26,8 procent var sjuksköterskor och 14,8 procent var övriga. I gruppen övriga återfanns framförallt psykologer, arbetsterapeuter, undersköterskor och officerare. Inom primärvården var motsvarande siffra för chefernas yrkesbakgrund 44,2 procent sjuksköterskor, 42,4 procent läkare och 13,3 procent övriga. 2 Sifforna visar att läkarkårens inflytande på chefs- och ledarpositioner inom sjukvården har minskat. Ledarskapsförmåga har blivit ett område som tillmäts allt större betydelse inom hälso- och sjukvården i takt med att dess organisation blivit allt mer komplex. SYLF har sedan 2005 haft som mål att i ett policydokument definiera föreningens standards för en god ledarskapsutbildning för ST-läkare. I föreliggande förslag varvas kurser viktiga för chef- och ledarskap med praktisk omsättning av kunskaper under olika traineeperioder. Policyn är utarbetad av Charlotta Sävblom och Heidi Stensmyren, ordförande respektive ledamot i SYLF styrelse m.h.a. synpunkter från SYLFs styrelse, deltagare vid SYLFs lokalordförandekurs och representantskap under SYLFs lokalavdelningar har även beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på policyn som slutligen har fastställts av SYLFs styrelse Politik och interna strukturer hinder för läkares chefskap? Trots flera handlingsprogram för att utveckla läkarnas ledarskap 3,4 har läkarkåren under de senaste tio åren tappat chef- och ledningsansvar i sjukvården. Befintliga kulturer inom läkarkåren förklarar nog detta till viss del men även politiska beslut och viljeinriktningar har varit av stor betydelse. Ändringen av Hälso- och sjukvårdslagen den 1 januari 1997 öppnade för att andra än läkare kunde vara chefer inom sjukvården. Begreppet verksamhetschef infördes som i stor utsträckning ersatte titeln chefsöverläkare. Verksamhetschefer behöver således inte längre ha utbildning inom hälso- och sjukvården, men fortfarande gäller att verksamhetschefer som inte är läkare skall ha en medicinskt ledningsansvarig läkare vid sin sida. Landstinget i Gävleborg har utmärkt sig genom att ha ovanligt många sjuksköterskor som verksamhetschefer på sjukhusen och enligt landstingets ansvariga 1

4 för kompetensförsörjning har det också varit en tydlig politisk vilja att bredda chefsrekryteringen. 5 I takt med försvarets omstrukturering har personal entledigats och försvarets erkänt goda ledarskapsutbildning har vägt tungt när kommuner och landsting valt ex-militärer till höga chefer. 6 Läkarnas hierarkiska utbildningsstruktur gör att en läkare i många fall inte blir accepterad av sina kollegor som chef förrän han/hon har nått kompetensnivån för och tjänstebefattningen överläkare, något som oftast inte sker på större sjukhus förrän vid 50-årsåldern. I många andra yrkeskategorier 7 identifieras chefsämnen tidigt och får ökade grader av chefsansvar vilket ger dem i jämförelse med läkare oftast 20 års erfarenhet av chef- och ledningsansvar när de närmar sig 50 år. Ledarskapsutbildning har inte haft en framträdande roll i läkarnas grund- eller vidareutbildning för att väga upp läkarnas senare debut som chefer. Ledarskapsutbildning efterfrågas av dagens unga läkare. Hela 79 procent av AT-läkarna anser att ledarskapsutbildning är viktig för deras fortsatta arbete inom sjukvården, men samtidigt anser 57 procent att läkarutbildningen ger dåliga eller mycket dåliga förutsättningar för chefskap inom sjukvården. 8 Förutsättningarna för läkare som axlat verksamhetschefskap har inte varit optimala. Många läkarchefer har saknat chefs- och ledarutbildning. Beroende på verksamhetens storlek får den läkare som axlar chefskap kanske helt välja bort patientarbetet för en tid på heltid eller deltid eller för alltid. Många läkare har inte velat göra avkall på patientarbetet, vissa andra har förväntats utöva verksamhetschefskap på deltid vilket inte varit hållbart i längden. Bristande administrativt stöd framförs av många. Läkare har inte varit intresserade av chefskap. Om läkarkåren menar allvar med att läkares medicinska kompetens tillför något extra för ledningen av den kunskapsintensiva verksamhet som hälso- och sjukvården är måste läkarkårens inställning till chefs- och ledarskap modifieras. Läkare måste tidigt i karriären ges möjlighet att utöva och tränas i ledarskap och chefskap. Bristande stöd inom kåren för läkare som väljer chefsbanan. Läkarkåren måste respektera att kollegor med fallenhet, intresse och utbildning för chefoch ledarskap väljer övergripande ledningsarbete och därmed inte kan delta i verksamhetens kliniska arbete. En chef kan mycket väl leda verksamheten i en annan specialitet än den han/hon har sin specialistkompetens inom. Förutsättningarna för läkares chefskap måste förbättras Det är således hög tid att läkarkåren rustar inför framtiden också vad gäller sjukvårdens chefskap. Inom läkarkåren väntas stora pensionsavgångar inom den närmaste tioårsperioden 9 men också fyra av tio av de högsta cheferna i kommuner och landsting kommer att gå i pension. 10 Därför måste läkarkåren se till att vi har läkare som vill fylla de snart tomma chefsposterna. Genom undersökningar vet vi att möjligheten att bli chef uppskattas olika av manliga och kvinnliga läkare samt olika av AT- och STläkare. I SYLFs AT-ranking 2006 ansåg 44 procent av AT-läkarna att deras möjlighet att bli chef var mycket stor eller ganska stor. För de kvinnliga och manliga AT-läkarna var siffran 39 procent respektive 2

5 50 procent. För ST-läkarna i SYLFs karriärenkät 2002 ansåg 12 procent av kvinnorna och 24 procent av männen möjligheterna att bli chef som stora. På frågan om de ville bli chefer svarade 28 procent av AT-läkarna att de önskade detta jämfört med 50 procent av ST-läkarna. I båda undersökningarna svarade männen i högre grad än kvinnorna att de ville bli chefer. Det skiljer dock fyra år mellan SYLFs undersökningar, vår uppfattning är ändå att de väl speglar att intresset för chefskap ökar under specialistutbildningen. Slutsatserna av de båda enkäterna är att förutsättningarna för chefskap inom vården måste anpassas så att det tilltalar den unga generationen läkare kvinnor såväl som män. Väl känt är att dagens unga chefer kräver att det skall gå att kombinera arbetsliv med familjeliv. 11 Ledarskapskompetens ingår i målbeskrivningen för ST Vid Läkarförbundets fullmäktige 2006 antogs en motion från SYLF och Sjukhusläkarföreningen om att Läkarförbundet ska verka för att ledarskapsutbildning av hög kvalitet ska ingå som ett obligatorium i ST. Krav på ledarskapskompetens finns dock i viss mån redan i 1992-års, och än tydligare i 1996-års målbeskrivningar för ST. Kurser i ledarskap för ST-läkare har också utarbetats lokalt ofta i samarbete med facket, bl.a. har Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge 12 haft ett program sedan I Socialstyrelsens modell för målbeskrivningar för ST från 2005 konstateras att utbildning i ledarskap är en viktig del men att man försummat att utnyttja de möjligheter till att praktisera vunna kunskaper i ledarskap i de situationer som sjukvårdens vardag erbjuder handledarskap, teamledning, praktisk organisationsutveckling etc. I den nya specialistutbildningen ingår krav på ledarskapskompetens i den gemensamma målbeskrivningen med fokus på att utveckla ST-läkaren som medarbetare, handledare och ledare i kliniska situationer samt öka ST-läkarens kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation. Det är upp till varje enskild specialitet att definiera metoder för lärande för att uppnå de ovan nämna kompetenserna inom ledarskap. SYLFs förhoppning är att dessa nya kompetenskrav i ledarskap i specialistutbildningen, förbättrar läkarnas förutsättningar för och möjligheter till att anta chefsuppdrag. SYLFs föreslår ST med inriktning på ledarskap SYLF anser att chefskap måste tillåtas bli en karriärväg också för läkare. För att fler läkare skall känna sig både manade och rustade för att åta sig chefskap inom sjukvården anser SYLF att det måste inrättas särskilda ST-block med inriktning på ledarskap. På detta sätt utvecklas läkaren kliniskt inom vald medicinsk specialitet samtidigt som han/hon utbildas, tränas och utvecklas i ledarskap. Antalet block med ledarskapsinriktning beslutas med fördel på landstings-/regional nivå och de sökande bör väljas utifrån fastställda kriterier och intervju kompletterad med personlighetstestning. Intresset för att genomgå en ledarskaps-st är också stort bland dagens AT-läkare, hela 56 procent angav i SYLFs AT- 3

6 ranking 2006 att de hade ett stort eller mycket stort intresse av att göra en ST med inriktning på ledarskap. Även ST-läkare på SU har föreslagit ett särskilt traineeprogram för att utveckla ST-läkare i chef- och ledarskap. 13 En ledarskaps-st kan förhoppningsvis också bidra till att fler kvinnor inom läkarkåren vill axla chefskap. SYLF föreslår att ST-block med inriktning på ledarskap inom en basspecialitet förlängs med ca 1,5 år för att skapa utrymme för teoretisk såväl som praktisk utbildning i chef- och ledarskap. Förslag till tidsmässig planering av ledarskaps-st: År 1-2 År 3 År 4 År 5-6 År 6,5 Klinisk tjänstgöring, delta i chefskurser I Klinisk tjänstgöring 50 % och 50 % chefsuppdrag II (t.ex. över sjukhusets palliativa team, arbetsgrupper på sjukhuset, äldreomsorg, vårdhem, prehospital vård) delta i handledning III och nätverk IV Klinisk tjänstgöring, delta i chefskurser, handledning, nätverk Klinisk tjänstgöring 50 % och 50 % chefsuppdrag (vårdavdelning, mottagning e t c) delta i handledning och nätverk, utföra projekt-arbete V Specialistkompetens Lönemässigt bör ST-läkaren erhålla särskilt lönepåslag under de perioder som han/hon har chefsuppdrag vilket också kan kompensera för den förlängda tjänstgöringstiden till specialistkompetens. I. Chefskurser Grundläggande för den som skall leda en grupp är att han/hon kan formulera en vision och kommunicera denna på ett sätt så att den bejakas av medarbetarna och blir ett gemensamt mål. Utöver formell ledarskapskompetens är det viktigt med kunskap och kunnande på flera områden såsom kvalitetsarbete, verksamhetsutvärdering, ekonomi, arbetsrätt, kommunikation etc. Nedan följer områden som bör ingå som kursmoment i en ledarskaps-st: Administration, ekonomi och sjukvårdsorganisation Utbildning inom administration och sjukvårdsorganisation är grundläggande för en framtida roll som chef och ledare i sjukvården. Kurser om hur den svenska sjukvårdsorganisationen fungerar, administrativt som politiskt, finns på ett flertal högskolor och ingår i vissa av landets läkarutbildningar. Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap har bred kompetens på området och erbjuder kurser i organisations- och ledningsstrukturer inom hälso- och sjukvården. Även kunskaper inom ekonomi innefattande bokföring är av stor betydelse för personer i chefsposition. 4

7 Etik Läkarens etiska grund är nära förknippad med yrkesrollen. Läkaren som chef kan ofta komma i situationer där det upplevs att uppdraget som chef kommer i konflikt med yrkesetiken som läkare, detta sker bl.a. i dagliga prioriteringar av resurser som läkaren och chefen måste göra. Att utveckla förmåga till etiska ställningstaganden vid utövandet av ledarskapet ger trygghet. Flera institutioner erbjuder kurser i etik som kan läggas in i utbildningen. Gruppdynamik och självkännedom För att utvecklas personlig och kunna leda andra är det grundläggande med självkännedom. Förståelse för hur beteenden, känslor och självuppfattning påverkar våra möjligheter till goda arbetsprestationer. Lärdom om hur grupper fungerar och hur man själv fungerar i en grupp är centralt. Kunskap om konflikter och konflikthantering är ett annat viktigt område. Utbudet av utbildningar är stort och mest känd är UGL: Utveckling av Grupp och Ledare och FUGL: Fördjupad UGL, som båda erbjuds av flera arrangörer. Den enskildes bakgrund, behov och utvecklingsnivå får vara avgörande för vilken typ av utbildning som han/hon skall välja. Många kurser är färskvara och kan genomföras återkommande i olika faser i livet. Ett flertal arbetsplatser och landsting har interna ledarskapsprogram som utöver personlig utveckling möjliggör ett viktigt nätverksbyggande. Handledning/pedagogik Kurs i handledning och pedagogik erbjuds på ett flertal institutioner, bl.a. erbjuder flera universitet 5-poängskurser i handledningsteknik. Många ST-läkare går handledarutbildning och får möjlighet att handleda AT-läkare och kandidater. Hälsoekonomi Hälsoekonomi är vetenskap om människors hälsa och hälsans bestämningsfaktorer beskrivit med hjälp av ekonomisk teori och analys och är ett ämne som tillmäts allt större betydelse i hälso- och sjukvårdssektorn. Hälso- och sjukvårdens organisation, finansiering och resursanvändning är central. Ämnet omfattar även andra områden eller faktorer som på ett eller annat sätt kan påverka individens hälsotillstånd, t.ex. arbetsmiljö, trafiksäkerhet och samhällsekonomi. Flera högskolor arrangerar kurser i hälsoekonomi, det finns allt från kortare kvällsutbildningar till 120-poängsutbildningar. En kortare variant som exempelvis IPULS erbjuder är lämpligt som introduktion till detta ämne för den som genomgår ST med fokus på ledarskap. 5

8 Kvalitets- och utvecklingsarbete Utbildning i behovsanalys för att bättre kunna identifiera och formulera verksamhetens behov och utbildning i innovationskunskap för att lära sig att ta vara på kreativa idéer och föra dem från tanke till praktisk handling är av stor vikt. Den som skall inneha en chefsposition måste ha insikt betydelsen av humankapital (enskilda individers tillgångar såsom kunskap, motivation och kompetens) och strukturellt kapital (databaser, register, och organisationsstrukturer som personalen byggt upp) för att kunna förstå, stödja och skapa möjlighet för fortsatt tillväxt. Kurser finns bl.a. på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap och Stockholms universitet. Inom ramen för utvecklings och kvalitetsarbete är kunskap om olika kvalitetsledningssystem samt utvärderings- och resultatmätningsmetoder t ex ISO-certifiering, balanserade styrkort m.m. av vikt. Nyckelord är analys och utvärdering men nu på ett standardiserat sett. Kunskap om sjukvårdsproduktionens processer d.v.s. en organisationsmodell för att se patientens väg genom systemet är betydelsefullt när man skall planera verksamheten och inte bara den enskilda medicinska insatsen. En chef inom sjukvården bör kunna använda processtänkande för att verka i organisationen. Utvecklings och kvalitetsarbete innebär oftast någon form av förändringsarbete. För att genomföra förändringar krävs god insikt i verksamheten och förmåga att förankra beslut. Att lära sig att analysera och lägga upp strategiska planer och delmål som medarbetarna kan följa är viktigt. Kommunikation Utbildning i informatik och retorik lär ut hur information skall förmedlas, hur budskap skall föras ut och hur beslut förankras i verksamheten. Att behärska detta båda muntligen och skriftligen är viktigt. Mötesteknik för att kunna hålla effektiva möten bör lyftas fram. Lagar och förordningar Utbildning i arbetsrättsliga lagar såsom medbestämmandelagen (MBL), arbetstidslagen (ATL), lagen om anställningsskydd (LAS) etc. och om gällande kollektivavtal är viktigt för den som skall ha personal- och verksamhetsansvar. Fackligt engagemang ger kunskap i arbetsrätt och erfarenhet av förhandlingsarbete. Att vara skyddsombud på arbetsplatsen ger båda kunskap och praktisk erfarenhet i arbetsrätt och utbildningar för skyddsombud och fackligt förtroendevalda arrangeras av Läkarförbundet. Kurser arrangeras även av vissa landsting tillsammans med högskolor. IPULS har kurser om det författningsreglerade ledningsansvaret och dess tillämpning inom all slags offentlig och privat hälso- och sjukvård med hänsyn tagen till Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. 6

9 Vårdvetenskap Kunskap inom vårdvetenskap kan vara ett bra komplement till läkarnas medicinska kompetens inför chefskap inom sjukvården. Formell kompetens kan fås genom en 5-poängskurs i vårdvetenskap; t.ex. Handledning i klinisk utbildning inom omvårdnad. Övriga meriterande kurser Det finns en uppsjö av utbildningar för läkare intresserade av ledarskap. IFL vid Handelshögskolan i Stockholm har t.ex. Chefsutvecklingsprogrammet för sjukvården CUPS. Växjö universitet har en magisterutbildning i ledarskap inom hälso- och sjukvården. 14 II. Praktik som chef Ledarskapsutbildningar för läkare har hittills alla fokuserat på utbildning men saknat möjlighet för STläkaren att få praktisk erfarenhet av ledning och chefskap. Därför är det av högsta vikt att ST-läkare som genomgår ledarskaps-st får omsätta nyvunna teoretiska kunskaper i praktiskt arbete. I förslaget föreslås två olika moment med chefsuppdrag under ledarskaps-st. Tanken är att första uppdraget skall vara något mindre omfattande än det andra uppdraget, som företrädesvis kan vara chefsansvar över vårdavdelning eller mottagningsverksamhet. Liknande program finns för andra yrkeskategorier. Traineeprogrammet i Stockholms län startade 2003 med mål att rekrytera framtida ledare för att fylla luckorna vid de väntade pensionsavgångarna. Traineen får redan från början en anställning i sin värdkommun men praktiserar som chef på olika förvaltningar inom kommunen under totalt 16 månader. 15 III. Handledning och personlig mentor Vikten av handledning under ledarskaps-st kan inte nog understrykas. Utöver den kliniska handledaren skall varje deltagare ha en utsedd mentor med erfarenhet från chefs- och ledarskap för att diskutera olika frågeställningar som kommer upp under utbildningen och under perioderna med chefsuppdrag. Mentorn bör inte vara bunden till den verksamhet där ST-läkaren tjänstgör. Handledning kan också bedrivas i grupp med syfte att stärka deltagarnas nätverk. IV. Delta i nätverk Det är viktigt att deltagarna i det program som skisserats ovan får ett eget nätverk med personer som också har en ledarroll eller har chefsansvar. Grupperna kan formeras genom de chefskurser som deltagarna genomgår och inom ramen för ett landsting/region bör de som genomgår ST med ledarskapsprofil ges möjlighet till träffar t.ex. för grupphandledning. 7

10 V. Projektarbete Ett projektarbete bör ingå. Det kan vara att studera en del av en vårdprocess, flödet i produktionen och möjlig förbättringspotential etc. Det är en styrka om projektarbetet utförs i en verksamhet där STläkaren utför något av sina chefsuppdrag. Slutord Ledarskapsutbildningen för läkare måste förbättras och starta redan under läkarnas grundutbildning för att svara mot de krav som ställs idag på chefer och ledare. Personliga egenskaper är viktigt för verksamhetschefskap inom sjukvården. Men även om chefskap är ett yrke i sig skall en chef fatta sina beslut på grundval av såväl förvärvade teoretiska kunskaper som egna erfarenheter inom yrket. SYLF anser därför att läkarens medicinska kompetens och helhetssyn ger de bästa förutsättningarna för chefskap inom vården. SYLF menar att ledarskaps-st skulle kunna utgöra en breddad rekryteringsbas för duktiga framtida chefer med läkarbakgrund inom hela hälso- och sjukvårdsektorn. SYLFs förhoppning är att policyn om ledarskaps-st skall tjäna som inspirationskälla och inom snar framtid bli till verklighet inom många landsting och regioner. Källor: 1 Sara Pramsten, Åsa Uhlin, Dagens Medicin - På Jobbet, nr 45/2004, Allt färre läkare lockas att bli chefer 2 Cecilia Granestrand, Dagens Samhälle nr 30/2005, Sjuksköterskor styr 4 av 10 vårdcentraler 3 Sveriges Läkarförbund, 1996, Läkares ledarskap 4 Sveriges Läkarförbund, 1997, Ledarskap i läkares utbildning 5 Cecilia Granestrand, Dagens Samhälle, nr 30/2005, Ledarförmågan ska avgöra inte yrkestiteln. 6 Vivianne Sprengel, Dagens Samhälle, nr 25/2006, Kanonläge för militärer 7 Cecilia Granestrand, Dagens Samhälle, nr 36/2006, Spikrak chefskarriär 8 SYLFs AT-ranking Samnordisk arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor (SNAPS), 2006, Den framtida läkararbetsmarknaden i de nordiska länderna. 10 Vivianne Sprengel, Dagens Samhälle, nr 28/2006, Sökes: Yngre coach med mod 11 Erik Wahlin, SvD Näringsliv, , Ny chefstil med 70-talist i toppen 12 Medarbetar- och ledarskapsutbildningsprogrammet för läkare under vidareutbildning vid Huddinge universitetssjukhus 13 Askaryar S., Björnheden D., Borén C., Johnson M. och Rösman M , Traineeprogram för chef- och ledarskap för läkare, Projektarbete inom ramen för Utvecklingsprogrammet för ST-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 14 Vivianne Sprengel, Dagens Samhälle, nr 6/2006, Magisterexamen ger trygghet i chefskapet 15 Anna Eriksson, Dagens Samhälle, nr 10/2004, Traineeplats vägen till tufft chefsjobb 8

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

Att som läkare välja ledarskap fullt ut - möjligheter, hinder och hur kan organisationen stötta?

Att som läkare välja ledarskap fullt ut - möjligheter, hinder och hur kan organisationen stötta? Louise Bentley Vårdcentralschef och medicinskt samordningssansvarig läkare Specialistläkare handkirurgi Vårdcentralen Tvååker Närsjukvården Region Halland Slutredovisning av ledarskaps-st Att som läkare

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY

SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY Oktober 2013 Fastställd oktober 2013 Sammanfattning Samhället ställer allt högre krav på en hälso- och sjukvård som präglas av hög medicinsk kompetens och tillgänglighet. Vikten

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Underlag för kvalitetsbedömning

Underlag för kvalitetsbedömning Underlag för kvalitetsbedömning Bedömningsområden Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning), dels processen (hur resurserna används). Strukturbedömningen avser en analys av den utbildande

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer

Hur fungerar chefskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? information för SU:s AT-läkare

Hur fungerar chefskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? information för SU:s AT-läkare Hur fungerar chefskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? information för SU:s AT-läkare Problembild Vården behöver fler duktiga, motiverade och kunniga ledare. MEN - många unga läkare tappar intresset

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan

I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT I N N E H Å L L O C H S T R U K T U R Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvården/Närhälsan AT-UTBILDNING På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns 80-100 AT-läkare. Tillsättning sker två gånger

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav

Läs mer

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål - Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

VARFÖR BLI CHEF NÄR MAN

VARFÖR BLI CHEF NÄR MAN VARFÖR BLI CHEF NÄR MAN ÄR UTBILDAD FÖR KLINISK VERKSAMHET? Henrietta Arwin Henrietta.arwin@vgregion.se ST-läkare allmänmedicin Lerums vårdcentral/ledarskaps-st VGR Handledare: Robert Eggertsen, distriktsläkare,

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Ledarskapsutbildning 5 dagar

Ledarskapsutbildning 5 dagar Ledarskapsutbildning 5 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs.

Produktionsutskottet förslår att traineeprogram inom Stockholms läns landsting införs. Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-03-27 LS 1401-0138 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4-04- 08 00 02 8 Traineeprogram i Stockholms läns landsting Föredragande

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen 106 30 Stockholm. Specialistkompetens i Bilaga 1 : Personuppgifter som lämnas på denna ansökningsblankett registreras av Socialstyrelsen i ett ärendehanteringssystem. Med stöd av förordningen (2006:196) om register över hälsooch sjukvårdspersonal

Läs mer

Ledarutvecklingsprogram

Ledarutvecklingsprogram Kalmarsundsregionens arbetsgivarring erbjuder i samverkan med Indigo Management Ledarutvecklingsprogram UGL + 2+2+2+2+1 dagar Hur hanterar du att bli chef över dina tidigare kollegor? Vilken ledarstil

Läs mer

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST vad gäller? Ansökan om specialistkompetens enligt nya ST Inledning Ansökningstiderna för ansökning om specialistkompetens är för närvarande långa. Detta har flera

Läs mer

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal.

KUST. Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST Till dig som är ST-läkare inom NU-sjukvården eller Primärvården Fyrbodal. KUST (Kompetens Utveckling för ST-läkare) startade 1998 på initiativ av studierektorerna inom primärvården och NU-sjukvården.

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Allmänläkare som verksamhetschef

Allmänläkare som verksamhetschef llmänläkare som verksamhetschef Är det något som vi allmänläkare skall ägna oss åt eller skall vi överlåta det till andra? Ledarskapets betydelse för verksamheten har varit föremål för mycket diskussion

Läs mer

Avrop strategiska personalsatsningar och schemaläggning 2/5

Avrop strategiska personalsatsningar och schemaläggning 2/5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-03-30 LS-LED15-0253-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S D A T U M Avrop strategiska personalsatsningar och

Läs mer

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2003:78 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1998:12 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om flexibel pensionsålder för landstingspersonal Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30

AT i NU-sjukvården. Utbildningsplan Version 2014-05-30 AT i NU-sjukvården Utbildningsplan Version 2014-05-30 UTBILDNINGSPLAN FÖR AT INOM NU-SJUKVÅRDEN Denna generella utbildningsplan är utarbetad enligt riktlinjer från Läkarförbundets specialistutbildningsråd

Läs mer

Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän

Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän Nr 1 Motion angående arvodering och principer för lönesättning av fackliga förtroendemän Det är ofta ett problem att rekrytera företrädare till fackliga förtroendeposter. Den framtida rekryteringen till

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Modell för kompetensutveckling

Modell för kompetensutveckling Modell för kompetensutveckling Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad verksamhet. Version 2. Modell för kompentensutveckling. Individuell utvecklingsplan avseende patient/kundrelaterad

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Kursens namn: Etik och moral Yh-poäng: 25 Innehåll Etik / moral Bemötande, Förhållningssätt Livsåskådning Religion, etnicitet, kultur, tradition Kommunikation Salutogent förhållningssätt Offentlighet/

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program STYRDOKUMENT Sida 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd Kommunfullmäktige, 2012-04-23, 41 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2015-06-30 Plan Riktlinje Reviderad

Läs mer

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi UTBILDNINGSPLAN 1 (5) Division diagnostik Länsenheten radiologi Utgåva: 1 Godkänd av: Annette Andersson Länschef Utarbetad av: Gunnar Lindborg Susanne Holmberg Fr.o.m.2009-11-24 dock längst t.o.m. 2012-11-24

Läs mer

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND

LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND LÄKARFÖRBUNDET FÖR MIG SOM ÄR LÄKARE SVERIGES LÄKARFÖRBUND SVERIGES LÄKARFÖRBUND TRYCK: TRYCKINDUSTRI INFORMATION, 2003 MITT MEDLEMSKAP Läkarförbundet är både läkarnas fackförbund och professionens organisation.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-21 Södersjukhuset Stockholm Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Per Anders Mjörnberg och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Chefs- och ledarskapsprogram

Chefs- och ledarskapsprogram Chefs- och ledarskapsprogram Sammanfattning Ingenjörer får många gånger ledande position i arbetslivet och avancerar till chefer på olika nivåer. För Sveriges Ingenjörer är ledarskapsfrågorna därför av

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Hållbart ledarskap. Diplomutbildning Inspirationsträffar Workshops lokalt Bollplank Traineeprogram

Hållbart ledarskap. Diplomutbildning Inspirationsträffar Workshops lokalt Bollplank Traineeprogram Hållbart ledarskap Diplomutbildning Inspirationsträffar Workshops lokalt Bollplank Traineeprogram Om du vill påverka så vill du utöva ledarskap Naturskyddsföreningen är en ideell förening för naturskydd

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Framtidens Ledare Framtidens Ledare SYFTE Marknadsföra regionen som en attraktiv arbetsplats Skapa en gemensam arbetsmarknad och stimulera ökar rörlighet Öka nätverksskapande Ta vara på kompetens hos nuvarande

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer