SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY
|
|
- Daniel Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY Skapad: Oktober 2013 Fastställd: 24 februari 2016
2 Sammanfattning Hälso- och sjukvården är en verksamhet som präglas av hög komplexitet, svåra och lätta beslut, möten med människor i många olika livssituationer. Vikten av ett skickligt ledarskap och chefskap i en sådan dynamisk kunskapsorganisation är fundamental. Läkare har en lång och bred utbildning och är verksamma i många olika delar av sjukvården. Denna breda kompetens och kunskap medför stora möjligheter för läkarkåren att bidra till att höja den medicinska kvaliteten genom att delta i ledning och organisation av vården. Gedigna kunskaper inom ledarskap är inget vi besitter i kraft av vår profession därför anser SYLF att samtliga läkare ska få en grundläggande skolning i ledarskap för att på bästa sätt kunna möta framtidens krav. Ledarskapsträning bör i större utsträckning vara ett inslag genom hela karriären, från läkarstudent till erfaren specialistläkare. Genom insatser som utvecklar och stärker läkarkårens ledarskap skapas en tillräckligt stor rekryteringsbas som kan uppfylla hälso- och sjukvårdens behov. För att vi i framtiden ska få en patientsäker och kostnadseffektiv vårdorganisation i Sverige krävs det att läkares utbildning och fortbildning inom ledarskap intensifieras och utvecklas, särskilt för dem som visar stort intresse och fallenhet. Vårdens komplexitet kräver att framtidens ledare förbereds grundligt inom flera områden såsom juridik, organisationspsykologi, hälso- och sjukvårdsekonomi och management. Vidare anser vi att vårdgivarna på ett tydligare sätt bör jobba med att identifiera, uppmuntra och utbilda läkare med fallenhet för ledaruppdrag och chefskap. För att ta till vara på drivna läkares kompetens kan vikten av karriärvägar inom ledarskap inte understrykas nog. Läkares expertis och ledarskap behövs inom den offentliga hälso- och sjukvården, den privata sektorn, läkemedelsindustrin, inom medicinteknik, myndighetsutövning och många andra områden.
3 Inledning Tekniska och vetenskapliga landvinningar har på senare år lett till ökande digitalisering och globalisering av kunskap, en utveckling som gör det möjligt för hälso- och sjukvården att behandla allt fler sjukdomar och åstadkomma förbättrade resultat. Samtidigt förutspår vi att en global befolkningsökning och mer rättvis fördelning av resurser kommer att skapa en kraftigt ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster. Sammantaget ställs hälso- och sjukvårdens organisationer inom en nära framtid inför nya och stora utmaningar som kräver innovation av nya arbetssätt och kraftig expansion. Traditionellt har många av sjukvårdens chefer varit läkare. Dagens Medicin 3 och Dagens Samhälle 4 genomförde 2004 respektive 2005 för kartläggningar av hur chefskapet såg ut inom sjukvården. Andelen läkare som var verksamhetschefer var då 58 % inom slutenvården och 42 % inom primärvården. I en rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL) från 2011 beräknas det att cirka av befintliga chefer inom SKL kommer att behöva ersättas inom en 10-års period på grund av pensionsavgångar 1. Äldre undersökningar har uppskattat behovet till uppemot chefer när 40-talisterna går i pension 2. Dagens underläkare kommer att spela en central roll för att hälso- och sjukvården ska klara av dessa utmaningar. Vi har den breda och vetenskapliga kunskapsbas som krävs för att utveckla nya behandlingsmetoder och den kompetens som krävs för att leda team som innefattar patienter, deras närstående och andra sjukvårdsprofessioner. Vi har dessutom den etiska skolning som krävs för att kunna diskutera de medicinska prioriteringar som måste ske både i det enskilda vårdmötet och i politiska beslut. Varför bör läkare leda i hälso- och sjukvården? Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. För att kunna leda verksamhet inom hälso- och sjukvården måste både våra verksamhetsnära ledare och de som styr sjukvården på en övergripande nivå ha djup förståelse för hur detta värde skapas. Det behövs insikt om vilka förutsättningar som krävs för ett respektfullt möte, ett säker och effektiv arbete där teamets hela kompetens tas tillvara, och inte minst för att kunna prioritera patientsäkerhetsarbete och utvecklingsprojekt. Läkare har en bred och vetenskapligt baserad medicinsk kompetens som gör oss väl förberedda på det medicinska ansvaret i sjukvårdens team. Redan under läkarutbildningen startar skolningen i ledarskap med både teoretiska och praktiska inslag. Vi leder samtal med patienter, vi leder ronder och vi leder team i forsknings- och utvecklingsarbeten. Redan långt före specialistexamen har vi därför hunnit bygga upp en genuin kompetens i ledarskap. I en studie från USA såg man att sjukhus med läkare som sjukvårdsdirektörer rankades högre beträffande vårdkvalitet än sjukhus som inte hade läkare i ledande positioner 5. I en annan studie från Storbritannien framgick det att ökad andel läkare i sjukhusledningen ledde till bättre utfall och ökad patientnöjdhet 6. SYLF anser att läkare i ledande positioner, med hjälp av sitt medicinska kunnande, lättare än andra yrkesgrupper kan utveckla, implementera och följa upp förändringar. Läkare kan även bidra med sina medicinska kunskaper inom andra områden såsom innovativ vård, medicinteknik, läkemedel, IT-stöd och forskning. Patientsäkerhetsarbete, kvalitetsregister, utbildning, handledning och utformande av riktlinjer är också viktiga uppgifter för läkarprofessionen, vilka även dessa kräver viss ledarskapskompetens. Att läkare får ett ökat ansvar för verksamheten gynnar patienten, organisationen och läkaren själv. Detta är en syn som stora delar av läkarkåren delar 8. Varför leder inte fler läkare? I en internationell jämförelse har läkare i Sverige, Norge och Finland minskat sin närvaro på chefsposter jämfört med andra länder som Nya Zeeland, Australien och Nordamerika 7. I samma undersökning
4 konstaterades att sjukvården i Danmark arbetat målinriktat med att öka antalet läkare i ledande positioner. Bland annat genomgick alla examinerade läkare i Danmark en tiodagars obligatorisk ledarskapskurs och senare en femdagars påbyggnadskurs för specialister med fokus på professionell utveckling. Utbildningarna var framtagna av Royal College of Physicians and Surgeons (CanMeds) 7,12. Viljan att bli chef är störst bland läkarstudenter för att sedan avta under allmäntjänstgöring (AT) och specialisttjänstgöring (ST). Så många som 2 av 3 läkarstudenter skulle kunna tänka sig ett chefsuppdrag i framtiden 9. Bland ST-läkare är det knappt hälften som kunde överväga ett chefsuppdrag 10. I samma undersökningar skattade de svarande sin upplevda möjlighet att bli chef vilken även denna avtar med tiden. När underläkare får svara på frågan om de önskar personal- och ledningsansvar är det fler som är positivt inställda, uppdragen som ingår i ett chefskap lockar alltså mer än själva chefskapet 9,10. Hur kommer det sig att chefsambitionerna minskar ju längre man kommit i karriären? SYLF förmodar att detta beror på otillräcklig uppmuntran och bristande intentioner från vårdgivarna att skapa möjligheter för yngre läkare att få prova på olika ledningsuppdrag. I intervjuer och enkäter bland specialister och chefer nämns tung administration, stort ekonomiskt ansvar utan tillräckliga stödfunktioner samt otillräcklig tid att få verka visionärt och planera verksamheten långsiktigt som negativa aspekter på chefskap 8,11. Att vara chef och samtidigt kliniskt aktiv läkare värderas högt inom läkarkåren, vilket i vissa fall säkerligen kan försvåra ett chefsuppdrag och skapa en känsla av otillräcklighet 8. Vår uppfattning är att andelen chefer som är läkare minskat eftersom det blivit mindre attraktivt för läkare att söka chefstjänster. Den viktigaste orsaken är att många verksamhetschefer inte ges tillräcklig handlingsfrihet för att kunna ta ansvar för de medicinska resultaten, samtidigt som det blivit möjligt för personer med annan bakgrund att bli chefer med stöd av en medicinskt ansvarig läkare. Läkares ledarskapsutbildning SYLF anser att samtliga läkare ska ha en grundläggande skolning i ledarskap för att på bästa sätt kunna möta framtidens krav på ett välfungerande chefs- och ledarskap. Vidare anser vi att vårdgivarna på ett mer tydligt sätt ska arbeta med att identifiera, uppmuntra och utbilda läkare med fallenhet för ledaruppdrag och chefskap. Insatser för att utveckla och stärka läkarkårens ledarskap måste beredas under hela karriären för att skapa en tillräckligt stor rekryteringsbas för hälso- och sjukvårdens behov. Vikten av karriärvägar inom ledarskap är stor. Grundutbildning En femtedel av läkarstudenterna har enligt Sveriges Läkarförbund Students (f.d. Medicine Studerandes Förbund) enkät om klinisk utveckling från 2012 inte haft någon ledarskapsutbildning, samtidigt som en tredjedel anser att de fått för lite utbildning inom ledarskap 9. Bland positiva exempel kan nämnas Läkarutbildningsutredningen från 2013 slår fast att Medarbetarskap, ledarskap och lärande är några av de mest centrala kärnkompetenserna för den yrkesverksamme läkaren 13. Detta bör leda till att ledarskapsutveckling under grundutbildningen får högre status och större utrymme i framtiden. SYLF anser att framtidens läkarutbildning bör, såsom utredningen För framtidens hälsa en ny läkarutbildning föreslår, förbereda studenterna för roller som ledare, chefer och teammedarbetare 13. Utöver kurser i ledarskap inkluderande katederföreläsningar, grupparbeten och projektarbeten bör undervisningen kompletteras med studiebesök inom olika vårdenheter samt temadagar för att skapa en fördjupad förståelse för sjukvårdens organisation och styrning. Möjlighet till fördjupning för särskilt intresserade studenter bör även erbjudas. Auskultation hos personer med ledande positioner inom sjukvården bör inte vara mer komplicerat att åstadkomma än traditionell auskultation på en vårdavdelning. Inspiration till strukturerad ledarskapsutbildning som ett led i studentens professionella utveckling kan hämtas från internationellt beprövade kompetensutvecklingsmodeller såsom CanMeds 12, Leadership Framework enligt NHS 16 med flera.
5 AT-tjänstgöring Påbyggnad av ledarskapskompetens från grundutbildningen bör fortsätta efter läkarexamen och löpa som en röd tråd genom läkarens karriär. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter för AT ska läkaren under sin allmäntjänstgöring delta i arbetsledning och ges inblick i administrativa rutiner såsom verksamhetsplanering. Detta bör vårdgivarna utveckla rutiner kring så att AT-läkaren får en ökad förståelse för organisationens uppbyggnad och flöden. En ökad förståelse medför förhoppningsvis ett större ansvarstagande och förbättrad effektivitet. Sammanhållna ledarskapskurser i internatform med fokus på bland annat gruppdynamik, beslutsfattande och kommunikation är ett lämpligt komplement i vidareutbildningen under den första tiden som praktiserande läkare. Särskilt intresserade AT-läkare bör även erbjudas möjlighet till traineedagar hos personer med ledande positioner inom sjukvårdsorganisationen. SYLF anser att införande av AT-tjänster med ledarskapsprofil vore önskvärt. Andra typer av profilering såsom pedagogisk AT uppmuntras också då detta är en form av ledarskapsutbildning som även öppnar för andra karriärvägar. Vårdgivarna bör redan under läkarnas allmäntjänstgöring aktivt identifiera och uppmuntra intresserade individer till att ta del av lokala ledarskapsutbildningar. ST-tjänstgöring I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter för specialisttjänstgöring finns sedan 2008 definierade mål kring ledarskap och kommunikation 15. I de nya målbeskrivningarna för läkarnas specialiseringstjänstgöring från 2015 är ledarskapsmålet förtydligat och ingår exempelvis i a-målen som gäller samtliga inriktningar för ST, samtidigt som även mål för kvalitets- och förbättringsarbeten har fått en tydligare roll. 17 Målen för ledarskap uppfylls både genom kurs och klinisk tjänstgöring. Lokala kurser innefattar ofta fördjupade kunskaper inom den egna organisationens ledningsstruktur vilket är positivt, det är dock viktigt att ST-läkarens insyn i hälso- och sjukvårdens organisation inte begränsas till det egna landstinget. ST-läkare kan gärna involveras i verksamhetens strukturerade kvalitets och förbättringsarbete till exempel grupper som arbetar med att ta fram nya rutiner och riktlinjer. Särskilt intresserade ST-läkare bör även beredas möjlighet att sitta med i olika verksamhets- och ledningsgrupper för att utveckla sina kunskaper kring hur beslut fattas i en sjukvårdsproducerande organisation. Genom att tidigt få ta ansvar och växa in i ledande roller skapas en större rekryteringsbas. SYLF anser att det bör finnas en yngre läkare i varje ledningsgrupp. Under ST-tjänstgöring finns stora möjligheter att skräddarsy program för individer med stort intresse för alternativa karriärval såsom ledarskap, utbildning och forskning. SYLF ser gärna att fler landsting tar efter och vidareutvecklar de exempel på ST-tjänster med ledarskapsinriktning som finns eller har funnits i olika delar av landet (Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Capio S:t Görans sjukhus samt Länssjukhuset i Jönköping). Dessa initiativ har i flera fall fallit väl ut och deltagarna har rekryterats till olika ledande positioner. Den teoretiska utbildningen bör utvecklas vidare genom att ta lärdom från andra branscher som har stor erfarenhet av ledarskapsutveckling inom både stora och små organisationer. Med tanke på vårdens komplexitet och ökade krav på chefsrollen krävs kompletterande utbildning inom hälso- och sjukvårdsekonomi, juridik (exempelvis diskrimineringslagstiftning, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt), organisationspsykologi, management, kommunikation med mera. Fortbildning Särskilda satsningar på chefs- och ledarskapsutbildningar för specialister bör göras för att befästa och ytterligare fördjupa läkares kunskaper. För att lättare axla chefsuppdrag bör fler ledningsuppdrag införas under verksamhetschefsnivå för att läkare på så sätt successivt kan växa in i rollen. SYLF anser att ledningsuppdraget bör genomföras inom en tjänst - och inte utöver - så att uppdraget kan utföras på bästa sätt. Vid en internationell jämförelse framkommer att USA erbjuder stora möjligheter till formell
6 ledarskapsutbildning, till exempel genom universitetsutbildningar som Master of Public Health, Master of Business Administration (MBA) samt Master of Medical Management (MMM) 7. I Storbritannien har National Health Service (NHS) via Institute for Innovation and Improvement, arbetat fram en ambitiös och utförlig mall 16 som ska ligga som grund för brittiska läkares ledarskapsutbildning. Det är viktigt att även Sverige kan erbjuda ledarskapsutveckling för läkare om vi ska kunna hålla god kvalitet inom hälso- och sjukvård och medicinsk forskning. Samarbete och stöd i chefsrollen Många chefer upplever att tyngande administration, ekonomistyrning samt små befogenheter försvårar deras uppdrag 8. Bland Läkarförbundets medlemmar upplever flera chefer också att uppdraget inte alltid utgår ifrån tydliga politiska prioriteringar 8. Frustrationen över otydliga direktiv från beställarna tillsammans med bristande utbildning och stöd rörande bland annat ekonomi och administration blir ofta stor. Detta medför att många chefer aldrig får chansen att verka visionärt, framåtsträvande och proaktivt utan istället får ägna sig främst åt att släcka bränder på arbetsplatsen 11. Dessa problem kan bland annat avhjälpas genom kontinuerlig fortbildning för chefer men det handlar också om vilket mandat chefer de facto har att leda sin verksamhet. Vidare är det av stor vikt att chefer får avlastning av ekonomer, controllers och annan administrativ personal för att på så sätt kunna fokusera på att utveckla verksamheten och inte bara förvalta denna 11. Ledare inom vården behöver få bättre möjligheter till att reflektera, utvärdera och diskutera sitt ledarskap tillsammans med en mentor. Väl genomarbetade mentorskapsprogram är önskvärda. I synnerhet nyblivna chefer behöver extra stöd från ledningen. Målbilder och visioner bör diskuteras redan vid tillsättningen. Att som chef få träffa beställare och politiker torde medföra ökad förståelse och skapa en givande dialog 8. Nätverk för ledare och chefer fyller en viktig funktion och bör uppmuntras. Slutligen bör även vikten av kollegialt stöd nämnas. Många chefer upplever ibland en otillräcklighet i och med att ens chefsuppdrag ofta medför minskad tid till att underhålla ens medicinska kunskaper 8, 11. I dessa fall är det viktigt att professionen ger sitt stöd åt den kollega som axlar det ofta svåra och mångbottnade uppdraget att bli chef.
7 Källförteckning 1. Rapport Chefsstatistik, Lutz Ö., Olsson C., SKL, Jakten på cheferna till välfärdssektorn, Ledarna, Allt färre läkare lockas att bli chefer, Pramsten S., Uhlin Å., Dagens Medicin nr 45/ Sjuksköterskor styr 4 av 10 vårdcentraler, Granestrand C., Dagens Samhälle nr 30/ Physician-leaders and hospital performance: is there an association? Goodall A., Social Science and Medicine 2011, no 73(4), pp Clinicians in Management: does it make a difference? Veronesi G. et al, Centre for Innovation in Health Management, University of Leeds, may Doctors in leadership: learning from international experience, Ham C., The International Journal of Clinical Leadership 2008;16: Attityder och erfarenheter till chefskap sammanställning av kartläggningen Chef i vården (2009), Sveriges Läkarförbund, Stockholm 9. Klinisk Handledning Rapport 2012, Medicine studerandes förbund (MSF) 10. SYLF:s enkät till legitimerade underläkare 2013 samt SYLF:s AT-ranking och vik. UL enkät Manageriella chefer i en professionell organisation - läkare som ledare i sjukvården, I. Thulin, Göteborgs Universitet Handelshögskolan CanMeds, Royal College of Physicians and Surgeons of Canada, För framtidens hälsa en ny läkarutbildning, S.Lindgren, SOU 2013: SOSFS 1999:5 Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare SOSFS 2008:17 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring, NHS, Framework Leadership, SOSFS 2015:8 Läkarnast specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar
SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY
SYLF:s LEDARSKAPSPOLICY Oktober 2013 Fastställd oktober 2013 Sammanfattning Samhället ställer allt högre krav på en hälso- och sjukvård som präglas av hög medicinsk kompetens och tillgänglighet. Vikten
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merFrån student till specialist
Från student till specialist Jens Schollin, utredare Uppdraget - Att genomföra en översyn av läkares specialiseringstjänstgöring och bl.a. analysera om en introduktion i hälso- och sjukvården inom ramen
Läs merBastjänstgöring för läkare
Ds 2017:56 Bilaga Bastjänstgöring för läkare Socialdepartementet Promemorians huvudsakliga innehåll Denna promemoria har utarbetats inom Socialdepartementet. Promemorian baseras i huvudsak på resultat
Läs merSYLF - en del av Läkarförbundet
SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för
Läs merLedarskap i framtidens sjukvård - En enkätundersökning om ledarskap och chefskap bland underläkare och läkarstudenter
Ledarskap i framtidens sjukvård - En enkätundersökning om ledarskap och chefskap bland underläkare och läkarstudenter December 2016 Sammanfattning Hälso-och sjukvården befinner sig i en hastig förändringsfas
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs merVisa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft
Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft Innehåll UPPDRAGET OCH VÅRA ARBETSMETODER SLUTSATSER FRÅN FORSKNING OCH INTERVJUER LÄRDOMAR FRÅN ANDRA LÄNDER OCH SEKTORER SLUTSATSER FRÅN NULÄGESANALYSEN
Läs merDet finns dock anledning att komplettera de olika skrivelserna med ett tydligare medarbetarperspektiv, parallellt med chefsperspektivet.
Stockholm 170217 Svenska Företagsläkarföreningen (SFLF) tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter på Läkarförbundets viktiga remiss Förslag till vision och handlingsplan i frågan om läkaren som
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merHur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren
Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets
Läs merSYLFs policy om. Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap
SYLFs policy om Specialiseringstjänstgöring med inriktning på ledarskap Mars 2007 Sammanfattning SYLFs åsikt är att läkarkåren som besitter den högsta medicinska kompetensen har ett ansvar för att leda
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merNYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN
NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.
Läs merMed tillit växer handlingsutrymmet- tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47)
Yttrande Finansdepartementet Dnr Fi2018/02431 Med tillit växer handlingsutrymmet- tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (SOU 2018:47) Sammanfattning Fysioterapeuterna vill tacka för möjligheten
Läs merTill dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin
Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete
Läs merMedicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010
Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp
ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 141013-14 Barn och ungdomscentrum Västerbotten, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Skellefteå Sjukhus Ort Klinik Petter Borna och Jeanette
Läs merSocialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merRemissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14
2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merKunskapsstödsutredningen
Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska
Läs merFortbildning i dialog. Verktyg för lokalt fortbildningsarbete
Fortbildning i dialog Verktyg för lokalt fortbildningsarbete SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2018 Om textförfattarna: Sofia Rydgren Stale är ledamot i Sveriges läkarförbunds förbundsstyrelse och ordförande i Läkarförbundets
Läs merÅtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy
Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger
Läs merIndividuell kompetensplan för nyblivna specialistläkare
Individuell kompetensplan för nyblivna specialistläkare Mattias Damberg, Medicinsk utvecklingschef Docent, Specialistläkare i Allmänmedicin Förvaltningsstab Primärvård, Psykiatri och Habilitering Region
Läs merKRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Läs merProjektdirektiv Ledarskaps-ST
Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merMEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5
MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Medicinsk sekreterare 8 Steg 2 Medicinsk sekreterare 10 Steg 3 Medicinsk sekreterare
Läs merRemissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112
2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-05-05 Närhälsan Karlsborg vårdcentral Klinik Karlsborg Ort Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Magnus Tufvesson Gradering Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merEffektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt
Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-10-20 Vårdcentralen Getingen Klinik Lund Ort Sonja Modin Inspektörer Sofia Hellman Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd följs.
Läs merRekommendationer vid arbete som läkarassistent. - för läkare utbildade utanför EU/EES
Rekommendationer vid arbete som läkarassistent - för läkare utbildade utanför EU/EES SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2017 För alla läkare under hela karriären Läkarassistenter har potential att utgöra en stor tillgång
Läs merKravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5
Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-granskning Granskningsdatum: 2018-05-15 Neurokirurgiska Kliniken Klinik Lund Ort Per lmqvist Inspektörer Hans Ericson Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda, men enstaka
Läs merREMISSVAR Svenska Läkaresällskapet Att.
1 2018-02-02 REMISSVAR Svenska Läkaresällskapet Att. Susann.asplund@sls.se Remissvar: Bastjänstgöring för läkare, Ds 2017:56 Sammanfattning av SFAM:s synpunkter - Svensk förening för allmänmedicin (SFAM)
Läs merLång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.
Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt
Läs mer4. Fortbildning. Behov inom hälso- och sjukvård, kunskapsutveckling, Förväntade kompetenser/ läranderesultat. Lärandeprocess
4. Fortbildning I dagens snabba utveckling av medicinsk vetenskap och hälso- och sjukvårdens organisation är en läkare aldrig färdigutbildad. Fortbildning efter uppnådd specialistkompetens i strukturerad
Läs merYttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU
Läs merMed kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg
Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11
Läs merJag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
Läs merPatientansvarig läkare
Patientansvarig läkare för en bättre läkarkontinuitet Sammanfattning av rapporten: Patientansvarig läkare, 2015 1 Sveriges läkarförbund 2015 Susann Asplund Johansson, utredare Camilla Damell, utredare
Läs merRemissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare
2018-02-14 Dnr 10.1-42402/2017 1(5) Avdelning mitt Åsa Windahl Alin Asa.windahlalin@ivo.se Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare Inspektionen för vård
Läs merStudentmedverkan i förbättringsarbete
Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,
Läs merKontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation
Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar
Läs merLäkarförbundets ledarskapspolicy
Läkarförbundets ledarskapspolicy SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2019 Innehåll Läkarförbundets policy för läkares ledarskap i sjukvården... s 4 Inledning och syfte... s 4 Vad är ledarskap?... s 5 Varför behövs
Läs merST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET
EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Örnäsets hälsocentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-10-02 Luleå atum Ort Thord Svanberg, Gunnar Nilsson Inspektörer Styrkor Väl anpassad tid
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs merST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015
ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det
Läs merBastjänstgöring för läkare Ds 2017:56
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-01-26 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Anna-Clara Olsson Avdelningen för vård och omsorg Michael Bergström Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Bastjänstgöring för läkare
Läs merInterprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal
Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Hässelby Akalla AVC, Liljeholmens AVC, Mörby AVC och S:t Eriks AVC Akademiska vårdcentraler i Stockholms Läns Landsting
Läs merUtredning Utbildningsenhet i primärvården Blekinge
Utredning Utbildningsenhet i primärvården Blekinge Personalenheten/landstingsdirektörens stab Januari 2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1.1 Syfte 1.2 Förutsättningar 2. Förslag till utbildningsenhet
Läs merHur fungerar chefskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? information för SU:s AT-läkare
Hur fungerar chefskap på Sahlgrenska Universitetssjukhuset? information för SU:s AT-läkare Problembild Vården behöver fler duktiga, motiverade och kunniga ledare. MEN - många unga läkare tappar intresset
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens
Läs merKunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Läs merPSYKOLOG SÅ SKAPAR KARRIÄRUTVECKLINGSMODELLEN MÖJLIGHETER FÖR DIG
PSYKOLOG SÅ SKAPAR KARRIÄRUTVECKLINGSMODELLEN MÖJLIGHETER FÖR DIG 1 Så här fungerar Västra Götalandsregionens Karriärutvecklingsmodell Karriärutvecklingsmodellen visar hur du kan utvecklas inom den patientnära
Läs merVARFÖR BLI CHEF NÄR MAN
VARFÖR BLI CHEF NÄR MAN ÄR UTBILDAD FÖR KLINISK VERKSAMHET? Henrietta Arwin Henrietta.arwin@vgregion.se ST-läkare allmänmedicin Lerums vårdcentral/ledarskaps-st VGR Handledare: Robert Eggertsen, distriktsläkare,
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-granskning Granskningsdatum: 2018-04-16 Säröledens Familjeläkare Klinik illdal Ort Tommy romander Inspektörer nnika Rahm ndersson Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda,
Läs merSOF Strategiplan
SOF Strategiplan 2018-2020 Strategier för Svensk Ortopedisk Förening 2018-2020 Baserat på en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter Fastställd 2017-11-28 av SOF styrelse efter (i) beredning
Läs merMålbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-28 nestesi- och intensivvårdskliniken anderyds Sjukhus Klinik Ort Maja Ewert Varberg Ingrid erkestedt Lund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens
Läs merYttrande över Bastjänstgöring för läkare, Ds 2017:56
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merKravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting
Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen
Läs merAtt rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort
Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i
Läs merSFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur
Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad
Läs merBeslutsunderlag remissvar - För Framtidens hälsa en ny
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Peder Björn 2015-08-18 Dnr: RS 2015-385 Regionstyrelsen Beslutsunderlag remissvar - För Framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Region Östergötland har beretts
Läs merSaknas: 1 400 läkare
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merMålbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet
Läs merDel 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)
1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.
Läs merUmeå universitets chefs- och ledarskapspolicy
Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt
Läs merRekommendationer vid arbete som läkarassistent
Rekommendationer vid arbete som läkarassistent SVERIGES LÄKARFÖRBUND 2017 För alla läkare under hela karriären Läkarassistenter har potential att utgöra en stor tillgång för hälso- och sjukvården: de kan
Läs merMSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt
AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS
Läs merSammanfattning. Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen:
Sammanfattning Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen: Att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier (360 högskolepoäng) och att studenten
Läs merVad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019
Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019 Martin Björklind, Professionsstrateg, Sveriges Psykologförbund Christine Bedinger, PLA Psykiatri 1 Nordväst Stockholm Kompetensområdet Psykologin som kompetensområde
Läs merEtt spännande yrkesliv. Karriärvägar och utvecklings möjligheter för sjuksköterskor i Region Örebro län
Ett spännande yrkesliv Karriärvägar och utvecklings möjligheter för sjuksköterskor i Region Örebro län Grattis till dig som har utbildat dig till sjuksköterska! specialistutbildning för sjuksköterskor
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att
Läs merRiktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro
Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro
Läs merKlinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-11-08 Hälsocentralen i Harmånger Klinik Harmånger Ort Susanna lthini Inspektörer Gösta Elisasson Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och
Läs merLönepolicy för Umeå universitet
Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-12-11 apio ityklin Helsingborg Söder Klinik Helsingborg Ort Maria Randjelovic Inspektörer Pontus Stange Gradering Övriga kvalitetskriterier är
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-09-21 &O Geria Vårdcentral Klinik Söderköping Ort Kerstin Ermebrant Inspektörer Fredrik Svensson Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och
Läs mer