- Landskronas miljöredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Landskronas miljöredovisning 2013 -"

Transkript

1 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2013

2

3 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2013

4 - Landskronas miljöredovisning INNEHÅLL Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag. Jörgen Hanak har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare. Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer. Osignerade texter är skrivna av Rainer Weich och Olle Nordell. Ytterligare information om miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, under Miljö. Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges. Upplaga: 1000 exemplar Fotografer: Omslag: framsida, Sven Halling, baksida, Olle Nordell; sid. 10 nedre, 13 nedre, 43, Leif Gustavsson; sid. 12 nedre, Sven Halling; sid. 25 nedre, Per Joppien; sid: 3, 9 vänster, nedre, 11, 12, 14 nedre höger, 15 övre, 16, 18, 19 övre, Olle Nordell; sid. 42, Mats Svensson; sid. 21, Tom Sörensson; sid 33, Karin Warlin; sid. 9 höger, 13 vänster, 14 överst, 19 nedre, 20, 22, 23 övre, 24 nedre höger, 25 övre, 26, 28, 29, 30, 31, 34, 35, 37, 41, 45, 46, 47, Rainer Weich Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är hämtade finns på Landskrona stads hemsida. <http://www.landskrona.se/> klicka på Miljö. Miljömärkt trycksak Tryckning: Elvins Grafiska AB Helsingborg FÖRORD...3 LANDSKRONAMILJÖN...4 Hälso- och miljöproblem förr Bostadsstandarden på väg upp...5 Landskapet på1800-talet...6 Landskrona som industristad Luften...8 Jordbruk....9 Reningsverk...9 Havet Naturområden Nutid...12 Luften i Landskrona har blivit mycket bättre...12 Luftövervakning...13 Framtida åtgärder...13 Jordbruk Reningsverk...14 Havet Naturområden Miljöaktiviteter under jubileumsåret Videofilm om Landskronas natur Lärdomsgiganten Sven Nilsson Konferenser under jubileumsåret Naturvårdskonferens...19 Landskrona i världen - Industrins miljöfrågor igår, idag och i morgon...19 Noll-energihus - passivhus Miljöhistoria i Landskrona MILJÖLEDNING...21 Varför behöver vi en hållbar utveckling? En ljuvlig kväll i trädgårdens tecken...22 Miljöfolket på studiebesök...23 Skräpplockardagen i Glumslöv och i Asmundtorp...24 Den positiva utvecklingen fortsätter...25 Vad gör en trådbuss i Borstahusen? år med trådbussarna...25 Cykel- och kollektivtrafiken står i centrum Cykelbarometer...26 Hyrcyklar...26 Bilpoolen blir grönare på sikt...27 Det körs många mil med privatbil i tjänsten...27 Varför elbilar? Vi kör lika långt som förr...28 Klimatfond för miljö- anpassade transporter Ekologiska livsmedel och mätning av matsvinnet...29 Ekologisk livsmedel...29 Matsvinnet...29 Matsvinnet ur ett nationellt perspektiv...29 Vi trycker grönt...30 Minskad energiförbrukning i flerfamiljhus En ojämn energiförbrukning ställer till det Havsresan...32 Earth Day vill uppmärksamma miljöproblem...33 Allvar Gullstrandgymnasiet...33 Vad hände mer i Landskrona?...33 Notiser Släck ljuset en timme på lördagkvällen Earth Hour...34 Utmana dina vänner att leva mer klimatsmart! Bra att veta...34 MILJÖTILLSTÅNDET...35 Andas bör man - luftkvalitet Partiklar kan vara hälsofarliga...36 Landskrona Svavelutsläpp minskar...36 Kvävedioxid...37 Bensen Grönsaker och blynedfallet Metaller i gräs Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona...39 Luftkvaliteten här och där...40 Kvävedioxid har minskat...40 Svaveldioxid...40 PM10, mätning av partiklar i gaturum Miljöövervakning i hav och vattendrag Badvattenkvaliteten är bra...41 En badupplevelse mindre En sällsynt gäst i Landskronas kustvatten...42 Saxån och Braån...42 MILJÖ & HÄLSA...44 Bly i blod hos barn minskar stadigt EXAMENSARBETEN...45 Effekter av en förhöjd havsnivå och höga vågor i Lundåkrabukten...46 Transportintensiv verksamhetsetablering i Landskrona stad

5 - Landskronas miljöredovisning Förord Ofta säger man att allt var bättre förr. Somrarna var varmare och glassen godare. När det gäller tillståndet i miljön så kan vi i vissa avseenden konstatera att den definitivt är mycket bättre idag än förr i tiden. Det gäller då främst på det lokala planet där miljön i Landskrona var mycket sämre för några decennier sedan än idag. Industrierna har installerat reningsutrustning eller ändrat sina processer så att utsläppen minskat drastiskt. Avgasreningen i våra bilar har successivt blivit allt mer avancerad samtidigt som allt fler åker kollektivt. Detta är exempel på förbättringar som lett till att luften förbättrats mycket i staden de senaste decennierna. Det finns fortfarande förbättringspotential och det är därför viktigt att arbetet med att förbättra Landskrona stads luft fortsätter och att nya verksamheter inte tillåts försämra det som uppnåtts. När det gäller påverkan på våra vattendrag, sjöar och hav har kommunerna investerat i att bygga ut sina avloppsreningsverk. Investeringar som inneburit att belastningen från samhällenas avlopp minskat kraftigt. Det har bl.a. bidragit till att flera av stadens stränder uppfyller EU:s kvalitetskrav för att erhålla Blå flagg. Alla medborgare och besökande gäster i Landskrona stad har nära till säkra bad av mycket hög kvalité ända in till stadskärnan, en ovanlig förmån som vi ska vara rädda om. Vi kan i miljöredovisningen läsa att vi har liten areal med allemansrättslig tillgänglig naturmark. Mycket av Landskrona stads areal upptas av konventionell odlingsmark, tätorternas ytor för boende, verksamheter och infrastruktur. Därför har vi över tiden också arbetat målmedvetet med att skydda särskilt värdefulla områden från exploatering. Senast i raden av sådana områden är Saxtorpsskogen. På det lokala planet har vi alltså lyckats genomföra mycket positiva förändringar. Under tiden som dessa har FÖRORD åstadkommits har tunga hotfulla moln omärkligt börjat formera sig utanför vårt direkta synfält. Klimateffekterna av våra utsläpp börjar bli allt mindre omtvistade och effekterna allt påtagligare. Som man kan se i miljöredovisningen kommer Landskrona stad att drabbas även vid måttliga havsnivåhöjningar. Utmaningarna som klimateffekterna ställer på oss är av ett helt annat slag än de lokala miljöproblemen som vi kunnat hantera mer eller mindre med egna händer. De globala miljöproblemen kräver samverkan över nationsgränser, en ny teknikrevolution och politiskt mod av ett helt annat slag än vad det finns erfarenhet av idag. Men jag är övertygad om att vi kommer att lyckas. Det krävs att vi arbetar målmedvetet. Det krävs också att vi blickar utanför vår egen stad och ser helheten. Det finns bara en jord och vi måste därför fortsätta att tillsammans lösa problemen här och nu. Om hundra år kommer man kanske åter att titta tillbaka på samma sätt som vi gjort i denna miljöredovisning. Jag är då övertygad om att vi tillsammans löst problemen med klimatpåverkan. Jag är lika säker på att det har medfört att människor samverkar på ett helt annat sätt i ett globalt perspektiv. Torkild Strandberg kommunstyrelsens ordförande Lundåkrabukten, Saxåns mynning. -3-

6 - Landskronas miljöredovisning Inledning LANDSKRONAMILJÖN Hälso- och miljöproblem förr Texten är tagen ur boken Lanskronamiljö som publicerades 1984 av Hälsovårdsnämnden i Landskrona. Boken ger en bra överblick över dåvarande och tidigare miljösituation i Landskrona. För hundra år sedan och längre tillbaka var miljöproblemen annorlunda än idag. Dåliga bostäder, dåliga arbetsförhållanden, dålig och för lite mat, förorenat dricksvatten och dåliga sanitära förhållanden orsakade hög barndödlighet, tuberkulos, kolera och andra epidemiska sjukdomar. För att råda bot på dessa missförhållanden stiftades den första hälsovårdsstadgan Samma år inrättades en hälsovårdsnämnd i Landskrona kommun. Redan i janauri 1875 tog hälsovårdsnämnden upp frågan om de dåliga bostäderna. Många bodde i fuktiga källarlägenheter och alltför trångt. Gårdshygienen var usel med dåliga avträden och stinkande vattensamlingar, bl a var den s k Fattigbaracken anskrämlig. Där bodde femtio personer i fyra rum. Nämnden ville ha bort den. En av nämndens första åtgärder var att begära att kronor av spritbolagets vinstmedel skulle användas för att bygga bostäder. Mot detta anfördes att byggandet var en angelägenhet för privatpersoner som kunde göra sig en förtjänst på detta. Efter hård strid i drätselkammaren gick förslaget igenom. Nästa års överskott användes till byggandet av nytt rådhus. Ända fram i modern tid förde hälsovårdsnämnden en ojämn kamp mot de dåliga bostäderna. När det var dåliga tider tvingades man acceptera lägenheter som man tidigare hade dömt ut. På 1890-talet byggdes det intensivt och ett arbetarsamhälle uppstod i Fröjdenborg. På 20- och 30-talet blev det nödvändigt att ordna nödbostäder. Sådana fanns t. ex. i Värnaskolan och i det nuvarande museet. Baracker byggdes på flera håll i Landskrona, i Gripen fanns de kvar till slutet av 30-talet då de brändes. Det första kommunala bostadshuset med billiga lägenheter för 15 barnrika familjer stod färdigt På 40-talet blev kommunens insatser större, främst genom Landskronahem. På 50-talet kom egnahems-lån, familjebostadsbidrag och bränslebidrag. Genom detta förbättrades bostadssituationen, men så sent som på 60-talet köade folk på hälsovårdsbyrån för att få hjälp till bättre bostäder. Omkring 1800 fanns det en vattenledning i Landskrona. Den var gjord av borrade trästockar som ledde vatten från "Pannkakedammen" in till staden till såväl enskilda som offentliga brunnar. Åren byggdes ett vattenverk i Örja och ledningar in till staden. Vatten från djupborrade brunnar i Säby och Tullstorp leddes till ett vattentorn med pumpanläggning som stod klart På 40-talet infördes klorering pga att man inte lyckades spåra de föroreningar som uppstått. Året var Det nya vattentornet gjorde det möjligt att öka trycket i vattenledningarna så att flervåningsfastigheter kunde få rinnande vatten. Gemensam pump på Bytaregatan kring sekelskiftet. Vattnet, som fick hämtas från gatan, fick värmas på spisen om man ville ha varmvatten. Ett bad var för gemene man en dyrbar och arbetskrävande lyx. -4-

7 - Landskronas miljöredovisning Inledning Det dröjde till 1890-talet innan hälsovårdsnämnden lyckades få gehör för sitt krav om att kloakfrågan skulle ordnas. Sedan dröjde det tjugo år till innan samtliga fastigheter fått avlopp. Livsmedelskontrollen sköttes av hälsovårdsnämnden från dess tillkomst och 1881 inrättades på hälsovårdsnämndens förslag en trikinbyrå. Namnet ändrades några år senare till köttbesiktningsbyrå. Där kontrollerades kött som salufördes på torget främst vad gällde förekomst av trikiner. Från 1892, då en speciell matvarustadga kom, kontrollerades mjölk, biertappningslokaler, bagerier och slakterier. Köttbesiktningstvång infördes 1915, utvidgad mjölk- och äggkontroll 1934 och lagen om pastörisering av mjölk kom Vaccinationer, allmänt förbättrad levnadsstandard och förebyggande barna-, skol- och mödrahälsovård hade stor betydelse för det förbättrade hälsoläget. I och med den förbättrade folkhälsan har välfärden bland befolkningen ökat. Industrialiseringen som ledde till stor inflyttning till städerna medförde samtidigt ökat välstånd som gjorde det möjligt att förbättra folkhälsan. Redan vid hälsovårdsstadgans införande 1874 hade man dock uppmärksammat de problem som uppstår vid industrialiseringen: miljöproblem i samband med själva industriprocessen. I den första hälsovårdsstadgan föreskrevs att blå fabriker för tillverkning av animaliska gödningsämnen, fosfor, superfosfat, salpetersyra, svavelsyra, vitbetsocker mfl "må icke inom stad anläggas eller inrättas annorstädes än på vid och öppen plats, som ligger aflägse från de mera bebyggda stadsdelarna." Föreningsgatan omkring sekelskiftet. En man för en ko till slakt. Från slakteriet som fanns mitt i bostadsområdet, spred sig en sötaktig, äcklig lukt över området. Alla dessa åtgärder medförde stora förbättringar av folkhälsan. Barnadödligheten sjönk och epidemierna upphörde. Landskrona Till höger i bilden skymtar hamnen med segelfartyg vid kajen. "Lindes kasern" i kvarteret Tärnan på 1910-talet. Stora barnfamiljer bodde på små ytor. Sanitära förhållanden var usla. Toaletter fanns på gården och varmvatten saknades. Husen var dåligt isolerade och lägenheterna var fuktiga och kyliga. Ofta hade man bara en spis i lägenheten som man eldade med ved eller, om man hade råd, med kol. Bostadsstandarden på väg upp Under 1900 disponerade vi en bostadsyta på ca 7 m² per invånare. Idag har bostadsytan sjudubblats. Samtidigt som antalet hushåll i Sverige nästan har fördubblats sedan 50-talet, har hushåll med en eller två personer ökat kraftigt och utgör mera än hälften av alla bostäder. Samtidigt som bostadsstandaren successivt höjdes, genomförde man åtgärder för att förbättra hygienen hos befolkningen. År 1901 antecknar hälsovårdsnämnden att folkskolans lärjungar får fria havsbad och gratis simundervisning på sommaren. Ett ökat intresse för allmän hygien leder till att Landskrona får både skolbad och varmbadhus. Kontroll av bad, camping och lägerverksamhet är fortfarande något som miljönämnden ansvarar för. Skittasträdet vid sekelskiftet. -5-

8 - Landskronas miljöredovisning Inledning Landskapet på1800-talet Stora förändringar i naturmiljön skedde under 1800-talet. Bylandskapets tid med bondbyar, många och små spridda åkertegar och gemensamma vida utmarker där kreaturen betade, var till ända. Byarna försvann i stort och gårdarna skiftades ut i markerna. Syftet vara att skapa större och mer lättbrukade marker och att gårdarna skulle ligga vid den mark som brukades. En omfattande nyodling inleddes. Våtmarker dikades ut, småbäckar rätades och lades i rör, pilevallar och alléer anlades, Saxtorpsskogen började planteras på flygsandsfälten vid Häljarp. På åkermarkerna grävdes kalkrik märgel upp för att öka skördarna. Skiftesepoken Bylandskapets tid från 1000-talet till 1800-talet präglades av uppdelningen mellan inmarkens åkrar och ängar och utmarkerna som betades av kreatur. Slåttermarkerna - ängen var oerhört viktiga eftersom där producerades vinterhöet till djuren och avgjorde därmed gödselmängden som kunde läggas på åkrarna. Därav uttrycket "äng är åkers moder". Den befolkningsökning som ägde rum i Sverige under 1700-talet och 1800-talets början gjorde att trycket på jordbruket växte. Fler munnar behövde mättas men dåtidens åkerareal var för liten för att uppnå önskad avkastning. Mer åker och ett effektivare jordbruk behövdes. Slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet kännetecknades av jordreformer. Byarna sprängdes och gårdarna flyttades ut i landskapet. Då många gårdar hamnade på utmarksjordar innebar reformen en nyodling. Åkerarealen ökade kraftigt under 1800-talet. Nya sätt att odla utvecklades. Landskronatrakten var en rik bygd och producerade ett överskott av jordbruksprodukter. Dock förlorade både åkermarkerna och ängsmarkerna näringsämnen och markerna utarmades. Bristen på näring medförde att man provade olika metoder att tillföra åkrarna mer näring. Förutom stallgödsel användes aska och tång som gödsel. Latrin och annat avskräde från städerna hämtades och transporterades ut på åkrarna. Benmjöl, vilket är rik på fosfor, började användas i Sverige på talet. Första importen av guano (fågelspillning) till Sverige skedde Under andra halvan av 1800-talet dyker även andra konstgödselmedel upp, t.ex. chilesalpeter och superfosfat. Användningen av konstgödsel skedde dock i en mycket blygsam omfattning, många bönder använde ingen konstgödsel alls. Märgling Sockengränser i Landskrona kommun. Märgling av åkermark hade sin storhetsperiod i Skåne Rönnebergs och Harjagers var de två häraderna i Malmöhus län som märglade mest under denna period. Märgel innehåller mycket kalk men begränsade mängder näringsämnen. Det är istället omsättningen av åkermarkens eget näringskapital som ökar vid märgling. Vinsten blir dock kortvarig och marken blir utsugen (utmärglad) på näring. För att få tag på den kalkrika jorden öppnades små dagbrott, idag kallade märgelgravar, i kantpartiet av de åkrar som skulle märglas. För att undvika onödigt arbete togs först ett jordprov ut med en skruvborr på den tilltänkta platsen och därefter tillsattes en liten mängd syra till jordprovet. Om jordarten var kalkrik reagerade kalket med syran. Ett kraftigt fräsande ljud visade på märgel och brytningen kunde därmed inledas. Kvar blev en grop som oftast fylldes med vatten och blev en "märgelgrav". Vill man studera forna tiders landskap finns en rik skatt av gamla kartor som gjordes inför utskiftningen av gårdarna och fördelning av ny mark. Kartorna finns tillgängliga hos Lantmäteriet. Här ett exempel från Saxtorp. På den Häradsekonomiska kartan från 1912 kan man se ett myller av småvatten i jordbrukslandskapet. Det är till största delen rester efter uppgrävning av kalkrik märgel. Många märgelgravar har fyllts igen under 1900-talet. -6-

9 - Landskronas miljöredovisning Inledning Utdikningen Den största förändringen i naturmiljön under 1800-talet står nog utdikningen av våtmarker rätning och kulvertering av småbäckar för. När våtmarker torrlades kunde ny åkermark vinnas. Torrläggningen av landskapet genom att lägga småbäckar i rör, räta vattendrag, gräva nya avvattnande diken samt att genom så kallad täckdikning avvattna åkermarkerna har haft stor betydelse för att öka skördarna. Utdikningen har också inneburit stora förluster av naturmarker. Landskapet har blivit fattigare på småvatten och våtmarker. Ungefär 90 % av våtmarkerna och 50 % av småbäckarna har försvunnit. På Generalstabens karta utgiven 1860 kan Saxtorpsskogen tydligt ses. Enstaka gårdar finns runt skogen och i nordöst syns Saxtorps by. Pilevallar och alléer Bruket att plantera pilevallar sträcker sig inte längre tillbaka i tiden än till 1600-talets förra hälft, då de påbjöds i Kristian IV:s Recess av Reseskildringarna från denna tid visar dock att bruket att plantera pilar hade svårt att slå igenom. Det var först i och med skiftena i slutet av 1700-talet och 1800-talet som pileplanteringarna kom igång på allvar. Medan pilarna tidigare mestandels planterats på by- och gårdstomter, fick de nu sin plats invid hemmanens ägogränser. Även pilalléerna utmed vägarna ökade i antal. Redan i landshövdingsberättelsen för Malmöhus län talas det dock om att jordvallarna med pilplanteringarna började försvinna ur landskapet. Främsta orsaken - bönderna vann på detta sätt värdefulla metrar åkerjord. Minskningen av det skånska pilbeståndet har sedan fortsatt genom jordbruksrationaliseringar, breddning av vägar o.s.v. Kvar idag är endast rester av de alléer och gränsmarkeringar som förr var så vanliga i det skånska landskapet. Saxån-Braån under 1800-talets början och idag. Landskrona och havet längst till vänster och Eslöv nere till höger. Grå markering är tätorter idag, blått prickat är våtmarker och svart streckat på dagens karta är småbäckar som rinner fram i rör. Skogsplantering Delar av det i stort sett trädlösa landskapet skulle under 1800-talet planteras med skog. I Saxtorps by anlades fram till enskiftet ett område i närheten av utmarken som kallades allmän planterhage. Sådana områden var i Skåne mindre skogsplanterade ytor där betesdjuren utestängdes. Ofta blev dessa områden i många socknar ett misslyckande, då betet prioriterades före trädplanteringar. Troliga effekter av dessa planterhagar blev den att det gav en verklig skjuts åt pilplanteringen i slättbygderna. Några större planteringar av skog blev det inte förrän åratal med påtryckningar från staten fick effekt. Sandområden som fanns här kunde periodvis fördärva grödorna för lantbrukarna när sanden blåste iväg och kvävde grödorna. I Saxtorps kyrkoarkiv står det att en kommitté tillsätts år 1823 för att plantera skog i socknen. Att dessa verkställs nämns i kungliga majestäts femårsberättelser från år 1828 där det står att skogsplanteringar har verkställts i vissa byalag, däribland Saxtorps. Svårigheter att skydda planteringarna mot betesdjur var ett stort problem, då diken eller tångvallar endast fanns som möjlighet till att inhägna områdena som krävde stora arbetsinsatser. Saxtorpsskogen syns tydligt på konceptet till Generalstabens karta På kartorna från 1857 och 2004 kan vi se att en stor del av alléerna och pilevallarna har minskat kraftig på landsbygden men ökat i och i närheten av tätorterna. -7-

10 - Landskronas miljöredovisning Inledning Landskrona som industristad Efterhand som Landskrona utvecklades till en modern industristad, ändrade miljöproblemen karaktär och ökade i omfattning. Luften Det som märktes mest av gemene man var olika typer av luftföroreningar eftersom reningen av utsläpp förekom inte, eller endast i begränsad omfattning Spridningen av olika luftföroreningar och luktproblem berodde bl. a. på vindriktningen och andra väderleksförhållanden. DSM Resins: "Sötsur" lukt från reaktionsvatten. Lukten orsakades av organiska ämnen. Luktolägenheterna tillkom Luktutsläppen från DSM Resins gick ofta som ett smalt stråk från fabriken genom hela staden. Stråket hade bara några kvarters bredd och utanför det kände man ingen lukt. Under årens lopp hade Supra, nuvarande Yara, dominerat luktutsläppen men under 70-talet hade nya utsläpp från Rohm and Haas, DSM Resins och komposteringsanläggningen vållat stora besvär. Supra: Stickande frän och unken lukt härstammade från utsläpp av fluor och rester av organiska föreningar, svavelväte och mer-kaptaner i råfosfaten. Luktolägenheterna hade varit oförändrade under 70- och 80-talet. Boliden Bergsöe: Frän lukt, liknande bränt gummi, kom från förbränningen av bilbatterier och kablar. Olägenheterna hade varit desamma sedan 70-talet. Komposteringsanläggningen: Lukt av "ruttnande sopor" som orsakades av otillräcklig nedbrytning av komposten (slam och hushållssopor). Lukten uppstod när anläggningen togs i bruk 1979 men upphörde i april 1983 när anläggningen hade stängts av. Rohm and Haas: Sötaktig, kväljande lukt från akrylat. Stora olägenheter från starten 1972 fram till 1980 då reningsåtgärder vidtogs. Reningsverket: "Sötsur" lukt från DSM Resins reaktionsvatten som pumpades dit sedan Ibland förekom lukt från avloppsslammet. Tippen: Lukt av "ruttnande sopor" som härrör från komposten som tidigare användes som täckmassor på tippområdet. Järnkonst, nuvarande Thorn Lightning, : Lukt av lösningsmedel från måleriverksamheten. Varmgalvaniseringen: "Stickande, irriterande" lukt av salmiak, zinkklorid m m. Det var dock inte enbart luktproblem som orsakades av luftutsläppen. Höga blyhalter, lösningsmedel, stoft, kväveoch svaveloxider, fluorider, ammoniak m. m. utgjorde en hälsofarlig blandning i luften. Utsläppen av kväveoxider från Supra låg ibland som ett gulbrunt stråk över Öresund. Ammoniaken från Supra blev till ett blåskimrade dis över staden. Bensinen var blyad och katalysatorer saknades i dåtidens bilar. Hushållen eldade med ved, kol eller olja. Speciellt utmärkande för Landskronaluften var dess höga blyhalter. År 1978 undersökte Yrkesmedicinska kliniken i Lund blyhalten i blod hos barn i åldern 8-16 år i Landskrona eftersom barn är speciellt känsliga för förhöjda blyhalter. Undersökningen upprepades fram till Resultaten visade att barn som bor m från industriområdet uppvisade kraftigt förhöjda blyhalter i blodet. Blyhalter avtog med avståndet till industriområdet. Bly, som kan tas upp i kroppen via mat och dryck och via inandning, kan medföra många negativa hälsoeffekter. Biltrafiken och industriutsläppen utgjorde de viktigaste källorna till den blyförorenade luften i Landskrona. Landskrona tätort på 1940-talet. -8-

11 - Landskronas miljöredovisning Inledning Jordbruk Markanvändningen i Landskrona stad utanför tätorten dominerades av jordbruket. Den intensiva konstgödselanvändningen och avrinning av kväve och fosfor till vattendrag och hav, bidrog till en successiv ökande övergödning i kommunens vattendrag och kustvatten. Bekämpningsmedel ansamlades efterhand i vattendragen och i grundvattnet. Det intensiva jordbruket medförde också att näringsämnen som nitrat anrikades i grundvattnet. Eftersom nitrat omvandlas till nitrit i kroppen, kan höga koncentrationer i dricksvatten medföra en sämre syreupptagningsförmåga. Speciellt känsliga för höga nitrathalter är spädbarn. Därför finns det gränsvärden för hur mycket nitrat dricksvattnet får innehålla. Undersökningar visade att de högsta nitrathalterna i brunnar fanns i Kvärlöv, Fortuna och Annelövsområdet. Det intensiva jordbruket medförde också att naturmiljöer minskade i omfattning och därigenom även livsmiljöer för växter och djur. Reningsverk Det kustnära Lundåkraverket i Landskrona byggdes relativt tidigt och hade från början mekanisk och biologisk rening. Mindre reningsverk fanns på andra ställen i kommunen. Reningsverken stod för relativt höga utsläpp av kväve, fosfor och organiska ämnen till recipienten - Lundåkrabukten. Medan kväve och fosfor är ämnen som ingår i naturens naturliga kretslopp, uppstod allvarliga föroreningsproblem med avloppsslammet. Eftersom industrier och verksamheter ledde sitt avloppsvatten till reningsverket, anrikades miljöstörande- och miljöfarliga ämnen i avloppsslammet. Föroreningarna gjorde det olämpligt att sprida slammet till åkermarken och därigenom vidare till våra grödor. De mindre reningsverken i inlandet har efterhand lagts ned och spillvattnet pumpades till Lundåkraverket. Betor som ska transporteras till sockerbruket i Örtofta. I reningsverkets bassängar sker en effektiv nedbrytning av organiska ämnen med hjälp av mikroorganismer. En pilallé i närheten av Annelöv. -9-

12 - Landskronas miljöredovisning Inledning Havet Landskronas kustvatten har tagit och tar emot näringsämnen som kväve och fosfor via vattendragen, avrinning från land, industrierna och från reningsverket. Tidigare fanns det även ett stort antal diffusa utsläpp med okänd sammansättning samt enskilda avlopp som inte var anslutna till det kommunala ledningsnätet. Organiskt material, som förbrukar stora mängder syre vid nedbrytningen, påverkade kustvattnet negativt och gav upphov till syrefattiga bottnar. Det är dock inte bara näringsämnen som rinner ut i Öresund, utan metaller, organiska ämnen, bland dessa flera hormonstörande, återspeglar Landskronas profil som industristad. Bland metallerna utmärkte sig Lundåkrabukten för sina höga halter av den mycket giftiga metallen kvicksilver. Bukten är en viktig lek- och uppväxtlokal för fisk. Svartlistningen, som innebar försäljningsförbud av all fisk, infördes Efter ett antal år kunde man få sälja fis- Landskrona ken igen med undantag för gulål, där förbudet först hävdes Efter Supra hade lagt ner sin svavelsyratillverkning 1968 minskade halterna av kvicksilver i bukten något. Fram till 1979 ledde Supra sina restprodukter från gödseltillverkningen via en lång ledning direkt ut i Öresund. Det rörde sig om gips som var förorenat med miljöfarliga tungmetaller, fosfor och fluor samt uppvisade ett lågt ph. Enligt beräkningarna skulle allt gips gå i lösning och transporteras bort. Så var dock inte fallet, utan än idag ligger tjocka lager av gips på havsbottnen utanför utsläppspunkten. Lundåkrabuktens grundområden med Landskrona och Ven i bakgrunden. -10-

13 - Landskronas miljöredovisning Inledning Naturområden Allemansrättslig mark är en bristvara i Landskrona. Jordbruket dominerar markanvändningen i kommunen och bortsett från mindre områden, utgör Saxtorpsskogen det enda sammanhängande skogsområdet. Desto större anledning fanns det då att bevara de rester av natur som ännu fanns kvar. Detta gällde främst kustpartiet mellan Ålabodarna och Hildesborg inklusive Hilleshögs dalar, vidare strandängarna kring Saxåns mynning med anslutande delar av Lundåkrabukten, Saxåns-Braåns dalgång samt ön Ven. Andra skyddsvärda områden är Rååns dalgång mellan Ottarp och Vallåkra, Exercisfältet samt delar av ön Gråen. Grundområdena i Lundåkrabuktens norra del är en av den svenska västkustens viktigaste yngelplatser för en rad fiskarter, främst flatfisk. Denna mycket produktiva miljö är också en värdefull fågellokal där vadar- och andfåglar söker sin föda och för både häckfåglar och rastande flyttfåglar. Strandängarna vid och omedelbart norr om Saxåns mynning avsattes 1950 som naturminnesmärke. Den speciella naturtyp som marsklandet utgör förekommer i vårt land endast längs vissa avsnitt av vår sydvästra kust. Där är den idag starkt hotad av exploatering nästan överallt. Inom reservatet häckar flera av våra sällsyntaste fåglar t ex skärfläcka. Av hänsyn till fågellivet får området inte beträdas under april-juli. Vid Saxåns mynning finns också flera mycket sällsynta växter, av vilka ängskornet bara finns på få platser till i Skåne. Området måste betas och då och då översvämmas med saltvatten för att kunna bibehålla sin karaktär. Ven är ett särpräglat natur- och kulturlandskap, med mycket stora skönhetsvärden. De branta backafallen längs kusten ger ön en unik silhuett. Inte minst dess speciella geologiska uppbyggnad gör att Ven är av riksintresse ur naturvårdssynpunkt. Floran är mycket artrik och rymmer sällsyntheter som jättefräken (2 växtplatser i landet, varav den på Ven är den i särklass största) och klintsnyltrot. Flera sällsynta insekter lever också i anslutning till backafallen. Längs kusten mellan Ålabodarna och Hildesborg finner man höga kustbranter av samma slag som Vens backafall. Flera mycket sällsynta växter t ex jättefräken, raggarv, klintsnyltrot och bitterfibbla växer här. Den ovanliga sandödlan håller till i rasbranterna och insektsfaunan här är också rik. Arter som smal kärringtand, skogsknipprot, gullviva, bastardsvärmare och praktbyxbi har trängts undan och blivit sällsyntare. Gråhäger och knubbsäl har dock ökat. -11-

14 - Landskronas miljöredovisning Inledning Nutid Landskrona Luften i Landskrona har blivit mycket bättre En del av luftföroreningsproblemen är numera lösta medan andra är på väg att lösas med pågående eller beslutade åtgärder. Men det finns också problem där det fortfarande fordras stora insatser för att komma till rätta med problemen. Fortfarande innehåller luften i Landskrona mycket höga halter av bly, höga halter av ozon och partiklar och även relativt höga halter av kolväten. Utsläpp av kolmonoxid, sot, svaveldioxid och bensen uppvisar en kraftig minskning. Utsläppen av fluorider och väteklorid har i princip upphört. Även utsläpp av kvävedioxid, kvävemonoxid och luktande utsläpp från industrier har minskat kraftigt. En av de främsta anledningarna till att kvävedioxid har minskat är nedläggningen av Supras produktion men även trådbussarna och en omställning till gasdrift hos stadsbussarna samt införande av en batteribuss har bidragit. När det gäller luktproblemen, har åtgärder vid Renhållningsbolaget, Rohm and Haas och Boliden Bergsöe bidragit till att minska lukterna från industrier. Supra, som tidigare hade utsläpp av ammoniak, har lagt ner sin gödseltillverkning och DSM Resins hade innan nedläggningen infört en effektiv rening av sina luktutsläpp. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet och energiproduktionen i hetvattencentralen och senare i Energiknuten, har bidragit till en bättre luftmiljö eftersom man har en centraliserad värmeproduktion och en effektiv rening av rökgaserna. Andelen hushåll som har oljeeldning har minskat kraftigt. Däremot fordras det fortfarande omfattande åtgärder för att kunna minska utsläpp av koldioxid, marknära ozon, stoft, kolväten och en minskning av buller från trafiken. Tyvärr har trafikbelastningen, speciellt antalet lastbilar på den närbelägna E6:an ökat markant. Det finns inga möjligheter för kommunen att påverka trafikflödet på E6. Eftersom teknikutvecklingen, som katalysatorer, en minskad bränsleförbrukning, partikelfilter m. m. har reducerat bilarnas miljöpåverkan, återstår det att vidta åtgärder för att minska fordonstrafiken i tätorten. Här handlar det främst om restriktioner mot biltrafiken i tätorten som t. ex. förbättringar av kollektivtrafiken, en begränsning av parkeringsmöjligheterna, utbyggnad av cykelvägar och informationsinsatser i kombination med åtgärder för att minska transportbehovet. Användningen av förnybara bränslen behöver också öka. För att minska utsläppen av kolväten, måste bensenhalterna i bensin sänkas ytterligare. -12-

15 - Landskronas miljöredovisning Inledning Luftövervakning Landskrona stad ingår sedan 1988/89 i det så kallade Urbanmätnätet. Projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar av luftföroreningar för övervakning av luftkvaliteten och för kontroll av miljökvalitetsnormerna. Projektet är ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet. Totalt mäter man 6 olika parametrar: partiklar (PM10), kvävedioxid (NO 2), svaveldioxid (SO 2), sot, ozon (O 3)ochVOC (flyktiga organiska ämnen bl.a. bensen). Med DOAS-teknik, ett ljusstråleinstrument, mäts halterna av ozon, kvävedioxid, svaveldioxid och kolväten längs två sträckor över tätorten. På fem platser i tätorten mäts nedfallet av bl.a. tungmetaller med s.k. NILU-trattar. DOAS-mätinstrument. Vart femte år kontrolleras luftens innehåll av tungmetaller genom mätningar av svävande stoft. Under sommarhalvåret odlas sallat och grönkål som analyseras på tungmetallinnehåll. Särskilda gräsodlingar, som provtas var fjortonde dag, används för att mäta luftens tungmetallinnehåll. Framtida åtgärder NILU-tratt. För att minska framtida trafikbuller, krävs det att stadsplaneringen i ökad utsträckning tar hänsyn till bullerbelastningen. Ett bullersaneringsprogram för befintlig bebyggelse bör därför upprättas. Stora insatser behövs också hos industrierna för att klara minskningarna av blyutsläpp och utsläpp av stoft, men även marknära ozon och kolväten. Det gäller att minska den diffusa damningen från industrin, bl.a. från Boliden Bergsöe, men även att minska lösningsmedelsutsläppen. Trots att lokala utsläpp har den största påverkan på luftkvaliteten i Landskrona, påverkas luften av intransport av luftföroreningar. Genom katalysatorer och lågsvavligt, men dyrare bränsle, skulle sjöfarten kunna reducera sina utsläpp av svaveldioxid. Här krävs det dock internationella överenskommelser. Varvsindustrin som hanterar större mängder organiska lösningsmedel, har avvecklat sin fartygsproduktion men fungerar fortfarande som reparationsvarv. Planer finns att etablera alternativa verksamheter på området. En sådan verksamhet skulle kunna medföra att utsläpp av organiska lösningsmedel ökar. -13-

16 - Landskronas miljöredovisning Inledning Jordbruk Den moderna jordbruket har i princip inte förändrats sedan 50-talet. Nya bekämpningsmedel har dock ersatt äldre preparat och användningen av konstgödsel har minskat generellt. Inom jordbruket pågår dock ett kontinuerligt arbete att minska påverkan på miljön. Här spelar olika typer av EU-stöd stor roll. Moderna bekämpningsmedel uppvisar en lägre akut giftighet och ska brytas ner snabbare i naturen. Likväl hittar man nedbrytningsprodukterna i grundvattnet och i vattendragen. Under senare år har volymen av ekologiska livsmedel ökat i Sverige. I Landskrona finns det dock bara ett ekologiskt jordbruk. Genteknologin inom växtförädlingen har inte kunna etablera sig i Sverige. Med undantag för mindre odlingsförsök, förekommer ingen odling av genmodifierade grödor inom Landskronas geografiska område. Exploatering av värdefull åkermark har under senare år förekommit i anslutning till tätorten. Etableringen av DSV, ett logistikföretag, har skett på bekostnad av den bästa åkermarken som tidigare har använts för försöksodlingar inom växtförädlingen. Denna väldokumenterade åkermark har ersatts av hårdgjorda ytor. Den fasta fraktionen i reningsverket blir till slam, som efter rötning lagras. Havet Den ökade näringsbelastningen i kombination med hydrografiska förhållanden, gav periodvis upphov till syrebrist i bottenvattnet. Följderna var en periodvis utslagning av bottenlevande djur. Trådformiga alger ökade i omfattning och kunde kväva ålgräsängar, förorenade stränderna och påverka bestånd av större alger negativt. Även om näringsbelastningen till Öresund har minskat, påverkas Landskronas kustvatten genom utflödet av östersjövatten. Som även är fallet med luftföroreningar, har problemen i havsmiljön inga geografiska begränsningar. Problemställningen med övergödningen består och kan förmodligen inte lösas inom flera generationer. Nya problem har tillkommit genom bl. a. utsläpp av kemikalier och hormonstörande ämnen. I vissa havsområden i kommunen förekommer höga halter av miljöfarliga metaller och kolväten. Här rör det sig ofta om gamla synder. En sanering blir, om det är tekniskt möjligt, en kostsam historia. En utbyggnad och utfyllnad av grunda havsområden påverkar områdens kapacitet för organismernas fortplantning negativt. För Landskronas del finns det några områden som är av intresse för en utbyggnad av vindkraft. Reningsverk Eftersom reningsverken utgjorde en betydande källa för kväveoch fosforbelastningen samt utsläpp av organiskt material, satsade man stora summor på en utbyggnad. Målet med en ökad rening var att minska övergödningen i havsmiljön. Först i kön stod de kustnära reningsverken, för Landskronas del, Lundåkraverket. Ett första steg utgjorde en kemisk fosforrening. I nästa steg satsade man på kvävereduktion genom biologiska processer. Utsläpp av organiskt material upphörde i princip. Den kemiska fosforreningen ersattes senare genom en biologisk process som inte krävde kemikalier. Miljösituation i Öresund förbättrades successivt. Den biologiska kvävereningen är dock känslig för störningar och störs periodvis av föroreningar i avloppsvattnet, främst från industrierna. Knubbsäl. -14-

17 - Landskronas miljöredovisning Inledning Naturområden Naturen har genomgått en hel del förändringar både på gott och ont. Landskrona har under de senaste decennierna fått flera naturreservat. Vens backafall, Hilleshögs dalar, Glumslövs naturvårdsområde och Gråen har inrättats av länsstyrelsen. Reservatet norr om Saxåns mynning i havet är egentligen ett "naturminnesmärke" och det bildades redan på 1950 talet. Nu pågår ett intensivt arbete för att bilda ett naturreservat för Lundåkrabuktens strandängar och grundområden. Det finns också två kommunala naturreservat, Exercisfältet mitt i staden och Kvärlövs naturområde längs Saxån. I naturreservaten finns bestämmelser som är till för att natur- och rekreationsvärdena ska behållas. Naturreservaten har också en skötselplan för hur naturen ska skötas. Om man studerar gamla kartor och flygbilder kan man konstatera att det på sätt och vis har blivit mer naturmarker i kommunen. Marginella och svårbrukade jordbruksmarker har lämnats och naturen har fått övertaget. Det har blivit mer träd och buskmarker på gott och ont. Den biologiska mångfalden minskar när naturbetesmarker växer igen och förbuskas. Träd och buskar på före detta åkermark ger däremot mer natur. Det har blivit fler alléer under de senaste decennierna. Tyvärr är många pilevallar med stubbapilar på fallrepet på grund av hög ålder. De gamla lite murkna träden har gott om håligheter och andra skrymslen för fåglar, fladdermöss och allehanda insekter. De senaste årtiondena har det också anlagts dammar och våtmarker i jordbrukslandskapet med syftet att berika naturmiljön och reducera kväve- och fosforbelastningen på vattendragen och havet. Det har även anlagts många dagvattenmagasin som förutom att ta hand om dagvattnet blir till nytta för fåglar, grodor och insekter. Även om det blivit mer naturmarker i kommunen har det skett en trivialisering av naturen. De blomrika markerna har minskat i areal och många växter har minskat eller försvunnit helt. Orsaken är oftast att hävden - bete eller slåtter har upphört, då växer markerna igen. En starkt bidragande orsak till trivialiseringen av naturmarkerna är också att tillgången på näringsämnen har ökat kraftigt i stort sett överallt. När tillgången på näringsämnen ökar tar de konkurrensstarka växterna som t. ex. stora bredbladiga gräs, brännässlor, maskrosor och hundkex över och tränger bort de mindre smalbladiga gräsen och blomväxterna. Det kan ske genom att handelsgödsel hamnar utanför åkerkanten i vattendrag som sedan översvämmar låglänta marker. Det sker också en kontinuerlig tillförsel av näringsämnen från luften. Kornsparven är ett exempel på en art som i stort har försvunnit från jordbrukslandskapet. Säbybäcken ser ljuset Allt sedan början av 1990-talet har många i stadshuset närt en dröm om att omvandla Säbydiket vid stadens norra rand till ett natur- och rekreationsområde. Tanken var att det ska gå att vandra längs bäcken från havet till västkustbanan och gärna längre. En del av visionen har blivit verklighet vid Kopparhögarnas koloniområde. Där har "diket" krökts till, de branta kanterna släntats ut, en damm har grävts, buskar och träd planterats och lite ängsmarker har anlagts. Under 2013 har flera förvaltningar arbetat med att projektera och gestalta en total omvandling av den nedre delen av Säbybäcken från Helsingborgsvägen ner till Erikstorpsvägen på en sträcka av ca 1 km. För närvarande rinner bäcken fram under mark i kulvert på en sträcka av ca 600 m. Kulverten ska brytas upp och Säbybäcken ska åter få rinna fram i ljuset. Bäcken ska få ett svagt slingrande lopp ner mot havet. Tanken är att skapa ett så kallat tvåstegsdike med en liten distinkt fåra för normala flöden. När det sedan regnar och bäcken får mer vatten finns en bredare fåra där vattnet kan breda ut sig. En fördel med dessa "översvämningszoner" är att en del av näringsämnena och slammet kan stanna på land och inte når havet. Bäcken ska kantas av naturmarker och vandringsstigar. -15-

18 - Landskronas miljöredovisning Inledning Fåglar Det är viktigt med kontinuitet i miljöövervakning. Övervakningen ska ske med samma metoder och över en lång tid för att eventuella förändringar i miljön ska kunna upptäckas. Övervakning av naturen genom att övervaka antalet flyttfåglar, fåglar i jordbrukslandskapet, växter i betesmarker och förekomst av vildbin kan ge indikationer på att något håller på att ske. Vid långa och kontinuerliga mätningar av såväl kemiska som biologiska förhållanden har man möjlighet att få tidiga indikationer på att något håller på att hända. Fåglar är lätta att observera och övervaka. Vid Falsterbo fågelstation håller man koll på antalet flyttande fåglar och genomför ringmärkning på ett standardiserat sätt. Då kan man se om det sker några förändringar i antal flyttande fåglar och om några arter ökar eller minskar. Det blir möjligt att dra slutsaser om det sker några förändringar i miljön. Landskrona stad deltar i den nationella vinterfågelräkningen. Runtom i landet genomför ornitologer räkningar av vinterfåglar på ett standardiserat sätt. Tjugo förutbestämda platser besöks och alla fåglar som observeras under fem minuter noteras. Proceduren upprepas år efter år. Då kan man se om det sker några förändringar. Naturligtvis beror resultatet mycket på hur vintern är och den aktuella dagens väder. Kontinuerliga mätningar gör att förändringar kan upptäckas. I Landskrona kan konstateras att mängden "svartfåglar" minskat vid deponin men ökat vid stubben efter majsodlingar. På senare år har det observerats fler havsörnar än för tio år sedan. Det samma gäller den vitkindade gåsen, numera kan man observera stora flockar på strandängarna i Lundåkrabukten. Spännande är att det alltid finns en stor flock med skäggdopping vid Fortuna under vintern. Varför finns de alltid just där? I det kommunala naturreservatet i Kvärlöv inventeras häckfåglar årligen. Där kan konstateras att gulsparven har försvunnit, lövsångaren minskat något, medan gransångare och ringduva ökat. Stare, talgoxe och blåmes har ökat beroende på att fågelholkar har satts upp i området. Råkan är en spännande fågel i miljöövervakningssammahang. Den var en typisk jordbruksfågel, karakteristisk för den skånska landsbygden. Den minskade katastrofalt på 1960-talet beroende på miljögifter inom jordbruket. Därefter har den sakta återhämtat sig. Intressant är att råkan har ändrat vanor, den har flyttat in till stan. Landsbygden har nästan övergivits utom för födosök när det vankas något matnyttigt. Har det blivit sämre i jordbrukslandskapet eller bättre i stan kan man undra. I kommunen finns det ca 1200 par råkor och bestånden är rätt stabila. Sista räkningen gav dock 11% färre individer trots en mild vinter. Råkan har ändrat sina vanor och flyttat in till staden. Vitkindade gäss har blivit vanligare under senare år. -16-

19 - Landskronas miljöredovisning Inledning Miljöaktiviteter under jubileumsåret Videofilm om Landskronas natur Miljöförvaltningen har med stöd av medel från den Lokala Naturvårdssatsningen (LONA) producerat en film om kommunens naturområden. Filmen är 15 minuter lång och är gjord av Johan Hammar. Tanken med filmen är att visa på några av de finaste naturområden som finns i och runt staden samt inspirera till upptäcktsfärder i markerna. Det går bra att gratis beställa en DVD-skiva från miljöförvaltningen Filmen kan visas fritt i t ex skolor, på allehanda sammankomster och privat. Filmen är till för att spridas och ses av alla intresserade. Filmen kan även hittas på youtube om man söker på: "naturen i Landskrona". Landskrona har Öresund till granne i väster och det storskaliga jordbrukslandskapet omgärdar staden i övriga vädersträck. Staden har många vackra parker och grönområden att njuta av. Det är enkelt att ta sig runt i staden och ut i landskapet både till fots och med cykel. Flera naturområden kan man även nå med buss eller pågatåg. Filmen presenterar följande områden: Exercisfältet mitt i staden är den sista resten av Landskrona norra fälad och ett kommunalt naturreservat. Fältet har en brokig historia och har använts till lite av varje som till exempel flygfält, golfbana, millitärt övningsfält och motorcrossbana. Men om vi bortser från ekarna så kan vi få en förnimmelse för hur utmarkerna tedde sig förr i tiden då kor och får betade de marker som inte dög till åker. Hilleshögs dalar är ett naturreservat som ligger ca en mil norr om Landskrona centrum och man kan fotvandra eller cykla hela vägen dit längs havet. De mäktiga dalarna och branta kusterna bildades under inlandsisens avsmältning. Kustbranterna är uppbyggda av lösa material som sand och lera och havet gnager ständigt på branterna. På stränderna finns det gott om tegel som minner om tegelbruksepoken. Lundåkrabukten är svårtillgängligt men är ett eldorado för fåglar under alla årstider. Det finns dock några fågeltorn där man kan beskåda det rika fågellivet. Strandängarna mellan Saxåns utlopp i havet och skjutbanan är naturreservat. Det finns nu planer på att skydda hela Lundåkrabukten som reservat. Det är under sensommaren och hösten det är som fågelrikast. Under hösten kan 1000-tals gäss rasta på ängarna. Bland andra framträdande fåglar kan strandskata, tofsvipa, skärfläcka, rödbena, många andra vadare och allehanda änder nämnas. Saxtorpsskogen är kommunens enda riktiga skog. Den började planterades på 1800-talet för att binda flygsanden. Under och 1800-talet var sanddriften ett stor problem för vissa områden i Skåne. Stora ytor planterades med tall för att hålla sanden på plats. Till att börja med planterades mest tall men under åren har allehanda träd planterats eller kommit in på egen hand. Det finns t o m en liten bokskog. Skogen är nu populär för både friluftsliv, naturstudier och förskoleverksamhet. Vid Ottarp är Rååns dalgång imponerade, den bildades under istidens avsmältning. I dag slingrar sig Råån makligt fram bland betesmarker och åkermarker. Här finns en rik flora med bland annat kommunens enda växtplats för backsippa. I Ottarp går berget i dagen och här kan man studera sandsten som bildades för ungefär 215 miljoner år sedan i ett kargt ökenlandskap. På fackspråk säger man att berget bildades under trias. Längs Tostarpsbäckens dalgång rinner en pigg liten bäck som om våren är kantad av vitsippor och svalört. Vid Häljarp flyter Saxån och Braån ihop och färdas tillsammans de sista kilometrarna ut i Öresund. Här finns rika möjligheter till fiske och promenader längs ån. En stor våtmark anlades för ca 20 år sedan och vida vassområden har stängslats in för att korna ska kunna sköta markerna. Då blir det plats för många fåglar som vill ha öppna landskap. Kvärlövs naturområde är ett kommunalt naturreservat. Från början var området helt uppodlat. Men när västkustbanan anlades så bildades ett naturreservat mellan järnvägen och Saxån. Där skapades våtmarker och betesmarker. Längs ån anlades en stig som man kan vandra längs med. Några enkla bänkar och bord finns också för avkoppling och vila. Rönneberga backar bör man besöka i gryning eller skymning. Från bronsåldersgravarna har man en vidunderlig utsikt över trakten. Har man med sig en kikare så kan man se att sockenkyrkorna ligger tätt. De har ofta sina rötter i 1100-talet. Ju tätare de ligger desto rikare bygd. På Rönneberga backar finns flera så kallade ättehögar. Högarna är gravar från bronsåldern ( f kr) där stormän begravdes. Kultur- och fritidsförvaltningen har anlagt flera vandringsleder i kommunen. Kolla in för kartor, broschyrer och appar. -17-

20 - Landskronas miljöredovisning Inledning Lärdomsgiganten Sven Nilsson Under jubileumsåret 2013 anordnade miljöförvaltningen en utställning om Sven Nilsson från Alfastorps by i Asmundtorps socken på Landskrona bibliotek. Sven Nilsson gjorde en häpnadsväckande resa från en liten bondby öster om Landskrona till dåtidens intellektuella elit. Han blev en lärdomsgigant. Hans föräldrar Nils och Thora var fromma bönder och höll som i alla bondhushåll morgon- och aftonbön och åtminstone några psalmverser sjöngs. Fadern läste högt ur bibeln men berättade också gamla sagor och annat från trakten. Detta gjorde stort intryck på den unge Sven Nilsson. Han blev också tidigt fascinerad av fåglar och gav sig ut på upptäcktsfärder i unga år. Familjen flyttade från Alfastorp till en gård vid Lilla Ryckeltofta i närheten av Söderåsen. Sven visade prov på stor vetgirighet och läshuvud. Efter några år hade klockaren i byn lärt ut allt han kunde. Fadern fick rådet att sätta Sven i latinskola. År år gammal började Sven i Landskrona trivialskola och studerade latin, teologi och grekiska. Skolorna bekostades av det allmänna och syftet var att eleverna skulle bli präster. Han blev flyttad till rektorsklassen och fick en kvalificerad utbildning och fick också lära sig tyska och franska. Förutom de bokliga studierna vistades Sven Nilsson mycket ute i trakten där han utforskade naturen och jagade. År 1806 fick han sitt avgångsbetyg och fortsatt sina studier vid Lunds Universitet. Där inleddes en lysande akademisk karriär. Sven Nilsson var zoolog, geolog, arkeolog, paleontolog mm. Han skrev många vetenskapliga böcker och artiklar om naturvetenskap och arkeologi. Han var aktiv forskare i mer än 70 år och i universitetsbibliotektes arkiv finns 4 hyllmeter med dagböcker, anteckningar och brev. Sven Nilsson korresponderade med många kända svenska och utländska naturforskare som t. ex. Charles Darwin. Mest kända verk är: Skandinavisk fauna - en handbok för jägare och zoologer. Den kom ut i fyra band och omfattar 2400 sidor och behandlar däggdjur, fåglar, kräldjur och groddjur samt fiskar. Boken om fåglar finns i en faksimilutgåva. Den bjuder på en spännande titt in i 1800-talets värld. Sven Nilsson byst kan beskådas utanför Universitetsbyggnaden i Lund och gravstenen finns på Östra kyrkogården i Lund bland andra akademiska storheter. Sven Nilsson föddes i den lilla byn Alfastorp öster om Landskrona år Då hade byn tre gårdar och han var yngst i en barnaskara om sex barn. Hans mor lärde honom att läsa och hans far satte pennan i handen på honom. En del av utställningen på biblioteket. -18-

Videofilm om Landskronas natur

Videofilm om Landskronas natur Videofilm om Landskronas natur Miljöförvaltningen i Landskrona stad har under 2013 producerat en videofilm om några av kommunens finaste naturområden. Filmen är 15 minuter lång och är gjord av Johan Hammar.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan 1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2010 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Rååns Vattendragsförbund har sedan år 2003 årligen, med undantag

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning.3 Bakgrund.4 Antalet besökande växer...

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015 Politiskt seminarium Torsås 25 februari 2015 Ett gott liv i en livskraftig kommun Nya politiker Ny politiskt majoritet Lära känna varandra Fortsätta samverkan mellan Torsås kommun och Kustmiljögruppen

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag:

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag: Till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöavdelningen 205 15 Malmö Förslag till bildande av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar i Simrishamns kommun. Havängs Museiförening vill framföra följande

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer