Kostnader för sjukförsäkringen i Sverige (sjukpenning + sjuk/aktivitetsersättning).

Transkript

1 Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna över hela världen Kofi Annan

2 Kostnader för sjukförsäkringen i Sverige (sjukpenning + sjuk/aktivitetsersättning) Löpande 12-månadersvärden på försäkringsutgifter inkl SÅP sjukpenning sjuk/aktivitetsersättning Totalt dec-05 mar-06 jun-06 sep-06 dec-06 mar-07 jun-07 sep-07 dec-07 mar-08 jun-08 sep-08 dec-08

3 Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö

4 Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö Ekonomisk hållbarhet Framtidstro Sund företagsamhet God hushållning av resurser

5 Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö Ekonomisk hållbarhet Framtidstro Sund företagsamhet God hushållning av resurser Social hållbarhet Dynamiskt och rättvist samhälle där de mänskliga behoven uppfylls

6 Johan Hallberg, Mora, 19 mars 2008.

7 Frågorna som ryms i hållbar utveckling förenas i ett begränsat antal basala beteendeområden hos individen. Energi och transporter Konsumtions och produktionsmönster Vattentillgång, ökenspridning och torka Biologisk mångfald Jämställdhet, jämlikhet Fred, interkulturell förståelse, kulturell mångfald Stabila, säkra och rättvisa samhällen Fattigdomsbekämpning Hälsa Etc Hur vi förflyttar oss Vad vi äter Vår materiella konsumtion Våra relationer och möten med andra människor Förhållandet mellan generationer Vår förmåga att hantera och begränsa stress Vårt förhållande till naturen Vårt förhållande till kulturen

8 Riskfaktorer för förlust av friska levnadsår och för tidig död enligt WHO. Högt blodtryck Tobak Alkohol Höga blodfetter Övervikt Fysisk inaktivitet Lågt intag av frukt och grönsaker Olagliga droger Osäker sex Basala beteendeområden Hur vi förflyttar oss Vad vi äter Våra relationer och möten med andra människor Förhållandet mellan generationer Vår förmåga att hantera och begränsa stress

9 Dubbel belastning

10 Stressor Uppmärksammar och värderar Mentala och fysiska hälsoeffekter Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet Överdriven konsumtion Minskat deltagande i civilsamhället Social isolering Undvikandebeteenden Arbeta mer Stillasittande fritid, försämrade sov- och matvanor m.m. Tobak Alkohol & droger Osäker sex Våld

11 ~ 60 % av de långa sjukskrivningarna { Rörelseorganens Psykiska besvär sjukdomar Starkt relaterade till ogynnsam stress och nedsatt välbefinnande

12 Vem riskerar långvarig sjukskrivning? Krav - kontroll modellen med dimensionen stöd. Bearbetad modell utifrån Karasek och Theorell (1). (1). Karasek R, Theorell T. Healthy work: stress, productivity and the reconstruction of working life. New York: Basic Books; 1990.

13 Konflikt mellan två sociala mål : Garantera arbetsoförmögna ekonomisk säkerhet Behålla så många som möjligt i arbete och återföra så många som möjligt till arbete genom rehabilitering. Ju längre sjukskrivningen pågår desto svårare att komma tillbaka i arbete.

14 Vilja till förändring? Fastnat i sjukrollen? Sjukförsäkringens kompensationsgrad Kvinna, utländsk bakgrund, arbetslös, äldre och låg utbildning.

15 Förhållningssätt Brukaren är subjekt i sin egen rehabilitering. Inrikta på Egen delaktighet i behandling och åtgärd. Helhetssyn - Samverkan avgörande. Stärka patientens egen tro på återgång i arbete. Fokus på det friska (salutogenes) och konkreta problem samt framtidsinriktad. Egenupplevd hälsa.

16

17 Det som är negativt för vår hälsa är i grunden detsamma som ligger bakom miljöförstöring och sociala problem i samhället. Det betyder att det som verkligen främjar vår hälsa också är det som främjar en hållbar utveckling.

18 Hälsofrämjande: Hållbar utveckling: den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Ottawadeklarationen 1986, WHO...en utveckling som tillgodoser våra behov i dag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Brundtland-kommissionen, 1987, FN.

19 Trygghet och säkerhet Självkänsla och känslan av kompetens Tillhörighet, närhet och sammanhang Känslan av att vara en självständig individ

20 En bra och fungerande närmiljö närsamhället, hemmet, skolan, arbetsplatsen. En livsstil och levnadsvanor som främjar hälsa Psykosociala faktorer som skyddar mot stress och belastning socialt stöd och sociala nätverk, beslutsutrymme i arbetet, känsla av att ha kontroll över sin tillvaro, tillit. En känsla av sammanhang tillvaron upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull.

21 Att främja hälsa ger hållbarhetseffekter på omgivningen.

22 Att främja den egna hälsan (och andras) - en ingång till hållbar utveckling som blir tillgänglig för alla. Ett tilltal som berättar om en gemensam uppgift som..är konkret, vardagsnära och angelägen (inte abstrakt)..drivs av lust och glädje (outtömliga drivkrafter)..ger synliga resultat redan idag (inte om hundra år)..är KASAM-stärkande

23 En holistisk modell stärker känslan av sammanhang inför frågan om hållbar utveckling. hanterbar och begriplig motverkar känslan av vanmakt ett stimulerande uppdrag

24 Tryggare trafikmiljöer Förbättrad hembygdskänsla Attraktiva stadsmiljöer Ökad social stabilitet och mindre social isolering Mindre trängsel i trafiken Mindre buller Mindre luftföroreningar Färre allvarliga trafikolyckor Hushållning av energi

25 Odling av vegetabilier medför effektivare resurshantering. Mindre åtgång av energi och vatten för samma mängd protein som intensiv köttproduktion. Minskad köttkonsumtion minskad klimatpåverkan Lokalodlat minskar transportbehovet. God möjlighet för rättvis handel.

26 Plats för föräldraskapet Goda vanor och livsstil grundläggs till stor del i barndomen. Barn med trygg uppväxt har lättare att engagera sig i andra och göra goda val senare i livet. Motverkar kriminalitet, vandalisering, drogmissbruk och andra sociala problem. Motverkar materiell konsumtion som tröst

27 Plats för mänskliga möten Motverkar ensamhetsproblematik, kriminalitet, skadegörelse, sociala problem, segregering. Grunden för demokrati och jämställdhet. Motverkar materiell konsumtion. Minskad ohälsa Framgångsrikare verksamhet i alla sektorer

28 Balansera stressen Motverkar slentrian- och tröstkonsumtion med vidhäftat resurs- och energislöseri. Verkar för stabilare sociala strukturer i samhället. Minskad användning av alkohol- och droger Hållbara spinoffeffekter, tiden används till det som har ett större mervärde. Minskade ohälsotal och kostnader för ohälsan.

29 Främjar biologisk mångfald Främjar näringar som inte förbrukar naturresurser. Stärker hembygdskänslan och sociala strukturer. Positiva naturupplevelser som barn - främjar ett engagemang för hållbar utveckling som vuxen Mindre våld och kriminalitet Natur i och nära tätorten främjar företagande och ekonomisk utveckling

30 Närhet till kulturen Knyter an till traktens historia Ökad social samhörighet och integrering Minskad främlingsrädsla Alternativ till resurs- och energikrävande konsumtion. Motverkar materiell tröstkonsumtion. Chans till hållbarare innehåll av den ekonomiska tillväxten Kreativa miljöer framgångsrikt näringsliv

31 Mer kroppsrörelse i vardagen Mer frukt och grönt i kosten Plats för föräldraskapet Plats för mänskliga möten Balansera stressen Närhet till naturen Närhet till kulturen

32 Naturkontakt har direkt hälsofrämjande effekter Vistelse i naturen inbjuder till självreflektion Vistelse i naturen är tillräckligt som aktivitet i sig Naturkontakt inbjuder till fysisk aktivitet Naturkontakt främjar social kontakt Köns- och åldersneutralt Grön rehab - ofta ett viktigt första steg i att öka motivationen till återgång i arbete En viktig komponent i ett samhälle som planeras för att främja hälsa och hållbar utveckling

33 SF36 - Egenupplevd funktion och välbefinnande vid start och efter 12 veckor i Friskus 1 (partiellt) 100 Svensk normalpopulation 90 Start Friskus 1, n=33 Efter 12 v i Friskus 1, n= Definition delskalor: PF- Fysisk funktion RP- Rollfunktion - fysisk BP- Smärta GH - Allmän hälsa VT - Vitalitet SF- Social funktion RE - Rollfunktion - emotionell MH - Psykiskt välbefinnande 0 RF RP BP GH VT SF RE MH

34 SF 36. Förändringar av egenupplevd funktion och välbefinnande hos deltagare med positiv känsla inför starten i Friskus i Garpenberg (n=15) Svensk normalpopulation Positiv känsla. Start Friskus 1 Positiv känsla. 12 v Friskus 1. Definition delskalor: RF RP BP GH VT SF RE MH Motivationens betydelse : Positiv eller neutral/negativ till rehabinsats? PF- Fysisk funktion RP- Rollfunktion - fysisk BP- Smärta GH - Allmän hälsa VT - Vitalitet SF- Social funktion RE - Rollfunktion - emotionell MH - Psykiskt välbefinnande SF 36 - Förändringar i egenupplevd funktion och välbefinnande hos deltagare med negativ eller neutral känsla inför startren i Friskus i Garbenberg (n=16). 100 Svensk normalpopulation 90 Negativ eller neutral 80 känsla. Start Friskus 1. RF RP BP GH VT SF RE MH Negativ eller neutral känsla. 12 veckor Friskus 1. Definition delskalor: PF- Fysisk funktion RP- Rollfunktion - fysisk BP- Smärta GH - Allmän hälsa VT - Vitalitet SF- Social funktion RE - Rollfunktion - emotionell MH - Psykiskt välbefinnande

35 Utomhusluncherna Vara ute i naturen Stödet från gruppen Trädgårdssysslorna Avslappningsövningarna Hantverkssysslorna Promenaderna Mental träning, R-M L Samtalsstödet, L P Livsstilssamtal, J H 4,66 4,58 4,56 4,52 4,41 4,35 4,32 4,2 4,1 3,74

36 48 långtidssjukskrivna (främst p.g.a. utmattningssyndrom) 91 % - givande och meningsfullt 70 % - anser sig ha stora möjligheter att komma vidare i rehabilitering. 62,5% - i arbete, arbetsträning eller studier.

37 När vi bygger på det som får oss att må bra i grunden och inte bara för stunden, då bygger vi det hållbara samhället. Hållbar utveckling börjar där vi står. Johan Hallberg