Från folkhälsa till hälsofrämjande för hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 27 oktober 2011

Transkript

1 Från folkhälsa till hälsofrämjande för hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 27 oktober 2011

2 Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö Ekonomisk hållbarhet Framtidstro Sund företagsamhet God hushållning av resurser Social hållbarhet Utvecklingsvänligt och jämlikt samhälle där de mänskliga behoven uppfylls

3 Riskfaktorerna för sjukdom och tidig död förenas med de stora framtidsfrågorna i ett begränsat antal basala beteendeområden. är beroende av:

4 Att inte må bra....är en allvarlig belastning för hälsa och samhälle

5 Kronisk stress och dåligt hanterad stress bakom sjukdom, förtida död och ogynnsamma beteenden Söka skaffa högre status + coping Fientlighet, negativism STRESS Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet Sömnproblem Kronisk trötthet Huvudvärk Yrselproblematik Bröstsmärtor Hjärtklappning Minnesstörningar Oro och ångest Värk Magont Tarmbesvär Nedstämdhet Hjärt-kärlsjukdom Allvarliga hjärtrytmrubbningar Högt blodtryck Höga blodfetter Insulinresistens Demenssjukdom Fetma Utmattningsdepression Fibromyalgi Diabetes typ 2 Alkoholism Överdriven konsumtion Minskat deltagande i civilsamhället Social isolering Undvikandebeteenden Arbeta mer Stillasittande fritid, försämrade sov- och matvanor m.m. Tobak Alkohol & droger Osäker sex Våld

6 Hälsofrämjande: Hållbar utveckling: den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Ottawadeklarationen 1986, WHO...en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina Brundtland-kommissionen, 1987, FN. I båda fallen behandlas mänskliga basala behov

7 Våra viktigaste känslomässiga behov: Trygghet och säkerhet Självkänsla och känslan av kompetens Tillhörighet, närhet och sammanhang Känslan av att vara en självständig individ

8 Främja hälsa i en synergistisk kontext....ger hållbarhetseffekter i omgivningen....och bjuder in nya allierade i bygget av det hållbara samhället

9 Tre centrala folkhälsoutmaningar Barn och ungas hälsa Ohälsans mönster år Demografiska utvecklingen

10 Behörighet till gymnasieskolan (2008) Dalarna 90,5 % 15 miljoner kronor per 9:e klassare Hälsoskulden mångdubbelt större än pensionsskulden

11 Heckmans kurva Returns of investment in education

12 Ohälsotalet per län, februari 2011, Försäkringskassan Stockholms län Hallands län Uppsala län Kronobergs län Skåne län Jönköpings län Riket Östergötlands län Västra Götalands län Gotlands län Dalarnas län Södermanlands län Värmlands län Blekinge län Västmanlands län Örebro län Kalmar län Västernorrlands län Gävleborgs län Västerbottens län Jämtlands län Norrbottens län 24,3 26,3 26,9 27,3 28,7 29,1 29,1 29,2 30,3 30,6 31,1 31,5 31, ,6 32,6 32,8 33,2 33,4 33,5 34,7 35,

13 Sjukförsäkringskostnaderna 2009 fördelade efter diagnoskategori för Sverige (%). Cirkulationsorganen Skador och förgiftningar Nervsystem och sinnesorgan Tumörer Psykisk ohälsa 37 Övriga fysiska sjukdomar 11 Rörelseorganen 31

14 Demografisk utveckling i Sverige för åldersgrupper, 0-19, 20-64, och 65+

15 Samhällsutmaningar Socialdepartementet 2010 Kostnader Hälso- och sjukvård % Kostnader Äldreomsorg % Totalt från ca 13 % av BNP till ca 16% (motsv. 110 miljarder) Personalbehovet ökar med 50% Prognos: personalbrist med till 2030

16 Många bäckar små Socialdepartementet 2010 Förbättrad folkhälsa Förebygga fallolyckor Förhindra vårdskador Förhindra vårdrelaterade infektioner Förskjut debuten av demenssjukdom Behandling av högt blodtryck Effektiv vård och omsorg Halvering av kostnadsökningen

17 Ekonomiska effekter av hälsofrämjande insatser Fritt efter EU-kommissionen och SKL The contribution of health to the economy of the European Union (EU 2005)

18 Hälsofrämjande som strategi för hållbar utveckling Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande socialförvaltning Hälsofrämjande skola Hälsofrämjande samhällsplanering Hälsofrämjande ledarskap Hälsofrämjande boendemiljö Hälsofrämjande arbetsplats Hälsofrämjande integration Hälsofrämjande turism/besöksnäring

19 Samhällets intressen och ansvar Generell kunskapsspridning om hälsofrämjande och dess koppling till hållbar utveckling Stimulera offentliga (och andra) verksamheter att utveckla hälsofrämjande som strategi för ökad effektivitet och kvalitet Ytterligare studier av salutogenesens dolda drivkrafter för hållbar utveckling Utveckla metoder som kommunicerar denna kunskap

20 Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling Salutogent perspektiv Evolutionärt perspektiv Behovsteorietiskt perspektiv Humanistiskt perspektiv på hållbar utveckling Gemensamt ursprung för hälsa och hållbar utveckling

21 Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling En holistisk modell, universell och inkluderande stärker känslan av sammanhang och gör frågan om hållbar utveckling hanterbar, begriplig och meningsfull i en vardagskontext

22 Mer kroppsrörelse i vardagen Tryggare trafikmiljöer Förbättrad hembygdskänsla Attraktiva stadsmiljöer Ökad social stabilitet och mindre social isolering Mindre trängsel i trafiken Mindre buller Mindre luftföroreningar Färre allvarliga trafikolyckor Hushållning med energi

23 Grönare mat på tallriken Odling av vegetabilier medför effektivare resurshantering. Mindre åtgång av energi och vatten för samma mängd protein som intensiv köttproduktion. Minskad köttkonsumtion minskad klimatpåverkan Lokalodlat minskar transportbehovet. God möjlighet för rättvis handel.

24 Plats för föräldraskapet Goda vanor och livsstil grundläggs till stor del i barndomen. Barn med trygg uppväxt har lättare att engagera sig i andra och göra goda val senare i livet. Motverkar kriminalitet, vandalisering, drogmissbruk och andra sociala problem. Motverkar överdriven materiell konsumtion

25 Plats för mänskliga möten Motverkar ensamhetsproblematik, kriminalitet, skadegörelse, sociala problem, segregering. Grunden för demokrati och jämställdhet. Motverkar överdriven materiell konsumtion. Minskad ohälsa Framgångsrikare verksamhet i alla sektorer

26 Balansera stressen Motverkar överdriven materiell konsumtion. Verkar för stabilare sociala strukturer i samhället. Minskad användning av alkohol- och droger Hållbara spinoffeffekter, prioritering skapar ett större mervärde. Minskade ohälsotal och kostnader för ohälsan.

27 Närhet till naturen Främjar biologisk mångfald Främjar näringar som inte förbrukar naturresurser. Stärker hembygdskänslan och sociala strukturer. Positiva naturupplevelser som barn - främjar ett engagemang för hållbar utveckling som vuxen Mindre våld och kriminalitet Natur i och nära tätorten främjar företagande och ekonomisk utveckling

28 Närhet till kulturen Knyter an till traktens historia Ökad social samhörighet och integrering Minskad främlingsrädsla Alternativ till resurs- och energikrävande konsumtion. Motverkar överdriven materiell konsumtion. Chans till hållbarare innehåll av den ekonomiska tillväxten Kreativa miljöer framgångsrikt näringsliv

29 Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling Mer kroppsrörelse i vardagen Grönare mat på tallriken Plats för föräldraskapet Plats för mänskliga möten Balansera stressen Närhet till naturen Närhet till kulturen

30 Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling Analys av befintlig verksamhet Inventering av utvecklingsområden Kommunikationsverktyg för att underlätta Ledarskap Samverkan Delaktighet

31 Hjälpas åt att må bra - en bra start på hållbar utveckling