ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA ÖVERSVÄMNING I OLOFSTRÖMS SAMHÄLLE

Transkript

1 LEGAL# v (34) ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRHINDRA ÖVERSVÄMNING I OLOFSTRÖMS SAMHÄLLE Samrådsunderlag enl 6 kap 4 miljöbalken

2 2 (34) 1 INLEDNING OCH SYFTE ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Koordinat- och höjdsystem Områdesbeskrivning VATTENFÖRING OCH REGLERINGAR GÄLLANDE TILLSTÅND BEFINTLIG SITUATION Översvämningsrisk Reglering av Immeln VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH UTFORMNING Raslångens utlopp vid Alltidhult Immelns utlopp NOLLALTERNATIV I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING UTREDDA OCH AVFÖRDA ALTERNATIV PLANFÖRHÅLLANDEN FÖRUTSEDD PÅVERKAN Vattenstånd uppströms skyddsporten Vattenstånd vid Immeln Vattenstånd i Raslången Vattenstånd längs Lillån Vattenstånd nedströms skyddsporten Vattenstånd i Halen Vattenstånd längs Holjeån Samhällsintressen WSP Environmental Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 3 (34) Olofström samhälle Volvo Cars anläggning Påverkan på enskilda intressen Immeln Norra Raslången och sjöarna norr om Raslången Raslången och Alltidhult Mellersta och södra Raslången Bökestad Lillån Dokumenterat bevarandevärda naturområden Immeln Raslången Halen Holjeån Fiskar Immeln Raslången och Alltidhultsån Halen Fåglar Övriga rödlistade/hotade arter Friluftsliv Kulturmiljö Bökestad Immeln Raslången Risker Haveri vid skyddsporten Oljeutsläpp och liknande Förorenad mark Utsläpp till luft Buller Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster TIDPLAN... 34

4 4 (34) 1 Inledning och syfte I princip allt vatten från sjöarna Immeln, Raslången och Halen rinner ut via Halens utlopp vid Volvos Cars industriområde i Olofström. Vid höga flöden i vattensystemet riskerar både industriområdet och andra delar av Olofströms samhälle att översvämmas, en risk som dessutom ökar i takt med klimatförändringarna. Vid en sådan översvämning riskeras stora ekonomiska värden och samhällsviktiga funktioner. De ansökta åtgärderna syftar till att skydda industriområdet och samhället vid flöden upp till de nivåer som, statistisk sett, återkommer mer sällan än vart tiotusende år, det s.k. klass I-flödet. Volvo Personvagnar AB, Volvo Car Corporation, nedan benämnt Volvo Cars, Olofströms Energiservice AB (kraftverksägare i det aktuella vattensystemet) och Olofströms kommun har gått samman för att söka de tillstånd enligt miljöbalken som behövs för att minska risken för översvämning. Utloppet från Immeln regleras av Volvo Cars (Immelnregleringen). Raslången har två utlopp, ett vid Alltidhult där vattnet leds till Halen och ett vid den f.d. kvarnen i Bökestad där vattnet leds till Lillån. Större delen av vattnet från Raslången går ut via Alltidhultsutloppet som är oreglerat. Det mindre utloppet i Bökestad är reglerat med luckor. Översvämningsrisken har varit känd länge och diskussioner om hur situationen ska åtgärdas har pågått med berörda kommuner, länsstyrelser och räddningstjänsten. De senaste åren har ett antal utredningar om olika åtgärder för att lösa problemet genomförts. I avvaktan på en permanent lösning håller Volvo Cars sedan 2008 vattenstånden i Immeln på lägre nivåer än tidigare (inom ramen för vad som tillåts enligt gällande vattendom) för att kunna magasinera och fördröja vatten där vid högflödessituationer. Detta har upplevts som negativt av de boende runt Immeln och är inte heller i längden en bra lösning för fisk och naturmiljön i övrigt. Åtgärden är heller inte tillräcklig för att undvika översvämning i Olofström vid höga flöden. Mot bakgrund av de utredningar som genomförts och de diskussioner som förts kring regleringen av Immeln, har Volvo Cars, Olofströms Energiservice AB och Olofströms kommun tagit ett gemensamt beslut att söka tillstånd enligt miljöbalken föra att dels riva ut Immelnregleringen och ersätta den med en permanent tröskel, dels anlägga en skyddsport vid Alltidhult. Skyddsporten ska endast tas i bruk när högflöden annars skulle hota Volvo Cars och Olofströms samhälle. Parterna avser ge in två tillståndsansökningar med gemensam samrådsprocess och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Volvo Cars är sökande för utrivningen av Immelnregleringen medan alla tre parter är sökande för den nya skyddsporten. De ansökta åtgärderna hänger samman med varandra och ingen av dem kommer att genomföras om inte tillstånd lämnas till båda. Detta samrådsunderlag utgör utgångspunkt för de samråd som ska hållas inom ramen för tillståndsprocessen, enligt 6 kap. 4 miljöbalken.

5 5 (34) 2 Administrativa uppgifter Sökanden: Volvo Personvagnar AB, org.nr Postadress Volvo Personvagnar AB: Postadress Olofströms Energiservice AB: Postadress Olofströms kommun: Kontaktperson Volvo Personvagnar AB: Kontaktperson Olofströms Energiservice AB: Kontaktperson Olofströms kommun: Kommun och län, Immelnregleringen: Kommun och län, skyddsporten Alltidhult: Fastighetsbeteckningar och ägare, Immelnregleringen: Fastighetsbeteckningar och ägare, skyddsporten Alltidhult: Olofströms Energiservice AB, org.nr Olofströms kommun, org.nr Bruksgatan 1, Olofström Box 303, Olofström Box 302, Olofström Jan Brunhem tel: e-post: jan.brunhem@volvocars.com Per-Ola Svensson tel: e-post: po.svensson@okab.net Sven Olofsson tel: e-post: sven.olofsson@olofstrom.se Kristianstads kommun, Skåne län Olofströms kommun, Blekinge län Kristianstad Filkesboda 3:10, ägare Volvo Personvagnar AB Kristianstad Filkesboda 3:9, ägare Olofströms Energiervice AB Kristianstad Skärsnäs 9:41, ägare Staten Naturvårdsverket Olofström Alltidhult 1:9 (läge 1 a), ägare EO.N Sverige AB Olofström Alltidhult 1:33 (oavsett läge), ägare Lars Olov och Eva Marie-Charlotte Therése Hertsius Olofström Alltidhult 1:24 (läge 1 b + väg), ägare Sven Ola Joakim Bengtsson

6 6 (34) 2.1 Koordinat- och höjdsystem Koordinatsystemet Sweref och höjdsystemet RH2000 används i detta underlag. 2.2 Områdesbeskrivning Det berörda vattensystemet ligger inom de fem kommunerna Olofström, Kristianstad, Bromölla, Östra Göinge och Osby. Berörda kommuner ligger i två län; Blekinge och Skåne. Inom vattensystemet rinner vattnet från sjön Immeln via Filkesjön till Raslången. Från Raslången rinner vattnet huvudsakligen förbi Alltidhult till Halen och därifrån via Volvo Cars anläggning i Olofströms samhälle till Holjeån. Ett mindre utlopp från Raslången finns även i vid Bökestad, varifrån vattnet rinner via Lillån genom Kroksjön och Blistorpasjön innan det ansluter till Holjeån. I Olofström samhälle ansluter Vilshultsån och Snöflebodaån norrifrån till Holjeån. Holjeån fortsätter genom Bromölla till Ivösjön och vidare till Östersjön. I Figur 1 åskådliggörs vattensystemet på en kartbild. I Figur 2 är kommungränserna markerade.

7 7 (34) Figur 1 Översiktskarta över vattensystemet. Blå pilar illustrerar vattnets flödesriktningar i systemet.

8 8 (34) OSBY KOMMUN OLOFSTRÖMS KOMMUN ÖSTRA GÖINGE KOMMUN KRISTIANSTADS KOMMUN BROMÖLLA KOMMUN Figur 2 Översiktskarta med kommungränser markerade som grå streckade linjer. 3 Vattenföring och regleringar SMHI 1 har beräknat flödet vid ett antal punkter inom vattensystemet, se Figur 3 och Tabell 1 som sammanfattar flödena. Observera att de beräknade flödena avser oreglerade förhållanden samt att flödena inte har någon beräknad varaktighet. 1 SMHI Dimensioneringsunderlag för Skräbeån, , ref: 2011/2051/204 samt dimensioneringsunderlag för Snöflebodaån och Vilshultsån, , ref: 2013/180/9.5

9 9 (34) Figur 3 Beräkningspunkter för flöden inom vattensystemet. Röda linjer anger gränser för respektive avrinningsområde. Tabell 1 Beräknade flöden vid oreglerade förhållanden, SMHI ( och samt ) Beräkningspunkt Avr.omr. (km 2 ) LQ50 (m 3 /s) MLQ (m 3 /s) MQ (m 3 /s) MHQ (m 3 /s) Q100 (m 3 /s) Vilshultsån Snöflebodaån Immeln tillrinning Immeln utflöde < < Raslången* Halen* Lillån* * totala flöden är redovisade (t.ex. i Lillån är medelflödet 3,1 m 3 /s och Raslången 3 m 3 /s vilket betyder att tillflödet i Lillån är 0,1 m 3 /s) LQ50 Dygnsvärde av lågvattenföring med 50 års återkomsttid MLQ Medellågflöde, dvs medelvärdet av varje års lägsta dygnsvattenföring MQ Medelflöde medelvärdet av varje års medelvattenföring MHQ Medelhögflöde, dvs medelvärdet av varje års högsta dygnsvattenföring Q100 Dygnsvärde av högvattenföring med 100 års återkomsttid

10 10 (34) SMHI har även tagit fram en flödeshydrograf för s.k. klass I-flöde 2 till Immeln, dvs. ett flöde med en återkomsttid längre än år. Klass I-flödestoppen är beräknad till ca 128 m 3 /s. Inom vattensystemet regleras avbördningskapaciteten idag vid Immelns utlopp, vid Raslångens södra utlopp i Bökestad, vid Halens utlopp till Holjeån och vid Södra sund i Holjeån inom Olofströms samhälle. Volvo Cars ansvarar för regleringen vid de tre förstnämnda utloppen och Olofströms Energiservice AB ansvarar för regleringen vid Södra sund. I Alltidhultsån mellan Raslången och Halen har det tidigare funnits luckor för reglering men dessa är idag utrivna och endast en rest av betongutskovet finns kvar. 4 Gällande tillstånd Volvo är regleringsrättsinnehavare för Immeln. Regleringen sker sedan 1955 med stöd av Söderbygdens vattendomstols dom i mål nr A 108/1955 och AD 43/1947. Domen föregicks av tidsbegränsade tillstånd till reglering, den första såvitt sökandena känner till avkunnad av nyssnämnda domstol genom deldom i mål AD 43/1947. Nedströms Halen finns de tre vattenkraftverken Olofströms kraftverk (vid Halens utlopp) som ägs av Volvo Cars (466 kw) samt Södra sund kraftverk (110 kw) och Gonarp kraftverk (220 kw) som är belägna i Holjeån och ägs av Olofströms Energiservice. För alla dessa finns gällande vattendomar. Den praktiska skötseln och regleringen vid Immeln och Halen sköts av Volvo Cars. Olofströms Energiservice ansvarar för regleringen vid Södra sund och Gonarp. 5 Befintlig situation 5.1 Översvämningsrisk Medelvattenföringen vid Raslångens utlopp är ca 3 m 3 /s och 100-årsflödet är 22 m 3 /s med ett momentanflöde på 24,42 m 3 /s. Enligt uppgift uppgick flödet ut ur Immeln till 24 m 3 /s vid vårfloden år 1977, vilken allmänt betraktas som [det kraftigaste flödet under senare decennier]. De befintliga utloppen/avbördningsanordningarna vid Bökestad, Alltidhult och Halen samt vattendragen Holjeån och Lillån klarar inte att avbörda så stora flöden utan risk för skador på Volvo Cars industriområde och i Olofströms samhälle. Tidigare högflödessituationer har mildrats av att flödena varit kortvariga, av magasineringskapaciteten i Immeln och Halen och av att tappningskapaciteten via Bökestad tidigare var högre än idag. I Figur 4 nedan visas vilka områden som idag skulle översvämmas i Olofströms samhälle vid ett 100-årsflöde i Halen. Beräkningarna är preliminära, modellen behöver kalibreras ytterligare för mer tillförlitliga resultat. 2 Dimensionerande flöde som dammar i konsekvensklass 1 ska kunna avbörda.

11 11 (34) Figur 4. Beräknad översvämningsutbredning vid ett 100-årsflöde från Halen och i Viltshultsån och Snöflebodaån. 5.2 Reglering av Immeln Sänkningsgränsen för Immeln varierar under året mellan 80,0 m och 80,7 m. Dämningsgränsen för Immeln varierar under året mellan 81,1 och 81,5. För att ha magasineringsutrymme i Immeln som säkerhet vid högflöden och samtidigt inte medföra stor påverkan för människor och miljön kring och i Immeln har Volvo Cars sedan 2008 reglerat sjön så den legat på en betydligt jämnare nivå än tidigare. Nivån har hållits kring 80,8-81,1. Om skyddsporten i Alltidhult anläggs behöver det inte längre hållas ett magasineringsutrymme i Immeln. Sökandena, som också äger alla kraftverk nedströms Immeln, är överens om att ingen reglering av Immeln då är nödvändig utan Immelnregleringen skulle kunna tas bort. 6 Verksamhetens omfattning och utformning Sökt verksamhet innebär att en ny skyddsport uppförs vid Alltidhult som vid behov kan stängas och hindra vatten från att rinna från Raslången till Halen. Sökt verksamhet innebär också utrivning av befintlig reglering vid Immelns utlopp och istället anläggande av en fast tröskel anpassad för fiskvandring.

12 12 (34) REGLERING Immeln Raslången Halen ALLTIDHULT Figur 5 Lokalisering av sökta verksamheter: utrivning av befintlig reglering av Immeln samt anläggande av ny tröskel och ny skyddsport vid Alltidhult. Nedan beskrivs åtgärderna översiktligt. 6.1 Raslångens utlopp vid Alltidhult Vid Alltidhult byggs en ny skyddsport som består av en jord- eller stenvall med en reglerbar lucka som är så pass bred att förhållandena i ån inte förändras vid normalflöden. Syftet är att möjliggöra avstängning av flödet från sjön Raslången till sjön Halen och vidare till Holjeån vid högflöde, utan att påverka vattenföringen vid lågoch normalflöden. Olika alternativa lokaliseringar och utformningar av skyddsporten har utretts. Inledningsvis föreslogs att skyddsporten skulle lokaliseras i nära anslutning till Raslången, d.v.s. så högt uppströms som möjligt i Alltidhultsån. En naturinventering som sökandena lät utföra visade dock att det var bättre för naturmiljön och hotade arter om skyddsporten lokaliserades längre nedströms i Alltidhultsån, vilket utmynnade i de s.k. alternativ 1 och 2 (se Figur 6 nedan). Alternativ 1 ligger en bit uppströms resterna av det gamla utskovet i Alltidhult. Alternativ 2 är beläget där befintlig vägbro över Alltidhultsån nu finns, nedströms den gamla regleringsdammen. Efter diskussion med berörda fastighetsägare togs ytterligare ett alternativ fram, kallat 1 b. Enligt sökandenas uppfattning bör lokaliseringsalternativen 1, 1b och 2 utvärderas i samrådsskedet och ett huvudalternativ jämte redovisning av bedömningen av övriga alternativ inkluderas i den slutliga MKB:n. Lokaliseringsalternativen redovisas i Figur 6 nedan.

13 13 (34) Läge 1 Läge 1B Rester av gamla dammen Läge 2 Figur 6. Alternativa lägen för skyddsport vid Alltidhult. Skyddsporten kan utföras med en klafflucka som normalt är upplyft eller en nedåtgående lucka som normalt ligger på botten. Det är även möjligt att utforma skyddsporten med en eller flera spettluckor. Byggtiden beräknas för alternativen 1 och 1B bli ca 6 månader. För alternativ 2 blir byggtiden längre eftersom detta alternativ är mer omfattande, med en högre krönhöjd på dammen, samt omledning av vägen söder om ån. Alla alternativ kommer att kräva en tillfällig förbiledning av vattnet i Alltidhultsån under byggtiden, förslagsvis genom ett grävt dike parallellt med ån. 6.2 Immelns utlopp Befintlig regleringsdamm (utskovsluckor, betongkonstruktion och fisktrappa) vid Immelns utlopp tas bort. För att detta inte ska medföra en stor avsänkning av Immeln anläggs istället en fast tröskel i naturmaterial, som anpassas till fiskens behov. Tröskeln bör utformas så vattenstånden i Immeln vid normalflöden blir högre än idag samtidigt som byggnader inte ska riskera översvämning vid höga flöden. Tröskeln bör vidare utformas så att den släpper förbi ett litet flöde vid låga nivåer i sjön och ett stort flöde vid höga nivåer i sjön. Eklövs Fiske och Fiskevård har tagit fram underlag för projektering av utrivning och utformning av utloppet från Immeln. Med utgångspunkt i denna utredning och att en negativ påverkan på byggnaderna runt sjön ska undvikas jämfört med idag, föreslås följande utformning av utloppet:

14 14 (34) Figur 7 Sektion för nytt utlopp vid Immeln Två alternativa lägen för tröskeln har utretts, det s.k. utskovsalternativet respektive sjöalternativet, se Figur 8 respektive Figur 9. I utskovsalternativet anläggs tröskeln på samma plats som befintlig (som rivs ut). Fördelen med detta är att bra transportväg redan finns i närheten och det blir en enklare och billigare lösning. Sjöalternativet innebär att tröskeln anläggs i direkt anslutning till Immeln vid den gamla åfåran. Fördelen med detta alternativ är att man kan anordna en längre sträcka med strömvattenmiljöer, vilket är positivt för fisk och andra naturvärden. Detta är en mer tekniskt komplicerad och dyrare lösning. Sökandena anser att lokaliseringsalternativen bör utvärderas i samrådsskedet och att ett huvudalternativ jämte bedömningen av det andra alternativet redovisas i MKB:n. Figur 8. Utskovsalternativet

15 15 (34) Figur 9. Sjöalternativet. 7 Nollalternativ i miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning i en tillståndsansökan ska alltid innehålla ett nollalternativ. I detta fall föreslås att nollalternativet innebär att: Ingen skyddsport anläggs vid Alltidhult Inga åtgärder utförs vid Immelns utlopp. Reglering sker enligt gällande tillstånd och den regleringsstrategi som tillämpats sedan Utredda och avförda alternativ Syftet med åtgärderna är att förhindra översvämning vid Volvo Cars och Olofströms samhälle. Tekniskt sett finns det andra möjligheter att uppnå detta än sökta åtgärder, åtminstone vid vissa högflöden. Följande alternativa åtgärder har undersökts av sökanden: 1. En ny kanal från Halen till Holjeån som kan avbörda 100-årsflödet (i tidigare utredning benämnd Svens kanal ). Olika sträckningar på kanalen har utretts. För detta alternativ skulle en stor del av området som berörs utgöras av Natura 2000-område. De topografiska förhållandena i området medför djupa schakter dvs. ett stort ingrepp i naturen samt höga kostnader. 2. En ny kanal från Halen till Holjeån via Karpdammarna som kan avbörda halva 100-årsflödet (i tidigare utredning benämnd Karpdammsån ).

16 16 (34) Sträckningen i detta alternativ kräver flertalet utskov och vägpassager och ligger nära bebyggt område. Området som berörs ligger i närheten av Natura 2000-område. En stor del av flödet behöver fortfarande ledas via Volvo Cars. Åtgärden har inte tillräcklig kapacitet för att ge den säkerhet Volvo Cars och Olofströms kommun efterfrågar. 3. Regleringsmöjlighet i Alltidhult och vid Bökestad samt stora åtgärder längs Lillån så att hela 100-årsflödet kan avledas via Lillån. Förutom att de nu ansökta åtgärderna genomförs krävs för detta alternativ ett nytt utskov vid Bökestad, fördjupning och breddning av större delen av Lillån samt fördämningar i Blistorpasjön och Kroksjön för att inte dessa ska avvattnas vid lågflöden. De topografiska förhållandena i området medför att det skulle bli relativt stora ingrepp i sjöarna och Lillån. Grundförhållandena är också dåliga vid sjöarna, vilket gör att dammanläggningarna blir tekniskt komplicerade och dyra att utföra. Åtgärder (muddring) behövs inom Natura 2000-område (Nedre Knepet). Sökandena vill dessutom undvika en ny sjöreglering med åtföljande skadeprövning enligt 7:28 7:29 miljöbalken. 4. Nya regleringar i Alltidhult och Bökestad samt mindre åtgärder längs Lillån. Skillnaden mot alternativ 3 är att en stor del av flödet fortfarande behöver ledas via Volvo Cars och att man låter Lillån översvämmas istället för att utföra omfattande åtgärder längs Lillån. Åtgärder (muddring) behövs inom Natura 2000-område (Nedre Knepet). Alternativen kommer beskrivas och utvärderas i den MKB som tas fram till tillståndsansökan. 9 Planförhållanden Inga föreslagna åtgärder ligger inom detaljplanelagt område. Raslången omfattas av strandskydd på 100 m ut i vattnet och 100 m in på land från strandkanten. Immeln har ett utökat strandskydd på 150 m ut i vattnet och 100 m in på land från strandkanten. 10 Förutsedd påverkan Nedan anges kortfattat den miljöpåverkan som kan förutses idag för sökt verksamhet och som kommer att redovisas ytterligare i den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram till tillståndsansökan. För förhållanden uppströms skyddsporten redovisas konsekvenserna vid ett klass I-flöde eftersom skyddsporten dimensioneras för att indämma ett sådant flöde. Nedströms skyddsporten jämförs dock konsekvenserna vid ett 100-årsflöde eftersom en utredning av situationen vid ett klass I-flöde inte bedöms nödvändig för att bedöma åtgärdernas samhällsekonomiska nytta Vattenstånd uppströms skyddsporten Hydrauliska datorberäkningar och simuleringar har gjorts för att utreda hur vattenstånden i Raslången påverkas av sökt verksamhet jämfört med nollalternativet.

17 17 (34) Vattenstånd vid Immeln Nollalternativ: Idag regleras Immeln utifrån en idealkurva som kan studeras i Figur 10 nedan. Vattenståndet kan variera mellan +80,0 till +81,5. Börvärdet är det som eftersträvas i regleringen, vilket ligger runt +81,0 under hela året. Figur 10. Immelns nuvarande reglering under året (vattennivåer i RH2000). WSP har beräknat att vattennivån i Immeln vid ett klass I-flöde med befintlig reglering skulle bli som högst +82,4. Sökt verksamhet: Då regleringen av Immeln rivs ut kommer vattenståndet vid normala flödesförhållanden att variera naturligt under året beroende på nederbörd, tillrinning m.m. Vattenståndet bestäms också av den nya tröskeln som anläggs vid utloppet. Det som eftersträvas i utformningen av utloppet är att vattennivån vid medelflöden är +81,3 och att vattenståndet aldrig blir lägre än +80,5. Då det sammanlagda flödet från Raslången och den lokala tillrinningen till Halen är 16 m 3 /s stängs skyddsporten. Den maximala nivån i Immeln som beräknats för ett klass I- flöde, är +82,7, dvs ca 0,3 m högre än för nollalternativet. Varaktigheten på vattennivåer över +82,4 (dvs vattennivåer över beräknade för nollalternativet) är ca 8 dygn.

18 18 (34) Vattenstånd i Raslången Nollalternativ: Vattenståndet vid normalflöde i Raslången är ca +73,3 m 3, vid Alltidhult något högre ca +73,5 4. Om ett klass I-flöde skulle drabba vattensystemet beräknas vattennivån i Raslången bli ca +75 (vid Alltidhult 5 cm högre och vid Bökestad något lägre). Sökt verksamhet: Vid sökt verksamhet kommer tillrinningen till Raslången från Immeln vid normala flöden inte längre att regleras utan kommer att naturligt variera under året beroende på nederbörd, tillrinning m.m. Vid normalflöden kommer vattennivån i Raslången således helt att styras av den naturliga tillrinningen och avbördningen i systemet. Vid höga flöden kommer skyddsporten att stängas. Om ett klass I-flöde skulle nå vattensystemet skulle den beräknade vattennivån vid Alltidhult bli +75,4, dvs ca 0,4 m högre än nollalternativet. I Bökestad beräknas nivån vid samma situation bli ca +75,2, dvs ca 0,3 m högre än för nollalternativet. Varaktigheten på vattennivåer över +75 (dvs vattennivåer över beräknade för nollalternativet) är ca dygn Vattenstånd längs Lillån Nollalternativ: I dagsläget är det ofta lite vatten i Lillån vid torrperioder och översvämningar längs ån förekommer relativt ofta vid högflöden, vilket också syns på marken längs ån. Vid ett klass I-flöde i Lillån beräknas vattennivåerna i Kroksjön bli ca +73,0 och i Blistorpasjön ca +71,9. Sökt verksamhet: Med sökt verksamhet kommer tillrinningen till Raslången från Immeln vid normala flöden inte längre att regleras utan kommer att naturligt variera under året beroende på nederbörd, tillrinning m.m. Vid normalflöden kommer vattennivåerna i Lillån således helt att styras av den naturliga tillrinningen och avbördningen i systemet. Vid ett klass I-flöde i systemet och skyddsporten stängs i Alltidhult beräknas vattennivåerna i Kroksjön och Blistorpasjön bli ca 0,3 m högre än vid nollalternativet. Varaktigheten på denna marginalhöjning av vattennivån är ca 13 dygn i Kroksjön och 10 dygn i Blistorpasjön Vattenstånd nedströms skyddsporten Vattenstånd i Halen Nollalternativ: 3 Inmätt i april Inmätt i april 2015.

19 19 (34) Vattenståndet i Halen styrs i dagsläget delvis av regleringen i Immeln (beskrivs i avsnitt ). Vid höga flöden riskerar området kring Halen att översvämmas. En förklaring till detta är att utloppet från Halen inte kan avbörda mer än sammanlagt 16 m 3 /s. Sökt verksamhet: Vattenståndet i Halen påverkas av de sökta åtgärderna huvudsakligen när skyddsporten är stängd. Risken för översvämning i Halen minskar då eftersom höga flöden kan stoppas vid Alltidhult. Vid normala flöden kommer tillrinningen från Alltidhult att styras av naturliga tillrinningar och avbördningar i systemet Vattenstånd längs Holjeån Nollalternativ: Vattenstånden i Holjeån beror förutom tillrinningen från Halen av tillrinningen från Vilshultsån och Snöflebodaån. Vid höga flöden från Raslången och Halen samtidigt som flödena i övriga tillrinnande vattendrag är höga blir vattennivåerna i Holjeån så höga att delar av Olofströms samhälle riskerar att översvämmas (se avsnitt 5.1). Sökt verksamhet: Vattenståndet i Holjeån påverkas av de sökta åtgärderna huvudsakligen när skyddsporten är stängd, dvs vid höga flöden. Vattennivåerna i Holjeån på sträckan mellan Olofströms samhälle och Lillåns utlopp blir då lägre. Preliminära beräkningar visar att vattennivåerna i Holjeån på sträckan mellan Olofströms samhälle och Lillåns utlopp blir upp till 0,6 m lägre vid ett 100-årsflöde. Vattenståndet är beroende av hur stort flöde som avbördas vid Halen Samhällsintressen Olofström samhälle Vid ett 100-årsflöde skulle i nuläget många fastigheter kring Holjeån i centrala Olofström samt området kring Holjeskolan söder om Idrottsvägen översvämmas. Vid en sådan översvämning finns det risk för följande: - Störningar i dricksvattenförsörjningen. Det beräknade översvämningsområdet gränsar till vattenskyddsområdet och vattenverk. - Bräddning av orenat avloppsvatten. På södra delen av Flygfältet finns pumpstationer som tar emot avloppsvatten från Olofström, Vilshult och Kyrkhult. - Påverkan på transformatorsstationer. - Vattenskador på bostäder på Idrottsvägen. - Vattenskador på Holjeskolan. - Översvämningsskador på idrottsplatsen. - Vattenskador på affärsverksamhet såsom detaljhandel och restauranger i centrum.

20 20 (34) - Översvämning av gångbroar över Holjeån vid flygfältet. I en av broarna är fjärrvärmeledningen fäst. Med sökta åtgärder minskar risken för ovanstående. Holjeån kan dock komma att översvämmas i Olofströms samhälle även vid stängd skyddsport eftersom Snöflebodaån och Vilshultsån ansluter till Holjeån norrifrån inne i Olofströms samhälle Volvo Cars anläggning Vid nollalternativet riskerar Volvo Cars fabrik i Olofström att översvämmas vid situationer med höga flöden. Immeln hålls idag (och vid nollalternativet) på en relativt låg nivå för att vatten ska kunna magasineras där vid högflödessituationer. Detta är dock inte en tillräcklig skyddsåtgärd om det kommer mycket höga flöden, dvs. flöden i storleksordningen 50- till 100-årsflöden. Om så höga flöden skulle uppstå att Volvo Cars fabrik översvämmas och produktionen stannar skulle Volvo Cars bilproduktion tvingas avbrytas globalt, eventuellt redan inom några dagar men definitivt inom en vecka. Volvo Cars fabrik i Olofström är mycket viktig för den globala produktionen, eftersom de komponenter som tillverkas där inte tillverkas någon annanstans. Med en stängd skyddsport vid högflöden elimineras dessa risker för Volvo Cars Påverkan på enskilda intressen I följande kapitel beskrivs påverkan av sökt verksamhet jämfört med nollalternativet vid ett klass I-flöde för olika delar av vattensystemet. Med sökt verksamhet menas här alltid att skyddsporten är stängd. Översvämningskartor presenteras för olika områden, där översvämningsutbredningen för nollalternativet visas med blå/lila färg och den ökade översvämningsutbredningen som orsakas av sökt verksamhet visas med röd färg. Med marginalskador eller marginalkonsekvenser avses att skadorna vid ett klass I- flöde kan bli större om de ansökta åtgärderna genomförs än vad de skulle bli om åtgärderna inte genomförs (och lika höga flöden inträffar).

21 21 (34) Immeln För sökt alternativ blir nivåerna i Immeln ca +82,7 vid ett klass I-flöde, jämfört med +82,4 i nollalternativet, vilket beror på utrivningen av regleringsdammen och utformning av den nya tröskeln. Det finns 10 potentiella objekt inom kategorin hus som vid klass I-flöde kan få marginalskador till följd av sökt alternativ, samt 16 objekt inom kategorin hus övrigt. Figur 11 Figur över potentiella skadeobjekt vid Immeln med marknivåer från nationella höjddatabasen. Vid sökt verksamhet kommer nivåerna i Immeln att variera naturligt vilket inte är fallet vid nollalternativet. Att åtgärderna vid Immelns utlopp utformas utifrån målsättningen att nivåerna blir högre vid normalflöden samtidigt som skador på byggnader undviks vid höga flöden i storleksordningen 100-årsflöde bedöms vara positivt för de boende kring Immeln som idag tycker att sjön hålls på för låg nivå. Studier av flygfoton visar att det sammanlagt finns strandnära jordbruksmark längs mindre än 2 km av Immelns strandlinje, vilket är en liten sträcka i förhållande till hela

22 22 (34) strandlinjen. Eftersom sökt verksamhet medför att Immeln i normalfallet kommer att ligga inom samma nivåer som vid nollalternativet bedöms några risker för skador på jordbruksmarken inte föreligga Norra Raslången och sjöarna norr om Raslången Norr om Raslången påverkar inte stängningen av skyddsporten vattennivån. Enskilda fastigheter bedöms inte heller skadas av en utrivning av regleringsdammen vid Immeln. Inga byggnader i den norra delen av Raslången eller öster om norra Raslången (Stasjön) riskerar att drabbas av marginalskador (samtliga byggnader ligger betydligt över beräknade vattennivåer). Dock är delar av vägar samt några kraftledningsstolpar (exakt läge för stolparna har ej identifierats) potentiella skadeobjekt som riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser pga den högre vattennivå som uppstår på grund av sökt verksamhet. Då skyddsporten stängs vid ett klass I-flöde blir vattennivåerna ca 0,4 m högre i denna del av Raslången. Vattenutbredningen ökar dock mycket lite pga sökt verksamhet (se Figur 12 nedan). Stasjön Norra Raslången Figur 12 Delar av vägar samt några kraftledningsstolpar är potentiella skadeobjekt som riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser pga. sökt verksamhet.

23 23 (34) Raslången och Alltidhult Två byggnader samt delar av vägar riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser pga högre vattennivåer vid sökt verksamhet jämfört med nollalternativet (se Figur 13). Då skyddsporten stängs vid ett klass I-flöde blir vattennivåerna ca 0,4 m högre vid Alltidhult jämfört med nollalternativet. Vattenutbredningen ökar dock mycket lite pga sökt verksamhet. De två byggnaderna beskrivs mer i detalj nedan. Alltidhult Figur 13 Delar av vägar samt två byggnader är potentiella skadeobjekt som riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser pga. sökt verksamhet Mellersta och södra Raslången Delar av vägar samt några kraftledningsstolpar är potentiella skadeobjekt som riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser pga den högre vattennivå som uppstår på grund av sökt verksamhet. Då skyddsporten stängs vid ett klass I-flöde blir vattennivåerna ca 0,4 m högre i denna del av Raslången. Vattenutbredningsökningen (Figur 15) är dock mycket liten, marginalkonsekvenserna kan möjligen uppstå på grund av den högre vattennivån. En byggnad riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser på grund av sökt verksamhet. Denna beskrivs mer detaljerat nedan.

24 24 (34) Figur 14 En byggnad, delar av vägar samt några kraftledningsstolpar är potentiella skadeobjekt som riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser pga. sökt verksamhet Bökestad Ett antal byggnader, strukturer och delar av vägar i Bökestad riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser pga sökt verksamhet (se Figur 15). Många skulle dock översvämmas redan idag om ett klass I-flöde inträffade. Vattennivåerna och marginalhöjningen av vattennivån pga sökt verksamhet kommer att variera i olika delar av Bökestad pga många trånga sektioner i vattenvägarna såsom vägtrummor, utskovsluckor och broar. Dämningseffekter vid dessa strukturer blir högre vid det högre flöde som sökt verksamhet medför.

25 25 (34) Figur 15 Några byggnader är potentiella skadeobjekt som riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser pga. sökt verksamhet Lillån Runt Kroksjön och Blistorpasjön går en kraftledning genom översvämmat område. Några kraftledningsstolpar riskerar därmed att drabbas av marginalkonsekvenser vid ett klass I-flöde. Dessutom riskerar del av en väg/bro i Blistorpa samt ett antal fastigheter marginalskador på byggnader pga den högre vattennivån (0,2-0,3 m) som sökt verksamhet orsakar (Figur 16).

26 26 (34) Figur 16 Några byggnader kring Blistorpasjön, del av en väg samt några kraftledningsstolpar är potentiella skadeobjekt som riskerar att drabbas av marginalkonsekvenser pga. sökt verksamhet Dokumenterat bevarandevärda naturområden Immeln Hela Immeln är utpekat som riksintresse för naturvård. I anslutning till Immelns utlopp finns ett naturreservat, Brotorpet. Naturreservatet är uppdelat på två delar belägna på vardera sidan om utloppet (Edreå mellan Immeln och Hallsjön). Syftet med naturreservatet är att: Bevara och restaurera ädellövskog bestående av främst bok, ek med inslag av tall och gran, där mängden död och döende ved är stor. Bevara och utveckla områdets strandskogar, med bl.a. solbelysta tallar. Gynna de i området förekommande rödlistade arterna. Främja det rörliga friluftslivet.

27 27 (34) Utrivningen av nuvarande reglering vid Immeln bedöms vara positiv för naturmiljön i stort i området och även för de värden som finns i det närliggande naturreservatet. I det s.k. sjöalternativet för den nya tröskeln måste dock viss yta inom naturreservatet ianspråktas för tröskeln och en tillfällig arbetsväg, vilket bedöms medföra lokal påverkan på naturreservatet. Som skyddsåtgärd föreslås att arbetsvägen dras så att fällning av större träd undviks i så stor grad som möjligt. Enligt reservatsföreskrifterna är det bland annat förbjudet att uppföra ny anläggning och att avverka träd och buskar eller på annat sätt påverka vegetationen. Om sjöalternativet väljs för tröskeln krävs dispens från reservatsföreskrifterna. Längs en del av Immelns östliga strand finns ytterligare ett naturreservat, Skärsnäs. I naturreservatet finns den skyddsvärda arten hårklomossa, som är beroende av vattenståndsvariationer. Hårklomossa finns på flera lokaler runt Immeln och projektets påverkan på denna beskrivs under avsnitt 10.9 nedan. Jämfört med nollalternativet kommer Immeln med sökta åtgärder få en mer naturlig variation i vattenståndet än idag. Vid normala flöden (MLQ-MHQ) kommer nivåerna i sjön att ligga inom samma intervall som i dagsläget, men vid extrema fall kan sjönivåerna överstiga respektive underskrida dagens dämnings- och sänkningsgräns eftersom ingen reglering kommer att ske i utloppet. Då detta är sällanhändelser bedöms konsekvenserna för de dokumenterade bevarandevärdena bli försumbara Raslången I och vid Raslången finns två Natura 2000-områden samt ett riksintresseområde för naturvård. Skyddssportsläget vid Alltidhult ligger utanför Natura 2000-områdena men inom riksintresset för naturvård. Raslången är en relativt näringsfattig sjö som är rik på olika typer av biotoper. Sjön är artrik för att vara näringsfattig och hyser flera rödlistade arter. Länsstyrelsen har bedömt att strandskogarna är värdefulla Raslången västra Enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området Raslången västra finns bland annat följande risker för områdets naturtyp: Tillförsel av färgat material som oxiderade metaller, t.ex. järn, som ett resultat av kraftiga vattenståndsfluktuationer av markvatten- och grundvattenrörelser. Påverkan på minerogena bottnar som leder till ett ökat inslag av organogent innehåll. Störningar under häckningsperiod för t.ex. fiskgjuse och storlom. Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för arten hårklomossa samt de bevarandevärda naturtyperna inom området Raslången östra Enligt bevarande planen för Natura 2000-området Raslången östra finns bland annat följande risker för naturvärdena i områdets vatten och stränder:

28 28 (34) Skogsbruksåtgärder, eller andra åtgärder, i anslutning till sjön som skulle riskera att orsaka näringsläckage (övergödning) eller på annat sätt missgynna sjöns biologiska mångfald. Reglering av sjöns vatten, eller andra åtgärder som skulle kunna förändra den nuvarande hydrologin. Utfyllnad, grävning, muddring mm inom området. Syftet med Natura 2000-området är att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för arten hårklomossa samt de bevarandevärda naturtyperna inom området. Hårklomossan är beroende av vattenståndsvariationer Förutsedd påverkan Eftersom skyddsporten endast ska användas vid mycket höga flöden, som kan hota Volvo Cars och Olofströms samhälle, bedöms påverkan på värdena i Natura områdena på grund av förändringar i vattenståndsnivåer bli små. Åtgärdernas största påverkan på naturvärdena inom riksintresset för naturmiljö bedöms bli lokalt på den plats där skyddsporten ska anläggas vid Alltidhultsutloppet, eftersom den tar i anspråk viss strandnära markyta Halen Delar av sjön Halen ligger inom Natura 2000-området Halen och naturreservat. Halen är en näringsfattig sjö. I sjön finns växter som vit och gul näckros, hårslinga, gädd- och gropnate och näckmossa. Utmed stränderna hittar man bland annat vattenklöver, notblomster, strandranunkel och strandpryl. Syftet med Natura 2000-området är bland annat att bidra till att upprätthålla gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå för arten bred palettdykare. Enligt bevarandeplanen för Natura 2000-området Halen finns bland annat följande risk för naturvärdena knutna till vatten och stränder: Olika typer av icke naturligt ändrad hydrologi inom eller i anslutning till området (sjön är reglerad med vattendom för Olofströms kraftverk). Då sökt verksamhet huvudsakligen medför en minskad risk för överdämning av Halen bedöms inte verksamheten vara av någon nämnvärd betydelse för naturvärdena inom naturreservatet och Natura 2000-området Holjeån Holjeån berörs av två Natura 2000-områden: Holjeån och Östafors-Ljungaryd. Holjeån är den del av Skräbeåns huvudfåra som deltaaktigt, mynnar i nordöstra Ivösjön. Enligt bevarandeplanen för Holjeåns Natura 2000-område är bevarandemålen bland annat att flodpärlmussla, hårklomossa och kungsfiskare skall finnas kvar i området och ha livskraftiga populationer. Det är även önskvärt att utter och stensimpa kan återetablera sig.

29 29 (34) Enligt bevarandeplanen för Östafors-Ljungaryd Natura 2000-område är bevarandemålen bland annat att de typiska arterna bäcknejonöga, elritsa, öring och flodpärlmussla ska förekomma inom området. Eftersom vattenföringen i Holjeån huvudsakligen påverkas när skyddsporten är i bruk, vilket endast kommer att ske vid mycket höga flöden, bedöms sökt verksamhet inte medföra någon påverkan av betydelse för naturvärdena kring Holjeån Fiskar I sjösystemet finns den hotade arten storvuxen nedströmslekande öring (Immelnöring). Den leker i de korta strömsträckorna inom sjösystemet, t ex Edre Ström vid Immelns utlopp Immeln Eklövs Fiske och Fiskevård har tagit fram ett underlag för projektering av utrivning och utformning av utloppet från Immeln. Nedanstående uppgifter är huvudsakligen hämtade från detta. I Immeln förekommer ca 15 fiskarter. Vanligt förekommande arter är aborre, braxen, gers, gädda, löja, mört och sik. Andra arter som förekommer är sarv, sutare, ål, signalkräfta och öring. Edre Ström, som utgör Immelns utlopp, är reproduktionsområde för Immelnöringen. Öring och ål är för sin reproduktion beroende av att kunna vandra från Immeln. Vuxen öring vandrar ner från Immeln under hösten för att leka i strömmarna. Mindre öring (1-3 år) kan vandra upp till sjön under vår-sommar. Arter som mört, abborre och löja rör sig mellan sjön och strömmarna under sommaren för födosök. Vid sökt alternativ förbättras fiskens vandringsmöjligheter till och från Immeln avsevärt, speciellt för svagsimmande fiskar. Vid det s.k. sjöalternativet för den nya tröskeln skapas dessutom nya strömvattenmiljöer, vilket är positivt för fisken i området. För att gäddleken ska fungera i Immeln krävs enligt Eklövs Fiske och Fiskevård en vattennivå på 81,2-81,3 m ö h under mars-april. Vid nollalternativet ligger nivån lägre än så, men vid sökt alternativ ligger vattennivån vid medelflöde på 81,3 m ö h. Enligt Eklöv kan nivåer under 80,9 m ö h påverka andra fiskarter negativt. Vid nollalternativet underskrids denna nivå ibland och vid sökt alternativ beräknas den underskridas vid meddellågflöden. Totalt bedöms sökt verksamhet vara mycket positiv för fisken i området Raslången och Alltidhultsån Raslången har en artrik fiskfauna, med bland annat Immelnöring och sik. Även andra arter som t ex abborre, braxen, gärs, gädda, löja, mört och sarv lever i sjön.

30 30 (34) Stora delar av Alltidhultsån kan utgöra lek- och uppväxtmiljö för fisk. En liten del av åbottnen behöver tas i anspråk för att kunna anlägga skyddsporten, vilket innebär en lokalt negativ påverkan. Viss grumling kan också uppstå i samband med anläggningsarbetena och uppgrumlat material kan följa med ån och sedimentera på bottnarna nedströms skyddsporten. Arbetsmetoder bör anpassas så att grumling undviks i så stor utsträckning som möjligt. Utrivningen av Immelnregleringen bedöms vara positiv för fisken i hela vattensystemet, d.v.s. även i Raslången/Alltidhultsån Halen I Halen lever ett tiotal olika fiskarter, en av dessa är Immelnöringen. Andra fiskar är abborre, braxen, gädda, löja, mört, regnbåge, sik, sutare och ål. Utrivningen av Immelnregleringen bedöms vara positiv för fisken i hela vattensystemet, d.v.s. även i Halen Fåglar Området vid Immeln, Raslången och Halen är en viktig häckningslokal för storlom och fiskgjuse. Kungsfiskare har setts födosöka vid Alltidhultsån, men lämpliga häckningsplatser finns inte i närheten. Många andra hotade fågelarter har också noterats runt Immeln, Raslången och Halen. Lommen häckar under försommaren (mitten av maj till slutet av juni) och lägger ägg strandnära, på stenrika öar och skär i sjön. Lommen är under denna period känslig för kraftiga vattenståndsförändringar. Åtgärder som föranleder påtaglig sänkning av vattennivån i Immeln kommer inte att genomföras under denna period. Fiskgjusen häckar i området från maj till augusti och är störningskänslig speciellt i början av denna period. Även Lommen är störningskänslig (för även annat än vattenståndsförändringar) under sin häckningsperiod. Kraftigt bullrande arbetsmoment som kan störa häckande par ska så långt möjligt undvikas under denna period. När sökta åtgärder är genomförda bedöms det vara positivt för de fåglar som livnär sig på fisk Övriga rödlistade/hotade arter Förutom ovan nämnda fiskarter och fåglar och arter inom Natura 2000-områden, finns ett antal rödlistade arter i och i anslutning till Immeln och Raslången. Många är knutna till skogs- och ängsmiljöerna och påverkas inte av vattenförhållandena. De nämns inte här såvida de inte förekommer i eller i direkt anslutning till arbetsområdena. En översiktlig naturvärdesinventering har gjorts vid Raslångens utlopp vid Alltidhult, i området där skyddsporten avses anläggas. Då inventeringen visade relativt stora naturvärden precis där skyddsporten från början var tänkt att anläggas har

31 31 (34) lokaliseringen flyttats längre nedströms, enligt rekommendationerna i inventeringen. Fortfarande finns, som beskrivits i avsnitt 6.1 ovan, olika alternativ för lokaliseringen, men alla dessa ligger enligt rekommendationerna i naturvärdesinventeringen. Arbetsvägen till skyddsporten bör om möjligt dras så att inga gamla askar behöver tas ned, eftersom de gamla askarna i området har en rik moss- och lavflora. Huvuddelen av askarna finns dock uppströms platsen för skyddsporten och kommer inte att beröras av någon arbetsväg. Hårklomossa, som klassas som nära hotad (NT) och finns upptagen i bilaga 2 till artoch habitatdirektivet, växer på vissa lokaler både längs Raslångens och Immelns stränder samt vid den övre delen av Alltidhultsån. Även de rödlistade arterna klockgentiana och sjötåtel förekommer på vissa lokaler längs med stränderna vid både Raslången och Immeln. Hårklomossa och sjötåtel är beroende av vattenståndsvariationer och av periodiska översvämningar. Klockgentiana behöver fuktig till våt mark och kan hotas av ändrad vattenregim i sjön, framförallt av torrläggning av strandområden. Längs Immelns stränder finns också klotgräs. Klotgräset växer på grunda stränder av näringsfattiga sjöar och gölar. Helst ska bottnen bestå av finkorniga jordarter med mycket tunt dylager. Under vatten och likaså helt torrlagt blir växten ofta steril. Ändrad vattenreglering kan enligt artdatabanken ha en viss negativ effekt, men ett större hot är igenväxning och ökad näringsbelastning. Sökt verksamhet bedöms vara positiv för de rödlistade och hotade vattenståndsberoende arterna runt Immeln som beskrivs ovan, eftersom vattenståndet huvudsakligen kommer att ligga inom samma intervall som idag, men med en naturligare variation. Vid Immelns utlopp, där arbetena med utrivning och tröskel planeras, finns inga hotade arter (bortsett från fåglar) noterade i artportalen. Däremot finns det noteringar om att de nära hotade svamparna blekfingersvamp och druvfingersvamp finns i området. Viss risk för lokal påverkan på dessa finns därför. Sökt verksamhet bedöms inte medföra någon påverkan av betydelse på hotade arter runt Raslången, eftersom de inte hotas, utan snarare gynnas, av tillfälligt högre flöden. Det bedöms även vara positivt att det vid normalflöden kommer att bli en naturligare vattenståndsvariation i Raslången när tillflödet inte längre regleras från Immeln Friluftsliv Området har stor betydelse för friluftslivet i området, bland annat kanotpaddling, och är också utpekat som riksintresse för friluftslivet. Bortsett från anläggningsperioden bedöms konsekvenserna bli positiva Kulturmiljö Bökestad Bökestads sågmölla har en kvarnbyggnad i skiftesverk som är rödfärgad liksom det timrade, två våningar höga och brädfodrade bostadshuset, som är uppfört under tidigt

32 32 (34) 1800-tal. Över ån leder en stenvalvsbro. Sydväst om Bökestad låg ett glasbruk under senare hälften av 1600-talet. Av själva bruksanläggningen är numera inget bevarat ovan mark. Länsstyrelsen i Skåne uppger på sin hemsida 5 att Bökestads kvarn/sågmölla med omgivande landskap bevarar en ålderdomlig karaktär, typisk för det nordskånska kulturlandskapet. Till det forna glasbruket är knutet ett industrihistoriskt intresse då bruket var ett av de tidigaste i området. Viktiga element är såväl kvarnen som bostadshuset och stenvalvsbron. Påverkan på kulturmiljövärdena vid Bökestad avses utredas under arbetet med MKB:n Immeln Det finns runt Immeln ett stort antal kulturhistoriska lämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets databas. Risken för påverkan på dessa till följd av utrivningen av det befintliga regleringsdammen bedöms som liten eftersom vattennivåerna huvudsakligen kommer ligga inom samma intervall som i dagsläget Raslången Förutom kvarnmiljön vid Bökestad finns runt Raslången ett stort antal kulturhistoriska lämningar registrerade i Riksantikvarieämbetets databas. Risken för påverkan på dessa till följd av någon enstaka överdämning av Raslången vid extrema vattenstånd bedöms vara liten, men kommer närmare beskrivas i MKB:n. Det finns ingen registrerad kulturhistorisk lämning på den plats i Alltidhult där skyddsporten planeras att anläggas, men ca 100 m uppströms finns en lämning i form av en lastbrygga som användes vid vedtransporter mellan Raslången och Halen kring sekelskiftet Denna bedöms dock inte påverkas av skyddsporten Risker De ansökta åtgärderna bedöms avsevärt minska riskerna för översvämning i Olofströms samhälle och inom Volvo Cars industriområde. De ansökta åtgärderna medför dock också vissa risker Haveri vid skyddsporten Om skyddsporten havererar när den är i användning, d.v.s. när den är stängd, kan uppdämda vattenmängder strömma ut. En konsekvensutredning av dammen kommer att genomföras så att dammen kan konsekvensklassas Oljeutsläpp och liknande Både Immeln, Raslången och Halen har höga naturvärden och Halen utgör dessutom dricksvattentäkt till Olofström. Det finns alltid en viss risk för oljespill från 5

33 33 (34) arbetsmaskiner, t ex genom att en hydrauloljeslang brister eller att det blir ett läckage från bränsletanken. För att minska dessa risker kommer det ställas krav på entreprenören att endast använda miljögodkända oljor. Tankning av arbetsmaskiner får inte ske vid arbetsplatserna, utan endast på särskilt godkända platser. En riskanalys planeras genomföras tillsammans med entreprenören innan arbetena påbörjas Förorenad mark Enligt länsstyrelsens kartdatabas över potentiellt förorenade områden finns registrerat ett sågverk vid norra spetsen på Raslången, vid inloppet från Gillesjön. Vid Immeln finns ett potentiellt förorenat område registerat vid en verkstadsindustri i samhället Immeln. Eftersom det endast är vid mycket höga flöden som skyddsporten vid Alltidhult kommer att användas, bedöms de då förhöjda vattennivåerna i Raslången inte ha någon märkbar påverkan på eventuella föroreningar i marken. De eventuella föroreningarna vid Immeln bedöms inte heller märkbart påverkas av sökt verksamhet eftersom vattennivåerna huvudsakligen kommer att ligga inom samma intervall som vid nollalternativet Utsläpp till luft Utsläpp till luft uppstår under från maskinerna under anläggningsarbetena Buller Både vid Alltidhult och vid Immelnregleringen ligger det enstaka bostäder relativt nära bostadsområdet. Arbetsmaskiner och transporter orsakar buller under anläggningstiden. Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggarbetsplatser bör innehållas. Arbetena kommer att bedrivas under dagtid Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomster (så kallade normer av målsättningskaraktär) omfattar såväl kemiska som ekologiska kvaliteter. Utgångspunkten är att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus senast år Sökt verksamhet berör huvudsakligen följande ytvattenförekomster SE Immeln SE Filkesjön: SE SKRÄBEÅN:Filkesjön-Immeln (Edre ström) SE SKRÄBEÅN: Raslången Filkesjön SE Raslången SE SKRÄBEÅN: Halen - Raslången (Alltidhultsån)