SAMRÅDSUNDERLAG AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID KVARNDAMMEN I SILLERBOÅN, LJUSDALS KOMMUN. Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Transkript

1 JOAKIM A NYMAN ADVOKAT AB AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID Uppdragsnummer Sweco Environment AB Östersund Vatten och Miljö Maria Ed Lars Eurenius Walter Johansson 1 (11) Sweco Bangårdsgatan 2 Box 553 SE Östersund, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Swe c o En viron me n t AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Ma ria Ed Östersund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) maria.ed@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN Sillerboån och Kvarndammen Nuvarande vattenförhållanden 5 4 PLANERADE ÅTGÄRDER 6 5 PLANFÖRHÅLLANDEN, OMRÅDESSKYDD OCH MILJÖKVALITETSNORMER Planförhållanden Områdesskydd Riksintressen Natura Strandskydd Miljökvalitetsnormer för vatten 9 6 MILJÖKONSEKVENSER 10 7 FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN 10 8 REFERENSER 11 2 (11) AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID

3 1 BAKGRUND I november 2004 rasade Kvarndammen i Sillerboån delvis samman. Omedelbart efter dammolyckan lät Ljusdals kommun anlägga en provisorisk grunddamm strax uppströms Kvarndammen för att upprätthålla vattennivåerna. Ljusdals kommun inlämnade under 2011 en tillståndsansökan till Mark- och miljödomstolen för utrivning av den raserade Kvarndammen och den provisoriska dammen. Huvudalternativet som presenterades i ansökan omfattade utrivning av de båda dammarna med syfte att återställa den ursprungliga strömvattenbiotopen med naturliga fluktuationer i vattenflödet. Under ärendets handläggning hos Mark- och miljödomstolen har det framkommit önskemål om att efter utrivning anlägga forsnackar och fiskvägar i åfåran för att främja vattenbruk och fiskeförhållanden i ån. Med bakgrund av detta planerar nu Tallåsens Laxodling AB med Ljusdals kommun som medsökande att ansöka om tillstånd för anläggande av dessa forsnackar och fiskvägar. Åtgärderna utgör en tillståndspliktig verksamhet enligt 11 kap. miljöbalken och inför upprättande av en sådan tillståndsansökan ska samråd genomföras. Förevarande material utgör underlag för detta samråd. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Tallåsens Laxodling AB och Ljusdals kommun Org.nr: Ombud: Joakim A. Nyman Joakim A. Nyman Advokat AB Prästgatan Östersund Fastighetsbeteckning: Ljusdals-Ede 4:59 m.fl. 3 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN 3.1 Sillerboån och Kvarndammen Sillerboån rinner mellan sjöarna Letssjön och Växnan i Hälsingland, se Bild 1. Sillerboåns utlopp i Växnan ligger vid samhället Tallåsen, cirka 7 km nordväst om Ljusdal. Mellan Sillerboåns utlopp och landsvägsbron (väg 731) ligger den raserade Kvarndammen. Då dammen brast i november 2004 kunde den inte längre regleras och en provisorisk grunddamm anlades med syfte att upprätthålla vattennivåerna. Den provisoriska dammen ligger mellan Kvarndammen och landsvägsbron, se Bild 2. En fiskodling är belägen i ett AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID KVARNDAMMEN I SILLERBOÅN, LJUSDALS KOMMUN 3 (11)

4 sel i Sillerboån, cirka 400 m uppströms landsvägsbron. Ytterligare uppströms i Sillerboån ligger Bäckebo kraftverk. Sillerboån Bild 1. Översiktskarta över Sillerboån och samhället Tallåsen. Copyright Lantmäteriverket, Ärende nr M2006/1022. Bäckebo kraftverk Fiskodling Landsvägsbron Provisorisk damm Kvarndammen Bild 2. Flygfoto över Tallåsen med lägena för de två befintliga dammarna utmarkerade. Copyright Lantmäteriverket, Ärende nr M2006/ (11) AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID

5 Området kring Kvarndammen utgör en kulturhistorisk miljö. I början av 1900-talet drevs bl.a. såg- och kvarnindustri på platsen. Det har tidigare funnits en sågverkskanal på den östra sidan om Kvarndammen, med en ungefärlig sträckning som framgår av Bild 3 nedan. Denna kanal är idag igenfylld och igenvuxen. Igenfylld och igenvuxen kanal Bild 3. Flygfoto över Tallåsen med den ungefärliga sträckningen för den gamla kanalen utritad (Karta: Eniro) 3.2 Nuvarande vattenförhållanden De karaktäristiska vattenföringarna enligt Ljusdals Energi (Swedpower 2004) är: Högsta vattenföring (HQ) 95 m 3 /s Medelhögvattenföring (MHQ) 41 m 3 /s Medelvattenföring (MQ) 10,5 m 3 /s Dimensionerande 100-årsflöde (HHQ) 160 m 3 /s Minimitappningen från Bäckebo kraftverk 1,0 m 3 /s Det förekommer olika uppgifter gällande en dämningsgräns vid Kvarndammen. I damminventeringsprotokollet, Länsregister, upprättat 1985 av Scandiakonsult anges högvattenytan till 1,1 m under dammkrön (ung. gångbana), d.v.s. cirka +127,0. Andra uppgifter anger högvattenytan till +127,7. Det synes inte finnas någon i domstol fastställd dämningsgräns. Den provisoriska grunddammen ligger enligt inmätning med sitt krön huvudsakligen på nivån +127,9 men med en kortare del på nivån ca +127,2. Idag regleras dämningen manuellt genom att material grävs bort eller fylls på i den provisoriska grunddammen beroende på aktuell vattenföring. AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID KVARNDAMMEN I SILLERBOÅN, LJUSDALS KOMMUN 5 (11)

6 Vattenytan kan alltså med dessa förhållanden inte sjunka under nivån +127,2, och är vid minimitappning beräknad till +127,45 direkt ovan grunddammen ända upp till fiskodlingen. Vid fältmätningstillfället, då flödet var 6 m 3 /s, låg vattenytan på +127,7 direkt uppströms grunddammen ända upp till fiskodlingen. Vid MHQ, 41 m 3 /s, är vattennivån direkt uppströms grunddammen beräknad till +128,17 för att stiga till +128,23 vid fiskodlingen. Enligt ekolodningen är bottennivåerna hela vägen från grunddammsläget och till ca 550 m uppströms (ovan fiskodlingsläget) lägre än grunddammens naturliga botten. Sillerboån är också relativt jämnbred upp till viken där fiskodlingen ligger. 4 PLANERADE ÅTGÄRDER Planerade åtgärder omfattar anläggande av forsnackar och fiskvägar i Sillerboån nedströms landsvägsbron vid samhället Tallåsen. Åtgärderna innefattar även en vattenväg på den östra sidan om Kvarndammen. Forsnackarnas ungefärliga placering framgår av Bild 4 och deras planerade utformning framgår av Bild 5. Den vänstra fåran är möjlig att öppna upp som vattenväg då det på denna plats tidigare löpt en kanal. Planerade åtgärder innefattar även en bro med gång- och cykelbana över den vänstra åfåran. Förutsättningen för ett genomförande av vänster fåra är dock att erforderligt ekonomiskt bidrag erhålls eller att projektet drivs via annan intressent. Forsnackarnas tröskelnivåer planeras att anläggas på olika nivåer inom intervallet +127,40-127,50 m. De olika nivåerna gör det möjligt att styra vattnet mot den vänstra fåran vid lågvattenflöden. De båda nackarna tillsammans blir cirka 200 m långa. Arbetet med att anlägga nackarna kommer att ske under lågvattenperiod och bedöms komma att pågå under 1-2 månader. Nackarnas planeras att anläggas genom att stenblock läggs ut som grund, se Bild 5. Tätmaterial i form av tät morän, fylls därefter på mellan stenblocken och en tätduk kommer att läggas ned i botten. Därefter kommer ytterligare sten och tätmassor att fyllas på till dess att rätt tröskelhöjd erhålls. Nackarna kommer att göras tillräckligt breda i basen för att uppnå erforderlig stabilitet. Att återigen öppna upp den gamla kanalen som vattenväg innebär att området för kanalen kommer att behöva rensas upp avseende vegetation. Vidare kommer schaktning att ske. Den mängd massor som kommer att genereras kommer i största möjliga mån att återanvändas i närliggande projekt. Erosionsskydd kommer vid behov att läggas ut i den vänstra åfåran. Förslag till utformning av bro över den vänstra fåran framgår av Bild 6. Med de i figuren angivna måtten kan bron släppa igenom 50 m 3 /s. Det går en avloppsledning i den vänstra fåran där den tänkta brobanan är placerad. Hänsyn kommer att tas till denna vid brons utformning. Utformningen av fiskvägar samt anläggande och utformning av ny bro kommer att detaljprojekteras efter genomfört samråd och i vidare arbete med tillståndsansökan. 6 (11) AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID

7 Forsnacke Fiskväg Forsnacke Kvarndammen Fiskväg Bild 4. De planerade forsnackarnas placering nedströms landsvägsbron 7 (11) AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID KVARNDAMMEN I SILLERBOÅN, LJUSDALS KOMMUN

8 Bild 5. Principskiss vad gäller forsnackarnas utformning Bild 6. Principskiss vad gäller den nya brons utformning 5 PLANFÖRHÅLLANDEN, OMRÅDESSKYDD OCH MILJÖKVALITETSNORMER 5.1 Planförhållanden Aktuell översiktsplan för Ljusdals kommun antogs den 22 februari 2010 och vann laga kraft den 20 september Av det digitala kartmaterial som tillhör översiktsplanen, vilket baseras på kulturarv, mark- och vattenanvändning, naturskydd samt miljö och risker, framgår att Sillerboån och Kvarndammen delvis angränsar till område med samlad bebyggelse och delvis omfattas av detaljplanelagt område. Växnan utgör ett vattenområde med översvämningsrisk avseende 100-årsflöde. 8 (11) AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID

9 En ändring av detaljplanen för fastigheterna Ljusdals-Ede 4:59 m.fl. antogs av kommunfullmäktige i Ljusdals kommun den 27 augusti 2007 och som vann laga kraft den 29 maj Ändringen av detaljplanen genomfördes i och med att stora delar av området i den tidigare detaljplanen hade belagts med skyddsbestämmelser. Skyddsbestämmelserna innebar bland annat ett generellt rivningsförbud som även omfattade dammbyggnaden. De fastigheter som berördes av planändringen innefattade bl.a. Ljusdals-Ede 4: Områdesskydd Riksintressen Sillerboån är ett biflöde till Ljusnan, vars dalgång mellan Färila och Bergvik är klassad som riksintresse enligt 4 kap 1-2 miljöbalken. Turismens och friluftslivets intressen ska i området beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Området kring Ljusnan är även utpekat som riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 miljöbalken Natura 2000 Ljusnan är utpekat som Natura 2000-område från Laforsen uppströms Ljusdal till Edeforsen nedströms Ljusdal och har därför som samtliga Natura 2000-områden även riksintressestatus för naturvården. Detta område betraktas som ett av de främsta och absolut mest värdefulla naturvårdsobjekten i Gävleborgs län. Det främsta syftet med Natura 2000 är att bevara den outbyggda vattendragssträckan och de höga naturvärden som är knutna till denna. En gynnsam bevarandestatus ska upprätthållas för den naturtyp som vattendraget representerar, det vill säga Naturliga, större vattendrag av fennoskandisk typ, och de arter som är förknippade med denna Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna finns i 7 kap. miljöbalken om skydd av områden. Skyddszonen omfattar både land och vatten, inklusive undervattensmiljön. Den utgår från strandkanten och stäcker sig 100 m i båda riktningarna. Strandskyddet i området upphävdes inte i samband med ändring av detaljplanen för fastigheterna Ljusdals-Ede 4:59 m.fl., Miljökvalitetsnormer för vatten Sillerboån utgör en vattenförekomst (SE ) med god kemisk ytvattenstatus och måttlig ekologisk status. I vattenförekomsten har morfologiska förändringar konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte uppnås till Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa att miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till (11) AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID KVARNDAMMEN I SILLERBOÅN, LJUSDALS KOMMUN

10 6 MILJÖKONSEKVENSER Genom anläggande av forsnackar och fiskvägar bedöms stora flöden kunna avbördas, manuell skötsel av vattenreglering undvikas, fiskvandringsmöjligheterna förbättras och den historiska miljön i området kring Kvarndammen bevaras. Forsnackarna medför vidare ett mer stabilt vattenstånd för fiskodlingen uppströms Kvarndammen. Vattenståndet i ån bedöms bli något lägre jämfört med de vattennivåer som rådde då Kvarndammen var intakt. Lägre vattenstånd än tidigare kan medföra torrare områden runt flacka stränder längs vattendraget. På grund av att det inte längre kommer att ske någon reglering bedöms vattenståndet periodvis kunna bli högre, t.ex. vid vårflod. I samband med anläggandet av nackarna, fiskvägarna och den nya bron kommer tillfällig grumlig att uppstå. Arbetena i den vänstra fåran kan ske i torrhet. Åtgärderna kommer att genomföras under lågvattenperiod och ytterligare erforderliga skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera effekten av grumling. Under anläggningsskedet kommer även buller att genereras från arbetsmaskiner och transporter i närområdet kommer att öka. 7 FÖRSLAG PÅ INNEHÅLL I MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN Den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att utgöra en del av tillståndsansökan föreslås innehålla följande; Icke teknisk sammanfattning Bakgrund Samråd Nuläge Planerade åtgärder Nollalternativ Alternativa utformningar Beskrivning av intresseområden Miljökvalitetsnormer Miljökonsekvenser och skadeförebyggande åtgärder Hushållning med naturresurser Samlad bedömning Referenser 10 (11) AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID

11 8 REFERENSER Ansökan om tillstånd till åtgärder vidtagna med stöd av en provisorisk damm, Sillerboån, Ljusdals kommun, , Sweco. Miljökonsekvensbeskrivning för utrivning av dammar i Sillerboån, , Sweco Kvarndammen Bedömning av vattenstånd i Sillerboån uppströms Kvarndammen, Ljusdal, respektive , Sweco GIS-tjänster Länsstyrelsen Gävleborg, VISS, VattenInformationsSystem Sverige, Översiktsplan Ljusdals kommun (2010), Detaljplan för Ljusdals Ede 4:59 m.fl. (2008), Sweco Environment AB Maria Ed Lars Eurenius Uppdragsledare Ing/hydrolog 11 (11) AVSEENDE PLANERADE FORSNACKAR VID KVARNDAMMEN I SILLERBOÅN, LJUSDALS KOMMUN