Peter Didrichsen på rätt väg igen sid 3. Från studsande golfboll till brobyggare. Johan Candelin har mött många under samma himmel sid 5

Transkript

1 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Amanda audas-kass Från studsande golfboll till brobyggare Peter Didrichsen på rätt väg igen sid 3 Ledaren Tillbaka till framtiden sid 2 Fin stämning i det nya rådet sid 4 Johan Candelin har mött många under samma himmel sid 5 Gemensamt Ansvar vill motverka ungas ensamhet sid 6 Tom Sundius Min väg till tro sid 7

2 2 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Tillbaka till framtiden! Det finns en film med ett ganska konstigt men tankeväckande namn: Back to the future Tillbaka till framtiden. Vid årsskiftet ser vi förutom framåt också bakåt på det gångna året och det som vi har varit med om. Vi gör ett slags bokslut. Vad blev resultatet av år 2010 blev det på plus eller på minus? Är vi tacksamma över det som har varit och ser vi med tillförsikt framåt på det nya året 2011eller sitter vi fast i det gamla årets besvikelser och misslyckanden? Visst skall vi se bakåt och kritiskt granska det som vi varit med om, men samtidigt är vi mästare på att skapa en onödig Ledare barlast av det vi varit med om. Det skulle vara bättre att lämna det förgångna i fred och sluta älta det. Låt oss se framåt. Back to the future tillbaka till framtiden. Jag har en bekant i Stockholm, Carl-Erik Sahlberg, som inför det nya året skickade mig en uppmuntrande nyårshälsning per e-post: Nytt år nya möjligheter! Vår kristna tro är genomsyrad av en stark framtidstro. Det gäller främst i Nya Testamentet men redan för drygt 2500 år sen sa Jeremia en av Gamla Testamentets profeter: Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp (Jer 29:11). Israels folk behövde höra att det fanns en framtid och ett hopp mitt i en trängd politisk situation. Det starkaste hoppet och framtidstron ser vi i Jesu förkunnelse. Han både proklamerar och demonstrerar att han vill välsigna oss människor genom att besegra ondskans makt och ge oss ett evigt liv. I Munkshöjdens kyrka får vi på våra förbönskvällar varannan tisdag ofta höra om människor som mitt under stora svårigheter och lidanden ändå vågar hoppas. Trots att de frestas att ge upp slutar de inte att hoppas eftersom Gud ger dem kraft och mod att kämpa vidare. Både under goda och dåliga dagar är vi i Herrens hand och han ger oss trygghet. Vi behöver inte fastna i det förgångna utan får i stället se framåt. Också under det nya året 2011 är framtiden i Guds hand trots allt det som vi kämpar med och trots svåra översvämningar och nya konflikter på olika håll i världen. Jesus Kristus ger oss kraft att på olika fronter kämpa för ett bättre liv och en bättre värld. Hans löfte om en ljusnande framtid och en ny himmel och en ny jord bär oss framåt. Tillbaka till framtiden den är i princip ljus trots att det kan se mörkt ut. Bengt Lassus kyrkoherde Linnea Ekstrand Öppen sorgegrupp i Haga I höstas startade en sorgegrupp i Petrus församling. Det är fortfarande möjligt att komma med på gruppens samlingar som hålls under våren. Vårens datum: onsdag 2.2, 16.2 och 16.3 kl. 17. Gruppen är öppen för den som tillsammans med andra har behov och beredskap att bearbeta sin sorg. Den har under hösten samlats tre onsdagar kring olika teman och kommer att också under våren samlas några onsdagar med olika teman varje gång. Niklas Bonde och Ruth Franzén, som fungerar som ledare för gruppen, försäkrar att det ännu går att ansluta sig till gruppen för den som har drabbats av sorg. Gruppen är till för envar som har behov av att bearbeta sin sorg och finna sig själv i den förändrade situation som en sorg alltid innebär oberoende av om kortare eller längre tid förflutit efter förlusten. Världsböndagen Världsböndagen firas i år fredagen den 4 mars. Årets gudstjänst har sammanställts av kvinnor i Chile och temat för gudstjänsten är Hur många bröd har du? I Helsingfors firas världsböndagen med en ekumenisk gudstjänst i Kristuskyrkan Helsingfors svenska metodistförsamling fredagen den 4 mars kl. 19. Pro Lukas rf Pro Lukas rf är en förening som försöker hitta innovativa och effektiva sätt att sprida Guds rike i Helsingfors*. En del projekt startar vi själva, andra är vi med och finansierar. Den största delen av finansieringen kommer från enskilda understödsmedlemmar. Nyliga projekt inkluderar Lärjungaskolan Bli som Jesus, New Wine-konferensen med Bill Johnson 2010, Puls, The Quest på Svenska Teatern, diakonin i Petrus församling, Förbön och tack-verksamheten och tv-program på TV7. Ifall du vill veta mer om Pro Lukas rf:s verksamhet kan du kontakta föreningens sekreterare Ben Fernström på tfn , eller sekr@prolukas. net. *Ursprungligen fokuserade Pro Lukas (som namnet lite antyder) på f.d. Lukas församlings område, men har på senare år breddat sitt fokus till att omfatta hela stan. Pro Markus rf Markus-distriktet i Petrus församling (den del som ligger österom Tavastehusleden) har sedan 2004 haft en egen stödförening, Pro Markus. Tack vare insamlade medel har föreningen kunnat göra snabbinsatser i diakonin, skaffa instrument åt musikgrupper m.m. Förutom privata donationer har föreningen samlat pengar så att jubilarer meddelat att man i stället för blommor kan uppvakta med en inbetalning till föreningen. Kontaktperson är ordförande Johannes Perret tfn Pro Lukas och Pro Markus kontonummer finns på sista sidan i denna tidning. Kvinnobrunch Kursen hålls av Stina Fodstad. Kursens längd är 12 timmar fördelade på två kvällar och en lördag. Under kvällarna bjuds det på te/kaffe och tilltugg, på lördag serveras lunch. De 20 först anmälda ryms med. Kursen är avgiftsfri. Tid Fredag kl Fredag kl Lördag kl Plats HÖRNAN, Högbergsgården, Högbergsgatan 10, i gatuplanet i hörnet mot Johanneskyrkan. Anmälan senast fredag till respektive församlings pastorskansli eller till diakoniarbetarna. Välkommen med! Arrangörer Lördag 12.2 kl i Lukascentret, Vespervägen 12 A Anmäl dig senast fr 10.2 till Petrus kansli tfn Johannes församling, tfn Matteus församling, tfn Petrus församling, tfn

3 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 3 Peter på rätt väg Herrens vägar är outgrundliga, brukar vi säga ibland. Våra vägar till Honom kan också se väldigt olika ut. Ibland smyger vi knappt märkbart fram längs små stigar. Ibland reser vi snabbt på motorvägar. Peter Didrichsen åkte sicksack och slalom. Men vägen blev rätt till sist. Peter Didrichsen är museidirektör, familjeföretagare och församlingsrådsmedlem i Petrus församling. Han är gift med Maria och pappa till Jenny 21 år och Niclas 15 år. Han är dansk medborgare som bott hela sitt liv i Finland. Han är en man som syns och hörs, som skrattar ofta och som sprider glädje. En man som har en fantastisk historia. Som tonåring hade Peter en sorts tro. Men så fort han kom ut i studieliv och karriär sköt han tron helt åt sidan. Och där, på sidan, fick den vara i trettiofem år. Sedan blev han stoppad. Jag blev plötsligt sjuk. Jag fick en muskelsjukdom i augusti 1997 och bad läkaren säga rakt ut vad som väntade mig. Han sa att jag skulle få sitta i rullstol om tre år eller med god tur ta mig fram på kryckor. Sjukdomen var inte direkt livshotande, men skulle nog leda till ett kortare liv. Peter stannade upp. Han berättade om sjukdomen för familjen och några få nära vänner. En av dem var den enda i hans omgivning som han visste att hade en gudstro. Min vän föreslog att jag skulle gå och lyssna på en amerikansk profet som var på väg till stan. Han menade att det kanske kunde ge mig något. Att gå och att inte gå vägde jämntungt, men jag hade ju ingenting att förlora så jag gick. Personliga budskap från Gud I en stor sal med många människor satt Peter sedan i röd pullover och lyssnade till profeten som i slutet av predikan sa att han hade personliga budskap från Gud till några människor där. Bland annat till "You in that red pullover". Peter tittade sig omkring för att se vem mannen menade. Och insåg att det var honom själv. Mannen berättade om de sjukdomar som drabbat mig. Det var helt otroligt, övernaturligt. Jag kände ju inte en enda människa i hela salen. Han sa också att Gud skulle föra mig till den här vägen, men att det inte skulle vara lätt. Jag var som en golfboll som studsade hit och dit men som till slut skulle hitta rätt. Jag var mycket fast i världen. Två månader sedan satt Peter på ett pingstmöte. Igen en helt okänd predikant. Igen personliga budskap från Gud. Gud säger att du är som en slalomåkare, du åker sick-sack men du kommer att skida rakt till slut. Så sa han. Peter blev stoppad när sjukdomen slog till och han stannade upp. Gud var tydligen intresserad av honom. Men han var också förvarnad. Det skulle inte bli lätt. En man av världen Och det blev inte lätt. Efter profetiorna närmade sig Peter Gud, men trots att han hade fått löften om att han skulle hitta rätt kurs till sist kändes sick-sackåkandet slitsamt. Jag var väldigt fast i mitt gamla liv, en man av världen, och kom fram till att jag nog ska hoppa av tron. Det var för ansträngande och jag ville gå tillbaka till mitt gamla liv. Ungefär samtidigt fick Peter höra att den amerikanska profeten skulle komma tillbaka till Finland och han gick för att lyssna. Det skulle bli hans sista gudstjänst, ett farväl till tron. Predikan träffade Peter än en gång. Men han hade bestämt sig och efter predikan tänkte Peter att den inte förändrade hans beslut, hur träffande den än var. Peter vände om för att gå. Peter, come down here immediately, God is talking to me about you, sa predikanten åt mig med hög röst inför alla människor i salen. Det fanns en tyngd i predikantens ord. Peter vände om för att komma hem, för att komma på rätt väg. Det var slut på sicksack-åkandet. Brobyggare Peter Didrichsen Jobbar med: 1. att vinna vilsegångna själar för Herren Jesus 2. museiverksamhet 3. affärsverksamhet. Dock är både två och tre bundna till nummer ett i form eller annan. Favoritbibelord: många, eftersom Bibeln i sanning är Löftenas Bok. Guds fantastiska plan för mänskligheten. Men ett som sammanfattar helheten är utan tvekan Johannes 3:16. Tre goda egenskaper: lojal till sista blodsdroppen, hederlig, från ord till handling motiverad Tre mindre goda egenskaper: uppbrusande, otålig och för mycket uppe i mig själv Tre egenskaper jag önskar jag hade haft som trettioåring: Gud har gett dig det paket av egenskaper du behöver för att uppfylla Hans önskemål med dig. Inte sitter jag och funderar på vad jag borde ha haft eller borde ha. Vissa saker kan du utveckla med Guds hjälp, men du är den du är - den Han skapat. Om jag svarar någonting alls på frågan är det att vetskapen kunde ha kommit tidigare, så att inte så många år hade behövt gå till spillo. Men också det är en del av Hans plan, vi bara inte inser varför Han gör som Han gör, eller varför Han tillåter något att ske. Ingenting i Guds Rike är ett sammanträffande så vi får leva med att veta att Han vet ditt bästa oberoende hur något känns just nu. Sedan dess har Peter skidat rakt även om han rör sig på många olika håll. Jag tror att en av mina uppgifter som givits mig av Jesus är att bygga broar mellan olika kyrkor och organisationer. Jag har hamnat i de mest otroliga sammanhang och träffat de mest otroliga människor. Trots att han rör sig i många olika sammanhang är Petrus församling hans hemförsamling, dit han hittade när han började gå på gudstjänster i tidigare Lukas. Men egentligen är jag inte intresserad av vart jag hör eller vem jag är. Jag brukar svara att jag hör till Gud och att det finns bara en enda församling dit hör alla de som tror på Jesus och är hörsamma Gud. Jesus grundade bara en församling. Peter upplever att Gud använder hela hans liv och alla de sammanhang och människor han kommer i kontakt med. I nästan varje situation jag hamnar i frågar jag Jesus på vilket sätt den kan gagna Hans vilja och Hans rike. Dessa situationer och kontakter ges mig uppifrån. Jag är beredd och jag har fått vara med om helt otroliga saker. Jobba med Gud Senaste höst fyllde Peter 60 år. Han säger sig vara lite för gammal. När jag en gång frågade min egen åldrande pappa vilken ålder som var bäst så sa han att det var 40 år. Då hade man mycket erfarenhet, man var effektiv, man hade lämnat allt skräp bakom sig och kroppen var i skick. Själv tycker jag att 40 är nästan onödigt mycket. Jesus var 33, säger Peter. Under sina 60 år har han fått mycket gjort, men han tycker inte om att tala om det. Det är så lätt att ibland tänka i jag-form, på hur mycket jag själv får till stånd. Men det fungerar inte så. Allt som blir till något är Herrens. Allt som Han har tänkt för mig ordnar sig på ett eller annat sätt. De bästa idéer jag kommer med kommer egentligen från Honom från början. Men jag får jobba med Gud. Länge tänkte jag att jag får jobba för Gud, men jag har nu insett att jag får jobba med Honom. Ibland måste jag stanna upp och vänta. Det är ju krig. Jag kan inte rusa iväg ensam först och lämna Överbefälhavaren bakom mig, då blir jag kringränd av fienden. Men jag får jobba med honom. Och det är stort och oerhört givande. I sanning belönar Herren hundrafalt redan i detta liv, såsom Han lovar i sitt Ord! Text och bild: Amanda Audas-Kass

4 4 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Första gången i Petrus församling I november var det dags för det första valet i Petrus. Valsloganen Första gången beskrev inte bara att åringarna röstade för första gången den passade också bra in på situationen i Petrus församling. I två år har församlingen haft ett församlingsråd som bestått av medlemmar från de tidigare församlingsråden i gamla Lukas och Markus församlingar. Nu är det ett folkvalt råd och representerar säkert bättre stämningar och opinioner som finns i Petrus, kommenterar kyrkoherde Bengt Lassus. Ett socialt val Under förhandsröstningsveckan droppade församlingsmedlemmar in på pastorskansliet i Södra Haga. Valnämnden och de anställda hjälptes åt att ordna röstningen. Bengt trivdes med förhandsröstningen på kansliet. Som kyrkoherde tyckte jag det var positivt. Jag hann byta ord med flera och fick träffa folk. Han skrattar och säger att ur den synvinkeln kunde det vara val oftare. Det egentliga valet delades upp på två dagar: på söndagen hölls röstning i församlingens två huvudkyrkor och på måndagen Amanda Audas-Kass, Göran Lindén och Carola Ekrem är tre engagerade rådsmedlemmar. Förmågan att lyssna och respektera ser de som viktiga egenskaper i samarbetet. Rådsarbetet inleddes i januari med en informell träff i öppen stämning. fanns möjlighet att rösta på pastorskansliet. I hela landet kom över hälften av rösterna in under förhandsröstningen. I Petrus däremot var de egentliga valdagarna mer populära då 62 % av de totala rösterna singlade ner i valurnan. Av alla röstberättigade valde 15,1 % att göra sin röst hörd. Engagerade unga I och med att kyrkan i detta val ville uppmärksamma de unga väljarna ordnades också förhandsröstning på läroanstalter. I Petrus valde man att ordna förhandsröstning på gymnasiet Lärkan under en dag. Förutom elever röstade också en och annan lärare. I röstningsaktivitet vann åringarna de andra åldersgrupperna. De 28 unga väljarna representerade 16 % av sin ålderskategori vilket var nästan en procentenhet mer. Media, reklam och diskussioner i skolan var viktiga faktorer för de unga visar undersökningen som Kyrkans forskningscentral gjorde strax efter valet. Föräldrarnas uppmaningar att rösta uppmuntrade också de unga röstarna. Men också de unga kan påverka. En farmor som röstade på Petrus pastorskansli berättade att hennes barnbarn hade uppmanat henne att gå och rösta. Petrus församling hade fyra kandidater under 30 år. Av dessa kom två in Jan Järveläinen, som redan hunnit sitta en mandatperiod i rådet, och Amanda Audas-Kass. Amanda ser fram emot sitt uppdrag i församlingsrådet. Kyrkan står inför stora utmaningar och de utmaningarna måste vi ta på allvar. Hon vill också föra ungdomars och unga vuxnas talan i rådsarbetet. Själv flyttade hon till Helsingfors för närmare två år sedan och har sedan dess varit engagerad på olika håll i församlingen. När jag talar med Bengt lyfter han fram vikten av att vara engagerad i församlingslivet. Det är också viktigt att leda på gräsrotsnivå, eller åtminstone vara aktiv inom olika sektorer. Det är uppmuntrande både för anställda och församlingsmedlemmar. När de är med själva så vet de var det finns behov. Åldersfördelningen bland de invalda i Petrus Under 30 år år år år 60 år uppåt Fotonipa/Veikko Nurminen Erfarna rådsmedlemmar För Göran Lindén var det naturligt att ställa upp i valet. Han har suttit i församlingsrådet både i Norra svenska, Markus och Petrus församling. Han hjälper gärna församlingen med praktiska saker. Jag hoppas även kunna hjälpa till med sammansvetsningen av de tidigare Markus och Lukas församlingarna till Petrus församling så att varderas särdrag beaktas. Också röstdrottningen Carola Ekrem har hunnit vara med länge i svängarna. Hon funderade på att dra sig tillbaka från att ha suttit i rådet i Lukas och Petrus sedan 1987, men efter diskussioner med likasinnade upplevde hon det som meningsfullt att tillsammans grunda en egen liberal vallista. Det kändes fel att överge skeppet just i denna nya situation då Petrus församling första gången gick till val. Hennes lista Petrus en plats för alla hade stor popularitet i valet. Alla fem kandidater kom med i det nya rådet. Vår önskan var att församlingsrådets sammansättning skulle avspegla församlingsmedlemmarnas åsikter och övertygelser och inte bli en orsak till att man tryckte på skriva ut sig ur kyrkan -knappen. Respekt viktig i samarbetet Åldersspridningen i det nya rådet är bra. Olika åldrar är representerade även om över 60-åringarna klart dominerar. Deras andel i rådet är 40 %. Det nya rådet är på många sätt jämlikt Det nya församlingsrådet välsignades i h hälften är kvinnor och hälften män, hälften är nya rådsmedlemmar och hälften gamla. Vi i rådet är en brokig skara, liksom de församlingsmedlemmar vi representerar, berättar Amanda. Hon säger att rådsmedlemmarna inte kommer att tycka lika i alla frågor, men tror att det finns mycket respekt och välvilja bland dem och påpekar att man kommer långt redan på det. Carola är inne på samma linje. Viktiga egenskaper är viljan att diskutera öppet och ärligt och att sträva efter att respektera varandras övertygelser. Det finns bara en väg för församlingsarbetet i dag: samarbetets och mångfaldens väg. Alle man till pumparna, säger Carola. Vi har inte råd med inbördes konflikter. När jag frågar Göran om samarbetet i rådet kommer han ihåg att det ibland i arbetslivet kunde gå vilt till, men han tror inte att det blir lika hett i församlingsrådet. Civiliserade människor kan nog samarbeta, konstaterar Göran, men bättre går det ju mer man lär känna varandra.

5 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 5 Hanna Farley Ordinarie medlemmar i församlingsrådet Petrus en plats för alla BÄCKMAN, Christina EKREM, Carola KOLLIN, Susanne SANDSTRÖM, Caroline ÖSTERHOLM, Klaus Petrus framtid AUDAS-KASS, Amanda DIDRICHSEN, Peter FERNSTRÖM, Kristina PERRET, Christoffer Tro, hopp och kärlek JÄRVELÄINEN, Jan LINDÉN, Göran NYSTRÖM, Mikael Petrus representanter i Helsingfors kyrkofullmäktige Petrus framtid BÄCKMAN, Christina ögmässan som inledde terminen 16 januari i Månsas kyrka. Tro, hopp och kärlek Kyrkoherden får stöd av rådet Att lära känna varandra har rådet redan börjat arbeta på. Vi hade ett come together-möte, en informell samling, därför att hälften av rådet var nya, berättar Bengt. Det kändes bra. Vi hade en öppen atmosfär där folk var villiga att berätta om sig själva. På programmet fanns både mat, mingelbingo och umgänge. Bengt berättar att var och en fick berätta om sig själva och vad Petrus betyder för dem. Han upplever att de fick en fördjupad kontakt och är mycket glad över samlingen. På Bengt förstår jag att rådet har en viktig funktion. Han berättar att han upplevt att rådet stöder kyrkoherden och att det varit en uppmuntran för honom. Rådet leder församlingsarbetet tillsammans med kyrkoherden. Han förklarar att rådet tar ställning i ekonomiska och administrativa frågor samt besluter om anställningar. Bengt påpekar att rådet dessutom har en väldigt viktig andlig funktion att be för församlingen. Hanna Farley SUNDIUS, Tom Under samma stora himmel Med anledning av den nya boken Under samma stora himmel av prosten Johan Candelin, ordförande i Martyrkyrkans Vänner rf, skrev Petrusbladet fem frågor till honom. Vad handlar boken om? Den handlar till största delar om möten med människor och vad jag då har sett och hört, t.ex. möten med Dalai Lama och Johannes Paulus II. Men den handlar också om otroliga Johan Candelin, Oa Lönnbäck m.fl. Under samma stora himmel ingripanden av Gud i de märkligaste situationer. Den handlar om medlemmar i vad jag kallar den barmhärtige samaritens klubb, det vill säga människor som vill omsätta sin kristna tro i kärlekshandlingar i olika delar av världen. Vad inspirerade dig att skriva boken? Jag var mycket tveksam till att göra det, men flere vänner uppmanade mig och sade att människor behöver uppmuntras genom att se hur Gud verkar just i vår tid. Varje liv har ju en historia att berätta, och i boken finns det berättelser om ett tjugotal människors liv och Guds ledning. Några kapitel handlar också om mitt eget liv. De kan kanske ses som ett slags vittnesbörd. Finns det intressanta saker i boken? Det tycker jag. Där finns bl.a. Dalai Lamas åsikt om kristendom, Hillary Clintons vittnesbörd, berättelsen om en amerikansk pastor som ensam lade grunden till dagens Europeiska union och en märklig dröm om Sovjets sönderfall. Sedan finns det massor av berättelser om Guds ledning och bland annat en analys av hur islam ser på väst. Vad hoppas du att boken skall åstadkomma? All vinst från boken går oavkortat till lidande kristna om man köper boken i Finland. Jag hoppas också att boken skall utmana oss alla att lyssna till Gud och söka Guds ledning i vardagen. Om vi inte hör Guds röst hör vi bara människoröster, och det ger ofta mycket lite ledning och välsignelse. Hur har boken sålt hittills? Boken trycktes i 2500 exemplar och det finns bara en handfull böcker kvar. Jag är positivt överraskad av responsen och intresset. Martyrkyrkans vänner

6 6 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Gemensamt Ansvar motverkar ungas ensamhet Ville Asikainen Ensamhet och marginalisering drabbar unga på olika sätt i olika delar av världen, men erfarenheten av marginalisering är gemensam och kan få tragiska följder. Ensamhet försvårar en ung människas sociala utveckling och kan i värsta fall rubba den mentala hälsan. Ville Asikainen Stöd för ensamma Stödpersoner utbildas att söka upp föräldralösa, stöda dem andligen och hjälpa med vardagssysslor. Barnskyddsförbundet utvecklar nya arbetsformer för sin stödverksamhet, där stödelever stärker yngre elevers kamratrelationer. Inom ramen för projektet testas också en nättjänst inom skolor där en elev kan, vid behov anonymt, diskutera sina problem med en medlem av elevvårdsgruppen i skolan. Yrkesmänniskor som arbetar med unga tränas att känna igen unga som lider av ensamhet. Församlingarnas ungdomsarbete har en viktig uppgift speciellt när det gäller att finna ensamma unga. Med insamlade medel planeras en verksamhetsmodell som gör det lättare att identifiera unga som lider av ensamhet och verka för att göra deras situation lättare. Gemensamt Ansvar 2011 Söndagen den sjätte februari startar årets Gemensamt Ansvar-insamling med tv-tal av republikens president Tarja Halonen som även är insamlingens beskyddare. Gemensamt Ansvar är en årligen återkommande insamling i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Ändamålet är att väcka ett diakonalt ansvar för dem som lider nöd. Insamlingen genomförs varje år i februari, mars och april. De senaste åren har insamlingsresultatet rört sig kring 5 miljoner euro om året. Fjolåret, som var kampanjens 60:e, slog rekord då 6,8 miljoner euro samlades in. Då gick de tre första veckornas insamlade medel, 1,5 miljoner, oavkortat till Haitis jordbävningsoffer. För pengarna köptes bland annat mat och mediciner. Hjälpen når både projekt utomlands och i Finland. Av intäkterna går 60 % till olika projekt i u-länderna, medan 20 % går till något större projekt i hemlandet. Den egna församlingen får använda 10 % till egna diakonala ändamål, medan 10 % går till projekt på stiftsnivå. Behov i Moçambique Genom insamlingen Gemensamt Ansvar 2011 hjälper man ensamma och sårbara unga att klara sig i det fattiga Xikhelen-området i Moçambiques huvudstad Maputo. Med hjälp av GA-medel tar man hand om lokalsamfundets allra mest utsatta medlemmar. Moçambikanska vardagsänglar, det vill säga utbildade stödpersoner, söker upp och besöker familjer Gemensamt Ansvarkonsert i Södra Haga kyrka sö 13.3 kl. 17 Petruskören och andra sångoch musikgrupper i församlingen medverkar. Välkommen! Alberto Mabates föräldrar är döda. Han måste därför klara av vardagen på egen hand. och föräldralösa barn som behöver stöd. Familjerna får andligt stöd och vid behov mathjälp. Sjuka får vård. De unga erbjuds yrkeskurser och utbildning i företagsamhet. De som bär på hiv erbjuds stöd och uppmuntras att bilda stödgrupper tillsammans med andra i samma situation. Biståndet förmedlas av Kyrkans Välkommen på Gemensamt Ansvar-postningstalko! Måndagen den 31 januari ordnas ett postningstalko med anledning av Gemensamt Ansvar-insamlingen Gemensamt Ansvar samlar in för att motverka ungdomarnas ensamhet i Finland och Moçambique. Postningstalkot hålls i Lukascentret, Vespervägen 12 A från kl. 13 till ca kl. 16 och den som är intresserad av att komma med är varmt välkommen! Det går bra att hoppa in för en Smittad sen födseln. Maria Inocência Chilêngue hann inte uppfylla sina drömmar. Ville Asikainen Utlandshjälp, som verkat i Moçambique sedan Gemensamt Ansvar motarbetar likgiltighet och vill uppmuntra alla samhällsmedlemmar att ta ansvar för varandra. Kom också du med och hjälp! Sammanställt av Nina Nybergh och Göran Lindén kortare tid, om det passar dig bättre. Din insats behövs! Ta gärna med en vän eller två. Meddela ditt intresse till kansliet tfn må, ti, to och fr kl eller on kl före den Mera information ger diakonissorna: Nina Nybergh , Gunilla Riska , Bodil Sandell och Tove Monnberg

7 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 7 Musik är bra för alla åldrar Vid årsskiftet fick Petrus församling en ny musikledare. Sirpa Lilius är studieledig i ett och ett halvt år och Rebecka Björk är nu anställd på 60 % för att sköta en del av Sirpas uppgifter. Rebecka kommer bland annat att ha hand om mammapappa-barngrupper och barnkörer i församlingen. Mamma-pappa-barngrupperna ger rum för sång och musik, spel, lek och samtal. Daniel Björk Rebecka ser fram emot att börja jobba med barnfamiljerna i församlingen. Det ska bli så roligt att få umgås med barnen och musicera tillsammans! Jag har längtat efter det här ända sedan jag blev klar med min utbildning, berättar hon. Rebecka har studerat musik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och bland annat specialiserat sig på babyrytmik och sångmetodik. Rytmikgrupperna för barn har blivit väldigt populära. Hur kommer det sig då att rytmikgrupperna för små barn är så omtyckta? Man mår helt enkelt bra av musik och rörelse. Rebecka har med iver påbörjat musikledarjobbet. Sångerna är lätta och roliga och blir ofta en viktig resurs för föräldrarna där hemma. Relationen mellan förälder och barn stärks genom musik, närhet och lek. Sen är det ju också viktigt för de vuxna att få träffa andra i samma situation. Vi sjunger, leker, spelar, rör på oss och samtalar om små och stora saker över en kopp kaffe. Det hela är väldigt enkelt och okomplicerat. Om man tycker att det Välkommen med! här låter intressant så är det fritt fram att komma med. Det är bara att dyka upp, säger Rebecka. Vi har två mamma-pappa-barngrupper på nya dagar och tider, så du som är hemma med små barn är varmt välkommen med! Grupperna är öppna för alla, även om man inte tidigare varit med i församlingens verksamhet. Kom och testa! Vi kommer att ha väldigt roligt tillsammans. Daniel Björk Nya tider för mamma-pappa-barngrupperna i vår. Munksnäs Torsdagar kl Munksnäs församlingshem, Lukasgården i våning 2, Munkstigen 2 Kårböle Fredagar kl Kårböle kyrkas klubbrum, våning 2, Gamlasvägen 6 Hör av dig till Rebecka om du har frågor eller funderingar! Kontaktuppgifter: eller rebecka.bjork@evl.fi. Min väg till tro Alltsedan barnaår har jag trott på Gud. Jag har aldrig gått i någon söndagsskola, men jag hade en farmor i Munsala, som var djupt troende. Från henne fick jag säkert en del av min kristna bakgrund. Med mina föräldrar brukade jag varje sommar delta i midsommargudstjänsten i Munsala kyrka, men annars var våra kyrkobesök rätt sparsamma. Som ung student deltog jag sommaren 1962 i ett kristligt studentmöte i Nykarleby folkhögskola, och där kom jag i kontakt med många troende ungdomar. Under min studietid höll jag min kristna tro ganska mycket för mig själv. Det var sällan jag hade tillfälle att diskutera religion med andra. För mig var det kristna kärleksbudet viktigast. Jag trodde på Jesus som Guds son, men vad frälsningen verkligen betydde var inte helt klart för mig. För mig och min hustru var det helt naturligt att barnen skulle döpas i kyrkan och delta i kyrkans klubbverksamhet. Men vi var ganska sällan i kyrkan. På 1990-talet började min hustru delta i Halvar Sandells bibelstudier, och lockade mig att komma Därför tror jag med. Därefter började vi också aktivt delta i gudstjänsterna. År 1998 deltog vi i Lukas församlings alfakurs, vilket fördjupade min förståelse av den kristna religionen. Nu gick det upp för mig vad det betyder att Jesus Kristus är vår frälsare. Han utgav sig själv för våra synder, till frälsning för var och en som tror. Hur kan man förena kristen tro med naturvetenskap? Som fysiker studerar jag naturen. Många naturvetenskapsmän tror att det inte finns något utanför naturen som vi studerar. Som kristna får vi tro på övernaturliga ting som vi inte kan se. Men också i naturvetenskapen finns mycket vi inte kan se. Ingen har någonsin sett en kvark och ändå tror vi på dem. Tron är därför viktig också i vetenskapen. Hur trovärdig är då Bibeln? Enligt de vanligaste kosmologiska teorierna har universum uppstått genom en explosion ur intet ( Big Bang ). Flera kosmologer har dock påpekat att det finns andra möjliga scenarier. Big-Bang-teorin stöds dock av den kosmiska bakgrundsstrålningen, som man känner till ganska väl. Bibelns skapelsedagar får man nog tolka som långa perioder, jämför t.ex. Ty tusen år äro i dina ögon såsom den dag som förgick i går (Ps. 90:4). Skapelse och evolution synes inte vara förenliga, men kanske evolutionen är ett av Guds hjälpmedel vid det fortsatta skapande, creatio continua, som den engelska fysikern och teologen John Polkinghorne har föreställt sig. Detta är en fascinerande tanke. Tom Sundius

8 8 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Gudstjänster Munksnäs kyrka Högmässa sö 30.1, 6.2, 13.2, 20.2, 27.2, 6.3, 13.3, 20.3, 27.3, 3.4, 10.4 & 17.4 kl. 10 Förbön och tack ti 1.2 (TV7), 15.2, 1.3 (TV7), 15.3, 29.3 (TV7), 12.4 kl. 19 Åggelby gamla kyrka Gudstjänst sö 30.1 (N), 13.2 (N), 20.2 (N), 27.2, 6.3 (N), 13.3, 20.3 (N), 27.3 (N), 3.4 & 10.4 (N) kl. 10 Vesper to 17.2 & 17.3 kl. 19 Lovsång och förbön sö 27.2, 20.3 & 17.4 kl. 18 Månsas kyrka Puls-gudstjänst sö 6.2, 20.2, 6.3, 20.3, 3.4 & 17.4 kl Gudstjänst med söndagsskola sö 6.2 kl. 10 Kårböle kapell Högmässa sö 6.2, 6.3 & 3.4 kl. 12 Södra Haga kyrka Gudstjänst och fest sö 13.2 kl. 17 & sö 10.4 kl. 16 Medarbetare i Petrus församling Präster Björk Daniel, församlingspastor Bonde Niklas, församlingspastor Kass Fredrik, församlingspastor Lassus Bengt, kyrkoherde Sandell Halvar, kaplan Thylin Ronny, kaplan Kantorer & musikledare Björk Rebecka, musikledare Hilli Peter, kantor Söderström Olav, kantor Malms kyrka Gudstjänst sö 13.2, 20.2, 27.2, 20.3, 3.4, 10.4 & 17.4 kl. 12 Församlingen förbehåller sig rätten till förändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen. Nästa nummer utkommer Diakoniarbetare Monnberg Tove, projektarbetare inom diakonin Nybergh Nina, diakonissa Riska Gunilla, diakonissa Sandell Bodil, diakonissa Bibeldagar i Houtskär juni Tema: I världen med inte av världen Medverkande: Gunnar Weckström, Ulla-Christina Sjöman, Paavo Norkko, Olav Söderström m.fl. Barnprogram och program för äldre ungdomar. Närmare information och anmälningar: Petrus pastorskansli tfn Barnledare Elo Benita, hjälpledare i Lukasgården Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet Lundström Marianne, fritidshemsledare i Lukasgården Martikainen Anne-Marie, ansvarig barnledare, fritidshemsledare i Tallkotten Martikainen Markus, hjälpledare i Tallkotten Sinko Alice, dagklubbsledare Sekreterare Bonde Annabella, ekonomisekreterare Farley Hanna, informationssekreterare Ungdomsledare Granlund Otto Järveläinen Hanna Sandell Benjamin Puls-gudstjänst Kom med på en eftermiddagsgudstjänst med lovsång, undervisning och skön atmosfär. Vi träffas varannan vecka i Månsas kyrka. Pizzamingel efteråt. Kommande datum för Puls-gudstjänsten: 6.2 & 20.2, 6.3 & 20.3, 3.4 & 17.4 Tid: kl Plats: Månsas kyrka, Skogsbäcksvägen 15 Joina vår Facebook-grupp och håll dig uppdaterad: Övriga Abbor Erik, civiltjänstgörare Fernelius Taru, vaktmästare Perret Christoffer, frivillig teamledare Sjövall Majvor, värdinna Ulfvens Gunilla, vikarie på fritidshem Petrus församling Tfn (09) , Fax (09) E-post petrus.fors@evl.fi Hemsida E-post till anställda: fornamn.efternamn@evl.fi (inte åäö) Kansliet öppet må-ti 9 13, on och to-fr Dessutom kvällstid enligt överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, Helsingfors. Förböns-e-post pray.petrus@evl.fi Förbönsämnen ti 16-17, to-fr förbönskvällar tfn Pro Markus församling rf Björkebo sommarhem rf Pro Lukas rf Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser. Verksamhetspunkter Baggis, Baggbölev. 17 Björkebo sommarhem, Nummela Grindis, Skaldestigen 2 Kottby kyrka, Metsolav. 14 Kånala kapell, Plöjarv. 4 Kårböle kyrka och kapell, Gamlasv. 6 Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2 Lukasgården, Munkstigen 2 Malms kyrka, Kommunalv. 1 Munkshöjdens kyrka, Raumov. 3 Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6 Månsas kyrka, Skogsbäcksv. 15 Norra Haga kyrka, Tolariv. 1 Seuris, Månsasv. 21 Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4 Södra Haga kyrka, Vepserv. 12, vån 3 Viks kyrka, Agronomg. 5 Åggelby gamla kyrka, Brofogdev. 12 Nyheter från Petrus, årgång 3, nr 1/11 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus. Redaktion: Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Hanna Farley, Göran Lindén, Mikael Nyström. Layout: Jaagon Ab/Jenni Signell Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen.