Julens Barn. sid 4. Guds godhet blev konkret sid 3. Jesus Power Night sid 6

Transkript

1 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING sof Julens Barn Ty ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Fader, Fridsfurste. (Jesajas profetia 9:6, ca 700 år f.kr.) sid 4 Guds godhet blev konkret sid 3 Jesus Power Night sid 6 De vackraste julsångerna i Södra Haga kyrka to kl. 19. Lassus, Söderström, solosång, m.m. De vackraste julsångerna och julmusik i Kottby kyrka sö kl. 16. Sandell, Hilli, m.fl.

2 2 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Panta rei allt flyter! Citatet tillskrivs den grekiske filosofen Herakleitos ( f.kr.) som menade att livet är som vattnet i en flod som ständigt förändras. Och visst har de senaste månaderna aktualiserat detta 2500 år gamla citat: Allt förändras eller Allt flyter. Speciellt de gamla länderna och kulturerna kring Medelhavet kämpar just nu med en svår politisk och ekonomisk turbulens. Hela Europa, ja hela finansvärlden, håller andan medan de rika ländernas ledare försöker få ekonomin att stabilisera sig. Misslyckas de sköljer skuldvågen över oss och då är risken stor att vi flyter ut i ett ekonomiskt kaos med personliga tragedier för miljoner människor. Varför har det gått så här? Dels har den egoistiska jakten på rikedom lett till att vi lever över våra tillgångar. Dels har våra Ledare gamla länder sekulariserats till den grad att vi lever enligt den moral och den etik som passar oss. Och Guds tio bud tar vi lätt på. Panta rei allt förändras och allt flyter mer och mer på moralens och etikens område. Det ligger nära till hands att tänka på bibelordet vi har här ingen varaktig stad. Vi kan inte på detta jordklot bygga en helt rättvis och trygg värld. Vi kan inte helgardera oss mot ekonomiska kriser, krig eller svåra naturkatastrofer. Det har vi sett det senaste decenniet med tsunamin, krigen i bl.a. Irak, Georgien och Afghanistan. Det är en cykel som på olika sätt återkommer. Vi får i stället se fram emot det eviga livet. Det kristna hoppet om en skön, ny värld med evig fred och evigt liv hör till kärnan i den kristna tron. Men leder det till att en kristen inte vill eller kan göra något för att skapa en bättre värld? Allt får flyta ut i ett allt större kaos? Jesus från Nasaret visade att vi inte får vara likgiltiga och passiva. Han visade att Guds rike är nära. Han mötte världen och människorna med Guds kärlek. Han förlät människorna deras synder. Han helade deras sjukdomar. Han gick i närkamp med människors girighet och avundsjuka. Han mötte de utslagna och utstötta, kort sagt han älskade sin nästa. Han visade att vi inte får leva hur som helst. Det dubbla kärleksbudet om att älska Gud och älska sin nästa gällde då och gäller idag. Allt får inte flyta. Jesu undervisning har förändrat samhällen. Den tvingar oss till att tänka på vår nästa och till att leva ett enklare liv. Som Skriften säger: Har vi mat och kläder skall vi vara nöjda med det. Därför är det viktigt att vi nu under adventstiden tar Jesu ord på allvar: Guds rike är nära, gör bättring och tro evangelium. Vi måste vända om och bekänna våra synder. Vi kalllas idag att arbeta för ett rättfärdigare samhälle och hjälpa vår nästa. Men trots våra ansträngningar kan vi aldrig skapa något paradis här. Jesus föddes en gång i Betlehem för att vi framför allt skall få upp ögonen för att var och en som tror på honom skall få ett evigt liv. Mycket förändras och flyter men adventstidens budskap om Konungen som kommer och julens evangelium om barnet i krubban förändras inte. Profetian i Jes 9:2 gäller oss alla! Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus över dem som bor i dödsskuggans land skall ljuset stråla fram. Jag vill önska er alla en Välsignad Adventstid, En Fridfull Jul och Ett Gott Nytt År! Bengt Lassus kyrkoherde Linnea Ekstrand Välkommen på GA-postningstalko! Änglarna jublar i himlen Tisdagen den ordnas ett postningstalko med anledning av Gemensamt Ansvar insamlingen Postningstalkot hålls i Lukascentret, Vespervägen 12 A kl. 13 till ca 16. Det går bra att hoppa in för en kortare tid, om det passar dig bättre. Din insats behövs! Ta gärna med en vän eller två. Gemensamt Ansvar insamlingen 2012 (GA 2012) samlar in medel för att motverka överskuldsättning. I Finland startar Garanti- Stiftelsen med medel från GA 2012 ett småkreditsprojekt som syftar till att förhindra överskuldsättning. I Paderdistriktet i norra Uganda stöder GA 2012 småkreditverksamhet i gruppform på gräsrotsnivå i form av spar- och lånegrupper i byarna. Meddela ditt intresse att delta i talkot före den till kansliet tfn må, ti, to fr mellan kl och on kl Mera information ger diakonissorna: Gunilla Riska Nina Nybergh Bodil Sandell Tove Monnberg Alla intresserade är varmt välkomna med! Församlingens sorgegrupp fortsätter onsdag 30 nov i Lukascentret. Det går bra att komma med också om man inte haft möjlighet att delta i första träffen. Välkommen med i en varm gemenskap hälsar Niklas Bonde och Ruth Franzén. På vårens sista församlingsrådsmöte i år föreslog Peter Didrichsen att Petrus församling skulle delta i den mediamissionskampanj, som planerades i huvudstadsregionen hösten Som missionsinriktad församling beslöt vi att gå med och under Peters ledning sattes planeringen i gång. Hans entusiastiska motto änglarna jublar i himmelen för varje människa som finner frälsningen fick ett 40-tal församlingsmedlemmar att ställa upp. Vi sporrades även av rapporterna om hur mycket pengar som hade donerats för annonskampanjen. Den största donationen var över euro! Christoffer Perret koordinerade verksamheten från kansliet och under Susanna Pimenoffs ledning översattes kampanjboken (med bl.a. ett tiotal vittnesbörd) i ilfart till svenska. Under diakonissan Gunilla Riskas ledning hölls varje måndag morgon i Lukascentret ett halvtimmes förbönspass för kampanjen. 73 församlingar i helsingforsregionen var med, av dem representerades svenskarna av Petrus församling, samt Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors och Betania i Sibbo. Tidigare stadsmissioner i öster i de gamla sovjetområdena, Fjärran östern samt bl.a. i Israel, totalt 56 stycken evangelisationskampanjer, har varit mycket framgångsrika. En solvarm lördag i slutet av augusti hölls en utbildningsdag för de frivilliga telefonsvararna och hembesökarna i Vapaakirkkos utrymmen på Annegatan. Arrangörerna hade väntat sig 400 deltagare men 1200 kom. Det var en mäktig syn, när hela Annegatan plötsligt var full med folk! I all hast måste man dela upp deltagarna, så att hälften gick till annan plats, som man för säkerhets skull hade reserverat. Kampanjen gick ut på att man med en massiv medieannonsering, tvprogram, reklam längs gatorna och på bussar o.s.v. gav folk en möjlighet att per telefon eller internet gratis beställa den ovan nämnda boken. Varje dag skötte tiotals frivilliga telefon- och internetdejourer bokbeställningarna. Närmare tvåhundratusen människor tog kontakt, de flesta (typiskt i Finland!) via internet. Över ville ha kampanjboken, de flesta per post men många även levererad av frivilliga bokbud. Jag intervjuade Jan Järveläinen, som ko-ordinerade hembesöksverksamheten i Petrus församling. Jan berättade, att Petrus församling fick ca 40 hembesök på sin lott på både församlingens område samt i västra Esbo. Hälften av de människor, som hembesökarna gick till, nöjde sig med att få boken i handen, resten bjöd in besökarna och ville ha djupare samtal. Petrus församling är beredd att även i framtiden ge stöd åt dem som blivit intresserade. Jag bad även Peter Didrichsen dela med sig av sina intryck från kampanjen. Han berättar entusiastiskt att nya troende har kommit med. Han är även viss om att det hos många andra har såtts ett frö, tron är sedan Herrens verk. Uppslutningen av frivilliga i Petrus och andra församlingar har även varit överväldigande. Här finns nya möjligheter i församlingarna! Peter ser det även som sann ekumenik, att så många kristna har slutit sig samman för att verka för samma sak oberoende av församlingstillhörighet och olika bibeltolkningar. Detta ger oanade möjligheter för framtiden. Trångt revirtänkande splittrar krafterna, Herren vill förena dem. Göran Lindén

3 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 3 Guds godhet blev konkret Att engagera sig i församlingen är en självklarhet för Susanna Pimenoff. Men kyrkan ska inte bara vara en klubb för invigda, säger hon. Christa mickelsson Novemberkvällen är sedan länge mörk när jag kliver in hos Pimenoffs i Åggelby, Helsingfors. En måndag med jobb och dagis är tillryggalagd och kvällsfriden håller på att lägga sig i hemmet. Susanna Pimenoff välkomnar mig in i värmen. Just nu är livet som småbarnsmamma min viktigaste uppgift. Jag skulle egentligen gärna göra en större insats för Guds rike, men den tiden kommer ännu. Det är nu som barnen behöver mig mest, säger hon. Sedan hon blev konfirmerad har Susanna Pimenoff varit aktiv i församlingen, i dåvarande Markus församling. Ungdomsverksamheten efter konfirmationen höll henne med i församlingen, under en tid då många andra föll av. Ögonöppnare Sedan dess har hon trott på Jesus och som en naturlig konsekvens velat vara med i församlingens arbete. Men trots att hon under långa tider var med i verksamheten säger hon att hon länge var ljum i sin tro och inte levde fullt ut som kristen. När jag var kring trettio år öppnades mina ögon. Jag fick en bok av en kvinna i församlingen. Jag kommer inte ens ihåg vem som skrivit den och vad den heter, men efter att jag läst den blev det lättare för mig att läsa Bibeln och förstå den. Boken handlade mycket om tacksamhet och om att med Småbarnstiden är både intensiv och härlig. När Rebecka och Daniel blir äldre ser Susanna Pimenoff fram emot att engagera sig i fler andra saker hon upplever meningsfulla. Gud samverkar allt till det bästa. I samma veva började Susanna Pimenoff bekanta sig också med andra kristna kyrkor än den lutherska. Jag är mera introvert och tycker om att läsa för mig själv och fundera. Jag har läst på om olika kyrkor och försökt ta reda på vad vi har gemensamt, i stället för vad som skiljer oss åt. Det kan nog vara lite trångt i den kyrkliga ankdammen i Svenskfinland ibland, resonerar hon. Helad från matallergi För två somrar sedan besökte familjen Pimenoff en frikyrka i Sverige. Vid en barnsamling frågade ledarna om någon av barnen behövde förbön. Vår dotter Rebecka, som då var bara fyra år, gick fram och berättade om sin svåra matallergi. Då kunde hon äta omkring trettio födoämnen, när hon var mindre kunde hon äta så få som tre. Efter förbönstillfället kunde hon äta allt. Susanna Pimenoff Familj: maken Joe, barnen Rebecka, 6 och Daniel, 3. Är biolog, har sedan tio år tillbaka ett företag inom naturinventering. Medlem i församlingsrådet i Petrus församling Hon blev helad, säger Susanna och hoppas på att fler människor inom lutherska kyrkan vågade tro att det finns verklig kraft i förbön. Sonen Daniel lider också av svår matallergi, men också hans besvär har minskat. Susanna tror att de har förbönen att tacka också för den förbättringen. Nu kan han dricka mjölk och äta alla inhemska sädesslag. Guds godhet har verkligen blivit konkret för oss när han hjälpt våra barn. Vi har haft några riktigt tuffa år när deras allergi var som värst. Kom ihåg barnen Att de tidigare helsingforsförsamlingarna Lukas och Markus gick ihop till Petrus var en positiv sak för Susanna och maken Joe. I tidigare Lukas församling fanns många fler familjer i samma ålder och livssituation. Familjen Pimenoff tar gärna med barnen till kyrkan, och gladde sig åt den barnkyrka som under många år ordnats i församlingen, senast i samband med den alternativa gudstjänstformen PULS. För tillfället ordnas ingen barnkyrka, men Susanna Pimeoff hoppas starkt på att den ska återuppstå. Det är en uppenbar brist, ett helt segment som faller bort. Det är inte så enkelt att ha med barnen i kyrkbänken, och kanske är det inte alltid så meningsfullt för dem heller. Hon tror att det finns stor potential bland frivilliga i församlingen, till exempel med tanke på barnarbetet. Det är självklart att de anställda inte kan göra allt. Den utvecklingen ser vi mer och mer hela tiden. Men de frivilliga borde koordineras bättre, och det kunde en medarbetare inom församlingen sköta. Ödesfråga Susanna Pimenoff går så långt att hon säger att de vanliga församlingsmedlemmarnas engagemang är en ödesfråga för kyrkan. Vem ska göra jobbet om inte vi? Det finns ingen annan. Kyrkan borde göra en skillnad i samhället, vi som är aktiva ska inte bara sätta oss i bänken för att själva ta emot. Att motverka fattigdom och sjukdom är viktigt, men också att berätta för andra om Jesus. Det finns så många som hör till kyrkan, men egentligen inte vet vad kristen tro handlar om. Mission är något som Susanna Pimenoff själv känner varmt för. Hon gjorde en stor insats under den kristna mediekampanjen Möjlighet till förändring tidigare i höst. Jag koordinerade översättningsarbetet från finska till svenska av boken som delades ut. Via kampanjen kom tusentals finländare i kontakt med den kristna tron. Kampanjen var ett modigt initiativ. Vi kan inte bara räkna med att kyrkan behåller sin position i Finland om vi fortsätter som tidigare. Det är hela tiden färre människor som väljer att gifta sig i kyrkan och döpa sina barn. Plötsligt är kyrkan inte så viktig längre. Den trenden vill jag vara med och motverka. Susanna Pimenoff hoppas också på att färre kristna människors tro skulle präglas av tvivel. Jag menar inte att tvivel inte får finnas. Men jag upplever att vi behöver en starkare tro. Meningen är att vi alla ska växa och komma vidare i vår vandring. Jag tror att vi mognar som kristna om vi håller kontakten uppåt levande. Christa Mickelsson

4 gästrum 4 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Den nat En översättningsmiss och en massiv överbyggnad av mytomspunnen tolkning har färgat vår västerländska syn på julens händelser. Mellanösterns gamla kyrkosamfund har en mera jordnära inblick i omständigheterna kring Frälsarens födelse i Davids stad. Julevangeliet i Lukas andra kapitel är förmodligen det bästa kända textavsnittet i hela i Nya testamentet. Under århundradens lopp har emellertid beskrivningen om Jesu födelse försetts med en överbyggnad av tolkningar som år efter år återkommer i jultablåer i hela västvärlden. Jultablåernas Maria färdas i långt framskriden grossess på en åsnerygg. Hon hinner knappt fram till Betlehem en sen kväll innan värkarna sätter i gång. Det unga paret knackar i nattmörkret på dörr efter dörr, men överallt meddelas det att alla övernattningsställen är överbelagda på grund av skattskrivningen. Josef och Maria anvisas till ett uthus, ett stall, och där föds babyn mitt bland djuren och läggs i en krubba. Hela denna bedrövliga historia är en dramatisering av Bibelns kortfattade redogörelse där det sägs om Marias och Josefs ankomst till Betlehem: När de befann sig där var tiden inne då hon skulle föda. Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget. Men hur hängde allt egentligen ihop? Vart tog släkten vägen? Ta texten på allvar, uppmanar professor Kenneth E. Bailey, som levt i Mellanöstern sedan sin barndom och i fyrtio år har forskat i Nya testamentet i relation till Mellanösterns kulturer och språk. I en fyrdelad videoföreläsning om julevangeliet inklusive de tre vise männens besök samt Herodes bestialiska massmord av gossebarn, kastar han nytt ljus över händelserna. Låt oss börja med släkten! Skattskrivningen försiggick där man var skriven i enlighet med sin släkt. Josefs släkttavla i Matteusevangeliets första kapitel visar att han i rakt nedstigande led härstammade från kung David. Det här gav honom en viss status, han var inte vem som helst, förklarar Bailey. Också Marias släkt kom från samma trakt. Lukas berättar i sitt första kapitel om Marias besök hos släktingen Elisabet i den judeiska bergsbygden, det vill säga i närheten till Betlehem. Besöket skedde

5 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 5 JULFESTER ten var met upptaget Kårböle kyrka sö kl. 15. De vackraste julsångerna i kyrkan. Därefter julgröt, kaffe och andakt i församlingssalen. Petruskören, Lassus, Söderström m.fl. Månsas kyrka lö kl. 15. Medv.: Ann-Kristin och Henrik Perret m.fl. Missionslotteri för Dahlbackas arbete i Kenya. Ta med namnlös julklapp. Servering. strax efter bebådelsen, och nyheten om Marias graviditet blev känd. Med alla dessa fakta som bakgrund är det en kulturell otänkbarhet att Maria och Josef inte skulle ha blivit inkvarterade hos sina släktingar då de anlände till Betlehem. Lika främmande är tanken att paret skulle ha gett sig ut på sin resa under de allra sista veckorna i graviditeten. Texten säger ju också att medan de var där, alltså i Betlehem, var tiden inne då hon skulle föda. Upptaget gästrum Än härbärget då? Det fanns inte plats för dem i härbärget, står de i våra svenska översättningar och lika låter det på många andra språk. Här finns en översättningsmiss, som beror på att västerländska bibelöversättare inte vetat hur de palestinska husen såg ut. Vid ingången på marknivån fanns ett utrymme för husdjuren, som togs in till natten. Några trappsteg ledde upp till ett större rum där familjen bodde. Bailey visar upp byggnadsskisser och pekar på fördjupningar i golvet närmast djuren. Hemmet bestod av ett enda stort rum, som låg några trappor upp från marknivån. På det lägre planet fanns ett utrymme för husdjuren, som togs in till natten. Ett par fördjupningar i rummets golv närmast djurens plats var krubbor som djuren kunde nå där de stod. Ofta hörde ett gästrum till huset och det byggde man antingen i en separat liten byggnad på gården eller uppe på taket Det finns bevis för hur husen såg ut på Jesu tid och husen har faktiskt varit likadana genom seklen ända till våra dagar. Jag har själv besökt sådana hus bland annat på den libanesiska landsbygden. Grundexten använder här det grekiska ordet katalyma, som betyder gästrum. Samma ord används i berättelsen om den första nattvarden i Luk 22. Där har våra västbiblar valt uttrycket rummet eller salen, men det handlar om husets gästrum. Ordet för härbärge eller hotell, grekiskans pandokeion, förekommer endast en gång i Nya testamentet och det är i Jesu liknelse om den barmhärtiga samariern. Ordet betyder ordagrant ett ställe som mot betalning är öppet för alla. De orientaliska bibelöversättningarna, syriska, arabiska och andra har genom århundraden aldrig tvekat inför ordvalet. Det står konsekvent gästrum i deras biblar. I fall gästrummet var upptaget när barnet skulle födas, flyttade familjen helt enkelt ut under förlossningen, en hjälpkvinna tillkallades och allt sköttes som det skulle. Man rengjorde en av krubborna, fyllde den med färskt hö och där fick den nyfödda sova sina första nätter. En intressant vink om den palestinska hustypen har vi till exempel i Jesu undervisning om att inte sätta sitt ljus under skäppan, under lock, utan på en ljushållare så att de som kommer in ser skenet (Luk 11:33). Hur kan den som kommer in i huset se skenet om det är ett stort hus med flera rum? Men om hemmet består av bara ett rum, lyser ljuset upp hela rummet. Vanliga mänskors Frälsare Huset sett uppifrån. Dörren till huset nere t.h. Väl på insidan går man några trappsteg upp till familjens stora allrum. I golvet mot det nedre planet finns några urgröpta krubbor för husdjuren som togs in till natten. Ordet herde som i Gamla testamentet ofta beskriver Herren själv som en herde för sitt folk, är överlag ett positivt ord. Men på Jesu tid hade de skriftlärda vid sidan av Bibelns föreskrifter infört egna regler och bestämmelser, som de krävde att folket skulle följa för att vara Gud till lags. Det var i praktiken omöjligt för en yrkesgrupp som herdarna att följa de rigorösa lagarna om rening. Därför ansågs herdarna vara sämre folk, de var orena. Det är mycket betydelsefullt att Gud sänder sin Son till en vanlig, enkel familj och att de första som får höra om Messias ankomst är de föraktade herdarna. Om Jesus och hans familj befunnit sig i ett vanligt, anspråkslöst hus hade knappast herdarna vågat sig in. Och hade de hittat Barnet och dess föräldrar i ett stall skulle de i enlighet med gästfrihetstraditionerna i Mellanöstern självfallet ha bjudit dem hem till sig. Bättre upp än ett stall kunde till och med en vanlig herdefamilj erbjuda sina gäster! Han kom till sina egna, säger Nya testamentet. Och: Folket hörde honom gärna i motsats till de skriftlärda. Tro inte på myterna, tro på krubbans Barn, Frälsaren sänd till sitt folk och till oss alla, säger Bailey och understryker det universella med frälsningsbudskapet: Tar vi en ny titt på Jesu släkttavla i Matteusevangeliet finner vi särskilt bland kvinnorna flere med icke-judisk bakgrund, tänk bara på Rahab och Rut. Det var inte den etniska bakgrunden som avgjorde, utan tron. Läser vi vidare i Lukas 2 efter redogörelsen om Jesu födelse, möter vi den gamle Simeon som väntade på Herrens Smorde. Han tog barnet i sin famn och prisade Gud för att han fått se den frälsning som Gud berett för alla folk. Kristina Fernström Kenneth E. Bailey är teol.dr och professor. Han har undervisat i 40 år i Mellanöstern, främst i Libanon, på Cypern och i Jerusalem, och har skrivit flera böcker på engelska och arabiska om Nya testamentet i ljuset av Mellanösterns kultur. Hans böcker har översatts till ett tjugotal språk, bland dem finska och danska. Fyrtionde året med förbön År 2012 inleds det fyrtionde arbetsåret med förbönstjänst i församlingen. Lektor Ulla-Christina Sjöman ler glatt och säger att livet med Gud alltid är lika fantastiskt och spännande: Det sker hela tiden så mycket, men det sker i tysthet, det är så Herren för det mesta verkar. Förbön är inte något som syns i nyhetsrubriker och TV. När Herren verkar är det vanligen i familjen, kanske börjar det med att en familjemedlem varit sjuk och blir helad. Sedan sprider sig välsignelsen till de andra i familjen, till släktingar, vänner och grannar, kanske. Mänskor kommer till tro och får hjälp på olika sätt. Ulla-Christina berättar att hon samma kväll (15.11) hälsat på ett par som kom för att tacka båda hade helats från cancer. En vän hade i slutet av september kommit med en förbönslapp och redan den kvällen hade något börjat hända. De både skrattade och grät och vi var alla glada! Och det finns många andra, jag läste ju upp flera tack, säger Ulla-Christina och önskar alla Petrusbor en god jul och ett välsignat nytt år med Herren. Förbön och tack tisdagar kl. 19 i Munkshöjdens kyrka: Under hösten 2011: och Under våren 2012: 17.1, 31.1, 14.2 o.s.v. varannan tisdag till den SOF

6 6 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Litteraturkvällar inspirerar till nya upptäckter Är en litteraturkväll i församlingens regi en udda verksamhet, något som inte passar in där eller är det en livsviktig oas? Jag har besökt Petrus församlings litteraturkväll i Markus distrikt, träffat några deltagare och fått höra hur kretsen fungerar. Somliga deltar mycket regelbundet. Andra kommer någon gång, då ämnet intresserar extra speciellt. Vi har ibland varit så många att stolarna har tagit slut, säger Göran Lindén litet finurligt, då jag frågar honom hur det just nu står till med litteraturkvällen i Petrus. Han har varit en av de flitigare deltagarna under de år kretsen har samlats så han borde veta. Det verkar som om vi nu har hittat den rätta formen och äntligen nått ut som vi vill. Som allt nytt var början litet trög och trevande innan folk riktigt upptäckte kretsen, tillägger han. Litteraturkvällen startade i Markus distrikt i maj 2007 med Allan Franzén som initiativtagare och ledare. Franzén, som då var tf. kyrkoherde, berättar att hans dröm då var att kretsen skulle erbjuda en sorts kulturdiakoni, en hjälp för deltagarna att tänka fritt, en oas för långsam eftertanke, alltså ett ställe där man får vara långsam i tanken och pröva också främmande tankar utan att binda sig på förhand. Som ett exempel på en författare som han själv har kommit att helt omvärdera nämner han den schweiziska läkaren och författaren Paul Tournier. Under yngre år tyckte jag att Tournier var alltför mjuk och intetsägande. Men hans lilla bok Att lyssna till livet fick mig att på allvar upptäcka honom, konstaterar han. Underförstådd är hans förhoppning att andra ska få göra besläktade omvärderingar och nyupptäckter i böckernas värld. Till de författare som kretsen fördjupat sig i hör bl.a. Fjodor Dostojevskij, Peter Kreeft, Mika Waltari, Tomas Sjödin, Owe Wikström, Edith Södergran, G. K. Chesterton och C. S. Lewis. En ganska Paul v. Martens gästade en litteraturkväll, t.h. Mikael Nyström. bred blandning alltså från livsåskådningsböcker som Wikströms Långsamhetens lov, och Sonjas godhet till Södergrans poesi, Waltaris historiska romaner, Lewis fantasy och Dostojevskijs magistrala idéromaner. Kretsen har samlats två eller tre gånger per termin och deltagarna inleder turvis (de som vill och kan det är inget tvång). Ibland har någon utomstående inbjudits. Paul von Martens ställde exempelvis upp och presenterade senaste termin sin egen bok Nemesis. Roligt med åsiktsbyte och lästips Vad har då kretsen betytt för deltagarna? Så här svarar Carola Sundius: Den har gett mig inspiration att läsa böcker som jag annars aldrig skulle ha läst. Det har också varit mycket intressant att höra andra mänskors synpunkter på de olika böckerna. Varje gång vi samlas kommer det faktiskt nya insikter. Också de gånger då jag själv inte hunnit smälta en bok, eller ens läsa den. Under litteraturkvällens livstid har vi hunnit med väldigt många böcker och det har varit en verkligt stor variation på det vi gått igenom. Att det varit givande för oss visas också av att gruppen hela tiden vuxit sakta men säkert. Helt nya mänskor ha dykt upp. En del har deltagit en gång just för att den författaren speciellt intresserat, men andra har kommit igen gång på gång och slutit sig till kretsens stamkunder. Ruth Franzén Bodil Sandell, som anspråkslöst betonar att hon varit med endast sporadiskt, berättar att hon varit fascinerad av flera böcker som kretsen läst. Det är trevligt att samlas också så här i församlingens utrymmen. Flera av böckerna har varit nya bekantskaper och att Chesterton ( ), som gav ut sina böcker för så där hundra år sen är så modern var en överraskning. Nytt dragarpar Micke och Aicka Nyström tog över som ansvariga dragare för litteraturkvällen, då Allan Franzén på grund av ohälsa och pensionering lämnade ifrån sig ledaransvaret. Då vi frågar dem om personliga upplevelser, samt planer och förhoppningar inför nästa termin svarar de så här. Det har varit inspirerande att läsa böcker som man annars inte skulle ha kommit sig för att läsa, säger Aicka, och så har det varit givande att med andra utbyta tankar om det man läst. Visst kan det här väl förefalla att vara en ganska udda verksamhet som församlingsaktivitet, men kanske det för någon samtidigt kan fungera som inkörsport också till övrig församlingsverksamhet, funderar Micke. Tre gånger räknar vi med att samlas på hösten. De konkreta planerna, vilka böcker vi ska satsa på och vem som inleder, växer fram så småningom. Där hjälps vi alla åt och försöker hitta förslag på såna böcker som kan ge intressanta diskussioner. Vi försöker pejla hur kristna frågor behandlas i olika böcker eller ibland förbigås. Ofta skyr författare tyvärr den sortens problematik, men genom att vi samtalar om det vi läser ökar vi vår medvetenhet att se också vad som utelämnats. Av allt att döma kommer en samling att ägnas åt en verklig superklassiker, det vill säga Augustinus (f. 354 och död 430) Bekännelser, en bok som är unik i västerländsk kultur. Att den fortfarande nyöversätts och ges ut i nya upplagor är inte fy skam för en så gammal självbiografi! Och vad har kretsen gett ansvarstagarna själva? Det har varit väldigt intressant och mycket positivt. Jag har personligen fått väldigt mycket, säger Micke med stort eftertryck. Ruth Franzén Jesus Power Night Under hösten och våren har vi gått in för gemensamma ungdomssamlingar under namnet: Jesus Power Night. På ungdomssamlingarna umgås vi, lovsjunger, lyssnar på bra undervisning och möter Jesus. Vi brukar vara ungdomar, kom gärna med! Love Helsinki: För andra året i rad går Petrus församlings ungdomar ut på gator och torg för att möta människor med en positiv hälsning: God Loves you and so do we. På lördag var temat farsdag och vi delade ut ballonger med texten: Isä on Paras. En uppmuntran till alla pappor inför farsdagen och en påminnelse om att vi har en himmelsk Fader. Vi samlade också in bönelappar, som ungdomarna senare på kvällen fick be för. Saldot vid slutet av dagen var strax under 200 utdelade ballonger, ett tjugotal bönelappar, många glada miner och ännu gladare ungdomar. I bussen på väg tillbaka till Månsas kyrka diskuterades dagen: Tänk att det är så här enkelt att göra något för andra, vi kunde göra det varje vecka! Och mera bön för människor! Vårens datum: Ungdomssamlingar Jesus Power Nights 7.1, 21.1, 11.2, , 31.3, 14.4, 28.4, 12.5, För mera info, gå in på Välkommen med i familjeverksamheten Musiklek för barn och föräldrar för 0 4 åringar Måndagar kl. 10 i Lukasgården, Munkstigen 2 i Munksnäs Fredagar kl. 10 i Lukascentret (Hagasalen), Vespervägen 12 A i Södra Haga Knatte- och babyrytmik Tisdagar kl. 10 i Malms kyrka Kommunalvägen 1 Knatte- och babyrytmik för 0 4 åringar Torsdagar i Seuris, Månsasvägen 21 i Månsas Knatterytmik för 0 1 åringar kl. 10 (sångstund + kaffe) Babyrytmik för 0 1 åringar kl (kaffe + sångstund) Dagklubb för 2,5 5 åringar Måndag, onsdag och fredag kl Baggbölevägen 17, Månsas, ledare Alice Sinko Hjärtligt välkommen med! Mera information av Sussi Leskinen tfn , Verksamheten börjar vecka 3

7 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 7 Björkebo på stadig stenfot Lägergården Björkebo i Nummela, Vichtis står igen stadigt. Husets stenfot har reparerats och gården varit i användning med bland annat lägerskriftskola. Talkofolk har ryckt ut och hjälpt till för att få stället i skick. En oktoberlördag hölls en bibeldag på Björkebo. Bland ett tjugotal deltagare fanns Hanna Järveläinen, som berättar att dagens ämne var församlingen i nytestamentlig belysning. Församlingen är en gemenskap som grundar sig på Guds Ord, där Gud har lovat vara som en herde mitt bland sina får. Församlingen leds av en apostel som fått ämbetet att tala Jesu Ord (Luk 10:16). Eftersom Gud är där församlingen är, förutsätter han att vi kristna lever i en kyrka, som är synlig också till det yttre. Jag kände mig välsignad och tacksam över undervisningen, gemenskapen och diskussionerna på Björkebo. Det är en Guds gåva att församlingen är en gemenskap där Kristus är närvarande i Ordet och Bibeldagarna samlade ett tjugotal deltagare. Husets stenfot förstärktes. att både herden och fåren följer det rena Gudsordet. Vi skall inte låta oss bli hemlösa utan hålla fast vid gemenskapen kring Guds Ord, lita på hans löften och be för dem som axlar en rätt herdes uppgift. Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att Han sänder ut arbetare till sin skörd (Luk 10:2), säger Hanna. Hanna Järveläinen Ralf Hildén Pro Lukas rf Pro Lukas rf är en förening som försöker hitta innovativa och effektiva sätt att sprida Guds rike i Helsingfors*. En del projekt startar vi själva, andra är vi med och finansierar. Den största delen av finansieringen kommer från enskilda understödsmedlemmar. Nyliga projekt inkluderar Lärjungaskolan Bli som Jesus, New Wine-konferensen med Bill Johnson 2010, Puls, The Quest på Svenska Teatern, diakonin i Petrus församling, Förbön och tack-verksamheten och tv-program på TV7. Ifall du vill veta mer om Pro Lukas rf:s verksamhet kan du kontakta föreningens sekreterare Ben Fernström på tfn , eller sekr@prolukas.net. *Ursprungligen fokuserade Pro Lukas (som namnet lite antyder) på f.d. Lukas församlings område, men har på senare år breddat sitt fokus till att omfatta hela stan. Pro Markus rf Östra delen av Petrus församling (det som förut var Markus församling) har en egen stödförening, Pro Markus församling. Med föreningens medel kan man snabbt och utan långsam byråkrati ordna medel åt diakonin vid nödsituationer. Med föreningens medel kan man även stöda olika delar av församlingens verksamhet t.ex. barn- och ungdomsarbete. Föreningen kan ta emot donationer och testamente diakonissorna och församlingskansliet kan ge uppgifter. Det är även möjligt att vid t.ex. födelsedagsuppvaktningar ordna med bidrag till föreningen i stället för blommor och andra gåvor. Om man vill att de medel man betalar in skall gå t.ex. till julutdelning åt hjälpbehövande, kan man särskilt nämna detta i textrutan. Föreningens kontonummer finns på sista sidan i denna tidning. Om man skriver Pro Markus referensnummer (1478) vid inbetalningen tar banken inte avgift för att förmedla pengarna. Det här är bra att tänka på då man betalar medlemsavgiften. Ställd inför valet så valde jag Gud Födelseort Jakobstad. Stämplad för livet, brukar min far säga. Lyckligtvis fick jag också växa upp i staden. Min första kontakt med församlingen var församlingens barnklubb. I Vestanlidsgården stiftade jag bekantskap med Barnens bibel och på flanellografen berättades om Jesu liv. Fröet för min tro såddes. Efter konfirmationen blir det hjälpledarutbildning. I vår Veta meragrupp är det ständiga temat Äta mera. I skolan går jag med i Kristliga skolungdomsgruppen, ett litet men tajt gäng. Vi åker bland annat på en skidresa, det är en brokig skara Därför tror jag som njuter av backarna i underkylt regn och vinande vindar. Gemenskapen tillsammans är verkligen fin och speciell. Vid sidan av skolan hann jag också spela i band. Ett par år i kristna ungdomsorkestern Tinnitus gav möjlighet att se världen. Vi nådde Kristinestad. Som basist borde det inte ha varit så krävande men då genren är progressiv metal måste man kunna räkna till både fem och sju. Jag har alltid vetat att jag vill bli läkare. På andra försöket kom jag in på Helsingfors universitets medicinska fakultet. Som återflyttare till min moders hemstad hade jag inte nån given gemenskap att ty mig till. En gång på tåget till stan träffar jag Mikko. Han leder SLEYs ungdomsgrupp som samlas i Berghäll. De flesta andra går ännu gymnasiet. Pyhän Sydämen kappeli blir stället att träffa kompisar. SLEY kontakterna leder till att hålla vittnesbörd inför hundratals åhörare på festivalen Maata Näkyvissä i Åbo. Jag sade ungefär ställd inför valet så valde jag Gud. Nu har min syn på kristendom breddats. Från att ha haft en ganska hård, bipolär världssyn har nu ett brett spektrum uppenbarats. Att vara kristen innebär olika saker för alla. Alla kristna är individer, och lika värda just därför. I jobbet som läkare upplever jag att förverkligar det dubbla kärleksbudet. Min nästa kommer i många skepnader, flykting från Mellanöstern eller missbrukande, tandlös 35-åring. Att lyssna och ge tid är det viktigaste. Tid, som i vårt resultatinriktade samhälle nedprioriteras och blir den största bristvaran. I mitt jobb kan jag tjäna Herren. Med glädje. På denna resa, från Jakobstad till huvudstad via Pyhän Sydämen kappeli och Lekholmen, från gemenskap till gemenskap hur kunde jag låta bli att tro? Gud är min curlingförälder. Anne-Sofie Pesola Klaus Österholm

8 8 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Advent och jul Första advent Munksnäs kyrka Åggelby gamla kyrka Malms kyrka Kårböle kyrka Andra advent 4.12 Munksnäs kyrka Åggelby gamla kyrka Månsas kyrka Puls-gudstjänst Självständighetsdagen Södra Haga kyrka tvåspråkig gudstjänst. Uppvaktningar vid hjältegravarna Fr Gillekörens konsert, Munksnäs kyrka Lö GUF-körens julkonsert, Viks kyrka Tredje advent Åggelby gamla kyrka Malms kyrka Kårböle kyrka Julfest med de vackraste julsångerna, andakt, julgröt, kaffe m.m. To Södra Haga kyrka, De vackraste julsångerna Lö Månsas kyrka, Julfest Fjärde advent Munksnäs kyrka Åggelby gamla kyrka Kottby kyrka 16.00, julmusik och De vackraste julsångerna Vårterminen Gudstjänster (till den 8.3): Terminsstart 15.1 kl. 10 i Månsas kyrka. Munksnäs kyrka, söndagar kl , 8.1, 22.1 och därefter varje söndag Gudstjänst i Gemensamt Ansvars tecken. Åggelby gamla kyrka, söndagar kl , 8.1, 22.1 och därefter varje söndag. Malms kyrka, en söndag i månaden kl. 12, 22.1, Kårböle kyrka, en söndag i månaden kl. 12, 5.2, 4.3. Förbön och tack tisdagar kl. 19 i Munkshöjdens kyrka: 17.1, 31.1, 14.2 o.s.v. varannan tisdag till den Petruskören inleder vårterminen on 11.1 kl i Lukascentret. Lukasklubben för män: Årets sista samling: må kl. 19 i Lukascentret. Samlingar 2012: 9.1, 6.2, 5.3. Kvinnobruncherna Kvinnobruncherna som hålls i Lukascentret Vespervägen 12 A fortsätter på våren med följande träffar: 11.2 och 28.4 kl Julaftonens julböner Munksnäshemmet Sockenbacka kyrka Kårböle kyrka Malms kyrka Barnens julbön i Södra Haga kyrka Munksnäs kyrka Månsas kyrka Åggelby gamla kyrka Gudstjänst vid Jesu Kristi födelse i Åggelby gamla kyrka Juldagen Julotta i Munksnäs kyrka 7.00 Gudstjänst i Åggelby gamla kyrka Annandag Jul Gudstjänst i Åggelby gamla kyrka Musikandakt i Lukascentret Nyårsafton Nyårsbön i Månsas kyrka Nyårsdagen Högmässa (N) i Munksnäs kyrka Gudstjänst i Åggelby gamla kyrka Trettondagen Missionsgudstjänst i Månsas kyrka Petrus församling förbehåller sig rätten till ändringar. Följ annonseringen i Kyrkpressen! Bibelns röda tråd Kursen som har varit en succé på olika håll i Finland både på svenska och finska kommer att arrangeras i Månsas kyrka mars Kursen leds av Henrik Perret och Leif Nummela. Reservera tid i Din kalender för fredagskvällen och hela lördagen! Bibeldagar i Houtskär Reservera redan nu tidpunkten i kalendern! juni Mera information i nästa tidning. Månsas kyrka Bibelträff måndagar kl. 18, udda veckor med start v. 3, 16.1, (obs ej v. 15, annandag påsk). Vi fortsätter vår vandring genom Gamla Testamentet. Litteraturkväll tisdagar kl. 19; 24.1, 21.2, 20.3 och Missionskrets fredagar kl. 13; 3.2, 2.3, 30.3, Sopplunch fredagar kl. 13; 20.1, 17.2, 16.3, 13.4, Malms kyrka Pensionärskrets tisdagar kl. 13, udda veckor med start v. 3, Bibelstudier om Uppenbarelseboken söndagar kl. 18, udda veckor med start v. 1, 8.1 (obs ej v. 11, 18.3). Retreat på Nilsas gård i Sibbo januari. Avfärd från Malms kyrka kl. 9 lörd Vi kommer tillbaka så att vi deltar i högmässan i Åggelby kl. 10 på söndag Anmälan senast 16.1 till Tove Monnberg , Platserna fylls i anmälningsordning. Pris: 35 e. Bibelmeditationer, bön, stillhet, promenader, musik. Medverkande Halvar Sandell, Bodil Sandell m.fl. Medarbetare i Petrus församling Präster Björk Daniel, församlingspastor Bonde Niklas, församlingspastor Kass Fredrik, församlingspastor Lassus Bengt, kyrkoherde Sandell Halvar, kaplan Thylin Ronny, kaplan Kantorer Hilli Peter Söderström Olav Varho Kaj Diakoniarbetare Monnberg Tove, projektarbetare inom diakonin Nybergh Nina, diakonissa Riska Gunilla, diakonissa Sandell Bodil, diakonissa Barnledare Elo Benita, hjälpledare i Lukasgården Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet Lundström Marianne, fritidshemsledare i Lukasgården Martikainen Anne-Marie, ansvarig barnledare, fritidshemsledare i Tallkotten Martikainen Markus, hjälpledare i Tallkotten Sinko Alice, dagklubbsledare Ulfvens Gunilla, hjälpledare i Sockenbacka Sekreterare Leinonen Päivi, vikarierande ekonomisekreterare Nyholm Anders, församlingssekreterare Perret Christoffer, projektsekreterare Ungdomsledare Sandell Benjamin Sandell Eva-Lina Lindholm Sofia Övriga Abbor Erik, civiltjänstgörare Fernelius Taru, vaktmästare Kiesilä Salme, vaktmästare Sjövall Majvor, värdinna Petrus församling Tfn (09) , Fax (09) E-post petrus.fors@evl.fi Hemsida E-post till anställda: fornamn.efternamn@evl.fi (inte åäö) Kansliet öppet må-ti 9 13, on och to-fr Dessutom kvällstid enligt överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, Helsingfors. Förböns-e-post pray.petrus@evl.fi Förbönsämnen ti 16 17, to-fr förbönskvällar tfn Pro Markus församling rf Björkebo sommarhem rf Pro Lukas rf Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser. Verksamhetspunkter Baggis, Baggbölev. 17 Björkebo sommarhem, Nummela Grindis, Skaldestigen 2 Kottby kyrka, Metsolav. 14 Kånala kapell, Plöjarv. 4 Kårböle kyrka och kapell, Gamlasv. 6 Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2 Lukasgården, Munkstigen 2 Malms kyrka, Kommunalv. 1 Munkshöjdens kyrka, Raumov. 3 Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6 Månsas kyrka, Skogsbäcksv. 15 Norra Haga kyrka, Tolariv. 1 Seuris, Månsasv. 21 Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4 Södra Haga kyrka, Vepserv. 12, vån 3 Viks kyrka, Agronomg. 5 Åggelby gamla kyrka, Brofogdev. 12 Nyheter från Petrus, årgång 3, nr 4/2011 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus. Redaktion: Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Göran Lindén, Mikael Nyström. Layout: Jaagon Ab/Jenni Signell Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen.