Cesium-137 och jod-131 i dricksvatten i Sverige efter Tjernobyl

Transkript

1 SS!-rapport strålskydds-institut \ - So -JA Lars Mjönes och Hillevi Giertz i Cesium-17 och jod-11 i dricksvatten i Sverige efter Tjernobyl ISSN Pris: 40 kronor

2 Titelblad SSOStatens strålskyddsinstitut Författare: Dokumentnummer: ISSN: Datum: Lars Mjönes och Hillevi Gieriz Avdelning: Miljölaboratoriet Dokumentets titel: Cesium-17 och jod-11 i dricksvatten i Sverige efter Tjernobyl Sammanställning av mätvärden från några kommunala ytvattentäkter och privata brunnar undertiden maj 1986 till december 1989 Sammanfattning: Omedelbart efter det att kämkraftolyckan i Tjernobyl blivit känd startades ett stort provtagningsoch mätprogram med syfte att kartlägga nedfallet av radioaktiva nuklider över Sverige. Programmet omfattade bland annat mätning av dricksvatten från ytvattentäkter och grävda brunnar i de områden av landet där nedfallet varit mest omfattande. I rapporten presenteras mätningar av jod-11 och cesium-17 samt några mätningar från början av maj 1986 där även andra radionoklider redovisas. Under de första veckorna efter olyckan fanns förutom jod-11, cesium-17 och cesium-14 en del andra relativt kortlivade nuklider som rutenium-10, tellur-12 och barium-140 i vattenproven. I ytvattentäkterna låg halterna av cesium-17 i några fall på Bo/I i början på maj 1986 för att sedan sjunka. Fortfarande under 1989 \? ms halter på ca 1 Bq/I i några sjöar. I de grävda brunnarna har haltema varit låga under hela perioden, även direkt efter olyckan, utom i ett fall där ytvatten läckt in i brunnen i samband med snösmältningen. Nyckelord: (Valda av författaren) kärnkraftolycka nedfall ytvattentäkt cesium-17 jod-11 Tjernobyl dricksvatten grävd brunn cesium-14 Antal sidor: 20

3 CESIUM-17 AND IODINE-11 IN DRINKING WATER IN SWEDEN AFTER THE CHERNOBYL ACCIDENT Results of measurements from some public surface water plants and private wells from May 1986 to december 1989 Summary in english Following the Chernobyl accident an extensive program of tests and measurements was started in Sweden. The purpose of the program was to track the fallout of radioactive nuclides over Sweden. The program included aerial surveys throughout the entire country, monitoring of air activity and measurements of radioactive nuclides in milk and other foodstuffs. The program also included measurements of different radioactive nuclides in drinking water. Samples were taken from public surface water plants and private wells from those parts of the country where the fallout had been most extensive. The test sites were chosen in collaboration vith the local health authorities. Initially the drinking water program included 16 private wells and 12 public water plants. In 1987 it was cut down to 10 wells and 6 water plants. The main body of this report presents measurements of cesium-17 in water samples from these sites from the beginning of May 1986 to December Also included are measurements from the first weeks after the accident of iodine-11 and some other radioactive nuclides with relativly short half-lives such as rutenium-10, tellurium-12 and barium-140. Some of the surface water plants had concentrations of Bq/1 of cesium- 17 in the beginning of May In 1989 some water plants still had concentrations of about 1 Bq/1. In the private wells the concentrations of cesium-17 have been low all the time, exept for one sample where surface water had leaked into the well during the snow melting period.

4 CESIUM-17 OCH JOD-11 I DRICKSVATTEN I SVERIGE EFTER TJERNOBYL Sanunanställning av mätvärden från några kommunala ytvattentäkter och privata brunnar under tiden maj 1986 till december 1989 Lars Mjönes och Hillevi Gieitz INLEDNING Den 28 april 1986 började radioaktivt nedfall från olyckan i Tjernobyl (860426) registreras i Sverige. Då startades omedelbart ett stort provtagnings- och mätprogram. Syftet med detta var att kartlägga nedfallet av radioaktiva nuklider över Sverige. Programmet omfattade bl a flygmätning av markbeläggning, mätning av aktivitet i luften, mätningar på mjölk och andra livsmedel (referens 1 och 2). Som en del i programmet ingick också mätning av olika radionuklider i dricksvatten. Provtagningsplatser valdes företrädesvis i de områden där nedfallet varit mest omfattande, se figur 1 som visar en karta över markbeläggningen av cesium-17. Urvalet av vattentäkter gjordes tillsammans med miljö- och hälsoskyddskontoren i de aktuella kommunerna. De första proverna togs i början av maj. I initialskedet omfattade mätprogrammet för dricksvatten 16 grävda brunnar och 12 ytvattentäkter. Från några av dessa togs dock bara enstaka prov. Från och med år 1987 bantades programmet till 10 grävda brunnar och 6 ytvattentäkter. Unrler 1988 tillkom en ytvattentäkt i Härnösand efter begäran från miljö-och hälsoskyddskontoret i kommunen. Direkt efter olyckan togs även flera prover som inte ingick i det ordinarie mätprogrammet. Det första av dessa prov togs den 0 april. Resultaten från en del av dessa mätningar presenteras också i rapporten. Mätresultaten från det ordinarie mätprogrammet skickas regelbundet till Statens livsmedelsverk samt till de kommuner som sköter provtagningen. I rapporten presenteras mätningar av jod-11 och cesium-17 samt några mätningar från början av maj 1986 där även andra radionuklider redovisas. PROVTAGNINGSSTALLEN Det ordinarie mätprogtammet har fram till 1990 omfattat följande provtagningsställen:

5 Ytvattentäkter; Tingstäde ytvattenverk, Gotland. Vattnet tas från Tingstäde träsk. Verket utnyttjas främst sommartid men även under vår och höst. Uttaget sommartid ligger som mest på ca m per dygn. Länna-Almunge, Uppsala. Vattnet tas ur Östra Långsjön. Antalet anslutna hushåll är ca 1200 (ca 2800 personer). Öjaren, Sandviken. Vattnet tas ur sjön Öjaren och är huvudvattentäkt för Sandviken. Utnyttjas av ca personer. Storhullsjön, Stöde, Sundsvall. Utnyttjas av ca 50 personer. Östby vattenverk, Kramfors. Vattnet tas ur Sjöbysjön. Huvudvattentäkt för Kramfors tätort. Försörjer ca personer med vatten. Malmjärn, Hofors kommuns vattenverk. Verket försörjer ca 1200 personer med vatten. Videt 1, Härnösand. Huvudvattentäkt för Härnösands tätort. Verket förser ca personer med vatten. Grävda brunnar; Högsrum A;2, Borgholm på Öland. Brunnen är belägen på en ladugårdsplan mitt i en by med tre gårdar. Den tjänar även som brandbrunn. Uttaget uppskattas till 6-7 ra per dygn. Dalhem, Vidunge på Gotland. Fastigheten är belägen på en grusås. Brunnen ligger i utkanten av gårdsplanen och är ca 6 m djup. Vattnet utnyttjas av 4-5 personer. Brunnen togs ur bruk under 1989 och har därför utgått ur mätprogrammet. Nordankärr, Katrineholm. Brunnen ligger på lerhaltig åkermark intill ett brukat gärde. Utnyttjas av 6 hushåll (ca 15 personer). Anstå :8, Västerås. Belägen på åkermark, mitt på åkern. Brunnen är m djup och betjänar 2 personer. Fjällnora, Fjällnora friluftsgård, Uppsala. Vattnet utnyttjas av personer. Brunnen har under 1989 ersatts av en borrad brunn varför Fjällnora utgått ur mätprogrammet. Gullmossen, Edenby, Hagadal, Älvkarleby. Brunnen är belägen på gårdsplanen bakom boningshuset. Sandig mark. Tomte länsar till stort kalhygge. Brunnen är ca m djup och försörjei. 5 personer. Tröjbom, Nedre vägen 1, Gävle. Brunnen belägen på ås ca 50 m från åkermark. Omkringliggande mark består av sand och grus. Vattnet delas av hushåll (7 personer). Öjestrand, Njurunda, Sundsvall. Brunnen ligger på en grusås omgiven av skog nära allmän väg. Utnyttjas sedan 1988 av ca 15 personer. Tidigare betjänade brunnen ca 70 personer.

6 Östanbäck 1:15, Sollefteå. Belägen på jordbruksmark. Betongringarna otäta. Brunnen används av ca 70 hushåll (ca 150 personer). Ytterboda 1:4, Umeå. Brunnen ligger i låglänt terräng med blandskog. 24 hushåll (ca 50 personer) är anslutna. PROVTAGNING Proverna har tagits av personal från miljö- och hälsoskyddskontor eller vattenverk. 1 liter vatten tappas i plastflaska och skickas per post till strålskyddsinstitutet för analys. För ytvattentäkter brukar provet tas på utgående renvattenledning, dvs den ledning som konsumenterna är anslutna till. I en del fall har prov tagits även på råvatten. MÄTMETOD Provet mäts i enliters Marinellibägare. För mätningarna har använts en detektor av typ HPGe med tillhörande ND 66 PHA mångkanalsanalysator med 4096 kanaler. För utvärderingen av uppmätta spektra har standardprogram till ND 9900 använts. Halten av J (de första månaderna) och Cs har bestämts. Under de två första veckorna i maj 1986 skickades proven direkt till Studsvik Energiteknik AB och analyserades där varefter resultaten rapporterades till strålskyddsinstitutet. Därefter har proven analyserats antingen vid strålskyddsinstitutets miljölaboratorium eller vid institutets kemilaboratorium. RESULTAT Under de första veckorna efter olyckan fanns förutom Cs och Cs 1 \ 1^1 också A J i mätbara mängder i proven. J har en halveringstid på 8 dygn. Cs har halveringstiden 0 år och kommer att finnas kvar för lång tid framåt. 14 Cs har en kortare halveringstid, 2 år, men kommer ändå att finnas kvar i många år. Under den första tiden efter olyckan kunde man också konstatera förekomsten av en del andra relativt kortlivade nuklider i vattenproven, t ex Ru (rutenium-10), Te 140 (tellur-12) och Ba (barium-140) med halveringstiderna 40 dygn, dygn och 1 dygn.

7 Jod-11: Resultaten med avseende på J finns i tabell 1. Det mest anmärkningsvärda resultatet härrör från en brunn, Östanbäck 1:15, utanför Sollefteå, Bq/1, provet taget den 7 maj Samma prov innehöll också en hög halt Cs. De höga värdena beror förmodligen på att ytvatten från den pågående snösmältningen läckt in i brunnen. I övrigt ligger de högsta jodhalterna på Bq/1. Efter sex veckor låg mätvärdena för samtliga takter under 2 Bq/1 för J. Cesium-17; Halterna av Cs redovisas i tabellerna 2-9. I tabell 2 redovisas de högsta uppmätta värdena för varje provtagningsställe under åren Alla mätningar av Cs i det ordinarie nätprogrammet i kronologisk ordning är sammanställda i tabell -9. Den högsta uppmätta halten kommer från det redan nämnda provet taget i Sollefteå den 7 maj 1986, 100 Bq/1. Det näst högsta värdet för grävda brunnar är 2 Bq/1, provet taget i Gävle den 1 maj I övrigt ligger alla mätvärden för prov tagna från grävda brunnar under 2 Bq/1. Det högsta värdet för prov tagna från ytvattentäkter är 16 Bq/1 från Storhullsjön, Stöde utanför Sundsvall (första veckan i maj 1986). I övrigt ligger alla värden under 10 Bq/1. För några ytvattenverk har halterna sjunkit långsammare än för andra. Detta gäller framför allt sjön Öjaren utanför Sandviken och Östby vattenverk i Kramfors. Här ligger mätvärdena ännu i slutet av 1988 på ca 1 Bq/1. I figur 2 visas hur halterna har ändrats i proverna från Östby vattenverk från början av maj 1986 till december 1989 och från Öjaren fram till december Cesium-14: Mätvärden för Cs har inte tagits med i rapporten. Omedelbart efter olyckan i Tjernobyl var förhållandet mellan Cs och Cs i Sverige ca 0,6. Två år senare (april-maj 1988) var förhållandet ca 0,. Faktorer för beräkning av desbidrag från 14 Cs finns i referens.

8 Andra radionuklider: I tabell 10 redovisas resultat från prov tagna i början av maj Här anges även halter av 14 Cs 10 F Ru, 12 Te och 140 Ba. I tabell 11 och 12 slutligen visas resultat från enstaka mätningar av 11 J och 17 Cs från prov tagna på andra platser under våren och sommaren SLUTSATSER I de grävda brunnarna har halterna varit låga under hela perioden, även direkt efter olyckan, utom i det fall (Östanbäck 1:15) där ytvatten läckt in i brunnen i samband med snösmältningen. De låga halterna i brunnarna beror förmodligen på att cesium binds till partiklar i markens ytskikt och strax därunder och i mycket liten utsträckning transporteras vidare ner i jordlagret (ref. 4 och 5). I ytvattentäkterna ligger cesiumhalterna högre och sjunker endast långsamt. Här är resultaten dock motsägelsefulla. För vissa sjöar sjönk halterna relativt snabbt de första månaderna efter nedfallet. Storhullsjön i Stöde utanför Sundsvall hade 16 Bq/1 i början av maj, en vecka senare var halten 5 Bq/1 och i slutet av juli var halten lägre än 2 Bq/1. För andra sjöar har halterna sjunkit mycket långsamt. Detta gäller framför allt sjön Öjaren norr om Sandviken. Där pendlade halterna under hela sommaren 1986 mellan 4 och 9 Bq/1 för att under hösten understiga 2 Bq/1. Under 1987 var dock halterna i flera prov åter högre än 2 Bq/1. Under 1988 låg halterna på ca 1 Bq/1.

9 REFERENSER 1. Andersson, Per och Nyholm, Kjell: "Tjernobyl, mätdata". SSIrapporr 86-2, Bennerstedt, Torkel, Holmberg, Mats och Lindborg, Lennart: "Tjernobyl - nedfall, mätningar och konsekvenser". SSI-rapport 86-10, "Projekt Tjernobyl - Långsiktig begränsning av cesiumintag via livsmedel". SSI-rapport 87-16, Eriksson, Åke och Johanson, Karl Johan: "Cesiums radioekologi". Strålning, energi i rörelse. Naturvetenskapliga forskningsrådets årsbok 197, s Halldin, Sven, Rodhe, Allan, Robinson, Cliff och Bjurman, Björn: "Dagvattentransport och avtvättning av cesium-17 efter kärnkraftolyckan i Tjernobyl". Uppsala Universitet, Naturgeografiska institutionen, Avdelningen för Hydrologi. Report Series A, No 44, 198.

10 FIGURER Figur 1. Markbeläggning av cesium-17 i Sverige <?fter kärnkraftolyckan i Tjernobyl. Cesium -17 ( kbq /nr Mer än tt) 2- I km Götetwrg Cesium-17 Markbeläggning över Sverige Kilobecquerel per kvadratmeter (kbq/m 2 ) Kartan ar baserad pa flygmatningar som utförts under tiden mai-oktoter 1988 Flygmätningar och kartt-amslallnmg år utförda av flygmätningsavaelningjn vid Svenges Geologiska AB Malmö Uppdragsgivare Statens stralsfcyddsmst'tut SVERIGES GEOLOGISKA A

11 Figur 2. Halterna av cesium-17 i prover från Östby vattenverk i Kramfors och vattenverket vid sjön Öjaren, Sandviken från början av maj Bq/1 östby vattenverk, Kramfors öjaren, Sandviken

12 TABELLER Tabell 1. Sammanställning av mätvärden av jod-11 i vattenprover från ytvattentäkter och grävda brunnar. Maj och juni Uppmätt halt i Bq/ maj juni Ytvattentäkter: v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.2 v.24 Gotland, Tingstäde Gotland, Asa 5 Gotland, Hau 18 Uppsala, Länna-Almunge 19 Sandviken, Ojaren Sundsvall, Stöde 16 5 Kramfors, Östby vv Hofors, Malmjärn 4 2 maj } juni Grävda brunnar: v.18 v.19 v.20 v.21 v.22 v.2 v.24 Borgholm, Högsrum 4:2 Gotland, Dalhem Katrineholm, Nordankärr Katrineholm, Stav Västerås, Anstå :8 Uppsala, Fjällnora Älvkarleby, Gullmossen 6 Gävle, Tröjbom Sundsvall, Öjestrand Sollefteå, Östanbäck 1:15 Sollefteå, Östanbäck 2:8 Umeå, Ytterboda 1:

13 Tabell 2. Sammanställning av mätvärden av cesium-17 i vattenprover från ytvattentäkter och grävda brunnar under åren 1986 tom Högsta uppmätta halt under året. Under 1986, f o m maj månad, togs prover i stort sett varannan vecka togs prover varannan månad. Under 1988 och 1989 har vattenprover tagits en gång per kvartal för ytvattentäkter och för grävda brunnar en gång på våren och en gång på hösten. Ytvattentäkter: Högsta uppmätta halt under året, Bq/1, 17 Cs Gotland, Tingstäde Uppsala, Länna-Almunge Sandviken, Öjaren 1 (juni) 0, (juli) 9 (juli) 0,2 (mars) 0,1 (juli) 5*(mars) 0,1 (maj) 0,1 (maj) 1. (aug) Sundsvall, Stöde Kramfors, Östby vattenverk Hofors, Malmjärn 16 (maj) 6 (juni) 2 (juni) 0,1 (sept) 1,5 (mars) 1 0,4 (maj) 0,2 (maj) 0,1 (nov) 0,7 (maj) 0,7 (feb) 0,1 (febr) 1 Härnösand, Videt 1 0,5 (aug) 0, Grävda brunnar: Borgholm, Högsrum 4:2 Gotland, Dalhem Katrineholm, Nordankärr 0, (juni) 0,2 0,1 (mars) (mars) 0,1 (april) utgått Västerås, Anstå :8 Uppsala, Fjällnora Älvkarleby, Gullmossen utgått Gävle, Tröjbom Sundsvall, Ojestrand Sollefteå, Östanbäck 1: (maj) (maj) 0, (maj) <0, Umeå, Ytterboda 1:4 0,4 (juni) 0,1 (mars) * mätt på annat laboratorium än SSI - prov saknas 1 även januari 2 även augusti februari, maj, augusti och november

14 Tabell. Sammanställning av mätvärden av cesium-17 i vattenprover från ytvattentäkter och grävda brunnar. Vecka 19 tom Uppmätt halt i Bq/ maj juni ytvattentäkter: v.19 v.20 v.21 v.22 v.2 v.24 v.25 v.26 v.27 Gotland, Tingstäde Uppsala, Länna-Almunge Sandviken, Öjaren , , Sundsvall, Stöde Kramfors, Östby vattenverk Hofors. Malmiärn Härnösand, Videt 1 maj juni Grävda brunnar: v.19 v.20 v.21 v.22 v.2 v.24 v.25 v.26 v.27 Borgholm, Högsrum 4:2 Gotland, Dalhem 0, Katrineholm, Nordankärr <1 Västerås, Anstå :8 Uppsala, Fjällnora Älvkarleby, Gullmossan Gävle, Tröjbom 2 Sundsvall, Öjestrand Sundsvall, Sillre Sollefteå, Östanbäck 1: Sollefteå, Östanbäck 2:8 Umeå, Ytterboda 1:4 0.4

15 Tabell 4. Sammanställning av mätvärden av cesium-17 i vattenprover från ytvattentäkter och grävda brunnar. Vecka 28 tom Uppmätt halt i Bq/ juli augusti Ytvattentäkter: v.28 v.29 v.0 v.1 v.2 v. v.4 v.5 v.6 Gotland, Tingstäde Uppsala, Länna-Almunge Sandviken, Öjaren Sundsvall, Stöde Kramfors, Östby vattenverk Hofcrs, Malmjärn Härnösand, Videt 1 4 juli augusti Grävda brunnar: v.28 v.29 v.0 v.1 v.2 v. v.4 v.5 v.6 Borgholm, Högsrum 4:2 Gotland, Dalhem Katrineholm, Nordankärr Västerås, Anstå :8 Uppsala, Fjällnora Älvkarleby, Gullmossen Gävle, Tröjbom Sundsvall, Öjestrand Sundsvall, Sillre Sollefteå, Östanbäck 1:15 Sollefteå, Östanbäck 2:8 Uneå, Ytterboda 1:4

16 Tabell 5. Sammanställning av mätvärden av cesium-17 i vattenprover från ytvattentäkter och grävda brunnar. Vecka 7 ton Uppmätt halt i Bq/ september oktober Ytvattentäkter: v.7 v.8 v.9 v.40 v.41 v.42 v.4 v.44 Gotland, Tingstäde Uppsala, Länna-Almunge Sandviken, Öjaren Sundsvall, Stöde Kramfors, Östby vattenverk Hofors, Halmjärn 2 2 Härnösand, Videt 1 september oktober Grävda brunnar: Borgholm, Högsrum 4:2 Gotland, Dalhem Katrineholm, Nordankärr v.7 v.8 v.9 v.40 v.41 v.42 v.4 v.44 Västerås, Anstå :8 Uppsala, Fjällnora Älvkarleby, Gullmossen Gävle, Tröjbom Sundsvall, Öjestrand Sundsvall, Sillre Sollefteå, Östanbäck 1:15 Sollefteå, Östanbäck 2:8 Umeå, Ytterboda 1:4

17 Tabell 6. Sammanställning av mätvärden av cesium-17 i vattenprover från ytvattentäkter och grävda brunnar. Vecka 45 tom Uppmätt halt i Bq/ november december Ytvattentäkter: v.45 v.46 v.47 v.48 v.49 v.50 v.51 v.52 Gotland, Tingstäde Uppsala, Länna-Almunge Sandviken, Öjaren Sundsvall, Stöde Kramfors, Östby vattenverk Hofors, Malmjärn Härnösand, Videt 1 novemoer december Grävda brunnar: v.45 v.46 v.47 v.48 v.49 v.50 v.51 v.52 Borgholm, Högsrum 4:2 Gotland, Dalhem Katrineholm, Nordankärr Västerås, Anstå :8 Uppsala, Fjällnora Älvkarleby, Gullmossen Gävle, Tröjbom ' <0,5 Sundsvall, Öjestrand Sundsvall, Sillre Sollefteå, Östanbäck 1:15 Sollefteå, Östanbäck 2:8 Umeå, Ytterboda 1:4

18 Tabell 7. Sammanställning av mätvärden av cesium-17 i vattenprover från ytvattentäkter och grävda brunnar under Provtagning har skett varannan månad. Uppmätt halt i Bq/ Grävda brunnar: Jan Mars Maj Juli Sept Nov Borgholm, Högsrum 4:2 < <0.1 Gotland, Dalhem Katrineholm, Nordankärr 0.1 <C2 <0.1 Västerås, Anstå :8 <0.1 <0.1 Uppsala, Fjällnora <0.1 Älvkarleby, Gullmossen <0.1 - <0.1 Gävle, Tröjbom <0.1 Sundsvall, Öjestrand <0.1 Sollefteå, Östanbäck 1: Umeå, Ytterboda 1:4 < Ytvattentäkter: Jan Mars Maj Juli Sept Nov Gotland, Tingstäde Uppsala, Länna-Almunge Sandviken, Öjaren Sundsvall, Stöde Kranfors, Östby vattenverk Bofors, Malmjärn * 5.0 < <0.2 * < * < * mätt på annat laboratorium än SSI - prov saknas

19 Tabell 8. Sammanställning av mätvärden av cesium-17 i vattenprover från ytvattentäkter och grävda brunnar under För ytvattentäkter har provtagning skett en gång per kvartal, för grävda brunnar en gång på våren och en gång på hösten. Uppmätt halt i Bq/ Kvartal Ytvattentäkter: 2 Gotland, Tingstäde <0. Uppsala, Länna-Almunge Sandviken, Öjaren Sundsvall,.Stöde 0.1 Kramfors, Östby 0.6 Hofors, Halmjärn (0.1 Härnösand, Videt Grävda brunnar: Vår Höst Borgholm, Högsrum 4:2 Gotland, Dalhem 0.1 Katrineholm, Nordankärr <0.1 Västerås, Anstå :8 Uppsala, Fjällnora Älvkarleby, Gullmossen Gävle, Tröjbom Sundsvall, Öjestrand Sollefteå, Östanbäck 1:15 Umeå, Ytterboda 1:4 <0.1 <0. <0.1 * mätt på annat laboratorium än SS1 - prov saknas

20 Tabell 9. Sammanställning av mätvärden av cesium-17 i vattenprover från ytvattentäkter och grävda brunnar under För ytvattentäkter har provtagning skett en gång per kvartal, för grävda brunnar en gång på våren och en gång på hösten. Uppmätt halt i Bq/ Kvartal Ytvattentäkter: 1 2 Gotland, Tingstade <0.1 Uppsala, Länna-Almunge <0.1 Sandviken, Öjaren Sundsvall, Stöde Kramfors, Östby Hofors, Malmjärn <0. 0. < <0. 0. < < Härnösand, Videt Grävda brunnar: Vår Höst Borgholm, Högsrum 4:2 <0.1 <0.1 Gotland, Dalhem Katrineholm, Nordankärr <0.1 Västerås, Anstå :8 <0.1 <0.1 Uppsala, Fjällnora utgått ny borrad brunn Älvkarleby, Gullmossen Gävle, Tröjbom Sundsvall, Öjestrand <C2 Sollefteå, Östanbäck 1:15 Umeå, Ytterboda 1:4 <0.1 * mätt på annat laboratorium än SSI - prov saknas

21 Tabell 10. Resultat från några mätningar gjorda på prover tagna i början av maj Alla mätvärden i Bq/1. Analyserna utförda vid Studsvik Energiteknik AB. Provplats Datum 11 J 17 Cs 14 Cs 10 Ru 12 Te 140 Ba östanbäck 1:15* Kramfors, Östby Sandviken, Öjaren * Grävd brunn, troligen påverkad av inläckande ytvatten vid snösmältning 11 Tabell 11. Halter av J i prover tagna i slutet av april och början av maj Alla mätvärden i Bq/1. Analyserna utförda vid Studsvik Energiteknik AB och strålskyddsinstitutet. Provplats Datum 11. Uppsala, Stabby Gotland, Fårösund Sotland, Tingstade kranvatten ledningsvatten vid reningsverket vatten vid intaget på piren Gotland, Hau Stockholm, SSI Järfälla, Staket vat tenbassängen kranvatten Uddnäsvägen 58, grävd brunn Sundsvall, Sillre Sundsvall, Ängom Sollefteå, Nordsjö VP grävd brunn grävd brunn 2 Bq/1 Ru-10 Sollefteå, Öhn Sollefteå, Forsås Sollefteå, Östergraninge Bq/1 Cs-17 Sollefteå, Björksjön Sollefteå, Norrtannflo Sollefteå, Öd i Bq/1 Ru-10 Sollefteå, Granvåg Sundsvall, Alnö Sundsvall, Indal grävd brunn grävd brunn, troligen påverkad av ytvatten Sundsvall, Sidsjön Kramfors, Bollstabruk Kramfors, Bålsjön Kramfors, Invik ytvattentäkt grundvattentäkt förstärkt med ytvatten ytvattentäkt ytvttentäkt, Sockelsjön

22 Tabell 12. Halter av 17 Cs i enstaka prover tagna under tiden maj - juli Alla mätvärden i Bq/1. Analyserna utförda vid Studsvik Energiteknik AB och strålskyddsinstitutet. Provplats Forsmark Uppsala, Länna Kramfors, Invik Kramfors, Angsta Datum Cs 1 intagskanal Länna bensinstation Kramfors, Bjärtrå Älvkarleby, Skutskär Sandviken 06-0 Stockholm, Norsborg kanalen, Kryssbron 4 0,2 vattenverket, renvatten

23 Hittills utgivna SSI-rapporter 1990 Rapportnummer Titel (undertitel) Författare Säkerhets-och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken Publikationer 1989 Ett referensinstrument för radonmätning Radioaktivt cesium i fisk i svenska sjöar efter Tjernobyi Radon och radondotterhalt i gamla hus Bly 210 som ett mått på ackumulerad radondotterhalt En litteraturstudie Consequences in Sweden of the Chernobyl accident Utsläpp av radionuklider till vattenrecipient från svenska kärnkraftverk och från Studsvik AB Cesium i gädda efter Tjernobyi - dynamisk och ekometrisk modellering The Disposal of High Level Radioactive Waste and the Need for Assessing the Radiological Impact Cesium-17 och jod-11 i dricksvatten i Sverige efter Tjernobyi SKI och SSI Informationsenheten Hans More T. Andersson et al Agneta Burén- Haglund Anita Enflo Conny Hägg J Melin, M Elbe A Bondesson T.Andersson et al G Johansson C Hägg Lars Mjönes Hillevi Giertz