Enskilda avlopp i kretsloppet regelverk, hygienisering och teknik Dalslands Miljökontor Anna Sanengen

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enskilda avlopp i kretsloppet regelverk, hygienisering och teknik. 2015-01-29 Dalslands Miljökontor Anna Sanengen"

Transkript

1 Enskilda avlopp i kretsloppet regelverk, hygienisering och teknik Dalslands Miljökontor Anna Sanengen

2 Innehåll Summary... 3 Sammanfattning... 3 Inledning och Syfte... 4 Bakgrund... 4 De nationella miljömålen... 4 Vattendirektivet... 5 Miljöbalken... 6 Allmänna råd Skyddsnivåer Normal skyddsnivå Grundkrav vid nyanläggning av avlopp Hälsoskydd Miljöskydd Hög skyddsnivå Hälsoskydd Miljöskydd Lokala föreskrifter Regelverk och kvalitetssäkring Lagring, behandling Spridning och återföring Spridning Grödor Provtagning, innehållsdeklaration Certifieringssystem för kvalitetssäkring av avloppsfraktioner Hämtning, lagring och behandling Kommunalt avfallsansvar och renhållningsordning Föreskrifter och annan reglering för jordbruket (SJVS 2004:62, samt regler för ekologisk produktion EEG förordning 834/2007) Enskilda avlopp i kretslopp Åtgärdande av befintliga avlopp Metoder för hygienisering Våtkompostering Ureahygienisering Termofil rötning

3 4.4 Långtidslagring Tekniska lösningar Vakuumtoaletter Slutna tankar Diskussion Förutsättningar Vad bör göras

4 Summary Dalslands environmental office (DMK) is since 2012 involved in the Interreg project Implement, whose aim is to increase the knowledge and develop the potential for biogas production. For DMK, questions concerning the handling of sewage and household waste have been in focus. The municipality has a large number of individual wastewater facilities, where the toilet is discharged to a septic tank. There is a great potential to bring the nutrients collected through these to productive farmland and the chemically bound energy can be utilized by permitting the sewage sludge to undergo anaerobic digestion for biogas production. This digestion could take place in any of the existing facilities located in the municipality today. This report is a summary of the regulations that currently exist in Swedish law which regulates the regulatory requirements for the management of sewage sludge from septic tanks if they are to be used as substrates in biogas plants and then returned to agricultural land through the digestate. Sammanfattning Dalslands miljökontor (DMK) är sedan 2012 delaktiga i interregprojektet Implement, vars syfte är att öka kunskapen om och utveckla potential för biogasproduktion. För DMK:s del har frågor som berör hantering av avlopps- och hushållsavfall varit i fokus. I kommunen finns ett stort antal enskilda avloppsanläggningar, där toaletten avleds till en sluten tank. Det finns en stor potential att återföra de näringsämnen som samlas upp via dessa tankar till produktiv åkermark. Även den kemiskt bundna energin kan nyttiggöras genom att avloppsslammet genomgår rötning för biogasproduktion. Denna rötning skulle kunna ske i någon av befintliga rötgasreaktorer som finns i kommunen idag. Den här rapporten är en sammanställning av det regelverk som idag finns i svensk lagstiftning och som reglerar myndigheternas krav på hanteringen av avloppsslam från enskilda avlopp om detta ska kunna användas som substrat i biogasanläggningar och på det sätter återföras till åkermark via rötresten. 3

5 Inledning och Syfte För att avloppssystem ska bli långsiktigt hållbara måste näringen i avloppet återföras till produktiv mark, och ersätta handelsgödsel. Idag körs avloppsslam från privata hushåll på landsbygd långa sträckor på lastbil för behandling främst i lokala reningsverk. Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll, som t.ex. avloppsvatten från slutna tankar, har en bättre sammansättning av olika näringsämnen än avloppsslam och i allmänhet också en bättre kvalitet vad gäller oönskade ämnen. Källsorterade avloppsfraktioner har också en större acceptans hos lantbruket. Det finns ett flertal kommuner i landet som sedan flera år har ett fungerande kretsloppssystem i gång med en hanteringskedja, en eller flera behandlingsanläggningar samt återföring av näring från små avlopp till åkermark. Intresset är också stort bland många andra kommuner, och flera håller på att etablera en hanteringskedja tillsammans med lantbruket För Melleruds kommun är de redan lokalt placerade biogasanläggningar en möjlig mottagare för det lokalt producerade slammet. Av Sveriges befolkning är 90 % anslutna till kommunala avloppsreningsverk. Reningsverken har ofta en hög reningsgrad av framförallt fosfor, som i sötvattenmiljöer är den främsta orsaken till övergödning. Tillsammans står de kommunala reningsverken för 16 % av Sveriges totala utsläpp av fosfor. De enskilda avloppen, som betjänar den sista tiondelen av befolkningen, står för hela 20 % av de totala fosforutsläppen. Av de enskilda avloppen i hela landet uppskattas hälften vara utan längre gående rening än slamavskiljning. Idag finns teknik för enskilda avlopp med en hög reningsgrad av fosfor, kväve och BOD (organiska, syreförbrukande ämnen) och en uppgradering av avloppsparken är att betrakta som ett effektivt sätt att säkra och förbättra såväl vattenkvalitet som biologisk mångfald. I allmänna råd för enskilda avlopp (2006:7), är fokusering på funktion istället för teknik, vilket har haft en positiv effekt på utveckling av nya tekniker och ofta finns det flera lösningar som passar i varje enskilt fall. Syftet med rapporten är att utredda det regelverk som idag finns runt enskilda avlopp och dess slam, samt visa på de olika metoder för hygienisering och tekniska möjligheter som eventuellt kan bli tänkbara. Innan implementering av slam i biogasanläggningar sker måste slammet testas och utvärderas utifrån dess påverkan på rötning och miljön. Samt att regelverketen för hantering av avloppsslam måste anpassas till ett nytt scenario där återföring (kretslopp) av avloppsslam på landsbyggden ingår. Bakgrund De nationella miljömålen Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål 1, vilka skall uppnås inom en generation. Regeringen har, i proposition 2000/01:130 2, föreslagit delmål och åtgärder för att nå de övergripande miljökvalitetsmålen. Riksdagen har sedan i olika beslut fastställt ett antal delmål. De miljökvalitetsmålen med tydligast koppling till enskilda avlopp är; Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, 1 Miljömålen:

6 God bebyggd Miljö, Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Delmålen till Ingen övergödning anger bl.a. att belastningen av näringsämnen inte får ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller försämra förutsättningarna för biologisk mångfald samt att sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap har ett naturligt näringstillstånd. Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå och de största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena. Miljömålsrådet bedömer att delmålet kan nås om fler åtgärder sätts in. Utsläppen har minskat med 14 procent mellan 1995 och Minskningarna har framför allt skett inom kommunala reningsverk och industrin men även inom jordbruk och från enskilda avlopp. För Delmålet för kväve är att de vattenburna utsläppen från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav senast år 2010 ska ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå. För att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö har delmål beslutats som anger att mark- och vattenområden är fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar, att användningen av energi, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt, att den totala mängden avfall både i fråga om farlighet och volym minskar samt att avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan bebyggelse och omgivning. Vattenmyndigheten för västerhavet ansvarar för att bryta ner de nationella miljömålen till regional nivå. I frågor som berör enskilda avlopp har målet att de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten i Västra Götaland skall ha minskat så att god ekologisk status kan nås till år För vattenburna utsläpp av kväve från mänsklig verksamhet till Västerhavet gäller att dessa skall ha minskat med ca ton från 1995 års nivå, senast år Vattendirektivet 3 Sverige är indelat i fem vattendistrikt och varje vattendistrikt är uppbyggt av flera avrinningsområden. Indelningen i vattendistrikt utgår från de stora havsbassängerna och utgör grunden för förvaltningen av vatten. En vattenmyndighet är utsedd för varje vattendistrikt 4, med övergripande ansvar för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön inom respektive område. Vattenmyndigheten för västerhavet är lokaliserad till Länsstyrelsen i Västra Götaland. Vattendragen inom Dalslands miljökontors verksamhetsområde kan delas in i biflöden till Vänern och Göta älv i Dalslands östra del samt Örekilsälvens vattensystem i landskapets västra del. Vattenmyndigheten utkom under 2008 med förslag till statusklassning av vattendrag. Enligt vattendirektivet ska det senast år 2009 finnas ett åtgärdsprogram för varje avrinningsdistrikt. Åtgärdsprogrammet ska innehålla alla nödvändiga åtgärder för att nå och behålla en god vattenstatus och 2015 ska alla vatten i Europa ha uppnått god ekologisk och kemisk status. Hur omfattande åtgärdsprogrammet för distriktet blir beror till stor del på nuvarande vattenstatus och utformning av kommande miljökvalitetsnormer. Sannolikt kommer vattenmyndigheternas arbete att påverka framtida beslut som rör enskilda avlopp inom Dalslands miljönämnds arbetsområde. 3 Vattendirektivet: klicka vidare på Lag & rätt och sedan på Vattendirektivet 4 Vattenmyndigheterna: 5

7 Miljöbalken 5 I miljöbalkens (MB) 9 kap. 7 föreskrivs att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Ägaren av en fastighet med enskilt avlopp betraktas enligt MB som verksamhetsutövare av miljöfarlig verksamhet. De avsnitt i MB som i första hand berör enskilda avlopp är 1 kap, där miljöbalkens mål formuleras, samt de allmänna hänsynsregler som återfinns i 2 kap: 1 kap. MB 1. Människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Utsläpp av avloppsvatten är att betrakta som en förorening. 3. Den biologiska mångfalden ska bevaras. Utsläpp av orenat avloppsvatten leder till övergödning, vilket ofta har en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. 4. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att långsiktigt god hushållning tryggas. Risk för övergödning, förorening av grund- och ytvatten är förknippad med utsläpp från enskilda avlopp. 5. Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi ska främjas så att kretslopp uppnås. 2 kap. MB 1 Bevisbörderegeln verksamhetsutövaren har bevisbördan. 2 Kunskapskravet den som inrättar eller driver en avloppsanordning bör genom att ta del av tillverkarens instruktioner, anlitande av sakkunnig eller på annat sätt, skaffa sig tillgång till sådan kunskap så att anordningen anläggs, underhålls och sköts på ett sätt så att dess funktion säkerställs. 3 Försiktighetsprincipen redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. 4 Lokaliseringsprincipen man ska välja den plats som är bäst lämpad för ändamålet, med minsta intrång och olägenhet för hälsa och miljö. 5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna man ska hushålla med råvaror och energi. 6 Produktvalsprincipen man ska välja sådana kemiska produkter och biotekniska organismer som är minst skadliga för miljön. 7 Skälighetsprincipen nyttan måste ställas mot kostnaden. 8 Ansvar för att avhjälpa skador även skador som orsakats tidigare ska avhjälpas. Allmänna råd Naturvårdsverket är den myndighet som har det övergripande ansvaret för frågor som berör enskilda avlopp och de lokala miljökontoren är tillsynsmyndighet. Som stöd i miljökontorens arbete ger naturvårdsverket ut allmänna råd. Gällande allmänna råd (2006:7) finns att läsa på Naturvårdsverkets hemsida 6. I dessa finns följande att läsa. Kommunen bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till jordbrukare, eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten med vidmakthållande av hygien och minimering av potentiell smittspridning. 5 Miljöbalken: klicka vidare på Lag & rätt och sedan på Miljöbalken 6 Allmänna råd: 6

8 1 Skyddsnivåer I enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd för enskilda avlopp (2006:7) bör de kommunala miljönämnderna, utifrån uppställda kriterier, dela in avgränsade områden efter skyddsbehov i normal respektive hög skyddsnivå. 1.1 Normal skyddsnivå De områden som omfattas av normal skyddsnivå ska finns markerade på kartor i för varje kommun. Avsteg från fastlagda skyddsnivåer får prövas i det enskilda fallet Grundkrav vid nyanläggning av avlopp I Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) finns följande grundkrav listade för normal skyddsnivå: A. Dag- och dränvatten leds inte till spillvattenanordningen. B. Avloppsanordningen är, med undantag för eventuell infiltrerande del, tät för att hindra in- och utläckage av vatten. C. Avloppsanordningens funktion är enkel att kontrollera. D. Avloppsanläggningen är utformad så att underhåll och service underlättas. E. Avloppsanordningen anläggs på ett sådant sätt och på en sådan plats att dess funktion kan upprätthållas under anordningens livslängd. F. Avloppsanordningen åtföljs av en drift- och underhållsinstruktion från leverantören som innehåller de uppgifter som behövs för att säkra anordningens funktion. Normalt bör uppgifter som framgår av kommentar under stycke 3.2 ingå. G. Avloppsanordningen är, i den mån det behövs, försedd med larm om det uppstår drift-, eller andra funktionsstörningar. Ett larm bör alltid finnas som varnar innan en sluten behållare för avloppsvatten har blivit full. H. Det finns möjlighet att ta prov på det avloppsvatten som kommer ut från anordningen i annat fall än när avloppsvattnet leds till en sluten behållare Hälsoskydd Utöver grundkraven anges för normal skyddsnivå följande krav för hälsoskydd: A. Utsläpp av avloppsvatten medverkar inte till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten. B. Den hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, kan skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt Miljöskydd Utöver grundkraven anges för normal skyddsnivå följande krav för miljöskydd: A. Teknik som begränsar användningen av vatten används, t.ex. vattensnåla armaturer. B. Fosfatfria tvättmedel och fosfatfria hushållskemikalier används. C. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD 7), vilket motsvarar koncentrationen 30 mg/l, beräknat på ett flöde om 170 l per person och dygn. D. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 70 % reduktion av fosfor (tot-p), vilket motsvarar koncentrationen 3 mg/l, beräknat på ett flöde om 170 l per person och dygn. E. Avloppsanordningen möjliggör återvinning av näringsämnen ur avloppsfraktioner eller andra restprodukter. 7

9 F. Avloppsanordningen åtföljs av en drift- och underhållsinstruktion från leverantören som innehåller de uppgifter som behövs för att säkra anordningens funktion. Normalt bör uppgifter som framgår av bilaga 2 ingå. 1.2 Hög skyddsnivå Den högre skyddsnivån kan bli aktuell om utsläpp från avlopp befaras ha en negativ inverkan på det skyddade intresset i ett område som enligt 3 kap. 2 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är upptaget i registret över skyddade områden eller om andra yt- eller grundvattentäkter för dricksvatten kan påverkas menligt. Vidare kan en hög skyddsnivå åberopas om skyddsintresset för områden som är skyddade enligt 7 kap. MB medför ett behov av särskilda försiktighetsmått eller om den sammanlagda belastningen i området är eller riskerar att bli, hög på grund av antalet utsläppskällor. I Naturvårdsverkets handbok (2008:3) till AR 2006:7 definieras mer detaljerat hur de 6 kriterierna för hög skyddsnivå bör tolkas. För punkt 1 i handboken hänvisar man bl.a. till Avloppsdirektivet (91/271/EEG), i vilket hela landet pekas ut som känsligt för fosfor samt till nitratdirektivet (91/767/EEG), genom vilket regeringen beslutade att förteckna jordbruksdominerade områdena i Göta älvs huvudavrinningsområde söder och sydväst om Vänern med avrinning till Kattegatt och Skagerack som känsliga områden. Till punkt 4 kan enligt handboken räknas områden dit utsläpp direkt eller i nära anslutning till ett sötvattenområde som är påverkat av övergödning och kräver restriktioner avseende utsläpp av fosfor sam ytvattenförekomster som av vattenmyndigheten utpekats ha en icke godtagbar ekologisk status Hälsoskydd Utöver krav som anges i stycke punkterna A och B, krävs vid hög skyddsnivå: C. Ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, ökar uppehållstiden, utjämnar varierande flöden eller tar emot eventuellt bräddat vatten Miljöskydd Utöver de krav som anges i stycke punkterna A - C, E och F, krävs vid hög skyddsnivå: G. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av fosfor (tot-p), vilket motsvarar koncentrationen 1 mg/l, beräknat på ett flöde om 170 l per person och dygn. H. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 50 % reduktion av kväve (tot-n), vilket motsvarar koncentrationen 40 mg/l, beräknat på ett flöde om 170 l per person och dygn. 1.3 Lokala föreskrifter I Lokala föreskrifter för människors hälsa och miljön kan varje kommun införa krav på tillstånd för annan avloppsanordning än WC inom vissa områden, exempelvis avloppsanordningar för bad-, diskoch tvättvatten (BDT) eller krav på slutna tankar. 8

10 2 Regelverk och kvalitetssäkring 2.1 Lagring, behandling En anläggning för hygienisering av avloppsvatten är i minsta fallet anmälningspliktig enligt bilagan till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 7. Anmälan ska göras till den kommunala nämnden. Detta gäller vid lagring av en mängd större än 10 ton. Sker en behandling i anläggningen och den är i större skala (mer än 500 ton per år) krävs tillstånd för verksamheten detta söks hos länsstyrelsen. 2.2 Spridning och återföring Det finns ingen egen lagstiftning för avloppsvatten från slutna tankar och andra avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Det som ligger närmast är regelverket för avloppsslam (SNFS 1994:2), som bl.a. anger under vilka förutsättningar och på vilka grödor som slam får spridas (se nedan). Eftersom bl.a. hygieniska skäl ligger till grund för regelverket är det rimligt att tills vidare anta att reglerna borde gälla även aktuell fraktion. Naturvårdsverkets allmänna råd om metoder för yrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall (NFS 2003:15) kan också vara tillämpbara. Jordbrukets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket (SJVFS 2004:62) gäller däremot alla organiska gödselmedel, även avloppsvatten. Denna föreskrift syftar främst till att minska näringsläckaget från jordbruket Spridning I de nuvarande slamföreskrifterna (SNFS 1994:2) anges bl.a. att avloppsslam skall behandlas innan det används i jordbruket. Obehandlat avloppsslam får dock användas om det brukas ned inom ett dygn från spridningen. Reglerna kan komma att ändras i den kommande förordningen. Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring gäller för slam och stallgödsel och andra organiska gödselmedel t.ex. avloppsvatten och reglerar bl.a. vilken fosformängd som får tillföras jordbruksmark med organiska gödselmedel (max 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, som genomsnitt för jordbruksföretagets hela spridningsareal och under en sammanhängande period om fem kalenderår), anteckningsskyldighet när man tar emot eller för bort stallgödsel eller andra organiska gödselmedel; att stallgödsel och andra gödselmedel ska fördelas över spridningsarealen, vilken areal/mark som får räknas in i spridningsarealen, vilka försiktighetsmått/spridningsbegränsningar som ska tillämpas, som beror på tid under året, typ av mark, var i landet som avloppsfraktionerna ska spridas, nedbrukningstid m.m. För användning av avloppsslam på annan mark än åkermark saknas i nuläget generella regler Grödor Enligt SNFS 1994:2 gäller följande vid val av gröda vid spridning av avloppsslam: det tillåts spridas på spannmål, oljeväxter, sockerbetor och potatis för stärkelseproduktion. Slam får inte spridas enligt 7 nedan: 7 Avloppsslam får inte användas 1. på betesmark, 2. på åkermark som skall användas för bete eller om vallfodergrödor skall skördas inom tio månader räknat från slamspridningstillfället, 3. på mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock ej frukt på träd. 7 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 9

11 4. på mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden Provtagning, innehållsdeklaration Slamföreskrifterna anger också att brukaren av åkermarken före användning av avloppsslam skall kontrollera markens metallhalt, så att halterna inte överskrider gränsvärdena. Producenten av avloppsslam, ska ta ut prover av slammet och lämna en innehållsdeklaration till den som ska använda slammet med uppgifter om ursprung, behandling, sammansättning och innehåll. 2.3 Certifieringssystem för kvalitetssäkring av avloppsfraktioner Att certifiera avloppsfraktioner är viktigt för att öka förtroendet för avloppsfraktioner bland alla aktörer, men främst för mottagare, livsmedelsaktörer och konsumenter. För avloppsslam finns sedan 2008 ett certifieringssystem, REVAQ. Eftersom det finns behov av att kunna kvalitetssäkra avloppsfraktioner från små avloppssystem på samma sätt som certifieringssystemet REVAQ tillämpas på slam från kommunala reningsverk, har sedan 1 januari 2013 ett system utvecklats för certifiering av fraktioner från små avloppsanordningar, SPCR 178. Certifieringen är frivillig och syftet med systemet är att tillfredsställa att slutanvändaren får en produkt som är kvalitetssäkrad. Certifieringsreglerna har tagits fram i ett samarbete mellan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för Jordbruk och miljö, LRF, Avfall Sverige samt Telge Nät, i samråd med flera berörda aktörer. Certifiering omfattar såväl källsorterade fraktioner som andra fraktioner som uppkommer i små avloppsanordningar, såsom kemfällt slam från minireningsverk och filtermaterial för avskiljning av växtnäring. Fokus vid certifieringen ligger på att: Verksamheten genomförs på ett strukturerat och systematiskt sätt Spårbarhet och hög kvalitet uppnås i den praktiska hanteringen Avloppsfraktionerna uppfyller specificerade krav gällande till exempel hygienisering. För sorterade avloppsfraktioner som separat leds eller transporteras till en lagrings- eller behandlingsanläggning har certifieringssystemet ingen storleksgräns uppåt när det gäller antal pe anläggningen betjänar. För ej sorterade avloppsfraktioner tillämpas storleksgräns 50 pe. Flera livsmedelsföretag är tveksamma till att ta emot avloppsvattengödslade grödor om avloppsvattnet inte är certifierat. Slam eller filtermaterial från avloppsreningsverk med fler än 50 personer anslutna, avloppsfraktioner från vårdinrättningar eller motsvarande samt slam från traditionella slamavskiljare (trekammarbrunnar eller liknande) omfattas inte av certifieringssystemet. 2.4 Hämtning, lagring och behandling För hämtning, lagring och behandling av källsorterade avloppsfraktioner finns två relevanta juridiska aspekter, dels hur organisationen regleras och dels de miljö- och hälsomässiga krav som gäller avloppsanordningen och utsläpp av avloppsvatten. Enligt miljöbalken har kommunen det övergripande ansvaret för hantering av hushållsavfall. Däri ingår insamling, transport och omhändertagande av avfallet (15 kap. 8 MB). Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) reglerar kommunens ansvar att tillhandahålla vattentjänster när det behövs i ett större sammanhang. De miljö- och hälsomässiga kraven när det gäller hantering av avloppsfraktioner regleras i miljöbalken och dess förordningar, föreskrifter och allmänna råd Kommunalt avfallsansvar och renhållningsordning Eftersom utsorterade avloppsfraktioner från små avloppsanordningar utgör hushållsavfall har kommunerna ansvar att transportera bort och omhänderta dessa. Kommunen har dock möjlighet att 10

12 anlita andra entreprenörer för denna transport. Enligt 15 kap. 8 MB ska varje kommun svara för att fraktionerna transporteras till en behandlingsanläggning, bortskaffas eller återvinns. Med hänvisning till 2 kap 5 MB är det kommunens ansvar att driva arbetet för att skapa avsättning som innebär ett kretslopp för dessa fraktioner. Den kommunala planeringen för att skapa ett kretslopp av avloppsfraktioner bör lämpligen föras i kommunens avfallsplan, vilket är ett obligatoriskt dokument (15 kap. 11 MB). Insamling och behandling av de olika fraktionerna (det vill säga urin eller klosettvatten) kräver olika insatser från kommunens avfallsenhet. En kommun kan välja att etablera ett system för insamling och återföring av en eller båda fraktioner. Vilket eller vilka system som ska främjas kan framgå av, och bör planeras för, i kommunens avfallsplan. Avfallstaxan kan vara ytterligare ett instrument för att styra utvecklingen mot utsortering av en viss fraktion som kommunen vill etablera ett system för hantering av. Genom differentiering av taxor har kommunen möjlighet att styra fastighetsägares val av teknik. 2.5 Föreskrifter och annan reglering för jordbruket (SJVS 2004:62, samt regler för ekologisk produktion EEG förordning 834/2007) Vid användning av avloppsfraktioner inom jordbruket gäller samma regler och råd om spridningstid och teknik som för stallgödsel och regleras genom Jordbruksverkets Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruk. I föreskriften finns närmare bestämmelser för vissa känsliga områden, till exempel kustområden. För närmare bestämmelser om spridning av avloppsslam hänvisas till Naturvårdsverkets Föreskrift (SNFS 1994:2) för användning av slam i jordbruket. Lantbrukare som söker gårdsstöd och andra jordbruksstöd måste följa tvärvillkor. Tvärvillkor är för det mesta inga nya regler utan befintliga regler i svensk eller EU:s lagstiftning inom olika områden såsom miljöskydd och folkhälsa. Om inte tvärvillkoren följs kan en lantbrukare få avdrag på de stöd de har sökt. De tvärvillkoren som gäller anges i tvärvillkorsinstruktioner varje år. F för spridning av avloppsslam hänvisas exempelvis till Naturvårdsverkets Föreskrift (SNFS 1994:2) för användning av slam i jordbruket. Enligt Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruk får stallgödsel eller annat organiskt gödselmedel under en femårsperiod inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal (8, SJVS 2004:62). Föreskriften ställer också krav på verksamhetsutövaren vad gäller dokumentation. Specifikt ska mängd gödselmedel samt mängd totalfosfor dokumenteras. Föreskriften innehåller bestämmelser om lagring av djururin samt påfyllnad till urinbehållare. I avsaknad av specifikt regelverk för humanurin kan dessa stycken, tillsammans med det som specificeras for humanurin i Naturvårdsverkets förslag till förordning (se ovan), används som guide till hantering av humanurin. För spridning av urin (från djur), innehåller föreskriften allmänna råd till vissa stycken i miljöbalken. Mer om dessa råd samt en diskussion av när fraktionerna bäst sprids finns i kapitel 3. Jordbruksverket ger årligen ut Riktlinjer för gödsling och kalkning. Riktlinjerna är ett verktyg för en ekonomiskt optimal och miljömässigt godtagbar tillförsel av växtnäring. Dessa kan hittas på Jordbruksverkets hemsida. Enligt EU-förordningen 834/2007 om ekologisk produktion tillåts inte spridning av avloppsfraktioner inom ekologisk produktion. 3 Enskilda avlopp i kretslopp För att avloppssystemet ska bli långsiktigt hållbart måste näringen i avloppet återföras till produktiv mark, och ersätta konstgödsel. Fosfor i konstgödsel kommer från den ändliga resursen av fosfatmineral, och tillgången på detta kommer att minska framöver vilket kommer att ge dyrare konstgödsel och konstgödsel av sämre kvalitet (t.ex. med högre halter av tungmetallen kadmium). Produktionen av konstgödselkväve är mycket energikrävande, och i takt med stigande energipriser kommer även detta att bli dyrare. 11

13 Kväve och fosfor (samt andra makro- och mikronäringsämnen) i avloppsfraktioner kan nyttjas som gödselmedel inom lantbruket. Det långsiktiga målet måste vara att all näring i avloppet ska återföras till odling. För att nå dit behövs dock många steg på vägen, eftersom det inte går att lösa hela kretsloppet på en gång. Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll, som t.ex. avloppsvatten från slutna tankar, har en bättre sammansättning av olika näringsämnen än avloppsslam. Detta beror på att lösta ämnen såsom kalium och svavel samt mikronäringsämnen, samlas upp i den slutna tanken och kan omhändertas och återföras till åkermark. I ett reningsverk fastnar dessa ämnen inte i slammet utan leds ut med vattenfasen. I allmänhet har avloppsvatten också en bättre kvalitet vad gäller oönskade ämnen. Det som finns i toalettfraktionen är ju huvudsakligen de ämnen som gått igenom våra kroppar. Viss kontamination sker dock via vattenledningsrör, avloppsledningar etc. samt genom ovidkommande vatten som hälls i toalettstolen, t.ex. skurvatten. Källsorterade avloppsfraktioner har också en större acceptans hos lantbruket, och LRF har på nationell nivå tagit ett principbeslut om att det i första hand är avloppsfraktioner av toalettvattenkvalitet man vill ta emot. Det är därför en god idé att återföra avloppsvatten från slutna tankar (och andra källsorterade avloppsfraktioner, t.ex. urin och latrin) till åkermark. Avloppslösningar som medger stor potential till kretslopp ger i allmänhet bättre skydd för miljön och hälsan än andra tekniklösningar för små avlopp. Kretslopp i sig innebär att sjöar och vattendrag skyddas från utsläpp av näringsämnen, eftersom näringen inte släpps ut lokalt utan samlas upp för spridning på produktiv mark. Såväl smittämnen som näringsämnen finns i huvudsak i toalettavloppet, och om detta samlas upp för sig, i form av avloppsvatten eller latrin, avlastas området vid avloppsanläggningen dessutom från smittämnen. Figur 1. Uppbyggnad av ett avloppsvattensorterande system, där klosettvattnet samlas upp i tank, helst med vakuum eller annan extremt lågspolande toalett. Bad-, disk- och tvättvattnet behandlas på tomten eller gemensamt med grannarna t.ex. i en markbaserad avloppslösning. 3.1 Åtgärdande av befintliga avlopp I Melleruds kommun pågår uppsökande tillsyn av enskilda avloppsanläggningar. Totalt finns ca 3500 enskilda avloppsanläggningar i Melleruds kommun, varav ca hälften bedöms kräva förbättrande åtgärder inom en kommande 10-årsperiod. I de fall då det utifrån uppsökande tillsyn görs bedömningen att en avloppsanläggning t.ex. saknar efterrening, är i behov av underhåll eller på annat sätt behöver åtgärdas, ska i första hand en inspektionsrapport, med råd om åtgärdanden, tillsändas verksamhatsutövaren. Förhoppningsvis leder detta till ett frivilligt åtgärdande. I händelse att verksamhetsutövaren motsätter sig genom att vidta nödvändiga åtgärder åläggs denne att bevisa att ingen påverkan föreligger; en vattenprovtagning utförd av opartisk person som godkänts av Dalslands Miljökontor och analys ska ske på ackrediterat laboratorium. I de fall då närliggande dricksvattenbrunnar risker att förorenas av avloppsvatten skall nämnda dricksvatten analyseras och utlåtande från geohydrologisk konsult skall inhämtas. Provtagning, analyser samt konsultarvoden bekostas av verksamhetsutövaren. 12

14 I fall då ovan berörda analyser eller konsultutlåtande talar mot verksamheten, skall denna föreläggas att åtgärda de brister som påvisats. 4 Metoder för hygienisering 4.1 Våtkompostering Våtkompostering är en biologisk behandlingsmetod för pumpbart organiskt material, t.ex. avloppsvatten, vilket bryts ner under aeroba förhållanden (syre tillförs) och därefter genomgår hygienisering. Energin i materialet omvandlas till värme som hygieniserar och stabiliserar materialet om temperaturen blir tillräckligt hög under tillräckligt lång tid (vanligen 55 C i 10 timmar, minimum 6 timmar). Även med vakuumtoalettsystem är emellertid vattenhalten för hög och halten nedbrytbart organiskt material för låg i klosettvattnet för att komma upp i tillräcklig temperatur utan att tillföra tillskottsmaterial i form av t.ex. latrin, gödsel eller matavfall. Våtkompostering är en godkänd behandlingsmetod enligt certifieringsreglerna. 4.2 Ureahygienisering Ureahygienisering är en kemisk behandlingsmetod där urea (CO(NH2)2) tillsätts materialet som ska behandlas. Tillsatsen av urea höjer ph-värdet i materialet, vilket bidrar till reduktion och avdödning av patogener (hygienisering). Hygieniseringen beror av mängd tillsatt urea, temperatur och lagringstid. Tillsatsen av urea innebär att materialet får ett högre gödselvärde efter behandlingen eftersom urea innehåller kväve. Urean förbrukas inte i processen, utan kvävet som tillsätts återförs istället till jordbruket som gödselmedel via det behandlade materialet. Det höga ph-värdet vid ureahygienisering kan ge ammoniakförluster, och det är viktigt att hålla nere dessa förluster genom val av lämplig teknik för bl.a. lagring, hantering och spridning. Under hygieniseringen behöver lagringsbehållaren täckas för att undvika ammoniakförluster. Ureahygienisering är ett relativt nytt sätt att hygienisera olika substrat, bl.a avloppsvatten (stallgödsel, slam, källsorterade fekalier och latrin är exempel på andra fraktioner som kan hygieniseras med samma metod). Principerna för hygienisering är dokumenterade liksom vilka mängder och tider som behövs för att uppnå en tillfredsställande hygienisering. Däremot finns ingen färdigutvecklad storskalig metod som används regelbundet. Det som behöver utredas och utvecklas vidare är bl.a. risk för skiktning och hur inblandning av urea skall ske för att motverka detta, liksom hur behandlingen ska verifieras. Man vet inte heller hur ett ureahygieniserat material skulle kunna påverka en eventuell biogasproduktion om det användes som substrat. 4.3 Termofil rötning Rötning är en biologisk behandlingsmetod som sker under anaeroba förhållanden (syrefritt). Organiskt material bryts ner av mikroorganismer och den lättillgängliga energin i materialet omvandlas till koldioxid och metangas (biogas). De två slutprodukterna biogas och rötrest bildas, vilka kan användas som t.ex. fordonsgas efter uppgradering respektive som gödselmedel på jordbruksmark. För att processen ska fungera krävs extra tillförsel av värme. Rötningsprocessen kan vara antingen termofil (cirka 55 C) eller mesofil (cirka 37 C). För att få en hygienisering av klosettvattnet krävs termofil rötning, där allt material ska komma upp i en viss temperatur under en viss tid, t.ex. 52 C under 10 timmar. Eftersom avloppsvatten är så energifattigt skulle energiåtgången för stödvärmning vida överstiga energivinsten i form av metangas. Det finns ingen anläggning där avloppsvatten hygieniseras genom rötning i Sverige, bortsett från de anläggningar som rötar slam. Försök att utvinna gas ut avloppsvatten har gjorts utomlands men inte med syfte att hygienisera. 13

15 4.4 Långtidslagring Långtidslagring är en metod som innebär att materialet lagras i en behållare under en tidsbestämd period. Enligt Naturvårdsverket kan 6 månaders lagring av avloppsvatten räcka om bottenslammet lämnas ostört. Ofta sker lagring i öppna dammar, vilket gör det svårt att garantera att materialet är fullständigt hygieniserat. Lagring utan täckning medför också utspädning med regnvatten och ammoniakavgång, varför en täckt behållare är att rekommendera. Lagring är inte godkänt som behandlingsmetod för avloppsvatten enligt certifieringsreglerna, men är en bra metod om man sprider klosettvattnet på annat än livsmedel och inte behöver certifiera det, t.ex. på energigrödor. Långtidslagring är dock en godkänd metod för hygienisering av urin. Urin har ett ph på ca 9, vilket gör att en avdödning av eventuella smittämnen sker vid lagring. Efter lagring i 6 månader i 20 C kan urin användas på alla typer av grödor inklusive grönsaker. Långtidslagring kan med fördel ske i befintliga outnyttjade gödselbrunnar på lantbruk. Storleken på dessa är vanligen upp till 1200 m 3. Innan brunnen tas i bruk görs en genomgång och restaurering vid behov, i form av exempelvis tömning av svämtäcke och tätning av sprickor. Brunnen förses med täckning om sådan ej finns, en kostnad på kr. För större volymer kan dammar med tät duk i botten anläggas eller ett ytterligare alternativ som finns i storlekar upp till ca 1000 m 3 är s.k. ballongtankar, som läggs ovan mark och är tank och täckning i ett. 5 Tekniska lösningar Ska ett slam från enskilda avloppsanläggningar återföras i ett kretsloppssystem ska även transporter beaktas. Vid användandet av vakuumtoaletter minskas vattenmängden väsentligt och därmed transporterna. Om slammet ska användas som substrat för biogasproduktion är det även där önskvärt med högre TS-halt. 5.1 Vakuumtoaletter Vakuumtoaletter bygger på ett icke vattenburet transportsystem, vatten används bara för att skölja toalettskålen. Spolning sker via undertryck i ledningarna. Vattenåtgången vid spolning bestäms av storleken på vattenspegeln i toalettskålen. Vakuumtoaletterna var från början främst utvecklade för användning i flygplan, på fartyg och tåg, men blir nu allt vanligare i vanliga hushåll. Ett vakuumsystem är beroende av elektricitet och kan vara relativt dyrt att installera. Många system är idag ämnade för större skala än ett enfamiljshus, som t ex skolor, hotell och större samlingar av enfamiljshus. Det finns dock även småskaliga s.k. mjukvakuumsystem som är anpassade till enskilda hushåll med sluten tank. I dessa aktiveras endast vakuumgeneratorn vid användning och är inte ständigt igång, vilket ger en lägre energiförbrukning. Vakuumtoaletter i enskilda hushåll är vanligt bl a i Norge, men förekommer även i Sverige. Installation Ett vakuumsystem kräver täta ledningar, men ledningarna kan vara klenare än i självfallssystem. Det finns inga krav på självfall eller längd på avloppsledningarna. Materialet kan tvärtom transporteras både långa sträckor och vertikalt till en högre nivå. Möjlighet finns att installera ledningarna i redan befintligt avloppsystem. Miljö och kretslopp En vakuumtoalett förbrukar mycket mindre vatten än en konventionell WC. Detta är speciellt viktigt i områden med vattenbrist. Om man samlar upp avloppsvatten i en sluten tank, undviker man att släppa ut merparten av näringsämnen och smittämnen från avloppet till naturen. Ca 90 % kväve och 85 % fosfor från hushållets avlopp finns i klosettvattnet och kan samlas upp i tanken. Med en vakuumtoalett till sluten tank, finns god möjlighet till kretslopp av näringsämnen i avloppet. Detta förutsätter att t ex kommunen eller en lantbrukare har en anläggning för hygienisering av klosettvattnet och kan sprida materialet på jordbruksmark. 14

16 Drift och skötsel De större vakuumsystemen kräver regelbunden service, i många fall av servicetekniker. I mindre vakuumsystem för enskilda hushåll bör vakuumgeneratorn inspekteras åtminstone någon gång per år. Tömning av tank en gång per år om avloppet är kopplat till sluten tank. 5.2 Slutna tankar Sluten tank är inte en behandling utan endast uppsamling av klosettvattnet för transport till behandlingsanläggning, t ex kommunala reningsverket eller hygienisering innan spridning på åkermark. Sluten tank rekommenderas inte för blandat avloppsvatten från hushållet. Idag är det normalt förbjudet med slutna tankar om man inte har mycket snålspolande toaletter som t.ex. vakuum. Allt för att minska på transporterna med slambil. Sluten tank eller septiktank är samma sak bara olika benämningar. 6 Diskussion Gårdsbaserad hygienisering med urea är en flexibel metod med litet investeringsbehov. Man kan förhållandevis lätt byta lokalisering, utöka eller minska omfattningen, och det är möjligt få igång en fungerande pilotanläggning med denna teknik inom något år. Det finns flera kommuner i landet, däribland närbelägna Uddevalla, som just nu testa samma teknik, så möjligheterna är stora till erfarenhetsutbyte t.ex. vad det gäller tekniska detaljer. Inom Melleruds kommun finns flera intressanta platser/aktörer för lokalisering av en anläggning för hygienisering. Val av lokalisering av anläggningen görs till viss del baserat på var intresserade lantbrukare finns. LRFs kommungrupp och de lantbrukare som visat intresse tidigare bör finnas med i diskussionen kring lokalisering. För uppföljning och utvärdering kan mycket kunskap fås via LRFs utvärderingsprojekt. Kvalitetssäkring av produkten enligt SPCR 178 bör göras när det finns en anläggning permanent drift, efter att anläggningen körts som pilotprojekt något eller några år. Nästa steg är att en grupp, med representanter från berörda förvaltningar, som ska arbeta med kretsloppssystemet och pilotanläggningen. Dalslands Miljökontor ingår under 2015 i ett projekt - Hållbart kretslopp små avlopp - som drivs av LRF (Lantbrukarnas Riksförbund). Det projektet ska syfta till att få igång lokala samarbetsgrupper mellan jordbruk, entreprenad och kommun (Avfall Sveriges medlemmar) som har ett intresse av att starta upp lokala kretsloppslösning för enskilda, små avlopp och som vill arbeta vidare med att hitta en sådan lösning. Det finns alltså goda förutsättningar att skapa ett system för återföring av klosettvatten i Mellerud. Melleruds kommun, liksom alla kommuner i Sverige, måste följa den nationella lagstiftningen och behöver därför arbeta med frågan om små avlopp i kretslopp. Detta arbete ger också många vinster för kommunen: Arbetet med att få näringen från små avlopp i kretslopp är en möjlighet till lokal näringslivsutveckling. Lantbrukaren som tar emot avloppsfraktioner för spridning på sin mark får tillgång till en gödsel som kan ersätta helt eller delvis användningen av konstgödning och blir kretsloppsentreprenör, vilket bidrar till näringslivsutveckling för lantbruket. Om avloppsfraktionerna sprids på produktiv mark istället för att köras till kommunalt reningsverk, avlastas reningsverket från detta externslam. Detta kan t.ex. medge ytterligare anslutningar för att det frigör kapacitet i reningsverket, eller ge bättre möjlighet att optimera reningsprocessen. 15

17 Förutsättningar Lediga gödselbrunnar finns i kommunen, som kan användas för en pilotanläggning för hygienisering. Många djurgårdar innebär att utrustning för spridning av flytgödsel finns tillgänglig i kommunen. I kommunen finns redan ett antal etablerade biogasanläggningar som skulle kunna ta emot avloppsslammet som substrat. För att få en hygienisering av klosettvattnet krävs termofil rötning, där allt material ska komma upp i en viss temperatur under en viss tid, t.ex. 52 C under 10 timmar. Allternativt så måste slammet vara hygiensiserat innan det används som substrat. Ureahygienisering bedöms vara den lämpligaste tekniklösningen för en pilotanläggning för behandling av klosettvatten från slutna tankar. Detta måste utredas vidare då vi inte vet effekten av att använda detta som substrat till biogasproduktion. Det finns områden inom kommunen där man skulle genom regelverk kan styra vid ny och ombyggnation till avloppsanläggningar som motsvarar kraven för kretslopp. Slutna tankar med extremt snålspolande toaletter (t ex vakuum). Det finns slutna tankar där man kan sätta in vakuumtoalett eller likande i redan befintliga anläggningar i kommunen i tillräcklig mängd att en hygieniseringanläggning för klosettvatten är motiverad. Avloppsfraktioner från enskilda avlopp hanteras redan idag och avfallsverksamheten är ansvarig för detta. Alla tekniklösningar som medger hög avskiljning av fosfor och kväve ger upphov till avloppsfraktioner som behöver hanteras i avfallsverksamheten. Nya tekniklösningar kommer hela tiden, som sannolikt kommer att innebära krav på ny hantering. Avfallssidan tjänar på att arbeta proaktivt, och i samråd med miljö- och hälsoskyddskontoret, ta fram system för återföring av näring från små avlopp som ingår i en långsiktig strategi. VA och Renhållning finns båda inom tekniska förvaltningen, vilket underlättar samarbetet kring återföring av avloppsslam och återföring av klosettvatten. Det är viktigt att inse att organisationen är en del av återföringssystemet och är avgörande för att systemet som helhet ska fungera. Det är därför mycket viktigt att Melleruds kommun organiserar arbetet på ett bra sätt. Det som framförallt saknas idag för att skapa en hållbar organisation är en arena för arbete med förvaltningsövergripande frågor som rör återföring av avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Det finns således ett stort behov av att skapa en sådan grupp. Uppsamling Tömning & transport Hygienisering/biogas Återföring 16

18 Vad bör göras Inrätta en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som arbetar med frågor som rör återföring av avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Förslaget är att kommunens miljöstrateg är sammankallande för samverkansgruppen. I gruppen bör tjänstemän och politiker vid miljöoch hälsoskydd samt teknik delta (inklusive driftstekniker från tekniska nämnden). Det kan också vara värdefullt att politiker och tjänstemän från byggnadsnämnden deltar i gruppen. I samband med att gruppen bildas bör gruppens deltagare få ett tydligt uppdrag att arbeta med frågan så att tillräckliga resurser tilldelas och det finns möjlighet att avsätta tid för att arbeta med frågan. Upprätta en dialog med lokala representanter för LRF angående återföring av klosettvatten Upprätta en dialog med t.ex. Uddevalla och andra kommuner med befintliga hygieniseringsanläggningar och pågående projekt. Fatta beslut om hur arbetet med pilotanläggningen ska gå vidare. Diskutera samarbete med det pågående projektet för utvärdering och utveckling av ureahygienisering som drivs av LRF och Uddevalla, Strängnäs, Örebro och Västerviks kommuner. Arbeta med information till allmänhet t.ex. i samband med slamtömningsfakturan och via dagis/skolor/naturskola 17

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna 2018-04-23 SBN 2018/140 Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten ska enligt miljöbalken 9 kapitlet

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Avloppspolicy för Tjörns kommun

Avloppspolicy för Tjörns kommun Avloppspolicy för Tjörns kommun Handläggare: Hanna Tuvdal Datum: 2011-12-14 Ytterligare formalia SBN 360 2011/1692 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Vårt viktigaste livsmedel är vatten. En trygg dricksvattenförsörjning

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7 Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet, hälsoskydd och miljö i standard SS-EN12566-3:2005+A2:2013 och Tabell över parametrar för reningseffektivitet, behandlingskapacitet,

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

små avlopp i kretslopp

små avlopp i kretslopp små avlopp i kretslopp källa: Cordell, Drangert and White, 2009 http://phosphorusfutures.net/peak-phosphorus 100% 90% 80% 70% 60% BDT Fekalier, papper Urin 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kväve Fosfor Kalium Lagar

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Policy för enskilt avlopp. Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28

Policy för enskilt avlopp. Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28 Policy för enskilt avlopp Antagen av bygg och miljönämnden 2009-04-21, 28 Kontakt Upplands-Bro kommun Kundcenter 08-581 690 00 Furuhällsplan 1 196 81 Kungsängen www.upplands-bro.se 1 Inledning Denna policy

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......

Läs mer

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2 RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2010-03-04 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Inledning... 3 2.1 Miljöbalken...

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Även följande miljömål kan kopplas till enskilda avlopp; Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Dnr. 2008/mn 0374 Datum 08-12-02 1(10) Policy för enskilda avlopp i Syftet med denna policy är dels att säkerhetsställa en enhetlig bedömning och handläggning på förvaltningen. Samtidigt som det tydliggör

Läs mer

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket Förslag till nya regler om slam Linda Gårdstam Naturvårdsverket Naturvårdsverket fick regeringsuppdrag Uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna för en hållbar återföring av fosfor. Vad vi har gjort:

Läs mer

Möjligheter och risker vid samrötning

Möjligheter och risker vid samrötning RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB

PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROJEKTBESKRIVNING Projektnr. (ifylles av Avfall Sverige) Projekttitel Sökande (kommun, företag etc.) Hållbart kretslopp små avlopp LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROBLEM / SYFTE Bakgrund Inom avfallsbranschen

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2013/790/Nm Malmö den 17 april 2014 REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Läs mer

Ansökan / anmälan av enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll Ansökan / anmälan skickas eller lämnas in till miljökontoret (adress se nedan).

Ansökan / anmälan av enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll Ansökan / anmälan skickas eller lämnas in till miljökontoret (adress se nedan). Samhällsbyggnadsförvaltningen ver. 060815 1 (5) Ansökan / anmälan av enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll Ansökan / anmälan skickas eller lämnas in till miljökontoret (adress se nedan). Läs noga igenom

Läs mer

Avloppspolicy för Hofors kommun

Avloppspolicy för Hofors kommun Avloppspolicy för Hofors kommun Denna policy skall ligga till grund för Miljö- och hälsoskyddskontorets handläggning av avloppsärenden. Det finns ett antal regler i Miljöbalken (MB), Förordningen om miljöfarlig

Läs mer

din guide till enskilt avlopp

din guide till enskilt avlopp din guide till enskilt avlopp www.avloppsplatsen.se I Sveriges avlånga land finns många fastigheter utanför gränsen för kommunala avlopp. Dessa behöver någon form av enskilt avlopp och det är till dig

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun Diarienummer: 676/2014-424 Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun -Sara Berglund18 november 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail)

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun Resultat av tillsyn 2017 2018-05-28 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun Fastställd av Miljö och Stadsbyggnadsnämnden 2013-04-18, 130 Miljö och Stadsbyggnad Miljöavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Kretsloppsprojekt i Sverige

Kretsloppsprojekt i Sverige Kretsloppsprojekt i Sverige Avloppsfraktioner från små avlopp 1 Projekt om små avlopp i kretslopp Nätverksträff inom Kunskapscentrum små avlopp. Örebro 2011 Handbok för små avlopp och kretslopp, 2012.

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25 Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten.

Läs mer

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor

Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Bakgrund. Hållbart nyttjande av fosfor Uppdatering av Aktionsplan för återföring av fosfor ur avlopp Naturvårdsverkets svar på RU. Linda Gårdstam Miljörättsavdelningen Enheten för Miljöfarlig verksamhet Bakgrund senast år 2015 ska minst 60

Läs mer

Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås

Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås En möjlighet för dig som ska göra nytt avlopp, fått krav på hög skyddsnivå eller har toalett till sluten tank. Näring i ett lokalt kretslopp Illustration Uddevalla

Läs mer

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har

Läs mer

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Enskilda avlopp 2014-2017 Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Innehåll Bakgrund... 2 Situationen idag... 2 Varför ska vi rena avloppsvatten?... 3 Smittämnen... 3 Näringsämnen... 3 Status i vattendrag...

Läs mer

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun

Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Policy för små avloppsanläggningar i Katrineholms kommun Antagen 2007-06-14 av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Syfte och omfattning...3 2.1 Syfte... 3 2.2 Definitioner...

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Enskilt avlopp. Information till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanordning

Enskilt avlopp. Information till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanordning Enskilt avlopp Information till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanordning Innehåll Inledning 3 Hur kommer jag igång? 4 Vilka avloppsanordningar kräver en kostnadskalkyl? 4 Från planering

Läs mer

Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden

Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden DELEGATIONSBESLUT Datum Regnr. Ärendegrupp 2017-12-11 2017-881-2 823 Delg 18:1 Handläggare Direktval 0960-165 30 VITTJÅKK AVLOPPSANLÄGGNING CAMPINGEN

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost Vad är det för skillnad på rötrest, biogödsel och rötslam? Svar: Rötrest produceras vid en biogasanläggning genom att biologiskt lättnedbrytbara

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället. Regeringsbeslut I:9 2012-02-02 M2012/317/Ke Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag om hållbar återföring av fosfor Regeringens beslut Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av

Läs mer

Status spredt bebyggelse i Sverige

Status spredt bebyggelse i Sverige Status spredt bebyggelse i Sverige Avløpskonferansen små avløp, store utfordringer på Campus Ås 23-24 maj 2018 Åsa Gunnarsson & Margareta Lundin Unger 2018-05-30 1 Upplägg Roller och ansvar Hur vi tillsynsvägleder

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2016 2017-02-20 Lina Westman 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Anslag av protokollet (51)

Anslag av protokollet (51) 2018-07-03 1 (51) Plats och tid Stadshuset Vetlanda, kl 13.20-14.20 Beslutande Tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Roger Eriksson (VF) ordförande Jan Bengtsson (S) 1:e vice ordförande Håkan Thydén

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer

Läs mer

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp. Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.

Läs mer

Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun

Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun Så kan avloppsfraktioner återföras till kretsloppet - redovisning av en pilotstudie för Kungsbacka kommun Kretsloppsseminarium Kungsbacka den 31 maj 2013 Ebba af Petersens & Marika Palmér Rivera WRS Uppsala

Läs mer

Certifiering av avloppsslam

Certifiering av avloppsslam Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning... 1 1. Lagstiftning... 2 1.1 Miljöbalken... 2 1.2 Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7... 2 1.3 Förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön... 2 1.4 EU:s

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

ANTAGET AV MILJÖ-OCH BYGGNÄMNDEN 2007-09-12. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun

ANTAGET AV MILJÖ-OCH BYGGNÄMNDEN 2007-09-12. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun ANTAGET AV MILJÖ-OCH BYGGNÄMNDEN 2007-09-12 Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten.

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2015 2016-06-07 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Avlopp i kretslopp i Uddevalla. Anna Thorén

Avlopp i kretslopp i Uddevalla. Anna Thorén Avlopp i kretslopp i Uddevalla Anna Thorén 2017-11-20 Avlopp och kretsloppspriset 2016 Idag driver Uddevalla kommun ett av Sveriges mest tongivande arbeten med att realisera ett småskaligt system med sorterande

Läs mer

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner 2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel 6 september 2012 Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 08-7875156, sunita.hallgren@lrf.se Ansvarig kretsloppsfrågor Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Läs mer

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region September 2011 Energikontoret i Mälardalen AB äger och driver projektet Biogas Öst Denna rapport har tagits fram som en del av projektet InfraBiogas

Läs mer

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan Anna Maria Sundin Linköping 7 mars 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan och återföring av fosfor

Läs mer

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin

FOSFORFÄLLOR. - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin FOSFORFÄLLOR - Tömning och omhändertagande! Jenny Westin Om Avfall Sverige Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning Vi har Sveriges kommuner, eller deras kommunbolag som medlemmar,

Läs mer

Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp

Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp YTTRANDE 1(12) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Miljö- och energidepartementets diarienummer: M2016/02191/Nm Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2017 2018-05-28 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med

Läs mer

Användning av slam från kommunala reningsverk

Användning av slam från kommunala reningsverk Användning av slam från kommunala reningsverk Knutpunkten för utbildningar inom De svenska reningsverken producerar ca. 1 miljon ton slam per år - 70 kg per ansluten person och år Viktigt med rätt slam

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016

Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016 Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016 området mellan Stigåsa och Rörvik Foto: Illustration från avloppsguiden.se Licens: Copyright 2016-08-19 Sammanfattning Under juni månad

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Riktlinjer om enskilda avlopp

Riktlinjer om enskilda avlopp Riktlinjer om enskilda avlopp Antagna av miljönämnden 2008-03-05 18 och 2009-04-07 24 Postadress Besöksadress Telefonväxel Organisationsnummer Bankgiro Plusgiro 791 83 FALUN 023-830 00 21 20 00-22 21 218-0289

Läs mer