BATTERIER Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk,

Transkript

1 BATTERIER Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk,

2 SAMMANFATTNING Blybatteriet är det vanligaste och billigaste batteriet på marknaden, men kräver mest underhåll av användaren. VRLA-batterier behöver inte påfyllas med vatten och släpper inte ut gaser. Gelbatterier har en s.k. deep cycle -funktion och har ca 4 gånger längre livslängd än blybatterier. Nickel-kadmiumbatteriet har nästan dubbelt större specifik värmekapacitet än blybatterier, men är ca tre gånger dyrare. I vårt scenario fokuserade vi på batteriet i första hand. Vi insåg att av faktorerna på vilken batterityp vi skulle använda var priset den största faktorn. INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BATTERIETS UPPBYGGNAD Grunduppbyggnaden Den kemiska processen OLIKA BATTERITYPER Blybatteri VRLA Batteri (Valve regulated lead acid) Nickel-kadmiumbatteri (NiCd) Nickel-metallhybridbatteri (NiMH) SCENARIO Beräkningar Val av batterier Alternativ Alternativ Alternativval DISKUSSION SLUTSATS REFERENSFÖRTECKNING BILAGA HIOF Sida 2

3 1. INLEDNING I denna rapport är huvudämnet batterier. Vi kommer att se på vilka typer av batterier som kan lämpa sig för ett självproducerande hus (gällande elektrisk energi). Vi kommer att gå igenom den principiella uppbyggnaden för ett batteri samt de mest lämpliga batterityperna för vårt ändamål. Vi kommer också att presentera ett scenario och göra kostnadsberäkningar för detta. 2. BATTERIETS UPPBYGGNAD 2.1 GRUNDUPPBYGGNADEN En viktig sak att tänka på är att ett batteri inte lagrar energi i elektrisk form, utan i kemisk form. Här nedan presenteras grunduppbyggnaden för ett blybatteri (Hollembeak, 2007). Blybatteriet är uppbyggt med sju olika grundkomponenter: Positiva plåtar Negativa plåtar Separatorer Låda Cellkombinerare Elektrolyt Poler En plåt, antingen positiv eller negativ, är gjord från början av ett rutnät. Rutnäten är generellt gjorda av blylegeringar, vanligtvis antimon (Sb, nummer 51 i det periodiska systemet). Man tillsätter ca 5-6 % antimon för att öka rutnätets hållbarhet. Nätet är själva ramkonstruktionen med kontaktflikar högst upp. Rutnätet har horisontella och vertikala nätstavar som skär varandra med korrekta vinklar, se figur 1 (Hollembeak, 2007) (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 a) (Holdö, 1994). Figur 1. Batteriets ramkonstruktion (Hollembeak, 2007) HIOF Sida 3

4 De negativa och positiva plattorna är placerade växelvis i varje cellelement, se figur 2. Varje cell består av 9 till 13 plåtar. Plåtarna är isolerade från varandra med separatorer med ett mikroporöst material, se figur 2. Sen så kopplas de positiva plåtarna ihop med varandra och de negativa plåtarna med varandra. För att koppla ihop plåtarna används cellkombinerare, se figur 2. Ett vanligt bilbatteri på 12 volt är uppbyggt av sex celler som är seriekopplade, se figur 2. Genom att koppla cellerna i serie förblir strömkapaciteten av cellen och cellspänningen densamma. När varje cell producerar 2.1 V vardera, så blir den totala spänningen 12.6 V. Cellkombinerarna bildar då en positiv pol och en negativ pol, detta visas i figur 3 (Hollembeak, 2007). Cellelementerna är nedsänkta i celler fyllda med en elektrolytlösning. Elektrolyten består av svavelsyra som är utspädd med vatten. Elektrolyten är också ledande och reaktiv. Batterilådan är gjord av polypropylen, hårdgummi och vanliga plastmaterial. Det är viktigt att batterilådan klarar av extrema temperaturväxlingar, vibrationer och syraabsorption. Cellerna sitter på upphöjda stöd på botten av lådan. Genom att höja upp cellerna, bildas det kamrar på botten av lådan som fångar sedimentet som flagnar av plattorna. Om inte sedimentet skulle finnas i dessa kamrar så skulle det börja leda ström över plattorna och kortsluta cellen. Eftersom ett blybatteri släpper ut vätgas när det laddas så har lådans lock blivit försedd med ventiler (Hollembeak, 2007) (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 g). Figur 2. Batteriets plåtar, separatorer samt cellkombinerare (Hollembeak, 2007) HIOF Sida 4

5 Figur 3. Batteriets poler samt översikt (Hollembeak, 2007) 2.2 DEN KEMISKA PROCESSEN För att aktivera batteriet så tillsätts en elektrolytlösning. Denna lösning förorsakar de kemiska reaktionerna att ske mellan blyperoxiden på de positiva plattorna och svampblyet ( sponge lead är ett metalliskt bly som fått en svampliknande form av minskning av bly salter, eller genom att komprimera finfördelat bly) på de negativa plattorna. Elektrolytet är bäraren som förflyttar strömmen mellan de positiva och de negativa plattorna genom separatorerna. Specific gravity (är vikten av en given volym av en vätska delat med samma volym av vatten, vatten har specific gravity på 1.000) på ett fullt laddat batteri är vid 27 C. Det betyder att elektrolytet är gånger tyngre än samma volym av vatten. När batteriet urladdas så blir densiteten mindre, för att det blir mer som vatten. Därför ger densiteten på elektrolytet en indikation av hur bra batteriet är laddat (Hollembeak, 2007) (Dictionary, Websters Online, 2010). HIOF Sida 5

6 3. OLIKA BATTERITYPER Här presenteras generellt några olika batterityper kan lämpa sig för vårt ändamål och som finns kommersiellt tillängliga. 3.1 BLYBATTERI Denna typ av batteri är den vanligaste och billigaste på marknaden när man behöver en stor energikapacitet. Den finns i flera utföranden som s.k. våta och Valve regulated lead acid (VRLA) batterier. Våta batterier innehåller en elektrolys bestående av 64 % destillerat H 2 O och 34 % H 2 SO 4. Dessa batterier är i behov av kontinuerligt underhåll för påfyllande av H 2 O pga. förångning och avdunstning. De kallas också öppna batterier för de har oftast ett ventilationshål och korkar för påfyllning av destillerat H 2 O, därför sker montering av dessa så att de alltid står upprätt. Lämpliga användningsområden är där det behövs stora strömmar under en kort tid t.ex. hos en startmotor på ett motorfordon. Blybatterier har en nominell cellspänning på 2.1 V. I figur 4 ser man ett blybatteri med sex celler som ger en nominell spänning på 12.6 V, varenda cell har en gul kork för påfyllning av destillerat H 2 O. (Larminie & Lowry, 2003) (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 c) (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 f) Figur 4. Blyackumulator (MDS Battery, 2010) I tabell 1 kan man se de nominella specifikationerna för ett blybatteri, dessa uppgifter är ju dock generella och kan variera kraftigt beroende på tillverkare. Tabell 1. Nominella parametrar för blybatterier (Larminie & Lowry, 2003) Specifik energi Wh.kg -1 Energidensitet Wh.L -1 Specifik effekt 250 W.kg -1 Nominell cellspänning 2 V Amperetimme effektivitet 80 %, varierar med urladdningstiden och omgivningstemperaturen Inre resistans Ω per cell för 1 ampertimme cell Arbetstemperatur Rumstemperatur, dålig prestanda i kallt väder Självurladdning 2 % per dag Antal livscykler Upp till 800 till 80 % kapacitet Laddningstid 8 h (men uppladdning till 90 % på 1 h är möjligt) HIOF Sida 6

7 3.1.1 VRLA BATTERI (VALVE REGULATED LEAD ACID) VRLA batterier är täta förseglade batterier som inte behöver påfyllning av H2O eftersom detta är omöjligt. De kan monteras i alla positioner och släpper inte ut ångor. De har en säkerhetsventil (därav valve regulated benämningen) som förhindrar explodering av batteriet, se figur 4. Säkerhetsventilen öppnar om trycket i batteriet blir för högt (detta kan bero på t.ex. överladdning) och släpper ut eventuella gasbildningar. Detta gör förstås batteriet lite sämre. Om säkerhetsventilen inte fungerar så kan trycket öka i batteriet tills den spränger (fig.4). Det finns två typer av VRLA batterier, s.k. underhållsfria batterier och gel batterier. När man talar om Non-spillable och low pressure venting system menar man VRLA. (Larminie & Lowry, 2003) (Hollembeak, 2007). Figur 4. Exploderat batteri (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 c) Figur5.VRLA Underhållsfritt batteri (AVM Traders) Underhållsfria batterier använder en annan sammansättning hos plattorna än vanliga blybatterier. Näten består av antingen kalcium, kadmium eller strontium som reducerar förångningen upp till 97 %. Varenda plåt är paketerad och förseglad från tre sidor med ett separerande hölje som består av plast. Genom att inkapsla plåten i ett hölje så blir den isolerad och det reducerar flagningen av det aktiva materialet från plåten. I figur 5 syns ett batteri med kalciumnät (Hollembeak, 2007). Gelbatteri (eller också kallat rekombinationsbatteri) innehåller ingen flytande vätska. Elektrolyten är gel liknande och består av H 2 SO 4 och silikastoft. Cellerna kan vara cylindriskt formade som på batteritet i figur 6 och har separatorer mellan näten som absorberar upp elektrolyten. Fördelar med denna batterityp är att den klarar av extrem urladdning och uppladdning (deep cycle) utan att ta skada. Det finns också andra batterimodeller som klarar av deep cycle men det beror på tillverkaren. Dess livslängd är också ca 4 gånger längre än våta blybatterier. Om lådan går sönder så läcker ingen farlig elektrolyt ut eftersom den är en gel. Det finns också gelbatterier som har samma utformning som vanliga våta blybatterier, se figur 7 (Hollembeak, 2007) (Larminie & Lowry, 2003) (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 f) Figur 6. Cylinderformat batteri (LEAB) Figur 7. VRLA Underhållsfritt batteri (LEAB) HIOF Sida 7

8 3.2 NICKEL-KADMIUMBATTERI (NICD) Nickel-kadmium batterier har nästan dubbelt så bra specifik energikapacitet som blybatterier. De mycket mera robusta och har ett stort temperaturområde de kan arbeta i. Nickel-kadmiumbatterier använder NiOOH (Nickel syre hydroxid) för den positiva elektroden och metallisk kadmium för den negativa elektroden. Fördelar med detta batteri jämfört med ett blybatteri är den långa urladdningstiden, temperaturområdet, livslängden samt den korta laddningstiden. Dessa fördelar gör dock att priset för detta batteri blir ungefär tre gånger priset för blybatteriet. En nackdel med NiCd batteriet är också den låga cellspänningen (1.2 V). I tabell 2 kan man se de nominella specifikationerna för ett NiCd batteri, dessa uppgifter är ju dock generella och kan variera kraftigt beroende på tillverkare. NiCd batterier finns också av typen valve regulated, se figur 8 (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 e) (Larminie & Lowry, 2003). Tabell 2. Nominella parametrar för NiCd-batterier (Larminie & Lowry, 2003) Specifik energi Wh.kg -1 Energidensitet Wh.L -1 Specifik effekt 125 W.kg -1 Nominell cellspänning 1.2 V Amperetimme effektivitet Bra Inre resistans 0.06 Ω per cell för 1 ampertimme cell Arbetstemperatur -40 C till + 80 C Självurladdning 0.5 % per dag Antal livscykler 1200 till 80 % kapacitet Laddningstid 1 h, snabbuppladdning till 60 % kapacitet på 20 min är möjligt Figur 8. Valve Regulated NiCd battery (SBS, 2006) HIOF Sida 8

9 3.3 NICKEL-METALLHYBRIDBATTERI (NIMH) Nickel-metallhybridbatterier är ganska lik NiCd-batteriet med den skillnaden att den använder sig av en väteabsorberad metallhybrid för den negativa elektroden. Detta resulterar i att tungmetallen kadmium (Cd) inte används och detta ses så men stor fördel. Egenskaperna är också ganska lika som NiCd men den har lite högre specifik energikapacitet och kan laddas lite snabbare. En nackdel med detta batteri är att den självurladdas otroligt snabbt, ca 5 % per dag. Den är lite dyrare än NiCd batteriet och har samma cellspänning (1.2 V). I tabell 3 kan man se de nominella specifikationerna för ett NiMH batteri, dessa uppgifter är ju dock generella och kan variera kraftigt beroende på tillverkare. NiMH batterier finns främst för elektriska bilar, se figur 9 (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 f) (Larminie & Lowry, 2003). Tabell 3. Nominella parametrar för NiCd-batterier (Larminie & Lowry, 2003) Specifik energi Energidensitet Specifik effekt Nominell cellspänning Amperetimme effektivitet Inre resistans Arbetstemperatur Självurladdning Antal livscykler Laddningstid 65 Wh.kg Wh.L W.kg V Ganska bra 0.06 Ω per cell för 1 ampertimme cell Rumstemperatur upp till 5 % per dag 1000 till 80 % kapacitet 1 h, snabbuppladdning till 60 % kapacitet på 20 min är möjligt Figur 9. NiMH-battery som används I Toyota Prius (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 f) HIOF Sida 9

10 4. SCENARIO 4.1 BERÄKNINGAR Vi tänker oss ett självproducerande hus som får elektricitet från solceller och från vindkraft. Värmebatterierna i huset är vattenburna och värmebatterivattnet samt bruksvattnet värms upp med vedeldning. Vi har tänkt oss att huset skall kunna lagra energi så det räcker för åtminstone en vecka, för det kan ju hända att det är mulet och vindstilla en längre tid. Om man har överskottsenergi skall det också finnas en möjlighet att sälja strömmen till stamnätet. Vi kommer endast att se på batterierna i denna rapport och inga kringliggande komponenter förutom en inverter. Detta för att inverterns verkningsgrad inverkar på den installerade batterikapaciteten. 4.2 VAL AV BATTERIER Vi har genom tabeller och egna antaganden beräknat oss fram till en elförbrukning på ca 120 kwh/vecka, se bilaga 4. Eftersom våra batterier har en likspänning (DC) så behövs en inverter för omvandla den till en växelspänning (AC). Om vi antar att man någon gång använder all elektronisk utrustning samtidigt så bör invertern kunna ge ut max 13 kw, se bilaga 4. Invertrar i denna storleksklass har en verkningsgrad på ca 90 % och kräver oftast en inspänning på 48 V. Detta betyder att den installerade batterikapaciteten bör vara ca 120 kwh/0.90 som blir ca 130 kwh. Dessa värden på elförbrukningen är ju förstås riktvärden för ett medelhushåll och inga exakta värden (Energirådgivningen, Kraftfält Norr, 2003). Vad man bör tänka på nu vid val av batterier är främst energikapacitet, spänning, investeringskostnader, säkerhet samt livslängd. En bra fördel som vi har i hus är att omgivningstemperaturen är ca +20 C konstant, så vi behöver inte bry oss om temperaturvariationer som kan inverka på batteriets kapacitet. Angående säkerhet så måste det tas i beaktande om batterierna avger giftiga gaser. Spänningen bör vara 48 VDC för det är den spänning som invertern är lämpad för. Man måste ju också tänka på sådana saker som den totala batterivolymen och placeringen av dem, de blir troligtvis lagt i ett teknikutrymme i huset (Drives, MLT) (Hollembeak, 2007) ALTERNATIV 1 Ritar 2V/400Ah Long Life VRLA Battery är ett encelligt batteri med en cellspänning på 2 V, se figur 10. Laddningen på 400 Ah är definierad med en urladdnings tid på 10 h dvs. 4.0 A. Den har en uppskattad livslängd på 18 år med stabil prestanda. Batteriet tål överladdning, överurladdning, vibrationer och skock. Batteriet är klassificerad som Non-Spillable och har ett Low pressure venting system (se kap 3.1.1). Volymen på batteriet är ca cm 3 ( cm * cm * cm * 24)=13635 cm 3. Pris $ (ca 1070 NOK). (Battery, At, 2010) HIOF Sida 10

11 4.2.2 ALTERNATIV 2 Sonnenschein Solar Series Gel Battery 2V400Ah är ett underhållsfritt VRLA-batteri med 5 års garanti (fig.11). Detta batteri har utformats för ultrahöga cykliska applikationer och gör det därför perfekt till sol- och vindkraftverk. Urladdningsströmmen på 100 timmar är 4.0 A och volymen är cm 3 (12.6 cm * 20.8 cm * 47.5 cm * 24)= dm 3. Pris $650 (ca 3830 NOK) (Energy Matters, 2007). Figur 10. Ritar batteri (Battery, At, 2010) Figur 11. Sonnenschein batteri (Energy Matters, 2007) ALTERNATIVVAL Båda alternativen har ju en energikapacitet på 800 Wh (2V*400Ah) och med 24 stycken seriekopplade celler så får vi en total energikapacitet på Wh (24*2V*400Ah). Alternativ 1 är mycket billigare med en total investeringskostnad på ca $4400 (25900 NOK), (24*$181.79) än alternativ 2 med en total investeringskostnad på ca $15600 (91800 NOK) (24*$650). Hos alternativ 2 är laddningen given vid en urladdningstid på 100 h vilket lämpar sig bättre för vår applikation, eftersom belastningen fluktuerar kraftigt. Det som är bra är båda är av typen VRLA så de förhindrar utsläpp av syre och väte (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 f) (Battery, At, 2010) (Energy Matters, 2007). Om man tänker att man placerar alla batterier på golvet så tar alternativ 1 upp 0.89 m 2 ( m * m) och alternativ m 2 (0.126 m * m), så denna faktor spelar inte så stor roll eftersom de inte upptar så mycket plats. Tillverkaren för alternativ 1 lovar en livslängd på ca 18 år men ger ingen garanti, medan gelbatterier i allmänhet har längre livstid än dränkta förseglade blybatterier. Det utlovas ju dessutom en 5 års garanti för alternativ 2 (Larminie & Lowry, 2003). Vårt val blir alternativ 1 pga. priset. Eftersom att man kan byta ut alternativ 1 två gånger för att uppnå samma investeringskostnad som alternativ blir detta vårt val. När prisskillnaden är såhär stor så har de andra faktorerna icke så stor betydelse. HIOF Sida 11

12 DISKUSSION I denna rapport så utgick vi från bilbatterier eftersom de är kommersiellt tillängliga och har en stor energikapacitet. För principen för t.ex. ett blybatteri är nog den samma även om den är lämpad för olika användningsområden. De beräkningar som vi nu har gjort angående vårt scenario är ju baserade på fakta och antaganden så de stämmer inte precis med verkligheten för den varierar ju från fall till fall, detta är endast ett exempel. Vi har ju nästan endast fokuserat på batteriet när det gäller scenariot, det finns otaliga komponenter som man ännu måste ta i beaktande för att konstruera ett sådant system, allt från dimensioneringen på vindturbinerna och solcellerna till mätutrustning för att sälja elektricitet till stamnätet. Om vi skulle ta alla olika komponenter och faktorer i beaktande skulle vi förlora den röda tråden, för i denna rapport fokuserar vi oss endast på batteriets synvinkel i scenariot. Vi hade ett stort problem att finna en lämplig inverter för Norges IT-system på stamnätet, dvs. 230V mellan faserna och ingen N-ledare. De flesta invertrar var lämpade för TN-Csystem som finns t.ex. i Finland, där man har 400 VAC mellan faserna och 400 VAC mellan 3 FAS- och PEN-ledare. Vi antog att verkningsgraden för en inverter lämpad för IT-system är densamma som en lämpad för ett TN-C-system dvs. ca 90 %. Vi antog också att inspänningen är 48 VDC (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 b) (Wikipedia, The Free Encyclopedia, 2010 d) (Drives, MLT). Valet av batterityp för vårt scenario var svårt för det är svårt att få prisinformation för batterier från olika tillverkare, för i slutändan är det ju priset som är den mest väsentliga faktor i batterivalet. Om man ville ha information måste man troligtvis göra en förfrågan på produkterna och detta har vi inte gjort. Men vi konstaterade efter en del sökande att det är mest lämpligt att använda enskilda celler på 2 VDC och sedan koppla ihop den så man får önskad spänning. De celler som var vanligast på marknaden var av typen VRLA och VRLA gel. Vi hade önskat att kunna överväga en NiCd-cell också men ingen prisinformation fanns till förfogande. En NiMh-cell skulle icke ha varit bra för detta scenario eftersom de har en självurladdningsfaktor på ca 5 % per dag. NiMh-celler mera lämpliga för elektriska bilar pga. att deras egenskaper är snäppet bättre än NiCd-cellers (se kap. 3.1 & 3.2). SLUTSATS Det som har mest inverkan på en investering är priset. Även om många andra faktorer har betydelse så har priset i slutändan mest betydelse. Den batterityp som lämpar sig mest för vårt ändamål är NiCd-typen. Detta pga. att den är relativt billig och kan lagra stora mängder energi jämfört med andra batterier. En stor fördel med vårt scenario om man jämför med batterianvändningen i bilar är att temperaturen är konstant ca +20 C. Det batteri vi valde kostade ca 1070 NOK per styck och har en kapacitet på 800 Wh. HIOF Sida 12

13 REFERENSFÖRTECKNING AVM Traders. (u.d.). Batteries. AWM Traders - Power solutions: Battery, At. (2010). Deep Cycle Batteries. At Batt: Dictionary, Websters Online. (2010). Sponge Lead. Websters Online Dictionary: Drives, MLT. (u.d.). Alternative Energy Systems. MLT Drives: Energirådgivningen, Kraftfält Norr. (2003). Spartips för hemmet. Lapplands kommunalförbund: Energy Matters. (2007). Deep Cycle Batteries; Sonnenschein. EM - Energy Matters: Deep Cycle Batteries Holdö, L. (1994). Batteriskolen - Batteriet: Den moderne strömkilde. Oslo: Elektronikk, Teknisk Presse A.S. Hollembeak, B. (2007). Automotice Electricity & Electronics: 4th Edition Classroom Manual. New York: Thomson Delmar Learning. Larminie, J., & Lowry, J. (2003). ELECTRIC VEHICLE TECHNOLOGY: EXPLAINED. West Sussex: John Wiley & Sons, Ltd. LEAB. (u.d.). Exide Batteries. LEAB - Solutions for mobile energy: MDS Battery. (2010). Battery for motorcycles. MDS Battery: SBS. (2006). Sealed Ni-Cd Batteries (VRPP Series). SBS - Storage battery systems: Wikipedia, The Free Encyclopedia. (2010 a). Antimony. Wikipedia, The Free Encyclopedia: Wikipedia, The Free Encyclopedia. (2010 b). Earthing System. (Wikimedia Foundation, Inc) Wikipedia, The Free Encyclopedia: Wikipedia, The Free Encyclopedia. (2010 c). Lead-Acid Battery. (Wikimedia Foundation, Inc) Wikipedia, The Free Encyclopedia: Wikipedia, The Free Encyclopedia. (2010 d). Mains power around the world. (Wikimedia Foundation, Inc) Wikipedia, The Free Encyclopedia: Wikipedia, The Free Encyclopedia. (2010 e). Nickel-Cadmium Battery. (Wikimedia Foundation, Inc) Wikipedia, The Free Encyclopedia: Wikipedia, The Free Encyclopedia. (2010 f). Nickel-metal Hydride Battery. (Wikimedia Foundation, Inc) Wikipedia, The Free Encyclopedia: Wikipedia, The Free Encyclopedia. (2010 g). Sediment. Wikipedia, The Free Encyclopedia: HIOF Sida 13

14 Wikipedia, The Free Encyclopedia. (2010 f). VRLA Battery. Wikipedia, The Free Encyclopedia: HIOF Sida 14

15 BILAGA 1 Tabell över elförbrukning i hus Enhet Nominell Effekt (W) Användning Medelförbrukning per år (kwh) Medelförbrukning per vecka (kwh) Matförvaring Frys, ny 300 l 120 (termostat) 380 7,31 Kylskåp, nytt 140 l 100 (termostat) 165 3,17 Kök Brödrost min/dygn 31 0,60 Vattenkokare min/dygn 36,5 0,70 Diskmaskin ggr/vecka ,15 Elvisp min/vecka 2 0,04 Hushållsassistent tim/vecka 23 0,44 Kaffebryggare tim/dygn 292 5,62 Mikrovågsugn min/dygn 65 1,25 Spisfläkt tim/dygn 55 1,06 Spis: platta min/dygn 360 6,92 Spis: ugn tim/vecka ,54 Städ och tvätt Dammsugare eller strykjärn tim/vecka 52 1,00 Tvättmaskin tim/vecka 208 4,00 Belysning, TV och radio Lågenergilampa 11 3 tim/dygn 12,1 0,23 Lysrörslampa 11 3 tim/dygn 12 0,23 Lysrör 36 3 tim/dygn 39 0,75 Radio eller video 40 1 tim/dygn 15 0,29 TV tim/dygn 204 3,92 Dator tim/dygn 120 2,31 Skrivare (vänteläge) 30 3 tim/dygn 33 0,63 Skrivare (vid utskrift) min/dygn 49 0,94 Övrigt Hårtork tim/vecka 52 1,00 Kupévärmare tim/dygn/vinter 360 6,92 Motorvärmare tim/dygn/vinter 180 3,46 Rakapparat 10 5 min/dygn 0,3 0,01 Max nominell effekt: W Totala medelförbrukningen per vecka: Max realistisk effekt: W (en uppskattning) Källor: 1) Enkla tips och råd som påverkar dina elkostnader, Vattenfall 120,50 kwh 2) Egna antaganden (Energirådgivningen, Kraftfält Norr, 2003) HIOF Sida 15