Kriser/krishantering utifrån vad som hände i Oslo den 22/7
|
|
- Jörgen Olof Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÄLDRE TIPS FRÅN COACHEN/FALLBESKRIVNINGAR Kriser/krishantering utifrån vad som hände i Oslo den 22/7 Det har väl knappast undgått någon vad som skett i Oslo och på Utøya den 22 juli. En oerhörd tragedi och ett trauma för alla som befann sig på skräckens ö. Nu ska dessa personer leva vidare och komma in i vardagen igen, så gott det nu kan gå. Nedan följer ett antal frågor kring detta med kriser och krishantering. Vad är det viktigaste att tänka på när man är med om en kris som den i Oslo & på Utøya? Det beror på vilken nivå man talar om. Det finns organisationsnivå, samhällsnivå, grupp- eller individnivå. Vad gäller organisations eller samhällsnivå har det väl inte undgått någon att Jens Stoltenberg hanterat det bra. En lagom mix mellan att vara landsfader och också väldigt personlig och besökt människor och viktiga platser. Även i media har han varit en klippa. På gruppnivå: håll ihop grupperna och låt dem finnas tillsammans tills det är dags att åka hem. Vad gäller individer skall man inte kasta på dem krisgrupper utan låt dem få sin trygghet det vill säga åka hem till de sina, så småningom möjligen låta dem träffas så att de kan förstå vad som hänt eventuellt i form av avlastningssamtal. Att följa upp är också en viktig del i processen. Kan du beskriva de olika faser som följer på en svår kris? De gamla traditionella faserna kallades chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas samt nyorienterings-fas. De byggde på Johan Cullbergs teori om traumatiska krisers utveckling. Man sade att ett normalt krisarbete pågick cirka ett år. Naturligtvis finns avvikelser från detta både kortare och längre tid. Det här talade man om historiskt också fast man inte benämnde faser. Man hade ju sorgeåret tidigare efter att någon gått bort. I vår nya krisutbildning (se Vårsta diakonigårds hemsida: talar vi om andra begrepp. Bland annat rambruten och ramintegrerad osv. Den utbildningen är spännande eftersom den utgår från ny forskning och vänder upp och ner på en del vi tidigare trott. Jag ska inte orda om den här men för någon som jobbar med kriser är den nog nödvändig för att veta vad som har hänt nu inom forskningen eftersom det påverkar vad vi skall göra och inte göra med människor i kris. Nyhetssändningarna handlade i stort sett enbart om tragedin i Norge under den 23 juli och natten mot söndag hade jag mardrömmar. Hur förklarar man allt sådant här för barn som kanske ser på TV (nyheterna sändes ju i stort sett i alla kanaler och alla tider på dygnet)? Man kan nog inte förklara det egentligen. Svara så gott du kan på deras frågor.
2 Däremot är det nog viktigt att man berättar att det är vanligt att man får mardrömmar när man sett på TV om sådant här. Bekräfta också att det är okej att vara litet rädd och orolig. Ett empatiskt bemötande där man inte skojar bort frågorna skulle jag säga är det bästa. Är mardrömmar för offren ett vanligt inslag vid en sådan här händelse? Hur tacklar man detta? Ja, mardrömmar kan vara en av följderna. Det pågår en sortering och bearbetning i vår hjärna så det är fullständigt normalt. Det finns inte anledning att göra något speciellt mer än det vanliga, ett bra första hjälpen bemötande, struktur och trygghet osv. Om däremot mardrömmarna blir bestående och då talar vi om ganska starka sådana som påverkar en efter 1-2 år, då kan det vara ett tecken på så kallad PTSD, det vill säga posttraumatic stress disorder. Då har vi kompetens att ta hand om det men det krävs litet annat än vanlig krishantering. Vart kan man vända sig för stöd och råd? I Sverige vid större katastrofer som denna har kommunerna beredskap även om den ser litet olika ut. Även sjukhusen har kompetens. Generellt sett skulle jag säga att kyrkan faktiskt har en ganska bra vana och beredskap att hantera dessa frågor. Människor söker ju sig också ofta dit när det är tungt i livet. På vilket sätt kan exempelvis kyrkan hjälpa till vid denna typ av kris? Dels finns människor t ex diakoner med vana att ta hand om och hjälpa människor. Sedan har vi prästerna som i och för sig också är bra samtalspartners men de har också en position så att de kan hålla i riter som också behövs. Kyrkan har även fler kompetenta medarbetare. Vi har också Svenska kyrkans kriscentrum med säte i Härnösand som förutom bred kompetens att möta människor har en av de bästa och förmodligen den bäst uppdaterade utbildningen i landet för att förbereda sig för ett kompetent krisarbete. Om man nu känner att man skulle vilja hjälpa till vid en kris vad kan man göra då? Man skall skaffa sig en grundläggande utbildning. Det är A och O. Om man inte är utbildad och känner att man vill göra en insats just när det hänt skall man kontakta de organisationer som är igång och höra om de behöver dig. Det kan vara t ex kyrkan, frivilligorganisationer som Röda Korset. De kanske ger dig en uppgift där och då som de behöver. En otroligt viktig uppgift akut är kaffekokare så underskatta inte det. Ge dig inte iväg själv och börja göra så mycket, det skapar ofta en hel del oreda när man försöker strukturera upp ett hjälparbete.
3 Hur viktigt är det med en krisplan i detta läge? Ju högre upp i hierarkin man kommer desto viktigare blir det. Man kan dock säga att en krisplan på alla nivåer är otroligt viktig för när man är stressad är det bra att ha något att hålla sig till, att improvisera ifrån. Mycket kan man förbereda t ex checklistor, telefonlistor på viktiga personer och organisationer, larmlister och så vidare. Se bara till att de är ständigt uppdaterade. En liten låda med kontorsmaterial, ljus osv skadar inte heller. Vad ska en sådan plan innehålla? Som sagt beror detaljeringsgraden på vilken nivå vi är i organisationen. Men en del av det jag nämnt ovan bland annat. Kan man anlita dig till att ta fram och skriva en krisplan? Ja, det kan man använda mig till. Vill du ha hjälp med en krisplan? Du når Stefan Brattfeldt via formuläret på sidan "Kontakta Stefan" här på hemsidan. Du kan också ringa honom på nummer: Fallbeskrivning: problematik i ledningsgruppen Chefen för ett medelstort företag kontaktar dig för att det har uppstått problem i ledningsgruppen. Två nya personer har anställts och dessa båda kommer inte överens med den övriga gruppen. Totalt är det nio personer i ledningsgruppen inklusive chefen, som alltså är den som kontaktat dig. När du frågar om vad exakt som är problemet får du följande information: De nyanställda är kvinnor och yngre än övriga i gruppen (samtliga män). Kvinnorna tycker att mötena som ledningsgruppen har kan effektiviseras och fokuserar bara på detta under sammankomsterna. Detta innebär att frågorna som egentligen ska diskuteras och besluten som egentligen ska tas hamnar i skymundan. De nyanställda tycker att det är viktigare att prata om formen för alla möten och riktlinjer för hur dessa möten ska se ut. De övriga i ledningsgruppen tycker att det fungerat fint tidigare och vill inte ha någon förändring. Hur gör du för att gå vidare med detta och hitta en lösning?
4 "Här måste man göra skillnad på analys och åtgärd. Jag skulle börja med att intervjua de två kvinnorna, ett par manliga deltagare samt chefen för att få en bild av situationen. Detta eftersom jag just nu bara har chefens bild. Man skulle kunna tänka sig att det handlar om: Man har olika förväntningar på mötena och på varandra. Man har inte gjort några spelregler för hur vi skall vara mot varandra. Normal gruppdynamik dvs det som sker när nya kommer in i en redan befintlig grupp, vilket kan leda till maktkamper, subgrupperingar osv. I samband med det kan det finnas genus och åldersinslag dvs äldre män kontra yngre kvinnor. Man kan dessutom tänka sig ytterligare perspektiv, men eftersom detta är ett fiktivt fall (ändå ganska vanligt) så utgår jag från min analys. Jag samlar gruppen med chefen under minst en dag (det blir oftast två dagar) och reder ut vilka förväntningar vi har på varandra i ledningsgruppen och gör dessutom spelregler för hur vi skall förhålla oss till varandra. Vi benar upp vad vi ser som fungerar bra respektive mindre bra och reder ut det, inklusive vad vi vill ha ut av mötena och hur de skall se ut. Jag skulle prata gruppdynamik och ledarskap så att de får titta på sin grupp utifrån det. Oftast kan en grupp analysera sig själv rätt bra och bedöma var de befinner sig i gruppdynamiken och komma med åtgärdsförslag. Där kan man också titta på genus och ålder och diskutera betydelsen av detta i gruppen. Jag skulle också träna feedback så man har verktyg för kommunikation. Till sist är det viktigt med en uppföljning." Fallbeskrivning: chefen med dubbla budskap Du får ett telefonsamtal från en person som arbetar på ett dataföretag med totalt femton anställda. Killen som ringer är utsedd till talesperson för resten av de anställda, alla datakonsulter, som har problem med chefen. När du frågar om exakt vad som är problemet får du följande information: Chefen är en medelålders man med en mycket speciell ledarstil. Han har varit chef under fem års tid och de anställda har för varje år som gått retat sig mer och mer på hans ledarstil. Under de första åren teg alla anställda och lät chefen göra som han
5 ville, men den senaste tiden har man tagit upp problemen till diskussion utan synligt resultat. Du får några exempel på chefens ledarstil: Han säger att alla anställda är välkomna med synpunkter och förslag till hur arbetet ska skötas och hur besluten ska tas inom organisationen och han har infört månadsmöten för detta ändamål. Men när någon ger förslag lyssnar han aldrig utan kör över dessa personer, detta oavsett vem som kommer med förslagen. Han säger att det inte fungerar med flera personer som ska ha beslutande rätt. Han informerar alla anställda, gång på gång, om det öppna klimatet som råder på arbetsplatsen. Att det är 'högt i tak' och att dörren alltid är öppen och att de anställda alltid kan komma till chefen med sina synpunkter eller om problem uppstått. Men dörren till chefens rum är alltid stängd och när någon har knackat på och kommit till chefen med synpunkter eller problem viftar han bort det och pratar om annat. De anställda har tagit upp problemen vid flera tillfällen och chefen svarar alltid samma sak: jag ska ta till mig detta och försöka göra på ett annat sätt. Sedan fortsätter han på samma spår igen. Han tar helt enkelt inte till sig den feedback han får. Hur gör du för att gå vidare med detta och hitta en lösning? "Chefen behöver i det här fallet bli medveten om hur han/hon uppfattas av gruppen. Därefter behöver gruppen och chefen träffas under ledning. Det som behöver tas upp är förväntningar på varandra, det vill säga hur vi vill att det ska fungera mellan gruppens medlemmar och mellan chefen och gruppen. Det behövs träning i feedback där det ges möjlighet att under kontrollerade former ge feedback till varandra hur vi upplever varandra. Alla får tillfälle att ge varandra. En annan möjlighet är att chefen sätter sig i "heta stolen", dvs alla får möjlighet att öppet ge honom/henne feedback. Det kräver dock en hel del mod från chefen och en vilja att sitta och ta emot. Det förutsätter också att chefen vet hur situationen ser ut i förväg dvs hur medarbetarna ser på honom/henne. I ett ärende som detta är det ett måste med tät uppföljning för att se hur det fortgår."
6 Fallbeskrivning: chefen med mötessabotörer i gruppen Du får ett samtal från en chef som behöver anlita dig till att lösa ett stort problem inom organisationen. Samtalet mellan er lyder så här: Berätta mer om problemet. Vad består det i? Jag är ekonomichef och har femton personer under mig. Varje vecka har vi ett möte för att informera varandra och vad som pågår, hur pass långt vi kommit med våra arbetsuppgifter och så vidare. Dessa möten är mycket uppskattade och vi har alltid haft en stor gemenskap. Men nu har något förändrats? Ja. Vi har mötessabotörer i gruppen! Jaha. Vad kan du berätta om dessa så kallade mötessabotörer? För tre månader sedan anställde vi tre nya personer på ekonomiavdelningen. Två tjejer och en kille, nyutexaminerade. Duktiga, drivna och hungriga. Gruppdynamiken förändrades i och med detta. Några som tidigare hade tagit för sig mycket slutade plötsligt att delta i diskussionerna. Dessa tre nyanställda tog all plats. Det blev för mycket och på bekostnad av övriga gruppmedlemmar. Nu fungerar mötena inte alls. Varför? Alla andra sluter sig som musslor. Stämningen är hård, kall och nästan fientlig. Jag kan inte längre hantera detta! Med denna information i bagaget blir du ombedd att komma dit för att försöka hjälpa till. Vad gör du? "Jag skulle begära att få en dag med teamet. Vi skulle diskutera spelregler och förväntningar på varandra. Därefter skulle jag prata om olika personligheter och beteenden. Det brukar ha god effekt för förståelse av varandras drivkrafter. En av de viktigaste genomgångarna blir teorin om gruppdynamik, förslagsvis FIRO eller Susan Wheelans modell för att belysa hur grupper utvecklas. Detta verkar vara ett typiskt fall när gruppmedlemmar som är nya har lämnat den första fasen och börjat ta för sig mer i gruppen vilket oftast rubbar maktbalansen. Om man belyser detta teoretiskt kan gruppen själv pricka ut var den befinner sig. Därefter brukar det vara ganska enkelt att föra en diskussion kring vad gruppen behöver nu. En uppföljning efter cirka 1 månad brukar vara bra för att se att gruppen är på väg åt rätt håll samt att det kan behövas göras nya överenskommelser mellan gruppmedlemmarna. Ibland räcker inte detta men då får man ta ett nytt ställningstagande efter att vi sett hur gruppen har utvecklats."
7 Diskussion kring FIRO modellen & Susan Wheelans modell Berätta om FIRO-modellen! Den skapades på 50-talet av den amerikanske psykologen Will Schutz. FIRO står för Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Den är försvenskad och gjord till grupputvecklingsmodell men var från början mer av en individmodell. Den handlar om att grupper genomgår olika faser i en utveckling och att dessa faser går att förutsäga. Hur många faser finns det? Det finns tre huvudfaser och två små faser. Berätta mer! Den första fasen kallas tillhöra, den andra rollsökning och den tredje samhörighet/öppenhet. Mellan tillhöra och rollsökning finns en liten flik som kallas gemyt och mellan rollsökning och samhörighet finns en annan mindre fas som heter idyll. Varför är det viktigt att kunna veta vilken fas en grupp befinner sig i? Vitsen med att kunna läsa en grupp är ju att om jag vet vilken fas en grupp befinner sig i och är en duktig ledare så kan jag anpassa min ledarstil efter gruppens behov. Det finns nämligen en ledarskapsmodell som man kan koppla till FIRO. Berätta mer om första fasen i FIRO! I första fasen i FIRO som heter tillhöra så ska man som ledare använda mycket struktur. Det är också viktigt att förstå att man som ledare inte behöver vara likadan hela tiden. Vi säger att det är en grupp om tio personer som är inne i fas två och så kommer två nya personer till gruppen. Vad händer? Då hamnar man på ruta ett igen och börjar om från den allra första fasen, som kallas tillhöra. Det spelar ingen roll om personer tillkommer eller försvinner, samma sak sker. Hela tiden så rör sig gruppen i dessa olika faser fram och tillbaka. Berätta om Susan Wheelans modell! Den liknar FIRO till strukturen men har lite annorlunda namn på faserna och också något fler faser. Det som är hennes styrka är att den är vetenskapligt förankrad.
8 Finns det något mer som skiljer modellerna åt? Bland annat har Susan Wheelan och Will Schutz inte samma åsikter om vad som krävs för att en ny grupp ska bildas. Wheelan säger att man måste ersätta minst 50% av gruppen medan Schutz anser att det räcker med att ersätta en person så går gruppen tillbaka i tillhörafasen. Där håller jag med Will Schutz. Några avslutande ord om FIRO? Det handlar om pusselbitar. I den första fasen lär man känna varandra och känner sig för. I den andra fasen så kommer vi till rollsökning och det är då det kan uppstå problem. Vi kanske konkurrerar om samma uppgifter eller så är det två personer som är för lika. Här behöver chefen finnas på plats och lyssna. Det är i denna fas som vi snackar skit om varandra och som subgrupper bildas. Det är viktigt att chefen sätter upp mål så att alla jobbar åt samma håll. Vissa behöver beröm och andra gränssättning. Det är nämligen i denna fas vi testar gränser som vi satt upp i tillhöra. I den sista fasen kan man jobba målinriktat, med målstyrning. Man kan göra målbild med resurser och ansvar. Det är i denna fas vi kan prata om coaching på allvar och det är också nu vi kan tillämpa den demokratiska ledarskapsstilen. Om kommunikation Ordet "kommunikation" kommer ursprungligen från latinets communis, gemensam, via communicare, meddela (Källa: Wikipedia). Att det inte är speciellt enkelt att kommunicera alla gånger är väl de flesta människor medvetna om. Hur många av oss har inte någon gång varit med om att vi sagt en sak, på ett för oss självklart och tydligt sätt, medan motparten inte har förstått vad vi har sagt? Hur många gånger har vi inte upplevt att vi pratar för döva öron eller talar till en vägg? I en organisation eller i ett företag, oavsett storlek, ska människor försöka nå ett gemensamt mål. Hur skapar man då en god kommunikation? Stefan Brattfeldt har svaren så här kommer tipsen från coachen! 5 konkreta tips för att skapa en god kommunikation Lyssna! När någon pratar är det viktigt att vi verkligen lyssnar på vad den personen säger, utan
9 förutfattade eller redan bestämda åsikter. Att vi verkligen tar in det som faktiskt sägs och är öppna. Vara mentalt närvarande! Med detta menas att vi ska vara där och lyssna medvetet och aktivt, inte sitta och tänka på annat eller på andra sätt vara frånvarande mentalt. Ej enbart tänka på det verbala utan än mer på det andra! En mycket stor del av det vi kommunicerar sker faktiskt inte med orden och det vi säger utan på helt andra sätt. Kroppsspråket och det som sägs mellan raderna är oerhört viktigt att också fästa vikt vid. Tänk också på det här när någon talar med dig, eller för den delen när du själv talar. Läs in personen mitt emot dig! Vem är det du pratar med? Scanna av och känn in människan. Det gäller alltså att försöka läsa in personen du kommunicerar med och på så sätt anpassa ditt sätt och din kommunikation efter vem du pratar med. Kolla att du förstått! Detta är väldigt viktigt för här brister vi ofta då denna punkt lätt glöms bort. När du har lyssnat på någon som talat med dig, upprepa då vad denne har sagt och checka av. Har du uppfattat allt på rätt sätt? Är det vad den personen har sagt? Likaså kan du berätta vad du tycker och tänker och be motparten att upprepa det du sagt. På det här sättet kan du undvika missförstånd. Tips från coachen vilka aspekter ska en organisation tänka på i samband med en kris? Tsunamin, Estoniakatastrofen, 11 september-attacken. Alla dessa kriser lamslog människor i hela världen. Ilska, sorg, skuldkänslor, svårigheten att förstå varför det hände. Tankarna är många i en sådan situation. Hur agerar man när en kris inträffar och hur ska en organisation tänka? Stefan Brattfeldt har svaren! Vilka aspekter ska en organisation tänka på i samband med en kris?
10 När något sker så tänk till innan du agerar så att du gör någon form av målanalys av vilka som egentligen behöver hjälp och vilken hjälp det handlar om. Ha ingen övertro till specialisterna för du kan hantera mycket själv. Ungefär 98% klarar kriser och sorger själva. Underskatta inte människors behov i kris, exempelvis behovet av att vara tillsammans. Fallbeskrivning: Den mobbade marknadschefen Du anlitas till att hålla i chefsutbildningen på ett medelstort företag med 100 anställda. Företaget har fem olika avdelningar: ekonomi, IT, marknad/pr, administration och drift/produktion. Inom ramen för chefsutbildningen ska du arbeta med en grupp om totalt tretton olika chefer inom en rad olika arbetsområden. Du kommer att hålla i en utbildning som pågår under en vecka. Redan under ditt första möte med gruppen märker du att något inte står rätt till. Tolv av cheferna sitter bredvid varandra och småpratar och stämningen verkar god. Men chefen för marknadsavdelningen sitter på en långsida och stolarna närmast henne, på båda sidor, gapar tomma. Hon deltar inte i småpratet och stirrar mest ner i sina papper. Du noterar detta, men påbörjar din utbildningsdag. Rätt snabbt märker du fler saker. När marknadschefen någon gång öppnar munnen lyssnar inte övriga chefer, eller avbryter marknadschefen. Du ber samtliga deltagare att respektera din regel om att när någon pratar så lyssnar alla andra samt att inte avbryta någon som talar. Någon mumlar det beror väl på om den som pratar säger något vettigt men du kan inte urskilja exakt vem som sa detta. Under fikapauser och lunch märker du samma tendenser. Marknadschefen sitter ensam vid ett eget bord och äter. Resten av gänget sitter tillsammans, pratar och skrattar. Någon gång då och då ser du hur personerna vid det andra bordet blänger mot marknadschefens bord. Det viskas, tisslas och tasslas samtidigt. Helt klart är att något pågår. Vad gör du?
11 "Ibland är det svårt att agera som utomstående konsult om du inte har mandat från ledningen. Är jag inhyrd för att arbeta med gruppen för att få dem att fungera bättre är det givet att jag ganska omgående under första dagens eftermiddag eller kväll sätter mig ner med högste chefen. Dels för att redogöra för vad jag lagt märke till och höra om hon/han är medveten om detta, dels om det är något som vi skall ta i, vilket det förhoppningsvis borde vara eftersom det så uppenbart påverkar gruppen och dess arbete. Dessutom tror jag att ingen chef vill att det skall pågå något dylikt utan vill att någon tar i det. Jag skulle nog i detta fall prata med den "utsatte" och höra hur marknadschefen upplever det så vi inte sätter igång något som denne person inte är införstådd med. Om mandatet blir klart, dvs jag får börja arbeta med dessa relationer skulle jag lyfta detta på nästa dags morgon. Det finns flera sätt att göra det på. Dels kan jag säga vad jag sett, dels kan man ge gruppen tillfälle att reflektera över hur gruppen fungerar. Det finns ett antal olika scenarier här beroende på vad jag får höra av marknadschefen och högste chefen. Jag skulle nog förorda starkt att vi tar i detta omgående eftersom att sticka huvudet i sanden och låtsas som ingen ting oftast är den sämsta strategi man kan ha över huvudtaget. Är det väldigt grava missförhållanden är det viktigt att chefen också "agerar chef" och klarar ut vad hon/han tolererar och förväntar sig av sina närmsta chefer. Här är det väldigt mycket situationsanpassat vad jag får höra av de inblandade på kvällen vilken typ av åtgärd som görs i gruppen dagen efter. Är bara mandatet klart så gör jag något eftersom ett sådant här förhållande alltid är det som påverkar gruppen i allt de skall göra och både relationer och effektivitet blir lidande."
Om chefsutbildning/ledarskap
ÄLDRE TIPS FRÅN COACHEN/FALLBESKRIVNINGAR Om chefsutbildning/ledarskap Denna gång handlar "tips från coachen" om chefsutbildning och ledarskap. Dessa frågor kommer att tas upp. Vad innebär en chefsutbildning?
Läs merÄLDRE TIPS FRÅN COACHEN & FALLBESKRIVNINGAR
ÄLDRE TIPS FRÅN COACHEN & FALLBESKRIVNINGAR Tips från coachen: jag vill arbeta inom området personalutveckling hur g ör jag? Funderar du på en karriär inom yrkesområdet personalutveckling? Här kommer tips
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merGruppdynamik enligt Firo
www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merLedarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org
Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får
Läs merPATRULLTID & PYJAMASBÖN
PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,
Läs merKommunikation och beteende
Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs mer7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL
7 MISSTAG DU BÖR UNDVIKA VID DINA MEDARBETARSAMTAL YESbox Talent www.yesboxtalent.se info@yesboxtalent.se 1. Att inte vara ordentligt förberedd Medarbetarsamtal har du haft 100 gånger, tänker du. Dina
Läs merSkillnaden mellan att coacha enskilda
Dags att ta steget från individuell coachning till coachning av grupper I dag är det helt legitimt att gå till en professionell coach för att få hjälp med att utveckla sin egen potential. Många har insett
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merGruppers utveckling. Fundamental Interpersonal Relations Orientation. Will Schutz. FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation.
Gruppers utveckling Fundamental Interpersonal Relations Orientation Will Schutz FIRO; Fundamental Interpersonal Relations Orientation Will Schutz Vem styr? Gemyt Idyll Får jag? Vill jag? Relationer Samarbete
Läs merVärderingsövning -Var går gränsen?
OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning
Läs merInformation om ledarskapskursen. Ledarskap för att motivera grupper
2014-05-13 Information om ledarskapskursen Ledarskap för att motivera grupper VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Ledarskap för motivera grupper! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merenkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011
Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.
Läs merMarie Oskarsson Helena Bergendahl
Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merLedarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013
Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap
Läs merPositiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Läs merKursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merOm man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merE&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se
and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merVad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt
sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av
Läs merRollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?
1 (6) FIRO Gruppens utveckling Will Schultz, en amerikansk psykolog, utvecklade denna teori, som han kallade FIRO, Fundamental Interpersonal Relationship Orientation, när han gjorde en studie för bl a
Läs merKrishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation
Krishanteringsplan för Förbundet Vi Ungas riksorganisation Antagen av förbundsstyrelsen 3 juni 2006 Reviderad av förbundsstyrelsen 18 maj 2013 1. Inledning Det här är en krishanteringsplan för Förbundet
Läs merMolly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.
Förföljaren Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Var på din vakt och håll ögonen öppna, med sylvassa naglar
Läs merAllan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor
sidan 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max är en kille som bor ute på landet med sin mamma och pappa. En kväll störtar ett rymdskepp nära deras hus. I rymdskeppet finns en Alien. Max
Läs merLedarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad
GUNNAR WISMAR Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad Auktoritär ledarstil Leder gruppen med fast hand mot målet Tar alla beslut och allt ansvar Sätter alla mål Kväser
Läs merSune slutar första klass
Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA
Läs merKommunikation för bättre ledarskap
Kommunikation för bättre ledarskap Lönsamma och livskraftiga företag med medarbetare som jobbar mot gemensamma mål och som mår bra skapas av medvetna, lyhörda och tydliga chefer. För att nå dit är det
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin
sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merErik står i mål Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit
Läs merUF 7 Ledarskap och samarbete. Alla i UF tränar si8 ledarskap
UF 7 Ledarskap och samarbete Alla i UF tränar si8 ledarskap Ledarskap och samarbete Hur får vi alla a8 arbeta åt samma håll? Vad gör vi om någon avviker från den väg som vi har stakat ut? Hur är du själv
Läs merLärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén
sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merProjektgruppens utveckling
Projektgruppens utveckling Sida 1 Om projektgruppens utveckling En grupp med ett gemensamt mål genomgår huvudfaserna osäkerhet, rollsökning och mognad. Mellan huvudfaserna finns de konfliktlösa övergångsfaserna
Läs merKapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.
Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot
Läs merLyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.
Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag
Läs merRetorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Läs merGrupprocessen. Kapitel ur Ledarskap i vår tid
Grupprocessen Kapitel ur Ledarskap i vår tid Annika Ryman Studieförbundet Vuxenskolan 2014 För att kunna vara en bra ledare och utöva ett gott ledarskap gäller det att ledaren har kunskap om gruppers utveckling
Läs merUtveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School
Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School EIO Ledarskapsprogram Så här tycker några av deltagarna om vad programmet haft för omvälvande betydelse
Läs merNu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan
Läs merINTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR
INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger
Läs merBläddra vidare för fler referenser >>>
Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet
Läs merDu är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson
sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill
Läs merE: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?
A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merCRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE
CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE YESbox Talent www.yesboxtalent.se info@yesboxtalent.se Vad används SCARF modellen till? SCARF modellen är ett tankeverktyg som gör dig medveten om de faktorer
Läs merjonas karlsson det andra målet
jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland
Läs merTherese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011
Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merEndagskurser i relationsutveckling
Endagskurser i relationsutveckling Bygg på dina kunskaper Självinsikt (SDI) Grupputveckling, samarbete och feedback Chefskap och situationsanpassat ledarskap Kommunikation och konflikthantering Personlig
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merLedarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?
Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS
Läs merLärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen
SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,
Läs merKapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant
Läs mer1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter
1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.
Läs merEngagerade medarbetare skapar resultat!
Föreläsningsanteckningar Berit Friman, vd Dale Carnegie Sverige 11 februari 2015 Engagerade medarbetare skapar resultat! Berit Friman är en av Sveriges mest erfarna föreläsare och utbildare inom områdena
Läs merLedarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar
Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merKom igång med utbildningen säkervardag.nu!
GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merLEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.
Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.
Läs merLyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Läs merLärarrummet för lättläst lattlast.se/larare
Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa
Läs merPlanering inför, under och efter en anställningsintervju
Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt
Läs merUtvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014
Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.
Läs merDet goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.
Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen. I boksamtalet vill jag att de andra i gruppen ska- ha ett mordiskt intresse, brinnande blick, öronen på skaft och
Läs merUtveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School
Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merDitt professionella rykte är din främsta tillgång
Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får
Läs merSju små sagor. i urval av Annika Lundeberg
Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merCoachande ledarskap. Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november. Enköpingshälsan AB 2011-08-18
Coachande ledarskap Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november Enköpingshälsan AB 2011-08-18 Psyko nånting? Medvetande Intellekt Beteende Tankar Känslor Perception Minne Vilja Vad är coaching? Att samtala
Läs merHa rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:
Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merEn samling övningar för att komma igång med samtal
En samling övningar för att komma igång med samtal Sammanställda av Karin Sjögren, Göteborg, 2010 Övning 1 Spegling - Enkel: säga samma sak tillbaka 2 personer en berättar och en speglar - Jag har en röd
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs mer