Anvisningar BIDRAG TILL EKONOMIBYGGNADER AV ENKLARE TYP

Transkript

1 Anvisningar BIDRAG TILL EKONOMIBYGGNADER AV ENKLARE TYP LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län

2 2

3 Varför ett stöd till ekonomibyggnader? Under det tidiga 1900-talet var en majoritet av Sveriges befolkning sysselsatta inom jordbruksnäringen. Det gör att vi alla på ett eller annat sätt kan känna en tillhörighet. Kanske var det mormor och morfar som hade jordbruk eller deras mor och far. På 100 år har dock jordbruket genomgått stora förändringar och idag omfattas denna befolkningsandel endast av några få procent. Fortfarande finns stora möjligheter i Sverige att uppleva sina rötter. Dagens kulturlandskap med dess ännu så länge bevarade variation av landsbygdsbebyggelse speglar i hög grad det jordbruk som fanns före alla strukturomvandlingar. Tyvärr har flera av dessa byggnader inte längre samma givna plats i produktionen som tidigare vilket gör dem olönsamma att ta hand om. Ändå har byggnaderna en viktig funktion som fysiska dokument för att berätta om utvecklingen av jordbruket. Därför har Länsstyrelsen i Västmanland ett stöd som kan sökas för mindre åtgärder som förhoppningsvis gör att de står i många år till. Hur ska man tänka vid en renovering Landsbygdens ekonomibyggnader har genom alla år fram till idag uppförts av material som varit tillgängliga i omgivningen. Huvudparten av materialen har hämtats från egna marker och egen produktion. Därför är det viktigt att lära känna sin byggnad innan man startar en upprustning. Låt material som vittnar om den lokala variationen vara kvar, t ex halmen under taket i jordbruksbygd, vass i kustbygd eller varför inte tegel som producerats av ett småskaligt tegelbruk i närheten. Även rester av en helhet kan ge viktig historisk information. Gör därför hela tiden avvägningar så att så mycket av byggnadens tidigare historia kan berättas. Det är också därför som man bör sträva efter att så långt som möjligt ha kvar originalmaterialen i byggnaden. Bäst resultat får man om arbetena utförs med samma hantverksteknik och materialslag som ursprungligen använts. För att stoppa ett förfall och rädda en byggnad från förödelse kan det dock i vissa fall vara berättigat att exempelvis skyddstäcka en byggnad på enklaste sätt med plåt. Om man spar så mycket som möjligt av den äldre konstruktionen lämnar man möjlighet till efterkommande att återställa byggnaden i ett senare skede. Ofta är ett sådant förhållningssätt vid upprustning även materialbesparande. Om en entreprenör med erfarenhet av denna typ av förhållningssätt anlitas brukar arbetskostnaden bli jämförbar med den för en mer standardmässig lösning. Med god kännedom om byggnadens konstruktion och skadornas orsaker och omfattning innan projektet kommer igång är förutsättningarna goda för ett lyckat resultat. 3

4 Goda råd inför renoveringen 1. Undersök hur huset såg ut från början. Hur är det byggt, med vilka material, när byggdes huset, vilken färgsättning har det, fönster, dörrar m m. 2. Tänk efter, ta Dig tid. Om Du just köpt byggnaden, använd den först en tid innan Du gör om allt. Kan Du rusta en bit i taget, gör det. Du lär Dig efterhand vad Du och huset klarar av. Förhasta Dig inte, vissa misstag kan inte repareras. 3. Fråga om råd, på fler ställen! Tro inte att den byggmästare Du frågar först kan allt, be om referenser. Utnyttja gratis rådgivning på länsmuseum. Läs alla handböcker Du kan komma över. 4. Planera. Både små och stora byggen spar pengar på planering. I ett gammalt hus kan det behövas originaldelar av hög kvalitet, eller åtminstone med det gamla utseendet. Ett måttbeställt fönster kostar sällan mer än massproduktionen, men får högre kvalitet och kan monteras med mindre kringarbete, men har längre leveranstid. Ta in offerter och referenser och beställ i god tid. 5. Kräv inte nyskick. Ett hundraårigt hus kan inte vara perfekt. Acceptera att det åldrats, fått rynkor och gråa hår. Ett nött handtag eller en sliten tröskel kan fungera i många år än och ser helt naturliga ut i ett gammalt hus. Gör inga konstlade ansiktslyftningar! 6. Låt huset vara med och bestämma. Nollställ Dig och prova husets egna förutsättningar innan Du tvingar på det en modern version. 7. Dokumentera vad Du gör. Fotografera, rita av eller mät upp före och efter ombyggnad, det kan vara till både nytta och nöje i framtiden. 8. Bevara, återanvända, spara. Spara allt som inte hindrar eller gör skada. Kasserar Du originaldelar kan det bli mycket dyrt om Du en dag ångrar Dig. Dörrar, beslag, lister m m kan återanvändas på andra ställen i huset. Ta därför loss dem försiktigt. Är det något Du inte kan ha kvar i funktion, spara dessa i lämpligt förråd, kanske nästa ägare är mer intresserad? 9. Använd traditionella material och metoder. Lita på att det som fungerat i hundratals år är bra för ditt gamla hus: tegelpannor, rödfärg, kalkbruk, linoljefärg m m. Nya material är kanske bra för nya hus. De traditionella materialen är billiga, framförallt om man räknar med livslängden, och lätta att förstå sig på. 10. Låt inte huset förfalla. Se regelbundet över tak och takavvattning, rätta till takpannor som kommit på sned, håll rent i hängrännor, stuprör och lövfällor. Håll ett öga på fönster och dörrar, de ska gå fritt i karmen, lås och haspar får inte kärva. Smörj gångjärnen! Se till målning på fasad, fönster m.m. Solen tar hårdast på sydsidan, där kan underhåll behövas med tätare intervall. Titta till grunden, att ventilerna fungerar, att marknivån inte är för hög, låt inte buskar och träd komma för nära. 4

5 Att söka bidrag Enskilda personer, kommuner, stiftelser och bolag som är ägare av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan söka statliga bidrag för vård och upprustning. Bidrag till kulturmiljövård kan lämnas till kulturhistoriskt motiverad överkostnad för bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Med det menas t ex skillnaden mellan normalt underhåll och den verkliga kostnad som uppkommer vid kulturhistoriskt bevarande. Det finns också andra kostnader som kan vara överkostnader. Det kan till exempel handla om särskilda kostnader för att behålla viktiga byggnadsdetaljer, särskilda material och viss byggnadsteknik eller bevara byggnader som saknar användning. Viljan är att så många överloppsbyggnader som möjligt ska räddas genom detta bidrag. Resurserna är begränsade vilket innebär att ansökningen genomgår en urvalsprocess och bidrag lämnas i mån av tillgång på pengar. Byggnadens kulturhistoriska värden samt typ av arbetsinsats avgör om bidrag kan lämnas till upprustning. Bidrag till värdefull bebyggelse regleras enligt Förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Är det frågan om en mycket stor reparation kan bidrag sökas från det ordinarie stödet för Bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Mer information kan fås från Länsstyrelsen. Vad gäller för stödet till ekonomibyggnader Ekonomibyggnaden Se olika exempel på ekonomibyggnader i Hjälp vid dokumentation Byggnaden bedöms utifrån det kulturhistoriska värde den har innan åtgärderna påbörjas, t ex lämnas inte bidrag för att byta en modernare fasad till en av äldre utseende. Byggnaden skall ha en karaktär av original och ursprung samt vara placerad i sitt kulturhistoriska sammanhang. Byggnader som flyttats i sen tid och till ett nytt sammanhang kan inte få bidrag. Reparationen skall göras med stor hänsyn till kulturhistoriska värden, byt t ex så lite som möjligt för att bevara originalet, det ökar det kulturhistoriska värdet på reparationen. Låt huset få vara med och bestämma! Diskutera gärna inför ansökan med byggnadsantikvarie på länsmuseet eller annan antikvarisk expertis om vad som är lämpligt att göra. 5

6 Bidraget Bidraget utgår till mindre åtgärder, t ex renovering av tak, fönster, byte av syllstockar m m som syftar till att förbättra byggnaden och därigenom överlevnaden för den. Stöd utgår med maximalt 50 % av den totala renoveringskostnaden, dock högst kr/byggnad och år. Detta förutsatt att ägaren/brukaren står för resterande 50 % av kostnaden. Ägarens insats kan förutom kostnader, bestyrkta av fakturor eller kvitton, även bestå av egen nedlagd arbetstid eller eget material till ett uppskattat marknadsmässigt värde. Se exempel på uträkningar sid 8. Bidrag lämnas endast till sådana kostnader som kan upparbetas och utbetalas under året. Upprustningsprojekt som löper över flera år måste alltså beslutas för ett kalender år i taget. Bidrag ges ej till sådana åtgärder som redan påbörjats eller utförts. Arbetena får ej påbörjas innan beslut fattats och ska vara avslutade senast 31 oktober. Länsstyrelsen har en begränsad summa att fördela och därför räcker inte pengarna till alla om det är många som söker. En utvärdering och prioritering görs efter byggnadens och områdets kulturhistorisk värde. Hantering av stödet Ansökningarna behandlas och besked om stöd lämnas senast i april. Senast 2 veckor innan arbetet påbörjas skall ett uppstartsmöte hållas med av länsstyrelsen utsedd antikvarisk expert och eventuell entreprenör. På mötet går man igenom de olika åtgärderna och hur de skall genomföras. Ett PM, som ska godkännas av Länsstyrelsen upprättas av experten, som tillsammans med beslutet blir styrande för hur arbetet utförs. Eventuella avvikelser från beslut eller PM måste godkännas av Länsstyrelsen. Efter avslutat arbete ska sökanden kalla experten till en slutlig besiktning. Utbetalning kan ske först efter det att Länsstyrelsen fått expertens slutintyg med godkännande av åtgärderna. Är något inte korrekt utfört enligt inlämnad och godkänd plan kan det bli fråga om en minskning av bidraget. Om avvikelserna blir för stora kan bidraget i värsta fall bli helt indraget. Har du en stor ekonomibyggnad I detta stöd har flertalet mindre ekonomibyggnader renoverats och står nu förhoppningsvis i många år till. Länsstyrelsen har diskuterat hur vi skulle kunna stödja även de som äger en större byggnad där helt andra resurser krävs. Dessa större byggnader är inte bara viktiga historiskt utan även miljömässigt där de tronar i landskapet. Under år 2007 genomfördes en undersökning för att ta reda på de vanligaste skadorna på större ekonomibyggnader liksom en vanlig kostnadsbild för att åtgärda de mest akuta skadorna. År 2009 var första året som länsstyrelsen avsatte medel för en provomgång med bidrag till större ekonomibyggnader. Två stycken större byggnader restaurerades med bidrag första året och därefter har vi haft möjlighet att lämna bidrag till en eller två större ekonomibyggnader varje år. 6

7 Villkoren är liksom för de mindre ekonomibyggnaderna att: Bidraget utgår till åtgärder, t ex renovering av tak, byte av syllstockar m m som syftar till att förbättra byggnaden och därigenom överlevnaden för den. Stöd utgår med maximalt 50 % av den totala renoveringskostnaden, dock högst kr/byggnad och år. Detta förutsatt att ägaren/brukaren står för resterande 50 % av kostnaden. Ägarens insats kan förutom kostnader, bestyrkta av fakturor eller kvitton, även bestå av egen nedlagd arbetstid eller eget material till ett uppskattat marknadsmässigt värde. Se exempel på uträkningar sid 8. Bidrag lämnas endast till sådana kostnader som kan upparbetas och utbetalas under året. Upprustningsprojekt som löper över flera år måste alltså beslutas för ett kalender år i taget. Bidrag ges ej till sådana åtgärder som redan påbörjats eller utförts. Arbetena får ej påbörjas innan beslut fattats och de måste vara avslutade senast 31 oktober. Ansökan Bifogade blanketter fylls i med uppgifter. En noggrann och detaljerad dokumentation av såväl byggnad som skador måste lämnas in. Detta för att minska riskerna med feltolkningar och för att få ett snabbt beslutsförfarande. Använd de medföljande mallarna för att underlätta dokumentation av byggnad och skador! Se dokumentet ansöknings handlingar. Foton på byggnaden och miljön den ligger i samt skador m m. Karta med byggnaden utmärkt med en tydlig markering t ex en punkt. Ansökningshandlingarna måste vara Länsstyrelsen i Västmanlands län tillhanda senast den 15 januari. Välkommen med din ansökan! 7

8 Exempel på uträkningar av vad som gäller vid eget arbete Egen arbetad tid värderas till 250 kr/timme exkl. moms och 312 kr/timme inkl. moms. Kostnad för egen arbetad tid räknas i det fallet privatperson är utförare alltid som självfinansiering. Det beräknade värdet för detta arbete kan räknas in i projektets totalkostnad men aldrig resultera i utbetalad lön. Egen arbetstid ska styrkas via dagbok som redovisar arbetade timmar per dag samt vilka moment som utförts. Rustas och används den aktuella byggnaden inom egen näringsverksamhet finns möjlighet till momsavdrag. När det gäller frågan om egen arbetad tid respektive möjlighet till momsavdrag i detta sammanhang är följande konstellationer möjliga: Arbete utförs inom ramen för egen näringsverksamhet (styrks med F-skattebevis samt avdragsrätt för moms) Egen arbetad tid regleras i detta fall skattejuridiskt som lönearbete vilket innebär att bidraget kan utbetalas i form av lön. Om den aktuella byggnaden rustas och används inom ramen för egen näringsverksamhet finns möjlighet till momsavdrag för utgifter. Exempel 1 Arbete utförs inom ramen för egen näringsverksamhet Eget arbete Kvitton på material Totalkostnad Bidrag: 50 % av kr = kr Eget arbete genererar i detta fall bidrag. Arbete utförs av privatperson (dvs. ej inom ramen för näringsverksamhet) Egen arbetad tid räknas i detta fall alltid som självfinansierande åtgärd dvs. den kan vara inräknad i kravet på 50 % medfinansiering. Bidrag kan dock aldrig i detta fall betalas ut som lön (se räkneexempel 2 nedan). Detta kan få till följd att ett projekt värderat till en totalkostnad om kr eller mer, där egen arbetad tid värderas till mer än 50% av totalkostnaden, och övriga kostnader understiger kr resulterar i ett bidrag som understiger kr (se räkneexempel 3 nedan). Privatperson är ej berättigad till momsavdrag. Exempel 2 Arbete utförs delvis av privatperson Eget arbete 23 tim á 312 kr (privat person) Kvitton på material Hyra byggnadsställning, kvitto Inhyrd arbetskraft, mot faktura Totalkostnad Bidrag: 50 % av kr = kr Eget arbete räknas in i totalkostnaden men understiger 50% av densamma 8

9 Exempel 3 Arbete utförs av privatperson Eget arbete 103 tim á 312 kr (privatperson) Hyra av cementblandare, kvitto Kvitton på material Eget material till redovisat värde Totalkostnad Bidrag: Trots att totalkostnaden är kr kan bidrag endast utgå för eget material respektive de kostnader det finns kvitton för; alltså kr i detta fall. Övriga utlägg (arbetstid) räknas som självfinansierade insatser eftersom utföraren gör arbetet i egenskap av privatperson och bidraget ej medger att pengar utbetalas som lön i dessa fall. Av de kronorna för eget arbete får kr räkans som självfinansierande insatser d v s lika belopp som det finns kvitton för inklusive eget material. (Eget arbete kr + hyra kr + materialkostnad kr + eget material kr = kr). Bidrag: 50% av kr = kr Totalentreprenad Totalentreprenad innebär att privatperson eller näringsidkare anlitar en entreprenör som utför allt arbete eller som i sin tur anlitar underentreprenörer för vissa arbetsmoment. Egen arbetad tid av sökanden förekommer ej i detta fall. Egenfinansiering sker i form av penningutlägg. I den mån eget material förekommer regleras detta ekonomiskt med huvudentreprenören. Den som söker bidraget i egenskap av näringsidkare är berättigad momsavdrag för utgifter medan den som söker som privatperson ej är det. Exempel 4 Totalentreprenad Inhyrd arbetskraft, mot faktura Kvitton på material Totalkostnad Bidrag: 50 % av kr = kr Exempel 4 Maxbelopp Inhyrd arbetskraft, mot faktura Kvitton på material Totalkostnad Bidrag: Trots att totalkostnaden är hela kr kan bidrag endast utgå med högst kr. Obs. Maxbeloppet är alltid kr För frågor kring momsavdrag utöver vad som redovisats ovan hänvisas till Skatteverket. 9

10 Upplysningar Vid frågor om bidrag, byggnadsvård, bidragsblanketter mm vänd Dig till: Länsstyrelsen i Västmanlands län Samhällsbyggnadsenheten Kulturmiljöfunktionen VÄSTERÅS Telefon: Råd om ekonomibyggnader och byggnadsvård lämnas av: Västmanlands läns museum Karlsgatan VÄSTERÅS Telefon: