Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua /07. Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet vad fick vi för pengarna?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua 12-3269/07. Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 - vad fick vi för pengarna?"

Transkript

1 Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua /07 Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet vad fick vi för pengarna?

2

3 FÖRORD Har Miljö- och landsbygdsprogrammet gjort den nytta det var avsett att göra eller inte? Vad fick vi för pengarna? Det är denna fråga som har stått i fokus för utvärderingen. I vilken mån vi har lyckats besvara den eller inte överlämnas till läsaren att avgöra. Det är många sidor att ta sig igenom, men det är enligt min uppfattning sidor med kvalitet och mycket information för den som är intresserad och tar sig tiden. Att dokumentet blev så långt som det blev beror till del på att vi anser att det för läsaren och framtiden är viktigt att inte bara redovisa resultaten utan även redovisa hur de framkommit; vilka material och metoder som använts, vilka dataavgränsningar som bedömts nödvändiga mm. Till min hjälp har jag haft forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU), verksamma inom de områden programmet omfattat, som anlitades för att analysera effekten av enskilda stöd. På så sätt har såväl forskningsresultat som forskarkompetens ingått i utvärderingen. Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) i Lund, med tidigare erfarenhet från utvärderingar inom området, är den andra mycket viktiga utföraren. Tack alla ni som verkligen inte haft en lätt uppgift. Även när det anvisade dataunderlaget sviktat har ni ibland lyckats vaska fram underbyggda svar genom att söka andra material och hitta kreativa analysmetoder. Mitt uppriktiga tack och uppskattning vill jag särskilt rikta till mina båda mycket skickliga och kompetenta sekreterare, Agronom Eva Kaspersson vid SLI samt PhD Jörgen Wissman vid Centrum för biologisk mångfald på SLU. Uppsala 30 oktober 2008 Rune Andersson Professor och projektledare

4

5 Sammanfattning Det utvärderade Miljö- och landsbygdsprogrammet gäller perioden Viss överlappning sker med det tidigare programmet. Insatserna är indelade i två insatsområden, I och II. Nedan ges en komprimerad sammanfattning av vad programmet och stöden enskilt åstadkommit relativt de mål som sattes upp. Insatsområde I ett ekologiskt hållbart lantbruk Ett ekologiskt hållbart lantbruk kännetecknas av ett långsiktigt utnyttjande av naturresurser utan att jordens eller vattnets produktivitet minskar samtidigt som biologisk mångfald och kulturmiljöer bevaras och där läckage av växtnäringsämnen och spridning av naturfrämmande hälso- och miljöfarliga ämnen hålls nere. En rad åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet, motsvarande ungefär 90 procent av budgeten, hade ett ekologiskt hållbart lantbruk som övergripande mål. Redovisningen nedan skiljer på ersättningar för att kompensera för jordbrukets negativa miljöpåverkan och ersättningar för att bevara jordbrukets kollektiva nyttigheter. Effekterna av kompensationsbidraget kommenteras i samband med både Insatsområde I och II. Ett minskat läckage av växtnäring och bekämpningsmedel; När det gäller miljöersättningen till ekologisk produktion uppfylldes det operativa målet om att ha tio procent av alla mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm inom ekologisk produktion. Det andra operativa målet, att 20 procent av den totala åkerarealen skulle finnas inom ekologisk produktion, uppfylldes till 84 procent. Stora delar av ersättningen har gått till vallodling i Norrland, vilket i praktiken inte inneburit någon egentlig omställning och effekten av ersättningen på läckaget kan därför endast beskrivas som marginell. Ersättningen syftade dock också till att öka den biologiska mångfalden. Avseende miljöersättning till fånggröda och vårbearbetning uppfylldes det operativa målet till 358 %, vilket antyder viss överkompensation samtidigt som det också har visat sig att kompetensutvecklingsinsatser leder till att lantbrukare ändrar sitt beteende. Åtgärden har gett gott resultat i jämförelse med flera av de andra stöden med samma syfte även om effekten per arealenhet inte blev den kalkylerade. En förklaring till detta kan vara att målsättningen byggde på antagandet om att åtgärderna skulle lokaliseras till de områden där det fanns störst förutsättningar för positiva effekter. Så blev dock inte fallet och effekten på växtnäringsläckaget blev därför lägre än den förväntade. Beroende på den stora anslutningen blev dock den totala belastningsminskningen större än förutspått.

6 Miljöersättningen för anläggande av skyddszoner uppnådde det operativa målet till 112 procent. Totalt sett utgjorde dock arealen skyddszoner mindre än en procent av den svenska åkerarealen. Den potentiella arealen är betydligt större, och år 2005 var endast tolv procent av den areal där fosforförluster skulle kunna reduceras påverkade av skyddszonernas effekter. Vissa skyddszoner har legat på ställen där de inte gjort någon nytta alls. När det gäller våtmarker har det varit svårt att särskilja effekterna av de projektstöd som kunde fås från ersättningen för själva skötseln av våtmarken. Det förefaller som att anläggandet av våtmarker till stor del har gjorts för att fånga kväve, men samma våtmarker har samtidigt förväntats bidra till den biologiska mångfalden. Sammantaget beräknas dock kvävetransporten till havet ha minskat tack vare de anlagda våtmarkerna. Den totala användningen av växtskyddsmedel (exklusive glyfosat) minskade under åren samtidigt som användningen av glyfosat ökade. Ökningen kan delvis hänföras till en ökning i andelen höstsådda grödor samt en minskad jordbearbetning, vilket kan kopplas till ersättningarna för fånggrödor och skyddszoner. De regler som funnits för vinterbevuxen mark har ökat behovet av kemisk bekämpning, och miljöersättningen har således bidragit till att användningen av växtskyddsmedel har ökat. Minskningen i användningen av växtskyddsmedel som en konsekvens av att arealen ekologisk odling har ökat uppgår endast till storleksordningen tre procent. Den ringa effekten beror främst på den stora andelen vall som de gårdar har som ställer om till ekologisk produktion. För en större effekt skulle en större andel av den ekologiskt anslutna arealen behövt ingå i växtföljder i slättbygderna. Växtskyddsmedel har inte varit tillåtet på skyddszonsarealerna, vilket har haft en minskande effekt på den totala användningen av växtskyddsmedel om än marginellt. Även kompensationsbidraget och stödet till miljövänlig vallodling har bidragit till minskningen av användningen av växtskyddsmedel, denna minskning är dock likaså relativt liten. Avslutningsvis kan konstateras att de ersättningar som var tydligt problemfokuserade hade en direkt inverkan på växtnäringsläckaget. Träffsäkerheten skulle dock ha kunnat vara större genom en bättre anpassning till var i landskapet ersättningen kunde utgå. Ersättningen till våtmarker är exempel på en arealmässigt liten ersättning som ändå haft relativt stor effekt. Retentionen av kväve var totalt 20 procent större från våtmarkerna än från den ekologiska produktionen, trots att ersättningen till ekologisk odling beloppsmässigt var mer än tio gånger större. Ett öppet landskap, biologisk mångfald och kulturmiljövärden; Det operativa målet för arealen betes- och slåttermarker uppfylldes till 96 procent. Detta är en indikation på att ersättningarna har lyckats att bevara den hävdade arealen; resultatet är att marken har hållits kvar i den önskade användningen. Det är dock svårare att bedöma själva miljöeffekterna.

7 De ersättningsberättigade betes- och slåttermarkerna har (tack vare skötselreglerna) bidragit till det övergripande målet att hålla jordbrukslandskapet öppet och därmed bevara viktiga livsmiljöer för floran och faunan i odlingslandskapet. Ersättningarna tycks ha gått till marker med hög kvalitet, det vill säga de har varit någorlunda träffsäkra. Jämförelser av betesmarker med ersättningar och betesmarker utan ersättningar visar att marker med ersättning är hävdade i större utsträckning och hyser något fler hävdgynnade kärlväxtarter och värdefulla habitatelement även om det varierar mellan olika län. Att miljöersättningarna bidrar till att bevara ett öppet landskap, skötsel av naturbetesmarker och kulturmiljöer samt att ersättningarna tycks gå till marker med hög kvalitet är dock inte liktydigt med att den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet bibehålls. För detta krävs bland annat att tillräckligt stora arealer betesmark utifrån ett landskapsekologiskt perspektiv bevaras. Så förfaller inte vara fallet idag. Ersättningen till ekologiska produktionsmetoder har sammantaget en viss positiv påverkan på den biologiska mångfalden. Några studier visar positiva samband, andra kan inte styrka detta medan inga studier kan visa negativa samband. Mycket tyder dock på att andra faktorer kan ha större inverkan på biologisk mångfald, t ex heterogeniteten på åkrarna (dess flikighet och mängden av ingående impediment) och omgivande landskap. Ersättningarna förefaller sammantaget inte ha lyckats vända den negativa trend som avseende vissa arter har pågått under en längre period. Tillgängliga uppgifter tyder på att många arter (t ex jordbruksfåglar) minskar nationellt och att arter (t ex hävdberoende kärlväxter) också minskar i betesmarkerna trots fortsatt hävd. Detta trots att arealen skött ängs- och betesmark har ökat sedan ersättningarna infördes. Utan ersättningarna skulle situationen dock troligen ha varit avsevärt sämre. Det skall betonas att utvärderingen av effekter på biologisk mångfald främst bygger på litteraturuppgifter i brist på adekvata fältdata. Kompensationsbidragets effekter på markanvändningen visade sig vara relativt små. Andelen jordbruksmark i extensiv produktion, det vill säga vallodling som inte gödslas och betesmark, förefaller inte ha påverkats nämnvärt av kompensationsbidraget. Kompensationsbidraget påverkar däremot andelen av arealen som läggs i träda och antalet nötkreatur, vilket har betydelse för förekomsten av en del ogräs och insekter och betande djur i markerna. Betande djur är en förutsättning för att bevara värdefulla betesmarker och arter knutna till dessa. Miljöersättningarnas kostnadseffektivitet; Mellan betalades totalt Mkr till fyra olika miljöersättningar ut med syfte att minska växtnäringsläckaget och användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. Med hjälp av modellberäkningar har den minskade belastningen kunnat skattas och därmed har kostnaden i form av ett riksgenomsnitt per kilo reducerat kväve kunnat beräknas. Lägst kostnad per kg reducerat kväve uppvisar våtmarkerna (43 kr),

8 därefter fånggrödor och vårbearbetning (119 kr). Kostnaden per kg reducerat kväve från ekologisk odling beror på om hela ersättningen skall anses gälla ett minskat kväveläckage eller om viss del av kostnaden skall betraktas som ersättning för ökad biologisk mångfald; ersättningen har ju båda dessa mål. Om hälften av ersättningen till ekologiskt jordbruk bokförs på kontot för ökad biologisk mångfald blir beloppet 779 kr. En bedömning av kostnadseffektiviteten när det gäller de ersättningar som skulle öka den biologiska mångfalden har inte gått att göra. Miljöersättningarna bidrar till att behålla mark i en användning som anses vara fördelaktig för biologisk mångfald (betesmark m.m) men det finns ingen utvärdering av hur stark kopplingen är mellan den markanvändning som får ersättning och kvaliteten på och utvecklingen av den biologisk mångfalden. Insatsområde II en ekonomiskt och socialt hållbar landsbygd Miljö- och landsbygdsprogrammet innehöll ingen definition av begreppet ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Inte heller hur landsbygd skall avgränsas framgick särskilt tydligt. Ekonomiskt hållbar utveckling har tolkats som att landsbygdsbaserade företag skall vara konkurrenskraftiga även efter det att insatserna har upphört och socialt hållbar utveckling har tolkats som en situation där tillräckligt många människor får inkomster via sysselsättning i sådana företag så att avfolkningen motverkas. Insatsområde II utgjorde en förhållandevis liten del av programmet, och det kännetecknas av en inbyggd målkonflikt, eftersom förbättrad konkurrenskraft, tillväxtförmåga och säkra inkomster ofta uppnås på bekostnad av sysselsättning genom att företagen övergår till mindre arbetsintensiv teknik. Det övergripande målet framstår således som ambitiöst. De åtgärder som haft sysselsättning och inkomst som övergripande mål var investeringsstödet, förädlingsstödet och projektstödet. Det har inte gått att påvisa att åtgärderna på ett avgörande sätt har bidragit till att säkra sysselsättning eller inkomster inom eller utanför jordbruksföretagen. Kompensationsbidraget förefaller ha påverkat jordbrukarnas inkomster negativt genom att förhindra att företagen i stödområdet blivit större och kunnat utnyttja stordriftsfördelar. Långt färre företag fick investeringsstöd än vad som motsvarade det operativa målet, men å andra sidan ökade investeringarna betydligt i de företag som fick stöd. Med reservation för att tidsperioden kan vara för kort för att investeringarnas fulla effekter skall ha hunnit visa sig tycks stödet inte ha haft de effekter som förväntades. Det kan vara så att investeringsstödet huvudsakligen ledde till miljöinvesteringar, vilket kan vara en förklaring till att effekter på sysselsättning och inkomster inte kunde beläggas. Det är vidare sannolikt att alla investeringar i till exempel ny produktionsteknik innebär fördelar för miljön och således kan miljöinvesteringarna ha haft en positiv effekt på det övergripande målet för Insatsområde I.

9 Startstödet hade som mål att bryta trenden mot en åldrande företagarstruktur inom jordbruket. Den svenska jordbrukarkåren liksom den grupp företagare som fått startstöd har dock blivit allt äldre i genomsnitt under programperioden. Projektstödet förefaller ha gått till företag som hade goda förutsättningar att kunna komplettera med egna resurser. För de små tjänsteföretagen finns indikationer på att projektstödet gav tillfälligt ökade inkomster. Projektstöden har i första hand gått till medelålders och äldre personer. Förädlingsstödet förefaller inte ha haft någon effekt på företagens investeringar, utan har i stället lett till en undanträngning av investeringar som skulle ha gjorts i vilket fall som helst. Det betyder att stödet inte heller i övrigt kan ha haft några positiva effekter, avseende till exempel att öka jordbruksprodukternas mervärde. Ett specifikt mål med kompensationsbidraget var att bibehålla sysselsättningen inom jordbruket. Såväl den brukade arealen som antalet jordbruksföretag har minskat i hela Sverige under programperioden. Denna minskning har varit särskilt kraftig i de områden som fått kompensationsbidrag. Kompensationsbidraget förefaller dock ha bromsat strukturomvandlingen och haft en viss positiv effekt på antalet sysselsatta inom jordbruket. Målet om bibehållen sysselsättning har därför i viss mån uppfyllts. De stödmottagande företagen kännetecknas i stor utsträckning av att de är större och bättre rustade än genomsnittet. Insatserna i Insatsområdet skulle tillämpas så att lika möjligheter för män och kvinnor främjades. Reglerna förefaller dock inte ha varit gynnsamma för kvinnliga jordbruksföretagare. Detta kan bero på att kvinnor tenderar att bedriva sina företag i mindre skala. Regeln att man måste ha sin huvudsakliga sysselsättning i jordbruksföretaget för att beviljas investeringsstöd kan antas ha exkluderat fler kvinnliga företagare än manliga. Programmets påverkan på de sociala strukturerna på landsbygden förefaller endast ha varit begränsade. Detta är heller inte konstigt med tanke på att programmets tyngd inte ligger här. Den övergripande slutsatsen från den fältstudie där programmets effekter på social hållbarhet granskades är att goda sociala effekter av åtgärderna bara varit möjliga där stöden samverkat med andra gynnsamma betingelser på lokal, kommunal, regional eller nationell nivå. Betingelserna handlar både om ekonomiska förhållanden i stort, lokala traditioner och rätt kompetens. Olika miljöstöd förefaller dock ha spelat en roll avseende att stärka en redan etablerad gemenskap i vissa landsbygdssamhällen.

10

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Uppdraget Utvecklingen på landsbygden och inom de areella näringar som berörs av Miljö- och landsbygdsprogrammet Utvecklingen inom jordbrukspolitiken Miljö- och landsbygdsprogrammet Justeringar under programperioden Tidigare genomförda utvärderingar av Miljö- och landsbygdsprogrammet RIKTLINJER OCH METOD Teoretisk grund för utvärdering av ekonomiska styrmedel Riktlinjer för slututvärderingen Slututvärderingens organisation Metoder Problem och avgränsningar i utvärderingen INVESTERINGAR I JORDBRUKSFÖRETAG Syftet med stödet - mål för insatserna Logisk interventionsgrund Utvärderingsfrågor avseende investeringsstödet Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen Resultat Syntes och slutsatser STARTSTÖD Stödets syften och användning Logisk interventionsgrund Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen 4.5 Utvärderingsfrågor, indikatorer och svar Sammanfattande svar på utvärderingsfrågorna Har stödet bidragit till företagens tillväxt? Syntes och slutsatser 100 Referenser KOMPETENSUTVECKLING Beskrivning av åtgärden operativ måluppfyllelse Logisk interventionsgrund 112 9

12 5.3 Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Dataunderlag och metod för slututvärderingen Resultat Slutsatser KULM, K2 och Grönare skog Svar på utvärderingsfrågorna med indikatorer och kriterier 125 Referenser FÖRTIDSPENSIONERING Förklaring KOMPENSATIONSBIDRAG Syftet med stödet mål för åtgärden Logisk interventionsgrund Beskrivning av stödet Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen Utvärderingsfrågor och svar Syntes och slutsatser 166 Referenser MILJÖVÄNLIGT JORDBRUK Syftet med miljöersättningarna mål för insatserna Logisk interventionsgrund och miljöersättningarnas relevans Kostnad utfall för perioden Med sikte på minskat växtnäringsläckage Sammanfattande syntes och slutsatser för ersättningar riktade mot minskat växtnäringsläckage Med sikte på minskad användning av bekämpningsmedel Sammanfattande syntes och slutsatser för stöd vars delmål varit att minska miljö- och hälsorisker av kemiska bekämpningsmedel Med sikte på öppet landskap, biologisk mångfald och kulturmiljö Sammanfattande syntes och slutsatser för ersättningarna till öppet landskap, biologisk mångfald och kulturmiljö Analys av miljöstödens kostnadseffektivitet 8.11 Sammanfattande syntes och slutsatser om miljöstödens kostnadseffektivitet Utvärderingsfrågor, indikatorer och svar 295 Referenser FÖRÄDLINGSSTÖDET Syftet med stödet mål för åtgärden Logisk interventionsgrund EU:s utvärderingsfrågor avseende förädlingsstödet Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag

13 9.5 Underlag och metod för slututvärderingen Resultat Syntes och slutsatser 368 Referenser SKOGSBRUK Syftet med stödet - mål för åtgärden Logisk interventionsgrund Kostnad utfall för perioden Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen Resultat Utvärderingsfrågor och svar Syntes och slutsatser 389 Referenser PROJEKTSTÖD Syftet med stödet - mål för åtgärden Logisk interventionsgrund Stödets användning och operativ måluppfyllelse Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen Resultat Syntes och slutsatser Svar på utvärderingsfrågorna 423 Referenser KAPITELÖVERSKRIDANDE FRÅGOR Överskridande fråga I: Hur har programmet bidragit till en stabilisering av befolkningen på landsbygden? Överskridande fråga II: Hur har programmet bidragit till att säkra sysselsättningen inom och utanför jordbruksföretagen? Överskridande fråga III: Hur har programmet bidragit till att bibehålla eller förbättra inkomstnivån i landsbygds-samhället? Överskridande fråga IV: Hur har programmet förbättrat marknadssituationen för basprodukter från jordbruk/skogsbruk? Överskridande fråga V: Hur har programmet bidragit till skydd och förbättring av miljön? Överskridande fråga VI: Hur har genomförande-åtgärderna bidragit till att maximera programmets avsedda effekter? UTVÄRDERARENS REFLEKTIONER

14 12

15 1 1. Inledning 1.1 Uppdraget Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige år i enlighet med tillämpliga EU-regler och riktlinjer och i enlighet med vad som anges i regeringens beslut Jo2007/2907 av den 4 oktober, 2007: gentemot de olika mål som finns angivna för miljö- och landsbygdsprogrammet ta upp dels de frågor som är specifika för det svenska programdokumentet, dels de gemensamma utvärderingsfrågorna och svara på de frågor och indikatorer som följer av artikel 64.2 i kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 granska hur de finansiella resurserna använts, huruvida stödet använts på ett effektivt sätt och om målen nåtts, i enlighet med artikel 64.2 i kommissionens förordning (EG) nr 817/2004. där så är möjligt göra kontrafaktiska analyser beakta halvtidsutvärderingens slutsatser, särskild uppmärksamhet skall läggas vid de åtgärder som bedömdes som svåra att analysera p.g.a. den korta tid åtgärderna hade tillämpats vid tiden för halvtidsutvärderingen lämna förslag till möjliga förbättringar av de åtgärder som ingår i landsbygdsprogrammet för perioden lämna förslag till möjliga förbättringar av de effektindikatorer som ingår i landsbygdsprogrammet för perioden Utvärderaren ska i sitt arbete även inkludera de jordbruksrelaterade åtgärderna i de svenska Mål 1-programmen som finansieras av EU:s jordbruksfonds utvecklingssektion. Dessa omfattar investeringsstöd, startstöd, förädlingsstöd samt kompetensutveckling. Utvärderaren ska följa den föreslagna struktur som anges i kommissionens riktlinjer för utvärderingar (VI/8865/99) och kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 artikel Utvärderingen ska resultera i en rapport som är skriven på svenska med en sammanfattning på engelska. Redovisningen ska ske på ett sådant sätt att den tydligt visar hur kommissionens utvärderingsfrågor besvaras. 13

16 I den mån utvärderaren önskar tillägga ytterligare frågor utöver de gemensamma utvärderingsfrågorna enligt kommissionens förordning (EG) nr 817/2004, ska detta ske i samråd med Jordbruksdepartementet. Till skillnad från halvtidsutvärderingen skall inte de administrativa rutinerna utvärderas. Utvärderaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 november Utvecklingen på landsbygden och inom de areella näringar som berörs av Miljö- och landsbygdsprogrammet 1 Landsbygden Sverige är geografiskt indelat i tre större delar. Götaland i söder och Svealand i de centrala delarna utgör vardera en femtedel av landet. Norrland utgör 60 procent av landets totala yta. Dessa tre landsbygdsområden skiljer sig inbördes mycket åt. Befolkningen är koncentrerad till de södra delarna av landet och i de nordligare delarna finns områden som är mycket glest befolkade. Variationerna i befolkningsutvecklingen i de olika landsbygdsområdena är stora. Allmänt sett är människorna på landsbygden äldre än befolkningen totalt. Unga människor, numera både kvinnor och män, flyttar för att arbeta eller studera. Könsfördelningen är ojämn, det är bara på högskoleorter och i regioncentra som det bor fler kvinnor än män. Landsbygdens värde som attraktiv miljö för boende har dock ökat, vilket visar sig i en befolkningsökning i den tätortsnära landsbygden. Även sysselsättningsgraden varierar mellan olika landsbygdsområden och mellan tätort och landsbygd. Förvärvsfrekvensen är som lägst i delar av glesbygden i norra Norrland, vissa delar av nedre Norrland och i några områden i sydvästra Skåne. Strukturomvandlingen av arbetsmarknaden har under den senaste tioårsperioden fortgått med ökad sysselsättning inom tjänstesektorn och en allt mindre andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk. De formella utbildningsnivåerna är generellt lägre på landsbygden än i tätorterna och detta är tydligast bland de yngre yrkesverksamma. Andelen individer med eftergymnasial utbildning är i tätorter cirka 30 procent och endast cirka procent på landsbygden. 1 Detta avsnitt bygger på Regeringskansliet, (2007) Landsbygdsprogram för Sverige år , och den beskrivning av landsbygden och de areella näringarnas struktur och produktion som finns där. 14

17 Villkoren för företagande skiljer sig åt mellan den mer tätortsnära landsbygden och glesbygder. Befolkningsminskningen i många områden och de långa avstånden har bidragit till en försvagning av de sociala och ekonomiska villkoren. Låg tillväxt och låg sysselsättningsgrad präglar fortfarande många av dessa områden, medan arbetsmarknaden för den tätortsnära landsbygden mer eller mindre har integrerats med tätorten. Historiskt sett har de areella näringarna dominerat företagandet på landsbygden och svarat för merparten av sysselsättningen. Den pågående strukturomvandlingen med ett minskat antal jordbruksföretag i kombination med strukturomvandlingen inom industrin påverkar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling på landsbygden. Detta ställer krav på förutsättningar för entreprenörskap, för att ett uthålligt näringsliv skall kunna utvecklas på landsbygden. Det kommer att behövas nya företag och fortsatt utveckling av befintliga företag. Kompetens och utbildning är då viktiga inslag för ett framgångsrikt företagande. Nya affärsområden och produkter kan behöva utvecklas även inom de traditionella näringarna. Sveriges nordliga läge påverkar möjligheterna att bedriva jordbruk. Det stränga klimatet och den korta vegetationsperioden norr om den 62 breddgraden och angränsande områden med liknande naturgivna förutsättningar för med sig låg skördeavkastning, snäva tidsramar för sådd och skörd, kort betessäsong samt höga byggnads- och uppvärmningskostnader. Jordbruket utgör dock fortfarande en grund, tillsammans med skogen och renskötseln, i denna del av Sverige, särskilt i inlandet, och präglar landskapet i stora områden genom att det hålls öppet. Skogsbruket och skogs- och träindustrin skapar sysselsättning på landsbygden och har stor betydelse för landsbygdens ekonomi. Generellt är skogsbrukets betydelse i den regionala ekonomin störst i glesbygdsregioner, exempelvis i Norrlands inland. Skog och skogsbruk påverkar indirekt ekonomin på landsbygden och dess attraktionskraft genom möjligheterna till jakt, fiske och naturturism. Samerna i Sverige bedriver renskötsel på drygt en tredjedel av Sveriges yta, koncentrerat till de nordligare delarna av landet. Renskötselrätten är samernas rätt att använda mark och vatten till underhåll för sina renar. Rennäringen utgår 15

18 från renens naturliga vandringsmönster och behov av naturbete vilket betyder att olika markområden nyttjas beroende på årstid, betes- och väderförhållanden. Jordbruket Sveriges totala landareal uppgår till ca 41 miljoner hektar. En relativt sett liten andel, 8 procent, utgörs av jordbruksmark, se tabell 1.1 nedan. Tabell 1.1: Markanvändningen i Sverige Markanvändning Miljoner hektar Procent Skogsmark 23,0 57 Myr- och naturliga gräsmarker 6,9 17 Berg och fjäll 5,7 14 Jordbruksmark 3,2 8 Bebyggelse 1 SCB, Markanvändningen i Sverige Den totala åkermarken i Sverige uppgår till 3,2 miljoner hektar varav ca 2,7 miljoner hektar är åker och ca 0,5 miljoner hektar är betesmark. Jordbruksmarken är koncentrerad till de södra delarna av landet. I Skåne utgör jordbruksmarken nästan halva arealen, och även i Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län är en förhållandevis stor andel, procent av ytan, jordbruksmark. I de fyra nordligaste länen utgör jordbruksmarken bara ett par procent, medan skog och fjällområden dominerar. Grödfördelningen framgår av tabell 1.2 nedan. Slåtter- och betesvall är den arealmässigt största grödan, och täcker nästan 40 procent av åkermarken. Grödfördelningen i landet varierar efter de naturliga förutsättningarna. Spannmål och oljeväxter dominerar i de södra delarna av landet, medan slåtter- och betesvall samt träda dominerar i de mellersta och norra delarna. Den ekologiskt odlade arealen uppgick år 2006 till ca hektar, varav ca hektar var certifierad. Den certifierade arealen har ökat långsammare än den totala arealen ekologisk odling. Andelen av den totala åkerarealen som är ekologiskt odlad är mindre i slättbygderna än i skogs- och mellanbygderna. (Se vidare kapitel 8 för mer information om den ekologiska odlingen). 16

19 Tabell 1.2: Markanvändning avseende de största grödorna, 2006, i hektar Produktionsområde Spannmål Oljeväxter Slåtter- och betesvall Träda Total areal, varav: Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Jordbruksstatistisk årsbok 2007, SJV Andelen huvudsakligen sysselsatta inom jordbruket har minskat sedan länge i Sverige och år 2004 utgjorde de 1,4 procent av samtliga förvärvsarbetande. Totala antalet sysselsatta inom jordbruket, både stadigvarande och tillfälligt sysselsatta, uppgick till personer år 2003, varav drygt 20 procent var heltidsarbetande. Mest betydelsefullt sett som andel av totala antalet förvärvsarbetande är jordbruket på Gotland samt i Kalmar och Hallands län. Arbetsbehovet varierar stort mellan olika driftsinriktningar. Husdjursföretagen är ofta heltidsföretag, vilket är mindre vanligt bland växtodlingsföretagen. Antalet jordbruksföretag har minskat med 25 procent sedan 1995 och uppgick enligt senaste beräkningen år 2004 till Omkring en tredjedel av företagen är heltidsjordbruk och knappt en tiondel av jordbruksföretagen är så stora att anställd arbetskraft behövs. Samtidigt som antalet företag minskar ökar den genomsnittliga storleken på företagen, både avseende areal och djurbesättningarnas storlek. Idag är den genomsnittliga storleken på jordbruken 40 ha vilket är en ökning med 26 procent sedan år De större och ofta specialiserade företagen står i dag för merparten av den samlade livsmedelsproduktionen och markanvändningen. Av den totala åkerarealen svarar företag med mer än 50 ha för närmare 70 procent. Det är framför allt bland familjejordbruken, d.v.s. små och medelstora företag som länge dominerat det svenska jordbruket, som nedläggningarna är mest omfattande. Flest jordbruksföretag har lagts ned i Götalands skogsbygder, men som 17

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006

Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 Sveriges lantbruksuniversitet Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000-2006 - vad fick vi för pengarna? ISBN 978-91-86197-01-8

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

9 Stödåtgärder. EU:s jordbrukspolitik

9 Stödåtgärder. EU:s jordbrukspolitik 9 Stödåtgärder 113 9 Stödåtgärder I kapitel 9 redovisas direktstöden till det svenska jordbruket inom ramen för EU:s jordbrukspolitik. Redovisningen omfattar även direktstöden till rennäringen samt till

Läs mer

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER Rapport från Institute for European Environmental Policy för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling November 2006

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet

Övervakningskommittén 1(22) för landsbygdsprogrammet 1(22) Övervakningskommittén 1(22) 5 oktober 2012 Lägesrapport per den 30 juni 2012 Highlights Totalt utbetalt 23 592 mnkr sedan programstart 1 339 mnkr utbetalt januari-juni 2012 77 procent beviljat av

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua 12-3269/07. Förslag till förbättringar av åtgärder och effektindikatorer för perioden 2007-2013

Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua 12-3269/07. Förslag till förbättringar av åtgärder och effektindikatorer för perioden 2007-2013 Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua 12-3269/07 Förslag till förbättringar av åtgärder och effektindikatorer för perioden 2007-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1. INLEDNING 3 1.1 Uppdraget 3 1.2 Landsbygdsprogram

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om startstöd;

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2006 Rapport 2006:19 Foto: Mats Pettersson Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2002:971 Utkom från trycket den 13 december 2002 utfärdad den 28 november

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Nytt landsbygdsprogram!

Nytt landsbygdsprogram! Nytt landsbygdsprogram! En introduktion till landsbygdsprogrammet 2007 2013 Innehåll Nytt landsbygdsprogram!...........................4 Vad är nytt i programmet?.....................4 Hur och när får

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket.

EUs strukturfonder. - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014. Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten. www.jordbruksverket. EUs strukturfonder - Hur kan forskning bidra och 6llämpas? Hav och samhälle 2014 Fredrik Palm Landsbygdsanalysenheten EUs strukturfonder 2014-2020 Europeiska havs- och fiskerifonden, EHFF Europeiska jordbruksfonden

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Landsbygdsprogram för Sverige. år 2007-2013

Landsbygdsprogram för Sverige. år 2007-2013 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden 2007SE06RPO001 16 Maj 2007 Preliminär version 1 Preliminär version

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Finansiering av miljöprojekt?

Finansiering av miljöprojekt? Finansiering av miljöprojekt? Regional utvecklingsstrategi (RUS) Finansiering Regionala projektmedel Interreg IV A Nord Landsbygdsprogrammet Regionala fonden RUS 2020 Norrbotten Strategier Regionala tillväxtprogrammet

Läs mer

Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden

Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden 2005 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd Rapport 2005:17 Foto: Mats Pettersson Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder; SFS 2010:276 Utkom från trycket den 20 april 2010 utfärdad den 31 mars 2010. Regeringen

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling Innehållsförteckning Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling... 1 Beskrivning av delåtgärd 6.1, Startstöd... 8 Beskrivning av delåtgärd 6.4. Investeringar

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren?

Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? SLI-SKRIFT 2003:5 Ekologiskt jordbruk lönsamt för jordbrukaren? Håkan Rosenqvist Livsmedelsekonomiska institutet KORT OM SLI Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) är en analysmyndighet med uppdrag att

Läs mer

Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet - Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2010 Landsbygdsföretag är mycket nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i via landsbygdsprogrammet,

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Nyheter och översikt 2013

Nyheter och översikt 2013 Nyheter och översikt 2013 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Det här kan du läsa om i broschyren...4 Här kan du få hjälp...4 Ställ frågor till oss på webben...5 Är det första gången du

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer