Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua /07. Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet vad fick vi för pengarna?
|
|
- Gustav Håkan Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua /07 Slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet vad fick vi för pengarna?
2
3 FÖRORD Har Miljö- och landsbygdsprogrammet gjort den nytta det var avsett att göra eller inte? Vad fick vi för pengarna? Det är denna fråga som har stått i fokus för utvärderingen. I vilken mån vi har lyckats besvara den eller inte överlämnas till läsaren att avgöra. Det är många sidor att ta sig igenom, men det är enligt min uppfattning sidor med kvalitet och mycket information för den som är intresserad och tar sig tiden. Att dokumentet blev så långt som det blev beror till del på att vi anser att det för läsaren och framtiden är viktigt att inte bara redovisa resultaten utan även redovisa hur de framkommit; vilka material och metoder som använts, vilka dataavgränsningar som bedömts nödvändiga mm. Till min hjälp har jag haft forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitetet (SLU), verksamma inom de områden programmet omfattat, som anlitades för att analysera effekten av enskilda stöd. På så sätt har såväl forskningsresultat som forskarkompetens ingått i utvärderingen. Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) i Lund, med tidigare erfarenhet från utvärderingar inom området, är den andra mycket viktiga utföraren. Tack alla ni som verkligen inte haft en lätt uppgift. Även när det anvisade dataunderlaget sviktat har ni ibland lyckats vaska fram underbyggda svar genom att söka andra material och hitta kreativa analysmetoder. Mitt uppriktiga tack och uppskattning vill jag särskilt rikta till mina båda mycket skickliga och kompetenta sekreterare, Agronom Eva Kaspersson vid SLI samt PhD Jörgen Wissman vid Centrum för biologisk mångfald på SLU. Uppsala 30 oktober 2008 Rune Andersson Professor och projektledare
4
5 Sammanfattning Det utvärderade Miljö- och landsbygdsprogrammet gäller perioden Viss överlappning sker med det tidigare programmet. Insatserna är indelade i två insatsområden, I och II. Nedan ges en komprimerad sammanfattning av vad programmet och stöden enskilt åstadkommit relativt de mål som sattes upp. Insatsområde I ett ekologiskt hållbart lantbruk Ett ekologiskt hållbart lantbruk kännetecknas av ett långsiktigt utnyttjande av naturresurser utan att jordens eller vattnets produktivitet minskar samtidigt som biologisk mångfald och kulturmiljöer bevaras och där läckage av växtnäringsämnen och spridning av naturfrämmande hälso- och miljöfarliga ämnen hålls nere. En rad åtgärder i Miljö- och landsbygdsprogrammet, motsvarande ungefär 90 procent av budgeten, hade ett ekologiskt hållbart lantbruk som övergripande mål. Redovisningen nedan skiljer på ersättningar för att kompensera för jordbrukets negativa miljöpåverkan och ersättningar för att bevara jordbrukets kollektiva nyttigheter. Effekterna av kompensationsbidraget kommenteras i samband med både Insatsområde I och II. Ett minskat läckage av växtnäring och bekämpningsmedel; När det gäller miljöersättningen till ekologisk produktion uppfylldes det operativa målet om att ha tio procent av alla mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm inom ekologisk produktion. Det andra operativa målet, att 20 procent av den totala åkerarealen skulle finnas inom ekologisk produktion, uppfylldes till 84 procent. Stora delar av ersättningen har gått till vallodling i Norrland, vilket i praktiken inte inneburit någon egentlig omställning och effekten av ersättningen på läckaget kan därför endast beskrivas som marginell. Ersättningen syftade dock också till att öka den biologiska mångfalden. Avseende miljöersättning till fånggröda och vårbearbetning uppfylldes det operativa målet till 358 %, vilket antyder viss överkompensation samtidigt som det också har visat sig att kompetensutvecklingsinsatser leder till att lantbrukare ändrar sitt beteende. Åtgärden har gett gott resultat i jämförelse med flera av de andra stöden med samma syfte även om effekten per arealenhet inte blev den kalkylerade. En förklaring till detta kan vara att målsättningen byggde på antagandet om att åtgärderna skulle lokaliseras till de områden där det fanns störst förutsättningar för positiva effekter. Så blev dock inte fallet och effekten på växtnäringsläckaget blev därför lägre än den förväntade. Beroende på den stora anslutningen blev dock den totala belastningsminskningen större än förutspått.
6 Miljöersättningen för anläggande av skyddszoner uppnådde det operativa målet till 112 procent. Totalt sett utgjorde dock arealen skyddszoner mindre än en procent av den svenska åkerarealen. Den potentiella arealen är betydligt större, och år 2005 var endast tolv procent av den areal där fosforförluster skulle kunna reduceras påverkade av skyddszonernas effekter. Vissa skyddszoner har legat på ställen där de inte gjort någon nytta alls. När det gäller våtmarker har det varit svårt att särskilja effekterna av de projektstöd som kunde fås från ersättningen för själva skötseln av våtmarken. Det förefaller som att anläggandet av våtmarker till stor del har gjorts för att fånga kväve, men samma våtmarker har samtidigt förväntats bidra till den biologiska mångfalden. Sammantaget beräknas dock kvävetransporten till havet ha minskat tack vare de anlagda våtmarkerna. Den totala användningen av växtskyddsmedel (exklusive glyfosat) minskade under åren samtidigt som användningen av glyfosat ökade. Ökningen kan delvis hänföras till en ökning i andelen höstsådda grödor samt en minskad jordbearbetning, vilket kan kopplas till ersättningarna för fånggrödor och skyddszoner. De regler som funnits för vinterbevuxen mark har ökat behovet av kemisk bekämpning, och miljöersättningen har således bidragit till att användningen av växtskyddsmedel har ökat. Minskningen i användningen av växtskyddsmedel som en konsekvens av att arealen ekologisk odling har ökat uppgår endast till storleksordningen tre procent. Den ringa effekten beror främst på den stora andelen vall som de gårdar har som ställer om till ekologisk produktion. För en större effekt skulle en större andel av den ekologiskt anslutna arealen behövt ingå i växtföljder i slättbygderna. Växtskyddsmedel har inte varit tillåtet på skyddszonsarealerna, vilket har haft en minskande effekt på den totala användningen av växtskyddsmedel om än marginellt. Även kompensationsbidraget och stödet till miljövänlig vallodling har bidragit till minskningen av användningen av växtskyddsmedel, denna minskning är dock likaså relativt liten. Avslutningsvis kan konstateras att de ersättningar som var tydligt problemfokuserade hade en direkt inverkan på växtnäringsläckaget. Träffsäkerheten skulle dock ha kunnat vara större genom en bättre anpassning till var i landskapet ersättningen kunde utgå. Ersättningen till våtmarker är exempel på en arealmässigt liten ersättning som ändå haft relativt stor effekt. Retentionen av kväve var totalt 20 procent större från våtmarkerna än från den ekologiska produktionen, trots att ersättningen till ekologisk odling beloppsmässigt var mer än tio gånger större. Ett öppet landskap, biologisk mångfald och kulturmiljövärden; Det operativa målet för arealen betes- och slåttermarker uppfylldes till 96 procent. Detta är en indikation på att ersättningarna har lyckats att bevara den hävdade arealen; resultatet är att marken har hållits kvar i den önskade användningen. Det är dock svårare att bedöma själva miljöeffekterna.
7 De ersättningsberättigade betes- och slåttermarkerna har (tack vare skötselreglerna) bidragit till det övergripande målet att hålla jordbrukslandskapet öppet och därmed bevara viktiga livsmiljöer för floran och faunan i odlingslandskapet. Ersättningarna tycks ha gått till marker med hög kvalitet, det vill säga de har varit någorlunda träffsäkra. Jämförelser av betesmarker med ersättningar och betesmarker utan ersättningar visar att marker med ersättning är hävdade i större utsträckning och hyser något fler hävdgynnade kärlväxtarter och värdefulla habitatelement även om det varierar mellan olika län. Att miljöersättningarna bidrar till att bevara ett öppet landskap, skötsel av naturbetesmarker och kulturmiljöer samt att ersättningarna tycks gå till marker med hög kvalitet är dock inte liktydigt med att den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet bibehålls. För detta krävs bland annat att tillräckligt stora arealer betesmark utifrån ett landskapsekologiskt perspektiv bevaras. Så förfaller inte vara fallet idag. Ersättningen till ekologiska produktionsmetoder har sammantaget en viss positiv påverkan på den biologiska mångfalden. Några studier visar positiva samband, andra kan inte styrka detta medan inga studier kan visa negativa samband. Mycket tyder dock på att andra faktorer kan ha större inverkan på biologisk mångfald, t ex heterogeniteten på åkrarna (dess flikighet och mängden av ingående impediment) och omgivande landskap. Ersättningarna förefaller sammantaget inte ha lyckats vända den negativa trend som avseende vissa arter har pågått under en längre period. Tillgängliga uppgifter tyder på att många arter (t ex jordbruksfåglar) minskar nationellt och att arter (t ex hävdberoende kärlväxter) också minskar i betesmarkerna trots fortsatt hävd. Detta trots att arealen skött ängs- och betesmark har ökat sedan ersättningarna infördes. Utan ersättningarna skulle situationen dock troligen ha varit avsevärt sämre. Det skall betonas att utvärderingen av effekter på biologisk mångfald främst bygger på litteraturuppgifter i brist på adekvata fältdata. Kompensationsbidragets effekter på markanvändningen visade sig vara relativt små. Andelen jordbruksmark i extensiv produktion, det vill säga vallodling som inte gödslas och betesmark, förefaller inte ha påverkats nämnvärt av kompensationsbidraget. Kompensationsbidraget påverkar däremot andelen av arealen som läggs i träda och antalet nötkreatur, vilket har betydelse för förekomsten av en del ogräs och insekter och betande djur i markerna. Betande djur är en förutsättning för att bevara värdefulla betesmarker och arter knutna till dessa. Miljöersättningarnas kostnadseffektivitet; Mellan betalades totalt Mkr till fyra olika miljöersättningar ut med syfte att minska växtnäringsläckaget och användningen av bekämpningsmedel i jordbruket. Med hjälp av modellberäkningar har den minskade belastningen kunnat skattas och därmed har kostnaden i form av ett riksgenomsnitt per kilo reducerat kväve kunnat beräknas. Lägst kostnad per kg reducerat kväve uppvisar våtmarkerna (43 kr),
8 därefter fånggrödor och vårbearbetning (119 kr). Kostnaden per kg reducerat kväve från ekologisk odling beror på om hela ersättningen skall anses gälla ett minskat kväveläckage eller om viss del av kostnaden skall betraktas som ersättning för ökad biologisk mångfald; ersättningen har ju båda dessa mål. Om hälften av ersättningen till ekologiskt jordbruk bokförs på kontot för ökad biologisk mångfald blir beloppet 779 kr. En bedömning av kostnadseffektiviteten när det gäller de ersättningar som skulle öka den biologiska mångfalden har inte gått att göra. Miljöersättningarna bidrar till att behålla mark i en användning som anses vara fördelaktig för biologisk mångfald (betesmark m.m) men det finns ingen utvärdering av hur stark kopplingen är mellan den markanvändning som får ersättning och kvaliteten på och utvecklingen av den biologisk mångfalden. Insatsområde II en ekonomiskt och socialt hållbar landsbygd Miljö- och landsbygdsprogrammet innehöll ingen definition av begreppet ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Inte heller hur landsbygd skall avgränsas framgick särskilt tydligt. Ekonomiskt hållbar utveckling har tolkats som att landsbygdsbaserade företag skall vara konkurrenskraftiga även efter det att insatserna har upphört och socialt hållbar utveckling har tolkats som en situation där tillräckligt många människor får inkomster via sysselsättning i sådana företag så att avfolkningen motverkas. Insatsområde II utgjorde en förhållandevis liten del av programmet, och det kännetecknas av en inbyggd målkonflikt, eftersom förbättrad konkurrenskraft, tillväxtförmåga och säkra inkomster ofta uppnås på bekostnad av sysselsättning genom att företagen övergår till mindre arbetsintensiv teknik. Det övergripande målet framstår således som ambitiöst. De åtgärder som haft sysselsättning och inkomst som övergripande mål var investeringsstödet, förädlingsstödet och projektstödet. Det har inte gått att påvisa att åtgärderna på ett avgörande sätt har bidragit till att säkra sysselsättning eller inkomster inom eller utanför jordbruksföretagen. Kompensationsbidraget förefaller ha påverkat jordbrukarnas inkomster negativt genom att förhindra att företagen i stödområdet blivit större och kunnat utnyttja stordriftsfördelar. Långt färre företag fick investeringsstöd än vad som motsvarade det operativa målet, men å andra sidan ökade investeringarna betydligt i de företag som fick stöd. Med reservation för att tidsperioden kan vara för kort för att investeringarnas fulla effekter skall ha hunnit visa sig tycks stödet inte ha haft de effekter som förväntades. Det kan vara så att investeringsstödet huvudsakligen ledde till miljöinvesteringar, vilket kan vara en förklaring till att effekter på sysselsättning och inkomster inte kunde beläggas. Det är vidare sannolikt att alla investeringar i till exempel ny produktionsteknik innebär fördelar för miljön och således kan miljöinvesteringarna ha haft en positiv effekt på det övergripande målet för Insatsområde I.
9 Startstödet hade som mål att bryta trenden mot en åldrande företagarstruktur inom jordbruket. Den svenska jordbrukarkåren liksom den grupp företagare som fått startstöd har dock blivit allt äldre i genomsnitt under programperioden. Projektstödet förefaller ha gått till företag som hade goda förutsättningar att kunna komplettera med egna resurser. För de små tjänsteföretagen finns indikationer på att projektstödet gav tillfälligt ökade inkomster. Projektstöden har i första hand gått till medelålders och äldre personer. Förädlingsstödet förefaller inte ha haft någon effekt på företagens investeringar, utan har i stället lett till en undanträngning av investeringar som skulle ha gjorts i vilket fall som helst. Det betyder att stödet inte heller i övrigt kan ha haft några positiva effekter, avseende till exempel att öka jordbruksprodukternas mervärde. Ett specifikt mål med kompensationsbidraget var att bibehålla sysselsättningen inom jordbruket. Såväl den brukade arealen som antalet jordbruksföretag har minskat i hela Sverige under programperioden. Denna minskning har varit särskilt kraftig i de områden som fått kompensationsbidrag. Kompensationsbidraget förefaller dock ha bromsat strukturomvandlingen och haft en viss positiv effekt på antalet sysselsatta inom jordbruket. Målet om bibehållen sysselsättning har därför i viss mån uppfyllts. De stödmottagande företagen kännetecknas i stor utsträckning av att de är större och bättre rustade än genomsnittet. Insatserna i Insatsområdet skulle tillämpas så att lika möjligheter för män och kvinnor främjades. Reglerna förefaller dock inte ha varit gynnsamma för kvinnliga jordbruksföretagare. Detta kan bero på att kvinnor tenderar att bedriva sina företag i mindre skala. Regeln att man måste ha sin huvudsakliga sysselsättning i jordbruksföretaget för att beviljas investeringsstöd kan antas ha exkluderat fler kvinnliga företagare än manliga. Programmets påverkan på de sociala strukturerna på landsbygden förefaller endast ha varit begränsade. Detta är heller inte konstigt med tanke på att programmets tyngd inte ligger här. Den övergripande slutsatsen från den fältstudie där programmets effekter på social hållbarhet granskades är att goda sociala effekter av åtgärderna bara varit möjliga där stöden samverkat med andra gynnsamma betingelser på lokal, kommunal, regional eller nationell nivå. Betingelserna handlar både om ekonomiska förhållanden i stort, lokala traditioner och rätt kompetens. Olika miljöstöd förefaller dock ha spelat en roll avseende att stärka en redan etablerad gemenskap i vissa landsbygdssamhällen.
10
11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Uppdraget Utvecklingen på landsbygden och inom de areella näringar som berörs av Miljö- och landsbygdsprogrammet Utvecklingen inom jordbrukspolitiken Miljö- och landsbygdsprogrammet Justeringar under programperioden Tidigare genomförda utvärderingar av Miljö- och landsbygdsprogrammet RIKTLINJER OCH METOD Teoretisk grund för utvärdering av ekonomiska styrmedel Riktlinjer för slututvärderingen Slututvärderingens organisation Metoder Problem och avgränsningar i utvärderingen INVESTERINGAR I JORDBRUKSFÖRETAG Syftet med stödet - mål för insatserna Logisk interventionsgrund Utvärderingsfrågor avseende investeringsstödet Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen Resultat Syntes och slutsatser STARTSTÖD Stödets syften och användning Logisk interventionsgrund Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen 4.5 Utvärderingsfrågor, indikatorer och svar Sammanfattande svar på utvärderingsfrågorna Har stödet bidragit till företagens tillväxt? Syntes och slutsatser 100 Referenser KOMPETENSUTVECKLING Beskrivning av åtgärden operativ måluppfyllelse Logisk interventionsgrund 112 9
12 5.3 Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Dataunderlag och metod för slututvärderingen Resultat Slutsatser KULM, K2 och Grönare skog Svar på utvärderingsfrågorna med indikatorer och kriterier 125 Referenser FÖRTIDSPENSIONERING Förklaring KOMPENSATIONSBIDRAG Syftet med stödet mål för åtgärden Logisk interventionsgrund Beskrivning av stödet Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen Utvärderingsfrågor och svar Syntes och slutsatser 166 Referenser MILJÖVÄNLIGT JORDBRUK Syftet med miljöersättningarna mål för insatserna Logisk interventionsgrund och miljöersättningarnas relevans Kostnad utfall för perioden Med sikte på minskat växtnäringsläckage Sammanfattande syntes och slutsatser för ersättningar riktade mot minskat växtnäringsläckage Med sikte på minskad användning av bekämpningsmedel Sammanfattande syntes och slutsatser för stöd vars delmål varit att minska miljö- och hälsorisker av kemiska bekämpningsmedel Med sikte på öppet landskap, biologisk mångfald och kulturmiljö Sammanfattande syntes och slutsatser för ersättningarna till öppet landskap, biologisk mångfald och kulturmiljö Analys av miljöstödens kostnadseffektivitet 8.11 Sammanfattande syntes och slutsatser om miljöstödens kostnadseffektivitet Utvärderingsfrågor, indikatorer och svar 295 Referenser FÖRÄDLINGSSTÖDET Syftet med stödet mål för åtgärden Logisk interventionsgrund EU:s utvärderingsfrågor avseende förädlingsstödet Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag
13 9.5 Underlag och metod för slututvärderingen Resultat Syntes och slutsatser 368 Referenser SKOGSBRUK Syftet med stödet - mål för åtgärden Logisk interventionsgrund Kostnad utfall för perioden Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen Resultat Utvärderingsfrågor och svar Syntes och slutsatser 389 Referenser PROJEKTSTÖD Syftet med stödet - mål för åtgärden Logisk interventionsgrund Stödets användning och operativ måluppfyllelse Halvtidsutvärderarens synpunkter och förslag Underlag och metod för slututvärderingen Resultat Syntes och slutsatser Svar på utvärderingsfrågorna 423 Referenser KAPITELÖVERSKRIDANDE FRÅGOR Överskridande fråga I: Hur har programmet bidragit till en stabilisering av befolkningen på landsbygden? Överskridande fråga II: Hur har programmet bidragit till att säkra sysselsättningen inom och utanför jordbruksföretagen? Överskridande fråga III: Hur har programmet bidragit till att bibehålla eller förbättra inkomstnivån i landsbygds-samhället? Överskridande fråga IV: Hur har programmet förbättrat marknadssituationen för basprodukter från jordbruk/skogsbruk? Överskridande fråga V: Hur har programmet bidragit till skydd och förbättring av miljön? Överskridande fråga VI: Hur har genomförande-åtgärderna bidragit till att maximera programmets avsedda effekter? UTVÄRDERARENS REFLEKTIONER
14 12
15 1 1. Inledning 1.1 Uppdraget Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en slututvärdering av Miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige år i enlighet med tillämpliga EU-regler och riktlinjer och i enlighet med vad som anges i regeringens beslut Jo2007/2907 av den 4 oktober, 2007: gentemot de olika mål som finns angivna för miljö- och landsbygdsprogrammet ta upp dels de frågor som är specifika för det svenska programdokumentet, dels de gemensamma utvärderingsfrågorna och svara på de frågor och indikatorer som följer av artikel 64.2 i kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 granska hur de finansiella resurserna använts, huruvida stödet använts på ett effektivt sätt och om målen nåtts, i enlighet med artikel 64.2 i kommissionens förordning (EG) nr 817/2004. där så är möjligt göra kontrafaktiska analyser beakta halvtidsutvärderingens slutsatser, särskild uppmärksamhet skall läggas vid de åtgärder som bedömdes som svåra att analysera p.g.a. den korta tid åtgärderna hade tillämpats vid tiden för halvtidsutvärderingen lämna förslag till möjliga förbättringar av de åtgärder som ingår i landsbygdsprogrammet för perioden lämna förslag till möjliga förbättringar av de effektindikatorer som ingår i landsbygdsprogrammet för perioden Utvärderaren ska i sitt arbete även inkludera de jordbruksrelaterade åtgärderna i de svenska Mål 1-programmen som finansieras av EU:s jordbruksfonds utvecklingssektion. Dessa omfattar investeringsstöd, startstöd, förädlingsstöd samt kompetensutveckling. Utvärderaren ska följa den föreslagna struktur som anges i kommissionens riktlinjer för utvärderingar (VI/8865/99) och kommissionens förordning (EG) nr 817/2004 artikel Utvärderingen ska resultera i en rapport som är skriven på svenska med en sammanfattning på engelska. Redovisningen ska ske på ett sådant sätt att den tydligt visar hur kommissionens utvärderingsfrågor besvaras. 13
16 I den mån utvärderaren önskar tillägga ytterligare frågor utöver de gemensamma utvärderingsfrågorna enligt kommissionens förordning (EG) nr 817/2004, ska detta ske i samråd med Jordbruksdepartementet. Till skillnad från halvtidsutvärderingen skall inte de administrativa rutinerna utvärderas. Utvärderaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 november Utvecklingen på landsbygden och inom de areella näringar som berörs av Miljö- och landsbygdsprogrammet 1 Landsbygden Sverige är geografiskt indelat i tre större delar. Götaland i söder och Svealand i de centrala delarna utgör vardera en femtedel av landet. Norrland utgör 60 procent av landets totala yta. Dessa tre landsbygdsområden skiljer sig inbördes mycket åt. Befolkningen är koncentrerad till de södra delarna av landet och i de nordligare delarna finns områden som är mycket glest befolkade. Variationerna i befolkningsutvecklingen i de olika landsbygdsområdena är stora. Allmänt sett är människorna på landsbygden äldre än befolkningen totalt. Unga människor, numera både kvinnor och män, flyttar för att arbeta eller studera. Könsfördelningen är ojämn, det är bara på högskoleorter och i regioncentra som det bor fler kvinnor än män. Landsbygdens värde som attraktiv miljö för boende har dock ökat, vilket visar sig i en befolkningsökning i den tätortsnära landsbygden. Även sysselsättningsgraden varierar mellan olika landsbygdsområden och mellan tätort och landsbygd. Förvärvsfrekvensen är som lägst i delar av glesbygden i norra Norrland, vissa delar av nedre Norrland och i några områden i sydvästra Skåne. Strukturomvandlingen av arbetsmarknaden har under den senaste tioårsperioden fortgått med ökad sysselsättning inom tjänstesektorn och en allt mindre andel sysselsatta inom jord- och skogsbruk. De formella utbildningsnivåerna är generellt lägre på landsbygden än i tätorterna och detta är tydligast bland de yngre yrkesverksamma. Andelen individer med eftergymnasial utbildning är i tätorter cirka 30 procent och endast cirka procent på landsbygden. 1 Detta avsnitt bygger på Regeringskansliet, (2007) Landsbygdsprogram för Sverige år , och den beskrivning av landsbygden och de areella näringarnas struktur och produktion som finns där. 14
17 Villkoren för företagande skiljer sig åt mellan den mer tätortsnära landsbygden och glesbygder. Befolkningsminskningen i många områden och de långa avstånden har bidragit till en försvagning av de sociala och ekonomiska villkoren. Låg tillväxt och låg sysselsättningsgrad präglar fortfarande många av dessa områden, medan arbetsmarknaden för den tätortsnära landsbygden mer eller mindre har integrerats med tätorten. Historiskt sett har de areella näringarna dominerat företagandet på landsbygden och svarat för merparten av sysselsättningen. Den pågående strukturomvandlingen med ett minskat antal jordbruksföretag i kombination med strukturomvandlingen inom industrin påverkar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling på landsbygden. Detta ställer krav på förutsättningar för entreprenörskap, för att ett uthålligt näringsliv skall kunna utvecklas på landsbygden. Det kommer att behövas nya företag och fortsatt utveckling av befintliga företag. Kompetens och utbildning är då viktiga inslag för ett framgångsrikt företagande. Nya affärsområden och produkter kan behöva utvecklas även inom de traditionella näringarna. Sveriges nordliga läge påverkar möjligheterna att bedriva jordbruk. Det stränga klimatet och den korta vegetationsperioden norr om den 62 breddgraden och angränsande områden med liknande naturgivna förutsättningar för med sig låg skördeavkastning, snäva tidsramar för sådd och skörd, kort betessäsong samt höga byggnads- och uppvärmningskostnader. Jordbruket utgör dock fortfarande en grund, tillsammans med skogen och renskötseln, i denna del av Sverige, särskilt i inlandet, och präglar landskapet i stora områden genom att det hålls öppet. Skogsbruket och skogs- och träindustrin skapar sysselsättning på landsbygden och har stor betydelse för landsbygdens ekonomi. Generellt är skogsbrukets betydelse i den regionala ekonomin störst i glesbygdsregioner, exempelvis i Norrlands inland. Skog och skogsbruk påverkar indirekt ekonomin på landsbygden och dess attraktionskraft genom möjligheterna till jakt, fiske och naturturism. Samerna i Sverige bedriver renskötsel på drygt en tredjedel av Sveriges yta, koncentrerat till de nordligare delarna av landet. Renskötselrätten är samernas rätt att använda mark och vatten till underhåll för sina renar. Rennäringen utgår 15
18 från renens naturliga vandringsmönster och behov av naturbete vilket betyder att olika markområden nyttjas beroende på årstid, betes- och väderförhållanden. Jordbruket Sveriges totala landareal uppgår till ca 41 miljoner hektar. En relativt sett liten andel, 8 procent, utgörs av jordbruksmark, se tabell 1.1 nedan. Tabell 1.1: Markanvändningen i Sverige Markanvändning Miljoner hektar Procent Skogsmark 23,0 57 Myr- och naturliga gräsmarker 6,9 17 Berg och fjäll 5,7 14 Jordbruksmark 3,2 8 Bebyggelse 1 SCB, Markanvändningen i Sverige Den totala åkermarken i Sverige uppgår till 3,2 miljoner hektar varav ca 2,7 miljoner hektar är åker och ca 0,5 miljoner hektar är betesmark. Jordbruksmarken är koncentrerad till de södra delarna av landet. I Skåne utgör jordbruksmarken nästan halva arealen, och även i Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län är en förhållandevis stor andel, procent av ytan, jordbruksmark. I de fyra nordligaste länen utgör jordbruksmarken bara ett par procent, medan skog och fjällområden dominerar. Grödfördelningen framgår av tabell 1.2 nedan. Slåtter- och betesvall är den arealmässigt största grödan, och täcker nästan 40 procent av åkermarken. Grödfördelningen i landet varierar efter de naturliga förutsättningarna. Spannmål och oljeväxter dominerar i de södra delarna av landet, medan slåtter- och betesvall samt träda dominerar i de mellersta och norra delarna. Den ekologiskt odlade arealen uppgick år 2006 till ca hektar, varav ca hektar var certifierad. Den certifierade arealen har ökat långsammare än den totala arealen ekologisk odling. Andelen av den totala åkerarealen som är ekologiskt odlad är mindre i slättbygderna än i skogs- och mellanbygderna. (Se vidare kapitel 8 för mer information om den ekologiska odlingen). 16
19 Tabell 1.2: Markanvändning avseende de största grödorna, 2006, i hektar Produktionsområde Spannmål Oljeväxter Slåtter- och betesvall Träda Total areal, varav: Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Nö Jordbruksstatistisk årsbok 2007, SJV Andelen huvudsakligen sysselsatta inom jordbruket har minskat sedan länge i Sverige och år 2004 utgjorde de 1,4 procent av samtliga förvärvsarbetande. Totala antalet sysselsatta inom jordbruket, både stadigvarande och tillfälligt sysselsatta, uppgick till personer år 2003, varav drygt 20 procent var heltidsarbetande. Mest betydelsefullt sett som andel av totala antalet förvärvsarbetande är jordbruket på Gotland samt i Kalmar och Hallands län. Arbetsbehovet varierar stort mellan olika driftsinriktningar. Husdjursföretagen är ofta heltidsföretag, vilket är mindre vanligt bland växtodlingsföretagen. Antalet jordbruksföretag har minskat med 25 procent sedan 1995 och uppgick enligt senaste beräkningen år 2004 till Omkring en tredjedel av företagen är heltidsjordbruk och knappt en tiondel av jordbruksföretagen är så stora att anställd arbetskraft behövs. Samtidigt som antalet företag minskar ökar den genomsnittliga storleken på företagen, både avseende areal och djurbesättningarnas storlek. Idag är den genomsnittliga storleken på jordbruken 40 ha vilket är en ökning med 26 procent sedan år De större och ofta specialiserade företagen står i dag för merparten av den samlade livsmedelsproduktionen och markanvändningen. Av den totala åkerarealen svarar företag med mer än 50 ha för närmare 70 procent. Det är framför allt bland familjejordbruken, d.v.s. små och medelstora företag som länge dominerat det svenska jordbruket, som nedläggningarna är mest omfattande. Flest jordbruksföretag har lagts ned i Götalands skogsbygder, men som 17
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna gäller stöd inom landsbygdsprogrammet fram till och med den 2 oktober 2018 Uppföljningen är gjord av Sara Grigoryan Sammanfattning
Läs merÖvervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008
Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2007-2013 Möte 10 november 2008 Måluppfyllelse axel 1 (exkl. komp.utv.) I relation till målet för aktuell tidpunkt 160% 140% År 2007 2008, (okt) 120% 100%
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs merNy jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet
Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare
Läs merJordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk
JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:3
Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merNya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden
Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde
Läs merLandsbygdsprogrammet
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merGod bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merArtikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar. Innehållsförteckning. Övergripande
Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar Innehållsförteckning Artikel 31, Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar... 1 Övergripande...
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs mer2 Företag och företagare 39 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper
39 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare
Läs mer20 Bilagor kort om programmen
BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
2 Företag och företagare 49 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merHur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren
Läs merLandsbygdsprogrammet 2014-2020
Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merEU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?
jordbrukspolitik Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020? Per Bodin, Jordbruksverket jordbrukspolitik: Historik jordbrukspolitik: De två pelarna
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
2 Företag och företagare 51 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merMILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker
MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden
31 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merMiljöersättning för bruna bönor på Öland
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna
Läs merFöreslagna förändringar i Axel 2
Föreslagna förändringar i Axel 2 Helene Holstein Enheten för landsbygdens tillväxt helene.holstein@agriculture.ministry.se Sammanfattning: Tre större ändringar med anledning av: moduleringsmedlen överföring
Läs merSkötsel av våtmarker och dammar 2017
2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,
Läs merLägesrapport för landsbygdsprogrammet
Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp
Läs merArtikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande
Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merAntalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar
JO 30 SM 1701 Sysselsättning i jordbruket 2016 Farm Labour Force in 2016 I korta drag Antalet sysselsatta fortsätter att minska År 2016 var antalet sysselsatta i jordbruket 171 400, en minskning med mindre
Läs merÖvervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet
1(9) Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet 29-30 maj 2013 Lägesrapport per den 31 mars 2013 Highlights Totalt utbetalt 28 378 mnkr sedan programstart 654 mnkr utbetalt 2013 Q1 86 procent
Läs mer2 Startstöd till unga företagare
2 Startstöd till unga företagare En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 2 april 2018 Uppföljningen är gjord av Sofia Riedmüller 9 KAPITEL
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:4
Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper
Läs mer32 De största genomsnittliga arealerna per företag noterades år 2005 för Södermanlands län med 59,0 hektar, Östergötlands län med 57,7 hektar, Uppsala
31 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merGranskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco
Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/1 2018 Henrik Scharin, Anthesis Enveco Upplägg Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Beskrivning Jordbruksverkets analys Granskning
Läs mer40 retag noterades år 2007 för Södermanlands län med 58,5 hektar, Västmanlands län med 58,3 hektar, Östergötlands län med 58,2 hektar samt Uppsala län
39 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare
Läs merDetta är Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för
Läs merUrvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet
Urvalskriterier för insatserna inom landsbygdsprogrammet 2007-2013 Enligt rådets förordning (EG) nr 1698/2005 1 ska övervakningskommittén höras om urvalskriterier för programmet senast fyra månader efter
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merMILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET
MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS
Läs merKulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merMjölkföretagardagar Umeå februari 2014
Mjölkföretagardagar Umeå 12-13 februari 2014 Politik och lönsamhet Jonas Carlberg Foto: Ester Sorri 8000=40 Mjölkföretagrens vardag -huvudsysslor Djur Betesmarker Växtodling Underhåll av byggnader och
Läs merHur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet
Läs merFler sysselsatta inom heltidsjordbruket Heltidsjordbruken brukar majoriteten av åkermarken
JO 65 SM 1701 Heltidsjordbruket i Sverige 2016 Full-time farming in Sweden 2016 I korta drag Fler sysselsatta inom heltidsjordbruket 2016 Antalet heltidsjordbruk uppgick år 2016 till 15 479 stycken, en
Läs merTemperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017
Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017 1 Ögonblicksbild av genomförandet Temperaturmätningen ska vara överskådlig och förståelig Ska genomföras regelbundet för att kunna följa utvecklingen
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merProjekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013
PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:6
Policy Brief Nummer 2018:6 Jordbruk utan produktion ett hinder för tillväxt? Det frikopplade gårdsstödet innebär att jordbrukare får stöd för att bevara jordbruksmark i gott skick, oavsett om marken används
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merStabil utveckling av antalet djur
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 JO 20 SM 1701 Husdjur i juni 2016 Slutlig statistik Livestock in June 2016 Final Statistics
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merLandsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark
Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering
Läs merMiljöersättning för våtmarker
Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Läs merAxel 1. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden
Axel 1 Måluppfyllelse och budgetutnyttjande 2008 i relation till mål och budget för programperioden 5 45% 4 35% Måluppfyllelse 2007 Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse ackumulerat 3 25% Målvärde 2008 28,6%
Läs mer"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Läs merStängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet
Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna avser stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 3 april 2018. Denna uppföljning har genomförts av Ingrid Nilsson,
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige
Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merLEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Läs merLägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet
Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet 2016-11-02 ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Förväntningar på övervakningskommittén Övervakningskommittén ska ta del
Läs merNominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs mer10 Stöd till stängsel mot rovdjur
STÖD TILL STÄNGSEL MOT ROVDJUR KAPITEL 10 10 Stöd till stängsel mot rovdjur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 3 april 2018 Uppföljningen
Läs merEU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne
EU-stöd 2017 Ingemar Henningsson 0706628403 HIR Skåne Tillbakablick på 2016 Utbetalningar av Gårds, Förgröning, Unga, Nötstöd (kurs 9,62) 70% oktober, 20% December resten Juni 17? Nya miljöstöd sena utbetalningar
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:1
Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter
Läs mer6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur
6 Lantbrukets djur 81 6 Lantbrukets djur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur,
Läs mer