Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård År 2011 Datum och ansvarig för innehållet Gertzie Nilsson, MAS Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 11 Riskanalys 12 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 12 Hantering av klagomål och synpunkter 12 Sammanställning och analys 12 Samverkan med patienter och närstående 13 Resultat 13 Övergripande mål och strategier för kommande år 13 2

3 Sammanfattning Patientsäkerheten har följts upp genom att systematiskt identifiera, rapportera, analysera, åtgärda, återföra och utvärdera avvikelser såväl som risker samt återföra resultat till medarbetare. Därmed har en förbättrad säkerhet uppnåtts vilket leder till en ökad trygghet för den enskilde individen. Det finns ett utvecklat samarbete mellan olika vårdnivåer, yrkeskategorier och enheter. Åtgärder har vidtagits för att öka patientsäkerheten genom att: undvika brister i kommunikation och information förebygga undernäring förhindra läkemedelsavvikelser förhindra fall, trycksår, infektioner och smittspridning förhindra avvikelser kring Medicinsktekniska produkter(mtp) Anslutning har skett till kvalitetsregistret Senior Alert och ett systematiskt arbete sker för att förebygga undernäring, fall och trycksår på alla enheter. Registerring sker i Svenska Palliativregistret och steg för steg har vården i Livets slutskede förbättrats. Vårdplan för döende enlig LCP (Liverpool Care Pathway) används sedan Det är ett styrdokument som kan ses som en struktur eller standardvårdplan för kvalitetssäkring av vården av döende. Det är en vägledning för närstående och personal som består av bästa möjliga vård av döende patienter. Läkemedelsinspektion visar att samma rutiner gäller och följs på alla avdelningar och läkemedelshanteringen är under god kontroll. Resultatet i Den Nationella punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler visar att det finns förbättringsområden att arbeta vidare med. Nattfastemätningar visar att nattfastan på alla boenden är mer än 11 timmar. Under 2011 har ingen mycket allvarlig händelse inträffat i samband med Hälso- och sjukvård. Inga ärenden har inkommit till Patientnämnden 3

4 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Mål för hälso- och sjukvården är beskrivna i Socialnämndens Verksamhetsplan utifrån Socialnämndens Inriktningsmål med effektmål, metod och uppföljning. Strategier för patientsäkerhetsarbetet 1 Att regelbundet följa upp hälso- och sjukvården inom verksamhetsområdet genom anmälda som oanmälda besök. Ansvarig för uppföljningarna är Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). 2 Att öka riskmedveten hos alla medarbetare och kontinuerligt följa upp och analysera inkomna avvikelser. 3 Att varje månad inhämta indikatorer över hur många omsorgstagare som har trycksår, sår, som fått antibiotikabehandling, som haft utbrottsbenägna virusinfektioner. Ansvarig är Medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas). 4 Att varje månad följa i vilken utsträckning omsorgstagare erbjuds riskbedömning/åtgärd/uppföljning gällande fall, nutrition och trycksår samt läkemedelsgenomgångar 5 Att öka följsamheten till Basala Hygienrutiner och Klädregler (BHRK) Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivare (Kommunfullmäktige - Socialnämnden) har det yttersta ansvaret i att det bedrivs ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär både att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador och en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Verksamhetschef enligt HSL 29 ansvarar för att i verksamheten bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete så att kraven på en god kvalitet och god hygienisk standard upprätthålls samt att patienternas behov av trygghet i vården och behandlingen tillgodoses. MAS har ansvaret för patientsäkerhetsarbetet utifrån Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 24 och Patientsäkerhetsförordningen kap 7, 3. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att de i sitt yrkesutövande följer lagar och regler samt rutiner, som finns upprättade i verksamheten, för att medverka till en hög patientsäkerhet. Omvårdnadspersonal som genom delegering utövar hälso- och sjukvårdsuppgifter är skyldiga att följa lagar och regler samt rutiner, som finns upprättade i verksamheten, för att medverka till en hög patientsäkerhet. 4

5 Struktur för uppföljning /utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring finns i rutiner för HSL, KRAV-pärmen, HSL kapitel 13 v_ pdf Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p Kommunikation och Information Säker vård och omsorg förutsätter att all information överförs på ett effektivt och säkert sätt. Brister kan förekomma i kommunikationen mellan olika personer och mellan olika verksamheter och enheter. En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är hur kommunens vård och omsorg samverkar med andra vårdgivare. Formerna för samverkan regleras i samverkansdokument. Åtgärder för att undvika brister i kommunikationen 1 Samordnad Vårdplanering Rutiner för samverkan mellan kommunerna och landstinget i Dalarna kring utskrivningsklara patienter Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan, vanligtvis i samband med utskrivning från sjukhus. I Dalarna finns gemensamt upprättade rutiner för samordnad vårdplanering mellan kommunerna och Landstinget Dalarna. Rutinerna beskriver bl.a. krav på information till berörda enheter i samband med utskrivning från slutenvården. 2 Samordnad Individuell plan Rutin vid upprättande av samordnad individuell plan enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen 3 Rutiner finns för lasarettsbesök och transport 4 Rutiner finns för informationsöverföring mellan Kommunsjuksköterskorna 5 Checklistor finns vid inflyttning/utflyttning till/från SÄBO/Kortis och vid överrapportering från slutenvården till kommunen 6 Som ett led i kvalitetssäkringen skickas avvikelserapport då rutinerna inte följs. 2 Undernäring Rutiner har införts via det nationella kvalitetsregistret Senior Alert för att dels identifiera patienter som är inom riskzonen för att utveckla undernäring, dels snabbt vidta åtgärder för dem som uppvisar tecken på att vara undernärda. Nattfastan ska inte vara mer än 11 timmar. Alla problem med nutritionen ska dokumenteras i patientjournalen. Åtgärder för att förebygga undernäring 1 Kontroll av patientens vikt och längd sker regelbundet 2 Bedömningen av patientens energi- och vätskebehov 3 Riskbedömningar görs regelbundet i Senior Alert 4 Bedömningsinstumentet Mini Nutritional Assesment (MNA) användes 5 Vårdplan(Hälsoplan) upprättas för patienter med risk för undernäring 5

6 som säkerställer nutritionsbehandlingen 6 Nattfastemätningar utförs regelbundet 3 Läkemedelshantering Rutiner, instruktioner och ansvarsfördelning finns i KRAV-pärmen, HSL. Här finns även lokala instruktioner för läkemedelshantering. En extern granskning av läkemedelshanteringen görs årligen. För hantering av narkotika gäller särskilda regler. All hantering av läkemedel som iordningställande, överlämnande mm skall dokumenteras. Det skall finnas bedömt och dokumenterat i patientjournalen om sjuksköterskan har tagit över ansvaret för läkemedelshanteringen när den boende inte själv klarar av att hantera sina läkemedel. Överlämnat läkemedel skall signeras på en signeringslista. Om det inte sker skall en avvikelserapport skrivas. Åtgärder för att förhindra läkemedelsavvikelser 1 Läkemedelsgenomgångar sker 1 gång per år för samtliga omsorgstagare på särskilt boende En säker och effektiv läkemedelsanvändning är en av de största utmaningarna inom äldreomsorgen. Läkemedelsanvändningen hos äldre vårdtagare är stor. Risken för interaktioner ökar när en person använder en mängd olika läkemedel, speciellt hos äldre som i vissa fall har svårt att själva redogöra för sina biverkningar. 2 Strukturerad kollegial granskning av läkemedelsdokumentation, dos recept/läkemedelskort sker 2 gånger/år 3 Utbildning till all omsorgspersonal, 2 x 3 timmar, i läkemedelshantering av apotekare. Målet har varit att öka kunskapen hos all personal och där med kvalitetssäkra hela läkemedelshanteringen. 4 Att ytterligare poängtera vikten av att skriva avvikelserapporter. 4 Fall och Fallskador Alla fall som inträffar ska rapporteras i fallrapport i avvikelsesystemet. Fallet ska även dokumenteras i patientens journal. Åtgärder för att förhindra fall 1 Vid inflyttning på särskilt boende skall boendemiljön inventeras av kontaktpersonen med hjälp av "Checklista/boendemiljö för Förebyggande av fall". Arbete sker ständigt förebyggande med att eliminera orsaker till att en individ kan falla genom att se över belysning, sladdar, mattor, trösklar. 2 Rutiner har införts via det nationella kvalitetsregistret Senior Alert för att identifiera patienter som är inom riskzonen för att falla. Hela teamet runt patienten involveras i en samlad riskbedömning vid inflyttning. Har patienten en fallrisk sätts förebyggande åtgärder snarast in. 3 Riskbedömningsinstrumentet som användes är Downton Fall Risk Index (DFRI) 4 Läkemedelsgenomgångar 5 Fortlöpande, systematisk granskning och analys sker av alla fallrapporter som inrapporterats med återkoppling till berörda. 6

7 5 Trycksår De flesta trycksår kan förebyggas genom att patienter i riskzonen identifieras tidigt, och genom att riktade omvårdnads- och medicinska åtgärder sätts in. Risk för trycksår och trycksår dokumenteras i patientjournalen. Trycksår ska anmälas till MAS. Åtgärder för att förhindra trycksår 1 Rutiner har införts via det nationella kvalitetsregistret Senior Alert för att identifiera patienter med stor risk för trycksår. Hela teamet runt patienten involveras i en samlad riskbedömning. Har patienten en risk för trycksår sätts riktade förebyggande åtgärder snarast in, ex. tryckav lastande madrasser, sittdynor. Om patienten inte själv kan göra lägesförändringar hjälper personalen till med detta enligt ett regelbundet schema. 2 Riskbedömningsinstrumentet som användes är Nortonskalan. 3 Vårdplan (Hälsoplan) upprättas där det framgår hur lägesförändringarna ska göras. 4 Registrering av antal sår varje månad och rapportering till MAS. Sammanställning skickas till Vårdhygien och Smittskydd varje kvartal. 5 Nationell Punktprevalensmätning av trycksår 1-2 gr/år 6 Infektioner och Smittspridning I hälso- och sjukvårdslagen står att vården skall vara av god kvalitet med engod hygienisk standard. På grund av ökningen av vårdrelaterade infektioner är det mycket viktigt att personalen följer de hygienrutiner som finns. Många av dem som bor på våra särskilda boenden behöver hjälp med omvårdnad och personlig hygien. Personalen arbetar tätt intill den boende. Det är mycket viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna i nära anslutning till hjälpen med personlig hygien. Det skall finnas tillgång till handsprit. Det skall också finnas tillgång till arbetskläder, skyddskläder och handskar. Sjuksköterskorna skall ha kännedom om att vårdrelaterade infektioner skall anmälas till MAS. Det skall finnas lokala rutiner för hantering av riskavfall. Vid arbete i mottagningskök med hantering av mat skall det finnas köksförkläden som personalen skall använda. Åtgärder för att förhindra infektioner och smittspridning 1 Hygienintyg Basala hygienrutiner och personligt ansvar Alla som arbetar i vården har ett ansvar att känna till och följa basala hygienrutiner och får skriva på ett intyg att rutinerna ska tillämpas. 2 Registrering av infektioner och sår på varje enhet månadsvis. Rapportering till MAS. Sammanställning skickas till Vårdhygien & Smittskydd varje kvartal. 3 Nationell Punktprevalens studie Hösten 2011 har nationell punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler genomförts. I kriterierna ingår desinfektion av händer både före och efter patientnära arbete, användning av handskar, engångsförkläde, kortärmade arbetskläder, kort eller uppsatt hår. Personalen får inte heller ha ringar, klockor eller armband. 4 Hygienronder med hygiensjuksköterska från Vårdhygien & Smittskydd för att identifiera eventuella brister. Hygiensjuksköterskan lämnar åtgärdsförslag. 7

8 7 Medicinsk tekniska produkter Medicintekniska produkter, MTP, skall användas på rätt sätt. På rätt indikation och av kunnig personal. Produkterna ska provas ut individuellt av leg. personal och de skall dokumenteras i patientjournalen. Övrig personal ska utbildas och instrueras i hur produkterna används. Det ska finnas bruksanvisningar på svenska och kontroll ska ske regelbundet av formellt tekniskt utbildad personal. Det finns skriftliga rutiner för MTP med kvalitetsplan för MTP Åtgärder för att förhindra avvikelser 1. Aktualisering och uppföljning av kvalitetsplan på arbetsplatsträffar 2. Introduktion av nyanställda som säkerställer deras kompetens 3. Ständigt utveckla kompetensen hos förskrivare 8 Omhändertagande vid allvarlig händelse Riktlinjer för anmälan enligt 14 kap 2 socialtjänstlagen (SoL) respektive24 a Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) - Lex Sarah och Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt LexMaria finns i ledningssystemet. ochsocialtjanst d8c0a13047a8b0f html och+avvikelsehantering.pdf Alla medarbetare har kunskap om Socialförvaltningens avvikelsehantering och hantering av fel och brister och alla är ansvariga för att rapportera och direkt åtgärda en händelse. Det är av största vikt att den enskilde/närstående erbjuds stöd och informeras. Den anställde ska erbjudas stöd utanför den egna organisationen. En fortlöpande, systematisk granskning och analys sker av alla avvikelser som inrapporterats med återkoppling till berörda. Årlig redovisning av avvikelser sker till Ledningsgrupp och Socialnämnd. 9 Vård i livets slut - Palliativ Vård Skriftliga lokala rutiner för vård i livets slut finns i rutiner för HSL, KRAVpärmen, HSL kapitel pdf Samtliga enheter registrerar i Svenska Palliativa registret. Vårdplan för döende enlig LCP (Liverpool Care Pathway) användes sedan Det är ett styrdokument som kan ses som en struktur eller standardvårdplan för kvalitetssäkring av vården av döende. Det är en vägledning för närstående och personal som består av bästa möjliga vård av döende patienter. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 1 Kommunikation och information Antal avvikelser rapporterade till Landstingets hälso- och sjukvård År

9 År Undernäring Årsrapport 2011 är framtagen ur Senior alerts register. Antal viktminskningar > 5 % hos 27 omsorgstagare Andel av riskbedömda som har BMI < 22 och är minst 70 år är 31 % Andel viktminskningar < 5 % av de med risk för undernäring är 3 % Andel med åtgärdsplan för undernäring av de som bedömts ha risk för undernäring är 90 % Nattfastemätningar är gjorda i juli och december 2011 och visar att nattfastan på alla boenden är mer än 11 timmar. 3 Läkemedelshantering En extern granskning av läkemedelshanteringen görs årligen med inspektion och genomgång av rutinerna för läkemedelshanteringen. År 2011 konstateras att samma rutiner gäller och följs på alla avdelningar och läkemedelshanteringen är under god kontroll. Strukturerad kollegial granskning har skett på alla boenden Läkemedelsgenomgångar görs årligen År 2011 Antal utförda läkemedelsgenomgångar är 81 År 2010 Antal utförda läkemedelsgenomgångar är 71 Avvikelser angående läkemedelshantering År År Fall och Fallskador Alla fall som inträffar ska rapporteras i fallrapport i avvikelsesystemet. Fallet ska även dokumenteras i patientens journal. År 2011 Årsrapport är framtagen ur Senior alerts register. Antal fall är 309 Andel fall av de med risk för fall är 12 % Andel med åtgärdsplan för fall av de som bedömts ha risk för fall är 89 % Rapport utifrån Avvikelsesystemet År 2011 Antal fall Antal fall som resulterat i besök på Falu Lasarett är 8 Antal fall som resulterat i fraktur är 6 År 2010 Antal fall Antal fall som resulterat i besök på Falu Lasarett är 11 Antal fall som resulterat i fraktur är 7 Anledningen till att antal fall som är inrapporterade i Senior alert är lägre än antal fall registrerade i avvikelsesystemet är att Senior alert är ett nytt system och dokumentationen görs inte fullt än. 9

10 5 Trycksår Årsrapport är framtagen ur Senior alerts register. År 2011 Antal uppkomna trycksår är 11 Andel uppkomna trycksår av de med risk för trycksår är 2 % Andel med åtgärdsplan för trycksår av de som bedömts ha risk för trycksår är 93 % Registrering av antal sår (alla slag) varje månad År 2011 Antal sår per år/12 månader = 9.6 medelvärde År 2010 Antal sår per år/12 månader = 8.9 medelvärde 6 Infektioner och Smittspridning Deltagande i Nationell punktprevalensmätning av följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har genomförts. Hösten 2011 där 40 personal deltog visar: Klädreglerna: kortärmad arbetsdräkt, inga klockor eller armband och kort eller uppsatt hår följs till 100 % Genomsnitt för Sveriges kommuner är 81 %. Hygienrutinerna: sprita händerna före och efter kontakt med patienten, samt använda handskar och platsförkläde var 30 %. Genomsnitt för Sveriges kommuner är 46 %. Registrering av infektioner på varje enhet månadsvis År 2011 Antal Pneumoni: 16 Urinvägsinfektion hos omsorgstagare utan kateter: 49 Sårinfektion: 27 Influensa: 0 Virusorsakad magsjuka: 31 År 2010 Antal Pneumoni:13 Urinvägsinfektion hos omsorgstagare utan kateter: 48 Sårinfektion: 33 Influensa: 0 Virusorsakad magsjuka: 1 Hygienrond har genomförts på Enbackagården med påpekande att: handduscharna i patienternas badrum kan utgöra en spridningskälla för legionellabakterier. Åtgärdsförslag lämnades. tvätten ska torkas direkt i torkskåp eller torktumlare. Den får inte hängas upp för torkning. 7 Medicinsk Tekniska produkter LD hjälpmedel utför förebyggande underhåll, avhjälpande underhåll samt besiktning på hjälpmedel. Kvalitetsplanen för MTP har följts pdf Introduktion sker av nyanställda kontinuerligt Förskrivare får kompetensutveckling bl.a via LD hjälpmedel flera gånger per år. 10

11 8 Omhändertagande vid allvarlig händelse Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria finns i Socialförvaltningens Ledningssystemet för kvalitet och+avvikelsehantering.pdf Under 2011 har ingen mycket allvarlig händelse inträffat i samband med Hälso- och sjukvård. Inga ärenden har inkommit till Patientnämnden 9 Vård i livets slut- Palliativ vård År 2011 Antal dödsfall var 50 och samtliga var registrerade i Sv. Palliativregistret Granskning, enligt mall, har skett av 10 LCP journaler med en medelvårdtid på 51 timmar och 20 minuter i ett spann från 5 timmar till 208 timmar och 30 minuter. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 p 3 Samverkansavtal finns gällande läkarmedverkan. Landstinget ansvarar för läkarinsatser i kommunens särskilda boende och gruppbostäderna. Inga avvikelser har inkommit under året Samordnad Vårdplanering Rutiner för samverkan mellan kommunerna och landstinget i Dalarna kring utskrivningsklar patienter Samordnad Individuell plan Rutin vid upprättande av samordnad individuell plan enligt Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen Rutiner finns för lasarettsbesök och transport Rutiner finns för informationsöverföring mellan Kommunsjuksköterskorna Checklistor finns vid inflyttning/utflyttning till/från SÄBO/Kortis och vid överrapportering från slutenvården till kommunen Samverkan sker mellan alla MAS/MAR: ar i Dalarna Samverkan sker mellan verksamhetschefer för den kommunala sjukvården i Dalarna Avtal finns med Medicinsk Teknik och Fysik angående underhåll av Medicinsk teknisk utrustning Vårdhygienavtal finns med Smittskydd & Vårdhygien, Falu Lasarett Avtal finns med Folktandvården och Beställarenheten för tandvård Avtal finns för transport av avlidna från Säbo Samverkansavtal finns med LD Hjälpmedel angående tjänster och hjälpmedel samt serviceavtal Avtal finns om Kvalitetsgranskning av Läkemedelshanteringen Avtal finns angående kvalitetsregistret Senior alert Verksamhetschef/MAS från kommun och verksamhetschef från 11

12 Primärvården, Säters Vårdcentral har regelbundna träffar. Samverkansberedning mellan Landstinget Dalarna och Säters kommun finns och regelbundna möten sker. Avtal finns med Patientnämnden, Dalarna och träff sker årligen. Samverkan mellan yrkesgrupperna kring patienten sker på planerade teamträfar utifrån patientens pågående hälso- och sjukvårdsinsatser. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Arbete sker strukturerat med riskbedömningar avseende såväl patientsäkerheten som arbetsmiljön för medarbetarna. Regelbundet genomförs brandinspektion, arbetsmiljörond och hygienrond. Vid inflyttning görs riskbedömningar för patienten och efter det görs fortlöpande riskbedömningar. Riskanalyser görs vid förändringar i verksamheten/organisationen. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 p 5 Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria finns i Socialförvaltningens Ledningssystemet för kvalitet. och+avvikelsehantering.pdf Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Rutin för hur inkomna klagomål och synpunkter sammanställs, analyseras och återkopplas finns i Socialförvaltningens Ledningssystemet för kvalitet. ochsocialtjanst d8c0a13047a8b0f html Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Rutin för hur inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras finns i Socialförvaltningens Ledningssystemet för kvalitet. ihttp:// gochsocialtjanst d8c0a13047a8b0f html 12

13 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 MAS har varit delaktig i de ärenden som inkommit till verksamheten under året och varit behjälplig i specifika frågor som rör hälso- och sjukvården. Omvårdnaden utgår från individens behov och önskemål, där hänsyn tas till individens medbestämmande och integritet. Vid inflyttning hålls ett ankomstsamtal med enhetschef, omvårdnadsansvarig sjuksköterska, kontaktperson och vid behov sjukgymnast/arbetsterapeut. Informationsbroschyr om Hälso- och sjukvård inom särskilda boenden i Säters Kommun delas ut html I denna ges information om att det finns rutiner för avvikelser samt synpunkter, klagomål och beröm på våra verksamheter. Närstående får kontinuerlig information om sin anhörig och får vara delaktiga i omvårdnaden om så önskas. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 De resultat vi uppnått återfinns i kapitlet Uppföljning genom egenkontroll Övergripande mål och strategier för kommande år 2012 Mål för hälso- och sjukvården är beskrivna i Socialnämndens Verksamhetsplan utifrån Socialnämndens Inriktningsmål med effektmål, metod och uppföljning års mål är under arbete. Övergripande strategi är att: 1. samverka med Landstinget Dalarna för övertagande av hemsjukvården 2. öka riskmedvetenheten hos alla medarbetare 3. öka följsamheten till BHKR 4. öka följsamheten till läkemedelsrutinerna 5. öka antal registreringar/riskbedömningar/åtgärder/uppföljningar i Senior alert 6. genomföra journalgranskningar 7. genomföra nattfastemätningar 13