Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 10 Samverkan med patienter och närstående 10 Resultat 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 12 2

3 Sammanfattning Under året har ett antal åtgärder vidtagits för att öka patientsäkerheten. Exempel är utbildning, för samtliga medarbetare inom vård- och omsorg, i psykiskt ohälsa hos äldre i syfte att öka kunskapen om detta samt öka möjligheterna för att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa hos äldre. BPSD utbildning för ett team. Utbildning om ambulansbeställning med syftet att stärka samarbetet med SOS Alarm och öka patientsäkerheten. För att få information och stöd i det vårdhygieniska kvalitetsarbetet har två chefer deltagit i Stockholm vårdhygiens utbildning för chefer. Utbildning av minst en undersköterska per enhet till palliativa ombud som ett led i att säkerställa vården i livets slutskede. Uppföljning av verksamheten genom egenkontroll har skett genom bland annat extern granskning av läkemedelshanteringen, jämförelser av resultat både internt och externt inom till exempel området fall vilket nu underlättas genom registreringen i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Registrering av hur vård i livets slutskede genomförs registreras i Svenska Palliativregistret och uppföljning sker regelbundet på verksamhetsnivå och ligger till grund för förbättringsarbete. Identifiering av risker sker bland annat utifrån riskbedömningar som görs med olika bedömningsinstrument på olika nivåer i verksamheten. Vidare identifieras risker genom exempelvis avvikelser, synpunkter/klagomål och annan rapportering som till exempel kommunernas avtalsuppföljningar. Riskstorlek bedöms genom en sammanvägning av allvarlighetsgrad och sannolikhet för inträffande. Utifrån detta vidtas lämpliga åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonalen bidrar till att öka patientsäkerheten bland annat genom att omedelbart rapportera risker för vårdskador, inträffade skador och tillbud via avvikelserapporter enligt det lokala avvikelsehanteringssystemet. Åtgärder vidtas på individnivå av teamet runt patienten. Avvikelserna sammanställs månadsvis på avdelningsnivå och kvartalsvis på verksamhetsnivå. Resultatet diskuteras på arbetsplatsträffar i personalgruppen samt kvartalsvis i chefsgruppen. Åtgärder kan därefter komma att vidtas på avdelningsnivå och verksamhetsnivå. Uppföljningar och utvärdering av resultat sker på de olika nivåerna. Patienters och närståendes synpunkter och klagomål sammanställs löpande dels för hela verksamheten men även avdelningsvis. Detta möjliggör jämförelser internt och att förbättringsområden kan identifieras på verksamhetsnivå och även på avdelningsnivå. I mars 2013 hade vi en certifieringscermoni med anledning av att vi blivit certifierade som ett Tryggt och säkert äldreboende av WHO Collaborating Center on Community Safety Promotion.Certifieringen innebär att vi arbetar förebyggande, långsiktigt och systematiskt för att minska antalet skador och att lära av inträffade olyckor så att dessa kan undvikas i framtiden. 3

4 För att ett särskilt boende ska vara tryggt och säkert ska: Det skadeförebyggande arbetet vara en del i den dagliga verksamheten Handlingsplaner och rutiner vara utarbetade och förankrade så att risksituationer undanröjs och olyckor undviks Trygg och säkerhetsronder göras en gång var 6:e månad Grupper med särskilda behov vara identifierade och relevanta åtgärder vidtagna Riskmiljöer, risksituationer och riskbeteende vara identifierade Tillbud och skador dokumenteras och rapporteras Verksamheten kontinuerligt identifiera förbättringsområden inom trygghets- och säkerhetsarbetet Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Det övergripande målet är att genom riskförebyggande arbete förhindra att vårdskador och tillbud inträffar. Detta genom att: Patient och närstående involveras i det förebyggande arbetet. Alla anställda är delaktiga i det förebyggande arbetet. Risker identifieras och analyseras på olika nivåer i verksamheten för att få fram bakomliggande orsaker till den identifierade risken, framförallt systemfel, så att rätt åtgärder kan vidtas. Alla skador och tillbud rapporteras och analyseras på olika nivåer i verksamheten för att få fram bakomliggande orsaker till inträffade händelser, framförallt systemfel, så att rätt åtgärder kan vidtas. Åtgärdsstrategier används som hjälp för att bedöma relevanta åtgärder utifrån bedömd riskstorlek. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 VD har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Verksamhetschefen ansvarar för att patienterna får en säker vård och behandling av god kvalitet. Verksamhetschefen beslutar om riktlinjer/rutiner i verksamheten utifrån gällande lagstiftning och avtal. Egenkontroll av följsamhet till riktlinjer och rutiner sker på verksamhetsnivå vid årliga revideringar av dessa. Avdelningscheferna ansvarar för att medarbetarna är informerade om de riktlinjer och rutiner som gäller samt för att löpande följa upp efterlevnaden av dessa. 4

5 Hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal ansvarar för att utföra sitt arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, lagar, riktlinjer och rutiner. Tillsyn av verksamheten sker årligen av MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) från Stockholm kommuns tillsammans med biståndshandläggare samt även av Nacka kommuns MAS och MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering). Extern granskning av läkemedelshanteringen sker årligen av Apoteket farmaci. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador och tillbud följs upp genom verksamhetens avvikelsehantering inom områdena; läkemedel, vårdkedjeproblematik, medicintekniska produkter, hot och våld, bristande omvårdnad och fall. Infektionsregistrering sker löpande och rapporteras till Vårdhygien Stockholms Län. Trycksår registreras löpande och indelas i trycksårsgrader. I Senior Alert följs händelser upp inom områdena fall, undernäring och trycksår. Händelser inom dessa områden dokumenteras på individnivå i patientens journal, på avdelnings- och verksamhetsnivå görs sammanställningar av tillbud och skador, på avdelningsnivå månatligen och på verksamhetsnivå kvartalsvis. Beslutade åtgärder följs på individnivå upp av teamet kring patienten, på avdelningsnivå följs beslutade åtgärder upp på arbetsplatsträffar cirka var femte vecka och på verksamhetsnivå av verksamhetschefen i ledningsgruppen för vården kvartalsvis. Analys av resultatet av insatta åtgärder ger underlag för fortsatt förbättringsarbete på samtliga nivåer. På individnivå ansvarar teamet runt patienten för uppföljning och utvärderingen av resultatet i förhållande till uppställda mål och strategier för individen. På avdelningsnivå ansvarar avdelningschefen för att på arbetsplatsträffar följa upp och utvärdera resultatet kopplat till avdelningens mål och strategier samt till verksamhetens mål. På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschefen för uppföljning och utvärdering av resultatet i förhållande till verksamhetens mål och strategier. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patienters och medarbetares delaktighet Som ett led i att involvera patienterna i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet informeras i samband med inflyttning både muntligt och skriftligt om till exempel råd för att möblera lägenheten på ett sätt som förebygger fall. Vid inflyttningen går kontaktpersonen, en undersköterska, tillsammans med patient och/eller närstående igenom olika checklistor för att identifierar risker i patientens närmiljö, sjuksköterskan använder bedömningsinstrument för att 5

6 identifiera risker för fall, trycksår och undernäring och rehabpersonalen ser tillsammans med patienten över bland annat hjälpmedel. Alla boende erbjuds registrering i nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Säkerhet och trygghet är en stående punkt på arbetsplatsträffar då risker utifrån t.ex. statistik kan lyftas och analyseras. Säkerhetsronder med fokus på bland annat fallprevention görs i hela verksamheten vid två olika tillfällen per år och utifrån dessa har åtgärder vidtagits i den allmänna miljön både inom och utom avdelningarna. Pepparpeppar dagen, en dag för seniorers säkerhet som initieras av MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap), har vi uppmärksammat genom att bjuda in boende, närstående, det närbelägna seniorboendet för att tillsammans med medarbetarna delta i olika aktiviteter i syfte att sprida kunskap och även inhämta kunskap om risker i miljön som deltagarna observerat. Utbildning Den e-utbildningen i basala hygienrutiner som finns att tillgå via Vårdhygien är en obligatorisk utbildning. Demens ABC är en obligatorisk utbildning på enheterna för personer med demenssjukdom. Följsamheten till basala hygienrutiner har kontrollerats genom egenkontroll på samtliga avdelningar utifrån Vårdhygiens instrument för egenkontroll av basala hygienrutiner. Resultatet har diskuterats på varje avdelnings arbetsplatsträffar och förbättringsåtgärder vidtagits utifrån resultatet för avdelningen. Apotekets externa kvalitetsgranskning har genomförts och rapporten används som ett underlag för fortsatt förbättringsarbete. Rehabpersonalen har fortlöpande utbildningar för omvårdnadspersonalen i fallprevention och förflyttningsteknik. Arbetssätt För att vidmakthålla och ytterligare förankra ett förebyggande, långsiktigt och systematiskt arbetssätt för att minska skador av alla slag har ett team bestående av undersköterskor, sjuksköterska och rehabiliteringspersonal deltagit i Famnas (Riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte) värdeforum. Vidare deltar ett par chefer i Famnas högskoleutbildning för ledarskap och kvalitet inom vård och omsorg. Registrering av antibiotikabehandlade infektioner sker löpande och rapporteras till Stockholm Vårdhygien. Resultat analyseras i sjuksköterskegruppen och sätts i relation till resultat för uppföljningen av följsamhet till basala hygienrutiner. 6

7 Dokumentationsgranskning av extern MAS. Dokumentationsgranskning internt har skett men inte enligt planering varför detta är ett utvecklingsområde för Sjuksköterskegruppen har arbetat med att utveckla vårdplaner. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll för ökad patientsäkerhet har skett genom regelbundna jämförelser av verksamhetens resultat med resultatet för hela landet i det nationella kvalitetsregistret Palliativregistret. Egenkontroll med hjälp av det nationella kvalitetsregistret Senior Alert har skett genom att jämförelser mellan verksamhetens avdelningar har gjorts samt jämförelser med andra verksamheter. Jämförelser av verksamhetens resultat görs även mot kommuners redovisningar av resultatet för andra särskilda boenden avseende till exempel fall och läkemedelsavvikelser. Årliga externa patientenkäter har genomförts där bland annat frågor om bemötande och upplevd trygghet finns med. Egenkontroll har även skett genom att externa granskningsrapporter från till exempel MAS/MAR/biståndshandläggare och apotekets granskning av läkemedelshanteringen gås igenom och används som grund för fortsatt förbättringsarbete. Vårdhygiens hygienrond sker ej årligen utan initieras av hygiensjuksköterska på Stockholm Vårdhygien och planeras att genomföras ca vart annat år, dock görs självskattningsenkäter årligen i verksamheten för att mäta följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Trygg och säkerhetsronder utifrån WHOs Trygg- och säkerhetsrond för trygga- och säkra äldreboenden sker två gånger per år. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Samverkan med boende och närstående Vid inflyttning tas frågor om patientsäkerhet upp med patient och/eller närstående. Kontaktperson, sjuksköterska och rehabpersonal ansvarar för att riskbedömningar görs tillsammans med den boende och/eller närstående för att få så bra information som möjligt vilken sedan ligger till grund för vårdplanering/beslut om åtgärder. Vid förändringar i den enskildes situation görs nya riskbedömningar i samråd med patient och/eller närstående. 7

8 Samverkan med uppdragsgivare Det finns en regelbunden kontakt med MAS och MAR. Ett nätverk för MASar i Nacka kommun och verksamhetens interna MAS har under året deltgit i nätverksträffarna. Överenskomna rutiner finns som säkerställer säker informationsöverföring av patientinformation från/till kommunerna. Rutiner finns för när samverkan med biståndshandläggare i kommunerna blir aktuell samt för hur samverkan går till. Samverkan med andra vårdgivare Rutin och ansvarfördelning finns för hur erforderlig information ska komma annan vårdgivare tillhanda samt hur information ska tas emot och vidarebefordras till berörda inom den egna verksamheten på ett säkert sätt. Rutiner för remisshantering finns där ansvaret mellan läkare och sjuksköterska är tydliggjord för att säkerställa att de boende får en säker vård och behandling. Verksamheten har avtal med Vårdhygien Stockholms Län. Avtal finns med Dos-apoteket som ett led i att säkerställa kvaliteten i läkemedelhanteringen. Rutin för samverkan kring planering och genomförande av uppsökande verksamhet av tandvårdsleverantörer finns. Överenskommelse är upprättad med berörd läkarorganisation som reglerar bland annat läkartillsynen dygnet runt, att läkare med specialistkompetens i geriatrik alltid finns tillgänglig, läkemedelsgenomgångar och fortbildning av personal. Regelbundna avstämningsmöten med berörd läkarorganisation. Rutin för kommunikation om avvikelser som sker hos vårdgrannar finns. Rutin för användning av transportjournal vid ambulanstransport i syfte att bringa tydlighet i information mellan enheter som beställer ambulans (äldreboende ambulanspersonal och mottagande enhet (sjukhus, mottagning) finns. Samverkan internt mellan enheter och yrkeskategorier Det finns rutiner och en angiven ansvarsfördelning för hur samverkan mellan yrkeskategorier och enheter ska ske när det gäller samarbetet kring planeringen av patientens vård och omsorg, bland annat inom områdena informationsöverföring, riskhantering, avvikelsehantering, fallprevention och läkemedelsgenomgångar etc. 8

9 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 På verksamhetsnivå ansvarar VD och verksamhetschef för att riskanalyser/bedömningar görs vid större förändringar i verksamheten. Risken och dess bakomliggande orsaker dokumenteras. Bedömning av riskstorlek sker genom en sammanvägning av allvarlighetsgrad och sannolikhet för inträffande. Utifrån detta vidtas lämpliga åtgärder. På avdelningsnivå analyseras risker vid nyinflyttningar, förändrade rutiner på avdelningen samt om patienternas behov av insatser väsentligt förändras. Riskanalyser/bedömningar sker även utifrån utvärdering av resultat kopplade till mål, avvikelser och kunskaper som erhålls genom statistikuppgifter m.m. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Risker för vårdskador, inträffade skador och tillbud rapporteras omedelbart via avvikelserapporter till omvårdnadsansvarig sjuksköterska som ansvarar för att identifiera orsakerna till avvikelsen och vidta nödvändiga åtgärder. Avvikelserapporterna lämnas till avdelningschefen för ställningstagande om ytterligare åtgärder eller fortsatt utredning av orsakerna bakom avvikelsen ska vidtas. Avdelningschefen dokumenterar avvikelserna för den egna avdelningen månadsvis i ett gemensamt rapporteringsverktyg och diskuterar resultatet på arbetsplatsträffar i personalgruppen. Åtgärder kan därefter komma att vidtas på avdelningsnivå och följs upp på kommande arbetsplatsträffar eller enligt planering. Den samlade sammanställningen analyseras av ledningsgruppen för vården och används för att identifiera förbättringsområden både på avdelnings- och verksamhetsnivå. Vårdrelaterade infektioner registreras löpande av sjuksköterskorna som rapporterar till verksamhetschefen som i sin tur gör en sammanställning kvartalsvis och skickar in denna till Vårdhygien. Resultatet används för att identifiera förbättringsområden och sätts i relation till de egenkontroller som avdelningarna gör genom att använda Vårdhygiens självskattning. Vid identifierad risk för fall/fallskada samt vid inträffat fall kallar kontaktperson sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast till teamträff, om möjligt deltar patienten. På teamträffen gås checklistor för fallprevention igenom utifrån varje yrkeskategoris ansvarsområde. Beslut tas om åtgärder och teamet planerar för uppföljning. Teamet utvärderar resultatet kopplat till målet för individen. Alla fallskador och fall rapporteras och dokumenteras på en fallrapport. Fallrapporten lämnas i original till rehabavdelningen som följer upp alla fall på rehabronder 1 ggr/vecka på varje avdelning. Avdelningschefen för månadsvis in antal fall och fallskador i det gemensamma rapportverktyget. Analys sker sedan på både avdelnings- och verksamhetsnivå och lämpliga åtgärder bestäms på respektive nivå. 9

10 Sjuksköterskorna skickar månadsvis rapporter till verksamhetschefen om antal trycksår och trycksårsgrader samt höftledsbrott. Två gånger per år rapporterar sjuksköterskorna antal personer med ofrivillig viktnedgång till verksamhetschefen som löpande sammanställer materialet och löpande återför resultatet till berörda grupper inom verksamheten för analys och återkoppling till medarbetarna. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vem som helst i verksamheten ska kunna ta emot klagomål och synpunkter som kommer internt eller externt. Dessa kan framföras via direktkontakt, brev, mail, genom att ha fyllt i de blanketter som finns framställda för den som vill skriva ned sitt klagomål/sin synpunkt, eller på annat sätt. Klagomål/ synpunkter skrivs, av den som tar emot det, ned på därför avsedd klagomålsblankett och lämnar denna till ansvarig chef. Alla anställda ansvarar för att vidta åtgärder inom sina befogenheter för att så snabbt så möjligt kunna rätta till fel och brister i verksamheten. Chefen ska omgående informera den som klagat att klagomålet/synpunkten är mottagen. Chefen utser vem som ska utreda klagomålet/synpunkten. Den som klagat ska få återkoppling inom 14 dagar oavsett om klagomålet/synpunkten är helt utredd eller ej. Chefen vidtar åtgärder inom sina befogenheter. Klagomålen/synpunkterna diskuteras löpande i ledningsgruppen för vården under ledning av verksamhetschefen och ute i arbetsgrupperna under ledning av avdelningscheferna. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Klagomålen sammanställs löpande av verksamhetschefen, dels för hela verksamheten men även avdelningsvis. Detta möjliggör jämförelser internt och förbättringsområden kan identifieras på verksamhetsnivå och/eller avdelningsnivå. Den årliga sammanställningen lämnas till MAS/MAR i Nacka kommun. Rapporter från kommunerna av resultat på boendeenkäter och verksamhetens egen enkät jämförs och även utifrån dessa identifieras förbättringsområden och ligger till grund för fortsatt patientsäkerhetsarbete. 10

11 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid inflyttning informeras patienter och närstående om det förebyggandet patientsäkerhetsarbetet och vad den enskilde själv kan göra för att minska till exempel risken för fall och fallskador. Vid planering av vård och omsorg deltar patienten och/eller dennes närstående så att individuella åtgärder eller generella åtgärder som kan behöva vidtas grundar sig på bästa möjliga information/kunskap som ett led i att förhindra vårdskador och tillbud. Ett anhörigråd med representanter för anhöriga/närstående träffar tre gånger om året personer från ledningen för verksamheten, vid dessa möten är säkerhet och trygghet en stående punkt på agendan. Det finns en boendegrupp i vilken frågor om trygghet och säkerhet regelbundet lyfts. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Vi tycker det är mycket viktigt med en god rapportering då avvikelserna, synpunkter/klagomål och identifierade risker är grunden för vårt förbättringsarbete. Vi uppmuntrar därför alla som arbetar i verksamheten att rapportera alla avvikelser, fel, brister och risker som identifieras, både i stort och smått. Fall/fallskador Antalet fall har under året minskat marginellt. Antalet skador till följd av fall har dock minskat med 25 %. Största antalet fall ser vi på enheterna för personer med demenssjukdom och det är flest kvinnor över åttio år som faller. Trycksår Antal trycksår som uppkommit i verksamheten har under året minskat. Undernäring Andelen personer med konstaterad risk för undernäring som haft en viktminskning > 5 % har vid punktprevalensmätning i oktober ökat jämfört med föregående år. Infektioner Antalet antibiotikabehandlade infektioner har minskat med drygt 30 %. Framförallt ses en minskning av antalet urinvägsinfektioner hos personer utan kateter. Följsamheten till basala hygienrutiner har ökat. Vårdkedjeproblematik Antalet avvikelser som avser vårdkedjproblematik har ökat. Ökningen beror till största delen på avvikelser som uppkommit hos annan vårdgivare och avvikelserna har kommunicerats med dessa vårdgivare och återkopplats till oss. 11

12 Hot och våld Antalet avvikelser avseende hot och våld ligger på samma nivå som tidigare. Brister i omvårdnad Arbetet för att öka denna rapportering ger resultat och vi ser en ökning av antalet avvikelser. Medicintekniska produkter En minskning av antalet avvikelser ses nu efter föregående års ökning. Läkemedelhantering Avvikelserna har ökat, främst avvikelser som handlar om att den enskilde inte fått sina läkemedel på rätt tid. Andel patienter med aktuell riskbedömning dokumenterad i journal var vid punktprevalensmätning: avseende fall 100 % avseende trycksår 100 %. avseende risk för undernäring 100 % Andel registrerade dödsfall i palliativregistret Har ökat från 68 % till 87%. Läkemedelsgenomgångar hade vid punktprevalensmätning utförts under det senaste året hos alla boende. Övergripande mål och strategier för kommande år Det övergripande målet är även nästa år att genom riskförebyggande arbete förhindra att vårdskador och tillbud inträffar. Detta genom: Öka registreringen i BPSD registret 100 % följsamhet till basala hygienrutiner vid egenkontroll hösten % registrering i palliativa registret Fortsatt spridning och fördjupning av kunskaperna om systematiskt arbetssätt. 12

13 Alla som önskar får sin munststus bedömd med hjälp av ROAG Läkemedelsavvikelser ska minska (samverkan i MASnätverket i Nacka kommun) Förbättring av utfallet av processtegen i SeniorAlert. (All registrering i kvalitetsregister förutsätter ett lämnat samtycke av den boende) 13

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten Patientsäkerhetsberättelse för Agaten År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Ann-Charlotte Adamsson Verksamhetschef Agaten Omsorg Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-20 Birgitta Söderström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken

Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Patientsäkerhetsberättelse 2012 Verksamhetsområde: Närvård Frostviken Version: 3 Ansvarig: Patientsäkerhetsberättelse 2(13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2012-12-04 Nyutgåva

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg. Trygghetens vård- och omsorgsboende Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2013 Aleris omsorg Trygghetens vård- och omsorgsboende Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Övergripande mål och strategier... 3 2.1 Stöd, vård, behandling

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Angela Wallin Källreda gruppboende 14.12.30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan

Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan 2015-02-20 Patientsäkerhetsberättelse för Sveagatan År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20 februari 2015 Helene Yxhammar Verksamhetschef Vardaga äldreomsorg Sveagatan Mallen är anpassad av Vardaga

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011

Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan

Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan Patientsäkerhetsberättelse för Sandstugan År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-16 Eija Sjödin Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN

2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN 2014 års patientsäkerhetsberättelse för KUMLAVIKEN Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-27 Patrik Sjösten Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet 2014 01 10 Patientsäkerhetsberättelse för Stattenahemmet År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Liss-Marie Nyström Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården

Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården Patientsäkerhetsberättelse för Söndagsgården År 2013 Mia Matthed 2014-01-31 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2013-11-28 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för OpplundaHVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-15 Per-Olov Strid, Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2013. Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15

Nymilen. Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2013. Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Nymilen År 2013 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef 2014-01-15 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Blackebergs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Blackebergs äldreboende Patientsäkerhetsberättelse för Blackebergs äldreboende 2012 Datum och ansvarig för innehållet 20130117 Katarina Romehed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse för Stigslunds Äldreboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 140313 Bo Österholm Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Kastanjens vårdboende, Vardaga Datum och ansvarig för innehållet: 2015.03.26 Birgitta Gullqvist,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3

Läs mer

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen) 1(8) Socialförvaltningen Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2014 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6599)

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård

MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård MAS Riktlinje Risk- och avvikelsehantering i kommunal hälso- och sjukvård Risk- och avvikelsehantering Denna riktlinje behandlar endast risker och avvikelser i hälso- och sjukvården och gäller inte andra

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-22 Beslutad av 1(8) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 LINDEGÅRD PROFILBOENDE Suzanne Habra Verksamhetschef 2014-01-31 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Mora kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Mora kommun Patientsäkerhetsberättelse för Mora kommun År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-05-31 Lilian Lingvall Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende Nacka Seniorcenter Sofiero Upplägg Bakgrund Genomförande De 8 Safe Elderly indikatorerna Erfarenheter och reflektioner Nästa steg för Seniorcenter

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Umeå LSS Fruktvägens Gruppboende Målargränds Serviceboende Långgatans Gruppboende Varpvägens Gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 15/2-2015 Verksamhetschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Furans gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Furans gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Furans gruppboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Christina Edholm och Britt-Inger Kajnäs Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-14 Ann-Sophie Rudolph verksamhetschef Gabriels gård KVALITETSAVDELNINGEN UE, UD 2012-12 Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-05-28 DNR SN 2014.111 MARIE BLAD SID 1/1 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSSTRATEG/MEDICINSK ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA MARIE.BLAD@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Marie Bergholtz medicinskt ansvarig sjuksköterska Ann-lis Rohlwin medicinskt ansvarig för rehabilitering Mallen

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Monica Andersson, verksamhetschef Marie Junde, enhetschef Allégårdens äldreboende, Vårdstyrkan AB Vårdstyrkan

Läs mer

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2013 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun. År 2012 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun. År 2012 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen. [År]

Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen. [År] Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen Datum: 20130301 [År] Patientsäkerhetsberättelse 2012 Enligt Patiensäkerhetslagen SFS 2010:659 Kommunens ansvar som sjukvårdshuvudman

Läs mer

PM 2013-05-16 Rev 2013-05-31

PM 2013-05-16 Rev 2013-05-31 PM 2013-05-16 Rev 2013-05-31 Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annicka.pantzar@ekero.se Kvalitetsuppföljning Ekgården 2013 kvartal 1 2013 SN13/69-735 Ärendet Kvalitetsuppföljning har genomförts

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen

Rutin för avvikelsehantering inom hemvården och handikappomsorgen Sid 1 (5) Socialtjänsten Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Medicinskt ansvarig Hemvård och sjuksköterska Avvikelsegrupp handikappomsorg 2010-12-21 Dokumentnamn Rutin för avvikelsehantering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-07 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Titti Gohed Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Augustendals äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Augustendals äldreboende Patientsäkerhetsberättelse för Augustendals äldreboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2013-12-27 Maria Gustavsson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Ånge kommun

Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Ånge kommun Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Ånge kommun År 2012 Marie Strömberg, MAS 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun 2012 Datum Ansvarig för innehållet Angela Olausson MAS/Verksamhetschef HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-10 Maria Gustavsson verksamhetschef Gabriels gård Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM

2. Rapportera. Dokumentnamn: Handlingsprogram för patientsäkerhet inklusive avvikelsehantering. Dokumenttyp: Adm PM Anna Kullberg, ssamordnare Handlingsprogram för inklusive avvikelsehantering Mag-tarmmedicinska kliniken 1 Identifiera 2 Rapportera 3 Fastställa och åtgärda orsaker 4 Utvärdera åtgärdernas effekt 5 Sammanställa

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer