Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 5 Uppföljning genom egenkontroll 6 Samverkan för att förebygga vårdskador 7 Riskanalys 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 8 Hantering av klagomål och synpunkter 9 Sammanställning och analys 10 Samverkan med patienter och närstående 10 Resultat 10 Övergripande mål och strategier för kommande år 12 2

3 Sammanfattning Under året har ett antal åtgärder vidtagits för att öka patientsäkerheten. Exempel är utbildning, för samtliga medarbetare inom vård- och omsorg, i psykiskt ohälsa hos äldre i syfte att öka kunskapen om detta samt öka möjligheterna för att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa hos äldre. BPSD utbildning för ett team. Utbildning om ambulansbeställning med syftet att stärka samarbetet med SOS Alarm och öka patientsäkerheten. För att få information och stöd i det vårdhygieniska kvalitetsarbetet har två chefer deltagit i Stockholm vårdhygiens utbildning för chefer. Utbildning av minst en undersköterska per enhet till palliativa ombud som ett led i att säkerställa vården i livets slutskede. Uppföljning av verksamheten genom egenkontroll har skett genom bland annat extern granskning av läkemedelshanteringen, jämförelser av resultat både internt och externt inom till exempel området fall vilket nu underlättas genom registreringen i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Registrering av hur vård i livets slutskede genomförs registreras i Svenska Palliativregistret och uppföljning sker regelbundet på verksamhetsnivå och ligger till grund för förbättringsarbete. Identifiering av risker sker bland annat utifrån riskbedömningar som görs med olika bedömningsinstrument på olika nivåer i verksamheten. Vidare identifieras risker genom exempelvis avvikelser, synpunkter/klagomål och annan rapportering som till exempel kommunernas avtalsuppföljningar. Riskstorlek bedöms genom en sammanvägning av allvarlighetsgrad och sannolikhet för inträffande. Utifrån detta vidtas lämpliga åtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonalen bidrar till att öka patientsäkerheten bland annat genom att omedelbart rapportera risker för vårdskador, inträffade skador och tillbud via avvikelserapporter enligt det lokala avvikelsehanteringssystemet. Åtgärder vidtas på individnivå av teamet runt patienten. Avvikelserna sammanställs månadsvis på avdelningsnivå och kvartalsvis på verksamhetsnivå. Resultatet diskuteras på arbetsplatsträffar i personalgruppen samt kvartalsvis i chefsgruppen. Åtgärder kan därefter komma att vidtas på avdelningsnivå och verksamhetsnivå. Uppföljningar och utvärdering av resultat sker på de olika nivåerna. Patienters och närståendes synpunkter och klagomål sammanställs löpande dels för hela verksamheten men även avdelningsvis. Detta möjliggör jämförelser internt och att förbättringsområden kan identifieras på verksamhetsnivå och även på avdelningsnivå. I mars 2013 hade vi en certifieringscermoni med anledning av att vi blivit certifierade som ett Tryggt och säkert äldreboende av WHO Collaborating Center on Community Safety Promotion.Certifieringen innebär att vi arbetar förebyggande, långsiktigt och systematiskt för att minska antalet skador och att lära av inträffade olyckor så att dessa kan undvikas i framtiden. 3

4 För att ett särskilt boende ska vara tryggt och säkert ska: Det skadeförebyggande arbetet vara en del i den dagliga verksamheten Handlingsplaner och rutiner vara utarbetade och förankrade så att risksituationer undanröjs och olyckor undviks Trygg och säkerhetsronder göras en gång var 6:e månad Grupper med särskilda behov vara identifierade och relevanta åtgärder vidtagna Riskmiljöer, risksituationer och riskbeteende vara identifierade Tillbud och skador dokumenteras och rapporteras Verksamheten kontinuerligt identifiera förbättringsområden inom trygghets- och säkerhetsarbetet Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Det övergripande målet är att genom riskförebyggande arbete förhindra att vårdskador och tillbud inträffar. Detta genom att: Patient och närstående involveras i det förebyggande arbetet. Alla anställda är delaktiga i det förebyggande arbetet. Risker identifieras och analyseras på olika nivåer i verksamheten för att få fram bakomliggande orsaker till den identifierade risken, framförallt systemfel, så att rätt åtgärder kan vidtas. Alla skador och tillbud rapporteras och analyseras på olika nivåer i verksamheten för att få fram bakomliggande orsaker till inträffade händelser, framförallt systemfel, så att rätt åtgärder kan vidtas. Åtgärdsstrategier används som hjälp för att bedöma relevanta åtgärder utifrån bedömd riskstorlek. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 VD har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten. Verksamhetschefen ansvarar för att patienterna får en säker vård och behandling av god kvalitet. Verksamhetschefen beslutar om riktlinjer/rutiner i verksamheten utifrån gällande lagstiftning och avtal. Egenkontroll av följsamhet till riktlinjer och rutiner sker på verksamhetsnivå vid årliga revideringar av dessa. Avdelningscheferna ansvarar för att medarbetarna är informerade om de riktlinjer och rutiner som gäller samt för att löpande följa upp efterlevnaden av dessa. 4

5 Hälso- och sjukvårdspersonal och omvårdnadspersonal ansvarar för att utföra sitt arbete utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, lagar, riktlinjer och rutiner. Tillsyn av verksamheten sker årligen av MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) från Stockholm kommuns tillsammans med biståndshandläggare samt även av Nacka kommuns MAS och MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering). Extern granskning av läkemedelshanteringen sker årligen av Apoteket farmaci. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdskador och tillbud följs upp genom verksamhetens avvikelsehantering inom områdena; läkemedel, vårdkedjeproblematik, medicintekniska produkter, hot och våld, bristande omvårdnad och fall. Infektionsregistrering sker löpande och rapporteras till Vårdhygien Stockholms Län. Trycksår registreras löpande och indelas i trycksårsgrader. I Senior Alert följs händelser upp inom områdena fall, undernäring och trycksår. Händelser inom dessa områden dokumenteras på individnivå i patientens journal, på avdelnings- och verksamhetsnivå görs sammanställningar av tillbud och skador, på avdelningsnivå månatligen och på verksamhetsnivå kvartalsvis. Beslutade åtgärder följs på individnivå upp av teamet kring patienten, på avdelningsnivå följs beslutade åtgärder upp på arbetsplatsträffar cirka var femte vecka och på verksamhetsnivå av verksamhetschefen i ledningsgruppen för vården kvartalsvis. Analys av resultatet av insatta åtgärder ger underlag för fortsatt förbättringsarbete på samtliga nivåer. På individnivå ansvarar teamet runt patienten för uppföljning och utvärderingen av resultatet i förhållande till uppställda mål och strategier för individen. På avdelningsnivå ansvarar avdelningschefen för att på arbetsplatsträffar följa upp och utvärdera resultatet kopplat till avdelningens mål och strategier samt till verksamhetens mål. På verksamhetsnivå ansvarar verksamhetschefen för uppföljning och utvärdering av resultatet i förhållande till verksamhetens mål och strategier. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Patienters och medarbetares delaktighet Som ett led i att involvera patienterna i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet informeras i samband med inflyttning både muntligt och skriftligt om till exempel råd för att möblera lägenheten på ett sätt som förebygger fall. Vid inflyttningen går kontaktpersonen, en undersköterska, tillsammans med patient och/eller närstående igenom olika checklistor för att identifierar risker i patientens närmiljö, sjuksköterskan använder bedömningsinstrument för att 5

6 identifiera risker för fall, trycksår och undernäring och rehabpersonalen ser tillsammans med patienten över bland annat hjälpmedel. Alla boende erbjuds registrering i nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Säkerhet och trygghet är en stående punkt på arbetsplatsträffar då risker utifrån t.ex. statistik kan lyftas och analyseras. Säkerhetsronder med fokus på bland annat fallprevention görs i hela verksamheten vid två olika tillfällen per år och utifrån dessa har åtgärder vidtagits i den allmänna miljön både inom och utom avdelningarna. Pepparpeppar dagen, en dag för seniorers säkerhet som initieras av MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap), har vi uppmärksammat genom att bjuda in boende, närstående, det närbelägna seniorboendet för att tillsammans med medarbetarna delta i olika aktiviteter i syfte att sprida kunskap och även inhämta kunskap om risker i miljön som deltagarna observerat. Utbildning Den e-utbildningen i basala hygienrutiner som finns att tillgå via Vårdhygien är en obligatorisk utbildning. Demens ABC är en obligatorisk utbildning på enheterna för personer med demenssjukdom. Följsamheten till basala hygienrutiner har kontrollerats genom egenkontroll på samtliga avdelningar utifrån Vårdhygiens instrument för egenkontroll av basala hygienrutiner. Resultatet har diskuterats på varje avdelnings arbetsplatsträffar och förbättringsåtgärder vidtagits utifrån resultatet för avdelningen. Apotekets externa kvalitetsgranskning har genomförts och rapporten används som ett underlag för fortsatt förbättringsarbete. Rehabpersonalen har fortlöpande utbildningar för omvårdnadspersonalen i fallprevention och förflyttningsteknik. Arbetssätt För att vidmakthålla och ytterligare förankra ett förebyggande, långsiktigt och systematiskt arbetssätt för att minska skador av alla slag har ett team bestående av undersköterskor, sjuksköterska och rehabiliteringspersonal deltagit i Famnas (Riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte) värdeforum. Vidare deltar ett par chefer i Famnas högskoleutbildning för ledarskap och kvalitet inom vård och omsorg. Registrering av antibiotikabehandlade infektioner sker löpande och rapporteras till Stockholm Vårdhygien. Resultat analyseras i sjuksköterskegruppen och sätts i relation till resultat för uppföljningen av följsamhet till basala hygienrutiner. 6

7 Dokumentationsgranskning av extern MAS. Dokumentationsgranskning internt har skett men inte enligt planering varför detta är ett utvecklingsområde för Sjuksköterskegruppen har arbetat med att utveckla vårdplaner. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll för ökad patientsäkerhet har skett genom regelbundna jämförelser av verksamhetens resultat med resultatet för hela landet i det nationella kvalitetsregistret Palliativregistret. Egenkontroll med hjälp av det nationella kvalitetsregistret Senior Alert har skett genom att jämförelser mellan verksamhetens avdelningar har gjorts samt jämförelser med andra verksamheter. Jämförelser av verksamhetens resultat görs även mot kommuners redovisningar av resultatet för andra särskilda boenden avseende till exempel fall och läkemedelsavvikelser. Årliga externa patientenkäter har genomförts där bland annat frågor om bemötande och upplevd trygghet finns med. Egenkontroll har även skett genom att externa granskningsrapporter från till exempel MAS/MAR/biståndshandläggare och apotekets granskning av läkemedelshanteringen gås igenom och används som grund för fortsatt förbättringsarbete. Vårdhygiens hygienrond sker ej årligen utan initieras av hygiensjuksköterska på Stockholm Vårdhygien och planeras att genomföras ca vart annat år, dock görs självskattningsenkäter årligen i verksamheten för att mäta följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Trygg och säkerhetsronder utifrån WHOs Trygg- och säkerhetsrond för trygga- och säkra äldreboenden sker två gånger per år. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Samverkan med boende och närstående Vid inflyttning tas frågor om patientsäkerhet upp med patient och/eller närstående. Kontaktperson, sjuksköterska och rehabpersonal ansvarar för att riskbedömningar görs tillsammans med den boende och/eller närstående för att få så bra information som möjligt vilken sedan ligger till grund för vårdplanering/beslut om åtgärder. Vid förändringar i den enskildes situation görs nya riskbedömningar i samråd med patient och/eller närstående. 7

8 Samverkan med uppdragsgivare Det finns en regelbunden kontakt med MAS och MAR. Ett nätverk för MASar i Nacka kommun och verksamhetens interna MAS har under året deltgit i nätverksträffarna. Överenskomna rutiner finns som säkerställer säker informationsöverföring av patientinformation från/till kommunerna. Rutiner finns för när samverkan med biståndshandläggare i kommunerna blir aktuell samt för hur samverkan går till. Samverkan med andra vårdgivare Rutin och ansvarfördelning finns för hur erforderlig information ska komma annan vårdgivare tillhanda samt hur information ska tas emot och vidarebefordras till berörda inom den egna verksamheten på ett säkert sätt. Rutiner för remisshantering finns där ansvaret mellan läkare och sjuksköterska är tydliggjord för att säkerställa att de boende får en säker vård och behandling. Verksamheten har avtal med Vårdhygien Stockholms Län. Avtal finns med Dos-apoteket som ett led i att säkerställa kvaliteten i läkemedelhanteringen. Rutin för samverkan kring planering och genomförande av uppsökande verksamhet av tandvårdsleverantörer finns. Överenskommelse är upprättad med berörd läkarorganisation som reglerar bland annat läkartillsynen dygnet runt, att läkare med specialistkompetens i geriatrik alltid finns tillgänglig, läkemedelsgenomgångar och fortbildning av personal. Regelbundna avstämningsmöten med berörd läkarorganisation. Rutin för kommunikation om avvikelser som sker hos vårdgrannar finns. Rutin för användning av transportjournal vid ambulanstransport i syfte att bringa tydlighet i information mellan enheter som beställer ambulans (äldreboende ambulanspersonal och mottagande enhet (sjukhus, mottagning) finns. Samverkan internt mellan enheter och yrkeskategorier Det finns rutiner och en angiven ansvarsfördelning för hur samverkan mellan yrkeskategorier och enheter ska ske när det gäller samarbetet kring planeringen av patientens vård och omsorg, bland annat inom områdena informationsöverföring, riskhantering, avvikelsehantering, fallprevention och läkemedelsgenomgångar etc. 8

9 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 På verksamhetsnivå ansvarar VD och verksamhetschef för att riskanalyser/bedömningar görs vid större förändringar i verksamheten. Risken och dess bakomliggande orsaker dokumenteras. Bedömning av riskstorlek sker genom en sammanvägning av allvarlighetsgrad och sannolikhet för inträffande. Utifrån detta vidtas lämpliga åtgärder. På avdelningsnivå analyseras risker vid nyinflyttningar, förändrade rutiner på avdelningen samt om patienternas behov av insatser väsentligt förändras. Riskanalyser/bedömningar sker även utifrån utvärdering av resultat kopplade till mål, avvikelser och kunskaper som erhålls genom statistikuppgifter m.m. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser Risker för vårdskador, inträffade skador och tillbud rapporteras omedelbart via avvikelserapporter till omvårdnadsansvarig sjuksköterska som ansvarar för att identifiera orsakerna till avvikelsen och vidta nödvändiga åtgärder. Avvikelserapporterna lämnas till avdelningschefen för ställningstagande om ytterligare åtgärder eller fortsatt utredning av orsakerna bakom avvikelsen ska vidtas. Avdelningschefen dokumenterar avvikelserna för den egna avdelningen månadsvis i ett gemensamt rapporteringsverktyg och diskuterar resultatet på arbetsplatsträffar i personalgruppen. Åtgärder kan därefter komma att vidtas på avdelningsnivå och följs upp på kommande arbetsplatsträffar eller enligt planering. Den samlade sammanställningen analyseras av ledningsgruppen för vården och används för att identifiera förbättringsområden både på avdelnings- och verksamhetsnivå. Vårdrelaterade infektioner registreras löpande av sjuksköterskorna som rapporterar till verksamhetschefen som i sin tur gör en sammanställning kvartalsvis och skickar in denna till Vårdhygien. Resultatet används för att identifiera förbättringsområden och sätts i relation till de egenkontroller som avdelningarna gör genom att använda Vårdhygiens självskattning. Vid identifierad risk för fall/fallskada samt vid inträffat fall kallar kontaktperson sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast till teamträff, om möjligt deltar patienten. På teamträffen gås checklistor för fallprevention igenom utifrån varje yrkeskategoris ansvarsområde. Beslut tas om åtgärder och teamet planerar för uppföljning. Teamet utvärderar resultatet kopplat till målet för individen. Alla fallskador och fall rapporteras och dokumenteras på en fallrapport. Fallrapporten lämnas i original till rehabavdelningen som följer upp alla fall på rehabronder 1 ggr/vecka på varje avdelning. Avdelningschefen för månadsvis in antal fall och fallskador i det gemensamma rapportverktyget. Analys sker sedan på både avdelnings- och verksamhetsnivå och lämpliga åtgärder bestäms på respektive nivå. 9

10 Sjuksköterskorna skickar månadsvis rapporter till verksamhetschefen om antal trycksår och trycksårsgrader samt höftledsbrott. Två gånger per år rapporterar sjuksköterskorna antal personer med ofrivillig viktnedgång till verksamhetschefen som löpande sammanställer materialet och löpande återför resultatet till berörda grupper inom verksamheten för analys och återkoppling till medarbetarna. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Vem som helst i verksamheten ska kunna ta emot klagomål och synpunkter som kommer internt eller externt. Dessa kan framföras via direktkontakt, brev, mail, genom att ha fyllt i de blanketter som finns framställda för den som vill skriva ned sitt klagomål/sin synpunkt, eller på annat sätt. Klagomål/ synpunkter skrivs, av den som tar emot det, ned på därför avsedd klagomålsblankett och lämnar denna till ansvarig chef. Alla anställda ansvarar för att vidta åtgärder inom sina befogenheter för att så snabbt så möjligt kunna rätta till fel och brister i verksamheten. Chefen ska omgående informera den som klagat att klagomålet/synpunkten är mottagen. Chefen utser vem som ska utreda klagomålet/synpunkten. Den som klagat ska få återkoppling inom 14 dagar oavsett om klagomålet/synpunkten är helt utredd eller ej. Chefen vidtar åtgärder inom sina befogenheter. Klagomålen/synpunkterna diskuteras löpande i ledningsgruppen för vården under ledning av verksamhetschefen och ute i arbetsgrupperna under ledning av avdelningscheferna. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Klagomålen sammanställs löpande av verksamhetschefen, dels för hela verksamheten men även avdelningsvis. Detta möjliggör jämförelser internt och förbättringsområden kan identifieras på verksamhetsnivå och/eller avdelningsnivå. Den årliga sammanställningen lämnas till MAS/MAR i Nacka kommun. Rapporter från kommunerna av resultat på boendeenkäter och verksamhetens egen enkät jämförs och även utifrån dessa identifieras förbättringsområden och ligger till grund för fortsatt patientsäkerhetsarbete. 10

11 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vid inflyttning informeras patienter och närstående om det förebyggandet patientsäkerhetsarbetet och vad den enskilde själv kan göra för att minska till exempel risken för fall och fallskador. Vid planering av vård och omsorg deltar patienten och/eller dennes närstående så att individuella åtgärder eller generella åtgärder som kan behöva vidtas grundar sig på bästa möjliga information/kunskap som ett led i att förhindra vårdskador och tillbud. Ett anhörigråd med representanter för anhöriga/närstående träffar tre gånger om året personer från ledningen för verksamheten, vid dessa möten är säkerhet och trygghet en stående punkt på agendan. Det finns en boendegrupp i vilken frågor om trygghet och säkerhet regelbundet lyfts. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Vi tycker det är mycket viktigt med en god rapportering då avvikelserna, synpunkter/klagomål och identifierade risker är grunden för vårt förbättringsarbete. Vi uppmuntrar därför alla som arbetar i verksamheten att rapportera alla avvikelser, fel, brister och risker som identifieras, både i stort och smått. Fall/fallskador Antalet fall har under året minskat marginellt. Antalet skador till följd av fall har dock minskat med 25 %. Största antalet fall ser vi på enheterna för personer med demenssjukdom och det är flest kvinnor över åttio år som faller. Trycksår Antal trycksår som uppkommit i verksamheten har under året minskat. Undernäring Andelen personer med konstaterad risk för undernäring som haft en viktminskning > 5 % har vid punktprevalensmätning i oktober ökat jämfört med föregående år. Infektioner Antalet antibiotikabehandlade infektioner har minskat med drygt 30 %. Framförallt ses en minskning av antalet urinvägsinfektioner hos personer utan kateter. Följsamheten till basala hygienrutiner har ökat. Vårdkedjeproblematik Antalet avvikelser som avser vårdkedjproblematik har ökat. Ökningen beror till största delen på avvikelser som uppkommit hos annan vårdgivare och avvikelserna har kommunicerats med dessa vårdgivare och återkopplats till oss. 11

12 Hot och våld Antalet avvikelser avseende hot och våld ligger på samma nivå som tidigare. Brister i omvårdnad Arbetet för att öka denna rapportering ger resultat och vi ser en ökning av antalet avvikelser. Medicintekniska produkter En minskning av antalet avvikelser ses nu efter föregående års ökning. Läkemedelhantering Avvikelserna har ökat, främst avvikelser som handlar om att den enskilde inte fått sina läkemedel på rätt tid. Andel patienter med aktuell riskbedömning dokumenterad i journal var vid punktprevalensmätning: avseende fall 100 % avseende trycksår 100 %. avseende risk för undernäring 100 % Andel registrerade dödsfall i palliativregistret Har ökat från 68 % till 87%. Läkemedelsgenomgångar hade vid punktprevalensmätning utförts under det senaste året hos alla boende. Övergripande mål och strategier för kommande år Det övergripande målet är även nästa år att genom riskförebyggande arbete förhindra att vårdskador och tillbud inträffar. Detta genom: Öka registreringen i BPSD registret 100 % följsamhet till basala hygienrutiner vid egenkontroll hösten % registrering i palliativa registret Fortsatt spridning och fördjupning av kunskaperna om systematiskt arbetssätt. 12

13 Alla som önskar får sin munststus bedömd med hjälp av ROAG Läkemedelsavvikelser ska minska (samverkan i MASnätverket i Nacka kommun) Förbättring av utfallet av processtegen i SeniorAlert. (All registrering i kvalitetsregister förutsätter ett lämnat samtycke av den boende) 13

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg

Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun

Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun Patientsäkerhetsberättelse Vallentuna kommun 2013 2014-08-25 Marie Blad Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska/ Hälso- och sjukvårdsstrateg Socialförvaltningen Vallentuna kommun 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Nytorgsgårdens vård- och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Nytorgsgårdens vård- och omsorgsboende Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Nytorgsgårdens vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-04 Ingalill Bigénius Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landstin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE

Patientsäkerhetsberättelse ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Patientsäkerhetsberättelse 2016-02-29 Patientsäkerhetsberättelse för ÅNGARENS ÄLDREBOENDE Avseende verksamhetsåret 2015 Bakgrund Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för:

Patientsäkerhetsberättelse för: Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)

Läs mer

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.

Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser. Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.

Läs mer

P atientsäkerhetsberättelso

P atientsäkerhetsberättelso Adium Omsorg AB P atientsäkerhetsberättelso Ål 2014 Datum och ansvarig för innehållet 201: -02-27 Britt-Marie Nordström Ver amhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2 0:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-26 Ida Björkman Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kullabo Datum och ansvarig för innehållet Maria Westling 2015-03-01 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-16 Inger Berglund, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Soltorps Äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-11 Patrik Mill Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 150219 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten

Patientsäkerhetsberättelse för Agaten Patientsäkerhetsberättelse för Agaten År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Ann-Charlotte Adamsson Verksamhetschef Agaten Omsorg Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-21 Lena Bölander Verksamhetschef Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28

TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28 TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-12-31 Birgitta Odell-Carlsson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan

Patientsäkerhetsberättelse för Klippan 2014-04-14 Patientsäkerhetsberättelse för Klippan År 2013 2014-04-14 Anna-Mari Kinnunen Verksamhetschef äldreboendet Klippan/Vardaga Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lenagården HVB Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-08 Lena Bölander verksamhetschef i samarbete med Camilla Furuskär sjuksköterska Mallen är anpassad av Nytida

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Landskrona LSS 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Datum och ansvarig för innehållet 20150208 Solweig Palm /VC Lisbeth Zätterberg /SSK Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-20 Birgitta Söderström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för 2015-03-04 Patientsäkerhetsberättelse för Trehörna Omsorger AB År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad 2015 års patientsäkerhetsberättelse för Syrenens gruppbostad Datum och ansvarig för innehållet 20150126 Susann Nilsson Verksamhetschef Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården 2014-02-25 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2013 Datum och ansvarig för innehållet Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende BILAGA 6 Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-01-02 Ritva Alrenius, Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Övergripande

Läs mer

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse 2013. Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta

3. OST. Patientsäkerhetsberättelse 2013. Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta 3. OST KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Lena Sjöberg Datum 2014-04-01 Diarienummer ALN-2014-0150.37 Äldrenämnden Patientsäkerhetsberättelse 2013 Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Gubbhus. Patientsäkerhetsberättelse Borgerskapets Äldrehem 2014

Stiftelsen Borgerskapets Enkehus och Gubbhus. Patientsäkerhetsberättelse Borgerskapets Äldrehem 2014 Patientsäkerhetsberättelse Borgerskapets Äldrehem 2014 Wiveka Wall Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska 2014 STOCKHOLMS BORGERSKAP Sidan 1 av 11 Innehållsförteckning Sammanfattning av patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Krusmyntans Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Krusmyntans Äldreboende 2014-03-01 Patientsäkerhetsberättelse för Krusmyntans Äldreboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-01 Lena Svensson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-03 Magnus Gustafsson (Verksamhetschef) Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende

Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende Patientsäkerhetsberättelse för Källreda gruppboende År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Angela Wallin Källreda gruppboende 14.12.30 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2014. Datum: 2015-02-28 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (8)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2014. Datum: 2015-02-28 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (8) 1 (8) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum: 2015-02-28 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (8) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Herrgårdsvägens gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-03-01 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2012 Datum och ansvarig för innehållet Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas äldreboende 1 Patientsäkerhetsberättelse 2015-02-22 S:t Anna A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Attendo Ängsö. År Patientsäkerhetsberättelse Kristin Fjällström. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Attendo Ängsö. År Patientsäkerhetsberättelse Kristin Fjällström. Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Attendo Ängsö Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 20160209 Kristin Fjällström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan År 2014 2014-04-16 Lars-Göran Hildor Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer