Internt arbetsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internt arbetsmaterial"

Transkript

1 FÖRORD Detta är den första delen av regionalutredningen som genomfördes från november 2012 t o m juni Det är i allt väsentligt hela rapporten, men av sekretesskäl har några begränsade delar lyfts ut. Det handlar om enskilda kostnadsuppgifter och prioriteringar som kan påverka SVTs förhandlingar eller samarbeten med tredje part samt uppgifter om förhållanden i andra bolag vi samverkar med och som lämnat information till oss med förväntan att vi inte delar den vidare. Ingen av dessa redigeringar har någon betydelse för helheten utan resonemangen går utmärkt att följa. SVT har inte genomfört en sammanhållen analys av den regionala verksamheten på mycket länge. Utredarna har därför haft i uppdrag att börja från ett blankt papper, tänka stort, nytt och annorlunda. De har genomfört en ordentlig genomlysning av verksamheten på ett förtjänstfullt sätt. Utredningen landade i ett antal förslag. Efter lämnandet av rapporten tillsattes en styrgrupp bestående av delar av företagsledningen som fick i uppdrag att analysera vilka av förslagen som det finns anledning att gå vidare med i det vidare utredningsarbetet. Bärande tankar kring centralisering av teknik för att kunna decentralisera journalistiken finns med även framåt, liksom planerna på utökad närvaro på fler orter/platser och två nya editioner. Till detta fördes en ambition att om möjligt låta alla sändningar vara fullt nedbrutna, dvs alltid nyttja 21 sändningsfönster och inte växla mellan 11 och 19, vilket varit ett stort önskemål hos publiken. Däremot avfördes bland annat tankarna på en större satsning hyperlokala, huvudsakligen användargenererade sajter. Detta av flera skäl. Det finns andra aktörer som har bättre förutsättningar att skapa den typen av verksamheter och förslagen utgick i dessa delar i alltför hög grad utifrån ett konkurrensperspektiv, som inte är relevant för public service. Vår roll är inte att trafikmaximera utan att säkerställa att medborgarna har tillgång till en fri, allsidig information oavsett var i landet man bor. SVTs styrka är framför allt basen i den rörliga bilden i kombination med den kvalitetsorienterade, redigerade journalistiken, med en hög andel egna nyheter som spänner från det regionala till det internationella. Dessa perspektiv förstärktes i det vidare arbetet. Skälet till att vi nu väljer att publicera det interna arbetsmaterialet är den pågående debatten om SVTs regionala utbud. Delar av debatten bygger på helt felaktiga föreställningar om vad den interna rapporten innehåller, och också om utredningens status. Exempelvis har påståtts att SVT avsett att omorganisera verksamheten strikt efter befolkningens fördelning över landet. Detta har SVT dementerat och som framgår av utredningen har det aldrig ens varit ett förslag. SVTs beslut är resultatet av en sammantagen publicistisk helhetsbedömning av ett antal aspekter: Befolkningen har givetvis en stor betydelse, men också exempelvis geografi, infrastruktur, nyhetsläge, riksintresse, särskilda publicistiska uppdrag, avstånd eller närhet till riksredationen. Arbetet närmar sig nu slutfasen. En projektgrupp under ledning av chefen för den regionala nyhetsverksamheten prövar nu olika alternativ inom ramen för de planeringsförutsättningar som satts upp och resultatet kommer presenteras i slutet av februari. Olov Carlsson, Divisionchef SVT Nyheter och Sport

2 REGIONAL NYHETS- UTREDNING ARBETSMATERIAL SVT JUNI 2013 SVERIGES BÄSTA NYHETSSERVICE 2015 Bättre geografisk täckning, fler editioner, omställning till onlinepublicering, högre produktivitet, ökade ambitioner där många människor bor och verkar, nya och fler identiteter, ökad samverkan med samhället och människor, integrerad nyhetsdivision, fler på fältet, tydligare organisation och mandat det är utredningens förslag i ett nötskal.

3 A INLEDNING UTMANINGEN Digitaliseringen av produktion, distribution SVERIGES BÄSTA NYHETSSERVICE 2015 och användning är en så kallad disruptive technology som Den här utredningen började med en enkel fråga. Hur skulle SVT:s regionala nyhetsservice vara organiserad om vi startade den idag? Frågan är förrädiskt enkel och leder till ytterligare frågor. Framför allt till ett ifrågasättande av hur vi bedriver vår verksamhet och för vem vi egentligen bedriver verksamheten. Idag kan vi med enkelhet slå oss för bröstet och säga att vi har den bästa regionala nyhetsservicen i landet. Till en del beror det på att vi är ensamma om att definiera regional nyhetsverksamhet på det sätt vi gör, vilket kan ses som något positivt men gör det svårt med relevanta jämförelser. Våra regioner är väldigt olika, några är mer eller mindre lokala, men vi kan med säkerhet säga att vi har den bästa servicen i TV eller kanske ska vi säga i Broadcast-TV eller TVTV som publiken i våra fokusgrupper uttrycker det. Naturligtvis beror det på att SVT:s TVkonkurrenter har väldigt låga ambitioner med sin Sverigebevakning. Men vilka är egentligen våra konkurrenter i den konvergerade medievärlden och är vi relevanta om fem år? Eller om två år? Sveriges bästa nyhetsservice var du än är; SVT Nyheter för dig, med dig. Där du är! Kan vi egentligen ha en annan ambition med våra resurser, vårt uppdrag och vår förankring hos det svenska folket. Når vi upp till detta och gör vi det i morgon? På följande sidor redovisar vi hur samhället utvecklats utan att SVT:s nyhetsstruktur gjort det i samma utsträckning. Vår innehållsanalys visar att det finns tydliga vita fläckar på vår bevakningskarta samt att vi i stor utsträckning inte bevakar vardagen för stora grupper människor samtidigt som vi ger en fantastisk service till mindre grupper av människor. I praktiken har vi en ojämlik nyhetsbevakning där de som bor i storstäder och förorter till storstäder drar det kortaste strået. kullkastar affärsmodeller och verksamhetsmodeller i mediebranschen. Detta sammantaget med att Sverige sett över en 20- årsperiod förändrats demografiskt, socialt och infrastrukturellt gör att SVT:s regionala service och Nyhetsdivisionen är i stort behov av ett omtag och nytänkande för att framgent svara mot människors behov. Publiken har ett högt förtroende för SVT och vår nyhetsverksamhet i alla fall i Broadcast. Men publiken anpassar sig i en rasande fart till ett onlineanvändande av nyheter. Nya aktörer etablerar sig snabbt sig som nyhetsförmedlare och kommersiella medier ställer om när såväl publik som annonsörer ställer nya krav. SVT:s organisation är inte byggd för att möta publikens nya behov och vi riskerar att förändra oss för långsamt trots allt är våra finanser relativt trygga och den äldre publiken håller TV-tittandet på höga nivåer. Sommaren 2013, Johan Lindén och Anna Werkström [1]

4 INNEHÅLL A. Sammanfattning Executive summary... 5 finansiella förutsättningar... 7 B. Utgångspunkter Inledning... 8 Utredningens direktiv och arbete... 8 Ursprungligt uppdrag... 8 Tolkning av uppdragsbeskrivning... 8 Styrgruppens precisering... 9 Tidigare utredningar Koppling till tidigare utredningar Medverkande i denna utredning Nuläge - Den regionala nyhetsverksamheten Historien I begynnelsen var MILO-områdena Dagens sändningsområden för Broadcast Analys av resursallokeringen Samhällets utveckling Samhällsförändringar Urbanisering Ökad mångfald Utbildning Näringsliv och arbetsmarknad Teknikutvecklingen Framtidskommissionen Social sammanhållning Slutsatser Nyhetspubliken [2]

5 Medievardagen Fokusgrupper om den regionala identiteten Hur definierar publiken sitt geografiska närområde? Vilka är publikens behov av information ifrån det geografiska närområdet? Hur får publiken information om det geografiska närområdet idag? Vad är publikens attityd till SVT som leverantör av information ifrån det geografiska närområdet? Publikdialoger Metod Dialogorter Närområde -vad betyder det? Vad är lokalkänsla? Nyhetskategorier av intresse Mediekonsumtion i relation till lokala nyheter. Hur tar man till sig nyheter? Vill de bidra själva? Tankar kring SVT regionala nyheter Framtidens SVT regionala nyheter? Användning publikens syn på nyhetsförmedling via TV, dator och mobilen Nyhetsutbudet Innevarande uppdrag Innehållsanalys Omvärlds- och Konkurrensanalys Europeisk utblick Värt att lyfta fram Pressen Regionala/lokala sociala medier och nätaktiviteter Sammanfattande slutsatser C. Nyläge Strategisk inriktning Utredningens förslag Relationen till publiken Var ska vi ha vår Insamlingsorganisation? [3]

6 Förslaget innebär två rörelser samtidigt Broadcast Vidden av förslagen och Det fortsatta arbetet Att initiera förändring är inte ens första steget [4]

7 A. SAMMANFATTNING 1. EXECUTIVE SUMMARY Den regionala verksamheten är dimensionerad enligt principer som svarar dåligt mot var i landet stora publikgrupper lever och verkar. Det innebär att SVT inte ger en tillräckligt hög servicenivå till stora publikgrupper. Den regionala verksamheten är underdimensionerad i stora städer vilket får till konsekvens att förutom att stora befolkningsgrupper inte får tillräckligt med information så tenderar förorter att bevakas i liten utsträckning. Detta är ett särskilt problem då många av dessa förorter har en mångkulturell prägel. SVT:s regionala nyhetsservice är ojämlik såväl geografisk som socialt. I huvudsak egna analyser och publikanalyser ger vid handen att SVT:s regionala nyhetsverksamhet inte svarar mot de behov av nyhetsservice som publiken i allt större utsträckning tillägnar sig. I första hand handlar detta om flödeskonsumtion av nyheter via online-plattformar. Den av SIFO genomförda publikundersökningen visar på en låg till obegränsad kännedom om SVT:s regionala online service. Utredningen drar också slutsatsen att den potential till en nära relation med publiken som finns via de regionala nyhetsredaktionerna inte fullt ut utnyttjas. Tidningsbranschen har mött konvergensens utmaningar före Tv-branschen och är under omställning för att svara mot publikens och annonsörers förändrade beteende. Ur ett lokalt och regionalt perspektiv innebär det att SVT:s konkurrenter står sig bättre rustade för framtiden än Sveriges Television. Idag har SVT:s regionala nyheter en relativt stor genomslagskraft i vissa publikgrupper. Utredningens slutsats är att SVT inte kommer att ha samma relevans för publiken om inte stora förändringar görs tämligen omedelbart. Det är värt att notera att SVT inte är ensamt om att se över den regionala verksamheten. I länder som har motsvarande bredbandspenetration samt bredbandskapacitet genomförs liknande utredningar av public service bolagen. Vision Utredningens förslag syftar till att förändra strukturen så att ett relevant innehåll kan erbjudas till stora publikgrupper utan att förlora närvaro i hela landet. Servicen ska därmed bli mer jämlik. SVT:s insamlingsorganisation ska bli finmaskigare och mobilare för att komma närmare publiken. SVT:s totala nyhetsberedskap höjs och leveransen till SVT:s totala online-flöde ökar. Förslagen syftar också till att i praktiken skifta fokus till en flödespublicering online utan att överge ambitionerna i broadcast. Målsättningen är att den regionala nyhetsverksamheten ska bli attraktivare för fler människor och därmed generera ett ökande tittande såväl i broadcast som fler användare online. Konkreta förslag Den regionala nyhetsverksamheten är betydelsefull för Sveriges Televisions förankring i det svenska samhället och relation till publiken. Denna relation bör utvecklas och fördjupas. Utredningen föreslår därför att: Den regionala resursen omfördelas enligt en modell som bättre än idag tar hänsyn till befolkningsunderlag och nyhetsrelevans. Detta medför stora förändringar. Den regionala verksamheten får en finmaskigare struktur och blir mer lokal för att komma närmare publiken. I praktiken innebär det att dagens redaktioner i olika utsträckning splittras upp i mindre enheter som flyttas ut från dagens redaktionslokaler. [5]

8 Den regionala nyhetsverksamheten bör utveckla en avsevärt mer mobil insamlingsförmåga där samtliga på fältet är VJ:s med MOJO och direktsändningskompetens samt fler mobila enheter som kan röra sig över stora ytor ingår. Storstadsregionernas uppsplittrade redaktioner lokaliseras bland annat till förorter/områden enligt regionala relevanskriterier. Särskilda funktioner och aktiviteter bör utvecklas för att i större utsträckning inkludera publiken i produktionen samt underhålla och utveckla relationen med publiken. Publikredaktörer samt publiknätverk är exempel på sådana funktioner och aktiviteter. Människor utvecklar i allt större utsträckning ett användarmönster som bygger på ett omfattande nyhetsflöde som de följer samtidigt som de vill ha digniteten och relevansen bekräftad av bland andra SVT. För att den regionala nyhetsverksamheten ska vara relevant framgent bör verksamheten ställas om för en kraftigt utökad online-service. Utredningen föreslår därför att: Den regionala organisationen får en tydlig struktur med en större insamlande funktion nära publiken och en centraliserad broadcast-publicerande organisation. De regionala mindre redaktionerna enbart har publiceringsansvar för regionala och lokala onlinefönster. De lokala/regionala online-fönstren har fokus på rörlig bild men innehåller också annat material och är delvis användargenererat. Samtliga anställda publicerar direkt till sitt lokala online-fönster enligt en publiceringsmodell som omfattar hela produktionsprocessen från textbaserat telegram, stillbild, intervju till färdigt inslag, analys och publikkommentarer. Det publicerade materialet är omedelbart tillgängligt för publicering i SVT Nyheters samtliga onlinefönster. Regionala online-centraler ansvarar för att online-fönster håller en hög, överenskommen, verkshöjd samt flöde över dygnet samt ansvarar för relevanta lokala fönster som inte har en permanent redaktionell insamlingsnärvaro. Online-leveransen är förutsättningen för broadcast-sändningarna som sätts samman av fyra-fem broadcast-centra (BC). Onlinefönstren är betydligt fler än dagens program och editioner i broadcast. Olika logik tillämpas i olika delar av landet för att identifiera relevanta online-fönster Broadcast är alltjämt väsentligt för publiken även om de övergår till flödesanvändning. De regionala sändningarna är centrala för SVT för att nå publikmål och skapa en gemensam förståelse av regionala skeenden. Utredningen föreslår att: Ytterligare editioneringar startas i Helsingborg och Södertälje för att öka relevansen i det regionala utbudet i broadcast. Uppsala avskiljs från ABC redaktionen och byggs ut för att motsvara det behov av nyheter som publiken har i regionen. [6]

9 SVT centraliserar sändningsfunktioner och teknik samt bandar regionala nyhetssändningar för att sänka kostnaderna för broadcast-utbudet. De regionala broadcast-sändningarna alltjämt verkar med olika programledare. Olika scenarier har utvecklats som medger olika nivåer av geografiskt placerad programledare till väsentligt olika kostnader. En samlad resurs för utsändning höjer den kvalitativa ambitionen och utvecklar nya format som integrerar online-flödet i programformatet. Nyhetsdivisionen är Sveriges starkaste journalistiska kraft. Kraften skulle bättre utnyttjas om divisionen i större utsträckning samverkade i hela landet. Utredningen föreslår att: Uppdelningen i en riksverksamhet och en regional verksamhet upphör och att divisionen i stället organiserar sig efter uppdelningen Insamling och Publicering. Den insamlande funktionen delas in i en flödesjournalistik-insamling och en egenjournalistik-insamling Den publicerande funktionen delas in i en flödespublicering och en broadcast-publicering Ämnesgruppernas reportrar sprids ut i landet där det finns regional relevans av sakkunskap FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Utgångspunkten för denna utredning har varit att den regionala nyhetsverksamheten inte står inför framtida finansiella förändringar i negativ riktning. Detta innebär dock inte att utredningen undvikit att föreslå eventuella rationaliseringar där sådana funnits möjliga att föreslå. Förslagen ska också finansieras med innevarande resurs. Alla förslag som drar kostnader måste motsvaras av prioriteringar som genererar utrymme för finansiering av förslagen. Utredningen har som huvudsyfte att beskriva ett önskvärt framtida nyläge. En utredning av denna karaktär som syftar till att generera förändringsförslag, initiera förändring och arbeta med ett brett omfång kan med nödvändighet inte presentera preciserade planer och detaljerade ekonomiska underlag. En förändringsprocess kan beskrivas och brytas ner i fyra faser som alla är lika centrala; Initiera, Planera, Implementera och säkra. Detta arbete är en del av initieringsfasen. Den efterföljande fasen, Planera, är bland annat inriktad på att utmejsla mer exakta beräkningar och analyser. Ur ett ekonomiskt perspektiv föreslås resursen omfördelas från den tekniska produktionen av Television för broadcastsändningar till en ökad bevakning av Sverige och orter som idag är underbevakade i den journalistiska verksamheten samt till en ökad produktion för mobila plattformar och ett fokus på flödespublicering. [7]

10 B. UTGÅNGSPUNKTER 2. INLEDNING UTREDNINGENS DIREKTIV OCH ARBETE Bakgrundsbeskrivning SVT:s regionala nyhetssändningar har en stark ställning hos publiken och är en hörnsten i SVT:s public service-uppdrag. Publikmätningar visar att lokala editioneringar väcker uppskattning hos publiken. Samtidigt pågår ett utvecklingsarbete kring de framtida tekniska förutsättningarna för regional produktion och regionala sändningar. Mot bakgrund av omvärldsförändringar, framtida teknikmöjligheter och en utveckling av de regionala programuppdragen behövs en publicistisk översyn av de regionala nyheterna i syfte att optimera uppdraget Huvudfokus är att säkerställa att SVT i en stark omvärldsförändring klarar av att leverera nyheter av högsta klass med en regional förankring. URSPRUNGLIGT UPPDRAG Utredningen ska utreda och analysera konsekvenserna av följande frågeställningar samt föreslå en riktning för den regionala verksamheten: 1. Om man i dag skulle starta regionala nyhetssändningar, från vilka orter och med vilka spridningsområden vore det i dag naturligast att sända ifrån utifrån ett publikperspektiv. 2. Från vilka orter ska de regionala sändningarna editioneras? 3. Hur kan vi öka antalet editioneringar jämfört med idag? 4. Vilka områden utgör naturliga geografiska avgränsningar för respektive edition ur ett publikt perspektiv. 5. Vilka sändningstider bör de regionala sändningarna vara editionerade? 6. Vilken roll och innehållslig inriktning ska den regionala nyhetswebben ha, dels i förhållande till svt.se, dels i förhållande till lokala konkurrenter på tidningssidan. (Uppdragsgivare Are Nundal) 7. Vilken roll och innehållslig inriktning ska de lokala regionala nyhetssändningarna i broadcast ha i förhållande till SVT:s riksnyhetsprogram samt övriga lokala- och regionala mediehus/tv-stationer. 8. Förslagen ska rymmas inom nuvarande ekonomiska ram för de regionala nyhetssändningarna. TOLKNING AV UPPDRAGSBESKRIVNING Utredningens fokus är att studera omvärldens krav, jämföra dessa med hur vi idag arbetar och föreslå relevanta förändringar. Därmed studeras såväl interna som externa faktorer. Uppdraget omfattar följande perspektiv: Externt Geografi. Hur har Sverige förändrats sedan SVTs struktur, baserad på dåvarande Miloområden, etablerades? Vilka städer och regioner har vuxit fram som SVT underbevakar respektive överbevakar? Demografi. Var bor folk och vilka demografiska linjer kan skönjas, var ligger politiska och ekonomiska maktcentra, utbildningscentra, vård och omsorg? Vilka krav ställer den regionala publiken. [8]

11 Konkurrens. I vissa delar av Sverige finns det en lokal och regional mediemångfald. I andra delar existerar få eller inga medier. Vilken blir SVT:s roll givet de olika förutsättningarna. Teknik. Hur kan regionala nyheter produceras och distribueras, vilka möjligheter respektive tekniska begränsningar finns givet tidsperspektivet? Politik. Vilka krav ställer SVTs huvudman staten på det regionala utbudet, närvaro i landet och SVTs service till regionala publiker? Internt Struktur. Var är vi lokaliserade idag, vilka resurser läggs var? Processer. Hur arbetar vi idag, vilka möjligheter respektive begränsningar innebär detta för en förändring av organisation och utbud? Vilka erfarenheter kan dras av SER-projektet?. Teknik. Vilken teknik använder vi idag, vilken teknik är aktuell för de kommande fem åren? Vilka möjligheter och begränsningar medför ny teknik (broadcast och webb) ur ett produktions och distributionsperspektiv? Utbud. Vilka regioner respektive ämnen bevakar vi? Vad kan och bör editioneras? Vad kan förbättras och anpassas till omvärldens krav? Kultur. Upplever medarbetarna idag att den regionala verksamheten motsvarar omvärldens krav och finns de en förändringsvilja och beredskap om så inte är fallet. Kompetens. Hur ser ålderssammansättningen ut i på de respektive orterna, vilka funktioner och vilken kompetens finns? Är kompetensen relevant i ett femårsperspektiv? STYRGRUPPENS PRECISERING Utredningen inledde sitt arbete i skiftet november-december Ett flertal intervjuer med interna och externa experter och forskare, möten samt workshops genomfördes för att inventera och fördjupa diskussionen om önskvärda förändringar. Särskilda workshoppar genomfördes med de regionala nyhetscheferna, nyhetsdivisionens chefsforum samt divisionens ledningsgrupp utbyggd med relevanta chefer från SVTi samt SVT Strategi och Teknisk utveckling. Den senare gruppen utgör utredningens styrgrupp och det första styrgruppsmötet var ett två-dagars möte den december En fördjupad diskussion om förväntningarna på utredningen fördes och återges i det följande. Nyhetsscenario Det är nödvändigt att utredningen arbetar med en framtidsbild av nyhetsverksamheten och den service publiken önskar av SVT placerat i en kontext. Scenariot ska ta i beaktande förändringarna på mediemarknaden och tidningarnas förändrade genomslag. En sådan scenariobild är viktig för att relatera förslagen till ett önskvärt läge i relation till nuläget. De tekniska och journalistiska behoven respektive förutsättningar ska tydliggöras. Frågor som ska beröras är vilken roll spelar traditionella nyhetsprogram om 5 år och vad uppfattas som nyheter? SVT-nyheter Det är inte önskvärt att utredningen hanterar den regionala verksamheten som separerad från den övriga nyhetsverksamheten placerad i Stockholm. Styrgruppen vill att publiken ska uppleva ett SVT-Nyheter och då bör det också vara vår ingång och målsättning när vi utreder vår verksamhet. Utredningens målsättning ska vara att tydliggöra ett SVT-Nyheter. Den lokala och regionala förankringen och särprägeln ska definieras i relation till riksutbudet. Utredningen ska svara på hur lokalt SVT:s utbud kan vara. Utredningen ska tydliggöra gränsen mellan lokalt, regionalt och riksrelaterat innehåll och utbud. Konsekvenser och möjligheter för hela divisionen inklusive sporten ska beaktas. [9]

12 Plattformsstrategi Utredningen ska föreslå en sammanhållen plattformstrategi för utbudet. Publikbehovet ska utgöra utgångspunkten - inte den egna organisationen. Styrgruppen var mycket tydlig med att SVT idag i alldeles för liten utsträckning erbjuder en servicenivå on-line som är relevant på fem års sikt. Skillnaderna mellan uppdragen för broadcast och online ska tydliggöras. Servicenivåerna ska definieras. Strategin att prioritera online-publicering ska konkretiseras och konsekvensanalyseras. Webbuddragsdirektivet behöver utvecklas i relation till omvärlden och framtidsscenariot. Ska regionalt och lokalt utbud finnas i framtidens broadcastutbud? Utredningen ska definiera det regionala webb-utbudet. Redaktionella förändringar relaterat till innehåll Utredningen ska definiera den redaktionella självständigheten och hur beslutsfattandet struktureras för att åstadkomma nödvändiga förändringar i utbudet. En ökad samordning är önskvärd och utredningen ska analysera utväxlingsmöjligheter genom tex gemensam research, datajournalistik, digitala satsningar på olika veckodagar. Utredningen ska också föreslå hur de dagliga sändningarna struktureras, om regionala programledare i broadcast behövs, om regionalt väder fyller någon funktion och hur mångfaldsaspekten ska säkerställas. Styrgruppen var övertygad om att en väsentlig förändring över tid är att publiken i allt större del kommer att delta i insamlandet och produktionen av nyhetsmaterial pga den tekniska utvecklingen. Utredningen ska föreslå hur nyhetsverksamheten och de regionala redaktionerna ska organiseras för att hantera ett ökat medborgardeltagande i innehållsproduktionen. Utöver det nyhetsrelaterade materialet ser styrgruppen ett behov av en mellanliggande nivå för tex samhällsproducerande program med ett regionalt innehåll. Utredningen bör i sin utbudsanalys även ta detta i beaktande. Broadcast-webb Direktiven som formulerats har en slagsida åt broadcast. On-line och webb bör prioriteras högre. På fem års sikt kommer broadcast att fylla en mindre viktig roll än idag och on-line (mobilt och webb i första hand) en avsevärt mycket viktigare roll. SVT ska kontinuerligt bidra till publikens flöde av dagliga och viktiga nyheter. Broadcast bör betraktas som sändningspunkter i ett kontinuerligt flöde. Utredningen bör hantera steget från monolog (broadcast) till dialog (on-line), hur vi ska publicera (live, klipp, online) med webben som första publicering. Var ska vi finnas i landet? Befolkningsunderlaget bör styra tillsammans med en idé över strategiska områden. Det är nödvändigt att skilja på insamling och publicering. En central fråga att behandla är om den publicerande kraften bör centraliseras och i så fall hur samt möjligheterna att inleda arbetet med en Virtuell organisation. Behövs det verkligen en organisationsuppdelning mellan regional och riks när det gäller insamling och produktion? Det är inte nödvändigt att samtliga regionala redaktioner ska ha samma eller likartat uppdrag när det gäller insamling och publicering. I direktiven underförstås en omfattande omfördelning. Om vi ska omfördela är det väsentligt att redogöra för hur omfördelningen ser ut. Det kan bli aktuellt att se till en total omfördelning av divisionens resurser. Frågor som bör beaktas är: 1. Centraliserande kraft för publicering men decentraliserad kraft för inhämtning och flöde. 2. Hur bör vi prioritera insamlande kraft i Sverige? 3. Var bör den insamlande kraften lokaliseras? [10]

13 4. Hur kan vi skapa en flexiblare regional/lokal indelning som inte bara är geografisk? 5. Vad definierar de olika områdena? 6. Om vi ska spegla hela Sverige var saknas vår närvaro någonstans? Genomförande Utredningen bör beakta implementeringen av förslagen och avgränsa förslagen efter vad som är genomförbart och vad resurserna räcker till. Utredningen bör också ta stort hänsyn till förändringsprocessen och den nödvändiga attitydförändringen inom nyhetsorganisationen som krävs. Funktioner på så många nivåer som möjligt bör involveras så tidigt som möjligt i arbetet för att skapa förankring och förståelse för förändringsbehovet. HR-aspekterna av förändringsarbetet ska inte underskattas. HR med sin särskilda kompetens bör involveras och planer för bemanning och rekrytering bör göras parallellt med organisatoriska konsekvenser/förslag som kommer av utbudsförslagen. Utredningen ska ha ett iterativt förhållningssätt med snabba utvärderingar och lärande under resans gång Utredningens mål Utredningen ska föreslå nödvändiga förändringar inom såväl organisatorisk struktur, utbud och distribution för att anpassa SVTs regionala nyhetsverksamhet till omvärldens förändringar och krav. Förslagen ska vara konkreta, genomförbara inom en given tidsrymd och rymmas inom nuvarande ekonomiska ram för de regionala nyhetssändningarna. Utredningen ska vidare ge underlag för att utveckla programuppdragen till den regionala nyhetsverksamheten. Utredningens förslag ska vara förankrade i organisationen. Avgränsningar Arbetet kommer att omfatta Nyhetsdivisionens regionala verksamhet. Den nationellt inriktade verksamheten och nationella sändningar kommer inte att studeras. Däremot kommer sambanden mellan den regionala verksamheten och den nationella verksamheten baserad i Stockholm att studeras och tas i beaktande. SVTs minoritetsinriktade verksamhet ska inte behandlas av utredningen. Möten och rapportering under projektet Arbetet kommer att anpassas efter Divisionsledningens och Sverigeledningens struktur och arbetsprocess för att underlätta avrapportering och förankring. Vidare kommer arbetet att i största möjliga utsträckning arbeta tillsammans med de befintliga grupper och processer som redan verkar inom den regionala verksamheten. Avsikten är att arbetet ska vara transparent. Relevant litteratur och utredningsmaterial kommer att studeras. Interna och externa enkäter samt undersökningar planeras att genomföras. Utredningen kommer vidare att genomföra ett stort antal intervjuer av varierande karaktär. Initialt är det inte möjligt att göra en komplett förteckning över vilka som ska intervjuas. Översiktligt kan sägas att relevanta personer inom SVT, forskare, utredare och statliga tjänstemän intervjuas. TIDIGARE UTREDNINGAR En jämförbar, om än mer omfattande utredning av nyhetsverksamheten, genomfördes Det strategiska perspektivet sträckte sig då till En strategi kan formuleras som en plan för att nå en önskvärd position. Detta förutsätter en relativt stabil omvärld. Om omvärlden tvärtemot är turbulent och stadd i en ständig förändring bör strategin istället vara formulerad på ett sätt som skapar handlingsberedskap och utrymme för snabba förändringar. Målsättningen 2007 var att skapa utrymme för stor flexibilitet för den sammantagna nyhetsverksamheten och lägga grunden för en Nyhetsdivision inom Sveriges Television. [11]

14 Strategin som då utvecklades var det framtida önskvärda läget och sammanfattades på följande sätt: Vi ger dig relevanta nyheter snabbast var du än är Vi sätter nyheter i ett sammanhang var du än är Vi ger dig rörlig bild, bild, text och ljud Vi bevakar världen, Sverige och din vardag För att åstadkomma detta behövde SVT:s nyhetsverksamhet: bli snabbare och djupare komma närmare publiken synas bättre bli och uppfattas som ett SVT Nyheter Utgångspunkten för utredningen var att skapa en förståelse för publika behov, framtida konkurrensförutsättningar och omvärldsförändringar och utifrån dessa definiera nya mål för nyhetsverksamheten. Därefter analyserades nyhetsverksamhetens resurser de önskvärda målsättningarna. Utredningen kom fram till att det var nödvändigt att den föreslagna Nyhetsdivisionen fokuserade på: Kvalitet Snabbhet Tillförlitlighet Flexibilitet Kostnad Med dessa fokusområden i åtanke föreslog utredningen en rad åtgärder med konsekvenser för hur SVT disponerade resursens kapacitet, arbetsprocesser och leveranser, förhöll sig till teknologiska lösningar och organiserade verksamheten. Den mest betydelsefulla slutsatsen var att skapa en Nyhetsdivision. Följande verksamhetsmatris för den framtida inriktningen presenterade utredningens huvudförslag: SER-projektet, Snabbt, Enkelt, Rakt, startade januari 2010 som ett förändringsprojekt på riksnyheterna i Stockholm. Nyhetsdivisionen stod inför utmaningen att förflyttas mot online samtidigt som positionen som Sveriges största och viktigaste nyhetsförmedlare i tv skulle bibehållas. Under våren 2010 engagerades 100-talet medarbetare i arbetsgrupper. En grundtanke med SER var att involvera medarbetarna och utnyttja den kraft och idérikedom som finns. Det tydligaste förslaget som utkristalliserades var ämnesgrupper. Man ville bryta upp den gällande organisationen med olika redaktioner till [12]

15 en stor gemensam redaktion. SER innebar en förflyttning av idéarbetet från främst planerare och redaktörer till reportrar, videojournalister och fotograf-redigerare, dvs. de yrkesgrupper som ingår i ämnesgrupperna. Istället för att fokusera på de egna programmen skulle en sammanhållen division fokusera på var och hur en nyhet publiceras för att uppfylla behoven hos publiken? SER-projektet kom också att göra en tydlig skillnad mellan dagshändelser och planerad/egen journalistik. Navet för de planerade nyheterna blev en gemensam planeringsdesk för samtliga program och plattformar. Begreppet publiceringsplan infördes och nyhetsarbetet kom att prioriteras enligt en skala som blev styrande för resursallokeringen. I samband med arbetet med SER inleddes också en omorganisation på riksnyheterna i Stockholm. Projektet arbetade för att medvetandegöra de fyra nyckelmålgrupperna; unga vuxna utan barn år, småbarnsföräldrar, skolbarnsföräldrar och åringar, och deras behov för personalen genomfördes en omfattande utbildning av 500 medarbetare inom Nyhetsdivisionen för att sprida SER-projektets slutsatser och under januari 2012 genomfördes ytterligare en utbildning med fokus på publicering. I oktober 2011 började den nya organisationen gälla med visionen Dina nyheter när, var och hur du vill. Nyhetsverksamhetens minoritetsutbud har i olika sammanhang utretts de senaste fyra åren. För denna utredning har de arbeten som lett till ett ökat samarbete med Sveriges Radio varit särskilt intressanta. Dock bedöms inte möjligheterna att samverka lokalt och regionalt med Sveriges Radio när det gäller annat än just minoritetsverksamheten som särskilt gynnsamma. Snarare verkar SR motsätta sig ett närmare samarbete. Det ska understrykas att detta förefaller vara en inställning som är särskilt stark på strategisk nivå. Lokalt finns det flera exempel på hur SR-redaktioner gärna samarbetar med SVT:s redaktioner. KOPPLING TILL TIDIGARE UTREDNINGAR Föreliggande utredning har som målsättning att utgå från tidigare nedlagt arbete och se till hela nyhetsdivisionens utveckling för att svara mot publikens behov och den tekniska utvecklingens krav. Utredningen är således en naturlig fortsättning och utveckling av intentionen att skapa en sammanhållen nyhetsdivision samt en övergång till en mer offensiv och framgångsrik online-närvaro. MEDVERKANDE I DENNA UTREDNING Utöver styrgruppen som bestått av Nyhetsdivisionens ledning, Jimmy Ahlstrand, Karin Schmidt, Catarina Wilson och Per Björkman har följande personer på olika sätt medverkat i utredningens arbete: Sandra Warg, Johan Everljung, Nina Funke, Linda Hermansson, Tomas Skoglund, Geronimo Åkerlund, Olav Sandström, Karoline Spångberg Norlander, Lotta Orstadius, Lena-Marie Nilsson Per Lärka, Katarina Persson, Göran Lindgren, John Glimberg, Anders Bäckström, Mikael Sterner, Anton Svendsen, Arne Muller, Danijel Ivic, Emma Eriksson, Emma Schmidt, Erica Sundén, Hanna Nyberg, Henrik Arborén, Håkan Alamaa, Johannes Weckström, Karin Wiechel, Klas Karlsson, Kristoffer Sjöholm, Daniel Lapidus, Helena Bengtsson, Johanna Uddståhl Friberg, Marie Hägg, Micke Nyberg, Olov Åslund, Patrik Qvicker, Per Carlsson, Sara Leijman,,Sigrid Renklint, Tobias Holmqvist, Tomas B Olsson, Ulf Larsson [13]

16 3. NULÄGE - DEN REGIONALA NYHETSVERKSAMHETEN Ur de nu gällande anslagsvillkoren: HISTORIEN 13 SVT ska ha en decentraliserad organisation som skapar goda förutsättningar för självständigt beslutsfattande på regional och lokal nivå. Den lokala och regionala organisationen ska ges tillräckliga resurser för att effektivt kunna spegla respektive områdes särprägel och egenart. Organisationen ska utformas med syfte att möjliggöra hög närvaro av personer ute i landet med kunskap om och förankring i de olika regionerna. I BEGYNNELSEN VAR MILO-OMRÅDENA I framväxten av den svenska televisionen kom de distriktsproducerade programmen att spela en viktig roll. Dels för att bryta Stockholmsfixeringen, men även som ett demokratiskt verktyg. Tanken var att de lokala medierna skulle bidra till att fördjupa och upprätthålla demokratin. De regionala TV-nyheterna var i detta perspektiv särskilt viktiga. Sveriges Radio, moderbolaget, var en central del av totalförsvaret och såväl sändarmaster som organisationsstruktur var intimt förknippat med totalförsvarets militära planering. Det första programmet Sydnytt kom 1970 och sedan tog det hela 17 år innan hela utbyggnaden ansågs klar. Och fram till dagens struktur tog det 31 år. Förändringarna under 90- och 2000-talet kom efter delning av Mittnytt respektive Nordnytt Sydnytt 1972 Västnytt 1973 Nordnytt 1973 Mittnytt 1980 Östnytt 1983 Smålandsnytt 1986 Tvärsnytt 1987 ABC 1994 Gävle-Dala 2001 Västerbottensnytt 2001 Värmlandsnytt (edition av Tvärsnytt) Under 2000-talet har flera så kallade editioneringar tillkommit som produceras av de befintliga redaktionerna. De regionala nyheterna har inte genomgått samma tydliga expansion i volym som SVTs riksnyheter. Fokus har i första hand legat på att förbättra beredskapen hos de regionala nyhetsredaktionerna. Ett antal stora nyhetshändelser har med önskvärd tydlighet satt fingret på de stora luckor som finns, exempelvis helger och mornar. Historiskt har sändningen runt 19 (med lite olika starttider), alltid före Rapport, betraktats som regional huvudsändning. Utöver det har förändringarna bl a inneburit; 1993 regionala sändningar regionala 22-sändningar [14]

17 1996 regionala morgonsändningar 1997 regionala söndagssändningar 2000 regionala morgonsändningen upphör men startas igen några år senare 2004 nyhetssammanfattning (regional, nationell och utrikes) läggs några år senare Under 2000-talet har olika regionala magasin sänts som Reagera och Eftersnack Det är först efter tsunamin julhelgen 2004 och stormen Gudrun strax därefter, som det på allvar märks en förändring i den totala sändningstiden. De regionala nyheterna sänds allt fler helgdagar och söndagar och tillsammans med den nya nyhetssammanfattningen ökar sändningstiden med drygt 14 % under tiden Under 2006 tillkommer också speciella editioner av nyhetsprogrammen som särskilda utgåvor på nätet. Ur ett publikt perspektiv producerades timmar regionala nyhetsprogram per år mellan åren Sedan 2006 har antalet sända timmar fördelat sig enligt följande tabell: Regsändningar Första Repris Totalt Första Repris Totalt Första Repris Totalt Första Repris Totalt Första Repris Totalt Första Repris Totalt Första Repris Totalt Total producerad tid regionalt Regionala program ur ett publikperspektiv Enbart Regionala nyheter Stora delar av den expansion som regionala nyheter stått för har finansierats med rationaliseringar. Det är framför allt inom tekniken som förändringar skett. Framväxten av SVTs digitala kanaler gav viktiga kunskaper och tekniska lösningar även för de regionala nyhetsprogrammen. Under en försöksperiod sändes flera regionalt producerade kanaler. DKS-systemet band samman Sverige, nyhetsdatasystemet och META förändrade på allvar möjligheterna att jobba snabbare och mer rationellt. I och med SVTs stora omorganisation 2008 då SVT koncentrerade produktionen till fyra orter kom den regionala nyhetsverksamheten att bli företagets huvudsakliga förankring på många orter i landet. Antalet regionala nyhetssändningar på morgnarna ökade under Fem regionala nyhetssändningar varje vardagsmorgon i anslutning till riksnyhetssändningarna. Arbetet med Sverigedesken och Tilltalsprojektet som bedrevs inom Nyhetsdivisionen utvecklade även det regionala nyhetsarbetet. Det ledde till en större spridning [15]

18 av regionalt nyhetsmaterial, samtidigt som regionala redaktioner har fått möjlighet att utveckla sitt granskande uppdrag. En tittarundersökning som gjordes av SIFO våren 2009 visade att 37 procent av befolkningen uppger att de sett något från de regionala nyheterna i SVT en vanlig dag. Under våren 2009 fortsatte sändningarna av den regionala talkshowen Eftersnack som senare under året lades ner. Från och med 2012 innehåller samtliga Gomorron Sveriges sändningar regionala nyheter vilket innebär en utökning av morgonsändningar med tio veckor under sommaren samt alla helger som inte inträffar på röda dagar. Samtliga regionala redaktioner införde under 2012 nyhetsbevakning på webben alla veckans dagar. Under arbetet med denna utredning har det tydligt framgått att förändringsviljan och ivern att tänka nytt är stor på sina håll i den regionala organisationen.. Det som saknas är den övergripande strukturen och långsiktiga strategin. Här är några exempel: Till hösten 2013 genomför Smålandsnytt en rad förändringar i sitt arbetssätt eftersom redaktionens första och viktigaste fokus är webben: Minst ett webbteam per dag med en VJ/fotograf som rapporterar till en reporter som kontrollerar, skriver och publicerar det som rapporterats från fältet -bilder, video, information etc. En sändningsproducent på redaktionen får ett tydligt mediehanteringsuppdrag mot webben Webbredaktören ersätts av en publiceringsredaktör Programledaren utformar sändningen med utgångspunkt i det material som först publicerats på webben. Kraft frigörs från broadcast till webb genom att den första morgonsändningen bandas och repriseras. Programledare och säpo kan då jobba mot webben redan på morgonen sändningen förändras. Det blir ett nyhetsmagasin med en fördjupning och en studiodel varje dag. Fler redaktioner är på väg i samma riktning som Smålandsnytt för att föra över resurser till online, däribland Mittnytt. Här är exempel på förslag som diskuteras där: Morgonmötena resulterar i ett flödesschema med hålltider för leverans av material. En publiceringsredaktör får det övergripande ansvaret för publicering på alla plattformar. En särskild broadcast-redaktör sätter samman kvällens tv-sändningar tillsammans med programledaren, en säpo och en redigerare. Målsättningen är att materialet först och främst levereras för direktpublicering på webben. TV-sändningarna sätts samman av det råmaterial (synkar och rörliga bilder) som flödat in under dagen. När team ute på fältet inte längre behöver redigera ges de utrymme att istället leverera mer. TV-sändningarna förändras så att känslan av flöde, som ska finnas på webben, också finns i broadcast-sändningarna [16]

19 DAGENS SÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR BROADCAST Den Regionala verksamheten i sin nuvarande form uppstod i samband med organisationsförändringen som genomfördes under 2008 då nyhetsverksamheten bildade en division och regionala nyheter en avdelning inom denna division. De olika regionala programmen kom från olika enheter och hade till sin karaktär vissa olikheter. I samband med sammanslagningen så likformades alla i sin grundstruktur, dock finns olikheter mellan orterna vilket framgår av fördelningen av tjänster till respektive ort. ABC har i ursprungsfördelningen 22 tjänster men har efterhand tagit över VJ:s från Riksnyheterna och har nu 26 tjänster. Den totala resursen på ABC borde omfatta 38 tjänster, dvs samma som Sydnytt och Västnytt exklusive deras fyra Riksreportrar. Fördelningen av tjänster har i tre olika nivåer: Ort utan edition: Nordnytt, Värmlandsnytt, Västerbottensnytt. Ort med edition: Smålandsnytt (Jönköpingsnytt), Östnytt (SVT Sörmland), Tvärsnytt (Västmanlandsnytt), Gävle/Dala (SVT Gävleborg), Mittnytt (Jämtlandsnytt). Ort som är storstad och som har edition: ABC (SVT Uppland), Sydnytt (Blekingenytt), Västnytt (Hallandsnytt). [17]

20 Åldersstruktur En annan intressant parameter är hur åldersfördelningen ser ut och på vilka orter vi har förhållandevis stora pensionsavgångar att vänta. Totalt 62 personer av 384 (16%) av de anställda är idag 60 år eller äldre. Figur 1 Totalt 62 personer av 384 (16%) av de anställda är idag 60 år eller äldre i den regionala verksamheten. ANALYS AV RESURSALLOKERINGEN Utredningen har gjort en omfattande analys av Sveriges Television allokerar resurser visavi den regionala nyhetsverksamheten. Denna analys återfinns i sin helhet i den interaktiva databas som byggts upp av utredningen. Denna databas kommer att tillgängliggöras i det fortsatta arbetet. Nedan redogörs för delar av denna analys. I grunden är den regionala strukturen uppbyggd efter den militära planeringsorganisationen med rötter i talet. Efterhand har de regionala redaktionerna tilldelats likartade uppdrag och byggts upp med en likartad struktur. Detta har lett till en ojämn resursfördelning sett till publiken. Mindre spridningsområden befolkningsmässigt sett har haft motsvarande journalistiska resurs som avsevärt större befolkningsområden vilket lett till en sämre journalistisk service och bevakning i storstadsområden, stora kommuner och förorter. [18]

21 Genom olika statistiskt riktiga visualiseringar har utredningen visat vilka konsekvenser denna resursallokering fått och hur den skapat mindre bra förutsättningar för nyhetsverksamheten att möta utvecklingen och de utmaningar som SVT har att möta. I nästföljande bild illustreras hur SVT har allokerat den redaktionella resursen (proportionella röda bollar) samt antalet kameror till redaktioner som servar minst antal människor. Länen är här ritade proportionellt i relation till hur många invånare länet har. I reda pengar är skillnaden per satsad journalistisk krona per invånare i glesbygd avsevärt mycket större än i storstad. Om den journalistiska resursen skulle fördelas proportionellt i relation till hur stor publik respektive redaktion har att ge service till och vars vardag ska bevakas skulle fördelningen se markant annorlunda ut. Utredningen anser inte att befolkningsmängd är den enda parameter som kan eller ska användas vid en resursallokering. [19]

22 Men befolkningsmängd är också nära korrelerat till ett antal andra väsentliga parametrar som administrativa och ekonomiska centra; utbildningscentra, arbetsplatser och det faktum att många människor på en begränsad yta genererar många nyheter. Det har varit utredningens ambition att finna relevanta parametrar för såväl resursallokering för såväl publika fönster/svt identiteter i såväl Broadcast (editioneringar) som lokalare onlinefönster. 4. SAMHÄLLETS UTVECKLING SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR Förutsättningarna, villkoren och de utmaningar man möter kommer att skilja sig allt mer mellan kommuner av olika typer och storlekar, vilket riskerar att fresta på den förståelse de har för varandras olika villkor. Utvecklingen reser också nya frågor om hur tillväxtkraft kan skapas i hela landet och hur en likvärdig tillgång till viktig samhällsservice i hela landet kan säkerställas (Framtidskommissionen). Utredningen har haft i uppdrag att utarbeta en faktabaserad scenariobeskrivning över utvecklingen i Sverige som nyhetsverksamheten har att förhålla sig till. Den beskrivna utvecklingen bedöms få konsekvenser för såväl var SVT väljer att lokalisera sin insamlande organisation som för fokus för innehållsproduktionen för att nå relevanta grupper i det svenska samhället. I det följande har ett antal trender identifierats. Merparten av data är hämtad från Statistiska Centralbyrån och underlaget till Framtidskommissionen. Huvudparten av grafiken är gjord av SVT Pejl. Grafiken är producerad som animationer på grundval av en databas tillgänglig för de regionala redaktionsledningarna för att möjliggöra egna analyser. Illustrationerna nedan är endast exempel på utdrag ur databaserna. Denna skriftliga rapport kompletteras av det interaktiva online-redskapet och kan inte ses isolerat som den fullständiga rapporten. Sammanfattningsvis: Vi lever allt längre Allt färre kommer att vara i arbetande ålder Fler kommer att bo i storstäder, förortskommuner och större städer Allt färre kommer att försörja allt fler Kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kommer att stiga markant Välfärden kommer att bli svår att upprätthålla Såväl privat som offentlig sektor, utanför storstäderna, kommer att få svårt att rekrytera kompetent personal Allt fler kommer att vara högutbildade Pensionsåldern kommer att höjas Parallellt med att befolkningen blir äldre, allt färre ska försörja allt fler så kommer urbaniseringen att fortsätta i allt större omfattning. Utflyttningen från små städer och glesbygd kommer att fortsätta och accelerera då välfärden blir svår att upprätthålla. Skillnaderna mellan stad och land kommer att öka avseende befolkningsstorlek, utbildningsnivå och skattekraft. Skillnaderna mellan boende i storstäder och förorter kommer att öka URBANISERING [20]

23 Befolkningen har under de senaste decennierna koncentrerats till de tre storstadslänen; Stockholms län, Västra Götalands län samt Skåne län. Redan under efterkrigstiden var koncentrationen till länen med stora städer stor och mellan 1970 till 2010 ökade andelen av befolkningen som bor i något av dessa län från 44,4 till 51,8 procent. Andelen som bor i Storstockholm, Storgöteborg eller Stormalmö ökade från 33,1 till 38,6 procent av befolkningen, samtidigt som andelen som bor i glesbygdskommuner sjunkit. I maj 2012 levde 9,5 miljoner personer i Sverige. Av dem bodde cirka 85 procent i tätorter och 60 procent i tätorter med fler än invånare. I absoluta tal ökade befolkningsmängden samma år mest i Stockholm ( ), följt av Göteborg (+6 600) och Malmö (+3 800). Det är dock inte bara storstäderna som växer. Ett annat viktigt mönster är framväxten av olika regionala tillväxtnoder, exempelvis Umeå, Linköping, Uppsala och Växjö. En gemensam nämnare för olika regionala tillväxtnoder är ofta att de är universitets eller högskoleorter, men det kan även handla om gränskommuner som Strömstad och Haparanda. Under 2011 minskade befolkningsmängden i 141 av Sveriges 290 kommuner. Enligt Eurostat är Sverige det land inom EU som har haft den starkaste urbaniseringstrenden sedan Figur 2 Var den svenska befolkningen lever i relation till kartan Urbaniseringstrenden kommer att förstärkas de närmaste 10 åren. I första hand är det de unga som flyttar till större städer. I kombination med att befolkningen i hela riket åldras bidrar detta till en allt skevare åldersstruktur i olika kommuntyper. På den nationella nivån är idag 58 procent i åldern år, det vill säga i den mest yrkesaktiva åldern. I storstäderna är andelen 64 procent, medan den i glesbygdskommunerna är 54 procent. Omvänt är idag knappt 19 procent av hela befolkningen 65 år och äldre, [21]

24 men i storstäderna är motsvarande andel 15 procent. I glesbygdskommunerna är samtidigt 25 procent 65 år eller äldre. Skillnaderna beräknas öka än mer under de närmaste åren. På den nationella nivån förväntas andelen 65 år eller äldre öka till 24 procent fram till I storstäderna förväntas andelen öka till 19 procent, motsvarande dagens nationella genomsnitt. I glesbygdskommuner beräknas andelen samtidigt växa till 32 procent, det vill säga nästan var tredje person i glesbygdskommunerna beräknas vara 65 år och äldre runt Figur 3 Idag är det stora skillnader i Sverige mellan kommuner med i huvudsak innvånare i aktiv ålder och kommuner med i huvudsak medborgare i icke aktiv ålder ÖKAD MÅNGFALD Idag utgör andelen som är utrikes födda, eller har en eller två föräldrar som är det, cirka 26 procent av den svenska befolkningen. Andelen som är födda utomlands är 15 procent, och väntas öka till 18 procent under de kommande decennierna. För SVT är det väsentligt att vara en relevant nyhetskälla för denna stora och heterogena grupp. Forskning visar att migrationen bidrar till att förbättra för såväl migranterna själva som de ursprungliga hemländerna och de länder som migranterna söker sig till. Utmaningen handlar därför inte om att migranter av olika skäl söker sig till Sverige. Utmaningen handlar om integrationen, inte minst på arbetsmarknaden. Ju bättre fungerande integration, desto bättre är det för såväl migranterna själva som för Sverige. En bättre fungerande integration skulle också kunna innebära mycket för att möta de demografiska utmaningarna. Den främsta utmaningen när det gäller integrationen på arbetsmarknaden är att det alltför ofta tar lång tid innan utrikes födda får sysselsättning, och inte minst bland kvinnor som kommer som anhöriga eller av flyktingskäl är sysselsättningen betydligt lägre än bland andra grupper. En annan grupp som har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden är lågutbildade samtidigt som sysselsättningen är lägre också bland högutbildade utrikes födda jämfört med högutbildade inrikes födda. Samtidigt pekar prognoser på att det troligen kommer att bli svårare att locka arbetskraftsinvandrare i framtiden i takt med att den demografiska utvecklingen i andra länder gör att efterfrågan på och konkurrensen om attraktiv arbetskraft ökar. [22]

25 Figur 4 Idag är 15% av Sveriges befolkning född utomlands. De närmaste åren kommer denna siffra att öka markant. Sveriges Televisions roll i att möjliggöra för individer och kollektiv att navigera i det svenska samhället är en del av det grundläggande public service uppdraget. Det faktum att public service är den enda nyhetsmedia som aktivt har hela det svenska folket som målgrupp och som idag har den i särklass mest utbyggda nyhetsverksamheten i Sverige medför ett särskilt ansvar. Nyhetsverksamheten bör såväl i sin struktur som i sin insamling och publicering omfatta och beakta denna utmaning i väsentligt större utsträckning än tidigare för att bibehålla sin relevans. UTBILDNING Mellan 1970 och 2010 har Sverige genomgått en utbildningsrevolution. Under denna tidsperiod sjönk andelen som bara har en förgymnasial utbildning från 62,7 till 18,5 procent, medan andelen med gymnasial utbildning ökade från 30,3 till 45 procent. Samtidigt ökade andelen med eftergymnasial utbildning från 7 till 34,2 procent. Även sett till antalet utexaminerade per år har det skett en kraftig förändring bara under de tre senaste decennierna, där antalet som tar examen från högskola eller universitet ökade från närmare till drygt mellan 1980 och Ännu tydligare blir förändringen av utbildningsnivån vid en kohortanalys, där man studerar utbildningsnivån i olika åldersgrupper. Andelen som har eftergymnasial utbildning är cirka 25 procent i åldersgruppen år och runt 47 procent i åldrarna år. Omvänt har cirka en tredjedel i åldersgruppen år endast förgymnasial utbildning, vilket kan jämföras med cirka 10 procent i åldersgruppen år. I takt med att äldre generationer går ur tiden kommer den svenska genomsnittliga utbildningsnivån att höjas markant. [23]

26 Figur 5 Andelen högskoleutbildade med mer än tre års utbildning har ökat. Inom några år kommer den att öka ännu mer. Framför allt i storstäderna. En konsekvens av urbaniseringstrenden är växande skillnader när det gäller utbildning. I hela riket är cirka 24 procent av befolkningen högutbildad, det vill säga har minst tre års eftergymnasial utbildning. Skillnaderna mellan kommuner är dock stora. Högst är utbildningsnivån i Danderyd och Lund, där 55 respektive 51 procent är högutbildade. Därefter följer kommuner i storstädernas närhet som Lomma, Lidingö och Täby, där åtminstone 40 procent är högutbildade. Omvänt finns det många mindre kommuner där endast runt 10 procent är högutbildade. Lägst är utbildningsnivån i kommuner som Laxå, Degerfors, Filipstad och Munkfors där mindre än 10 procent är högutbildade. Under de senaste 20 åren har utbildningsnivån stigit i alla typer av kommuner. Utbildningsnivån har hela tiden legat högre i storstäderna, förortskommunerna och de större städerna än i mindre kommuner och i glesbygden. Utbildningsnivån ökar dessutom betydligt snabbare i storstäderna. Figur 6 Andel högutbildade i olika kommuntyper.att allt fler studerar längre har inneburit att etableringen på arbetsmarknaden förskjutits upp i åldrarna. Om man med etableringsålder på arbetsmarknaden avser den ålder då 75 procent av en åldersklass är i förvärvsarbete ökade etableringsåldern mellan 1980 och 2010 från cirka 24 till 29 år. Att allt fler studerar vidare [24]

27 på högskola och universitet är också en viktig förklaring till varför medelåldern vid det första barnets födelse har ökat under de senaste decennierna. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Sedan 1970-talet har den svenska utrikeshandeln och globaliseringen ökat samtidigt som näringslivets struktur har förändrats. SCB har gjort förändringar i sin klassificering varför det är svårt att göra analyser som går tillbaka till 1970-talet, men några trender kan ändå utläsas. En av de tydligaste trenderna är att jordbruk, skogsbruk och fiske har tappat i betydelse. Också tillverkningsindustrin har tappat, från 25 till 14 procent av bidraget till BNP. Samtidigt har nya branscher tillkommit medan andra, inte minst tjänstesektorn, har vuxit. Bara mellan 1993 och 2010 ökade tjänsteproduktionen från 39 till 44 procent av bidraget till BNP. Trenden blir tydligare blir om man utgår från värdet av det som produceras minus värdet av de varor och tjänster som används i produktionen stod tjänsteproduktion för hela 71 procent av den totala BNP. Exklusive skatter och subventioner stod produktion i näringslivets varubranscher för 28 procent av BNP 2011, produktion i näringslivets tjänstebranscher för 51 procent och tjänsteproduktion inom den offentliga sektorn för 20 procent av BNP. Sverige har utvecklats från en varuproducerande nation till en tjänsteproducerande nation vilket också återspeglas i de högre utbildningsnivåerna. Enligt Arbetsförmedlingen kommer omkring 1,6 miljoner personer att lämna arbetsmarknaden mellan 2010 och 2025, och antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden för första gången på flera decennier kommer att vara lägre än antalet som går i pension. Om man tar hänsyn till rådande prognoser för invandringen beräknas alla regioner utom Stockholms, Skåne, Västra Götaland, Hallands och Uppsala län få se en utveckling där antalet personer i arbetskraften sjunker. Förutom att detta bidrar till en högre försörjningskvot och försörjningsbörda riskerar generationsväxlingen att leda till lägre tillväxt genom ett sjunkande antal arbetande timmar och till ett betydande kompetenstapp inom både den privata och den offentliga sfären. Figur 7 Ett av de stora problemen med en åldrande befolkning är försörjningskvoten. Ju närmare 1 den kommer desto svårare blir det att upprätthålla välfärden. Arbetslivet och företagandet har skiftat karaktär, där gamla branscher slagits ut och nya tillkommit. I och med den ökade globala konkurrensen och de höjda utbildningsnivåerna har kunskapsinnehållet i såväl varu- som [25]

28 tjänsteproduktionen ökat. Inte minst utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken har bidragit till grundläggande förändringar av hur arbets- och produktionsprocesser är organiserade. Globaliseringen och de nya kommunikationsteknikerna har bidragit till ökade krav på produktiviteten och förändringar i människors arbetsvardag. TEKNIKUTVECKLINGEN En lång rad av de informations- och kommunikationstekniker som idag är integrerade delar av hela arbetslivet persondatorer, internet, e-post, mobiltelefoner och läsplattor fanns inte när SVT byggde upp sin struktur för nyheter. Idag är de en naturlig del i människors vardag och för informationsinhämtning. Informationstekniken har brutit ned geografiska avstånd och integrerat världen i olika globala nätverk och flöden. Den har också brutit ned tidsmässiga avstånd och ökat samtidigheten. Detta informationsteknologiska paradigmskifte har förändrat hur varor och tjänster designas, produceras och distribueras. Det har förändrat insamlingen, förmedlingen och konsumtionen av alla tänkbara typer av information. Det har förändrat hur organisationer är uppbyggda och har möjliggjort framväxten av nya nätverksbaserade organisationer och allt mer decentraliserade organisationsformer. Det har påverkat de demokratiska processerna, där informationsteknologin bland annat har ökat transparensen och möjliggjort interaktiv och dubbelriktad kommunikation. Sverige är ett av de länder som har den mest utbyggda infrastrukturen för bredband räknar regeringen med att över 95% av svenska folket kommer att ha bredband i hemmet med en nedladdningshastighet på 100 Mgb. Detta gör att hela världen har ögonen på Sverige - hur det svenska samhället påverkas, vilka företag som lyckas ställa om sin verksamhet till de nya krav som människor ställer och vilka företag som lyckas tjäna pengar och hur de gör detta. [26]

29 Figur 8 Internetanvändningen har ökat dramatiskt i alla åldersgrupper Även om användningen av internet har ökat i mycket stor utsträckning är det bara hälften av åringarna som använder internet minst en gång i veckan. I gruppen använder i stort sett alla internet minst en gång i veckan tätt följda av och åringar. Vi kan således tala om en digital klyfta som är åldersrelaterad. För Sveriges Television innebär det en utmaning att ge service till den allt större delen av publiken som använder internet som primär informationskanal samtidigt som det finns en äldre grupp människor som förlitar sig på broadcast. Emellertid har äldre tagit till sig ny teknik avsevärt mycket snabbare än tidigare beräkningar. SVT:s roll i denna utveckling har varit väsentlig enligt många bedömare. Användningen av internettjänster är i stor utsträckning relaterad till e-post, informationssökning och nyhetstjänster. Nyhetstjänsterna är så vanligt förekommande att internet i princip är den primära distributionsformen av nyheter för stora grupper i Sverige. När SOM-undersökning ber sin stora population lista hur de använder internet 2012 får vi följande topp-fem lista Kvinnor Män E-post 87 Informationssökning 87 Informationssökning 85 E-post 84 Nyheter 66 Nyheter 76 Sociala medier 61 Bankärenden 52 Bankärenden 47 Sociala medier 47 Bryter vi användningsområdena på samtliga åldersgrupper i samma SOM-undersökning 2012 får vi följande resultat: år år år år Informationssökning 96 Informationssökning 92 Informationssökning 83 E-post 71 E-post 90 E-post 92 E-post 85 Informationssökning 72 Sociala medier 90 Nyheter 82 Nyheter 66 Nyheter 54 Nyheter 79 Sociala medier 67 Bankärenden 45 Bankärenden 41 Musik 81 Bankärenden 54 Sociala medier 41 Sociala medier 22 [27]

30 Figur 9 Sverige är ett av de länder där internet har det snabbaste genomslaget i hushållen Informationstekniken har lett till en stark utveckling av digitaliserade automatiska produktionsprocesser. Detta gäller inom Tv-branschen såväl som inom andra branscher. Traditionellt sett handlar tillverkningsprocesser i stor utsträckning om att tillverka och foga samman en mängd olika delar och komponenter till nya produkter. Produktionsprocesser har byggts upp enligt denna princip och dessa förändras nu kraftigt på grund av teknikens möjligheter att automatisera produktionen. Detta har lett till att lönekostnaderna minskat samtidigt som kompetenskraven på personalen ökar. En positiv effekt av detta, sett ur ett nationellt perspektiv, är att företag flyttar hem produktion till Sverige. För SVT:s del innebär teknikutvecklingen att tekniken i detta nu totalt förändrar flera led av våra produktionsprocesser. Utredningen har gjort och tagit del av flera teknikstudier som inte redovisas i detta sammanhang. Sammanfattningsvis kommer tekniken att bli än lättare, billigare och bättre. Det är idag fullt möjligt att en person utför uppgifter som tidigare utförts av upp till 15 personer. Det ger oss, i detta sammanhang, möjlighet att sprida ut resurserna och skapa ett större insamlingsnät som täcker en större yta men också kommer närmare människor. Vi har också stora möjligheter att ge en mer anpassad service till publiken via online-service. Den tekniska utvecklingen spelar SVT i händerna förutsatt att vi utnyttjar den rätt, ställer om vår organisation och väljer en väg som bättre svarar mot människors sätt att ta till sig nyheter och samhällsinformation. Teknikutvecklingen kommer också att ställa stora omställnings- och kompetenskrav på personal och chefer. FRAMTIDSKOMMISSIONEN Utredningen har samarbetat med fler olika forskare och blandat annat med Professor Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens Framtidskommission. Framtidskommissionens uppdrag har varit att identifiera framtida utmaningar, med sikte på 2020 och 2050 (Ds 2013:19). Målsättningen, liksom för föreliggande utredning, har inte varit att fokusera på dagsaktuella utmaningar. Framtidskommissionens nyligen [28]

31 presenterade slutrapport identifierade fyra avgörande utmaningar som Sverige står inför. Dessa är den demografiska utvecklingen; hållbar tillväxt; integration, jämställdhet, demokrati och deltagande; samt rättvisa och sammanhållning. Framtidskommissionens slutsatser sammanfaller med denna utrednings slutsatser för SVT:s regionala nyhetsverksamhet är den demografiska utvecklingen, det mångkulturella samhället, demokrati, deltagande och rättvisa direkt relaterade till SVT:s uppdrag och utmaningar vi har att möta och hantera. SOCIAL SAMMANHÅLLNING De senaste decennierna har Sverige förändrats i grunden på grund av i första hand teknikutveckling, globalisering och politiskt initierad individualisering. Heterogeniteten har ökat, samtidigt som många av de institutioner, symboler och upplevelser som förmår skapa gemensamma referensramar har försvagats eller skiftat karaktär. Samhällsforskare har pekat på att den sociala sammanhållningen har blivit betydligt svagare och är hotad. Detta är i sig en utmaning för det svenska samhället som i mångt och mycket bygger på en premiss om social sammanhållning. Forskning visar att det som har stor betydelse för den sociala sammanhållningen i Sverige, är att det råder en hög grad av jämlikhet som bärs upp av generella välfärdssystem som utjämnar skillnader i livschanser, samtidigt som det finns utrymme och förutsättningar för individuell frihet. Till det kommer det faktum att Sverige har ett mediesystem som ger utrymme för en mångfald av medieröster, om än färre än för bara 10 år sedan, samt en förhållandevis fri tillgång till information och effektiva myndigheter. Det svenska mediesystemet med en stark oberoende public service-sektor framhålls internationellt som en väsentlig del av ett väl fungerande demokratiskt system. En framtida utmaning för den sociala sammanhållningen följer av medielandskapets förändringar. Samtidigt som det ökade medieutbudet på internet är positivt och har bidragit till att öka mångfalden riskerar utvecklingen av flera skäl att i framtiden försvaga den sociala sammanhållningen. Ett skäl är att allt färre tar del av samma medier och ungefär samma nyheter, vilket leder till att offentligheten fragmenteras och att färre har gemensamma referensramar. Idag är Sveriges Televisions nyhetsutbud den enda egentliga sammanhållande medieaktören i Sverige sett i ett nationellt perspektiv, ingen annan än SVT samlar en så stor del av den svenska befolkningen må det vara melodifestival eller stora nyhetshändelser. Den bild av Sverige som medborgarna får är den enda gemensamma bild som tillhandahålls. Skillnaden mellan dem som konsumerar mycket nyheter om politik och samhälle och dem som inte gör det ökar. Det har också blivit enklare för människor att söka sig till nyhetskällor som drivs av olika agendor och som bekräftar de åsikter och verklighetsuppfattningar man redan har. Om medielandskapets förändringar gör att skillnaderna i grundläggande verklighetsuppfattningar ökar riskerar det att underminera den demokratiska dialogen och öka polariseringen. Framtidskommissionen pekar ut fler varningstecken som kan utvecklas till framtida utmaningar för den sociala sammanhållningen. Ett sådant varningstecken är att relativt många upplever att det finns spänningar mellan människor med olika nationella, kulturella och etniska bakgrunder. Det finns lite som tyder på att graden av etnisk eller kulturell mångfald i sig är ett problem för sammanhållningen, utan avgörande tycks i stället vara bristen på kontakt och umgänge mellan människor från olika grupper, språkliga barriärer, social utsatthet och utanförskap på arbetsmarknaden. Ett annat varningstecken är att det svenska civilsamhället är i omvandling. En viktig fråga för framtiden blir att skapa goda förutsättningar att binda samman mindre gemenskaper baserade på exempelvis en viss geografisk, kulturell, religiös eller annan identitet som att skapa bryggor mellan dem. Det är ett sätt att möta den brist på kontakt mellan olika grupper som kan komma att manifesteras ytterligare. Sverige har länge varit ett av världens mest ekonomiskt jämlika länder. Under de senaste åren har dock inkomstskillnaderna ökat avsevärt. Detta beror på globalisering, teknikutveckling, utvecklingen mot en mer kunskapsintensiv produktion som kräver högre utbildning samt politiska initiativ. Detta slår också igenom i ett regionalt perspektiv. Skillnaderna mellan människor och orter kommer att öka framgent. [29]

32 Figur 10 Skillnaderna i inkomstnivåer har ökat dramatiskt mellan 1991 och 2010 och än tydligare blir det på en kommunal nivå Det svenska demokratiska systemet är också utmanat. Allt färre engagerar sig i politiska partier, runt var sjätte förtroendevald blev under 2011 utsatt för hot och beslutsprocesserna i sig har blivit betydligt mer komplexa. Bland andra Framtidskommissionen och flera internationella forskare pekar på att politiska lösningar på väsentliga problem skär över gamla gränser; mellan den lokala, den regionala och den nationella nivån samt mellan den nationella och den Europeiska nivån i första hand men också i hög utsträckning med resten av omvärlden. Att begripliggöra dessa processer för allmänheten är en utmaning för media. Det finns ett tydligt samband mellan medieanvändning och politiskt deltagande. Ökade skillnader i medieanvändning riskerar därför att leda till både ökade kunskapsklyftor och ökade deltagandeklyftor, förutom att det riskerar att leda till färre gemensamma referensramar och ökade skillnader i verklighetsuppfattningar. SLUTSATSER Vi står alltså inför ett Sverige med betydligt större ekonomiska och sociala skillnader på många år. En tydlig markör för huruvida en människa är resursstark eller resurssvag är var du bor i landet och i vilken stadsdel du bor i någon av de större städerna. Att ha en väl spridd nyhetsorganisation såväl när det gäller insamling av fakta och underlag som när det gäller regionalt urval och publicering kommer att vara avgörande för Sveriges Television för att fylla sin funktion i samhället. I slutet av 1990-talet genomförde SVT ett omfattande scenarioarbete för att utveckla företagets framtida strategier. Arbetet gjordes i samarbete med SMG och involverade ett mycket stort antal medarbetare. Det [30]

33 efterföljande strategiska arbetet fick stora konsekvenser för de strategier SVT genomförde under 2000-talet. I detta arbete lokaliserades ett antal samhällsfaktorer som låg utanför SVT:s horisont och möjlighet att påverka men likafullt var väsentliga att förhålla sig till. De mest betydelsefulla faktorerna/krafterna var den förda mediepolitiken och den tekniska utvecklingen. I denna utredning har ett liknande arbete genomförts, på betydligt kortare tid och med mindre resurser. Fokus har varit den regionala nyhetsverksamheten och inte SVT i stort. Väsentliga samhällsfaktorer/krafter att förhålla sig till i detta sammanhang är samhällets utveckling mot ett mer eller mindre homogent samhälle. Eller snarare den hastighet som Sverige utvecklas till ett mer heterogent samhälle med större skillnader mellan storstad, förort och andra delar av landet, mer mångkulturellt, större skillnader i inkomst och utbildning. Forskningen pekar tveklöst mot en ökad heterogenitet. Den andra väsentliga samhällsfaktorn ur ett nyhetsperspektiv är den hastighet som det svenska folket ställer om till ett omfattande online-beteende. I grunden handlar detta om hur bråttom SVT:s regionala verksamhet har att ställa om produktionsprocesser, innehållsproduktion och organisation. I någon utsträckning kan scenariot som utarbetade inför millennieskiftet vara giltigt även idag. Sveriges Television är alltjämt styrt av den tekniska utvecklingen och den mediepolitiska inriktningen. Utvecklingen mot lättare och billigare teknik sänker SVTs kostnader och gör organisationen mer flexibel. Samtidigt har de tekniska kraven och tröskeln för att starta TV-sändningar minskats. I princip kan enskilda individer producera och distribuera TV. De etablerade tidningarna och mediehusen kan med mycket små medel starta fullgoda TVsändningar, göra inslag och snabbt förmedla rörlig bild. Alla de försprång och privilegier som under 50 år varit en följd av den tunga teknik och distributionstekniken SVT haft tillgång till har upphört. När det gäller SVTs politiska tillvaro styr politiken alltjämt ramarna för SVT. Sedan scenariot 2000 har flera försök gjorts för att minska SVTs möjligheter att vara en stark medieaktör. Men samtidigt har vi sett hur de starkaste kritikerna i riksdagen kommit att omfamna Svensk Public service på ett sätt som saknar motsvarighet i ett Europeiskt perspektiv. Samtidigt är de liberaliseringar och förändringar för den kommersiella sektorn [31]

34 ämnade att skapa goda förutsättningar för kommersiella aktörer. De senaste årens mediepolitik har inte varit ämnad att stärka Public service, snarare hålla den på mattan, Givet ovan resonemang om demografisk utveckling och samhällsutmaningar finner utredningen att den svenska befolkningen inom en femårsperiod i stor utsträckning kommer att betraktas som online i fyrfältaren Scenario Samhället kommer i hög grad att vara heterogent med stora individuella och geografiska skillnader. Utredningens slutsats är att SVT:s regionala organisation inte är optimerad i relation till var befolkningen lever, var det är störst potential för nyheter och mest relevant att ha en redaktionell närvaro. Om SVT inte har ett finmaskigare insamlingsnät riskerar vi att inte i tid identifiera de ökade sociala skillnaderna och dess konsekvenser. Inte heller svarar SVT:s struktur och kompetenser mot samhällets utveckling såväl kvalitativt som ökade krav på journalistisk snabbhet, kvantitativ produktion i ett flöde och djup som kan hantera kraven på en online service samtidigt som ett upprätthållande av en tillräckligt god service i broadcast. [32]

35 5. NYHETSPUBLIKEN Min nyhetsdag en småbarnspappa ur SVT/SIFO:s Publikundersökning Det börjar alltid men att jag tittar på morgonnyheterna på TV, 4:an eller 1:an fungera båda. Kollar mailen, sms och facebook på telefonen, jag kan då se om t.ex. skolan har skickat något som rör ungarna, kollar RSS en om jag hinner. I bilen till jobbet blir det P1 en halvtimme. På lunchen går jag snabbt igenom Aftonbladet.se, dn.se, svd.se, ja alla viktiga tidningar, vill balansera det som skrivs mot varandra. Hem igen med bilen och P1 igen för all samhällsinformation. Hemma bläddrar jag igenom papperstidningen, men det känns som gamla nyheter vid det laget som jag läst på nätet tidigare på dygnet, B-delen är däremot intressant för där kommer jag åt de lokala nyheterna, eller framförallt reportage som är intressanta. Läser även dagstidningen på nätet men det är inte lika intressant. Hemmabestyr och barnläggning sen är klockan nog minst halv 10. Sen kan det bli kvällsnyheterna och nått bra debattprogram. Ibland står TV n bara på i bakgrunden och då och då snappar man upp något intressant från nyheterna som man sen kollar upp på nätet vad det var för något. Försöker få tid att surfa lite olika nyhetsajter på kvällen, blir samma som på lunchen, innan jag går och lägger mig Min nyhetsdag en småbarnsmamma ur SVT/SIFO:s Publikundersökning Jag börjar nästan alltid morgonen med att kolla aftonbladet eller facebook för se om det hänt någonting. När jag åker till jobbet blir det radion och då kan det bli nyheter. På jobbet kan det bli att jag kollar på Correns länk eller nåt. Hem blir det ofta radion och Rix fm, Megapol eller Bandit. Hemma slår jag nästan aldrig på datorn, det blir mobilen eller TV n och då ofta TV4 nyheterna, dom har ju lokala också. Tittar ibland på nyheterna i mobilen, för den har man ju alltid med sig MEDIEVARDAGEN I Sverige finns det cirka 4,8 miljoner hushåll och de flesta av dem tar emot tv via kabel, följt av marknätet, satellit och ip-tv. Det är oerhört centralt att förstå den komplexitet av förhandlingar som måste föras med de [33]

36 enskilda operatörerna för att de ska distribuera våra regionala nyhetssändningar. I praktiken måste operatören tillhandahålla en enskild kanalplats för varje regional nedbrytning enbart i marknätet är det en självklarhet att sända SVT:s regionala nyhetssändningar. Med andra ord är det inte självklart att publiken nås av våra TVsändningar enbart för att vi startar dem. Antalet kunder i marknätet har minskat något under senare år. Kvartal hade kunder betal-tvabonnemang hos Boxer Sweden. Kabel-tv är det vanligaste sättet att ta emot tv, cirka 40 procent av de svenska tv-hushållen tar emot tv via kabel enligt MMS. De tre största kabel-tv-operatörerna Com Hem AB, Tele2 AB och Canal Digital Sverige AB har tillsammans mer än två miljoner anslutna hushåll. Flest anslutna hushåll har Com Hem AB med 1,74 miljoner anslutna hushåll. Tele2 AB har cirka anslutna hushåll och Canal Digital cirka anslutna hushåll. Det är bara kabel-tv-operatörerna som fortfarande erbjuder ett analogt tv-utbud men antalet hushåll som tecknar abonnemang för att ta emot digital-tv ökar och kvartal var av Com Hems kunder digital-tv-abonnenter. Tv-sändningar via satellit direkt till svenska hushåll erbjuds av Canal Digital Sverige AB och Viasat AB. Kvartal hade Viasat premiumabonnenter i Norden och basabonnenter.canal Digital hade abonnenter i Norden kvartal Det totala antalet abonnemang för digital-tv via satellit i Sverige minskar något och var sammanlagt första halvåret 2011 enligt Post- och telestyrelsen. Viasat hade drygt av abonnemangen och Canal Digital de resterande , enligt PTS. Ip-tv eller tv via bredbandet, är ytterligare en distributionsform för digital-tv och aktörerna inom ip-tv är ofta teleoperatörer som även har börjat sända tv, till exempel Telenor Sverige AB och TeliaSonera AB. TeliaSonera AB är störst på den svenska marknaden och har cirka tv-abonnenter. Det är cirka 6 procent av tvhushållen som tar emot ip-tv enligt MMS. Antalet abonnenter har ökat kraftigt under senare år särskilt vad gäller ip-tv via fiber-lan. Abonnemangen via xdsl minskar. Genomgången av TV-operatörerna ger en bild av hur komplext det är för SVT att förhandla med aktörerna att upplåta kanalplatser i TV för att sända regionala nyheter. I praktiken ska distributörerna upplåta en hel kanalplats för omkring 40 minuter nyhetssändning om dagen och när det gäller editioneringar ännu färre minuter. För kabel- och iptv-nät gäller vanligen vidaresändningsplikten, som innebär att operatören är skyldig att vidaresända SVTs kanaler inklusive rätt och relevant regional sändning Figur 11 Källa Nordicom 2013 [34]

37 Av Mediebarometern framgår det att svenskarnas medieanvändning är drygt 6 timmar och att det är tv-tittandet som upptar mest av den tiden. Vad det gäller medieanvändningen on-line utgör traditionella medier 2 % av bruttotiden medan motsvarande siffra för sociala medier är 5 %. Tillgången till smarta telefoner har ökat under kraftigt de senaste två åren, från 14 procent 2010 till 54 % Drygt 80 % av ungdomarna (15 till 24 år) har en smartphone. På fem år har den totala andelen morgontidningsläsare minskat med 11 procentenheter (läsning både på papper och internet) andelen var 72 procent år 2007 och är 61 procent år I början av 2000-talet tittade drygt hälften, 55 procent, av befolkningen på TVs nyhetsprogram en genomsnittlig dag är motsvarande siffra 38. Under den senaste tioårs-perioden har tittandet på TV-nyheter sjunkit bland ungdomar från 30 procent till 12 procent och bland högutbildade från 60 procent till 43 procent i den senaste undersökningen. Nedgången kompenseras inte av ökad användning av nyheter på nätet. Ändrade kommunikationsmönster gör sig gällande i alla grupper oavsett ålder, kön och socialgrupp. Men det är i ungdomsgruppen förändringarna är störst. Många unga skapar idag sina flöden efter egna intressen och ställer sig utanför andra flöden. Ungdomarna tillbringar avsevärt mer tid på nätet än andra. Drygt 40 procent lägger mer än tre timmar på nätet en genomsnittlig dag och 20 procent mer än fem timmar. Förutom besök och kommunikation i sociala nätverk som Facebook (87%) använder de nätet främst för att lyssna på musik (65%), titta på videoklipp (60%) och läsa blogg (33%). Men ungdomarna ägnar mer tid en vanlig dag åt att titta på TV (70 minuter) än de ägnar åt sociala medier (44 minuter) och de är de flitigaste användarna av Play-TV och TV i smarta telefoner. Innehav av smarta telefoner har på två år ökat från 14 procent 2010 till 54 procent Drygt 80 procent av ungdomarna (15 till 24 år) har en smartphone och de använder den en vanlig dag främst för, förutom vanliga telefonsamtal och sms, att kommunicera via Facebook (62%), lyssna på musik (39%), spela spel (20%), och titta på videoklipp (19%). Lika många ungdomar som läser och skriver bloggar läser också kvällstidning i mobilen (13%). LOKALA MEDIER När det gäller användandet av regionala och lokala medier ligger tidningarna i topp. Sett över tid har tidningarna tappat, men fram till 2010 läste 62 procent av svenskarna lokala nyheter vilket är 20 procentenheter högre än användandet av SVT:s regionala nyheter, 43%. Därefter kommer lokala nyheter i P4 och sist TV4:s lokala nyheter. SVT:s regionala nyheter har ökat sedan 2007 och är ungefär dubbelt så stora sammantaget som konkurrenten TV4. [35]

38 Sammantaget var SVT:s regionala nyheter den största nyhetssändningen en söndag Tillsammans med Rapport dominerar regionala nyheter Sveriges Tio-i-topp lista över mest sedda nyhetsprogram mätt i nationell genomsnittlig publikstorlek. Figur 12 Regionala nyheter "störst" i Sverige SVT:s regionala nyheter står sig starkt i konkurrensen som i princip enbart består av TV4-fönster. I kabel och IP-tv nät hittar vi konkurrenter som UNT och andra mediehus men dessa gör sig inte gällande på en nationell nivå när vi talar om broadcast-television. Å andra sidan kan de lokala och regionala mediehusen slå oss med hästlängder med sin TV-service online. [36]

39 Samtidigt kan vi också konstatera att publikutfallet varierar tämligen stort mellan de olika regionala sändningarna sett till hur många i den potentiella regionala publiken som faktiskt tittar. Det verkar finnas några tendenser. De redaktioner som gör sändningar för en förhållandevis liten befolkning eller län sett till befolkningsmängd har en större proportion av den potentiella publiken än redaktioner som ska ge service till större befolkningsgrupper. SVT gör inte årliga publikmätningar av de regionala programmen varför utredningen använt äldre data som ändå bedömts som relevant för sammanhanget och enskilda frågeställningar. [37]

40 Om vi tittar närmare på SVT:s regionala och lokala publik kan vi konstatera att ju äldre man är desto större är sannolikheten att man tittar på SVT:s nyheter. Detta är i sig inget nytt. Men om man i stället gör en analys av olika generationers tittarbeteende kan man se att 30-åringar tittar ungefär lika mycket på lokala och regionala nyheter oavsett generation. Den senare analysen understryker relationen mellan livssituation och tv-tittande. Sannolikt är 30-åringen intresserad av information och nyheter. Det lägre tittandet jämfört med äldre oavsett generation har snarare att göra med tv-apparaten, dess stationära placering och den stationära tablån. Utredningens slutsats är att det finns en stor potentiell publik för SVT:s regionala nyheter i distributionsformer som inte enbart når tv-apparaten. [38]

41 Figur åringar tittar lika lite på TV-apparaten oavsett generation I olika studier som utredningen tagit del av är det tydligt att människor på mycket kort tid förändrat sitt mediebeteende radikalt. Definitionen av vad som är relevanta medier att följa har också förändrats. En studie presenterad av MittUniversitetet över fem i topp nyhetskanaler för unga och gamla år 2011 gav följande resultat: UNGA (16-29 år) Kvällstidningar på nätet Mobilnyheter Betalda morgontidningar Dagliga gratistidningar Morgontidningar på nätet GAMLA (65-80 år) Aktuellt/Rapport Betalda morgontidningar Regionala nyheter i SVT Lokala nyheter i P4 TV4:a Nyheterna EN SOCIAL ASPEKT PÅ MEDIEKONSUMTION Flera medieforskare har pekat på att andelen människor som inte tar del av nyheter har ökat. Till viss del beror det på att utbudet av information via internet ökat men sannolikt också på att nyhetsmedia förlorat i relevans. Forskare har också pekat på problemet att det idag är extremt lätt att undvika att bli informerad av bara farten. Individualiseringen har i olika sammanhang gått så långt att man trots en omfattande mediekonsumtion enbart bekräftar den redan etablerade världsbilden. Statistiskt sett räknas en person som tar del av nyheter mindre än en gång i veckan som en ickenyhetskonsument. På engelska har dessa kommit att kallas för News-avoiders det vill säga människor som aktivt undviker nyheter. I grafen nedan ser vi att ökningen av nyhets-undvikare gäller för tidningar, riks-tv lokaloch regional tv. SR:s Dagens Eko förefaller ligga stabilt, men det är viktigt att påpeka att det är extremt många som inte tar del av Ekot. Det paradoxala är att forskningen visar att antalet människor som aktivt söker sig till [39]

42 nyheter på olika plattformar också ökar. Ingela Wadbring har i en undersökning av tidningsläsandet i Göteborg (Nordicom Review, 2007, ss ) poängterat vikten av gratistidningar för att resurssvaga hushåll ska ha möjlighet att ta till sig samhällsinformation. Detta resonemang gäller i lika hög utsträckning för lokala och regionala tv-nyheter. Gratistidningar och Public Service är för en stor del av svenska folket de enda källorna till samhällsinformation. SVT:s regionala nyhetssändningar är det enda kitt som samlar relativt stora grupper i såväl resurssvaga som resursstarka områden i Sverige. FOKUSGRUPPER OM DEN REGIONALA IDENTITETEN Under maj månad genomfördes med hjälp av SIFO fokusgruppsundersökningar på tre orter i Sverige. Undersökningsdesignen utarbetades av Mikael Sterner, Johan Lindén och Anna Werkström i samarbete med SIFO. Undersökningen genomfördes med hjälp av 7 fokusgrupper fördelade på tre orter. Umeå, Linköping och Göteborg. Målgrupperna var; Kvinnor utan högskoleutbildning med hemmavarande barn och som inte har SVT som sin favoritkanal ( 3 grupper). Män med högskoleutbildning med hemmavarande barn som har SVT som sin favoritkanal(3 grupper) Personer där en eller båda föräldrarna är födda utanför Sverige. Samtliga var i åldersgruppen år. På grund av lågt deltagande i mångfaldsgruppen i Göteborg kompletterades den målgruppen med en grupp i Stockholm. Totalt deltog 53 individer i undersökningen, fördelat på 27 män och 26 kvinnor. HUR DEFINIERAR PUBLIKEN SITT GEOGRAFISKA NÄROMRÅDE? [40]

43 Där man rör sig dagligen, under en vecka eller då och då definierar man som sitt närområde. Här har man sitt informationsfokus; Där bostaden finns, arbetsplatsen eller vägen dit, där barnen vistas, där man handlar o.s.v. Här finns också släktingar och vänner. Det man definierar som närområde styrs av både rationella och emotionella faktorer; rationellt är närområdet kopplat till olika praktiska lösningar, där jag måste hitta/vistas medan mer emotionellt är närområdet ett område där man känner sig trygg och känner sig hemma. Utanför närområdet definierar man olika intresseområden. Härifrån tar man också gärna del av information och nyheter Här är platser man känner till och gärna besöker, men kanske inte på regelbunden basis, platser man har hör talas om och kan tänka sig att besöka, t.ex. platser för rekreation. Figur 14 Närområde och intresseområde för Intervjuperson med bas i Linköping Figur 15 Närområde och intresseområde för intervjuperson med bas i Umeå [41]

44 Figur 16 Närområde och intresseområde för intervjuperson med bas i Göteborg Begreppet geografiskt närområde kan delas upp i ett rationellt definierat område kopplat till praktiska aktiviteter och ett mer emotionellt definierat, ofta större, område som associeras med trygghet och hemkänsla. Det emotionellt definierade närområdet sträcker sig ofta utanför gränsen för nuvarande regionala bevakningsområden. Det finns ett omvänt samband mellan befolkningstäthet och storleken på det område som publiken definierar som närområde ju större stad eller ort desto mindre närområden. Ju mindre stad och ort desto större närområde. Konkreta företeelser som företag, idrottslag, byggnader etc. utgör byggstenar och symboler för det geografiska närområdet, inte minst i den SVT-svaga gruppen. För mångfaldsgruppen definieras närområde ofta som det område där man accepteras och tas emot. Det var tydligt att samma mekanik rådde i de tre undersökta områdena, dvs sättet att se på ett omedelbart närområde där man rör sig vardagligen ( mina kvarter ) och hela vägen ut till ett mer geografiskt avlägset intresseområde. Däremot skilde sig förstås storleken på det faktiska geografiska området; ju mer tättbefolkat ju mindre geografiskt område definierades som närområdet. Överlag såg SIFO att det mer emotionella ytterområdet ofta sträckte sig utanför den i dagsläget gjorda uppdelningen av SVTs regionala områden. Bilden av vad lokalkänsla bestod i var enhetlig. Viktiga komponenter som trygghet, närhet, samhörighet återkom. Faktorer som delad dialekt, humor och matvanor binder samman och bidrar till att skapa samhörighet. Lite förenklat kan vi säga att nyheter som känns lokalt intressanta är sådana som antingen hotar eller förstärker någon av dessa komponenter. Följande ordmoln ger en uppfattning om hur fokusgrupperna resonerade om lokalkänsla: [42]

45 Figur 17 Ordmoln som beskriver hur publiken diskuterade begreppet lokalkänsla. Ordmolnet är konstruerat av SIFO En rad mer konkreta företeelser utgör också byggstenar till vad man kallar lokalkänsla. Lokala idrottsligor och enskilda lag binder samman. Arbetsplatser och större företag är väsentliga liksom media. Lokaltidningen verkar definiera orten mer än televisionen oavsett kanal. Föreningsliv, intressegrupper och lokala institutioner som i princip kan vara allt från teatrar, korvkiosk till glassbar. Även här kan vi se att sådant som antingen hotar eller förstärker dessa genast blir av intresse. Figur 18 Företeelser som skapar lokalkänsla De SVT-lojala tittarna hade särskilt lätt att uttrycka de mer emotionella komponenterna av begreppet lokalkänsla. De verkar helt enkelt mer bekväma med abstrakta koncept och uttryck. De SVT-svaga respondenterna uttryckte sig mer konkret och i faktiska termer när de beskrev begreppet lokalkänsla. Den här gruppen verkar behöva mer konkreta ankare för att ta till sig information och begrepp gruppen efterlyste även fler nyheter och reportage av mer positiv karaktär, dvs sådant som förstärker snarare än hotar lokalkänslan. [43]

46 I våra mångfaldsgrupper noterade vi en särskild emfas på begreppet acceptans som en viktig byggsten i begreppet lokalkänsla. Närområdet är det område där man känner att man accepteras och tas emot Även den här gruppen efterlyste fler nyheter och reportage av positiv karaktär då man kände att det egna närområdet oftast förekom i negativa nyhetssammanhang. Utredningen har bett SIFO särskilt fokusera på en mångfaldsgrupp. Några särskilda iakttagelser från denna grupp är värda att notera: Ett allmänt ifrågasättande av medias oberoende gentemot den politiska makten. Citat: Jag tror inte att nyheterna ser det som att de ska stå på allmänhetens sidan, jag upplever det som att de står på politikernas sida, de lokala journalisterna är på politikernas sida Eftersom invandrare med samma bakgrund ofta samlas geografiskt i Sverige i närheten av varandra kan det vara relevant att utsträcka närområdet till platser utanför Sverige. En önskan om större mångfald bland nyhetsprofilerna själva En önskan om att försvara sitt eget utanförskapsområde inför media En önskan om att nyheterna också berättar om närområdet med stolthet Jämförelser med utländska medier VILKA ÄR PUBLIKENS BEHOV AV INFORMATION IFRÅN DET GEOGRAFISKA NÄROMRÅDET? Publiken uttrycker behov av information om sin omvärld för att få det praktiska livet att fungera och för att bibehålla eller uppnå ett önskat stämningsläge. Informationen beskrivs av publiken som indelad i olika grader av dignitet. Digniteten definieras i stor utsträckning av hur många som är berörda och blir därmed också kopplat till avståndet ifrån individens absoluta närområde. Information om förändringar som hotar eller stärker konkreta byggstenar och mer emotionella symboler för det geografiska närområdet har stort värde för publiken. Publiken beskriver behov både av snabb rapportering och fördjupning med analys och sammanhang. Publiken uttrycker ett tydligt behov av att få information om och hjälp att förstå och tolka lokala och regionala politiska beslutsprocesser medan det finns utrymme att påverka. Detta gällde samtliga utfrågade grupper. De SVTlojala utrycker ett genuint intresse för dessa regionala- och lokala beslutprocesser medan de SVT-svaga mer ser informationen som nödvändigt ont eftersom de kommer påverkas av beslut som fattas. Den SVT-svaga gruppen och Mångfaldsgruppen efterlyser fler nyheter av positiv karaktär, det vill säga förändringar som stärker, inte hotar, bilden av det geografiska närområdet. Mångfaldgruppen beskriver i större utsträckning än de andra grupperna behov av information för att undvika hot och olyckor. [44]

47 Figur 19 Vikten av en politisk bevakning och analys var genomgående i fokusgrupperna Intresset för lokal och regional politik var starkt hos både de SVT-starka och SVT-starka, men motivationen (och kanske förståelsen) skiljde sig något. De SVT-starka var genuint intresserade medan de SVT-svaga såg det som ett nödvändigt ont. Båda grupperna var dock överens om att SVT (Regionala Nyheter) var en potentiellt utmärkt leverantör av den här typen av granskande bevakning och analys och ville se mer från detta område. Det finns framförallt finns ett intresse för att SVT ska bevaka kommunalpolitik då man upplever att dessa beslut påverkar många direkt. Frågor som rör skolor, daghem, idrottsplatser är särskilt viktiga. Lokaltidningen är en viktig källa till information om kommunala beslut. För somliga (särskilt SVT-svaga) verkar Facebook vara en ofta förekommande startpunkt för diskussionen om kommunala beslut. Överlag handlade det ofta om att man hörde från någon annan (facebook eller fikarum) och att man sedan kollade i tidningen eller såg regional TV-sändning på kvällen. HUR FÅR PUBLIKEN INFORMATION OM DET GEOGRAFISKA NÄROMRÅDET IDAG? Regionala och lokala nyheter står för en liten del av den totala nyhetskonsumtionen. Lokaltidningen (både i pappersform och på nätet) står för en dominerande del av informationen från det geografiska närområdet. Gruppen SVT-svaga använder i stor utsträckning Facebook som lokal nyhetskälla och filter. Utifrån den informationen kan man vid intresse gå vidare och läsa om nyheten i lokaltidningen. Publiken använder SVTs regionala nyheter på TV för fördjupad och breddad information vid speciella händelser. Publiken känner till och har viss erfarenhet av att se regionala nyheter i efterhand på SVT Play. Publiken känner inte till att det finns textbaserade regionala nyheter på svt.se [45]

48 Figur 20 När publiken prioriterar hur de tar till sig information kommer TV-nyheter en bit ner på listan VAD ÄR PUBLIKENS ATTITYD TILL SVT SOM LEVERANTÖR AV INFORMATION IFRÅN DET GEOGRAFISKA NÄROMRÅDET? Det känns lite som om det är praktikanter som gör sändningen De nyhetsläsare som är bra försvinner ju förstås vidare till riksnyheterna De känns bara så GRÅÅ Publiken har stort förtroende för SVT Regionala nyheters rapportering. Publiken ser SVT Regionala nyheter som leverantör av information av högre dignitet än den lokala tidningen. Digniteten definieras i stor utsträckning av hur många som berörs och påverkas. Publiken ser i första hand SVT Regionala nyheter som en källa till fördjupning, analys och bakgrund men upplever också att programmen inte lever upp till dessa förväntningar. SIFO drar slutsatsen att övergripande upplevs nyhetsläsarna som lite taffliga och oproffsiga. Publiken efterlyser kunniga nyhetsankare med lite mer fart och fläkt. I samtliga grupper nämndes en tristess, som verkar bottna i den upplevt grå dekoren i studion och de vardagliga kläderna. Det var inte helt lätt för respondenterna att sätta fingret på var det upplevda grå kom från, SIFOs tolkning är att det är en kombination av studiodekor, personligheter, musik, grafik och programmets något statiska upplägg. Publiken har en positiv förväntan på SVT regionala nyheter att hjälpa den förstå och tolka konsekvenser av politiska beslut på lokal och regional nivå men upplever att SVTs regionala nyheter inte har de resurser och den muskelstyrka de förknippar med varumärket SVT. De olika fokusgrupperna fick ta ställning till ett stort antal motsatspar som skulle beskriva SVT idag och vad SVT borde vara i framtiden. Publiken beskriver SVT Regionala nyheter som gammaldags, långsamt och vardagligt och önskar en kraftig förflyttning mot modern, snabb och exklusiv. [46]

49 Figur 21 Av de av SVT valda värdeorden önskade våra respondenter unisont störst förflyttning från gammaldags till modern, från långsam till snabb samt från vardaglig till exklusiv Här ser man behov av en rejäl förflyttning; dagens gammeldags framtoning ses som en reell svaghet och en barriär för att ta del av sändningar. Publiken vill se nytänkande och modernitet i både programmets utformande och approach till nyhetsrapportering. Däremot är det inte fråga om att man ska förvandlas till trendig hipster, kärnan i vad som anses vara SVT (trovärdig nyhets- och samhällsrapportering) måste bestå. Det är förstås svårt för respondenterna att peka på exakt vad detta mer moderna SVT Regionala Nyheter man hoppas se; återigen är det fråga om en kombination av produktens alla aspekter såsom innehåll, leverans (media/kanaler, presentatörer), utformande (grafik, studiomiljö, sändningens upplägg etc.) Men inte så att man ska låta sig styras av vad som är hippt för tillfället men kanske utmana sättet man jobbar på, jobba lite hårdare helt enkelt jag undrar om dom inte jobbar på samma sätt som för 20 år sen En rejäl förflyttning från vardaglig till mer exklusiv stod också på de flestas önskelista. Här pratade särskilt de SVT-svaga tittare (men även SVT-lojala) om den upplevda tråkigheten, som återigen till stor del verkar bestå av mer ytliga (och relativt lätt åtgärdade!) fenomen som dekor, klädsel och grafik. Särskilt de SVT-svaga tittare efterlyste lite mer fart och fläkt, och lite av den flärd man tyckte sig känna hos konkurrerande nyhetskanaler. [47]

50 Figur 22 Styrkor och svagheter som fokusgrupperna spontant lyfte fram under intervjuerna ETT ÖKAT DELTAGANDE I PRODUKTIONEN Eftersom publiken har en bild av SVT Regionala nyheter som leverantör av information av hög dignitet och fördjupning snarare än rapportering har de svårt att se hur de själva kan bidra till innehållet. Att kommentera och ge feedback på rapportering är initialt mer intressant. Ska man ens överväga att bidra med innehåll och rapportering kan det inte finnas några administrativa eller tekniska hinder. Helt klart måste det vara mycket enkelt att bidra med bilder och tips för att publiken ska tänka sig att bidra. Trots att flera av våra respondenter var aktiva delare och utbytare av information online (facebook, twitter, kommenterare på nyhetssajter) verkar intresset för att tipsa om nyheter lågt. Här krävs det nog mer än en välfungerande rapporteringsfunktion för att skapa dialog. I fokusgrupperna framgick att publiken hade en högre tolerans för trivialiteter ju närmare den inre närområdescirkeln, men konstaterade snabbt att den här typen av skvaller inte platsade på nyheterna och särskilt inte passade SVT Regionala Nyheters sändningar. Det finns en ganska tydlig relation till hur många som berörs av nyheten; för att nyheten ska platsa i den regionala TV-sändningen förväntar man sig t ex att fler berörs än av en nyhet som passar på webben eller i lokaltidningen. Våra respondenter associerade SVT Regionala Nyheter med TV-sändningar (sk. TV-TV), och det var tydligt att det var främst här de kom i kontakt med SVT Regionala Nyheter i dagsläget. Några tog även del av SVT Regionala Nyheter på webben, men då främst som SVT-Play-innehåll. Försvinnande få hade någon som helst erfarenhet av SVTs individuella regionala webbsidor. [48]

51 Figur 23 Publiken kräver en högre dignitet på nyheterna i broadcast och ger utrymme för mer trivialiteter i online-utbudet Slutsatser av SIFO-undersökningen Baserat på det SIFO såg både i relation till upplevt geografiskt när- och intresseområde och i relation till svagheter som deras respondenter identifierade verkar det helt enkelt finnas potential för en mer generös indelning i regioner än dagens av SVT gjorda indelning, dvs färre och större regioner. Av undersökningen drar SIFO slutsatsen att människors intresseområden sträcker sig geografiskt över en större yta än SVT:s regionala indelning för sändning. Detta skulle tala för att SVT skulle kunna operera med färre men större sändningsområden i Broadcast. Det är väsentligare för publiken att TV-sändningarna håller hög dignitet än att de fylls med mer trivialt material. Det triviala och mer lokala materialet vill publiken finna på internet och ser därför att SVT kan placera detta i större utsträckning i sin onlineservice. Publiken uppfattar också att de regionala sändningarna inte håller samma kvalitet som rikssändningarna och drar slutsatsen att redaktionerna saknar muskelstyrka. Färre och Figur 24 SIFOs förslag på ny indelning större sändningar skulle öka mängden geografiskt relevant material av hög dignitet och allt annat lika skapa större muskler. [49]

52 PUBLIKDIALOGER METOD Under våren 2013 genomförde de regionala nyhetsredaktionerna organiserade publikdialoger med samma frågeställningar som i den ovan presenterade SIFO-undersökningen. Totalt träffade redaktionerna 96 individer på 14 orter - från Boden i norr till Malmö i söder. För att göra de respektive dialogerna jämförbara användes en diskussionsguide med följande huvudfrågor: 1. Presentation av gruppdeltagarna (10 min) a. Introduktion av ämnet och hur vi ska arbeta 2. ÖVNING: Karta ( 15 min) Först tänkte jag att vi skulle utgå från kartan. Jag skulle vilja att ni var och en; a. På en regionkarta ange vad ni upplever som ert närområde, dvs där man känner sig hemma/bekväm med. Hur och varför man har ringat in som man gjort och hur stort/litet området är, vad bygger man sitt val på? b. Markera nu med en prickad linje på kartan hur långt ni skulle kunna sträcka ut det ni har markerat som ert närområde, men ändå känna en viss närhet till det inprickade området. i. Vilka faktorer är det som avgör först avgränsningarna, sen utsträckningen. Växlar de med tiden(åldern)? Målsättning med frågan: Förstå vad människor lägger i begreppet närområde och hur man avgränsar detta geografiskt samt vilka ev. konsekvenser detta kan få för SVT s indelning av regioner, dvs vad en naturlig indelning bör byggas upp av. 3. ÖVNING: Definiera lokalkänsla (10 min) Sätt er samman två och två och skriv ned hur ni skulle vilja beskriva vad en lokal känsla består av? a. Ta med alla aspekter som ni tycker är relevanta. i. Kort diskussion med motiveringar och listning på tavlan av de olika beskrivningarna. b. Vilken av dessa känslouttryck kommer att bli alltmer viktiga i framtiden? i. Beskriv och motivera! c. Lista de värdeord som ni tycker bäst kan beskriva just er region! Målsättningen med frågan: Skapa en grundläggande insikt om vad som binder samman ett närområde och hur detta bör påverka SVT s tilltal och känsla för regionens identitet. 4. Hur ser ert informationsflöde ut under en dag? När och var hämtar ni i närområdet upp händelser, nyheter information under en dag? (10 min) a. Skriv några stödord för att beskriva, när, vad och hur ni hämtar informationen b. Lyft fram några av deltagarnas berättelser och låt andra fylla på. i. Vad är det viktigaste man vill fånga, vad kan man vara utan? ii. Hur ofta tar ni del av Regionala Nyheter? TV/webben? c. Om ni fick önska hur skulle informationsinhämtningen se ut i framtiden? i. En eller flera kanaler(medier)? [50]

53 ii. Vilken betydelse får detta för de Regionala TV-nyheterna(inkluderat webben och play)? Målsättningen med frågan:försöka förstå hur informationsflödet ser ut och var de regionala sändningarna kommer in i den processen. Dra slutsatser om hur SVT ska kunna organisera sitt nyhetsflöde kring vad och på vilket sätt? 5. ÖVNING: Kategorisera rubriker (10 min) Vilken typ av information kommer man att vilja ha från sitt närområde i framtiden? a. Händelser, brott, samhällsprocesser, avslöjanden, politik.? b. Hur skull man vilja kategorisera dem? ÖVNING Arbeta två och två (SE BILAGA) i. Diskutera resultatet c. I vilken kanal vill man få dem? i. TV-nyheter? Vilka kanaler utnyttjar man?(svt, Lokal-TV, TV4) ii. Lokaltidningen? iii. Webben? Nyhetswebb, Facebook, Twitter, bloggar, instagram. iv. Vilken typ av nyheter vill man ta in från resp. media? Beskriv v. Vem är avsändaren av den information ni tar in från ert närområde, vad betyder det för intresset? 6. Vad får de för information från Sociala medier? ( 10 min) a. Vad använder ni? Hur viktigt är Facebook? b. Vad ger den som andra medier inte ger? Beskriv, ge exempel! c. Kan de ersätta andra informationskällor? Varför/varför inte? Målsättning med frågorna : Ge SVT en bild av vad medborgaren tycker om att för nyheter från närområdet och vilken typ av nyheter /information passar i respektive media, samt vilka är avsändarna idag 7. Skulle man själv vilja medverka till att samla in och sprida viss information inom sitt närområde? ( 10 min) a. I vilka sammanhang skulle man tänka sig att medverka? I vilka medier b. Med vad skulle man kunna tänka sig att bidra med? Bilder, texter, tips, berättelser etc. c. Finns det fler idéer vad som vore positivt om man kunde få bidra med? Målsättning med frågan: Identifiera på vilken nivå det egna engagemanget kommer att ske och vad det skulle skapa för relation/bindning till SVT 8. ÖVNING: Ordpar. (10 min) Bilden av SVT Regionala Nyheter. Ringa in en siffra på en skala med 12 ordpar, som är varandras motsatser, som du tycker bäst motsvara din uppfattning av var SVT Regionala Nyheter befinner sig idag resp. bör vara i framtiden. På bifogat ark. Gör era val snabbt. a. Diskutera några av de begrepp som SVT anser viktigast att beröra. Målsättning med övningen (Den består av ett antal värdeord som tas fram i samarbete med SVT) är: Fånga hur bilden av SVT är idag och hur man skulle vilja att den utvecklades i [51]

54 framtiden, vilket borde påverka på vilka värdegrunder SVT ska forma utveckling av de regionala nyheterna. 9. ÖVNING: Pratbubbla ( 5 min) Hur upplever man SVT s regionala utbud idag av nyheter och information? a. Pratbubbla av vad de tror SVT-regional säger om sig själv + pratbubbla om vad de tror publiken säger om SVT regional. Diskustera styrkor och svagheter. Målsättningen med frågan; Identifiera bilden av SVT s regionala nyheters, dess styrkor och svagheter, för att dra slutsatser om vilka svagheter som bör kompenseras samt vilka styrkor mankan förstärka så att SVT kan bygga nya relationer /behålla de fördelar man har hos nuvarande tittare. 10. Vad är viktigt för er att ta del av när det gäller kommunala och regionala beslut som fattas av tjänstemän och politiker? (5 min) a. Vilken typ av frågor vill man gärna ta dela av? b. Hur tar man del av det idag? TV, Webben c. Hur viktigt är just kommunala beslut? Är det kommunen eller regionen man har i fokus? d. På vilket kan lokala nyheter stödja er i att få kunskap om detta och vara en del i den processen? Målsättning med frågan; Försöka förstå vad som är viktigt i den lokala/regionala politiska debatten och med vilken involvering SVT ska hantera politiska beslut och stödja den demokratiska processen. 11. Hur skulle framtidens regionala TV-nyheter vara utformade och uppbyggda för att passa er? (15 min) a. Hur långt skulle deras informatíonsupphämtning sträcka sig? i. Beskriv med ortsnamn de yttre gränserna b. Vilken typ av nyheter ska man fokusera sig på? c. Ska man fokusera sig på olika nyheter på webben och i TV. d. Mer än bara nyheter? Vad? e. Sändningstider? Längd? Ta in kända lokala profiler? DIALOGORTER Vi har i det följande sorterat svaren efter väderstrecken. NORD Lycksele: 6 deltagare, samtliga från Lycksele och närliggande byar. 4 män, 2 kvinnor. Från musiklärare till egenföretagare till traktorförare. Hudiksvall: 6 deltagare, mellan 25 och 52 år. En av dem med hemmavarande barn. Boden: 5 deltagare, mellan 26 och 28 år gamla. Samtliga med hemmavarande barn. Örnsköldsvik: 6 deltagare i 35-års åldern. Samtliga med hemmavarande barn. [52]

55 ÖST Norsborg (Stockholm): 13 deltagare år. Två stycken hade tittat på ABC-nyheterna kvällen innan. Ingen hade varit inne på webben de sista dagarna. De flesta tittade sporadiskt på ABC. I övrigt var lokaltidningen Mitt I och Södra sidan populärast bland målgruppen. Nynäshamn: 12 (16-45 år) Ingen hade tittat på ABC-nyheterna kvällen innan. Ett par stycken hade varit inne på webben de sista dagarna. Men flera av respondenterna tittade kontinuerligt på ABC, framför allt de över 25,30 år. I övrigt var lokaltidningen Nynäshamnsposten populärast bland målgruppen. Mjölby: 5 deltagare, mellan 33 och 47 år. Tre hade små- eller skolbarn, två hade barn kring 20- årsåldern. Köping: 4 deltagare, två kvinnor och två män. VÄST Borås: 5 personer kom. Samtliga skolbarnsföräldrar strax under 40 år. Göteborg mångfald: 7 personer var med i gruppen, där alla hade icke-svensk bakgrund, alla hade barn och alla skulle vara i åldersspannet år (en i gruppen visade sig vara betydligt yngre). Torsby: 6 personer, år. En person hade hemmavarande barn. SYD Helsingborg: 7 föräldrar till knattefotbollspelare i Stattena IF i Helsingborg, tre män och fyra kvinnor i åldrarna år. Samtliga har barn i förskole- eller skolåldern. Malmö: 8 personer från Malmö alla med invandrarbakgrund. Samtliga i årsåldern Nybro: 7 deltagare. Alla småbarnsföräldrar, från 31 till 41 år. Lärare och bibliotekarie NÄROMRÅDE -VAD BETYDER DET? NORD Lycksele: När det gällde närområdet var alla överens om att Lycksele tillsammans med kranskommunerna är relevant. Likaså var alla intresserade av vad som händer i Umeå. Hälften tyckte att ända ner till Ö-vik kan räknas som intressant. Hudiksvall: Deltagarna tyckte sammanfattningsvis att Hudiksvall och Hälsingland känns som deras närområde. De är mest intresserade av vad som händer runt omkring hemorten. I andra hand är de intresserade av vad som händer i Gävleborg och längs kusten. En del kan sträcka sig till Sundsvall och Uppsala. Dalarna är inte så intressant. Boden: Samtliga ritade in sitt närområde kring de kommuner som kalla fyrkanten vilket innebär Boden, Luleå, Älvsbyn, Piteå. Som sitt mest avlägsna närområde höll sig de flesta till länsgränserna med några avvikelser. En kunde sträcka sig till de närmaste kommunerna i Västerbotten då han arbetat där, en annan ville hellre ha stora nyheter från Umeå och Skellefteå än små nyheter från kommuner långt borta i Norrbotten. De var överens om att små nyheter var intressanta bara om de hade med det närmaste närområdet att göra. Ju närmare hem ju mindre nyhet accepteras. Länsgränsen tyckte de flesta kändes som en naturlig avgränsning för vilka nyheter som de ville ha. Men för att de skulle intressera sig för nyheter från andra delar av länet behövde nyheten antingen upplevas som stor eller röra ens specifika intresseområden. Exemplen som togs var gruvnäringen som har stor påverkan för hela länet. Örnsköldsvik: Fokus ligger på kustområdet söderut och norrut. I en utökad del även inåt landet, med en dragning norrut. Å ena sidan ökar intresset ju närmare det egna området nyheten finns. Å andra sidan finns ett intresse för det som händer längre bort om det är mer allmän karaktär. Å ena sidan är intresset stort för [53]

56 små händelser. Å andra vill man veta vad som händer även i den stora världen. Såväl lokal sport som ungdomar efterfrågas. Även tidningarna läses på nätet. Bilder är viktiga i TV. ÖST Norsborg: Känslan av att vara hemma, trygghet, trivsel, jag älskar Botkyrka, jobbet ligger här, uppväxtområde, säkerhet, mitt ursprung, I västerort där jag jobbar känns det mer hemma än här I Norsborg. Hela kommunen är intressant inte bara där jag bor. Vad som händer i hela Storstockholm angår mig. Stockholms län är intressant Man är intresserad av att höra vad som händer i angränsande kommuner. Hela söderort angår mig. Där barnen rör sig är angeläget för mig Barnen rör sig i större områden än bara här där vi bor så därför är jag intresserad av allt som händer även utanför Norsborg Nynäshamn: Uppväxtområde. Jobbar i hela länet, pendlar norrut vilket ökar intresseområdet, bott norrut tidigare, intresserad av vad som händer söder om Stockholm, jobbar i Södertälje, sommarställe I skärgården, sommarhus på Gotland, uppväxt utanför Stockholm, rör mig mycket söder om Stockholm, Nynäshamn är utgångspunkten, platser man känner igen och kan relatera till, har båt och rör mig mycket i skärgården. Mjölby: Närområdet är där de är till vardags och tillbringar mycket tid. I vissa fall kan det utsträckas till den plats de arbetar på. Det vidare närområdet tyckte deltagarna var där de hade anknytning. Det kunde vara genom släkt, genom studier, genom att man var född och uppvuxen där eller genom att man regelbundet tillbringade sin semester på en viss plats. Exempel var Stockholm, Öland, Växjö, Västerås och Motala. Köping: Kakregionen (Köping, Arboga, Kungsör) väl definerad, där hör man ihop! Med en tydlig underdogattityd. Men var och en av orterna tittar ev åt olika håll om man måste välja, Köping mot Västerås, Kungsör mot Eskilstuna och Arboga mot Örebro. De som har utbildat sig och pendlat till arbete har större närområde. Intressen vidgar också närområdet, eller avgör i vilken riktning man är beredd att tänja sin intressegräns, t ex är den fiskeintresserade mer intresserad av norra länsdelen och Dalarna än de andra, eftersom han varit mycket där. VÄST Borås: Stor cirkel mot kusten, Tjörn och Göteborg, Bohuskusten ned till Kungsbacka Flera små ringar, släkten blir "hemma", både Borås, Höganäs och Helsingborg. Cirkel upp mot Vänern, Vättern, Skövde, Skåne västkusten och Köpenhamn. Jätteintresserad av skolstrejken i Danmark t ex. Jönköping där jag jobbar, Umeå där jag kommer ifrån, åker hellre nedåt än uppåt i landet. inte Bohuslän, inte Skaraborg, framförallt inte ovanför Skövde Ned mot Göteborg och mot Jönköping, Ulricehamn. Inte engagerad i sånt som händer i Mark, Skaraborg eller Bohuslän Göteborg -mångfald: Alla deklarerade att de inte känner sig som västsvenskar utan som göteborgare. Mitt närområde är där det finns potentiella utvecklingsmöjligheter, ställen där jag kanske kunde etablera mig. Ställen där det går bra, som Stenungsund och Kungsbacka. Det är bra företagsställen. Jag vill ha positiva nyheter med goda exempel som gör att samhället går framåt.ni vill säkert att vi ska säga Västnytts sändningsområde, men för mig är Norge närområde för där bor mina föräldrar. Borås är närområde för där har jag bott. Jag vill ha positiva nyheter som visar positiva krafter. Torsby: Hela Torsby kommun. Företagare, intresserad av hur kommunen påverkar mig. Samhällsfrågor generellt, men Torsby har direkt påverkan på mitt liv. [54]

57 Besluten i kommunen, fullmäktige, påverkar mig. Breddat till Finnskogen, in i Norge, in i Dalarna. Viktigt för Torsby som kommun rent kulturellt. Samarbetet med Norge. Sällan varit en riktig gräns, kulturellt och ekonomiskt viktigt. Kontakten och samarbetet viktigt. Ska inte se det som en gräns när man rapporterar heller. Övriga Värmland påverkar inte på det sättet i nyhetssammanhang. Stor skillnad på Torsby och Karlstad. Som natt och dag. Går inte att jämföra. Mer hela Värmland nu. SYD Helsingborg: Västra Skåne och norrut. I några fall ner mot Malmö också. De flesta är mest intresserade av sitt absoluta närområde dvs Helsingborg, Landskrona, Ängelholm. Några vill även ha nyheter från Malmö och tycker att västra Skåne är ett sammanhållet område som man vill ha nyheter ifrån. Ingen är intresserad av nyheter från östra Skåne. Malmö: Deltagarna hade samtliga Malmö som sitt närområde, med extra fokus på den egna stadsdelen. Men det fanns även andra områden som räknades som nära. Orten där man jobbar till exempel eller där man har släkt eller vänner. Det gör att närområdet inte behöver hänga ihop. En av deltagarna ritade in öar runtom i Skåne som alla kändes nära. Många tyckte också att de stora städerna var intressanta och därför kändes som närområde. När det kom till nästa gräns så varierade svaren från kranskommunerna till hela Skåne och dessutom Köpenhamn. Nybro: Emmaboda, Nybro, Kalmar, Torsås. Har någon man känner i dessa områden eller sommarstuga. Lokal känsla har känslomässig bärighet, känner gemenskap, har ett gemensamt mål, möts i idrottssammanhang, det finns trygghet. Gula grillen. Det är hyresgästföreningen som har aktiviteter, korvgrillning underhållning man träffas och har trevligt, det blir förståelse i stället för skitsnack bakom ryggen. VAD ÄR LOKALKÄNSLA? Nynäshamn: Hemma, det som händer här påverkar mig, familjen bor här, jag jobbar här, igenkänning, där alla man känner bor, vad som händer utanför Nynäshamn berör mig inte, utgångspunkten, relationer, uppväxtort, tryggheten, alla känner alla. Borås: lokal känsla, personligt behöver inte vara lokalt, men en historia som griper tag blir liksom lokal, vardag, samhörighet, positivt, goda exempel, framtidshopp, egenintresse alltså när det påverkar mig. Mjölby: Trygghet är det viktigaste. Den lokala känslan är smågator, butiker, människor man känner igen. Alla hejar och pratar med varandra. Man har lokalkännedom, saker är förutsägbara, ens egna minnen från platsen skapar lokalkänslan, att man haft anknytning till platsen under en längre tid. Lugn var ett annat ord som nämndes, liksom familj. Dialekten förstärker också hemkänslan. NYHETSKATEGORIER AV INTRESSE NORD Lycksele: Arbetsmiljö, arbetsliv, familj, barn, jordbruk, fiske, kultur, sport, konsumentfrågor, miljöfrågor, vårdfrågor, sociala frågor, kuriosa, skola, utbildning, vetenskap, teknik. Hudiksvall: Absolut inga internationella nyheter. Bara nyheter på lokal nivå. Ej sådana nyheter man får på riksnyheterna. Sport är ett riktigt bottennapp. Om de överhuvudtaget ska intressera sig för sport så ska det vara sport som inte visas i sportnytt. Ingen sport på elitnivå, bara lokalt och lägre nivå. [55]

58 Gärna kuriosa och glada nyheter på slutet. Boden: Det viktigaste var tråkigheter av typen olyckor och stora brott. Inte stora reportage men snabb information om olyckor som kanske påverkar mig, svarade en av dem. En stängd väg eller liknande. Andra ämnen som de alla ville veta mer av var skola och barnomsorg och andra frågor som berörde barn. Och annars verkade det vara frågor som låg dem nära på ett personligt plan som de ville se mer av. ÖST Norsborg: Skola, utbildning, familj, barn, polis, rättsväsende, kriminalfrågor, arbetsmiljö, arbetsliv. Nynäshamn: Sport, Skola, utbildning, Affärer, tabbar, skandaler, Kuriosa, Polis, rättsväsende, kriminalfrågor. Mjölby: Bara det handlar om Mjölby kan vilka ämnen som helst vara intressanta. Den lokala vinkeln är viktig. En deltagare berättade att han sagt upp Corren efter att den ägnat fem sidor åt bilder från studenternas nollning i Linköping och bara fyra rader åt Mjölby. Kvinnorna ville i större utsträckning ha kuriosa och personrelaterade nyheter. Männen förespråkade i viss mån hårdare nyheter och var inte intresserade av kändisar och dylikt.en deltagare efterlyste fler positiva reportage eller åtminstone mer kontraster. Inte bara det som är dåligt bör belysas utan även det goda exemplet. Politiska frågor som handlar om vår försörjning är viktiga. Frågor om skola och barn.det är bra om regionala nyheter kommer in tidigt i beslutsprocessen. Då kan man som medborgare hinna påverka. Köping: Barnomsorg, skola, vård. Nya byggen. Man bryr sig om hur beslutsfattarna hanterar skattepengarna. Tycker att man också kan rapportera om bra beslut. VÄST Borås: Kultur, inte bara finkultur, sport, men annan än fotboll, för mansdominerat energi, alternativ, evenemang - veta vad som händer, olika religioner,vård, skola omsorg, bostadsfrågor, föreningar - kan bygga broar mellan olika kulturer, vill veta även om "tråkiga" saker som hänt, men inte för mycket, räcker med en notis. Däremot kan det vara bra om det finns ett längre inslag på webben om det intresserar mej, naturkatastrofer, olyckor - tråkigt, men vill ändå veta, koppla lokalt med globalt i miljön, konsekvensjournalistik. Göteborg: Ett större Uppdrag Granskning vore bra. Ett program som verkligen kan kolla konsulter och upphandlingar. Jag har själv varit med om upphandlingar där det förekommit mutor vilket lett till att jag gått miste om affären. Torsby: Allt som rör människor från vaggan till graven. Skolan, sjukvården, omsorgen, polisen. Kulturfrågor. Det mesta som berör folk. Kommunalt, regionalt, landsting. SYD Helsingborg: De områden gruppen tycker är viktigast att få information om i framtiden är ekonomi och skola. Gruppen vill se mer nyheter om möjligheter, folk som hjälper varandra, mer konstruktiv journalistik. Flera tar upp butiksdöden i centrala Helsingborg som ett exempel där de tycker att media bara rapporterat på ett negativt sätt och där man kunde ha tagit upp konstruktiva lösningar istället. Dock visar det sig efter ett tag i diskussionen att man ändå vill ha nyheter om negativa saker. Alla vill absolut veta om det har varit inbrott eller skottlossning i närområdet. Kommunala och regionala beslut är viktiga att rapportera om och alla vill ha information om beslut och debatter kring dessa frågor i sina regionala nyheter. Både kommunala och regionala beslut är i stort sett alltid saker som verkligen berör individen t ex sjukvård, skolmat etc. Nybro: Sport, livsstil hälsa, arbetsliv, sysselsättning, skola, utbildning, barn, familj, evenemang, vård och omsorg, brott och straff, olyckor, kultur evenemang. [56]

59 MEDIEKONSUMTION I RELATION TILL LOKALA NYHETER. HUR TAR MAN TILL SIG NYHETER? NORD Lycksele: Sociala medier spelar en stor roll för 5 av 6 personer. Dock handlar det uteslutande om Facebook idag, inte ex. twitter, men de var alla överens om att FB var en viktig källa till en FÖRSTA koll på nyhetsläget. En person beskrev det som ; Om man ser att det står JAAA, SVERIGE!, i en status så kollar man vad fasen som pågår och inser då att, just ja det är hockey VM. Det går kanske att dra slutsatsen att om vi var skickligare med länkar och bra rubriksättning skulle vi kunna vara en relevant andra-källa för att söka sig djupare i nyheten. Huruvida FB ersätter traditionella medier är gruppen oense om. En del tycker att nyheter de inte är särskilt intresserade av duger gott att se på FB som en status medan det som är stort och viktigt (för dem) vill de läsa/se mer av. Men alla verkar överens om att tiden för tablå-tv är snart över. INGEN ser ett helt Västerbottensnytt i efterhand utan de letar länkar till specifika inslag/händelser i så fall. Hudiksvall: Följer Aftonbladet, HT på webben. En av de yngre deltagarna har lagt in RSS-flöden från olika tidningar. Lyssnar på radion i bilen på väg till jobbet (P3, P4). Läser gratistidningar. Får nyheter under dagen från twitter. Får information, nyheter och skvaller från kollegor och kompisar. Från personer som har koll. En person ser Svt och regionala nyheter när hon äter frukost. En av deltagarna följer gävledala på facebook under dagen. På kvällen ser ett par av deltagarna nyheter på Svt och regionala nyheter. Endast en person sa att det tittar på Svt:s webb. Flera sa att de aldrig söker regionala nyheter aktivt. Flera av deltagarna har ingen TV om man måste välja bort något är det är lättast att vara utan TV. Även papperstidningar kan de yngre deltagarna vara utan. Medan två av deltagarna (de äldre) inte vill vara utan papperstidningen. De skulle aldrig kunna vara utan mobilen/smart phone. Boden: Allt från muntlig information från sambon till myndighetssidor på internet. Bara en hade en morgontidning hemma. En familj åt frukost framför SVT1 alternativt Barnkanalen. En annan hade på tv:n på morgonen men då enbart Barnkanalen. Under dagen använde alla sina mobiler och läsplattor för att uppdatera sig och då gick de in framförallt på tidningarnas (NSD, Kuriren, Aftonbladet, SvD) hemsidor. Ingen använde Nordnytts hemsida. Två lyssnade på P3 under dagarna. På frågan om man får sina lokala nyheter genom sociala media svarade samtliga nej. Örnsköldsvik: Alla anser att webben är framtiden. Flera ser sällan nyhetssändningar i TV, även om de inte är överens. Intresset för de lokala nyheterna är stort, t ex den egna arbetsplatsen. Om de tittar via webben är intresset störst för klipp, hela sändningar är mindre intressant. ÖST Norsborg: Flera av deltagarna uppger att de regelbundet läser tidningen Mitt I för att ta reda på vad som händer I Norsborg. Några läser även Södra sidan, även om den är koncentrerad till de södra förorterna snarare än Botkyrka. De flesta tittar på ABC då och då men knappt någon använder ABC:s webb. Ingen följer ABC på Twitter eller Facebook. Bara två av respondenterna har Twitter. Information om barn och skola hämtas från kommunens webbplats men även radio och tv. Äldrevården uppges vara viktig där fungerar tv bra. Sport vill man helst se på tv med tanke på de rörliga bilderna. Politik helst på tv. Politiska debatter vill man ha rörliga bilder till. [57]

60 Nynäshamn: De flesta läser lokaltidningen Nynäshamnsposten regelbundet, en tidning som kommer ut ett par gånger i veckan. Däremot är de flesta missnöjda med innehållet i tidningen som de upplever som ganska mjukt och enkelt. De saknar hårdare granskningar. Flera av respondenterna lyssnar på SR:s lokalsändningar och de flesta tittar regelbundet på ABC men tycker att ABC har alldeles för lite bevakning av Nynäshamn. Respondenterna är inga storkonsumenter av ABC:s webb men flera blev intresserade när vi berättade om att den fanns och att det går att följa oss I sociala medier för de senaste nyheterna. På följande sätt får de reda på vad som händer I Nynäshamn: från mamma och pappa, Facebook, Nynäshamnsposten, brandförsvarets hemsida, kommunens hemsida, mamma, på jobbet, på skolrasten, Aftonbladet, mun till mun, folk man följer på Twitter som jobbar inom media. Mjölby: Information får de mest via sin Iphone, men även via TV och radio (P1 o P4). Om de snappat upp något viktigt på nätet kan de kolla på TV liksom för att bekräfta att det verkligen hänt. Östgöta Correspondenten verkar de flesta ta del av - huvudsakligen digitalt men några även på papper - även om de är mycket kritiska till den bristande Mjölbybevakningen. Nyheter får man även via samtal på kafferasterna med arbetskamraterna. En av deltagarna beskriver sig som ingen smartphone-människa. Han ser på TV-nyheterna, framför allt kring 18. Köping: Nätet absolut viktigast när det hänt något. Magazin 24 snabba på att uppdatera. Igår brann det i Kolsva. Kollade M24 för att se vad som hänt. Fick länk via Facebook av vän. -Viktigast för mig är SVT:s Nyheter. Bra sajt. Fick reda på branden via kompis på plats som la upp bilder på Facebook. Intresserade mig självklart eftersom det var lokalt. -Jag tittar på lunchguiden på Bbl på nätet. -Jag blir genast ointresserad av tidningar på nätet när de börjar kräva betalt för artiklar. -Jag vill generellt hålla mig uppdaterad om samhället, men kan inte säga specifikt hur jag hittar informationen. VÄST Borås: nätet, sporadiskt, följer inga tider för TV, inte sociala medier, söker info via källan(typ rapporter), facebooklänkar, indimedia, kompisar, CNN, BBC, kollar nyheter på TV, tidningar, BT på nätet, dubbelkollar olika medier, går direkt på politiker, telefon och appar, sökord i telefonen, kollar på Play om man snappat upp något som är intressant, dator, nätet, biblioteket, fackliga tidningar, det folk pratar om, radio, delaktighet i närområdet. "Styrs helt av egenintresset. Så bombad av information att det blir viktigt att välja. Det kunde man inte förr. Nu så lätt att söka o selektera. Vi har t ex tagit beslut i perioder att vara helt utan TV. Får ändå det vi behöver via nätverken vi finns i. Vi byter också tidningar. En period ingen alls, nästa BT, SVD eller DN. Vi provar och byter". Göteborg: Jag får mina nyheter via Telefon eller data. Gärna GP:s lokala nyheter. Kollar lokalt, riks och internationellt i den ordningen. Tittar inte på TV, men är en extrem Manchester United-fan så jag är uppkopplad och det plingar till när de gör mål. Jag har en väderapp, en norsk. Hinner inte mer. Lyssnar på P1 på väg till jobbet. Min fru ser på SVT eller TV 4 på morgonen. Sedan blir det inte mer nyheter på dagen. Följer nyheterna från Serbien på nätet genom serbiska tidningar. Jag tar inte in så mycket information. Möjligen via mobilen. Någon enstaka gång Aftonbladet. Läser bara rubrikerna och tittar bara vidare om det är något jag vet att jag är intresserad av. Jag tittar en hel del på roliga inslag på Youtube. Där skulle Västnytt finnas. Gör lite roliga inslag och lägg ut. [58]

61 Tittar på Gomorron Sverige, kollar text-tv och på nätet SvD, Dalademokraten, Falukuriren och Aftonbladet. Lokala tidningar ger ofta djupare information. BBC och Aljazeera, men mest Youtube. Slå in en händelse på Youtube så får du flera olika skildringar. Det är viktigt med flera vinklar, inte bara de ni väljer. Man måste ha perspektiv! Facebook och twitter gäller för mig. Jag kollar sport, inget annat. Följer Fenerbahce i Turkiet. Pappa kollar turkiska nyheter och då kan jag se en del av det jag med. Enkäter på stan görs bara i centrum. Kom ut i förorterna istället. Vi har också röster. Lagen säger att media ska skildra hela samhället. Lyft fram positiva exempel. Jag har själv stoppat sådana som försökt bränna ner. Jag kan förstå dem för det är en komplex fråga. Torsby: Börja på datorn när jag vaknar. Internettidningar. Kolla vidare, SVT, TV4. Tittar sällan på nyheter på TV. Nyheter på nätet, tar reda på mer på nätet. Ingen papperstidning, utom hos tandläkaren. Men kollar både VF och NWT. Under dagen, telefon och radio. På kvällen, kanske TV. Tre tidningar på morgonen. Går upp fem. Två timmars frukost med tidning. Tittar på Rapport i datorn. SYD Helsingborg: Alla utom en tittar regelbundet på Sydnytt i broadcast. Oftast sena sändningen på kvällen. Två läser Helsingborgs Dagblad dvs papperstidningen varje dag. Några tittar även på hd.se. En tittar varje dag på TV4:s morgonnyheter, en tittar på alla TV-nyheter... dvs TV4 morgon, Sydnytt, Rapport, Aktuellt, TV4;s 22:sändning. Flera använder Aftonbladets app i mobilen och även Aftonbladets webbsida för att få senaste nytt. En tittar mycket på TextTV, både i mobilen och på TV hemma. En tittar i stort sett aldrig på TV utan konsumerar nyheter på webben och i mobilen genom Aftonbladet, Dagens Industri mm. Samtliga lyssnar på nyhetssändningar i radio men uteslutande i bilen, aldrig hemma. Ingen har varit inne på Svt Nyheter på webben, eller Sydnytts hemsida! Malmö: Flera sa att de läser tidningen på morgonen och kollar morgonnyheterna på tv. Bara en sa att hon lyssnade på radio. Flera sa att de kollar facebook i mobilen meddetsamma de vaknar. En av deltagarna hade facebook som sin främsta nyhetskälla men bara för att få veta vad som hänt så att han kunde gå vidare till andra media och läsa mer. Han ansåg att facebook är överlägset snabbast när man vill få veta vad som hänt. Twitter var det ett par som använde men bara vid riktigt stora nyhetshändelser. Under dagen följde de flesta deltagarna flödet av nyheter via webben i mobilen och på datorn. En kvinna sa att hon inte har någon tv, men att hon under dagen surfar in på svt:s sajt och ser både Rapport och Sydnytt. Dock aldrig en hel sändning istället plockar hon enstaka inslag som lockar. De flesta tittade på tv-nyheterna på kvällen, iaf några dagar i veckan. De flesta var trogna svt-tittare mest för den höga trovärdigheten och för att slippa reklamen. Någon tyckte också att tv 4 var i skrikigaste laget. Nybro: Läser Barometern på morgonen Aftonbladet, Expressen, lyssnar på radio i bilen. TV4 nyheter vid 22 om jag orkar. Såg Smålandsnytt förr innan jag fick barn, då tittade jag mer på tv, nu är det barnkanalen som gäller. All information får jag muntligt, jag är ute, har inte tid. Aftonbladets app, Facebook via andras länkar, Tv nyheter i bland, lyssnar på radio i bland och då blandat vad gäller kanaler. Snabb titt på Aftonbladet eller SVT.se VILL DE BIDRA SJÄLVA? NORD [59]

62 Hudiksvall: Deltagarna är inte intresserade av att medverka, men de kan tänka sig att mejla in tips eller svara på uppmaningar på sociala medier. Örnsköldsvik: Om man har en relation till det, om det är en själv eller om det har med jobbet att göra. Man tror att det borde ni ha koll på, ni borde ha koll på allt. Det är lättare att tipsa tidningarna än TVredaktioner. Tidningarnas kampanjer och ersättningar lyfts fram, något som det inte uppfattas att TV håller på med. Å ena sidan tror de att det ger resultat, å andra sidan upplevs det tröttsamt och som att tittarna gör journalisternas jobb. Det finns en känsla av att media inte riktigt tar sitt ansvar. Och att det beror på nedskärningar. ÖST Norsborg: Flera skulle kunna tänka sig tipsa och skicka bilder men är rädda för att visa sig i media rädda för repressalier. Flera av respondenterna har tipsat medier om nyheter då de varit upprörda och arga över någonting. Då framför allt Mitt I. Några av respondenterna har även blivit intervjuade av tidningen. ABC borde åka ut spontant bara och ställa sig på torget så att folk får komma fram och snacka och lära känna programmet. På så sätt kan ni få nyheter och se vad som händer här också Nynäshamn: Tre stycken har tipsat medierna då framför allt evenemangstips. Respondenterna är av uppfattningen att det är krångligt att komma I kontakt med nyheterna. Man känner sig inte viktig nog för journalisterna menar en. Ni är väl för viktiga för oss säger en annan. Mjölby: Deltagarna är försiktigt positiva till att bidra med bilder och till att ingå i ett publiknätverk. Publiken kan bidra när mediernas resurser tryter. Låt läsarna skapa nyheterna, tycker de. Någon pratar om att de vore fint med ett forum där alla kan skriva in nyheter. Sidan kan övervakas av någon trött morgonredaktör, säger de. De tycker att det fortfarande behövs någon som sållar. Köping: -Ja, gärna. Har ofta tänkt att min dotters cheerleadingäventyr kan intressera flera och undrar hur jag kan komma i kontakt med Tvärsnytt. Jag är med på tävlingar och träningar. -Vi i vår förening har försökt att komma i kontakt med flera redaktioner om det största barnlägret för kampsortare som anordnas varje år i Köping - utan resultat. Vi skulle hemskt gärna vilja att ni kom. SVT:s närvaro i regionen är A och O för att de skall hitta till oss. -Jag var tidigt på plats efter en trafikolycka häromveckan och skrev på fejan om det - blev uppringd av M24 och fick berätta om det. (kompis på sociala medier med chefred.) VÄST Göteborg: Vi är dåliga på att sprida information om det vi sysslar med och som vi kommer i kontakt med. Ungdomsarbete i förorterna t.ex. Vi är för inne i verksamheten så det blir aldrig av.man tror inte att SVT verkligen vill komma om man kommer med något tips, därför blir det inte av. Torsby: Varför inte? Jag bidrar gärna! Skulle kunna tänka mig om ni hade en blogg. En ren nyhetsbevakning, krävs en journalist för det (alla håller med). Ska inte släppa in lekmän. Däremot ge tips, som bearbetas av en journalist. Källkritik, rättssäkerhet. På Facebook mindre trovärdigt än om ni skulle säga det. Men länet är spretande, idé hade någon gjorde nedslag, text på webben från Klarälvdalen. Blandar åldrar. Skriver om vad som händer på orten, väljer ut tre personer som skriver. [60]

63 SYD Helsingborg: Alla är positiva till närmare publikkontakt med SVT. De flesta i gruppen skulle kunna tänka sig att medverka och samla in information om sitt närområde. Men det ska i så fall vara i positiva sammanhang. Att t ex filma en våldsam händelse eller ett brott och förmedla bilder till SVT vill majoriteten inte göra av rädsla att bli inblandad i nåt otrevligt. Malmö: Samtliga kunde tänka sig att medverka på olika sätt med bilder och tips till exempel. Men flera påpekade att ska man skicka bilder och filmsnuttar så måste det vara ENKELT helst via en app. Minsta krångel så svalnar intresset Nybro: Jag kan ta kort med mobilen och skicka till webben, det vi fotar är lokalt, vi vill läsa vecko krönikor men vill inte skriva den själva. Vill ha en evenemangs guide, vad händer i veckan. TANKAR KRING SVT REGIONALA NYHETER. NORD Boden: Störst skillnader i svaren mellan gammeldags modern och viktig oviktig. Det finns en önskan om att vi borde vara modernare och viktigare med andra ord. Vad gäller begreppet nära så tycker deltagarna att vi håller oss på en bra nivå. Även vad gäller trovärdighet, exklusivitet och djup kontra ytlighet ligger vi relativt nära hur vi är och hur vi borde vara. Men enligt de här svaren har vi en hel del att jobba med särskilt när det gäller snabbhet, modernitet, att kännas viktigt och tillgänglig. Örnsköldsvik: oftast är det att välja ut vad man själv vill se, inslagsmässigt vart? svt och använder svtplay väldigt mkt. Mittnytts hemsida är relativt okänd. SVT förstasida är mer känd. TV4 upplevs som fräschare, om än mindre professionella. ÖST Norsborg: SVT är bara på plats när det händer någonting. SVT borde inte vänta till det att någonting händer utan vara där ändå. Fråga människor på plats hur de mår, hur de bor, vad de tycker osv Det är aldrig några positiva nyheter från Norsborg. Jag har slutat läsa Aftonbladet och titta på tv för det är bara negativa nyheter. ABC måste visa sig oftare I Norsborg. På så sätt skulle folk vänja sig vid media på samma sätt som polisen är mer närvarande nu för tiden Fler positiva nyheter, mer sport eftersom Norsborg är duktiga inom sport. ABC borde inte bara skrapa på ytan utan även borra ned sig och göra uppföljningar på gamla nyheter. Som tittare funderar man över inslag som visats tidigare och undrar hur det gått med personen som var med eller skolan som var drabbad eller vad det nu var som hände. Flera instämmer och menar att vi borde återkomma till de nyheter vi gjort tidigare på så sätt kan vi bygga engagemang kring våra egna storys. Man behöver inte alltid välja ut de största nyhetshändelserna eftersom alla rapporterar om det. Istället för att berätta hur det gått för AIK Djurgården kan ni åka ut hit och rapportera om hur det går för våra lag. Mjölby: I nuläget upplevs regionala nyheter som vardagliga, trovärdiga, i viss mån engagerande, halvsnabba, ganska viktiga, men också otillgängliga. Man ska förstås också komma ihåg att ingen av dem ser på Östnytt regelbundet. Regionala nyheter upplevs som mer mossiga än riksnyheterna. Det kan ha att göra med studion och presentationen. VÄST [61]

64 Göteborg: Två av respondenterna har någon tittat på Västnytt, ingen av de andra ser programmet och ingen är någonsin inne på hemsidan. Torsby: Ni är snabba. Ganska gammaldags. Standardnyheter. Det är inte något nytänk direkt. Ett old-schoolsätt att göra det på. Det är så man alltid gjort. Det är jätteviktigt med lokala nyheter. Jag tycker att ni är väldigt nära, lätta att få tag på. Ni känns inte långt bort. Vad bör vi vara: Mer moderna, kunniga är viktigt, trovärdiga, fördjupande, engagerande SYD Helsingborg: Avsändaren av informationen är viktig. Förtroendet för Svt och Sydnytt är stort i gruppen. Man tycker att Sydnytt är förhållandevis konstruktivt, trovärdigt men lite långsamt och omodernt. FRAMTIDENS SVT REGIONALA NYHETER? NORD Lycksele: Alla i gruppen är överens om att de vill ha nyheter från det de definierat som närområde även i framtiden. Även rörlig bild spelar en viss roll men väldigt få tycker att det spelar någon roll om det är på Broadcast tv eller på webben. Hela program känns överflödiga menar 4 av 6 personer. Många efterfrågar också att SVT ska fungera mer som tidningarna gjorde tidigare med evenemangskalendrar, mer sportresultat (lokalt, lokalt) och vigsel och BB bilder. Den lokala lägerelden samlad mao. Sport verkar vara en stor efterfrågan. Flera vill se rörlig bild från sport på lägre nivå i deras närområde. Som P4 sportradion, säger en man. Boden: Alla ville kunna välja framförallt tiden för sändningen. Den tid de bedömde att de skulle kunna tillgodogöra sig tv-nyheter var efter klockan på kvällarna. Två gillade att redaktionen gjorde urvalet åt dem så att de fick ett färdigt paket. Jag gillar det här med programledare, att någon sitter och berättar för mig vad som hänt. Jag gillar de traditionella sändningarna där någon redan gjort urvalet åt mig. Jag räknar med att det är kunniga människor som gjort valen. De ville ha en bra app då ingen längre slog på datorn. De ville dessutom bli matade med stora nyhetshändelser och kunna ställa in vilken typ av nyheter de ville ha. Man vill ju veta de där händelsenyheterna och de större nyhetshändelserna NU när det har hänt. Det är ju då som det kan vara till någon nytta. Dessutom ville de ha dagliga sändningar i den form de har idag. Bara de inte var bundna av sändningstid. Samtliga ville ha en fördjupning med ett längre lokalt program ungefär en gång i veckan. Örnsköldsvik: Å ena sidan finns ett stort intresse för det riktigt lokala. Å andra sidan efterfrågas det som är mer allmängiltigt. Bakgrunder och sammanhang anses vara viktiga, man vill både ha en uppdatering av nyhetsläget OCH fördjupning. Trots intresset för det riktigt lokala finns en förståelse för att alla tycker att det är för lite i media från just deras hemort. SVTplay lovordas. Det finns en trötthet på sidor där man måste se reklam innan inslagen dyker upp. Tiden är dyrbar. Klart är att mycket konsumeras via webben. Klipp/inslag känns viktigare än sändningar. OM det bara är frågan om presentation. Vid fördjupande intervjuer efterfrågas en programledare som kan ställas ansvariga till svars. Papperstidningen känns omodern. TV fyller samma funktion, fast med bild. Och den är viktig. [62]

65 Om facebook går åsikterna isär. Vissa tycker att det är bra att vi finns där, andra menar att FB är mer privat/vardag. Det verkar vara svårt att hitta till den regionala hemsidan. Det är lätt att stanna på rikssidan. Hudiksvall: I framtiden vill de se sina nyheter i mobilen. TV är inte aktuellt eftersom man inte vill passa en tid. Play skulle vara okej eftersom de vill välja när och vad de ska titta på. Endast de två lite äldre deltagarna sätter sig ner framför TV:n och passar en tid. Ser det lite som att samlas vid lägerelden och ha fredagsmys. En av de yngre deltagarna skulle vilja kunna skapa sin egen sändning genom att klicka på orter och skapa sitt område på webben. ÖST Norsborg: Mer engagerande nyheter. Ett längre lokalt nyhetsprogram med fördjupning. Geomarkera nyheterna på webben så vi kan se vad som rör oss (flera håller med om att detta skulle få dom att läsa mer på ABC:s webb). Nynäshamn: ABC borde komma hit oftare. Geomarkera nyheterna på webben så vi kan se vad som handlar om Nynäshamn eller andra delar av Stockholm vi är intresserade av. Måste allt sändas i tv? Vissa grejer som kanske inte platsar I sändningen men ändå är relevanta för oss i Nynäshamn kan ni väl bara rapportera om på webben? Mjölby: I framtiden kommer de flesta av dem att få sina nyheter via Internet, tror de. Tablålagd TV är inte ett alternativ för de flesta. Någon pratar om att den skulle vilja ha en app för lokala nyheter, närmare bestämt Mjölby. Tiden är allt mer avgörande. De vill ha möjlighet att välja mellan att ta del av nyheter i kortform och sedan klicka sig vidare för fördjupning om de vill. De vill kunna klicka i för att markera vilka nyheter de är intresserade av. Samtidigt vill de inte missa de bredare nyheterna. I framtiden vill de ha närmare nyheter, mer tillgängliga och moderna, men samtidigt med bibehållen trovärdighet.tillgänglighet rankas högst. En gemensam public service-webb är ett förslag. Där skulle man kunna klicka på sitt län och på så sätt få alla nyheter. VÄST Göteborg: Gör kortversioner av nyheterna, mer som rubriker, och lägg ut dem på webben då lockas man in.vi är intresserade. Det är ju här vi bor. Vi är svenskar, men ändå inte riktigt. Vi är minsann inga bönder från landsbygden. Jag har visserligen inte ordets makt, men ni måste ändå lyssna på oss. Lär er och lyssna mer. Olika kulturer ger spännande möten och det ger kunskap. Torsby: Jag tycker att det är kul när ni sänder direkt utifrån. Blir nerv i det. De gånger det har hänt ngt som sänds i stora nyheterna, och blir fördjupat i Värmlandsnytt bra. Ni skulle kunna ha det senaste på webben. PÅ webben kan man uppdatera direkt. Detta har hänt nu. Behöver inte stå mycket. Sedan fylls det på under dagen. Även om vi inte har så mycket information ut. Jag kollar i mobilen. Vet att man kan läsa mer. Viktigt även i den fysiska TV-n. Generationsfråga. Snabba för de yngre, men de äldre som inte är födda in i tekniken. En demokratifråga. Vissa frågor viktigt med fördjupning i TV. Många ser Karin som en kompis i rutan, om man är ensam i ett hus i Bograngen. Många ställen har inte internet. Utveckla webben, men dra inte ner på TV. Webb snabbare, TV mer fördjupande. SYD [63]

66 Helsingborg: En i gruppen föreslår en app för lokala och regionala nyheter där man ska kunna välja olika nivåer för information t ex bara nyheter från Helsingborg alternativt nyheter från Helsingborg och Malmö eller västra Skåne eller hela Skåne osv... Alla i gruppen (utom en som fortfarande vill titta på alla nyhetssändningar direkt i TV) vill kunna konsumera nyheter när de vill, antingen i mobil eller dator eller genom att kunna välja att titta på senaste nyhetssändningen när man vill på sin TV. När det gäller nyhetssändningar i TV generellt och speciellt Sydnytt vill man ha snabbare, rappare, piggare och modernare presentation. Malmö: Gruppen ville ha mer regionala nyheter och som sagt mer fördjupningar. Flera av dem tyckte också att Sydnytt behöver en uppryckning rent visuellt. De tyckte att skillnaden i ljus och känsla är stor mellan Rapport och Sydnytt. Vi upplevs som lite kallare och fulare. De efterlyste också lite mer modekänsla på studioreportrarnas kläder, inte så snällt och slätstruket som nu. De ville också ha mer ungdomar och mer invandrare i sändningarna och mer inslag om det vardagliga, om företeelser och trender till exempel. Gruppen vill ha mer riktigt lokala nyheter, till exempel vad som händer i olika föreningar. Bland annat de två i gruppen med romska rötter menade att det skulle göra mycket för att påverka bilden av olika invandrargrupper. Samtliga i gruppen var också intresserade av lokala nyheter på det egna hemspråket på webben till exempel. Och inte bara i skriven form då, utan som en sändning. Det skulle betyda mycket för både svt och för många invandrare som inte är så bra på svenska. Nybro: Det är för koncentrat till större städer, mer lokalt. Uppdrag granskning Småland. Vara mer som tidningarna med egna lokala sidor. Vi vill att ni ska vara nära. Webben ska komplettera mindre nyhetshändelser som inte platsar i tv. Kända personer, vi gillar skvaller. Vi gillar treminuter serien som ni har i Smålandsnytt. Mer positiva nyheter, alltför många nyheter handlar om elände. Mötet med den lilla människan, som Ullared eller hundra höjdare, eldsjälar, original. Längden på sändningen? 15 min ok men mer lokalt. Vissa ska vara kortare och vissa mer genomarbetade. Längre versioner kan finnas på webben. 19:15 är en dålig tid, den passar en äldre målgrupp, vi vill titta 22:00 på lokala nyheter. Styr över trafiken som finns på SVT.se till dom lokala sidorna. Många går in på SVT.se men hittar inte Smålandsnytt. ANVÄNDNING PUBLIKENS SYN PÅ NYHETSFÖRMEDLING VIA TV, DATOR OCH MOBILEN Ett av resultaten som är tydligt i utredningens undersökningar är att publiken följer nyhetsflödet under dagen via olika plattformar eller apparater. TV summerar nyhetsdagen, datorn inbjuder till fördjupning och telefonen är alltid tillgänglig. SVT:s publikanalytiker gjorde tillsammans med SIFO under försommaren 2013 en undersökning av publikens användande av olika plattformar när de sökte nyheter. I stor utsträckning kompletterar denna undersökning de publikundersökningar som utredningen genomfört. Framför allt kommer undersökningen till nytta i det fortsatta arbetet att utveckla de regionala nyheterna. I det följande återges därför några relevanta iakttagelser från plattformsundersökningen. [64]

67 De olika plattformarna fyller också olika behov för publiken. När SIFO TNS bad publiken i jämförelse med andra aktörer lista SVT:s styrkor och svagheter på nätet blev resultatet följande. [65]

Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program

Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program 1/5 BESLUT 2015-06-22 Dnr: 15/00463 SAKEN Regionala sändningar i TV4 HD, 2015-01-01 2015-03-10; fråga om uppfyllelse av krav på att sända regionala program BESLUT TV4 AB har uppfyllt kravet på att sända

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Demokratiutveckling och medborgardialog

Demokratiutveckling och medborgardialog Demokratiutveckling och medborgardialog Kongressbeslut november 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbetet med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser och verksamhetsutveckling.

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Tidningarna har i dag en gemensam marknadsavdelning. Även tidningarnas webbplats, helagotland.se, är gemensam.

Tidningarna har i dag en gemensam marknadsavdelning. Även tidningarnas webbplats, helagotland.se, är gemensam. 1 (5) BESLUT 2012-10-24 Dnr 12/00072 Gotlands Media AB Box 1498 621 25 Visby Förändrad organisation vid Gotlands Media AB BESLUT Presstödsnämnden beslutar att det föreslagna samarbetet om den lokala allmänna

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling

Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2014-08-06 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se KS/2014:230 20922 Kommunstyrelsen Genomlysning av kundvalskontoret - fortsatt utveckling Förslag

Läs mer

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB

Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television AB Regeringsbeslut 90 Kulturdepartementet 2013-12-19 Ku2013/2292/MFI (delvis) Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Ku2013/2310/MFI (delvis) Ku2013/2532/MFI Anslagsvillkor för 2014 avseende Sveriges Television

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet?

Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Hur kan människors delaktighet i demokratin bidra till social hållbarhet? Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation

Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation KKKs 2015- Tjänsteskrivelse 2015-06-01 1 (8) Kommunledningskontoret Dnr KS 2015-507 Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation KOMMUNLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till kommunstyrelsens

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum

Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till Åtvidabergs 600-års jubileum MOTTAGARE Linköpings Universitet Utbildningen inom gestaltning och utställningsproduktion inom samtida konstnärliga fält. ADRESS Johanna Johnsson Bakgrundsinformation Utställningslokaler i samband till

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden

Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning

Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning 2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77) Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem 1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret

Politisk styrgrupp. Projektledning Stadskontoret Politisk styrgrupp Malmö Live Projektorganisation Projektledning Stadskontoret Operativ projektgrupp Projektledare: Anders Hultgren, Serviceförvaltn. Mikael Derving - MSO Teknik Meta Alm - MSO Programplanering

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer