Piteå Kommunföretag AB. Moderbolaget & koncernen

Transkript

1 Piteå Kommunföretag AB Moderbolaget & koncernen 2012

2 Innehåll VD-kommentar 3 Läsanvisning och organisationsschema 4 Resultaträkningar 5 Balansräkningar 6 Kassaflödesanalyser 8 Tilläggsupplysningar 9 Piteå Kommunföretag AB 13 Renen i Piteå AB 13 AB PiteBo 14 AB PiteEnergi (koncernen) 16 Piteå Hamn AB 18 Piteå Näringsfastigheter AB (koncernen) 20 Piteå Renhållning och Vatten AB 22 Nolia AB 24 Nyckeltal 25 Det här dokumentet innehåller delar av Piteå Kommunföretags årsredovisning En fullständig aktiebolagsrättslig årsredovisning finns att beställa hos Piteå kommuns - och inköpsavdelning, tel vxl. Layout och redigering: Susanne Jacobsson, Piteå kommun. Omslagsbild: Acusticum Övriga bilder: Piteå kommuns bildarkiv om ej annat anges. Tryck: RC Tryck i Piteå, april 2013.

3 VD-kommentar om året som gått Årets resultat för koncernen uppgår till tkr vilket är ett väsentligt högre resultat än föregående år. Resultatförbättringen beror till allra största del på ett kraftigt positivt utfall av koncernens sammantagna uppskjutna skatt, på grund av att riksdagen beslutat att sänka bolagsskatten 2013 från 26,3 procent till 22 procent. Kan även noteras att rörelseresultatet förbättrats från föregående år. Koncernens totala omsättning närmar sig nu en miljard kronor (908,8 mkr) och med en balansomslutning på drygt 3,4 mdr. Detta innebär att bolagskoncernen utgör en betydande del av den totala kommunkoncernens ekonomi. Den allmänna räntenivån och så även i koncernen, ligger på historiskt låga nivåer. Räntenivån har stor betydelse för koncernens resultat, då den totala lånestocken uppgår till närmare 2,2 miljarder. Den försämrade konjunkturen under 2012 har påverkat koncernens bolag om än i lite olika omfattning. Sjunkande räntor och fallande elpriser har gynnat framför allt AB PiteBo och Piteå Näringsfastigheter AB men även övriga bolag i koncernen som Piteå Renhållning & Vatten AB samt Piteå Hamn AB. De sjunkande elpriserna har emellertid missgynnat AB Pite Energi som fick sämre betalt för den egna elproduktionen. Den egna elproduktionen var emellertid god men kunde inte kompensera för låga priser. Den försvagande konjunkturen inom främst skogsindustrin men även inom annan export-industri har också påverkat bolagen. Piteå Näringsfastigheter AB drabbades under året av tre konkurser hos bolagets hyresgäster, vilket påverkade 2012 års resultat negativt. Vakanserna inom främst industrifastigheter har varit hög. Bristen på bostäder har medfört att vakans- graden i AB PiteBo s bestånd däremot varit historiskt låg och närmat sig noll procent. Piteå Renhållning och Vatten AB redovisar även i år ett bra utfall, där avfall och återvinning står för den största delen av resultatet. Arbetet med vattensäkerhet har under året varit i fokus, bland annat har ett nytt UV-ljus och ställverk installerats på Degerängets vattenverk för att säkra vattenkvaliten respektive driften. Stora hamnarbeten i Kalix medförde att godsflödet över Haraholmen och Piteå Hamn under året ökade markant. Detta trots att två sågverk i Norrbotten gick i konkurs under året. Framtiden Ett konjunkturmässigt besvärligt år förväntas under 2013 vilket kommer påverka vissa av koncernens bolag i form av låg efterfrågan på företagens produkter och tjänster. Förhoppningsvis kommer emellertid konjunkturen att förbättras något under andra halvåret Men konjunkturläget 2013 är mycket osäkert och en eventuell uppgång under slutet av året kan mycket väl utebli. Ränteutvecklingen är mycket svårbedömd men en allmän uppfattning är att ränteläget kommer vara oförändrat under Ett av koncernens viktigaste focusområden för det kommande året är att i samverka med sin ägare Piteå kommun, ytterligare stärka och intensifiera sin medverkan i kommunens tillväxtpolitiska arbete i syfte att nå målet på invånare. Jan Jonsson VD Piteå Kommunföretag AB 3

4 Läsanvisning Det här är en rapport med delar av Piteå Kommunföretag AB:s årsredovisning Här får du en samlad bild av hur det går för Piteå kommuns hel- och delägda bolag. Rapporten är uppdelad i följande delar: ska sammanställningar och tilläggsupplysningar. Bolagsredovisningar, med följande disposition: Bolagets uppdrag Årets händelser Mål och måluppfyllelse Analys Framtiden Åtgärder Samtliga belopp uttrycks i tkr om ej annat anges. Nyckeltal för respektive helägt bolag finns samlade längst bak rapporten. Det senaste tillgängliga resultatet redovisas i form av nyckeltal och/eller undersökningar. Mål och måluppfyllelse Hos koncernens ägare Piteås kommun sker en redovisning av God ekonomisk hushållning gennom en samlad bedömning av måluppfyllelse inom ett antal strategiska områden som kommunfullmäktige beslutat om. I bolagspresentationerna som följer redovisas en bedömning av respektie bolags måluppfyllelse inom respektive område för de bolag som varit helägda under året och bedrivit verksamhet. Organisationsschema för koncernen Piteå Kommunföretag AB Koncernen Piteå Kommunföretag AB Piteå Kommunföretag AB 100 % AB PiteBo 100 % AB PiteEnergi 100 % PiteEnergi Handel AB 100 % Lillpite Kraft AB 91 % NBA Energi- och Miljöutveckling AB 50 % Piteå Hamn AB 100 % Piteå Näringsfastigheter AB 100 % AB Furunäsets fastigheter 100 % Hedfastigheter i Piteå AB 100 % Nevatko AB 100 % Nevatko KB 100 % Svenska Kompositbyn AB/KB 100 % KB Stadsvapnet 95 % Norrfab i Piteå AB 70 % NBA Energi- och Miljöutveckling AB 50 % You Call AB 30 % Press-Huset i Piteå AB 9 % Grad av måluppfyllelse bedöms enligt följande skala: 1 Målet ej uppfyllt 2 Målet delvis uppfyllt 3 Målet uppfyllt i hög grad 4 Målet helt uppfyllt Piteå Renhållning och Vatten AB 100 % Renen i Piteå AB 100 % Nolia AB 33,3 % 4 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB 2012

5 sk sammanställning RESULTATRÄKNINGAR Koncernen Moderbolaget Not Rörelsens intäkter mm 2 Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa intäkter m.m Rörelsens kostnader Handelsvaror Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i intresseföretag Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Piteå kommun Räntekostnader övriga Övriga finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt Minioritetens andel av årets resultat Årets resultat PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB

6 BALANSRÄKNINGAR Koncernen Moderbolaget Not TILLGÅNGAR 1 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Goodwill Utsläppsrätter Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Bergrum Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag Aktier i intresseföretag Andra aktier och andelar Förutbetalda kostnader Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m. m. Råvaror och förnödenheter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordran koncernbolag Fordran koncernkonto Piteå kommun Elcertifikat Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB 2012

7 BALANSRÄKNINGAR Koncernen Moderbolaget EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Eget kapital 18 Bundet eget kapital Aktiekapital, aktier Bundna reserver/reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Fria reserver/balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Minoritetens andel av eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder 20 Checkräkningskredit (limit / ) Skulder till kreditinstitut Förutbetalda anslutningsavgifter Övriga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörskulder Skatteskulder Skuld till koncernbolag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB

8 KASSAFLÖDESANALYS Koncernen Moderbolaget Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som ej ingår i kassaflödet: Avskrivningar och nedskrivningar Realisationsresultat investeringsverksamheten Förändring avsättningar Koncernbidrag/Kapitaltillskott Resultat från andelar i intresseföretag Utdelning i intresseföretag Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Minskning/ökning av varulager Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av kortfristiga placeringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utdelning Minskning/ökning andra aktier och andelar Minskning/ökning av förutbetalda kostnader Minskning/ökning långfristiga fordringar Minskning/ökning av långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation likvida medel Koncernkonto Piteå kommun Kassa och bank PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB 2012

9 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Not 1 Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen och allmänna råd från Bokföringsnämnden. Koncernbidrag och aktieägartillskott har redovisats över resultaträkningen oavsett dess ekonomiska innebörd. Följande värderings- och omräkningsprinciper har tillämpats i årsredovisningen: Koncernredovisning Koncernens resultat- och balansräkningar omfattar alla företag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt har mer än hälften av aktiernas röstvärde samt företag i vilka koncernen på annat sätt har ett bestämmande inflytande och en mer betydande andel av resultatet av deras verksamhet. Förvärvsmetoden Koncernredovisningen har upprättats enligt Redovisningsrådets rekommendation om koncernredovisning. Samtliga förvärv av företag har redovisats enligt förvärvsmetoden. Obeskattade reserver redovisade i de enskilda koncernföretagen uppdelas i koncernens balansräkning i en kapitaldel och en skattedel. Kapitaldelen har förts till bundna reserver. Skattedelen redovisas under rubriken avsättningar som uppskjuten skatt. Intresseföretag Moderbolagets intresseföretag ägs till 33,33 procent (föregående år 50 procent) och tas in i koncernredovisningen enligt den så kallade klyvningsmetoden. Detta innebär att bolagets balansräkning tagits till 33,33 procent i koncernredovisningen och till 50 procent Eventuell skillnad mellan förvärvspris och eget kapital vid förvärv redovisas som goodwill eller negativ goodwill. Koncernens övriga intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden Redovisning av intäkter Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter. Som inkomst redovisar bolaget och koncernen det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Bolaget och koncernen redovisar därför inkomst till nominellt värde (fakturabelopp) om bolaget och koncernen får ersättningen i likvida medel direkt vid leverans. Avdrag görs för lämnade rabatter. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för planmässiga avskrivningar baserade på en bedömning av tillgångarnas nyttjandeperiod. Avskrivningar enligt plan enligt följande: Byggnader 1 15 % Av hyresgäster beställt tillval 5 10 % Markanläggningar 2,5 5 % Maskiner och andra tekniska anläggningar 4 20 % Inventarier, verktyg och installationer 2,5 33,3 % Bergrum 2,5 % Goodwill 5 % Ledningsnät 2 3 % Förbättringsutgifter på annans fastighet 5 % Varulager och pågående arbeten Varulagret har värderats enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet har först-in-först-ut-principen tillämpats. Fordringar Fordringar är redovisade till det belopp varmed de beräknas inflyta. Elcertifikat Redovisningen av innehavda elcertifikat och skuld för elcertifikat har bruttoredovisats. Ersättning till revisorer Till koncernens revisorer och revisionsbolag har utgått för revision 545 tkr (501 tkr), varav moderbolaget 68 tkr (62 tkr) samt biträde och rådgivning 135 tkr (91 tkr), varav moderbolaget 1 tkr (5 tkr). Ränta och utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att bolaget och koncernen kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen samt att inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utdelningsintäkt redovisas när aktieägarens rätt att få utdelning bedöms som säker. Intäkter avseende utförda tjänster redovisas med utgångspunkt från färdigställandegraden. Färdigställandegraden fastställs, när ett tjänsteuppdrag består av ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod, genom att fördela inkomsten linjärt över perioden. PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB

10 Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget Not 2 Inköp och försäljning inom koncernen Inköp 0,0 % 0,0 % Försäljning 77,9 % 93,0 % Not 3 Övriga rörelseintäkter Utfakturerade konsumtionsavgifter Vinst avyttring anläggningstillgångar Övrigt Summa Not 4 Personal Medelantal anställda har varit Kvinnor Män Totalt Löner och andra ersättningar Styrelser Verkställande direktörer Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Styrelser Verkställande direktörer Övriga anställda Totala löner och ersättningar samt pensionskostnader och sociala avgifter Verkställande direktören har lön 18 månader i Nolia AB och i Piteå Näringsfastigheter AB i tolv månader vid uppsägning från bolagets sida, och vid egen uppsägning i sex månader. I AB PiteEnergi har VD rätt till lön i 18 månader vid uppsägning från bolagets sida om ingen annan anställning påbörjats. I Piteå Hamn AB och AB PiteBo har VD lön i sex månader vid uppsägning från bolagets sida och vid egen uppsägning lön i tre månader. VD i Piteå Renhållning och Vatten AB har lön i tre månader vid egen uppsägning och vid uppsägning från bolagets sida i sex månader, eller i vissa fall enligt kollektivavtalets bestämmelser. Utöver lön utgår till några VD:ar förmån av fri bil (ej i moderbolaget). Könsfördelning i företagsledningarna Fördelning mellan män och kvinnor i företagens styrelse Kvinnor Män Fördelning mellan män och kvinnor i företagsledningarna Kvinnor 7 5 Män Not 5 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar Av- och nedskrivningar Återförd nedskrivning Summa Not 6 Bokslutsdispositioner Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Lämnade aktieägartillskott Summa Not 7 Skatt Skatt på årets resultat Uppskjuten skatt Skatt på resultatandel i intresseföretag Summa Not 8 Goodwill Ingående anskaffningsvärden Utgående ack. anskaffningsvärden Ingående ack. avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ack. avskrivningar enligt plan Bokfört värde Not 9 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Omklassificeringar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående ackumulerade nedskrivningar Årets nedskrivning Årets återförda nedskrivningar Utgående ack. nedskrivningar Bokfört värde Taxeringsvärden Byggnader och mark Vissa byggnader har ej åsatts taxeringsvärde vid fastighetstaxering. 10 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB 2012

11 Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget Not 10 Bergrum Not 13 Inventarier och verktyg Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Bokfört värde Not 11 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärden Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ack. avskrivningar enligt plan Bokfört värde Förbättringsutgifter på annans fastighet avser investeringar för hyresgäster i fastigheter på Acusticum- och musikhögskoleområdet som såldes under Fastigheterna hyrs tillbaka från köparen av Piteå Näringsfastigheter AB. Ovanstående investering finansieras via nya hyreskontrakt i lokalerna. Not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ack. avskrivningar Årets avskivningar Omklassificeringar Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Bokfört värde Not 14 Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärden Årets nedlagda kostnader Nedlagt projekt Omklassificeringar Bokfört värde Not 15 Aktier i koncernföretag (moderbolaget) Eget Bokfört Företagets namn Org.nr Andel kapital värde Piteå Näringsfastigheter AB % AB PiteBo % Piteå Renhållning och Vatten AB % Piteå Hamn AB % AB Piteå Energi % Renen i Piteå AB % Via ägandet i Piteå Näringsfastigheter AB samt AB Pite Energi, ägs 100 % av aktierna och rösterna i NBA Energi & Miljöutveckling AB, org.nr Detta bolag har konsoliderats i koncernredovisningen. Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Bokfört värde Not 16 Aktier i intresseföretag (moderbolaget) Företagets namn Org.nr Andel Kapitalandel Bokfört värde Nolia AB ,33 % Koncernens bokförda värde på intresseföretag är tkr. Detta består av Press-Huset i Piteå AB (90 tkr) och You Call AB, (6 043 tkr) som ägs till 9 % respektive 30 % av Piteå Näringsfastigheter AB. Not 17 Förutbetalda kostnader Långfristig Förutbetald hyra PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB

12 Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget Not 18 Förändring i eget kapital Utdelning Överföring till fria reserver Årets resultat Belopp vid årets utgång Aktiekapital Bundna Fria Årets Koncernen reserver reserver resultat Ingående eget kapital Aktie Reservfond Balanserat Årets Moderbolaget kapital resultat resultat Ingående eget kapital Utdelning Överföring till balanserat resultat Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 19 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för skatter Avsättningar för återställningskostnader Negativ goodwill Avsättning för omstruktureringskostnader Kontraktnedskrivning elcertifikat Summa Avsättningar för skatt innefattar dels skatt på obeskattade reserver, samt dels skatt på skillnaden mellan bokförda och skattemässiga avskrivningar. Not 20 Skuldposters förfallotid Långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut Summa Not 21 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Upplupna kostnader övrigt Personalrelaterade skulder Förutbetalda hyresintäkter Summa Not 22 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Summa Not 23 Ansvarsförbindelser Motförbindelser för bankgarantier Summa PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB 2012

13 Piteå Kommunföretag AB Ordförande: Peter Roslund VD: Jan Jonsson Bolagets uppdrag Piteå Kommunföretag AB äger och förvaltar aktier och andelar i kommunala företag inom Piteå kommun. Bolaget är moderbolag i koncernen Piteå Kommunföretag AB och ägs till 100 procent av Piteå kommun. Årets händelser I början av juli tillträdde Jan Jonsson som ny VD för bolaget och koncernen, när Gusten Granström avgick med pension. Jonsson delar tjänsten med sitt uppdrag som VD i Piteå Näringsfastigheter AB. För första gången har en gemensam bolagsstämmodag genomförts för samtliga dotterbolag i koncernen. Till dagen var bland annat kommunfullmäktiges ledamöter inbjudna. Årets bolagsstämma för Piteå Kommunföretag AB beslutade att utdelning ska ske till ägaren Piteå kommun med 3 mkr. Utdelningen avser vinstmedel från Från resultatet 2012 föreslås utdelning med 3 mkr. Piteå Kommunföretag AB och Umeå Kommunföretag AB har vardera sålt 1/3 av bolagens aktieinnehav i Nolia AB till Skellefteå kommuns koncernmoderbolag, Skellefteå Stadshus AB. Vilket innebär att Skellefteå kommun, Umeå Kommun och Piteå kommun via sina dotterbolag äger var sin tredjedel i Nolia AB. Mål och måluppfyllelse Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Piteå Kommunföretag AB:s verksamhet ska bedrivas på så sätt att genom ägandet utgöra ett instrument för styrning och uppföljning av kommunal verksamhet som kommunen bedriver i bolagsform. Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Resultaträkning (tkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat Analys Årets resultat efter finansiella poster uppgår till -8,7 mkr, vilket är nästan identiskt med föregående år. Utfallet är något bättre än budget, vilket i huvudsak beror på minskade räntekostnader under året. Piteå Kommunföretag AB har under året uppfyllt målet att klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB. Framtiden Löpande arbete sker med utveckling, strategifrågor samt med styrning och samordning inom koncernen. Bolaget har ambitionen att genom en god lönsamhet inom dotterbolagen under de närmaste åren kunna bidra med utdelning till ägaren Piteå kommun med mellan 2-5 mkr per år. Renen i Piteå AB Bolagets uppdrag Renen i Piteå AB bedriver ingen verksamhet och ligger tills vidare vilande inom koncernen Piteå Kommunföretag AB. Analys Ordförande: Gusten Granström Bolaget har haft vissa mindre förvaltningskostnader under perioden. Resultaträkning (tkr) Övriga intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Årets resultat PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB

14 Mål och måluppfyllelse Ordförande: Mikael Åström Bolagets uppdrag VD: Maria Adlers Bolaget äger och förvaltar ca lägenheter och har ca 40 anställda. Förvaltningen sker i egen regi. Bolaget har enligt ägardirektivet till uppgift att genomföra kommunens bostadspolitiska ambitioner. Detta kan ske genom att förvalta bostäder men även att uppföra, förvärva och avyttra fastigheter. Vidare gäller att verksamheten skall bedrivas utifrån affärsmässiga principer. Årets händelser Produktion och uthyrning av fyra lägenheter på Gulsporregränd. Försäljning av 16 lägenheter på Norrgatan/Dalvägen. Rekordstor satsning på det planerade underhållet med totalt 40,3 mkr för fastighets- och lägenhetsunderhåll med bland annat byte av fönster i 150 lägenheter och installation av ventilation med värmeåtervinning i 82 lägenheter. Investeringar för 22,3 mkr med bland annat badrumsrenoveringar i 36 lägenheter och installation av individuell mätning av el i 740 lägenheter. PiteBo på tredje plats i Skåneinitiativets kampanj med målsättning att sänka energiförbrukningen hos bostadsbolag med 20 procent från 2007 till Fortsatt låga vakanser. Efterfrågan är större än tillgången på hyreslägenheter. VD-byte 1 juni Informationsmöten erbjuds hyresgäster i samtliga bostadsområden hösten 2012 och våren Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Demokrati och öppenhet Informera gymnasieelever om villkoren för att bo i lägenhet. Delta vid olika kampanjer, lokala och landsomfattande, som handlar om alkohol och droger. Stödja aktiviteter i det lokala brottsförebyggande rådet riktat mot barn och unga. Genom att beställa produktion av hyreslägenheter av Strömbackaskolan bidra till en verklighetsanknuten utbildning. Medverka till ett utbud av lägenheter för gymnasieelever och studenter vid musikhögskolan. Trygga tillgången på bostäder som upplåts med hyresrätt. Kösystemet till lägenheter ska vara transparanta och lika för alla. Hyresgäster skall ha inflytande i sitt boende och ges god service. Andelen nöjda hyresgäster skall uppgå till lägst 95 procent Livsmiljö Alla ska känna trygghet i boendet. Personal Sänka energianvändningen med 20 procent fram till Utveckla källsortering. 3 2 Sjukfrånvaron skall understiga 2 procent. Årliga medarbetarsamtal för samtlig personal. Arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare. 7 procent av omsättningen skall avsättas till underhåll. Driftskostnader som är lägre än jämförbara bostadsföretag. Räntabiliteten på justerat eget kapital skall långsiktigt uppgå till minst 5 procent. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 18 procent Elevbygget på Tryffelvägen under uppförande. 14 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB 2012 Foto: PiteBos bildarkiv. Resultaträkning (tkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt Årets resultat Investeringar

15 Analys Resultatet före skatt, 7,0 mkr, ligger över budget (5,3 mkr) men lägre än föregående år (10,5 mkr). Med anledning av sänkt bolagsskatt fås en positiv effekt på latent skatt som leder till ett ökat resultat efter skatt 7,5 mkr. Intäkterna ökade med 3,6 procent jämfört med föregående år medan rörelsens kostnader ökade med 11,4 procent. De största avvikelserna är ökade underhålls-, konsumtions-, fastighetsskötselkostnader samt lägre räntekostnader. Underhållet av fastigheterna uppgår till 26,6 mkr, dvs 12 procent av omsättningen, vilket överstiger målet på 7 procent och är en kraftig ökning från 2011 med 6,9 mkr eller 35 procent. Driftkostnaderna är högre 2012 än föregående år beroende på taxehöjningar, ökade konsumtionskostnader och ökade reparationer. Ökningen beror på externa faktorer. Det finns inga jämförande siffror för andra bolag ännu. Avkastningen, 3,6 procent på justerat eget kapital, når inte upp till ägarens långsiktiga direktiv på 5 procent. Soliditeten, 22,7 procent, överstiger ägarens långsiktiga direktiv på 18 procent. Personal Sjukfrånvaron ligger fortsatt på en låg nivå. Antalet genomförda medarbetarsamtal ökade under Utbildningsinsatser ökade under 2012 inom arbetsrätt, hyresjuridik och ledarskap. Barn och unga Informationsmöten har genomförts till förstaårselever vid Strömbacka gymnasium och Grans naturbruksgymnasium. Bolaget stödjer olika kampanjer som riktar sig mot ungdomar, bland annat examensfesten i Norrfjärden. Under 2012 har de landsomfattande aktiviteterna minskat till förmån för de lokala i enlighet med antagen sponsringspolicy. Bolaget har 2011 tagit initiativ till ett samarbete med det brottsförebyggande rådet där föreningar medverkar i Pitebor på stan. Under sommaren 2012 nattvandrade totalt 88 föräldrar under 11 helger. Utbildning, arbete och näringsliv Bolaget tillhandahåller Strömbackaskolan med byggprojekt. Pågående är Furulund/Bergsviken. Hus 1 med sex lägenheter kommer hyras ut till hyresgäster i april Samtliga är uthyrda. Hus 2 är under produktion. Behov av studentlägenheter är för närvarande täckt. För att trygga tillgången på hyresrätter i Piteå kommun planerar företaget för flera nyproduktioner , bland annat Strömsundshuset med 55 lägenheter och Parken i Bergsviken med lägenheter. Demokrati PiteBos kösystem är fortsatt transparant. En översyn har gjorts av tilldelning av lägenheter till särskilda grupper. Hyresgästerna har erbjudits informationsmöten med bolagets ledning och fått möjlighet att ge synpunkter på boendet. Under 2012 genomfördes 10 möten hyresgäster bjöds in och 400 deltog. Mötena fortsätter under våren Hyresgästenkät har inte genomförts Enkäten genomförs vartannat år och planeras för Livsmiljö Senaste hyresgästenkäten (2011) visade på att 95 procent känner sig trygga i sitt bostadsområde. Arbetet med energieffektiviseringen löper vidare. Under 2012 har individuell mätning av hushållselen installerats i 740 lägenheter. Hyresgästerna kommer att betala sin egen förbrukning från och med Konvertering av ventilationssystem till FTX-ventilation med värmeåtervinning fortskrider. Under 2012 har detta installerats i 82 lägenheter. PiteBo har sänkt sin totala energiförbrukning med kwh eller 16 procent sedan 2007 vilket ger företaget en 3:e plats bland de 106 bostadsbolag som deltar i Skåneinitiativets energikampanj. Under 2012 investerades i ett nytt och modernt miljöhus på Klumgatan med ökat antal fraktioner och glasväggar för förbättrad service och ökad trygghet för hyresgästerna. Huset tas i bruk i början av PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB

16 Framtiden Om- och invärldsanalys Vakanserna är fortfarande på en låg nivå sett över hela beståndet. Efterfrågan är störst i de centrala delarna och enstaka vakanser kan uppstå i utkanten av kommunen. Nyproduktionen i kommunen har varit mycket låg under Utbudet av lägenheter bör öka i centrala Piteå för att motsvara efterfrågan. Flera byggprojekt planeras i centrala Piteå för färdigställande under Om projekten genomförs tillskapas lägenheter. PiteBos bedömning är att det finns efterfrågan för den volymen i centrala Piteå. Däremot kan en negativ effekt vara ökade vakanser i de perifera delarna av kommunen. Bedömningen är att bristen på hyreslägenheter och en alltjämt stor efterfrågan på hyreslägenheter består under Den andra stora risken i PiteBos verksamhet är ränteutvecklingen. Under 2012 har räntekostnaderna varit historiskt låga och bedömningen är att nivån är fortsatt låg under I jämförelse med 2011 minskade räntekostnaderna med 2,5 mkr. Låneskulden uppgick till 807 mkr vid årets slut till en genomsnittlig ränta på 2,96 procent. Underhållet av fastigheterna är bolagets stora utmaning och under 2012 möjliggjordes en rekordstor och nödvändig satsning inom området (26,6 mkr) vilket uppgraderar fastigheternas status, minskar sårbarheten för akuta reparationer och ger utrymme för energieffektiviseringar. Investeringar uppgick till 22,3 mkr bestående bland annat av badrumsrenoveringar, individuell mätning av hushållsel, ombyggnation av förskola till lägenheter och delbetalning av nyproduktion på Furulund. Under 2013 ökas antalet badrumsrenoveringar till 70 badrum (från 36 badrum 2012). Det faktiska behovet av badrumsrenoveringar är 120 badrum per år. Bolagets mål att sänka energiförbrukningen med 20 procent från 2007 fram till 2016 kvarstår. PiteBo ligger väl i fas i uppnådda mål hittills. Bedömningen är att målet kommer nås Bolaget har för avsikt att nyproducera 55 lägenheter i centrala Piteå i ett högre flerbostadshus. Planeringsarbetet pågår. Ambitionen är att planprogram och detaljplan kan godkännas under Vidare planeras för ytterligare lägenheter i Bergsviken och centrala Piteå. Projekten förutsätter finansiell analys innan projekten påbörjas. Åtgärder Status Beslutad Kommentar Utskick av hyresgästenkät för att undersöka hyresgästernas åsikter kring boendet. Införande av nya telefontider till bovärdarna. Klar Andelen nöjda hyresgäster uppgick till 95 procent enligt den senaste hyresgästenkäten som skickades ut under våren Enkäten skickas enbart ut till hyresgästerna vartannat år. Klar Bovärdarna har getts möjlighet att utföra arbetet mer ostört genom att införa telefontider mellan Detta för att skapa ett bättre arbetsklimat för bovärdarna samt ett försök till att minska driftskostnaden. Fastighetsinventering. Ny ÅR 2012 PiteBos samtliga fastigheter ska inventeras i ett projekt som löper under Inventeringen är nödvändig för mer korrekt uppfattning om fastigheters status. Redovisas i ÅR Analysera kösystemets effekter för rörlighet på både reguljär och sekundär bostadsmarknad. Ny Redovisas i ÅR PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB 2012

17 Mål och måluppfyllelse Ordförande: Lars-Olof Pettersson Bolagets uppdrag VD: Daniel Fåhraeus PiteEnergi-koncernens verksamhet består av att producera, distribuera och sälja ledningsbunden energi, fjärrvärme, telekommunikation samt att uppföra, äga och driva alla de anläggningar som krävs för uppdraget. Verksamheten är uppdelad i affärsområdena elnät, bredband, fjärrvärme, samt enheterna försäljning/marknad, utförande, ekonomi, personal och kundservice. Årets händelser 2012 inleddes med tre månader som avvek från normala temperaturer, vilket påverkade elhandelsmarginalen negativt. Elpriserna har under hela året legat på en låg nivå, främst på grund av konjunkturläget samt god produktion av el i landet. Försgasningsprojektet i Hortlax har försenats. Provdrift sker under vintern och beräknas vara klar sommaren En investering som genom miljövänlig och världsunik teknik kommer att producera småskalig el och värme har fortsatt leverans skett av el och tjänster till Tornedalen. De nya kunderna i området är mycket positiva till PiteEnergis leverans och kundbemötande. I koncernens utvecklingsarbete kan det konstateras att Piteås första solcellsanläggning är i drift. Produktionen är god samt ger forskarvärlden möjlighet att studera bland annat elkvaliteten från solproduktion i norra Sverige. Hösten 2012 köptes PiteEnergis första eldrivna arbetsfordon arbetet fortsätter för miljön! Utbildning, arbete och näringsliv Demokrati och öppenhet Livsmiljö Personal Analys Ta emot och handleda minst fem praktikanter under Erbjuda attraktiva tjänster och produkter till konkurrenskraftiga priser. Att till allmänheten/kunder, via bolagets hemsida ständigt lämna aktuell information inom bolagets verksamhetsområden. Fortsatt utveckling av samarbete med ortens industrier samt fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet. Fortsatt satsning på friskvård och förebyggande åtgärder för att bibehålla personalens frisknärvaro. Arbeta aktivt för att ständigt förbättra arbetsmiljön för våra medarbetare. Soliditeten ska långsiktigt ligga inom intervallet procent. I övrigt uppfylla ägardirektivens krav på verksamheten. Utbildning, arbete och näringsliv Koncernens investeringar bidrar till pitebygdens sysselsättning vid anlitande av lokala underentreprenörer. Koncernen stödjer utbildning genom att ta emot praktikanter. Under året har 14 praktikanter gjort sin praktik hos AB PiteEnergi. Resultaträkning (tkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt * Minoritetsintresse Årets resultat Investeringar *Ändrad skattesats från 26,3 procent till 22 procent påverkar uppskjuten skatt i balansräkningen, vilket medför det positiva värdet för skatten PiteEnergis kontorsfastighet. Foto: Maria Fäldt PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB

18 Demokrati och öppenhet En av koncernens strategier är Kundfokus. Kundfokusgrupper är ett forum där kunder ges möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten för att öka förståelsen för kundernas behov och önskemål. Arbetet med att utveckla och förbättra hemsidan samt att synas via andra sociala medier är ett projekt som löpande pågår. Livsmiljö Samarbetet med ortens industrier ger Piteå mycket positiva miljöeffekter. 97 procent av värmebehovet för fjärrvärmeproduktionen täcks av lokal produktion och överskottsvärme från SmurfitKappa och SCA. Volymen såld energi har ökat jämfört med föregående år. Problem i hetvattenleveranser samt senarelagt underhållstopp från bolagets huvudleverantör medförde väsentligt ökade kostnader vilket påverkar resultatet kraftigt negativt för fjärrvärmeaffären. Fortsatt lågt ränteläge under året är positivt för koncernens resultat. Den fortsatt höga investeringstakten ökar kostnader för avskrivningar enligt plan. Fokus på effektivisering och kostnadsreduktion inom hela verksamheten har fallit ut väl och påverkat resultatet positivt. Personal Koncernen har för 2012 en sjukfrånvaro på ca 3,7 procent, vilket är en ökning från Ökningen beror på fler långtidssjukskrivningar än föregående år. Under 2012 deltog koncernen i ett EU-projekt som fokuserar på utbildning inom alkohol, droger och beroenden som är hälsofarliga. Framtiden Koncernen fortsätter att investera och reinvestera i infrastrukturer. Dock visar ökade investeringsutgifter att viss försiktighet krävs för att nå maximal nytta av investeringarna och samtidigt undvika risker. Den hårda konkurrensen med låga marginaler inom elbranschen ger incitament att öka egen andel elproduktion samt utveckling av nya affärer, till exempel energieffektiviseringstjänster. Kostnader för regionnät förväntas öka under kommande år, främst beroende på att Svenska Kraftnät planerar utbyggnad av stamnätet i Sverige. Fjärrvärmeaffären förväntas minska i framtiden, främst på grund av energieffektivisering. Detta kräver nya och smarta affärer för att upprätthålla en resultatnivå som levererar det kassaflöde som krävs för att hålla kulvertnätet leveranssäkert i framtiden. Åtgärder Status Beslutad Kommentar Tagit emot 14 praktikanter under Klar Beslutad 2011, löpande. Utveckla nya elhandelsavtal för att möte elkundernas behov. Serviceavtal fjärrvärmekunder. Kundfokusgrupper där kunder kan lämna synpunkter om bolagets verksamhet. Månadsvis uppföljning av träffar på hemsidan. Utveckling ny hemsida, lanseras Utbildning av operatörer hos leverantören av hetvatten minimerar avbrott i leverans till kund. Utbildning av alla underleverantörer i kundbemötande. Solcellsanläggning i drift sedan januari 2012, inköp ytterligare en elbil (skåp) samt en elhybrid. ska målen skall nås, arbetet är oerhört målinriktat för att nå målen och skapa ett långsiktigt stabilt PiteEnergi. Deltagit i EU-projekt för befrämjande av god hälsa, med fokus på alkohol, droger och beroenden. Innehåller även föredrag för medarbetarna kring kost, stress och sömn. Arbeta aktivt för god arbetsmiljö, dels genom ett strukturerat arbete, dels genom att bibehålla ett öppet klimat inom organisationen. Viktigt mål för att bidra till sysselsättning inom Piteå kommun, fortsätter på samma linje Pågår Beslutad Viktigt att ständigt utveckla detta, vilket sker i en löpande dialog med kunderna. För att behålla och utveckla antalet elhandelskunder krävs fokus och ständigt utvecklingsarbete. Redovisas ÅR Pågår Beslutad Viktig kanal för kundkommunikation och för varumärket. Redovisas ÅR Klar Beslutad 2012 Varje timme som undviks att elda med olja/gasol är positiv för miljön, livsmiljön och dessutom för koncernens ekonomi. Viktigt mål! Klar Beslut 2011 Solcellsanläggningen producerar mycket bra, faktum är att koncernen producerar mest energi per m 2 solceller i Sverige. Nytt solcellsprojekt planerat Klar Enligt ägardirektiv, beslutat Klar Beslutat 2011, projekt löpt 2011/2012 Klar Beslutat 2011, projekt löpt 2011/2012 Når soliditetsmålen, dock ej avkastningskravet. Koncernen ska öka lönsamheten de närmaste åren, målsättning; 60 mkr år Projektet har visat att förbättringspotential finns, att som arbetsgivare erbjuda goda friskvårdsmöjligheter, men också att individen behöver ta ett eget ansvar för sin egen hälsa. Bra verksamhet, har varit föremål för en studentuppsats, vilket visat ris och ros. Koncernen har en mycket bra struktur på arbetsmiljöarbetet, som dock har förbättringspotential. 18 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB 2012

19 Bolagets uppdrag Piteå Hamn AB äger och förvaltar hamnanläggningen på Haraholmen. Bolaget ser till att dess anläggningar såsom magasin, kajer, farleder och dylikt är i gott skick. Bolaget strävar efter att, tillsammans med kunder och samarbetspartners, bidra till effektiva logistiklösningar. Årets händelser Färdigställande av ansökan vattenverksamhet inför hamnutbyggnad och inlämnande till Mark och Miljödomstolen. Ny detaljplan tagen som omfattar ett utvidgat hamnområde. Sjömätning visar lika goda farledsförhållanden som för 12 år sedan. Stabil ökning av godsflöden över oljehamnen, Sunpine står för 50 procent av fartygsanlöpen. Mål och måluppfyllelse Utbildning, arbete och näringsliv Demokrati och öppenhet Livsmiljö Ordförande: Maj-Britt Lindström Utöka samarbetet med Bottenvikens stuveri och andra aktörer vad gäller marknadsföringsinsatser och kundkontakter. Bibehålla/öka kontaktytorna mot universitet och i tillämpliga fall nyttja universitetens eventuella kompetens. Bolaget har ett näringspolitiskt uppdrag, men ska även vid planering av bolagets investeringar sträva efter att de investeringar som görs inte urholkar bolagets lönsamhet. Att via bolagets hemsida förbättra kontakterna mot medborgarna och lämna aktuell information om viktiga verksamhetsfunktioner som kan vara av allmänt intresse. VD: Ulrika Nilsson Att hamnen med hänsyn till verksamhetens art systematiskt arbetar för en förbättrad livsmiljö för de som vistas inom och utanför hamnområdet Resultaträkning (tkr) Intäkter Kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt 0 0 Årets resultat Investeringar Analys Årets resultat före bokslutsdispositioner är 2,7 mkr (0,5 mkr). De totala godsvolymerna är något högre än året innan. Ökade godsvolymer papper, sågade trävaror och petroleumprodukter samt en ökad beläggningsgrad i hamnens magasin och planer har bidragit till ett resultat som är bättre än vad bolaget har kunnat uppvisa de senaste fyra åren. Kostnader för isbrytning och snöröjning har belastat bolaget under slutet av året. Piteå Hamn AB ligger för 2012 något under ägarnas avkastningskrav, men har under ett flertal år haft en stabil utveckling av bolagets soliditet. Investeringar Bolaget har under året anskaffat anläggningstillgångar för 2,5 mkr (4,6 mkr). Investeringar direkt relaterade till lagring av gods och kommande hamnutbyggnad: Färdigställande och inlämnande av ansökan miljötillstånd vattenverksamhet till Mark & Miljödomstol inför framtida hamnutbyggnad. Färdigställda asfalterade lagringsytor samt påbörjat iordningställande av ny plan. Andra investeringar är: Byte till LED belysning pappersmagasin. Nya landbaserade sjömärken för hamnfarled. Personal Utveckla rutiner för miljöarbetet. Minska energiförbrukningen inom 2 år med nuvarande verksamhetsomfattning. Genom förebyggande åtgärder bibehålla personalens frisknärvaro. Långsiktigt god lönsamhet och soliditet enligt ägardirektiv för att bibehålla en konkurrenskraftig hamn med god infrastruktur. 3 2 Uppföljning mål och nyckeltal Under året har ett antal aktiviteter genomförts kopplat till minskad elförbrukning. Dessa är byte till LED belysning i magasin och styrning av belysning och uppvärmning av RORO ramp. Arbetet med att iordningställa fler lagringsytor till främst projektlaster har påbörjats under 2012 och fortsätter under 2013 och kommer att generera intäkter från lagring och möjliggöra omdisponering av vissa befintliga godsslag. Under 2012 har även etablerats nya flöden av enhetsgods med sjöfart och under 2013 med järnväg. Bolagets lönsamhet har förbättrats under Godsflödena är mer balanserade och kapacitetsnyttjandet vad gäller lagringsytor är högre än tidigare. PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB

20 Från och med 2012 görs investeringsuppföljning med avseende på miljöpåverkan och energibesparing samt den långsiktiga intjänandeförmågan. Framtiden Om- och invärldsanalys Införandet av svaveldirektivet år 2015 kan innebära stora kostnadsökningar för sjötransporter, då den ökade efterfrågan på lågsvavlig diesel från sjöfarten sannolikt kommer att innebära kraftigt ökade bränslekostnader. För producerande företag beroende av sjötransporter från norra Bottenviken är detta förödande, då regionen ligger längst bort i SECA området, där dessa nya miljöregler för sjöfarten ska tillämpas. Med tanke på att svensk sjöfart belastas med skärpta miljökrav relativt resten av världen är förhoppningen att den svenska regeringen ska presentera en tydlig strategi för industrins och sjöfartens fortsatta konkurrenskraft. Ett av dessa arbeten är att anpassa sjöfartens totala avgiftsstruktur till kommande miljökrav och se över den totala avgiftsoch skattebelastningen som belastar framför allt svensk basindustri. Det finns exempel på svensk industriproduktion som under 2012 infört produktionsbegränsningar, genomfört nedläggningar och sagt upp personal, vilket tydligt även påverkar underentreprenörer och logistikverksamheter. Skogsindustrin har det fortsatt tufft inom vissa produktsegment och på vissa marknader, vilket i regionen tillsammans med effekterna av svaveldirektivet utgör ett hot mot dessa industriers överlevnad. Det finns således ett antal stora utmaningar för en fortsatt utveckling av Piteå Hamns logistikverksamhet inom Haraholmens industriområde. Trots detta ser bolaget en stor utvecklingspotential tillsammans med befintliga och potentiella kunder att ytterligare utveckla Haraholmens hamnområde som logistiknav. Bolaget har under 2012 påbörjat en analys av en framtida utveckling av det kommunala industrispåret som ansluter till hamnanläggningen. En elektrifiering av spåret till Haraholmen förutsätter en investering i befintlig spåranläggning, men skulle öka hamnens förutsättningar att kunna erbjuda kostnadseffektiva logistiklösningar och tillfredställa kundernas behov av intermodala transporter med fartyg, tåg och lastbil. Bolaget har långsiktigt goda förutsättningar att bedriva hamnverksamhet utan stora investeringar i utökat farledsdjup. Hamnens farled visar efter sjömätning 2012 oförändrat goda förutsättningar vad gäller möjligheten att ta emot stora fartyg och behålla en hög sjösäkerhet och tillfredställande manöverutrymme. Till skillnad från situationen i många andra hamnar kräver en utbyggd hamn på Haraholmen endast begränsad utfyllnad i vatten och få anpassningar vad gäller anslutande infrastruktur och få konflikter i hamnens närområde. Ny hamntaxa träder ikraft 2013, vilket kommer att innebära ökad tydlighet vad gäller hamnens uppdrag och ökad kostnadstäckning för bolaget i vissa avseenden. Åtgärder Status Beslutad Kommentar Sjöfartsdagen 12 juni samarrangemang North Sweden Seaport. Ny hamntaxa Avtalsbundna anpassningar befintlig hamninfrastruktur. Förberedelser anpassning hamninfrastruktur. Ny detaljplan område utbyggnad kaj Haraholmen. 20 PITEÅ KOMMUNFÖRETAG AB 2012 Klar Klar Klar Nya lagringsytor. Ansökan miljötillstånd verksamhet, vattendom inlämnad till Mark och Miljödomstolen, Umeå. Digitalt ritningsarkiv. Klar Struktur och ordning förutsättning för effektiv förvaltning och nya projekt vg infrastruktur. Förbättrade rutiner miljöhandbok. Klar Genomlysning miljöhandbok och implementering i det dagliga arbetet via regelbundna möten. Minskad elförbrukning belysning/uppvärmning. Klar Förbättrade rutiner släckning belysning. Slutförande datoriserad styrning utvändig belysning och uppvärmning av RORO-ramp. Minskad elförbrukning magasin. Klar Byte till LED belysning pappersmagasin Ytterligare två magasin står på tur Översyn kompetenser, bemanning och administrativa rutiner. Öka kontaktytor mot universitet i relevanta projekt/utbyten. Deltagande långsiktig infrastrukturplanering Haraholmens industriområde. Klar Ny organisation, uppdelning kompetensområden. Utökad kompetens järnväg samt tillfälligt utökat uppdrag kommunal järnväg. Översyn integration IT system. Digital hantering faktureringsunderlag hamnavgifter. Pågår ÅR 2011 Praktikant LTU Kontakter etablerade med olika institutioner. PHAB/BSAB lämnat ifrån sig förslag på examens- och projektarbeten. Redovisas i ÅR Pågår ÅR 2011 Deltagande i kommunal planeringsprocess Haraholmen. Deltagande funktionsstudie järnväg industri/kommun/hamn. Redovisas i ÅR 2013.