Håkan Sörman. Framgångsrika kommuner. Den moderna stadsplaneringen. vd, Sveriges kommuner och landsting. Norra Länken. Karlstads nytänkande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Håkan Sörman. Framgångsrika kommuner. Den moderna stadsplaneringen. vd, Sveriges kommuner och landsting. Norra Länken. Karlstads nytänkande"

Transkript

1 annons hela denna bilaga är en annons från smart media annons Framgångsrika kommuner december 2011 TILLVÄXT I SIKTE Den moderna stadsplaneringen fler aspekter att väga in Norra Länken bygget med nya influenser Karlstads nytänkande effektiviserar lokaltrafiken Kolla in Smart Medias nya app! Läs alla våra produktioner i din Iphone/ Ipad, helt gratis! Håkan Sörman vd, Sveriges kommuner och landsting Topprankade kommuner så jobbar de Lokal makt kommunalt självstyre Stockholms expansion projekten som siktar högt I ÅR VANN GOTLAND Blir din kommun nästa års fi berkommun? Ta chansen och nominera den kommun som du tycker har lyckats bäst i sin fi bersatsning. På vårt Fiber till fl er-seminarium den 7 februari 2012 presenterar vi vinnaren. Du nominerar och anmäler dig till seminariet på skanova.se. På vår webb hittar du också smarta fi bertips för kommuner. Sveriges största öppna nät

2 2 ledare Framgång och hållbarhet en vinnande kombination läs mer om En kommun vars ledare tänker bortom horisonten kan bli framgångsrik. Med ledare som vågar fatta nödvändiga men inte alltid populära beslut. En framgångsrik kommun har också förutsättningar att nå ett hållbart samhälle om känd kunskap tas tillvara, kombinerad med en varsam, rättvis resursanvändning. Lars Thunberg, ordförande, Sveriges ekokommuner och kommunalråd, Helsingborgs stad. vi behöver förebilder i livet. Ett barn och en ung människa söker omedvetet efter dem. Det är så de växer, lär och tar till sig av andras gjorda erfarenheter. Även vi vuxna, oavsett om vi är ledare eller just har påbörjat en utvecklingsprocess i något avseende, behöver goda förebilder för att fortsätta växa. Våra kommuner lever under mycket skiftande omständigheter med olika förutsättningar som storlek, läge, tillgångar, politisk majoritet med mera. Men ordet kommun betyder gemensam, vilket innebär att vi medlemmar gemensamt äger kommunens värden och möjligheter tillsammans. För medlemmar är faktiskt vad vi är, alla vi som bor i en svensk kommun. Ett ganska fint sätt att uttrycka vårt ansvar och våra möjligheter. För att utvecklas behöver även kommunerna förebilder, för att sedan ändå forma sin egen väg, sin egen politik och sina egna visioner. den här tidningen handlar om framgångsrika kommuner inom olika områden. Målet om ett hållbart samhälle är något som de flesta kommuner på något sätt arbetar med, men några har kommit längre än andra. I arbetet för ett lokalt uthålligt samhälle vill nätverket Sveriges Ekokommuner vara en förebild. I vår ideella förening med 84 medlemskommuner, varav ett landsting, delar alla visionen om ett Sverige med ett ekosystem i balans, som bas för en hållbar ekonomisk och social utveckling. I vårt nätverk, som bildades 1995, handlar det ändå inte om att sätta en ribba där bara några få platsar. För oss är det viktigaste att man har en bred politisk förankring i besluten att röra sig i rätt riktning, det vill säga mot en ökad hållbarhet. Man ska också vara beredd att dela med sig av»för att utvecklas behöver även kommunerna förebilder... egna erfarenheter och exempel. När vi ser det uthålliga arbete som pågår ute i våra medlemskommuner, alla med skiftande politisk majoritet, stora såväl som små och med en geografisk spridning från Övertorneå i norr till Ystad i söder, så är det bilden av mångfald, kompetens och kraft som växer fram. Här finns eldsjälar bland politiker och tjänstemän som går i bräschen för förnyelsebar energi, effektiviseringar, klimatanpassning, klimatsmart teknik, hållbart entreprenörskap, vattenskydd, miljöpedagogik, kollektivtrafik och biologisk mångfald men också för en vass upphandlingspolitik och en social hållbarhet, för att bara nämna några exempel. i många länder anses Sverige vara världsledande på miljöområdet, det är därför naturligt att vårt nätverk får många förfrågningar och inbjudningar från kommuner, organisationer, myndigheter och universitet i snart sagt alla världsdelar. Man vill veta hur vi lyckats med vårt lokala miljö- och hållbarhetsarbete i Sverige, boka studiebesök och inbjuda till konferenser och samarbete. Vi har varit i Japan, Kenya, USA och Europa för att inspirera och utbilda och just nu är Latinamerika högaktuellt där ett kommunnätverk i Chile bygger upp ett hållbarhetsarbete med svensk förebild. Ekokommuner ska vara framgångskommuner och ligga i framkant i miljöarbetet. Men inte bara det. Vi ska, genom att dela erfarenheter, sprida fruktbara exempel och fortbilda oss, flytta fram positionerna för det lokala och regionala miljöarbetet. Vi ska också stödja och inspirera en global utveckling för en gemensam och hållbar framtid. 04 Snabb internetuppkoppling kommunala mål Kommunerna outsourcar ekonomiprocesser 06 Universitet breddar ortens nätverk 08 Ambitiös stadsplanering två moderna projekt 10 Storexpansion formar framtidens städer 12 Profilintervjun Håkan Sörman 14 Norra Länken Europas experter flockas 16 Kommunalt självstyre om eget inflytande 18 Högrankade Upplans Väsby bra företagsklimat 20 Effektivisering av lokaltrafik med tydliga resultat 22 Topprankade kommuner så jobbar de framgångsrika kommuner Projektledare: Erik Uggla, Produktionsledare: Daniel Sivertsson, Affärsutvecklare: Marcus Carloni, Text: Erik Trulsson, Anders Edström Frejman, Anders Wallin Omslagsbild: SKL Grafisk formgivning: Sundin Reklamstudio AB Layout och repro: Sara Wikström Distribution: Dagens Industri, december 2011 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter och MittMediaPrint, Örnsköldsvik. Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, Stockholm Tel Detta är Smart Media Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grundläggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för företagets produkter och tjänster. Följ oss: FRAMTIDENS JOBBPENDLING Enklare vardagsresande MED NyA dubbeldäckare i turistklass, AC och gratis internet ombord förvandlar vi restid till jobbtid. VI ökar RESANDET med kollektivtrafiken i ett nära partnerskap med kommuner och länstrafikbolag. Gå in på nobina.se för att läsa mer. VI ÄR LANDETS LEDANDE BUSSFöRETAG. NÄSTAN VAR TREDJE BUSSRESA I LANDET SkER MED OSS.

3 SAN D BERG TRYGG FIBERTIPS #1 TILL SVERIGES KOMMUNER Använd kommunens pengar till andra saker än fibernät. Nu fi breras Sverige! Hur förser ni era kommuninvånare med snabbare och modernare bredbandsanslutningar? Ett litet tips: låter ni Skanova bygga ert fi bernät kan ni satsa era pengar på andra saker. Vi fi nansierar hela nätbyggnationen. Vi står också för drift och underhåll av nätet. Dessutom säkerställer vi att ni får ett öppet nät där alla teleoperatörer är välkomna att sälja sina tjänster till kommunens invånare. Vi vill helt enkelt att så många som möjligt ska ha tillgång till framtidens infrastruktur även i er kommun. Fler fibertips hittar du på skanova.se Sveriges största öppna nät

4 4 möjligheter FIBERNÄT» Regeringen har satt upp en vision om att 90 procent av alla hushåll och företag i landet ska ha bredband senast år Olle Persson Det mest omfattanade arbetet som kvarstår är att förse byar på landsbygden med riktigt fiberbredband. Det snabba bandet breder ut sig i kommunerna 90 procent av Sveriges hushåll och företag ska ha 100 megabit bredband ur väggen innan utgången av år Kommunerna satsar men vem betalar? text erik trulsson I hela landet byggs det för att allt fler svenska hem ska få tillgång till en riktigt snabb internetuppkoppling. En utbyggnad av bredbandet anses vara vitalt för att få tillväxt över hela landet. Det mest omfattande arbetet som kvarstår är att förse byar på landsbygden med riktigt fiberbredband. Staten tillhandahåller kommunerna med resurser i form av bidrag för att bygga ut bredbandstillgången. I höstens budget har en halv miljard kronor öronmärkts för att bygga ut bredbandet under de kommande tre åren. Framför allt ska pengarna användas för att bygga ut bredbandsnätet på landsbygden. Regeringen har satt upp en vision om att 90 procent av alla hushåll och företag i landet ska ha bredband senast år Med snabbt bredband menas i det här fallet en uppkoppling på minst 100 megabit per sekund. Åsa Torstensson, infrastrukturminister, har också satt upp ett delmål på att 40 procent av de svenska hushållen och företagen ska ha snabbt bredband redan miljoner kronor kommer att användas för att finansiera utbyggnaden av det så kallade Landsbygdsprogrammet. Pengarna är inte avsatta för någon speciell bredbandstyp utan är teknikneutrala, men enligt Sveriges Kommuner och Landstings riktlinjer så måste den valda tekniken vara framtidssäker. vidare är 120 miljoner kronor avsatta till kanaliseringsstöd. Dessa pengar ska främst användas för att främja nedgrävning av tomrör i sambad med exempelvis grävarbete för elledningsdragning. På så vis rustar man för en framtida bredbandsutbyggning på ett kostnadseffektivt vis. Liksom vid Norra Länken-bygget är den dyraste posten vid bredbandsbygge att flytta landmassor. Så om detta arbete kan samköras är mycket vunnet.»det är viktigt att ha en lokal bredbandsstrategi och ta ansvar så att man når målet som regeringen har satt upp för Christer Lennestam Bengt Larsson på Länssamverkan Bredband berättar att de har ansökt om 600 miljoner kronor per år i en femårsperiod, alltså totalt tre miljarder kronor. Han menar på att det inte bara handlar om att bygga ut fibernätet i byarna, utan att det också måste dras fiberkablar fram till byn vilket drar stora kostnader. Skånet har i uppdrag att arbeta för att Skånes hushåll och näringsliv får tillgång till bredband så att länet blir så attraktivt som möjligt. Projektet kallas BAS, Bredband för Alla i Skåne, där visionen är att de snabba informationskablarna ska leta sig fram till vartenda hushåll på hela den skånska landsbygden. Christer Lennestam, vd för Skånet, berättar att kommuner sällan har prioriterat bredbandsfrågor. Det är viktigt att ha en lokal bredbandsstrategi och ta ansvar så att man når målet som regeringen har satt upp för 2020, säger Christer. En annan fråga som Christer poängterar är vikten av att ha öppna nät för att främja konkurrensen på marknaden för operatörer. Kommunerna måste därför avsätta resurser för att aktivt arbeta med bredbandsutbyggnad för att inte hamna på efterkälken. Det räcker inte med att ha en strategiplan på sin hemsida, man måste följa upp den också, säger Christer. Ett sätt att få fiberbredband i kommunen utan att betala det själv är att låta en infrastrukturleverantör bygga bredbandet med egen finansiering. Vad som är viktigt att tänka på då är att detta fibernät bör vara öppet för konkurrens. Alltså att alla operatörer ska ges lika möjligheter att hyra in sig på nätet så att kommunens invånare erbjuds ett brett och konkurrenspressat utbud av bredbandsleverantörer. Källor: idg.se, Sveriges Radio, Veckans Affärer, Skanova. Smart fakta Kommunernas största utmaning är att bygga ut fibernät till avlägsna byar och hushåll för att uppnå regeringens mål om att 90 procent av Sveriges hushåll och företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit bredband senast år Hur mycket betalar jag i kommunalskatt? Vad kostar vården? Hur nöjda är de äldre med hemtjänsten? Hur många elever i årskurs 9 är behöriga till gymnasiet? Har det blivit fler lärare i skolan? Vad kostar äldreomsorgen? Kolada Kommun- och landstingsdatabasen Klokt, modernt och flexibelt. Typiskt Flexator. Kolada är en lättanvänd databas på internet med aktuella nyckeltal för kommuner och landsting. Kolada är tillgänglig för alla, lättanvänd och helt kostnadsfri. I Kolada kan du följa kommunernas och landstingens verksamheter från år till år. Med ett stort urval av nyckeltal får du underlag för analyser och jämförelser. Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende. Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler. Fler fördelar med typhus finns på

5 5 outsourcing fokus Outsourcing ofta billigare än egna system Förutsättningarna för hur man arbetar med ekonomiprocesser ändras otroligt snabbt och datoriseringen äter upp arbetsplatser som en Pac Man. text erik trulsson Den traditionella ekonomiavdelningen kommer inte att finnas kvar i samma utförande som den har funnits fram till i dag. Arbetsplatser som hänger löst är de som sysselsätter sig med löpande kontohändelser. Dagens system gör ett noggrannare jobb mycket snabbare till en lägre kostnad. I dag är det enkelt och fördelaktigt att köpa in tjänster i stället för att investera i egna system och bygga upp egna ekonomiavdelningar. De företag som inte har ekonomi som kärverksamhet kan spara stora pengar på att lägga ut ekonomitjänsterna på externa aktörer. stora företag går även in i partnerskap kallade BPO, Business Process Outsourcing, där leverantören styr processerna över hur ekonomihanteringen ska se ut, eftersom det är denne som har mest kunskap om att göra den effektiv. SAS och Astra Zeneca har exempelvis lagt ut stora delar av sin ekonomiadministration på en leverantör som sköter arbetet från Indien. Med outsourcad ekonomihantering är det enkelt att hyra in de tjänsterna du har behov av för tillfället. Traditionellt så har man ofta behövt köpa licenser på system med tillhörande support, vilket kan vara ett kostsamt arbetssätt. Många betalar fullt pris för system som man bara använder en bråkdel av. Licenssystemen har inte heller någon skalbarhet neråt, utan snarare uppåt. Men att byta arbetssätt och outsourca ekonomihanteringen kan också medföra en del initiala kostnader. Ett byte sker därför förslagsvis när man överväger att byta ut eller ändra befintligt ekonomisystem. Genom att outsourca valda delar av administrationen så kan en del kostnader styras om till att bli rörliga samtidigt som man får tillgång till nödvändiga system som molntjänster. Man betalar alltså bara för de tjänster som faktiskt utförs och bara för de eventuella systemtjänster man behöver. Så när transaktionsvolymerna minskar, minskar kostnaderna med dem. Genom outsourcing behöver en kommun inte investera i egna system utan hela tjänsten kan läggas över på leverantören. Den information som är intressant för kommunen får man tillgång till på ett enkelt och logiskt sett. De företag som levererar tjänsterna har ofta påkostade system eftersom de har flera uppdragsgivare och kan få lönsamhet i investeringarna. Några kommuner har valt att gå ihop i så kallad share service eller gemensam service, där flera kommuner arbetar gemensamt med utvalda delar av administrativa och operativa kommunala tjänster. Genom att upphandla om kommunernas ekonomiarbete skulle man kunna hitta den bästa och mest kostnadseffektiva tjänsten. Utmaningen»Utmaningen är ofta att kommunerna är konservativa och vill äga och ha kontroll över alla delar av arbetet. Thomas Persson Bo Friberg anser att outsourcingmöjligheter är särskilt bra att se över under lågkonjunktur. är ofta att kommunerna är konservativa och vill äga och ha kontroll över alla delar av arbetet. Det som borde vara intressant är informationen i sig och inte hanteringen av den. Risken finns att man tror att kontroll är att ha allting i pärmar i kommunhuset när det borde handla om snabb tillgång till förädlad ekonomisk information direkt på skärmen, berättar Thomas Persson på Mirror Accounting. Storstockholms brandförsvar är en organisation bestående av tio kommuner som har gått ihop och upphandlat ekonomitjänst i stället för att skaffa egna system. På så vis får de tillgång till de modernaste systemen, men till en lägre och rörlig kostnad. posten är en annan aktör som har valt outsourcing av sin ekonomihantering, vilket har lett till stora besparingar. Vi är mycket nöjda med resultatet. Jag tror att det särskilt i en lågkonjunktur är bra att se över om man kan outsourca funktioner som inte är kärnverksamhet, som ett led i att sänka kostnaderna, säger Bo Friberg, före detta CFO på PostNord AB. Posten outsourcade sin ekonomihantering till en underleverantör som även tog över de ekonomianställda. Leverantören kunde garantera en konstant löpande prissänkning på redovisningsarbetet under outsourcingtiden. På så sätt hade Posten siffror svart på vitt vad besparingen skulle komma att bli de kommande åren. Eftersom kontrakten innefattade kostnadssänkningen var det upp till leverantören att arbeta med effektiviseringen. Det största arbetet låg bland processutveckling och standardiseringar. Arbetet som de 140 postanställda utförde görs i dag av färre än 90 anställda hos leverantören. Var fjärde kommun outsourcar 27 procent av Sveriges kommuner outsourcar i dag någon del av administrationen enligt företaget Vismas undersökning. Enligt företagets vd, Magnus Hedlund, kan det vara den pågående lågkonjunkturen som påverkar kommunerna som genom outsourcing enklare kan dimensionera verksamheten efter behoven. Runt fyra av tio av de kommuner som outsourcar i dag bedömer att behovet kommer att öka under de kommande tolv månaderna. Även de kommuner som inte outsourcar i dagsläget tror att det kommer att finnas ett behov av det under det närmsta året. Enligt undersökningen är den vanligaste orsaken till kommunernas outsourcing att de vill minska på kostnaderna. Den näst vanligaste orsaken är att kommunerna saknar rätt kompetens internt. Bland de kommuner som inte outsourcar i dag svarar 27 procent att den största anledningen är att man vill ha kontroll över hela verksamheten. 14 procent av kommunerna svarar att de aldrig har funderat över möjligheten att ta in extern hjälp. Den vanligaste tjänsten att outsourca är it-verksamhet. Av de kommuner som använder sig av extern hjälp är det 46 procent som outsourcar it-verksamhet. Tre av tio kommuner, 31 procent, svarar i undersökningen att de har outsourcat rekrytering och nästa lika många, 27 procent, lönehantering. VARBERG, SEMESTER FÖR EN DEL - VARDAG FÖR ANDRA Varberg är en inspirerande kommun att besöka, bo och verka i. Vi växer och utvecklas och skapar ständigt nya mötesplatser, kreativa miljöer och spännande verksamheter. Hela tiden med människan i fokus. Kontakta oss så berättar vi mer om hur du etablerar dig här. MARKNAD VARBERG AB VARBERGS KOMMUN

6 6 fokus lärosäten European Spallation Source (ESS) är ett flervetenskapligt forskningscentrum baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla. Vi är oerhört privilegierade med vårt läge mellan Malmö och Helsingborg och närheten till kontinenten, säger Per Persson. Universitet skapar en positiv spiral Lärosäten bidrar till att skapa en positiv trend runt den ort där de ligger. De skapar ett kontinuerligt inflöde av unga människor och utländska studenter, vilka bidrar till att skapa nätverk med orten. text anders edström frejman foto ess & Kristoffer lindblad Universitet och högskolor är mycket betydelsefulla för den ort och kommun där de är belägna. Det är vanligt att kluster av avknoppningsföretag och andra företag söker sig till företagsbyar eller teknikparker, ofta i geografisk närhet till ett campus. Aurorum i Luleå, Teknikhöjden nära KTH och Stockholms universitet, Mjärdevi i Linköping, NOVUM Forskningspark vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Uminova i Umeå är bara några exempel. Ideon Science Park i kombination med Lunds universitet och Ekonomihögskolan är oerhört betydelsefulla för vår kommun, säger Per Persson, näringslivschef i Lunds kommun. Ideon grundades 1983 och var då Sveriges första forskningsby och inrymmer i dag flera hundra företag inom bland annat Cleantech och it. Det var ett medvetet strategiskt beslut att placera Ideon nära campus. Stora strukturomvandlingar hade slagit hårt mot Skåne och drev på satsningen. inom ramen för Ideon har det skapats ett antal inkubationsföretag för att hjälpa individer och mindre företag med idéer och uppfinningar att lyckas. Nytt är att vi även skapat en inkubator för kultur i Ideon mitt bland övriga företag. Vår tanke är att kreativa individer ska kunna kommersialisera sina idéer inom kulturområdet i stället för att vara beroende av kulturbidrag av olika slag.»vi har integrerat en kulturinkubator med en klassisk teknikpark. Per Persson Det ligger i sakens natur att lärosäten kontinuerligt drar till sig nya, oftast unga individer. Det bidrar till att skapa ett positivt inflöde av invånare till orten, menar Per Persson. En tätort med högskola eller universitet gör orten attraktiv för företag, eftersom möjligheten till att hitta utbildad arbetskraft lokalt på orten ökar. Lunds kommun med sina invånare är troligen en av Sveriges mest utpräglade studentstäder med sina cirka heltidsstudenter. Vi är oerhört privilegierade med vårt läge mellan Malmö och Helsingborg och närheten till kontinenten via Öresundsförbindelsen, goda kommunikationer och de stora projekt som är på gång. Han syftar främst på den nya nationella anläggningen Max IV för acceleratorfysik, forskning där man använder synkrotronstrålning och kärnfysik som använder energirika elektroner. Men också det flervetenskapliga europeiska forskningscentrumet i jätteformat, ESS, som beräknas stå fullt utbyggt med max iv och EES tror Per Persson på en minst lika spännande smältdegel av spännande korsbefruktning mellan företag och hjärnor som man sett i Ideon, där man sett produkter som bläckstråleskrivare, mobiler och turbuhalers tas fram. Nyckeln är att allt legat och fortfarande ligger koncentrerat inom ett fåtal kilometer. En delegation från Stanford i USA var imponerade av att allt låg så oerhört koncentrerat och det i en så förhållandevis liten stad. Minst lika intressant är de kringtjänster och servicenäringar som kommer att behövas. Några som vi märkt håller sig tidigt framme och söker tillstånd är företagare som driver restauranger och snabbmatsställen. De inser potentialen i det kommande området, säger han. I angränsande kommuner som till exempel Eslöv och Sjöbo tror man att man kommer att få ta del av expansionen. Vi märker redan att företag som inte måste ha centrala lägen i Lund etablerar sig i utkanten av angränsande kommuner och får på så sätt tillgång till mark och lokaler till en lägre kostnad, avslutar Per Persson. Smart fakta ESS byggs sedan 2010 i Lund med Max IV, universitetet och Ideon som grannar. Det är ett fristående samarbete mellan intresserade länder som bygger, äger och driver anläggningen. Vi sätter trygghet i system Att arbeta med omsorg av äldre är ett stort ansvar. För att arbetet skall kunna utföras på ett säkert och effektivt sätt, för både brukare och personal, är det viktigt att utrustningen är lätt att använda och förstå. Med modern IT- teknologi och med prioritering på användarvänlighet, säkerhet och flexibilitet, presenterar Tunstall flera nya trygghetssystem med många nya funktioner och stor kapacitet.

7 2011 Väsbyborna är i allra högsta grad delaktiga i kommunens framtida utveckling. Vi genomför dialogmöten om allt ifrån skolresultat, trygghet och trafikfrågor till stadsbyggnad I augusti öppnade Messingen, ett centrum för kunskap och kultur. Här ligger bland annat Väsby Nya Gymnasium, en av Sveriges modernaste gymnasieskolor. CONTACTOR VÄSBY STAD VI BYGGER ETT HÅLLBART SAMHÄLLE TILLSAMMANS Upplands Väsby är en av de snabbast växande kommunerna i Sverige. Vi är den första kommunen i Sverige som har miljöcertifierat hela vår kommunkoncern och hållbarhetstanken genomsyrar all verksamhet. Genom mångfald och valfrihet skapar vi ett samhälle där våra invånare själva påverkar utbudet av våra välfärdstjänster. I mötet mellan stad, skog och vatten skapar vi en spännande plats där färgstarka människor möts.

8 8 möjligheter stadsplanering»tågresandet har ökat explosionsartat i Skåne. Johan Brantmark I det stora stadsbyggnadsprojektet i Jönköping ska tidigare industriområden bebyggas med bostäder, skolor och företag runt hela Munksjön. Långsiktighet i moderna projekt När kommuner planerar och utvecklar sina huvudtätorter slår man många flugor i en smäll. Här beskrivs två spännande projekt i Helsingborg och Jönköping. text anders edström frejman foto jönköpings och helsingborgs kommun I den moderna stadsplaneringen väger man i dag definitivt in fler aspekter än man gjorde tidigare. Man har lärt sig av misstagen vid miljonprogrammen under och 1970-talet då enorma mängder bostäder producerades. Dagens projekt har en lång projekthorisont på 20 till 30 år eller mer. Detta kommer av att de ofta är komplexa till sin natur och ofta mycket kostsamma. Ett exempel på ett ambitiöst projekt är H+ i Helsingborg som ligger mitt i det snabbt expanderande området i nordvästra Skåne, i nära anslutning sjövägen till Danmark och Öresundsförbindelsen. Vi vill stärka den del av Helsingborg som vi lokalt kort och gott kallar Söder. Den är i dag mer mångkulturell och socialt utsatt än de norra delarna av staden, förklarar Johan Brantmark, projektledare för framdriften av projektet H+. Johan ansvarar för att få med stadens samtliga förvaltningar i projektet tillsammans med entreprenörerna. Genom att återanvända före detta industrimark i ett stationsnära läge kan Helsingborg genom H+ växa och förtätas för att skapa en sammanhållen och attraktiv stad. Genom att öka tillgängligheten mot sundet och andra delar av staden ska H+ också leda till att förbättra den sociala, kulturella och fysiska miljön för människorna i de södra delarna. Med H+ skapas flera nya stadsdelar i Helsingborg med bostäder, kontorslokaler, service och mötesplatser. Förutsättningen för att projektet i Helsingborg ska fungera är att problemet med järnvägen och motorvägen löses. Västkustbanan och Malmöleden, söder om Helsingborgs centralstation, utgör i dag en fysisk barriär som skiljer stadsdelen Söder från H+ området där bland annat Campus Helsingborg finns. Den långsiktiga planeringen är att sänka ner järnvägen i en tunnel och smalna av Malmöleden till en stadsgata med flera kopplingar mellan Söder och H+ området. Detta möjliggör byggnation för att ytterligare binda samman områdena, säger Agneta Hammer, stadsbyggnadsdirektör i Helsingborg. Staden har tillsammans med Trafikverket tecknat ett avtal för genomförandet av det som kallas Södertunneln. Ursprungstanken har varit att Trafikverket ska bygga tunneln och staden ska stå för merparten av finansieringen, men nu är den tunneln skjuten på framtiden. En anledning är förstås finansieringen som behöver utredas ytterligare. Vidare inväntas även den statliga utredningen om en tunnel för tåg under sundet mellan Helsingborg och danska Helsingör, som väntas offentliggöras inom kort. Vinsten med förbindelsen är en fem mil kortare resväg mot kontinenten tack vare att man slipper runda Köpenhamn. Med ytterligare en fast förbindelse över sundet ökar tillgängligheten till bland annat Köpenhamn och Kastrup. Det ökar samtidigt möjligheterna för ytterligare utveckling i norra Öresundsregionen, säger Johan Brantmark. Grundtanken bakom tågtunneln genom Helsingborg är inte helt olik Citytunneln i Malmö där man uppför en helt ny stor stadsdel vid ett nytt stationsområde där tiotusentals invånare har gångavstånd till spårbunden trafik. På samma sätt ökar vi tillgängligheten till Helsingborgs centralstation för boende på Söder men också för studenterna på Campus Helsingborg genom nya uppgångar i södra centrala Helsingborg, säger Agneta Hammer. helsingborg är en del av en region som expanderar. Projekt som detta är angeläget. Befolkningstillväxten är en till två procent per år i nordvästra Skåne. Tågresandet har ökat explosionsartat, man förlänger tåg och perronger över hela Skåne och Helsingborgs centralstation har blivit för trång, säger Johan Brantmark. Även om tunneln tillfälligt är skjuten på framtiden så fortskrider projektet med att projektera de södra delarna av staden. Nu möjliggörs i stället en tidigare utveckling av området runt Bredgatan, där Campus Helsingborg ligger, och Oceanhamnen vid kanten av Öresund. En planering som tar stor hänsyn till hållbarhet. När det till exempel gäller hållbarhetsområdet har vi samlat energi, VA- och avfallsbolagen för att få fram synergier. Till exempel att samprojektera och dimensionera infrastrukturen under jord i form av rör på ett smart sätt som vi inte växer ur, säger Agneta Hammer. Ett av de största stadsbyggnadsprojekten i Sverige pågår i Jönköping. Här är några av utmaningarna att skapa en stadskärna som även innehåller två mindre sjöar; Munksjön och Rocksjön. I ramprogrammet lägger vi nu fast inriktningen om hur vi ska förändra de industriområden som ligger runt Munksjöns södra del till stadskvarter med bostäder, skolor, företag, kultur- och fritidsaktiviteter levande, spännande och dynamiska stadsdelar. Eftersom området är så stort så kommer det ta lång tid innan Jönköping är stad runt hela Munksjön. De första kvarteren börjar byggas inom några år, säger Josephine Nellerup, stadsbyggnadsstrateg på Jönköpings kommun. Då kommer bland annat södra delarna av Munksjö fabriksområde och området mellan Kämpevägen och Munksjön att förändras. Här blir det möjligt att bygga både bostäder, kontor och butiker. Förskolor, skolor, och annan offentlig service kommer också att behövas. Tanken med innehållet i de olika stadsdelarna som nu växer fram kring Munksjön är att stärka Jönköping som stad. Om några år kan vi sola i den stora parken på Munksjö fabriksområde, promenera på kajen och ta en fika i en av de gamla fabriksbyggnaderna. Eller promenera vidare till Skeppsbrokajen och där stanna till vid Piren, ta ett dopp i bassängen eller kanske spela volleyboll en stund för att sedan sträcka ut sig på en picknickfilt i den stora aktivitetsparken vid Munksjöns södra strand, avslutar Josephine Nellerup. Sambruk-annons i tidningen Framgångsrika Kommuner, DI-bilaga den 7 dec 2011 Oskarshamnsmodellen en framgångsrik industrikommun Oskarshamn med sina invånare är en stark motor i regionen. Industrin i kommunen genererar ett förädlingsvärde på sju miljarder kronor årligen och varje dag pendlar tusentals personer in från grannkommunerna för att arbeta. Stora koncerner har verksamhet i området, såsom Scania, OKG (kärnkraftverket), SAFT (batteritillverkning), ABB (tillverkning av isolationsmaterial för högspänning) och SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB). I Oskarshamn finns även en världsunik forskningsanläggni ng,äspölaboratoriet, som ägs av SKB och är världens största berglaboratorium. Tillsammans med de stora industrierna har kommunen genom Nova, en samverkansplattform mellan universitet, näringsliv och kommun, bildat en inkubator som bidrar till att stärka småföretagsamheten genom avknoppningar. En del av de nya företagen är redan inne i en expansionsfas. Ett exempel på ett framgångsrikt samarbete är de samverkansavtal som Oskarshamns kommun tecknat. Bland annat har kommunen tecknat ett mervärdesavtal med Östhammars kommuner, SKB, E.ON och Vattenfall, där kraftindustrin bidrar med värden för 1,5 till 2 miljarder kronor i kommunerna för att skapa gemensamma utvecklingsinsatser. Av dessa får Oskarshamns kommun 75 procent. I Oskarshamn finns förutsättningar som är ovanliga för små kommuner. Sambruks mission är att genom kommunal samverkan aktivt arbeta med att utveckla esamhället! Vi delar alla samma utmaning bästa möjliga service till invånarna, kombinerat med ett effektivt användande av resurser. Välkommen som medlem i Sambruk Fler klarar mer!

9 Har du en idé men saknar finansiering? Sverige behöver fler djärva idéer och fler framgångsrika företag. Inom alla branscher. Från tjänsteföretag till snabbväxande högteknologiföretag. Men för att starta och driva ett företag behövs det mer än en bra affärsidé. Det behövs också kapital och i många fall även stöd från erfarna rådgivare. Och det är här vi på Almi Företagspartner kommer in i bilden. Vi kan ta risker andra finansiärer inte har möjlighet att ta. Och vi har rådgivare med stor erfarenhet. Låt inte din vision fastna som en vacker tanke bland alla andra. Kontakta oss på Almi, almi.se/stockholmsormland. Ökat fokus på kundservice och ökad kostnadseffektivitet Med hjälp av tillgänglig och strukturerad information Inom offentlig sektor har uppmärksamheten ökat på myndighetsutövning, kostnadseffektivitet, service och tillgänglighet de senaste åren. Detta har medfört ett växande behov av att förenkla och effektivisera det interna arbetet, samtidigt som delar av verksamheten knoppats av. Strävan efter förändring och optimering har bidragit till ökande krav på förändring, integration och optimering av processer. Nya krav ställs på system och IT-området vad gäller kapacitet att strukturera, digitalisera och tillgängliggöra information. Flera mindre verksamheter har etablerat nya samarbetsformer för att minska sina administrativa kostnader. Den kanske största satsningen inom offentlig verksamhet under senare år är relaterad till utvecklingen av e-förvaltning. Genom etableringen av e-tjänster har tillgängligheten och servicenivån för medborgare och företag ökat väsentligt. Deloitte har de senaste åren stöttat flertalet myndigheter, kommuner och landsting i förändring genom att etablera nya samarbetsformer för ökad medborgarservice och ökad kostnadseffektivitet. Några exempel är etablering av nya e-tjänster, kontaktcenter, införande av gemensamt dokument- och ärendehanteringssystem och ständiga förbättringar av process och organisation med hjälp av LEAN. 1 Fördelarna som uppnåtts genom nyttjande av ledande systemstöd samt förändrade informationshantering och arbetsprocesser är många. Nedan nämns några: Förbättrad service och effektivitet Ökad produktivitet Integrerat och tvärfunktionellt samarbete Snabbare utveckling och ökad flexibilitet Minskade driftskostnader och enhetlig plattform för IT Förbättrad säkerhet Transparens av information mellan intressenter Fånga och registrera fråga/ansökan/anmälan Informationshantering/gallring Kund, anhörig, myndighet, företag, organisation 4 Statistik- och verksamhetsuppföljning, optimering och analys Dokument- och ärendehantering Hantering av partners, sammarbetsorg och utförare Ekonomi/avgifter/ ersättning/ fakturering Dagbok, journal interaktionslogg För mer information och kontakt 9 Verksamhetsarkitektur Kim Hallenheim Partner Tel: Ärende, beredning, utredning och beslut Hantering av överklagan 3 Verkställighet, planering, genomförande och verksamhetsstyrning

10 10 trender hållbart byggande Kommuner i livsfrämjande storexpansion Många projekt är igång för att forma framtidens svenska städer. Fokus ligger på att få plats med fler boende, samtidigt som projekten ska främja hälsa och miljö för invånarna. text erik trulsson Stora delar av Stockholm står under förändring. Tullarna flyttar ogärna på sig och efterfrågan på innerstadsboende sätter press på att stadsytan nyttjas friskt. Staden kommer att växa med invånare till Räknas Mälardalen in kommer befolkningsökningen upp i en halv miljon. En grundplåt till den framgångsrikt växande staden är utbildning. Därmed finns stora planer för Albano, området mellan Roslagstull och Universitetet som innefattar kvadratmeter universitets- och högskolelokaler, varav en tredjedel ska vigas åt bostäder för studenter och forskare. Det ger 800 nya lägenheter. även mitt i Stockholm ska det främjas för utbildning. Tidigare Norra Stationsområdet ska byggas och utvecklas fram till 2025 med fokus på världsledande forskning och högspecialiserad vård. Området ska bli främst i världen inom så kallad life science, ett samlingsbegrepp för vetenskaper som syftar till att förbättra liv och hälsa. Hagastaden som området redan heter förbinder Stockholms centrala delar med Solna. Ett av innerstadens viktigaste byggen är Slussen. Efter 75 års trofast tjänst ska området rivas upp och anpassas till det ökade trycket från stockholmare i farten. Men inte bara lokaltrafiken ska effektiviseras utan en stor park med utsikt över slussutloppet och Skeppsholmen kommer att byggas. Överlag kommer det att ges mer plats åt kollektivtrafik, gående och cyklister samtidigt som nya byggnader kommer att rama in området. Byggstart men det största projektet i Stockholm är Norra Djurgårdsstaden. En miljöstadsdel som är ett av Europas mest omfattande stadsutvecklingsområden nya bostäder och nya arbetsplatser kommer att tillföras Stockholms innerstad innan år Norra Djurgårdsstaden ska bli ett föredöme för hållbart stadsdelsbygge. Målsättningen är att vara en av världens första klimatpositiva stadsdelar. Allt ifrån energimässigt självförsörjande hus till eldrivna transporter och grönskande utomhusmiljö ingår i den lagda planen. Husen kommer att vara av typen passivhus och plushus som bland annat har vindkraftverk och solceller samt slutna kretslopp för vatten, avfall och energi. Husen beräknas dessutom stundtals generera överskottsel som kan lagras eller säljas över smarta elnät. Hushållsavfallet ska återvinnas för att framställa biogas som ska driva den del av områdets transporter som inte är eldrivna. Avloppsvattnet från husen ska användas för att utvinna näringsämnen till gödsel för jordbruksmarken. Att bygga ett hållbart energisystem är»den hållbara livsstilen måste leda till hög livskvalitet. Stockholm Stad Målsättningen för Norra Djurgårdsstaden är att vara en av världens första klimatpositiva stadsdelar. vitalt i utvecklingen av en klimatpositiv stadsdel. För att lyckas med målet om att stadsdelen ska vara helt fossilbränslefri och ha en mycket låg energianvändning ska en energihierarki tillämpas där energin används efter sin kvalitet. Det vill säga att el inte används för uppvärmning utan endast där det behövs just el. Alla system, installationer och produkter ska vara dokumenterat energisnåla. Även den el som används under byggskedet ska vara miljömärkt och klimatneutral. en annan av de viktigaste hörnpelarna är de boendes levnadsmönster. Området ska byggas för att göra det lätt för de boende att göra rätt. Men till syvende och sist är det upp till varje individ att leva klimatsmart. För att den hållbara livsstilen ska uppfattas som attraktiv måste den leda till en hög livskvalitet. I Linköping har man valt att engagera de boende redan innan de har flyttat in. Det är samhällsbyggnadsprojektet LinköpingsBo2016 som för en nära dialog med linköpingsborna om hur den nya stadsdelen ska planeras och gestaltas. Genom intervjuer på stan, fokusgrupper och en delaktighetswebb ska medborgarnas synpunkter samlas in och målsättningen är att de ska ge effekt så fort som möjligt redan nästa år. Smart fakta Mer än 50 procent av jordens befolkning bor i dag i städer. Till år 2030 förväntas andelen stadsbor i världen öka till 60 procent. Byggnaderna står i dag för cirka 40 procent av energianvändningen i Sverige. Källor: stockholm.se, linkopingsbo2016.se Bättre boende åt folket Prisutvecklingen på bostadsmarknaden har varit skoningslös i modern tid. Den som har hängt med i denna med ett pampigt hus eller en lägenhet på bra läge kan i dag röra sig på bostadsmarknaden med höga värden men låga belåningar. Men för den som börjar med tomma händer och vill skaffa sig ett bättre boende krävs det oftast en lottovinst eller en bra bonus med fallskärmsavtal. För många av dem med, för samhället vitala yrken såsom brandman, sjuksköterska, polis eller lärarinna, kan det vara svårt att köpa sig ett fint boende inom rimligt avstånd till arbetet. Skanska och Ikea slog sina huvuden ihop och skapade 1996 Boklok, ett bostadskoncept som börjar med att identifiera vad de tilltänkta boende har råd att betala för sitt boende, och skapar det bästa möjliga av situationen därefter. Tillsammans med kommunen lokaliseras lämpliga markområden där svenskbyggda trämoduler monteras till volymhus i små villaliknande områden för normalt 24 till 32 lägenheter. På så sätt ska även en ensamstående mamma ha råd med ett schysst boende. Boklok bygger just nu hus med tvåor, treor och fyror i olika bostadsprojekt över hela landet. Det finns även lite större hus med fem rum för den med stor familj. I dag finns total bostäder från Boklok i Sverige. Kvalitetshem i sjönära läge. På Folkhem har vi en enkel affärsidé: Vi bygger bara kvalitetshus av naturliga byggmaterial - hus som människor kan bo och trivas i under lång tid. Dessutom ser vi till att hitta de allra bästa lägena för våra hus. Nu har vi till exempel inte mindre än tre byggprojekt som alla ligger intill vatten: I Ulfsunda Slottspark bor du i kungligt läge vid Ulvsundasjön i Bromma, ett stenkast från city. Här bygger vi öppna och ljusa kvalitetsradhus i storlekar mellan 113 och 129 kvm. Strandparken i Sundbyberg erbjuder exklusiva ekobostäder i 8-våningshus helt byggda i trä. Alla lägenheter är ljusa och påkostade och har terrassliknande balkonger med utsikt mot Bällstaviken. Annedal i Bromma är med sina stora lägenheter familjernas favorit, med barnvänliga gårdar, grönområden och balkonger eller uteplatser mot Bällstaån. På kan du läsa om våra vackra bostäder och göra en intresseanmälan. Strandparken har ett unikt läge på Bällstavikens solsida

11 Framtidens transportnav Nu bygger vi södra Sveriges största logistik- och indu stripark med kombiterminal. Hässleholm Nord. Läget är unikt, vid södra stambanan med fem anslutande tågbanor och snabba för bindelser till sydsveriges viktigaste hamnar, huvudvägar och flygplatser. Här ska gods från järnvägen, sjön och vägen mötas för ett effektivt och smidigt transportflöde. I ett första skede omvandlas 120 hektar mark till ett toppmodernt transportnav. Och ytor finns för vidare expansion. Hässleholm Nord byggs till nytta för såväl människor som företag i södra Skandinavien. Framtidens stora vinnare är miljön. För mer information om Hässleholm Nord: Hässleholms kommun Näringslivsstaben tel Hässleholm nästa. läge för Knivsta Knivsta är en plats att växa på. Här finns gott om utrymme för företag med olika inriktning. Det unika läget i Arlandaregionen, de goda kommunika tio nerna och de attraktiva omgiv ningar na innebär stora fördelar. Vi välkomnar nystart och nyetableringar av företag i kommunen. Vår strävan är att i möjligaste mån underlätta hanteringen, exempelvis i samband med bygglov, för att göra pro cessen så effektiv och smidig som möjligt. Välkommen! Kommunstyrelsens ordförande EtablEra dig i ar! intill E4:an 12 minuter från Arlanda 15 minuter från Uppsala 30 minuter från Stockholm kr per kvm (Exklusive VA-anläggningsavgift) E4 50 E4 /Ar MITT I NÄRHETEN Knivsta företagspark Välkommen att besöka vår webbplats Vi finns även på Objektvision.se Knivsta kommun, telefon vx.

12 12 profilintervju Ranking gör kommuner mer framgångsrika Öppna jämförelser ska resultera i framgångsrika kommuner. SKL:s ranking är ett viktigt kvalitetsmått. Det är ett bra förändringsinstrument, säger vd:n Håkan Sörman. text anders wallin foto skl Med erfarenheten från tiden som stadsdirektör för Södertälje och kommunchef i Täby visste Håkan Sörman vilka detaljer han ville få ut mer av när han 2004 blev vd för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Högst upp på agendan var strävan efter kvalitet. Vi pratar alltid kring vad allt kostar. Men för mig är det inget tecken på kvalitet. Kvalitet är om barnen lär sig något i skolan, om äldre är trygga i äldreomsorg, eller att de sjuka blir friska i vården, säger Håkan Sörman. Ganska omgående inledde SKL ett stort arbete som gick under namnet Öppna Jämförelser. Det innebar att SKL rankade sina medlemmar en metod som inte direkt var populär hos alla i den stora gula fastigheten på Hornsgatan i Stockholm. Eftersom jag precis hade kommit från medlemsledet kunde jag säga jag vet att de vill ha det här. Annars har kommunerna inget att grunda förändringsarbeten på, säger Håkan Sörman. Sju år senare har Håkan Sörman tagit av sig kavajen och sitter lätt tillbakalutad i det stora kontorets ljusa soffa. Hans högra arm vilar uppe på ryggstödet och benen har lagts i kors.»tidigare har vi inte gett lärarna lämpliga instrument som de behöver. Hans rogivande ställning är inte för att det finns lite att göra det handlar mer om att han är nöjd med att SKL:s arbete har gett resultat. Ingen kommun vill ju ligga längst ner på listan. Tack vare det här arbetet ser man att det är väldigt få samband mellan hög kvalitet och hög kostnad. Det handlar mer om vilken typ av ledarskap som finns och hur man jobbar, säger Håkan Sörman. efter den första rapporten om hälso- och sjukvården 2006 har det tagits fram redogörelser om grundskolan, gymnasieskolan, äldreomsorgen och företagsklimatet. Allt formar en ansenlig grund för att skapa olika kvalitetsmått som i längden ska resultera i flera framgångsrika kommuner i Sverige. Vad kommuner gör när de får en sådan här resultatrapport är att de kollar på de som anses vara i en ungefär liknande situation. Om det skiljer sig finns det något som de kan arbeta mer aktivt med. De kan lära sig av dem som är bättre, säger Håkan Sörman. Parallellt med arbetsmetoden Öppna Jämförelser arbetar SKL med flera projekt för att skapa bättre och enklare tillvägagångssätt i kommunens komplexa verksamhet där mycket av dagens beslutfattande handlar om att ransonera. Under 2011 har organisationen till exempel fått flera kommuner att jobba mer aktivt med sociala medier. Det är en utveckling som organisationen ansåg vara naturlig och ytterst viktig i kommunernas dagliga arbete. Vi måste förhålla oss till hur världen ser ut utanför. En stadsdirektör i Nacka sa en gång att många är bekymrade över att barnen i skolan sitter och håller på med sina mobiltelefoner. Egentligen borde bekymret vara att man inte använder mobilerna mer i undervisningen. Det är lite mer så vi måste tänka. Vi måste befinna oss där invånarna befinner sig det gäller att hänga med, säger Håkan Sörman. För en tid sedan påbörjade SKL ett nytt projekt. Riktningen på

13 13 profilintervju När Håkan började som vd på SKL var strävan efter kvalitet högst upp på agendan. En arbetsmetod i denna strävan som SKL jobbar med är "Öppna Jämförelser".»Allt formar en ansenlig grund för att skapa olika kvalitetsmått som i längden ska resultera i flera framgångsrika kommuner i Sverige. arbetet kom till då flera granskningar visat att svenska elever trivs i skolan men att kunskapsinhämtningen inte fungerar som den tidigare har gjort. enligt den senaste PISA-undersökningen, som ur ett internationellt perspektiv tar fram information om utbildningens nuläge och inlärningsresultaten, har resultatet inom matematik dalat rejält under flera års tid. Av den anledningen är programmets målsättning att Sverige ska lämna listans 20:e plats och klättra upp till de tio främsta nationerna när nästa undersökningsresultat presenteras till Tidigare har vi inte gett lärarna lämpliga instrument som de behöver. Nu av vår framlagda rapport kan man säga att väldigt mycket handlar kring ledarskapet. Att man har koll på alla elever redan från början. Att lärarna har samma krav på alla elever. Att alla elever ska med, säger Håkan Sörman. Sedan Håkan Sörman tillträdde som vd för SKL har arbetsgivaroch intresseorganisationens arbete ständigt influerats av tanken att hög kostnad inte behöver betyda hög kvalitet. Sörman nämner ett exempel när det gäller ett framgångsrikt och billigt tillvägagångssätt för att förbättra elevernas kunskaper i matematik. Essunga kommun har lyft något enormt. De har gått från 286:e plats till att vara tvåa. Allt med några medvetna åtgärder som inte kostat en krona mer än vanligt, säger Håkan Sörman. Namn: Håkan Sörman Ålder: 59 år Familj: Gift, två vuxna barn Fritid: Inte så omfattande, men huset på Österlen är min tillflyktsort. Skönlitteratur. Halvbra relation till golf. Typisk arbetsdag: Många möten. Ofta med andra organisationer, till exempel olika departement, intresseorganisationer, fackliga organisationer, branschföreträdare. Medverkar ofta som föreläsare på konferenser och inte minst träffa företrädare för SKL:s medlemmar 290 kommuner och 20 landsting. Kungsbacka Sveriges kvalitetskommun 2011 Kungsbacka kommun har utnämnts till Sveriges Kvalitetskommun 2011, av Sveriges Kommuner och Landsting, Kvalitetsmässan, Swedbank, Kommunal, Saco, TCO och Dagens Samhälle. Det är kommunens framgångsrika utvecklingsarbete som har gett lägre kostnader med bibehållen god kvalitet i verksamheten. Det skriver SKL i ett pressmeddelande. Kommunen belönas framför allt för sitt framgångsrika arbete med att skapa ett tydligt styrsystem med ett bra samspel mellan politiker och tjänstemän, och för sitt effektiviseringsarbete som gett lägre kostnader med bibehållen god kvalitet. Till Sveriges Kvalitetskommun utses den kommun som lyckats bäst med att utveckla demokrati, service, arbetsmiljö och företagsklimat. och Upplands Väsby är Sveriges it-kommun Upplands Väsby har tilldelats utmärkelsen Sveriges itkommun för sitt arbete med att utveckla och förbättra kommunens verksamheter och service med hjälp av it, skriver SKL i ett pressmeddelande. Till Sveriges it-kommun utses den kommun som utifrån sina förutsättningar lyckats bäst med att integrera it i verksamheterna för att få bra service, hög effektivitet och god demokrati. Bakom utmärkelsen står SKL, Kvalitetsmässan, E-delegationen, Microsoft, VINNOVA, Computer Sweden och IT & Telekomföretagen. Det självklara valet av arbetsgivarservice för samhällsnyttiga företag

14 14 fokus ENTREPRENAD Europas experter flockas kring Norra Länken Norra Länken-bygget har upphandlats för entreprenadföretag över hela Europa vilket har kunnat dra nytta av länders olika konjunkturnivåer och har fört fram mycket nya idéer och tekniker till bygget. text erik trulsson foto? Det mesta av arbetet sker bakom skyddade fasader, men vid Roslagstull gapar två stora hål ur berget. Här ska trafiken till Norrmalm ledas ut, alla andra leds vidare under jorden. Ingen som har rört sig igenom Stockholm de senaste åren kan ha missat att Sveriges hittills största vägbyggnadsprojekt pågår i norra delen av staden. Just nu är projektet i sin mest intensiva period och gör av med 2,5 miljarder per år. När jag skrev mitt examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan för ett par år sedan blev det ofta sena nätter i tomma datorsalar. Helt plötsligt brakade det loss med en dånande urkraft som fick fönsterrutorna att skallra och monitorerna att hoppa. Man blev alltid lika överrumplad av vilken kraft de underjordiska sprängningarna skickades hela vägen upp till andra våningen i en av Maskintekniks nyare byggnader. Men i Trafikverkets projektplan för arbetet med Norra Länken är målet att ge minsta möjliga störningar på omgivningen. Anledningen att man sprängde på kvällen och natten under KTH, var för att där inte skedde några föreläsningar just då. Tunnelsprängningarna under Karolinska sjukhuset skedde dagtid, och i konstant samarbete med sjukhusets läkare för att inte störa patienter och operationer mer än nödvändigt. Tunnelbygget för Norra Länken är en synnerligen komplicerad historia och korsar även en del andra underjordiska Stockholmsbyggen. Vid Roslagstull går bygget både över och under tunnelbanans röda linje mot Mörby Centrum. taket i tunneln undertill går så nära tunnelbanans spår att den sista biten precisionssågas ut. Tunnelns profil ligger delvis nära markytan. Sprängningarna sker alltså rakt under källarplanet hos de berörda byggnaderna. Den klaustrofobiske kan alltså lugna sig under tunnelresans gång, det är bara ett par meter upp till gräsmattan ovanför. Att bygga Norra Länken och samtidigt ta hänsyn till att fordon ska passera så smidigt som möjligt har annars varit den största utmaningen enligt arbetets projektchef, Björn Terstad. Det har varit ett detaljerat planeringsarbete att minutiöst lägga om trafiken efter varje del av bygget. Alla flaskhalsar med trafiksignaler och avfartsrampar har trimmats så hårt att trafiken ibland flyter bättre där än innan vägbygget. Hela Norra Länken-bygget är uppdelat i tio stora anläggningsentreprenader som har upphandlats bland»det är klart att man inte kan bygga bort Stockholms trafikproblem med motorvägar under jorden. Björn Terstad 70 procent av bygget är klart i dagsläget. Ett antal konstnärer är kontrakterade för att ljussätta Norra Länken på ett läckert sätt. en mängd olika entreprenadföretag. Eftersom det ofta rör sig om stora pengar så har det varit stor konkurrens och det har kommit in väldigt mycket effektiviseringslösningar och förslag på nya, bättre arbetssätt. Anläggningsentreprenaderna ligger på mellan en halv till en och en halv miljard. I upphandlingen har Trafikverket vänt sig till företag i hela Europa för att få stor konkurrens och därmed finna den bästa leverantören till det bästa priset. Tysklands lågkonjunktur gjorde att många entreprenadföretag därifrån hade kapacitet till att ta sig an stora projekt till bäst priser. De företag som etablerar sig i Sverige har dessutom möjlighet att locka till sig fler jobb som till exempel Citybanan. Ett modernt arbetssätt där Trafikverkat samarbetar med entreprenaderna under arbetets gång har också lett till en hel del förbättring och kostnadseffektivisering. När Norra Länken är klar så utgör den en del i det trafiksystem som kan komma att bli en ringled runt Stockholm, till vilken all trafik i största möjliga mån ska flyttas ut ifrån stadens gator. Men Norra Länken är inte bara ett projekt som ska förbättra trafikflödet, utan det ska även ge en bättre luftkvalitet och minska bullret för dem som bor vid de kritiska områdena i dag. Säkerheten är ett område som har utvecklats enormt inom tunnelbygge i morden tid. De tekniska system som används i Norra Länken är vidareutvecklade från de som sitter i Södra Länken. Trafiken övervakas konstant av en central som kan utföra vissa åtgärder, som att stänga körfält och ramper. Tunnlarna har även ett integrerat släcksystem som aktiveras om det skulle uppstå en brand. Fem frågor till Björn Terstad som är projektchef över Norra Länken-bygget. Hur avvägs sprängningsstyrkan i tunnelarbetet? Vad gäller sprängningarna så är det tydliga vibrationsvärden som inte får överstigas. Vi har utplacerade mätare på i stort sett samtliga byggnader som berörs så att vibrationerna inte överstiger kraven. Vilken är den största utmaningen med bygget? Att bygga i stadsmiljö med trafik och verksamheter och samtidigt störa så lite som möjligt, samt att hålla budgeten. Vad är nyckeln till ett uppnått budgetmål? Genom att upphandla projekten över hela Europa har vi fått in väldigt mycket förslag och nya idéer som vi inte hade fått annars. Vi har dessutom varit så noga med våra förfrågningsunderlag att vi inte har fått in ett enda överklagande i efterhand. När en entreprenad har vunnit en upphandling och konkurrensen är borta är det också väldigt viktigt att inleda ett nära samarbete där det inkommer mycket förbättringsförslag under arbetets fortlöpning. Anläggningsbranschen har en historia med mycket tvister i stora projektarbeten vilket vi också undviker genom det här arbetssättet. Går det att bygga bort trafikproblem? Det är klart att man inte kan bygga bort Stockholms trafikproblem med motorvägar under jorden. Det behövs också en effektiv kollektivtrafik. Vad är du mest stolt över? Att vi inte haft några svåra arbetsplatsolyckor. annons Kraftfull satsning på digital infrastruktur En väl utbyggd fiberinfrastruktur är viktig både på det mänskliga och ekonomiska planet. Den leder inte bara till en högre tillväxt utan också till en bättre livskvalitet. SkåNet, som ägs av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, har rullat ut bredband till mer än 97 procent av Skånes befolkning. Nästa stora utmaning i Skåne är att uppfylla regeringens nya mål: att förse 90 procent av invånarna med 100 Mbit/s senast Klimathotet och en snabbt åldrande befolkning ställer höga krav på vår digitala infrastruktur. Att utveckla nya tjänster inom hemsjukvården är några exempel på viktiga uppgifter i framtiden, säger Christer Lannestam. För att åstadkomma en snabb utbyggnad krävs att politiker, offentliga aktörer och privata intressenter i regionen arbetar mot samma mål. De investeringar som görs måste vara väl genomtänkta och långsiktigt skapa nätlösningar som ger valfrihet för slutkunden. En kraftfull utbyggnad av den digitala infrastrukturen kommer att bidra till hela Öresundsregionen integration, utveckla näringsliv och samtidigt spara miljön. Norra Stationsgatan 6B Hässleholm Tel: +46 (0)

15 Strukton banar väg för hållbara transporter Det ska gå fort, men inte till vilket pris som helst. Samhällets behov av höga hastigheter på järnvägen blir allt större. Samtidigt arbetar Strukton hårt för trygga, klimatsmarta och effektiva transporter. SchoolSoft Det användarvänliga helhetsstödet för lärande och skolutveckling Strukton Rail är ett europeiskt järnvägsföretag som projekterar, bygger och arbetar med alla typer av drift och underhåll av järnväg. Ambitionen är att göra järnvägen både säkrare och mer attraktiv i Sverige och i Europa. Inom tätbebyggda regioner och för längre sträckor måste järnvägen ta en större andel av transporterna. Miljö, begränsat utrymme och säkerhet är frågor som blir allt viktigare, och samhällsengagemanget för de här frågorna växer. Därför måste det ske snart, säger Struktons vd Aike Schoots. Strukton fortsätter att bana väg för effektiva transporter med hållbarhet och trygghet i fokus. För alla skolformer Admininstration Dokumentation Kommunikation Pedagogikskt stöd Närvarohantering Betyg och studieplaner Kursplaner och kunskapskrav IUP Schema SchoolSoft är en gemensam arena där personal, elever och föräldrar känner igen sig. Administration, dokumentation, dialog med hemmet samt ett pedagogiskt stöd samlas på en och samma plats. Detta hjälper skolan att nå sina mål och höjer kvaliteten på verksamheten. We find it before it breaks! Vad gör din måndag gladare? FÖR GLADARE MÅNDAGAR Vi är fackförbundet som tycker att det ska vara kul att gå till jobbet. Inte bara måndagar, utan alla dagar i veckan. Det är därför vi finns till. Vill du utvecklas i din karriär, som chef eller diskutera specifika frågor som rör din yrkesroll? Vi gör allt för att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Läs mer på vision.se/chef

16 16 möjligheter kommunernas kärnverksamheter Lagen detaljstyr inte hur resurser ska fördelas utan lämnar ett stort utrymme till kommunalt självstyre, till exempel om barnomsorgen. Lokal makt ger effektivitet Kommunalt självstyre är en av grundbultarna i den svenska demokratin, där kommunerna själva har stort inflytande över hur medel ska fördelas. text anders edström frejman foto sveriges kommuner och landsting förskoleverksamhet, socialtjänst, avfall/renhållning, räddningstjänst samt omsorg av äldre och funktionshindrade. Det bli allt vanligare att kommuner konkurrensutsätter delar av sin verksamhet genom att låta privata företag bedriva äldreomsorg och barnomsorg som komplement till kommunala alternativ. exempel på frågor som kommuner ofta engagerar sig i, men som Sverige består av 290 kommuner vars verksamhet regleras av kommunallagen. Lagen som även omfattar bostadsfrågor, energi, fritidsverksam- inte krävs enligt kommunallagen är; landsting och regioner ger ett stort het, kultur och näringslivsfrågor. utrymme till självbestämmande. Det tar sig till exempel uttryck i Kommuner får till exempel själva att kommuner ofta driver allmännyttiga bostadsbolag, har intressen i ta hand om angelägenheter som de anser har anknytning till kommunen energibolag och oftast har någon form och som inte staten eller någon annan av förvaltning som handhar näringslivsfrågor. har ett uttalat ansvar för. Lagen detaljstyr inte hur kommuner ska sköta sina interna angelägennala stadsnät för bredband på ställen Ett annat exempel är kommuheter och hur resurser ska fördelas där operatörer inte valt att bygga egen utan lämnar ett stort utrymme till infrastruktur. Många kommuner kommunalt självstyre. Det är inskrivet anser att bredband är viktigt för att i grundlagen och är ett exempel områden ska fortsätta vara attraktiva i på en av den svenska demokratins framtiden, säger Gunilla Glasare. grundstenar. Omsorg, infrastruktur och skola En grundtanke bakom självstyret är tre tydliga områden där kommuner är att beslut som rör medborgarna ska står inför stora utmaningar framöver. fattas så lokalt som möjligt, det vill En åldrande befolkning ställer säga att avståndet mellan beslutsfattare och medborgare ska minimeras. Enligt siffror från Statistiska Central- stora krav på framtidens äldreomsorg. Detta för att upprätthålla en byrån, SCB, har medellivslängden fungerande lokal demokrati och för ökat med 4,95 år för män och 3,19 år att servicen till medborgarna ska vara för kvinnor mellan 1998 och År maximalt effektiv förväntas Sverige ha tio miljoner Begreppet självstyre missförstås invånare. ofta. Det handlar inte om att alla En påtaglig utmaning är den kommuner ska göra på samma sätt ökande befolkningskoncentrationen utan att varje kommun kan ta hänsyn vid tätorter. Kommuner behöver till sina lokala förutsättningar, säger direkt genom allmännyttan eller Gunilla Glasare, enhetschef på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. att det byggs bostäder som kan möta indirekt via privata alternativ se till så P11605_annons_252x40_Layout Lagen kräver att kommuner befolkningsökningen, Sida 1säger Gunilla ansvarar för till exempel barnomsorg, Glasare.»Samfinansiering skapar engagemang. Gunilla Glasare En direkt konsekvens av detta är ett ökat transportbehov och att trafikvolymerna ökar snabbare än kapacitetsutbyggnaderna, exempelvis i Stockholmsområdet. Siffror som Trafikverket tog fram i somras på uppdrag av Dagens Nyheter visar till exempel att restiderna under rusningstid på vissa vägstråk ökat mellan 30 till 60 procent bara på fem år. det är en utmaning för kommuner och landsting att dimensionera kollektivtrafiken så att den kan hantera det ökande resandet. Med bil- och lastbilstrafiken följer även en ökande miljöbelastning. Stadsluften är ett problem i Stockholms innerstad där Sverige riskerar miljardböter från EU om det inte löses. Här är vinterdäcken som river upp partiklar från vägarna en bov, men de två senaste snörika vintrarna har faktiskt dämpat detta, säger Gunilla Glasare. Kommunal medfinansiering som har tillämpats vid större infrastrukturprojekt, till exempel vägar, under ett antal år har varit en lyckosam modell för att realisera angelägna projekt. Det finns en utredning som pekar på att det även fortsättningsvis kan vara relevant att låta kommuner vara medfinansiärer. Samfinansiering skapar engagemang! Men man ska inte glömma att grundprincipen är att kommuner bara ska betala de gator och vägar som de själva äger. Resten ska staten stå för, annars är det lätt att övriga kommunala verksamheter drabbas. Kommuner ska inte känna att de hamnar i en ekonomisk rävsax för att nödvändiga satsningar ska bli genomförda, säger hon. Hon förutspår även mer samarbeten mellan kommuner och över landstingsgränser framöver. Här finns det många exempel på mindre kommuner som gått samman om vissa funktioner, till exempel gemensamma översiktsplaner, sophantering och miljötillsyn, säger Gunilla Glasare. Per-Arne Andersson, som ansvarar för frågor rörande utbildningsväsende på SKL ser delvis en motsatt trend gällande andra samarbeten. Så kallade Gymnasieförbund där kommuner samarbetar läggs på sina håll helt sonika ned. Vi ser att elever, delvis tack vara bättre kommunikationer, väljer att gå i en gymnasieskola relativt långt från hemorten om infrastrukturen tillåter. Det finns exempel på elever som reser tvärs över Skåne eller pendlar mellan Linköping och Motala, för att gå på den skola de anser vara bäst, säger han. en betydligt allvarligare utmaning för gymnasieskolan är ett stadigt minskande elevantal. En förklaring är demografin, men också att allt fler grundskoleelever saknar gymnasiebehörighet. Detta är en mycket stor utmaning för grundskolan! Ett misslyckande här leder lätt till misslyckanden längre fram i livet för en elev. Därför måste dessa elever fångas upp på ett tidigt stadium under grundskoletiden, menar Per-Arne Andersson. Ett parallellt spår in till arbetslivet kan vara lärlingsutbildningar, ett område som behöver utvecklas ytterligare. Fler feriejobb för unga inom omsorgen Antalet kommunala feriejobb för sommaren förra året blev , vilket var fler än prognosen. Allt fler kommuner väljer att matcha arbetsuppgifter med elevens gymnasieutbildning för att skapa en smidig övergång från skola till arbetsliv. Det visar en enkät från SKL. Var åttonde kommun kopplade ihop feriejobb med gymnasieutbildning. Framför allt erbjöds elever på vård- och omsorgsprogrammet (VO-programmet) feriejobb inom omsorgerna. I flera fall gav dessa arbeten fem till tion kronor mer i timmen än andra feriejobb. Många kommuner planerar att utöka verksamheten och några kommuner kommer att erbjuda alla på vård- och omsorgsprogrammet feriejobb som ett led i att få fler att söka sig till utbildningen. Och det behövs. Inom de närmaste åren behövs hundratusentals nya medarbetare inom välfärdssektorn, konstaterar SKL. För att kunna fortsätta att leverera skola, vård och omsorg av bästa kvalitet måste arbetsgivarna få de mest kompetenta medarbetarna att stanna kvar och de unga duktiga att söka sig till välfärdsjobben. Vi har ju Sveriges viktigaste jobb här gör man skillnad, säger Per- Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting. En dator till varje elev Kommunfullmäktige i Botkyrka har beslutat om en ambitiös itsatsning där alla elever i årskurs sju till nio ska få en egen dator som redskap i undervisningen. Det skriver kommunen på sin hemsida. Kommunens förväntningar på projektet är att nya och bättre arbetsformer för lärande ska utvecklas, både för elever och pedagoger. Det ska i sin tur leda till bättre resultat för eleverna. Ett av de uttalade målen är att lusten och viljan att lära ska öka hos såväl elever som pedagoger. Ett strategiskt utvecklingsverktyg i Oskarshamnsregionen Mer information om vår verksamhet hittar du på:

17 ARIOM

18 18 aktuellt Svenskt Näringsliv presenterar varje år ranking av företagsklimatet i Sveriges samtliga kommuner. Undersökningen bygger på enkätsvar från kommuner samt företagare i kommunerna. Rankingen består av 18 olika rankingfaktorer där faktorn Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen ges hela en tredjedel av omdömet. företagsklimat Kontrollerad konkurrensutsättning gav Upplands Väsby toppbetyg En kontrollerad konkurrensutsättning av kommunens tjänster kan ge bättre valfrihet åt invånarna och samtidigt främja lokal företagsamhet. Det har Upplands Väsby provat i stor skala. text anders edström frejman foto upplands väsby kommun faktorer som var och en viktas med en artondel är exempelvis kommunalskatt, tele- och it-nät, kommunens service till företag eller kommunpolitikers attityder till företagande. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans en artondel och två infrastrukturfrågor utgör en ytterligare artondel, enligt den information som organisationen själv redovisar på sin sajt. Sex statistiska faktorer hämtas från UC och SCB, däribland andel i arbete, företagande och den för 2010 års undersökning nya faktorn nyföretagsamhet. Resultatet sammanställs dels i form av en totalranking från 1 till 290 men också nedbruten på olika nämnda rankingfaktorer. En kommun som placerat sig som nummer 16, 28, 19 och nu senast klättrade till nionde plats i totalranking är Upplands Väsbys kommun. En starkt bidragande orsak är kommunens syn på entreprenader. Från att ha gjort väldigt mycket själva levereras stora delar av den kommunala servicen i dag av externa utförare, berättar Johannes Wikman, kommunikationschef på Upplands Väsby kommun. till exempel drivs 75 procent av förskolorna i privat regi. För grundskolorna är siffran 40 procent och en stor del av hemtjänsten drivs också av privata entreprenörer. Att så mycket av kommunal service lagts ut är inget generellt principbeslut utan snarare en tro på att andra kan sköta viss verksamhet bättre än kommunen själv. Om kommunen inte är bäst på att leverera en viss tjänst, eller om kunderna inte väljer det kommunala alternativet, ska vi då fortsätta med det ändå? Detta frågar Johannes Wikman retoriskt. Och han fortsätter: Vi har ett politiskt uppdrag att eftersträva en mångfald som är hälsosam både vad gäller konkurrens och valfrihet för medborgarna och vi har därmed bidragit till den lokala marknaden för småföretagare, säger han. Många av leverantörerna är relativt små och lokala företag, ofta med ägare som tidigare var anställda i kommunen. Totalt rör det sig om runt tusen kommunalanställda som under de senaste fem åren gått över till lokala tjänsteföretag med uppdrag åt kommunen. Endast ett trettiotal anställda»vi har ett politiskt uppdrag att eftersträva en mångfald som är hälsosam... Johannes Wikman tror på mångfald inom kommunala tjänster. har valt att inte följa med till sina nya arbetsgivare som tagit över viss verksamhet. Vi tolkar det som att den här förändringen fungerat relativt väl även personalmässigt. Kommunens fokus på att konkurrensutsätta kommunala verksamheter återspeglas tydligt i faktorrankingen entreprenader. Men även parametrar som medias, allmänhetens, skolans och kommunpolitikers attityder till företagande och kommunens service till företagare driver upp betyget. johannes wikman förklarar att kvaliteten i verksamheten garanteras av det så kallade kundvalskontoret som både sköter inspektion, samlar in synpunkter från dem som nyttjar tjänsterna samt sköter utbetalningar. Kopplingen mellan god leverans av tjänst och betalning blir tydlig och snabb. Om elever byter skola flyttas skolpengen över till den nya skolan. Om en vårdgivare har en missnöjd kund som byter leverantör följer detta samma princip. Det ekonomiska incitamentet att snabbt åtgärda brister i vilken verksamhet det än må vara är ett effektivt styrmedel menar man från kommunen. Vi ser en fördel med att vi snabbt kan få signaler direkt från kunderna, det vill säga medborgarna som använder de kommunalt finansierade tjänsterna. Förändringen har även föranlett ett helt nytt tänk hos tjänstemännen i kommunen. Från en anslagsfinansierad förvaltning till en efterfrågestyrd kundfokuserad verksamhet. Det är en stor förändring att som skattefinansierad organisation få delar av sin verksamhet konkurrensutsatt. Kundfokus blir tydligt för alla, avslutar Johannes Wikman. 4 frågor till Claes-Olof Olsson på föreningen Sambruk. Vad gör Sambruk? Vi är en fristående intresseorganisation för Sveriges kommuner, som samarbetar för att utveckla den kommunala verksamheten, med hjälp av innovativa it-lösningar och e-tjänster. Vi arbetar med både dagens och framtidens behov av e-tjänster. Med FoU-anslag från VINNOVA får projekten tillgång till spetskompetens som ger kvalitetssäkrade kravspecifikationer, nya arbetsrutiner och en mer effektiv verksamhet. Vilka är era kunder? Primärt våra 100 medlemskommuner, i förlängningen alla Sveriges kommuner, men i slutändan och viktigast våra medborgare och företagare, som genom Sambruks projektresultat får snabbare och effektivare kommunal service, med högre kvalitet och säkerhet. Vad menar ni med framtidens e-tjänster? It-baserade informations- och servicetjänster som skapar nytta och mervärde för medborgare, företagare och organisationer, liksom för kommunens anställda och förtroendevalda. It-lösningar som samverkar över teknik- och organisationsgränser så att verksamhetsprocesser och informationsflöden kan samverka på ett säkert och effektivt sätt. Hur kan dagens e-tjänster utvecklas i kommunerna? Genom att samverka i analysoch utvecklingsarbetet och en gemensam implementering och drift av e-tjänsterna i det så kallade molnet, kan kommunerna avsevärt snabba upp utvecklingen mot ett esamhälle som gör Sveriges offentliga service bäst i världen. Laholm tar ett språng mot framtiden Med ett jämfotahopp avslutade Stina Lundberg Dabrowski varje intervju. I Laholms kommun tar vi ett språng mot framtiden. Till det är vi väl rustade! Nyligen togs första spadtaget till ett mycket attraktivt bostadsområde, knappt två kilometer från en av landets längsta sammanhängande sandstränder. I Skummeslövsstrand, med närhet till E 6 och Västkustbanan, planeras närmare 400 bostäder, som tillsammans skapar en hållbar småstad. Säg den kommun som kan erbjuda ett så nära havsboende för så många. Vi är övertygade om att bostadsområdet, tillsammans med många andra boplatser i vår stad och kommun, gör oss intressanta för att bo och leva i en framtidsinriktad kommun. Från näringslivet ges årlig bekräftelse på att kommunen är att räkna med. I Svenskt Näringslivs rankinglista över företagsklimatet har vi klättrat stadigt och ligger nu på femte plats i landet. Därtill har vi bra skjuts på nyföretagandet. Närheten till större regioner i söder och norr ger också god tillväxtpotential. Laholm är också ett bra val för dig som är aktiv och nyfiken på att göra något nytt. Varför inte prova sportfisket i Lagan - Sveriges bästa laxvatten - eller testa landets sydligaste skidanläggning, som nyligen köptes av Branäsgruppen. Välkommen till Laholm!

19 Nu förvandlas drömmar till kloka hem i Sverige! Just nu planerar vi Skanska och IKEA tillsammans prisvärda lägenheter och radhus runtom i Sverige. Och med BoKlok KlokAffär, vårt nya trygghetspaket, blir det ännu tryggare att köpa klokt. Läs mer om hur bostadsdrömmar blir verklighet på där kan du även anmäla ditt intresse. Lägenheter: Blåklockan, Västerhaninge Bråstorp, Motala Fornborgen, Östersund Insikten, Ljungby Junigården, Landskrona Kolonin, Upplands Bro Linné, Älmhult Ljusstaden, Kalmar Norra Brå, Norrtälje Norra Önneröd, Härryda Pilevallen, Oxie Prästkragen, Ödåkra Pärlan, Öllsjö Sjöglimten, Nyköping Sofieberg, Halmstad Tallbacken, Falun Tuvängen, Oxie Vackerby Hage 2, Gnesta Radhus: Aspen, Örebro Holmsund, Gävle Pluto, Växjö Sandbacka, Sandviken Sandslätt, Falkenberg Sjumilaparken, Göteborg Skäret, Rydebäck Teatern, Umeå Upptäckten, Dalby Utsikten, Ljungby Öneberget, Östersund

20 20 fokus kollektivtrafik» Erfarenheter från storstäder i Centraleuropa visar att det är direkt lönsamt att ställa om från buss- till spårvägsdrift på linjer med en belastning som överstiger till resande per dag. Björn Sylvén, trafikkonsult Superbussen är en helt ny busslinje som ska erbjuda kortast möjliga restid. Ny teknik och design ska locka nya resenärer. Tre kollektivtrafiksatsningar restid och miljö i centrum Malmö, Lund, Helsingborg, Stockholm och Karlstad satsar på kollektivtrafiken. Man förbättrar och effektiviserar busstrafiken i Karlstad, medan man i Skåne och Stockholm satsar på spårvagnsnätet. text erik trulsson foto Björn Sylvén Nytänkande och helhetssyn ger tydliga resultat i stadens lokaltrafik. Karlstad är en föregångsstad vad gäller att få invånarna att ta bussen. Mellan åren 2005 och 2010 lyckades man öka bussresorna från 3,8 miljoner till 5,5 miljoner. Detta helt utan att öka antalet bussar i trafik. Mycket av arbetet har handlat om att räta ut busslinjernas väg genom staden. I stället för att köra rundor fram och tillbaka för att försöka täcka ett större område och minska gångavstånden till busshållplatserna har man rätat ut bussens resväg. Med kortare resvägar minskar driftskostnaderna drastiskt, vilket gör att man kan satsa på fler busslinjer. Samtidigt blir restiden kortare vilket ökar bussens konkurrenskraft. karlstad ska nu dra detta busstänk till sin spets genom att starta något som kallas för superbussen. Detta är en helt ny busslinje som ska skära rakt genom staden och erbjuda kortast möjliga restid och tätast möjliga trafik. Även bussarna ska vara spejsiga med ny teknik och design för att locka nya resenärer till att välja kollektivt för sina urbana resor. Designen är viktig. När det gäller stadsbussar har inte så mycket hänt under 30 år. Samtidigt så har bildesignen utvecklats enormt, säger Robert Sahlberg, projektledare för superbussarna. I Stockholm satsar SL på spårvagnsnätet. Spårväg City ett»designen är viktig. När det gäller stadsbussar har inte så mycket hänt under 30 år. Robert Sahlberg infrastrukturprojekt som tar oss från Stockholms centrala delar till den nya hållbara stadsdelen Norra Djurgårdsstaden utökas. Det är den spårvagnslinje som sedan augusti 2010 går i reguljärtrafik mellan Sergels torg och Waldemarsudde. Den 30 augusti fattade Landstingets trafiknämnd beslut om den fortsatta utbyggnaden. Linjen byggs nu ut i östlig riktning från Djurgårdsbron till Ropsten. Idén är att Spårväg City ges en sådan resenärsnytta att den bidrar till en ökad kollektivtrafikandel på Lidingö, Östermalm och Norra Djurgårdsstaden. Ur visionen går att läsa bland annat följande: År 2030 är Stockholm den stad i världen där invånarna använder kollektivtrafiken mest. Visionen är offensiv i ett kollektivtrafikperspektiv och bygger på att politiken och samhällsbyggandet i stort är kollektivtrafikinriktat. Spårväg Citys el kommer från förnyelsebara energikällor och samhällets miljövinst med projektet uppnås genom att resandet kan överföras från biltrafiken till kollektivtrafiken, vilket i sin tur innebär minskad energi-, naturresurs- och utrymmesåtgång jämfört med om motsvarande resande skulle ske med biltrafiken. för hela systemet, inklusive linje 7 som redan är i trafik mellan Sergels torg och Waldemarsudde, anskaffas nya spårvagnar modell A35. Spårvagnarna rymmer mer än dubbelt så många passagerare än en vanlig innerstadsbuss. Även Malmö stad går vidare med förberedelserna för spårburen kollektivtrafik. Arbetet sker tillsammans med Lunds kommun, Helsingborgs stad och Region Skåne. Karolina Skog (MP), kommunalråd med ansvar för framtidens trafik, och Anders Skans (V), gruppledare, är överens om att ett steg mot en spårvagnsutbyggnad är ett billigt sätt att minska klimatutsläppen i transportsektorn. Satsningen är även viktig för Skånes kollektivtrafik. Ska vi bygga en hållbar stad måste resorna ske hållbart, vi kan inte sitta ensamma i varsitt fordon utan gemensamt i ett, säger Anders Skans i ett pressmeddelande. Källor: Busstidningen Svenska Dagbladet Smart fakta Snittbeläggningen på bussarna i Karlstad: 19 passagerare per busstur, eller 29 passagerare per busstimme. Det går bra för Hallsberg! Det blåser positiva vindar i Hallsberg just nu. Vårt unika logistiska läge har gjort att Posten har valt att etablera sin nya stora terminal för brev i Hallsberg. Sveriges demografiska mittpunkt ligger i Hallsbergs kommun, vilket innebär att man från Hallsberg kan nå flest svenskar på kortast tid. Om några år så kommer Hallsberg att ha Sveriges modernaste anläggningar för reparation och service av järnvägsfordon. Detta genom jättesatsningen som Train Alliance genomför i Hallsberg. Det finns så mycket mer i vår vackra kommun än bara järnväg och tåg. Här finns stora villatomter med priser från kronor. Anslutningsavgifter och bygglov ingår. Vacker natur och en kommun med vinden i seglen får du på köpet. Med ett stort idrottsområde i centrala Hallsberg och elljusspår i alla tätorter så finns det utmärkta möjligheter för den motionssugne. Kommunen har ett rikt föreningsliv och det finns något för alla. Det är nära till det mesta i Hallsberg.

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Kontor, kunskap och kommunikationer. Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm

Kontor, kunskap och kommunikationer. Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm Kontor, kunskap och kommunikationer Välkommen till Silverdal, en vetenskapspark med centralt läge i Stockholm Framtidens arbetspla Stockholms bästa läge Till Stockholm city är det 12 km, till Arlanda kommer

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät

PROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Enköping Hyresbostäder

Enköping Hyresbostäder Enköping Hyresbostäder Nya lägenheter i kvarteret Älgen Enköping Sveriges närmaste stad AB Enköpings Hyresbostäder Enköping är en expansiv småstad som kan erbjuda ett trivsamt boende för den som söker

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP

Bolmsö fibergrupp HÅRINGE SKEDA HORN KYRKBYN PERSTORP SJÖALT ÖSTERÅS HOV HJÄRTSTORP NÄSET BOLLSTA LIDA TJUST BAKAREBO HUSABY TORP www.bolmso.se Bolmsö fibergrupp Februari 2014 startades en studiecirkel för att utreda möjligheten till bredband, telefon och TV via fiber på Bolmsö Gruppen har samlat in fakta för att kunna ge en aktuell

Läs mer

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm

Öppen planlösning Gemensam reception. Konferensanläggning. i huset. Nacka Strand. Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm Konferensanläggning i huset Öppen planlösning Gemensam reception Nacka Strand Augustendalsvägen 7, pl 5, 830 kvm LOKALEN Effektiv kontorslokal i ett plan Kontorsyta 830 kvm Antal arbetsplatser 49 Välkommen

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum

Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum Välkommen *ll informa*onsträff för Skånskt Bredbandsforum Program: 13.00 Välkommen Carina Zachau (M) ordförande, beredningen för kollek*vtrafik och infrastrukturfrågor 13.10 Annika Eklund, avdelningschef

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Därför. skapas Nya Karolinska Solna

Därför. skapas Nya Karolinska Solna Därför skapas Nya Karolinska Solna Nya Karolinska Solna är ett av Stockholms läns landstings mest omfattande projekt genom tiderna. Ett nytt universitetssjukhus ska byggas med beräknad invigning 2015/2016.

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat

Hyllie Connect. 50 m. Miljöcertifierat Hyllie Connect Tågstation 50 m Garage Miljöcertifierat Vad händer i Hyllie? Tolv minuter från Kastrup och sex minuter från Malmö central växer Hyllie fram. En ny och klimatsmart stadsdel med kontor, handel

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Sjönära kontor med konferens-/ utbildningsmöjligheter Solna Strand

Sjönära kontor med konferens-/ utbildningsmöjligheter Solna Strand Sjönära kontor med konferens-/ utbildningsmöjligheter Solna Strand Solna strandväg 74 plan 7, 834 kvm LOKALEN Kontor med konferens-/ utbildningsmöjligheter Kontorsyta 834 kvm Antal arbetsplatser 30-45

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling. Verksamhetsplan Entreprenörsregionen 2015-2018 Entreprenörsregionen De elva kommunerna i Entreprenörsregionen har starka traditioner som en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer.

Läs mer

Framtidens sjukhus Malmö

Framtidens sjukhus Malmö Framtidens sjukhus Malmö ETT universitetssjukhus I Skånes Universitetssjukhus är Skånes största arbetsplats nu ska det dessutom bli ett av Europas modernaste sjukhus. Drygt sex miljarder kronor investeras

Läs mer

Företagsplats Väsby 2 2014 Visa som webbsida»

Företagsplats Väsby 2 2014 Visa som webbsida» 1 av 5 2014-08-22 10:28 Företagsplats Väsby 2 2014 Visa som webbsida» Det goda företaget står sig starkare och är mer lönsamt, skapar ett attraktivt varumärke, får fler lojala kunder och medarbetare.i

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm

Representativt kontor. Rumsindelat. Garage i huset. Nacka Strand. Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm Rumsindelat Representativt kontor Garage i huset Nacka Strand Augustendalstorget 3, plan 6, 622 kvm LOKALEN Representativt kontor centralt i området Kontorsyta 622 kvm Antal arbetsplatser 30 arbetsplatser

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 894 kvm Antal arbetsplatser 50-75 Yteffektivt, ljust

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Mot en spännande framtid Barkarby College i ärfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Framåt inom natur och teknik Stockholm Väst är ett av de hetaste tillväxtområdena

Läs mer

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand

Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Sjönära Ljus från fyra väderstreck Effektiv planlösning Alviks Strand Gustavslundsvägen 129, Plan 3, 1 tr, 380 kvm LOKALEN Ljus lokal med fin utsikt mot Mälaren Kontorsyta 380 kvm Antal arbetsplatser 20

Läs mer

FÖRETAGSPRESENTATION )))

FÖRETAGSPRESENTATION ))) FÖRETAGSPRESENTATION ))) Information som ska spridas och information som ska sparas Det började under femtiotalets byggboom. Information i form av mått och material behövde mångfaldigas och distribueras

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också.

Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Eltel gillar bredband på landsbygden. Vi bygger det också. Innehåll Parlör Bättre bredband åt folket Varför skaffa bredband Din checklista Eltel + byanät = sant Kontakta din lokala samarbetspartner 2 3

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm

Showroom och kontor för dig som. vill sticka ut! Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm vill sticka ut! Showroom och kontor för dig som Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, plan 3, 443 kvm LOKALEN Showroom och kontor för dig som vill sticka ut Kontorsyta 443 kvm Antal arbetsplatser 10-40 Adress

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Nästa station: Framtiden!

Nästa station: Framtiden! Vi möter framtiden Nästa station: Framtiden! Hur föreställer du dig framtidens transporter? En vanlig bild är svävande fordon som rör sig med ljusets hastighet. Än är vi inte där men vi satsar stort för

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Worldsat 2001. Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset

Worldsat 2001. Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset Worldsat 2001 Skandinaviens mest centrala etableringsplats - Bredasten, Sydsvenska Krysset Tre marknader inom nära avstånd Lokala marknaden inom 50 km radie Antal invånare 141 000 (1,5%) Antal villahushåll

Läs mer

Effektivt med inkluderad service Kista Science Tower

Effektivt med inkluderad service Kista Science Tower Effektivt med inkluderad service Kista Science Tower Färögatan 33, hus D, våning 6, 107 kvm LOKALEN EFFEKtiv KOntORslOKal i vårt FÖREtagsHOtEll Kontorsyta 107 kvm + gemensamma ytor antal arbetsplatser

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder på nytt den uppskattade utbildningen Förenkla helt enkelt som syftar

Läs mer

Ditt nästa kontor? Uppsala Science Park

Ditt nästa kontor? Uppsala Science Park Ditt nästa kontor? Uppsala Science Park Dag Hammarskjölds väg 30, 200 kvm Dag Hammarskjölds väg 30, Uppsala Science Park Ledig yta Typ: Kontor 200 m 2 Byggt/ombyggt: 1910/1997 Ledigt fr.o.m: Omgående Restaurang

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer