Innehåller preciseringarna gjort under läsåret och ändringarna som träder i kraft

Transkript

1 Helsingfors universitet Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Examensfordringar för kandidatexamen Innehåller preciseringarna gjort under läsåret och ändringarna som träder i kraft Pedagogiken som vetenskaplig disciplin fokuserar på människans utveckling och lärande samt pedagogiska processer som ansluter sig till utbildning, undervisning och bildning. Inom pedagogiken behandlar man frågeställningar som berör individens levnadslopp, pedagogikens samhälleliga dimensioner och organisatoriska förändrings- och utvecklingsprocesser. sättningen med studierna är att utveckla och fördjupa studentens förståelse för pedagogiska fråge- ställningar samt att utveckla färdigheter att analysera och tillämpa kunskap om fostran, utbildning och olika inlärningsformer. Inom utbildningen i pedagogik befrämjas jämställdhet och mångfald. Kandidatexamen I kandidatexamen ingår studier både i allmän pedagogik och vuxenpedagogik. sättningen är att studenten blir förtrogen med olika pedagogiska teorier och traditioner samt utvecklar en förmåga att kritiskt analysera olika forskningsresultat inom det egna området. En viktig målsättning med studierna är också att ge beredskap för arbetslivet: förmåga till självständig verksamhet, samarbets- och kommunikationsförmåga samt att utvecklas i olika arbetsmiljöer. Huvudämnesstudierna består av grundstudier (25 studiepoäng) och ämnesstudier (55 studiepoäng). Grundstudierna är gemensamma för alla studenter inom utbildningsprogrammet. Ämnesstudierna består av gemensamma substansstudier (som innefattar pedagogikens olika verksamhetsformer), valbara substansstudier, forskningsmetodik samt kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen. Till kandidatexamen hör, vid sidan om huvudämnesstudierna, orienterande studier, språkstudier, studier i informations- och kommunikationsteknik samt en biämneshelhet omfattande minst 60 studiepoäng. Därtill ingår valfria studier i kandidatexamen för att uppnå tillräckligt antal studiepoäng (i regel 20 sp). 1

2 Studier för kandidatexamen 180 sp Allmänna studier 20 sp AK 1. Individuell studieplan 2 sp AK 2. Språkstudier 10 sp AK 2.1. Modersmål 4 sp AK Att skriva vetenskapliga texter 2 sp AK Talkommunikation 2 sp AK 2.2. Det andra inhemska språket 3 sp AK 2.3. Ett främmande språk 3 sp AK 3. Studier i informations- och kommunikationsteknik (ikt) AK 3.1. Ikt-körkort 3 sp AK 3.2. Ikt / Grunderna i SPSS 2 sp AK 4. Beskrivande statistik 3 sp * Grundstudier 25 sp G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik 4 sp G 2. Pedagogikens historia och filosofi 4 sp G 3. Individ och samhälle 4 sp G 4. Utveckling och lärande 4 sp G 5. Didaktik 4 sp G 6. Orientering till pedagogisk forskning 5 sp * Ämnesstudier 55 sp Ä 1. Gemensamma substansstudier 15 sp Ä 1.1. Pedagogik och vuxenpedagogik som vetenskap 5 sp Ä 1.2. Utbildningsplanering och utvärdering 5 sp Ä 1.3. Aktuella utbildningspolitiska frågeställningar 3 sp Ä 1.4. Verksamhetsområden inom pedagogik och vuxenpedagogik 2 sp * Ä 2. Valbara substansstudier 15 sp ** Ä 2.1. Mångkulturell pedagogik 5 sp Ä 2.2. Personlighetsutveckling och sociala processer 5 sp Ä 2.3. Inklusion, marginalisering och specialpedagogik 5 sp Ä 2.4. Fritt bildningsarbete i ungdoms- och vuxenperspektiv 5 sp Ä 2.5. Förändring och lärande i arbetslivet 5 sp Ä 3. Forskningsmetodik 15 sp Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi I 3 sp Ä 3.2. Kvalitativa forskningsmetoder I 6 sp Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I 6 sp Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen 10 sp Biämnesstudier: en fritt valbar biämneshelhet omfattande minst 60 sp (grund- och ämnesstudier) Valfria studier: i regel 20 sp * Undervisning på finska. ** Studenten kan även välja enstaka valbara substanskurser från det finska utbildningsprogrammet. Kursvalet bör diskuteras med amanuensen före avläggandet av respektive kurs. 2

3 ALLMÄNNA STUDIER AK 1. Individuell studieplan 2 sp (WebOodi identifierare 66045) AK 1. Henkilökohtainen opintosuunnitelma AK 1. Individual study plan sättningen med den individuella studieplanen är att öka den individuella planeringen av studierna och ge studenten en helhetsbild över kompetensutvecklingen inom det egna området. sättningen är dessutom att öka engagemanget i ämnesområdet och studiesamfundet. Timing Del I: orienterande del (1 sp) Avläggs i början av studierna. Del II: portföljdel (1 sp) Avläggs i samband med kandidatseminariet. Godkänt-underkänt. För del II: se Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen. AK Att skriva vetenskapliga texter 2 sp (svenska 99621, finska 99619) AK Tieteellinen kirjoittaminen AK Scientific writing Se WebOodi för närmare information. AK Talkommunikation 2 sp (svenska 66047, finska ) AK Puheviestintä AK Speech communication Se WebOodi för närmare information. AK 2.2. Det andra inhemska språket 3 sp (finska 99292, svenska 99291) AK 2.2. Toinen kotimainen kieli AK 2.2. Second national language Se Språkcentralens studieguide. AK 2.3. Ett främmande språk 3 sp (engelska 99501Käyt, andra språk se studieguiden) AK 2.3. Vieras kieli AK 2.3. Foreign language Se Språkcentralens studieguide. 3

4 AK 3.1. Ikt-körkort 3 sp ( , bibliotekets undervisning: 99904, utbildningens undervisning 64039) AK 3.1. Tvt-ajokortti 3 op AK 3.1. Ict-driving license Se WebOodi för närmare information. AK 3.2. Ikt / Grunderna i SPSS 2 sp (64037) AK 3.2. Tvt / SPSS:n perusteet AK 3.2. Ict / Introduction to SPSS Förbindelser med andra studieperioder Avläggs som en del av kursen Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I. När man avlägger kursen Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I får man 6 sp till ämnesstudiernas kurs Ä 3.3. och 2 sp till de allmänna studiernas kurs AK 3.2. Se examensfordringar och undervisningstidpunkter för kursen Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I. AK 4. Beskrivande statistik 3 sp (64038) AK 4. Tilastollisen kuvauksen perusteet AK 4. Introduction to descriptive statistics Kursens mål är att studenten lär sig samla in kvantitativt data, beskriva data statistiskt samt att tolka och tillämpa deskriptiv statistik inom det pedagogiska området. Referenslitteratur Borg, E., & Westerlund, I. (2006). Statistik för beteendevetare. Liber. Komulainen, E., & Karma, K. (2002). Tilastollisen kuvauksen perusteet käyttäytymistieteissä. Helsingin yliopisto, Kasvatustieteen laitos. Godkänt-underkänt. Kursen bör avläggas före Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I. Kursen motsvarar kursen AK 4. Statistikens grunder (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt AK 4. Statistikens grunder kan inte avlägga AK 4. Beskrivande statistik. 4

5 GRUNDSTUDIER Grundstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 25 sp (66170) Kasvatustieteiden (yleinen ja aikuiskasvatustiede) perusopinnot Basic studies in educational sciences sättningen med grundstudierna är att studenten blir förtrogen med de centrala frågeställningarna och teoritraditionerna inom allmän pedagogik och vuxenpedagogik samt att studenten utvecklar sitt pedagogiska tänkande. Vitsordet för grundstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda kurserna enligt 1-5. Studierna är gemensamma för huvud- och biämnesstuderande. G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik 4 sp (66171) G 1. Johdatus kasvatustieteisiin G 1. Introduction to education Avsikten med kursen är att studenterna bekantar sig med pedagogisk och vuxenpedagogisk praxis i olika samhällskontexter och får därigenom insikter i pedagogiska frågeställningar och deras tillämpningar. Dufour, B., & Curtis, W. (2011). Studying education: An introduction to the key disciplines in education studies. Open University Press. (ej kap. 1, 2) aktuella artiklar Litteraturtentamen för studerande vid öppna högskolan: Dufour, B., & Curtis, W. (2011). Studying education: An introduction to the key disciplines in education studies. Open University Press. (ej kap. 1, 2) Dysthe, O. (Red.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur. Merriam, S. B., & Caffarella R. S. (2007). Learning in adulthood. A comprehensive guide (3rd ed.). Jossey-Bass. (del 1, 2 & 4) Godkänt-underkänt. Kursen motsvarar kursen G 1. Pedagogikens och vuxenpedagogikens grunder (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt G 1. Pedagogikens och vuxenpedagogikens grunder kan inte avlägga G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik. 5

6 G 2. Pedagogikens historia och filosofi 4 sp (66172) G 2. Kasvatushistoria ja -filosofia G 2. History and philosophy of education På kursen bekantar man sig med olika delar av pedagogikens idéhistoria, med centrala filosofiska strömningar som har anknytning till pedagogisk verksamhet samt med etiska frågeställningar med pedagogisk relevans. Med det goda samtalets hjälp försöker vi stimulera till filosofisk reflektion och växlande av olika perspektiv. Kroksmark, T. (2011). Den tidlösa pedagogiken. Studentlitteratur. (valda delar) Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. En introduktion. Studentlitteratur. Tännsjö, T. (2000). Grundbok i normativ etik. Thales. Det rekommenderas, att studenten avlagt kursen G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik. Kursen motsvarar kursen G 2. Pedagogisk filosofi (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt G 2. Pedagogisk filosofi kan inte avlägga G 2. Pedagogikens historia och filosofi. G 3. Individ och samhälle 4 sp (66173) G 3. Yksilö ja yhteiskunta G 3. Individual and society Kursen ger insikter i teoretiska utgångspunkter inom den pedagogiska sociologin. Kursen behandlar samverkan mellan individ, utbildning och samhälle. Antikainen, A., Rinne, R., & Koski, L. (2000, 2. painos / 2006, 3. painos) Kasvatussosiologia. WSOY. Giddens, A. (2009). Sociology (6th ed.). Polity Press. (valda delar) Det rekommenderas, att studenten avlagt kursen G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik. 6

7 G 4. Utveckling och lärande 4 sp (66174) G 4. Kehitys ja oppiminen G 4. Learning and development Kursens syfte är att klarlägga grundläggande psykologiska begrepp och kognitiva processer som är relevanta för pedagogisk verksamhet. Under kursen behandlas psykets biologiska bas, minnet, språkutvecklingen, tänkande och intelligens. Smith, E. E., Nolen-Hoeksema, S., Fredrickson, B., & Loftus, G. (2003/ 2009). Atkinson & Hilgard s introduction to psychology (15th ed.). Cengage Learning. (kap. 1; 3; 6, avsnitt 1 & 2; 7; 8; 9; 11; 12) Det rekommenderas, att studenten avlagt kursen G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik. Kursen motsvarar kursen G 4. Utveckling och inlärning (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt G 4. Utveckling och inlärning kan inte avlägga G 4. Utveckling och lärande. G 5. Didaktik 4 sp (66175) G 5. Didaktiikka G 5. Didactics Kursen ger en överblick av didaktiken som ett av pedagogikens delområden. Kursen avser att utveckla deltagarnas förmåga att analysera och planera undervisning. Gundem, B., & Hopmann, S. (Eds.). (2002). Didaktik and/or curriculum. An international dialogue (2nd ed.). Peter Lang. Hansén, S-E., & Forsman L. (2011). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Studentlitteratur. aktuella artiklar Det rekommenderas, att studenten avlagt kursen G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik. 7

8 G 6. Orientering till pedagogisk forskning 5 sp (64165) G 6. Kohti tutkivaa työtapaa G 6. Orientation to research work in education Studerande bekantar sig med pedagogiskt och vuxenpedagogiskt forskningsarbete, forskarsamfund och olika sätt att närma sig forskning. Ronkainen, S., Pehkonen, L., Lindblom-Ylänne, S., & Paavilainen, E. (2011). Tutkimuksen voimasanat. WSOYpro. Referenslitteratur: Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4. uppl.). Studentlitteratur. Litteraturtentamen för studerande vid öppna högskolan: Ronkainen, S., Pehkonen, L., Lindblom-Ylänne, S., & Paavilainen, E. (2011). Tutkimuksen voimasanat. WSOYpro. Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts akademiska. Det rekommenderas, att studenten avlagt kursen G 1. Introduktion till allmän pedagogik och vuxenpedagogik. ÄMNESSTUDIER Ämnesstudier i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) 55 sp (66230) Kasvatustieteiden (yleinen ja aikuiskasvatustiede) aineopinnot Subject studies in educational sciences sättningen med ämnesstudierna är att studenten fördjupar sin kännedom om pedagogikens centrala delområden och metodologiska förhållningssätt samt får praktiska färdigheter i utbildningsplanering och utvärdering. Studenten blir därtill förtrogen med forskningsprocessens olika skeden genom att delta i seminariearbete och själv utföra en mindre studie. Vitsordet för ämnesstudierna i pedagogik bestäms av det vägda medeltalet i de enskilda kurserna enligt 1-5. I vitsordet beaktas inte kandidatavhandlingens bedömning. Grundstudier i pedagogik, vuxenpedagogik eller pedagogik (allmän och vuxenpedagogik). Ämnesstudierna kan påbörjas när 5 av 6 grundkurser har avlagts. Ämnesstudier 35 sp för biämnesstuderande. 8

9 Ä 1.1. Pedagogik och vuxenpedagogik som vetenskap 5 sp (66231) Ä 1.1. Yleinen kasvatustiede ja aikuiskasvatustiede tieteinä Ä 1.1. Education and adult education as sciences Pedagogik som vetenskaplig disciplin har till uppgift att systematiskt beskriva, förklara och förstå de pedagogiska verksamhetsområden - fostran, utbildning och undervisning. Kursen ger en fördjupad kännedom om pedagogiska och vuxenpedagogiska delområden och frågeställningar. Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi: tre kunskapsformer i historisk belysning. Wahlström & Widstrand. Siljander, P. (2002). Systemaattinen johdatus kasvatustieteeseen. Otava. Kursens omfattning för biämnesstuderande är 4 sp. Ä 1.2. Utbildningsplanering och utvärdering 5 sp (66232) Ä 1.2. Koulutussuunnittelu ja arviointi Ä 1.2. Educational design and evaluation Kursen behandlar grundläggande begrepp och modeller i utbildningsplanering och ger de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som behövs vid planering och utvärdering av utbildning. Kursen ger även en allmän orientering i utbildningsförvaltning. Morrison, G. R., Ross, S. M., & Kemp J. E. (2004). Designing effective instruction. John Wiley & Sons. Ozga, J., Dahler-Larsen, P., Segerholm, C., & Simola, H. (Eds.). (2011). Fabricating quality in education: Data and governance in Europe. Routledge. aktuella artiklar Kursen motsvarar kursen Ä 1.2. Utbildningsplanering (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt Ä 1.2. Utbildningsplanering kan inte avlägga Ä 1.2. Utbildningsplanering och utvärdering. 9

10 Ä 1.3. Aktuella utbildningspolitiska frågeställningar 3 sp (66233) Ä 1.3. Ajankohtaisia koulutuspoliittisia kysymyksiä Ä 1.3. Current issues in education Kursen behandlar aktuella pedagogiska frågeställningar med samhällsrelevans. Kursen ger även kännedom om utbildningspolitiska riktlinjer. aktuella artiklar Ä 1.4. Verksamhetsområden inom pedagogik och vuxenpedagogik 2 sp (64279) Ä 1.4. Kasvatustieteilijän toimintakentät Ä 1.4. Educational professionals sphere of activities Under kursen får man en inblick i pedagogikens centrala verksamhetsområden. Godkänt-underkänt. Endast för huvudämnesstuderande. 10

11 Ä 2.1. Mångkulturell pedagogik 5 sp (66234) Ä 2.1. Monikulttuurinen koulutus ja kasvatus Ä 2.1. Multicultural education Skolans och utbildningens roll i ett mångkulturellt samhälle utforskas från ett brett perspektiv. et är att studenten utvecklar en förståelse för vad kulturell mångfald innebär för elever, lärare och skolans verksamhet. Lahdenperä, P. (Red.). (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Studentlitteratur. (kapitel 1-3) aktuella artiklar Följande verk till valda delar: Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Ordfront. Bunar, N. (2001). Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturalism. Brutus Östlings Bokförlag Symposium. Intercultural Education. 2010, vol. 21, 2. Special issue: Perspectives on multicultural education in the Nordic countries. Nieto, S., & Bode, P. (2012). Affirming diversity. The sociopolitical context of multicultural education. Allyn & Bacon. Kursen motsvarar kursen Ä 2.1. Mångkulturell utbildning (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt Ä 2.1. Mångkulturell utbildning kan inte avlägga Ä 2.1. Mångkulturell pedagogik. 11

12 Ä 2.2. Personlighetsutveckling och sociala processer 5 sp (66235) Ä 2.2. Persoonallisuuden kehitys ja sosiaaliset prosessit Ä 2.2. Personality and social processes Kursen ger insikter i de psykologiska processer som är relevanta ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Under kursen behandlas teman som personlighet, självuppfattning, identitetsutveckling, emotioner och social interaktion. Smith, E. E., Nolen-Hoeksema, S., Fredrickson, B., & Loftus, G. (2009). Atkinson & Hilgard s introduction to psychology (15th ed.). Cengage Learning. Kursen motsvarar kursen Ä 2.2. Utveckling och kognitiva processer (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt Ä 2.2. Utveckling och kognitiva processer kan inte avlägga Ä 2.2. Personlighetsutveckling och sociala processer. Ä 2.3. Inklusion, marginalisering och specialpedagogik 5 sp (66236) Ä 2.3. Inkluusio, syrjäytyminen ja erityispedagogiikka Ä 2.3. Inclusion, marginalisation and special education Kursen ger en allmän orientering och introduktion till specialpedagogiska frågor. et med kursen är att studenten utvecklar sin kunskap om och förståelse för barn och vuxna med särskilda svårigheter samt klarlägga hur funktionshinder påverkar individens utveckling och medverkan i samhället. Julkunen, R. (2009). Sukupuolen järjestykset ja tasa-arvon paradoksit. Vastapaino. (valda delar) Lovecky, D. V. (2004) Different minds. Gifted children with AD/HD, Asperger syndrome, and other learning deficits. Jessica Kingsley Publishers. Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik (2. uppl.). Studentlitteratur. aktuella artiklar 12

13 Ä 2.4. Fritt bildningsarbete i ungdoms- och vuxenperspektiv 5 sp (66237) Ä 2.4. Vapaa sivistystyö nuoriso- ja aikuiskoulutuksen näkökulmasta Ä 2.4. Liberal education Kursen ger en allmän orientering till det fria bildningsväsendets vuxenpedagogiska utvecklingslinjer i Finland. Kursdeltagarna blir förtrogna med bildningsarbetets centrala vuxenpedagogiska förhållningssätt och verksamhetsformer. Gustavsson, B. (1996/ 1998 / 2003). Bildning i vår tid: om bildningens möjligheter och villkor i det moderna samhället. Wahlström & Widstrand. Kovero, C. (2001). Vuxenpedagogik i brytningssked? Aktuella historiska och moderna vuxenpedagogiska frågor i Finland. Aikuiskasvatus, 3, Rinne, R., Heikkinen, A., & Salo, P. (Eds.). (2007). Adult education Liberty, fraternity, equality? Nordic views on lifelong learning. Suomen kasvatustieteellinen seura. aktuella artiklar Kursen motsvarar kursen Ä 2.4. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt Ä 2.4. Fritt bildningsarbete i vuxenperspektiv kan inte avlägga Ä 2.4. Fritt bildningsarbete i ungdoms- och vuxenperspektiv. 13

14 Ä 2.5. Förändring och lärande i arbetslivet 5 sp (66238) Ä 2.5. Muutos ja oppiminen työelämässä Ä 2.5. Change and learning in working life Kursen ger en allmän orientering till organisationer som lärandemiljöer för individuellt och kollektivt lärande. Kursdeltagarna blir förtrogna med grunden för organisationer som lärandemiljöer samt med aktuella teorier om en hälsofrämjande arbetsplats. Byström, E., Ellström, P-E., Kock, H., & Nilsson, B. (2010). Arbetsplatslärande: att leda och organisera kompetensutveckling. Studentlitteratur. Gruber, H., & Palonen, T. (Eds.). (2007). Learning in the workplace New developments. Finnish Educational Research Association. Ilmarinen, J. (2005). Pitkää työuraa! Ikääntyminen ja työelämän laatu Euroopan unionissa. Työterveyslaitos, Sosiaali- ja terveysministeriö. Kursen motsvarar kursen Ä 2.5. Förändring och inlärning i arbetslivet (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt Ä 2.5. Förändring och inlärning i arbetslivet kan inte avlägga Ä 2.5. Förändring och lärande i arbetslivet. 14

15 Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi I 3 sp (66281) Ä 3.1. Tieteenfilosofia I Ä 3.1. Philosophy of science I Studenten blir förtrogen den pedagogiska forskningens vetenskapsteoretiska och metodologiska utgångspunkter. Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Studentlitteratur. Chalmers, A. F. (2003). Vad är vetenskap egentligen? (3. omarbetade uppl.). Bokförlaget Nya Doxa. Det rekommenderas att kursen avläggs före kurserna Ä 3.2. Kvalitativa forskningsmetoder I och Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I. Endast för huvudämnesstuderande. Ä 3.2. Kvalitativa forskningsmetoder I 6 sp (66282) Ä 3.2. Kvalitatiivinen tutkimusote I Ä 3.2. Qualitative research approach I Under kursen behandlas den kvalitativa forskningens utgångspunkter, angreppssätt och målsättningar. Dessutom blir man förtrogen med forskningsprocessens olika skeden samt övar sig i att planera, genomföra och utvärdera en kvalitativ studie. Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Patton, M. Q. (2002). Qualitative evaluation and research methods. Sage. aktuella artiklar Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp. Kursen motsvarar kursen Ä 3.2. Kvalitativa metoder (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt Ä 3.2. Kvalitativa metoder kan inte avlägga Ä 3.2. Kvalitativa forskningsmetoder I. 15

16 Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I 6 sp (66283) Ä 3.3. Kvantitatiivinen tutkimusote I Ä 3.3. Quantitative research approach I Kursens centrala innehåll är hypotestestning och statistisk slutledning. Under kursen övar studenten sig i att planera forskning, att analysera data och att redovisa resultat. Centrala statistiska metoder för beräkning av samband mellan variabler och för beräkning av skillnader mellan grupper behandlas. Borg, E., & Westerlund, I. (2006). Statistik för beteendevetare. Liber. Field, A. (2009). Discovering statistics using SPSS (3. uppl.). Sage. (valda delar) För huvudämnesstuderande: Grundstudier (5/6 kurser avlagda) samt AK 4. Beskrivande statistik. Därtill rekommenderas, att studenten avlagt kursen Ä 3.1. Vetenskapsfilosofi I. För biämnesstuderande: Därtill förutsätts att deltagarna behärskar datateknikens och statistikens grunder. Kursen innehåller, förutom 6 studiepoäng, även 2 studiepoäng ikt-studier från allmänna studier (AK 3.2.). För biämnesstuderande läggs dessa två poäng till valbara studier. Kursen motsvarar kursen Ä 3.3. Kvantitativa metoder (examensfordringarna åren ). Den student som avlagt Ä 3.3. Kvantitativa metoder kan inte avlägga Ä 3.3. Kvantitativa forskningsmetoder I. 16

17 Ä 4. Kandidatavhandling och seminarium som stöder forskningsprocessen 10 sp (66284) Ä 4. Kandidaatin tutkielma ja sen tekemistä tukeva seminaari Ä 4. Bachelor s thesis and seminar Kursdeltagarna blir förtrogna med grunden för forskningsprocessens olika skeden genom att själva utföra en mindre undersökning, skriva en forskningsrapport och ta del i seminarieverksamheten. Avsikten är att kursdeltagarna integrerar och fördjupar det tidigare lärda i forskningsarbetet samt övar sig i vetenskaplig argumentation. Referenslitteratur: Strömqvist, S. (1999 eller nyare upplaga). Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren. Innehåll Kandidatavhandlingens omfattning är 6 sp. Seminariets omfattning är 4 sp. Som en del av kandidatavhandlingen avläggs ett mognadsprov i hvilket studenten visar sin förtrogenhet med avhandlingens ämnesområde samt kunskaper i det svenska eller finska språket. Kandidatavhandlingen bedöms med skalan 0-5 och seminariet med skalan godkänt-underkänt. Deltagande i seminarium förutsätter att man, vid sidan om grundstudierna, avlagt ämnesstudiernas metodstudier samt ämnesstudiernas gemensamma substansstudier med undantag av Ä 1.4 Verksamhetsområden inom pedagogik och vuxenpedagogik. Det är önskvärt att även ämnesstudiernas valfria substansstudier är avlagda eller under arbete. Deltagande i seminarium förutsätter att även AK Att skriva vetenskapliga texter utförs parallellt med kandidatseminariet. Innehåller studier i informations- och kommunikationsteknik 1 sp. 17

18 Ä 5. Seminariearbete och seminarium för biämnesstuderande 5 sp (64297) Ä 5. Sivuaineopiskelijoiden seminaarityö ja sen tekemistä tukeva seminaari Ä 5. Seminarwork and seminar for minor subject students Studenten blir förtrogen med forskningsprocessens olika skeden genom att fördjupa sig i litteratur och forskningsmetoder inom det pedagogiska området, genom att delta i seminarieverksamheten och genom att göra en litteraturöversikt, en begreppsanalys eller ett småskaligt empiriskt forskningsarbete samt skriva en forskningsrapport. Avsikten är att studenten tillämpar och integrerar det tidigare lärda i forskningsarbetet samt övar sig i vetenskaplig argumentation. Referenslitteratur: Hirsjärvi S., Remes P., & Sajavaara, P. (2009). Tutki ja kirjoita. Tammi. Kniivilä, S., Lindblom-Ylänne, S., & Mäntynen, A. (2007). Tiede ja teksti. Tehoa ja taitoa tutkielman kirjoittamiseen. WSOY. Strömqvist, S. (1999 eller nyare upplaga). Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser. Hallgren & Fallgren. Innehåll Seminariearbetets omfattning är 3 sp. Seminariets omfattning är 2 sp. Seminariearbetet bedöms med skalan 0-5 och seminariet med skalan godkänt-underkänt. Grundstudier. Därtill rekommenderas att ämnesstudiernas Ä 3. Forskningsmetoder samt Ä1. Gemensamma substansstudier är avlagda. Om studenten inte avlagt metodstudier i sitt huvudämne, borde Ä 3. Forskningsmetoder vara avlagda inför kandidatseminariet. 18