RE/ERUTTER FINLAND (, rh

Transkript

1 RE/ERUTTER FNLAND (, rh

2

3 RESERUTTER FNLAND 1932 UTSKT FRÅN KOL. UTGVEN AV TURSTFÖRENNGEN FNLAND

4 söndagar, torsdagar, fredagar, tsdagar, ANM ÄRKNNGAR. Samtlga denna broschyr publcerade tdtabeller gälla under tden 1/631/8, fall cke annorlunda angvts. Utgvaren ansvarar cke för sådana förändrngar tdtabeller och prs, vlka blvt gjorda efter trycknngen. Resande ombedjas att själva kontrollera avgångs- och ankomsttder den gällande tdtabellen»fnlands Kommunkatoner». Närmare upplysnngar lämnas grats såväl muntlgt som skrftlgt resebyråer samt på Turstförenngens Fnland byrå Helsngfors, Norra Esplanadgatan 21. Turstförenngens Fnland medlemmar åtnjuta 10 % rabatt förenngens härbärgen samt å trafkleder. Emedan många svenska ortnamn cke mera användas offcellt t. ex. stats järnvägarnas tdtabeller eller av posten, anges de fnska ortnamnen nom parentes. TECKENFÖRKLARNGAR. k = S = m = måndagar, t onsdagar, to p / = = = lördagar. = X vardagar. = ( järnvägarnas tdtabeller) vagnsklasser. = sovvagn.... snälltåg. = Då dagtecken cke förekommer tdtabellen, är trafken daglg. Ang. sovvagnstrafken fnnas närmare meddelanden»fnlands Kommunkatoner». Aavasaksa 16 Antrea 10, 11 Aulanko-Karlberg 2 Borgå 1 Bors-Gleb 15 Elsenvaara 11, 12 Elvenes 15 Enontekö 16 Haapamäk 2, 12 Hangö 1 Henola 4 Henäves 9 Helsngfors 1, 2, 4, 5 Högland 5 Hämeenlnna 2, 3 matra 9, 10 valo 15 Joensuu 8, 11, 13 Jyväskylä 6, 12 Kajaan 7 Kaj ana 7 Kangasala 3 Karlberg 2 Kaulranta 16 Kem 2, 15 Krkenes 15 Kol 11 Kolttaköngäs 15 Kontomäk 7, 11 ORTSREGSTER. (Sffrorna hänvsa tllrutternas nummer.) Kotka T 5 Kouvola 4, 5, 7 Kuopo 7, 9, 13 Kuusamo 14 Laht 4, 6 Lappeenranta 4, 9 Leppävrta 9 Lnahamar 15 Mkkel 7, 8 Muhos 11 Naantal 1 Nyslott 8, 9, 12 Nådendal 1 Näsjärv 3 Olofsborg 8, 12 Oulu 2, 11, 14 Ounasvaara 15 Paanajärv 14 Petsamo 15 Peksämäk 7, 12 Pelsjärv 11 Pujo 7 Punkaharju 12 Päjänne 6 Rhmäk 2, 4 Rovanem 14, 15 Ruoves 3 Samen 9 Salmjärv 15 Savonlnna 8, 9, 12 Smola 4, 9 Sortavala 11 St. Mchel 7, 8 Suursaar 5 Tammerfors 2, 3 Tampere 2, 3 Tavastehus 2, 3 Torneå 2, 16 Torno 2, 16 Uleåborg 2, 11, 14 Ule älv 11 Vaala 11 Vatolaht 15 Valamo 11 Vehonem 3 Vesjärv 4, 6 Vborg 4, 10, 11 Vpur 4, 10, 11 Vllmanstrand 4, 9 Vlppula 2, Vrrat 3 3 Vrtanem 15 Vuokatt 11 Vuoksennska 9, 10 Vuonslaht 11 Yläluostar 15 Åbo 1 Ähtär 2, 3 2

5 2S och för RESOR FNLAND. Järnvägstrafken. Passagerartrafken förmedlas av snälltåg, passagerartåg och blandade tåg. Snälltågen sammansättas vanlgen av, och 111 klass vagnar (platsbljett kl. 20:, kl. 10: 111 kl. 5: ), passagerartågen endast av och 111 klass och de blandade tågen sällan av annat än 111 kl. vagnar. För rökare och cke rökare fnnas särsklda vagnar eller vagnsavdelnngar. Vd begagnande av sovvagn bör sovplatsbljett köpas ( klass 120:, kl. 60:, 111 kl. 30: ). Sovplatsbljett kan beställas tdgast 14 dagar förväg såväl på avgångsstatonen som på alla övrga statoner ( sstnämnda fall mot en beställnngsavgft av 5: ). Restaurangvagn medföljer snälltågen HelsngforsVborg, Helsngfors Åbo och Helsngfors Tammerfors. Enkel bljett är gltg endast under avstämplngsdagen för resa om högst 50 km och för längre resa under 5 dagar, avstämplngsdagen medräknad. Bljettprsen 111 klass framgå av nedanstående tabell. Bljettprset kl. är 111 kl. plus 50 0/0 och kl. tre gånger 111 kl.: km P e P" km P e P' km P e P" km P e P" km P e P" km P e P" m n nj m n m j jfo g4o 118 qq ] gg qo » g qo l? ] = 'S O '23 00 so QS 48 qo g qo qo g gg g qo ; 2O O O0 8 SSS gs aa nss a5o a% SS s qnn o ]o SS HO am r4 00 ka a SS Q W J ! ; ; Kupongbljetter, avsedda för längre rundresor, försäljas på resebyråerna, på alla stadsstatoner och på en del andra större statoner. Prset å kupongbljett är lka med summan av prsen för där ngående järnvägs-, ångbåts- och övrga kuponger, med ett tllägg av 8: bljett kl., 4: kl. och 2: 111 kl. Resan kan avbrytas vd varje järnvägsstaton på den sträcka, för vlken kupong- 3

6 Deltagare bljetten gäller, varvd bljetten dock bör avstämplas på mellanstatonen. rundturer, anordnade av förenng eller slutet sällskap, erhålla form av en s. k. sällskapsbljett 25 O/o rabatt å bljettprset under förutsättnng att deltagarnas antal är vd begagnande av 111 kl. mnst 20 och vd begagnande av kl. mnst 15. Resgods medföres resgodsvagn enlgt särskld taxa. På varje staton kan resgods lämnas tll förvarng (1: per koll och dygn). Resgodset kan på statonerna försäkras Europeska Varv- och Resgodsförsäkrngs A. B. (preme 2: för varje 1000: ). För tllträde tll perrong bör bljett eller perrongbljett (1: ) uppvsas. På alla större statoner fnnes järnvägsrestaurang. Ångbåtstrafk upprätthålles såväl längs kusterna som på nsjövattnen. Ångbåtarna äro försedda med propra hytter och god restauraton. Bltrafken förmedlas av såväl åutobussar som personblar. En del av bllnjerna stå samtrafk med statsjärnvägarna. Lnjeblarnas taxa är 5070 penn per km. Flygtrafk upprätthålles av Aero Oy., Helsngfors, nom Fnland endast mellan Helsngfors och Åbo. Tdtabeller. Turstförenngen Fnland utger en tdtabell»fnlands Kommunkatoner» (prs 7: ), som utkommer år /1, 22/5 och 1/10 och nnehåller tdtabeller för järnvägar, ångbåtar och lnjeblar. Resebyråer. Fnlands Resebyrå, N. Esplanadgatan 19, Helsngfors, flal Stockmanns Varuhus, Älexandersgatan 52. Skolresebyrån, Bangatan 2, Helsngfors, ger upplysnngar beträffande skol- och gruppresor. Upplysnngsbyråer. Turstförenngen Fnland, N. Esplanadgatan 21, Helsngfors, uppgör grats förslag tll turer Fnland och ger upplysnngar rörande resor Fnland. Turstförenngens flaler upprätthålla upplysnngsbyråer Kuopo, Vuorkatu 23, Nyslott, Nälkälnna, och Vborg, Runda Tornet. Dessutom erhållas upplysnngar av Turstförenngens ombud fröken Ester Nkknen Uleåborg, O. Y. Matkatarvke, Asemakatu 12, eller Torkatu 4, Kolmo. Egentlga-Fnlands Turstförenng upprätthåller Åbo en upplysnngsbyrå, Nylandsgatan 1. Resehandböcker. Turstförenngen Fnland har utgett en mängd resehandböcker för olka områden Fnland; erhållas hos utgvaren eller boklådorna. Hotell och restauranger. huvudstaden och de större landsortsstäderna fnnas förstklassga hotell. Prs: rum för 1 person från 30: lunch 1525:,, mddag 2035:,. supé 2540: övrga hotell och resandehem äro prsen bllgare. Drckspengar ges 1015 o/0 på räknngens belopp, fall denna cke upptar 10 /o tllägg för betjänngen. Under turstsäsongen är det skäl att på förhand, telegrafskt eller per brev, beställa hotellrum. restaurangerna kostar frukost 1025:, mddag 1525:, kvällsvard 1530:, på enklare matställen mndre. På kaféer kostar kaffe med bröd. sb:58: 4

7 med med med med FÖRSLAG TLL RUNDRESOR FNLAND. De denna broschyr beskrvna rutterna kunna sammanställas på olka sätt tll längre rundresor. Här nedan upptagas några av de mest omtyckta rundresorna tll lednng = vd uppgörande av resplaner (förkortnngar: t tåg, b = = båt, m motorbåt, a autobuss): 1. Helsngfors -> t -> Vborg -> t-> matra -* t-+ Vuoksennska -+ b -> Nyslott -> b -S- Punkaharju -> t -> Nyslott -> b -> Kuopo -+t->- Kajana ->t-> Kontomäk -> t -> Vaala -> b/t -> Muhos ->t-> Uleåborg -> t -> Tammerfors (-> t -+ Tavastehus) -» t-> Helsngfors eller Åbo (rutterna 4, 10, 9, 12, 9, 7, 11, 2; c:a 7 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 762: 50, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 533: ). 2. Helsngfors -> t-+ Vllmanstrand -> b-> Nyslott -> b-> Punkaharju -> t Sortavala -+ -> b Valamo ->b-> Sortavala -» -> t -> matra -> t -> Vborg -> t -> Helsngfors -> t -> Åbo (rutterna 4, 9, 12, 11, 10, 4, 1; c:a 7 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 571:, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 386: ). 3a. Helsngfors -> t -> Vborg -> t -+ matra -> t -> Sortavala -> b <- Valamo -» b -> Sortavala -> t -> Vuonslaht -> m -> Kol -> m -> Vuonslaht -* t -> Joensuu - b -> Nyslott -> b -> Punkaharju -> t -* Nyslott -> b-> Vllmanstrand -> t -> Helsngfors ->t-y Åbo (rutterna 4, 10, 11, 8, 12, 9, 4, 1; c:a 11 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 767:, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 537: ). 3b. Helsngfors -> t-+ Vborg -> t -> matra -> t -> Sortavala -> b-> Valamo b-> -> Sortavala->t-> Vuonslaht m-> -> Kol - m-» Vuonslaht ->t -> Kontomäk-+ 1 Vaala-> b/t -> -+ Muhos -> t -> Uleåborg -> t Tammerfors -> (-> t-> Tavastehus) -* t -> Helsngfors eller Åbo (rutterna 4, 10, 11, 2; c:a 7 dagar prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 754: 50, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 559: ). 4. Helsngfors -> t -> Vborg -> t-> matra -> t-> Vuoksennska -+ b Nyslott -» b-> Punkaharju -> -» t -> Nyslott -> b -> Kuopo (va Henäves) -> b-> Nyslott (va Leppävrta) -> t -> (St. Mchel) -> t -> Helsngfors -> t -* Åbo (rutterna 4, 10, 9, 12, 9, 12, 2, 1; c:a 6 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 654: 50, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 425: 50). 5. Helsngfors -> t -> Laht b -> -* Jyväskylä -> t -> Punkaharju -» t Nyslott -> b -> -> Vuoksennska -> a matra -* -* t Vborg -> t-> Helsngfors -> t-> Åbo (rutterna 4, 6, 12, 9, -> 10, 4, 1; c:a 4 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 571:, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 389: ). 6. Helsngfors -> t-> Laht b -> Jyväskylä -> -> t -* Vlppula -» b -> Ruoves -+ b-> Tammerfors(-> t-> Tavastehus) -> t-> Helsngfors eller Åbo (rutterna 4, 6, 12, 2, 3, 2; c:a 4 dagar; prs kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 304:, 111 kl. tåg, kl. ångbåt Fmk 213: ). 7. Helsngfors -> t -> Tavastehus a-> -> Pälkäne a-> -> Kangasala -> a -> Tammerfors -» t -> Helsngfors eller Åbo (rutterna 2, 3, 2; c:a 3 dagar; prs kl. tåg Fmk 148:, 111 kl. tåg Fmk 106:). 8. Uleåborg -> t-> Rovanem -+ a-+ valo -> a -> Salmjärv -> a/m Kolttaköngäs -> b shavet -> b -> Lnahamar -> -> -> a -> Salmjärv -> a -+ valo -> a -> Rovanem -> t -> Uleåborg (rutterna 2, 15; c:a 7 dagar; prs kl. tåg Fmk 645: 111 kl., tåg Fmk 591: ). ovan angvna resekostnader äro prsen för sovplatser cke nberäknade'. Möjlgheterna att sammanställa de olka rutterna framgå av den schematska kartan på omslagets ssta sda. 5

8 Helt RESERUTTER FNLAND. det följande redogöres för Fnlands vktgaste reserutter. Järnvägsbljetternas prs framgå av de tdtabellerna angvna sträckornas längd klometer samt av tabellen på sd. 3. Ångbåts- och blresornas prs fnnas upptagna samband med reserutterna. Rutt 1. HELSNGFORS (HELSNK)KARS (KARJAA) [HANGÖ (HANKO)] ÅBO (TURKU). Med järnväg: km ; O x-helsnk < A ; Y-> Karjaa -»* 1054 Jl6lB > Hanko -» Hanko < j ; g 4- Karjaa «1 TÖ3S ; ;14QQ J-1827 j 2315[200 f-» Turku». f Resan från Helsngfors tll Åbo kan även göras med flygmaskn (290: ): 1540 Helsnk V-»Turku -» t 1245 Helsngfors (Helsnk), landets största stad ( nvånare), är republkens huvudstad, resdensort för republkens presdent samt säte för statsrådet och de högsta domstolarna. Där sammanträder rksdagen. sn egenskap av unverstetsstad är Helsngfors tllka medelpunkten för hela natonens kulturlv, och som handels- och ndustrstad hör den tll de främsta landet. Helsngfors gör tll stt yttre ett övervägande modernt ntryck. De flesta byggnader äro hållna någon ljus färgton, varför staden blvt kallad»nordens vta stad». Märklgt arktektonskt hänseende är Senatstorget med sna offentlga byggnader, Nkolakyrkan, Statsrådsborgen, Unverstetet och Unverstetsbbloteket, alla uppförda under 1800-talets förra hälft nyklasssk stl efter rtnngar av C. L. Engel. Bland övrga byggnader staden gör sg Elel Saarnens storstlade Statonshus gällande. Typsk för arktekturen början av 1900-talet är Fnska Natonalteatern. Det mäktga Rksdagshuset vttnar om vad man kan åstadkomma av fnsk grant. Berghälls grantkyrka med stt vackra torn behärskar vyn över stadens norra delar. Bland museer och konstsamlngar må främst nämnas Natonalmuseet, som bjuder på mycket av hstorskt och etnografskt ntresse. Ateneum får man en god bld av fnsk konst. Där fnnes dessutom flera betydande utländska konstverk. Snebrychoffska samlngarna, hopbragta och donerade tll staden av en rk konstvän, gömma på många verklga pärlor av äldre konst. Bland sevärdheterna Helsngfors omgvnngar bör främsta rummet nämnas Fölsön (Seurasaar), ett etnografskt frluftsmuseum med rka samlngar. Söderom staden lgger den på sju öar uppbyggda gamla fästnngen Sveaborg (Suomenlnna) med ntressanta hstorska mnnesmärken från det svenska väldets td Fnland. nära Helsngfors lgger den pttoreska staden Borgå (Porvoo), skaldernas och konstnärernas stad, med natonalskalden J. L. Runebergs hem, bevarat orört skck. 6

9 k Åbo -> CP , X Helsngfors Borgå med järnväg: ;km 2.3.;3, " 1! Helsnk -V " Porvoo <- Y62 \ HP*) 13Q8 jgsa ;g<» ; 2209 km 2. \ 3. 3, 2~3~ Porvoo -> 0 7" 92 13" \ Helsnk <-- V 'Q ] 77*» [ 27" Helsngfors Borgå med ångbåt (s/s»borgå» och»j. L. Runeberg»; kl. 23:, kl. 16: ): s 700 X 0 30,530 g, «Helsnk... A s 22" 9* 5, 19* s s 13 X 13", 1900 V -> Porvoo... s 79 X g' s, 763 Helsngfors Åbobanan går genom gamla kulturbygder. Kars Hangö med järnväg: tdtabell, se tdgare. Hangö (Hanko) är en av Fnlands mest bekanta hamnstäder. Som bad- och kurort (härlg sandplage) har staden sedan gammalt ett välstadgat anseende. Helsngfors Hangö med ångbåt, yttre farleden (s/s»ohonna»,»lmatar» och»arcturus»; kl. 75:, kl. 50: ): s 1130 f / jgoo g < Helsnk 4- k\to 1700 s ' 173 Q 70Q f Hanko to 11 >. -» Helsngfors Hangö med ångbåt, nre farleden (s/s»lma»,»norden» och»ahkera»; HelsngforsHangö kl. 45:, kl. 30:, Helsngfors Åbo kl. 65:, kl. 50: HangöÅbo kl. 55: kl. 40:,, ): t 15'3, k / 15'3, 15'3\ -Helsnk..4- Ut 2300, p 1200, s 23*3 k 830, 5 40o\.-» p 330, s 1500 k 1300, to 900, s 80o\ 4-Hanko \t uoo, to 1700,...-> s 11 to 1800, to 2QOQ, s 19Q0\Y-»Turku....-» %\m S, k 76, / 6 Mellan Kars och Åbo utbreda sg på båda sdor om banan vda odlngsområden, vlka höra tll de fruktbaraste södra Fnland. Åbo (Turku) är Fnlands äldsta stad och landets forna huvudstad ( nvånare). Alltsedan krstendomen av svenska konungar och präster nfördes landet, har Åbo vart bskopssäte, numera ärkebskopssäte. Där fnnes landets äldsta hovrätt (grundl. 1623), och där grundlade drottnng Krstna 1640 landets första unverstet. Efter Åbo brand år 1827, då så gott som hela staden lades aska, överflyttades detta unverstet tll Helsngfors, som något tdgare blvt landets huvudstad. På ensklt ntatv upprättades Åbo år 1919 ett svenskt unverstet och år 1922 ett fnskt unverstet. Som handels- och ndustrort ntar staden en framträdande plats. Stadens förnämsta sevärdheter äro domkyrkan och slottet. Domkyrkan, som omtalas första gången år 1229, har under århundradenas lopp underkastats många förändrngar och återfnnes den såväl romansk rundbågs- som gotsk spetsbågsstl. Med sna talrka kapell, gravmonument, fresko- och fönstermålnngar hör denna kyrka tll Fnlands och Nordens ntressantaste hstorska mnnesmärken. Här äro många fnska och svenska stormän begravna, medlemmar av ätterna Tott, Creutz, Brahe o. a. Här vla även de jordska kvarlevorna av Karn Månsdotter, Erk XV:s olycklga drottnng. slott, som reser sna mäktga gråstensmurar vd mynnngen av Aura å, är den äldsta av Fnlands medeltda borgar. Slottet grundlades under talet, men stod färdgt först långt senare vd 1500-talets slut. Numera nrymmer slottet Åbo stads hstorska museum med rka samlngar, som erbjuda vktga källor tll kännedomen om Sverges och Fnlands tdgare kulturförhållanden. Åbo fnnes även ett konstmuseum av rang, där synnerhet fnsk konst är väl företrädd. närheten av Åbo lgger den dyllska llla kurorten Nådendal (Naantal), som lkaledes leder stt ursprung från medeltden och fordom var bekant för stt bh-gttnerkloster. 7

10 '* 14'* 14* 22** fa 316! 328 " !! 443! j ' : ~ 6l) 4-Turku g 4-Elsenvaara. \ l-f-haapamäkl^a^osx^o Senäjok 4-Kontomäk 4-Rovanem 2. Hämeenlnna.-»- «Oulu -»Tampere Kangasala «Två 2230! * ! 1107; ' ; " Rutt 2. HELSNGFORS (HELSNK)TA VASTEHUS (HÄ- MEENLNNA)TAMMERFORS (TAMPERE)HAAPA- MÄKULEÄBORG (OULU)KEMTORNEÅ (TORNO). Med järnväg: ! 3.! km! '2.3. fa! fa!! fa! o lhelsnk A 80ooo2:2so':8o23o! 1257J : ; ! Y -»-Tojala -»j ; 858J ; 2330; : < <8 18**, 18** 16"... 77=5, 77" A j »Turku ! ÖÖ2! J » 420! '= s 1455; 108 Tampere sj 1729Jj ' Vlppula -» 148' 238' 1805; y-»-haapamäk.,-»- 113 J 158; ~ j!! '< 2038' 6'* 37W -»... -»Jyväskylä "722*" 22** B> ~.-» ; 14'*: 646' -»Elsenvaara. 1 14* 14* 302' o '* 14'* '5 22** 4-Jyväskylä....; 6'* 6'* ; 1825! 4181! Haapamäk..a 052 "14Ö 7 " "Pfo4r "ZT ! 2349! Ähtär -» \ 2349; !..-»j : gl -»-Senäjok...-» j ! 736 :Senäjok Y -»-Oulu -»( 1310 ;23s; " 77"! »KontolnäT ZZ~rj,soyZ^ 635', 1499; -»Vpur...-»' 23'0; ' 11* o,.4- ; 17*8 ; r 6so ; 2247^7 926; jY-»Kem -» '~~ 73"» "973 -»Rovanem s*ö HZ 7625! s*o 16*5. 4- ~ 13Q8 A QO6 935; 1934!(Kem 1020! !Y-»-Torno -»- 920 j 1303', '-»Kaulranta TT'-» ' 6**! ' U^S'^ Helsngfors Tammerforsbanan leder norrut från Helsngfors genom tätt bebodda trakter. Vd Rhmäk tager Vborgsbanan av österut (se rutt 4). Tavastehus (Hämeenlnna) är det gamla slottet ägnat att tlldraga sg resenärens uppmärksamhet. Tavastehus slott eller Tavasteborg, som det ursprunglgen kallades, är enlgt samtda krönkor uppfört av Brger Jarl Numera användes det såsom fängelse. klometer norrom staden lgger den vdsträckta vackra parken Aulanko- Karlberg med storartade utsktspunkter. Tursthotell. Tavastehus Pälkäne Tammerfors, se rutt 3. Tojala, bbana tll Åbo (tdtabell se tdgare). Tammerfors (Tampere; nvånare) är Fnlands mest utpräglade ndustrstad,»fnlands Manchester». De ndustrella nrättnngarna äro uppförda på stränderna av den mäktga forsen Tammerkosk, som är deras kraftkälla. Bland sevärdheter må nämnas Tammerfors stfts domkyrka med väggmålnngar av Enckell och Smberg, Tavastbron med ståtlga skulpturer av en av Fnlands största nulevande skulptörer Vänö Aaltonen, samt Teaterhuset där nvd, Konstmuseet Engels stl och talrka mponerande fabrksbyggnader. På ett berg nvd Mustalahtreser sg Näslnna, 8

11 där Tavastlands museum är nrymt. Västerom staden, på Pyhäjärvs strand, höjer sg den natursköna Pyynkk-åsen med utsktstorn. TammerforsRuovesVrrat, se rutt 3. Vlppula, ångbåtslägenhet tll Ruoves (se rutt 3). Haapamäk, ElsenvaaraHaapamäkbanan österfrån (se rutt 12). Ähtär, autobuss tl Vrrat (se rutt 3). Från Senäjok norrut löper banan över Österbottens mlsvda odlade slätter, förb välmående byar, passerar talrka älvar, vker av tll Gamlakarleby (Kokkola) stad vd Bottnska vken och fortsätter sedan tll Uleåborg. Uleåborg (Oulu) är norra Fnlands största stad ( nvånare) och centrum' för det stora länets affärslv och kulturella strävanden. Norrom staden dånar Merkosk, den ssta av Ule älvs mäktga forsar före dess utlopp Bottnska vken. forsen lgger ögruppen park- och broanläggnngar. Hupsaaret med UleåborgKontomäkSortavala Vborg, se rutt 11. UleåborgKuusamo, se rutt 14. Från Uleåborg fortsätter järnvägen norrut längs kusten och över talrka strda älvar. Kem stad med betydande trävaruexport lgger vd Kem älvs mynnng. KemRovanem, se rutt 15. Mäktga bågbroar över Kem älvs båda utloppsarmar. Torneå (Torno) stad lgger vd Torne älvs mynnng på gränsen mellan Fnland och Sverge. Här sammanbndas Fnlands och Sverges järnvägsnät medels banan mellan Torneå och Haparanda. TorneåKaulrantaEnontekö, se rutt 16. Rutt 3. TAVASTEHUS (HÄMEENLNNA)KANGASALA TAMMERFORS (TAMPERE)VRRATÄHTÄR. Tavastehus Tammerfors med bl (25: ): 1025, 1855 km Hämeenlnna <- A 835, , Pälkäne -» ' 700, , Kangasala -» 630, , 211Q 82 y -»Tampere -> 6QQ, 14QQ Tavastehus, se rutt 2. Från Tavastehus går landsvägen genom välodlade trakter förb Hattula gamla kyrka tll Pälkäne kyrkby. Därefter följer vägen krönet av Véhonem ås (tursthärbärge, utsktstorn) och går vdare över Kejsaråsen mellan Rone och Längelmäves tllkangasala kyrka samt därfrån tll Tammerfors. Dessa av Zacharas Topelus besjungna trakter bjuda på sällsynt vackra vyer med allt vad landets nlandsnatur har att vsa av vemodg skönhet och tjusande behag. Tammerfors, se rutt 2. TammerforsRuovesVrrat med ångbåt (s/s»tarjanne» och»pohjola»; TammerforsRuoves kl. 30:, kl. 21:, Tammerfors Vrrat kl. 45:, kl. 35: ): X 1515, t, to, jgtamperea , k, p 1300,x1015 X 1930, f, fo, Ruoves -» s 1715,*, p Bo,X 600 t, to, 1 182o Y-»-Vrrat -> 5 13QQ,k, p 500 Automoblförbndelse vardagar från Selvks brygga nära Ruoves kyrkby tll Vrrat (från Selvk efter båtens ankomst 19.00, från Vrrat 5.00 tll Selvk). Ångbåtsleden går över den öppna och vdsträckta sjön Näsjärv och fortsätter genom smala, kanalserade vatten 9

12 B*B] 11 4, 22' Kotka (Smola ~ ~..A.-» 203*. Med 525 lw 7*5. 22«2 tll sjön Ruoves, på vars västra strand Ruoves kyrkby är belägen. RuovesVlppula med ångbåt (s/s»nto»; 12: ): -» Ruoves s, m, ( k, p 1200, //, to, 1450 Vlppula Y s, m, k, p 1530, //, to, / » Vlppula g m, t, to, 600, s, k, p 500 Ruoves 4- Y m, t, to, 930, s, k, p 830 Från Ruoves tll Vlppula även blförbndelse. Vlppula, se rutt 2. Från Ruoves fortsätter TammerforsVrratrutten norrut över Tarjanne stora fjärd med dess hundratals holmar. Genom en kanal kommer man tll Vsuves och Vaskves, vd vars norra ända Vrrat kyrkby är belägen. VrratÄhtär med bl (13: ): km X 715, Vrrat 1 X 705, 1430 X 904, j Y -» Ähtär -»f X 525, 1245 Ähtär, se rutt 2. Rutt 4. HELSNGFORS (HELSNK) LAHTKOUVOLA VBORG (VPUR). Med järnväg: 2. 3.J j fal km fal'2. 3.! ' lhelsnk J114o!;847;1952 -» J Laht , 851!-1637] ;1530] Y-»-Kouvola...-»( ^ : ** 7*5 7*s : 243 -»Kotka * > 130c 2252' 225*! 46s\ -»Kuopo A \\6s9\ -»Kontomäk.4-170T; 1701: 625] 6*31 ' 1750: 1750; 4-Kuopo...4- ':: 110*', r»\ 13QQ. 1300, *5, 7* «\ ; ! 300 J 4001 (Kouvola...«" " ! = Y-ySmola -» fl ,\ 292 -»Lappeenranta-» 23*5 23*5 12'5J2>5 1617, ] «"A^ o 'j ; ; [313 Y-»-Vpur -» ;; Ö6,; 335 -»matra...-» ' 203*\ S" 223«l 223« \ 491, -»Sortavala. 1730, 1730'. -» 101 [! »Joensuu...-> ] 7'2 20'8< 20'8\ 705' -»Vuonslaht.-> *B -»Oulu...-»'..'. Helsngfors Vborgsbanan tager av vd Rhmäk österut från Helsngfors Tammerforsbanan. Laht är Fnlands yngsta stad, som utvecklats snabbt. Stadshuset är uppfört efter rtnngar av Elel Saarnen. Laht är statens stora radostaton uppförd. Från huvudbangården utgår en 4 km lång bbana tll Vesjärv hamn, varfrån Päjänne-båtarna avgå (se rutt 6). tåg eller bl kan man göra en avstckare tll Henola, en lten dyllsk stad vd Jyränkö ström; modern badanstalt. Efter Kora staton går banan på en hög bro över Kymmene älv. Från Kouvola utgår Savolaksbanan norrut (se rutt 7) och Kotkabanan söderut (se rutt 5). Från Smola går en kort bbana tll Vllmanstrand (Lappeenranta; se rutt 9). Vborg (Vpur), som lgger vd en av Fnska vkens nre bukter, är en av Fnlands äldsta och mnnesrkaste städer ( nvånare). Bland sevärdheter må nämnas det ståtlga slottet, uppfört slutet av 1200-talet, och det s. k. Runda Tornet på Salutorget, en kvarleva av de fäst- 10

13 77/2 18* -»*/n 722» 733 nngsverk, som forna tder omgåvo staden. Runda Tornet nrymmer nu en stlenlgt nredd restaurang. Moderna ståtlga byggnader äro Elel Saarnens Statonshus samt Konstmuseet, uppbyggt på de gamla Pantsarlahtvallarna med härlg utskt över havet. Halvannan klometer norrom staden lgger det gamla godset Monrepos med sn natursköna park engelsk stl, anlagd början av 1800-talet. Åt motsatt håll, på andra sdan staden, lgger Papula folkpark med utsktstorn. Rutt 5. HELSNGFORS (HELSNK)HÖGLAND (SUUR- SAAR)KOTKAKOUVOLA. HelsngforsHögland med ångbåt (s/s»södern»; kl. 100:, kl. 70:): 4 /a- 23 /7! 30 /7-13 /s 6 / /8 / 1500 ; / 1400 (Helsnk / 2300 / 2200 V -> Suursaar -»- m 100 Högland (Suursaar) höjer sna väldga berg mtt ute Fnska vken. Tack vare sn storslagna natur samt fna sandstränder och blankspolade klppor har Högland blvt en omtyckt sommarort. Där upprätthåller Turstförenngen under tden 10/625/8 en restaurang; rum hyras hos ortsborna. HöglandKotka med ångbåt (s/s»suursaar»; kl. 30:, kl. 25:, 7 och 5 35: ): s 1900, k 1630, / 1030 Suursaar * A , to 1200, /2030 s 2130,* 1930,71330 V-» Kotka , to 915, /1800 Kotka stad lgger vd Kymmene älvs (Kymjok) utlopp Fnska vken; stor ndustrstad, en av huvudorterna för Fnlands sågndustr. Med järnväg: ! j, km!. fal! fa :! o g«kotka. < A ; 1709! Y>.Kouvola -» ] 1542] 2010! -» 77«j 7*B 243 -»Helsnk 23*0 75' *\ 172 -»-Vpur.-» 23*0 J5lB Banan från Kotka går norrut genom Kymmene älvdal. Kouvola, se rutter 4 och 7. Rutt 6. LAHTJYVÄSKYLÄ. Från Laht järnvägsstaton tll Vesjärv hamn antngen med bl eller tåg. Med järnväg: km 1436' o»laht. A f-» Vesjärv -» 815 VesjärvJyväskylä med ångbåt (s/s»suom» och»jyväskylä» vardagar drekt, söndagar från Vesjärv tll Teh och vce versa med s/s»taru», och från Teh tll Jyväskylä och vce versa med s/s»suom», då byte av båt således äger rum Teh; kl. 80:, kl. 60: ): 1445 * Vesjärv a V-» Jyväskylä -» 1430 Från Vesjärv hamn går farleden över Vesjärv tll Vääksy kanal, som, grävd genom ett smalt näs, leder tll Päjänne, Fnlands största nsjö näst efter Samen. Naturen krng Päjänne är mestadels dyster med höga, branta klppstränder, men här och där ser man leende vkar öppna sg, skuggade av lummg björkskog. Teh är Päjännes största fjärd. Norrut smalnar sjön betydlgt. 11

14 fal ~~ 4- < y->- -> Oulu -» 6* s \~~ Jyväskylä stad är belägen vd norra ändan av Päjänne vd stranden av Jyväsjärv. Staden är om sommaren nbäddad leende gröna parker och trädgårdar. Kulturcentrum för denna trakt. JyväskyläHaapamäk och JyväskyläElsenvaara, se rutt 12. Rutt 7. KOUVOLA ST. Med järnväg: MCHEL (MKKEL)KUOPO KONTOMÄK : : : ] ; ; '2. 3. km ~ fal <- Helsnk :' *0 1330; 4-Vpur 6 17'* 3* " ' Kouvola Mkkel y Peksämäk >) * o 038'; 342 -» Haapamäk -» 11*ö 4*ö *, \ 371 -»Elsenvaara -» \ 14* o 3 * *0 ; Elsenvaara 2» 2 14'* , Haapamäk [ * Peksämäk <A 2015 j »Kuopo -> ! 1KuOpO X Kontomäk ->( 1144 "22^~ " 633 KouvolaKontomäkbanan (Savolaksbanan) begynner vd Kouvola staton på HelsngforsVborgsbanan (se rutt 4) och går rktnng norrut. Vd Harju staton går järnvägen över Kymmene älv och sedan vdare utmed stränderna av flera nsjöar. St. Mchel (Mkkel) lgger vd en lång smal vk av Sanen. Från det höga vattentornet på Nasvuor öppnar sg en vdsträckt utskt över staden och dess omgvnngar. Norrom staden höjer sg en vacker ås, kallad Pkku (Llla) Punkaharju, och söder den höga åsen Kahunharju. St. MchelNyslott, se rutt 8. Peksämäk, knutpunkt för Savolaks- och Elsenvaara Haapamäkbanorna (se rutt 12). Kuopo stad ( nvånare) vd foten av Pujobacken är belägen på en vacker udde Kallaves. nom staden observeras domkyrkan, uppförd av gråsten början av 1800-talet, samt museet, vlket nrymmer naturvetenskaplga och hstorskt-etnografska samlngar. Tll staden hör även den sydost långt Kallaves utskjutande udden Vänölännem med vacker park. Vda prsad är Pujobacken (230 m över havet), från vars torn man har en storartad utskt över omnejden, en av de vackraste vyer hela Fnland. KuopoNyslott, se rutt 9. KuopoJoensuu, se rutt 13. Från Kuopo norrut går banan på en 4 km lång vall tvärsöver Kallaves, följer sedan stränderna av flera sjöar och når slutlgen genom vdsträckta skogstrakter Kajana, vd östra ändan av Ule träsk. Staden Kajanas (Kajaan) märklgaste sevärdhet är forsen Ämmäkosk. På en holme forsen synas runerna av Kajaneborg, som uppfördes under 1600-talet och blvt bekant genom två berömda svenskar, som suttt fängslade nom dess gråstensmurar, nämlgen Johannes Messenus och Lars Vvallus. Savolaksbanans slutpunkt är Kontomäk staton vd Nurmes Uleåborgsbanan (se rutt 11). 12

15 Rutt 8 ST. MCHEL (MKKEL) NYSLOTT (SAVONLNNA) JOENSUU. St. MchelNyslott med ångbåt (s/s»mkkel»; kl. 75:, kl. 60: ): m, k, p 1215 \m<- Mkkel m, k, p 8.00 t, to, 800 V -»-Savonlnna...-> s, t, to 1300 St. Mchel (Mkkel), se rutt 7. Båten följer tll en början en smal farled från St. Mchel söderut och går därefter genom en kanal ut på den av klppstränder kantade sjön Louhves. Sedan smalna vattnen åter vd Puumala sund. Båten lgger över natten Lohkosk och fortsätter följande morgon genom en rk arkpelag av små holmar tll Nyslott. Nyslott (Savonlnna) stad är byggd på flera holmar sundet mellan Haapaves och Phlajaves. Staden är en av Fnlands märklgaste turstorter med väl besökt badanstalt och den stora medeltda borgen Olofsborg (Olavnlnna), som är cke blott Fnlands vackraste och bäst bevarade fäste från forna tder utan även anses vara ett av hela Nordens märklgaste hstorska mnnesmärken. Nyslott Elsenvaara och NyslottHaapamäk, se rutt 12. Nyslott Vuoksennska Vllmanstrand och Nyslott Kuopo, se rutt 9. NyslottJoensuu med ångbåt (s/s»orves» och»orves» ; kl. 90:, kl. 70: ): 1300 «Savonlnna A Y-»- Joensuu -» Sedan ångbåten lämnat Nyslott går färden förb Olofsborg ut på Haapaves och därefter över Haukves sjö. Orav kanal passeras, härefter blr farleden smal och krokg, men vdgas den stora sjön Orves. Fortsättnngen består åter av smala och grunda farleder, utmärkta med otalga prckar, tll Pyhäselkä, från vars nordlgaste ända en trång farled för tll Joensuu stad vd Pelsjok älvs mynnng. Stadshus byggt efter rtnngar av Elel Saarnen. JoensuuVborg och JoensuuKolVaalaUleåborg, se rutt 11. Rutt 9. VLLMANSTRAND (LAPPEENRANTA) VUOKSEN- NSKANYSLOTT (SAVONLNNA) KUOPO. VllmanstrandVuoksennska Nyslott med ångbåt (s/s»savonlnna» och»matra»; Vllmanstrand Vuoksennska kl. 15:, Vllmanstrand Nyslott kl. 9575:, kl. 55:, Vuoksennska Nyslott kl. 9070:, kl. 50: ): Xl3OO Lappeenranta..'. < X 700 X 1530 ~ Vuoksennska >. X < 80Q V > Savonlnna > QQ Den båt, som avgår på lördagen från Nyslott, övernattar Puumala och anländer tll Vuoksennska söndag Vllmanstrand (Lappeenranta) lgger på en av Salpausselkäs sluttnngar mot Samen. Staden är den sydlgaste ändpunkten för sjöfarten på Samen. Badanstalt. Från staden går en bbana tll Smola staton på Helsngfors Vborgsbanan (se rutt 4). Ångbåten passerar Sama kanals norra mynnng och kommer sedan ut på Stor-Samens vda fjärdar, där man ställvs cke kan skönja land vd horsonten. Vuoksennska 13

16 701! ; 23? 18" "~S«"~ 7">, 72?. hamn anlöpes; nvd hamnen en staton med samma namn, varfrån resenären kan taga tåg eller bl tll matra (se rutt 10). Från Vuoksennska fortsätter ångbåten norrut tll Ruokolaht kyrkby och vdare genom många trånga sund tllbaka ut på Stor-Samen. Efter Puumala sund smalna vattnen åter. Båten lgger över natten Sulkava kyrkby. Färden vdare tll Nyslott (se rutt 8) går genom en rk och omväxlande arkpelag. Mellan Nyslott och Kuopo gå tvenne ångbåtsrutter, den ena över Henäves, den andra över Leppävrta. NyslottHenävesKuopo med ångbåt (s/s»henäves» och»henäves»; kl. 8570:, kl. 55: ): 1315 a Savonlnna A Q Y-» Kuopo -> 140Q Sedan Henävesruttens båtar lämnat Nyslott följa de Joensuurutten ända tll Orav kanal. Därfrån fortsätta de med nordlg kurs fram mellan otalga holmar, som ge sjön karaktären av en kanal eller flod. Båtarna övernatta Henäves kyrkby, varfrån de fortsätta genom Karvo kanal ut på Kallavess vda vatten och vdare tll Kuopo stad (se rutt 7). Nyslott LeppävrtaKuopo med ångbåt (s/s»leppävrta» och»leppävrta»; kl. 8570:, kl. 55: ): 1310 Savonlnna A Y^- Kuopo -> 135Q Leppävrtaruttens båtar följa efter avfärden från Nyslott tll en början samma farled som Joensuubåtarna, vka sedan av åt nordväst över Haukves och anlöpa därefter bl. a. Varkaus köpng. De övernatta Leppävrta kyrkby. Från Leppävrta går rutten genom Kormus kanal och fortsätter över Kallaves tll Kuopo (se rutt 7). Rutt 10. VBORG (VPUR) MATRAVUOKSENNSKA. Med järnväg: km 3.! Helsnk...-> [ Vpur -* g 0 « [ ; Antrea <-T H Elsenvaara...-> T~ :] 3 \ l 14 \ 1&Q Antrea -> "" '1643" matra < looej matra ~> 10" 1245"1523! ; 2301 Vuoksennska.<- y Q22J J1753 km j 3. j3. 3. Vuoksennska.->» ;1500J J matra +- ] > matra : Antrea <- y J ; J Elsenvaara... J72W Jl 37 \ j 2&\ 20"* Antrea ->»; 735 J : j Vpur <-f : (1514 J. Helsnk ~392<f ~^ matra staton lgger en klometer österom matra världsberömda fors. På västra stranden en park med förträfflga utsktspunkter. matra storartade kraftverk, byggt åren , förser hela södra Fnland med elektrsk ström. Tursthotell. Från matra fortsätter järnvägen 7 km norrut tll Vuoksennska staton vd Samens strand. VuoksennskaNyslott och VuoksennskaVllmanstrand, se rutt 9. 14

17 . : 03«114o : 20" j 76" : «77", Q5J774 18>Q\\1499 : Joensuu ' -x -x -x -X 42 \ Rutt 11. VBORG (VPUR) ELSENVAARA SORTAVALA VALAMOJOENSUUKOLKONTOMÄK- VAALAULEÅBORG (OULU). Med järnväg: , km! j fa fat &a 2320 r~j ' Helsnk.. ' 78" 7<" o* Vpur : J1144J1846J ; Y-x Antrea... t : "S»]7os!. ~7Tmatra. ~fj 6 5s f 72«22" 934: g : T->Elsenvaara-x « '. 23": 5" y Savonlnna ' 23" "6«77" 76" y Haapamäk -y 11" Haapamäk : 77" 6>s\ 23*0 <- Savonlnna 5" 23" 1152: 254 <- Elsenvaara <- A 242! > Sortavala. -x Sortavala. : y Joensuu J 1742 \ J 2017 Vuonslaht -x 1836J J y-x Kontomäk -x g yßuopo.. \\~~6' '~ " -+, f- '17501 Kontomäk A j Vaala -x! 924: ; 63352h73S Muhos ; ;1605[1900: > y-xoulu 648, ~ -ytorno~rr. 920\ BQo\ "" ' 7ff*\ 2ff>o -y Helsnk.. Vborg (Vpur), se rutt 4. Antrea, förgrenngspunkt för den tll matra och Vuoksennska ledande banan (se rutt 10). Elsenvaara, förgrenngspunkt för ElsenvaaraHaapamäkbanan (se rutt 12). Sortavala stad lgger vd en vk av Ladoga. Rk skärgård. Vakkosalm park höjer sg ett utsktstorn med vd vy över Ladogas skärgård. SortavalaValamo med ångbåt (s/s»valamon Luostar»; tur och retur sammanlagt 35: ): Ve- 15 /. Ve- 15 /6 /77, / 1400 Sortavala 5 A 1815, / , / 1615 V-» -» Valamo > 5-16QQ, /QQQ 16 /6-31 /8 : 16 /6-3!/ 8 s 815,1930, X 1400 Sortavala a s 1815, X 1215, / , 2145, x 1615 Y-!- Valamo, -»t 5 1 6QQ, X QQQ, /1 9QQ Ögruppen Valamo är belägen norra delen av Ladoga, Europas största nsö, nsjö, och räknar ett fyrtotal större och mndre öar. Huvudön är 9 km lång och 7 km bred. Stränderna höja sg brant ur den djupa sjön, landet är berggt och skogklätt. På huvudön fnnes ett ryktbart greksk-katolskt kloster, Valamo kloster, vlket enlgt tradton grundades år 992, då två eremter, Sergj och Herman, anlände dt från Athos och samlade krng sg ett antal lkasnnade. Klostret upplevde en glansperod under 1800-talets senare årtonden, då dess rykte nådde över hela den greksk-katolska världen 15

18 nvd och stora plgrmsskaror vallfärdade ht. Klostrets förnämsta sevärdhet är den praktfullt nredda och smyckade Förklarngskyrkan, som utgöres av tvenne ovanpå varandra lggande kyrkbyggnader och från vars 70 m höga torn en storslagen utskt öppnar sg över öarna och den väldga sjön. På Valamo fnnas förutom huvudklostrets kyrka talrka mndre kapell, s. k.»skter». Bakom klostret lgger den gamla kyrkogården, där klostrets föreståndare vla och där man tror sg veta, att även den svenske konungen Magnus Erksson Smek blvt begravd. klostret fnnes ett hotell för turster och plgrmer. Från Sortavala fortsätter järnvägen norrut genom glest bebodda trakter. Joensuu, se rutt 8. JoensuuNyslott, se rutt 8. JoensuuKuopo, se rutt 13. Från Vuonslaht staton förmedlas trafken över Pelsjärv tll Kol av m/s»ukko-kol» (15: ).»Ukko-Kol» möter Vuonslaht vd tågens ankomst kl , och Pelsjärv är en av. Fnlands största sjöar. mponerande är den västra strandens mäktga höjdsträcknng med Kolvaara, vars högsta topp Ukko-Kol når 348 meter över havet och 254 meter över sjöns yta. Den härlga naturen med praktfulla utskter har gjort Kol tll en av de mest omtyckta turstorterna Fnland. Helt nära toppen av Ukko- Kol lgger Turstförenngens tdsenlgt nredda härbärge. Från Vuonslaht följer järnvägen stranden av Pelsjärv ända tll Nurmes och går därefter vdare genom glest bebodda skogstrakter. Ett stycke söderom Vuokatt staton reser sg den ödslga Vuokatthöjden (351 m) med vacker utskt. Kontomäk, anknytnngspunkt för Savolaksbanan söderfrån (se rutt 7). Järnvägen fortsätter västerut på norra stranden av Ule träsk (Oulujärv). Vaala lgger vd Ule älvs (Oulujok) utflöde; utgångspunkt för de av Turstförenngen upprätthållna forsbåtsturerna. Tursthotell. Obs.! gång alldeles nvd hotellet. Tåget stannar vd en vagöver- Med forsbåt VaalaNuojua (50: ), SotkaMuhos (55: ), båda sträckorna (100: ): 1 %- 31 /8 p Vaala ). -» ~, 1130 Nuojua/ mcd forsbat Nuojua. ) -» mcd Sotka, Ojala/ tag » Sotka, Ojala)..o Muhos mcd forsbat - / : » Muhos)..o ouu } mcd tag..::;: Kort efter avfärden från Vaala dragas båtarna av strömmen den första stora forsen, Nskakosk, som är en av de ståtlgaste Ule älv. Sedan följa lugnvatten, förb vlka färden göres med tåg från Nuojua staton tll Ojala vagövergång strax efter Sotka haltpunkt. Där stga passagerarna ånyo en forsbåt, och resans mest spännande del begynner, nämlgen färden utför Pyhäkosk, Fnlands starkaste fors, där båten rusar fram mellan väldga skumkaskader. Stränderna äro höga, branta och skogklädda ända ned tll vattenbrynet. Nedanför Pyhäkosk avslutas forsfärden Muhos kyrkby. Från Muhos med tåg tll Uleåborg. Uleåborg, se rutt 2. 16

19 jffse, 7Q<! 1940: S ; 1 fal p. Punkaharju, -x " 753«! ffb : " 74 e, Rutt 12. ELSENVAARA PUNKAHARJUNYSLOTT (SAVON- LNNA)JYVÄSKYLėHAAPAMÄK. Med järnväg: km : m 3.J2. 3. fat 2310, jor, faj fa* 77M -^'~"~4-Vpur... ;! 6 72" 77" : ; ; Sortavala...< , 79 ' 223«302! o;elsenvaara^.a ^ , :,-x! x Savonlnna,.-x » J1655! Savonlnna ,, y-x Peksämäk..-X J2o3s,910 5 W~ ~ 22»' L:,T76 -X Kuopo... -X 775 ~ 625 ' l >-,: 377 -X Kouvola.< Kouvola ' [ : 7=! Kuopo... ; 2252! : 322 : 93öfrT Peksämäk...A 1910! : -x Jyväskylä..,-x 1616J ) Jyväskylä , 6" 1749; )345 y^-haapamäk..-x ll4ojlb32 420! ~ ~ \.~ f 18'0 r 646 -XHelsnk *>,Q2o\ 2Q24 929, -> Torno -X 7&>s. ElsenvaaraHaapamäkbanan begynner vd Elsenvaara staton på Vborg Nurmesbanan (se rutt 11). Vd Punkasalm går järnvägen på en vrdbro över Punkasalm sund och följer sedan Punkaharju ås med hänförande utskt över den örka Samen. Punkaharju är en 7 km lång rullstensås, vars underbart vackra natur gjort den tll en av Fnlands mest besökta turstorter. Särsklt hänförande är utskten från den s. k. Runebergskullen, där natonalskalden enlgt hörsägen skrev dkten»den femte jul». Skogarna på Punkaharju äro statsegendom och synnerlgen välskötta, varför promenader kunna företagas även på sdan om de byggda och röjda vägarna. Två tursthotell. Från Punkaharju kan man även resa med ångbåt tll Nyslott: farleden är synnerlgen vacker (s/s»punkaharju lo; kl. 20:, kl. 15: ): 19 /6~ 17 /8 19 /6" 17 / g Punkaharju k Y -»Savonlnna -» Före ankomsten tll Nyslott löper järnvägen på en 168 m lång bro över Kyrönsalm. Från bron vacker utskt över staden och Olofsborg. Nyslott, se rutt 8. NyslottSt. Mchel och Nyslott Joensuu, se rutt 8. NyslottVuoksennskaVllmanstrand och Nyslott Kuopo, se rutt 9. Peksämäk, ElsenvaaraHaapamäk- och Kontomäkbanornas knutpunkt, se rutt 7. Kouvola Bandelen PeksämäkJyväskylä hör tll de ntressantaste Fnland. Västerom statonen Metsolaht går banan genom den 1,223 m långa Pönttövuor-tunneln, den längsta Fnland. Därefter passeras Leppälaht skärnng, stt slag den största hela Norden. Vdare på en med stora svårgheter byggd järnvägsbank över Leppäves sjö. Jyväskylä, se rutt 6. JyväskyläLaht, se rutt 6. Vd Vesanka staton går banan genom den 350 m långa Möykynmäk-tunneln och fortsätter längs stränderna av ett antal sjöar tll Haapamäk. Haapamäk Helsngfors och Haapamäk Torneå, se rutt 2. 17

20 7055 '«Oulu 4- Rutt 13, JOENSUUKUOPO. JoensuuTovala med bl (50: ): Rm * 1130 < Y>.Tovala -> f 1155 Joensuu, se rutt 8 och 11. Blvägen följer tll en början järnvägen tll Kuusjärv kyrkby och därfrån tll Tuusnem kyrkby samt vdare över Jännevrta sund tll Tovala, 14 km norrom Kuopo. TovalaKuopo med järnväg: km / L o g Tovala « Q5 14 y-> Kuopo -> Kuopo, se rutt 7. Rutt 14. ULEÅBORG (OULU)KUUSAMOROVANEM. Uleåborg Kuusamo med postbl (90: ): X 900 km 1 5, t. k, to, p, X 190Q 241 jf -x- Kuusamo...-x s, t, k, to, p, 6QQ Uleåborg, se rutt 2. Blrutten går genom vdsträckta ödemarker upp mot ryska gränsen. Kuusamo socken är känd för sna fjäll, mlsvda kärr och ödemarker. Dess största sevärdhet är Paanajärv sjö, belägen 60 km norrom Kuusamo kyrkby. Sjön är 23 km lång men endast 1 å 1 1/jkm bred, med branta dels klppga, dels skogbevuxna stränder. Sjöns östra spets når fram tll ryska gränsen. Kuusamo Paanajärv med postbl (30: ): TkTrTj t. to, / < gkuusamo... 1 t, to, 1815 t, to, 16QQ t, to, / j V -x Paanajärv..-x 11 KuusamoRovanem med bl (70: ): km X 600 g Kuusamo X 2215 X Q Y-x Rovanem -x 11 X43Q Vägen går över Ktkajärv tll Autt by vd en kröknng älv tll Rovanem av Kem älv och vdare längs Kem (se rutt 15). Rutt 15. KEMROVANEM VALOKOLTTAKÖNGÄS SHAVETPETSAMO. För resa tll Lappland fordras av fnsk medborgare särsklt legtmatonsbevs, vlket utställes kostnadsfrtt av länsman på landet och polsmyndghet stad. Kem Rovanem med järnväg: j2. 3. km s' 520 Helsnk Torno... ] 1 6 7Q2 78 2Q2" o ' (Kem \ j Y-x Rovanem > Rovanem-tågen avgå från Kem (se rutt 2). Rovanembanan tager av från Torneåbanan vd Laurla staton och går norrut längs Kem älv. 18

21 Mttemot y-x -x Kolttaköngäs Rovanem köpng lgger vd Kem älv, där denna mottar bflödet Ounasjok, 5 km söderom polcrkeln. Köpngen är stadd snabb tllväxt och utgör affärscentrum för hela Lappland (»Lapplands huvudstad»). Härfrån går tll Petsamo en utmärkt väg,»världens enda landsväg tll shavet». Rovanem, på Kem älvs andra strand höjer sg Ounasvaara (216 m), där man vd mdsommartden kan få skåda mdnattssolen. Rovanem Petsamo med postbl (Rovanemvalo 125:, RovanemSalmjärv 185:, RovanemLnahamar 220: ): km Rovanem A ! valo -x :! n Salmjärv -x Q3Q : Lnahamar -x t QQ Efter avfärden från Rovanem går blen på tvenne broar över Kem älv och fortsätter sedan mot norr genom karga och glest bebodda trakter tll Sodankylä. Därfrån leder vägen vdare genom ödemarker längs Ktnens älvbädd. Sedan man passerat Vuotso lappby blr landskapet mera storslaget. Från Kaunspää kalfjäll, över vlket vägen går, öppnar sg en vd utskt över typska fjällandskap. Norr om fjället rnna flodernas vatten mot Norra shavet. valo by lgger på stranden av valo älv. Där mötas Petsamo- och Enarevägarna. Turstförenngens härbärgen. Vrtanem lgger vd Pasvk älv nvd det ställe, där Enare sjö flyter ut denna älv; Turstförenngens härbärge; tllfälle tll sportfske. Landsvägen följer Pasvk älv tll Salmjärv. Från Salmjärv tll Kolttaköngäs färdas man genom att först resa med bl tll Kuvalaht och därfrån med motorbåt tll Kolttaköngäs (SalmjärvKuvalahtKolttaköngäs 30: ): Salmjärv. «~T~H3Ö Q y Kuvalaht -x ! < Q 130 y-x Kolttaköngäs -x Båtleden går över den 9 km långa, vackra Töllevjärv sjön, kransad av fjäll. Förb Jänskosk, som utfaller från Töllevjärvs norra spets, dragés motorbåten på en trallbana. Nedanom Jänskosk fortsattes färden utför älven ända tll den ssta mäktga forsen, Kolttaköngäs, ovanför vlken passagerarna gå land. Därfrån 1 km:s promenad tll Kolttaköngäs lappby; Turstförenngens härbärge. by kallas även Bors-Gleb efter det av den helge Trfon på 1500-talet tll åmnnelse av de omkrng år 800 mördade krstna furstarna Bors och Gleb uppförda kapellet. Från Kolttaköngäs kan färden fortsättas tll stranden av Bokfjorden vd Pasvk älvs utlopp, där den norska köpngen Krkenes är belägen, antngen med motorbåt (25: ) eller också sålunda, att man reser med motorbåt från Kolttaköngäs tll Elvenes och därfrån med autobuss, som avgår två gånger om dagen. Krkenes är ändpunkt för den norska kustångbåtstrafken och därfrån kan man således fortsätta resan söderut ängs den norska kusten och återvända tll Fnland va Narvk. Från Krkenes med»hurtgrutens» ångare a) s 23.00, m, k 20.00; båtombyte ko, to, l på morgonen Lodngen; från Lodngen k, l 8.30, to 9.00; ank. Narvk k 14.00, to 20.00, b) t 23.00, to 20.00, l 15.0O; ank. Svolvaer s, t, p 15.00; från Svolvaer efter båtombyte m, k 1.30, l 2.00; ank. Narvk m 14.15, k 14.00, 1 13,30 [Krkenes Lodngen Narvk kl. (nkl. hyttplats) Nkr. 83: 30, 111 kl. Nkr. 30: 15, KrkenesSvolvaerNarvk kl. (nkl. hyttplats) 19

22 ' 4- På 2. Nkr. 93: 05, 111 kl. Nkr. 33: 50]. Från Narvk med tåg , ank. Boden 8.13 (sovvagn). Från Boden med tåg 9.36, ank. Haparanda Från Haparanda med tåg 14.00, ank. Torneå (Narvk Vassjaure kl. Nkr. 3: 90, 111 kl. Nkr. 2: 60, Vassjaure Torneå kl. Svkr. 30: 75, 111 kl. Svkr. 20: 50, sovplats kl. Svkr. 10:, 111 kl. Svkr. 5: ). Från Salmjärv fortsätta postblarna österut genom karga fjälltrakter tll Petsamo älvdal, där växtlgheten åter blr rkare. Ylåluostar, där Turstförenngen har ett härbärge, tllfälle tll ntressant sportfske. Från härbärget går en väg tll det greksk-katolska klostret, vars ståtlga kyrka är värd ett besök. Alaluostar by är styrelsecentrum för Petsamo området. Längre bort lgger Parkkna by den 15 km långa Petsamo fjordens nnersta botten. Denna by är det mest betydande bosättnngsområdet Petsamo. Från Parkkna fortsätter vägen förb Trfona by tll Lnahamar djupsjöhamn vd shavskusten. Turstförenngens härbärge. Mdnattssolen är synlg Petsamo från den 22 maj tll den 23 jul. Lnahamar Krkenes Elvenes med ångbåt (s/s»aranda»; en gång veckan). Lnahamar Krkenes med ångbåt (den norska»hurtgrutens» båtar»rchard Wth»,»Lofoten» och»fnmarken»; kl. Nkr. 8: /0 för hyttplats, 111 kl. Nkr. 3: 20): 'Ve, 16/ t. 6 /b / 11 / e. 16 /7, 6 / g Lnahamar ) f -» Krkkonem (Krkenes) -> f Q0Q1) x) Norsk td. Krkenes, se ovan. Lnahamar Vatolaht med ångbåt (s/s»aranda»; två gånger veckan). Båten anlöper de låga Henöarna (Henäsaaret), ntressanta på grund av stt sällsynt rka fågellv. Fskarhalvöns norra udde lgger Vatolaht by med Turstförenngens härbärge. Rutt 16. TOBNEÅ (TORNO) KAULRANT AENONTEKÖ. Torneå Kaulranta med järnväg: km 7055 J jj ] Helsnk... : B o ' 3. 7S' "105Ö 162Ö o (Torno...' 840 " QQB 75 ' Y->-Kaulranta -> f Järnvägen från Torneå (se rutt 2) norrut följer stranden av Torne älv. Vd Aavasaksa staton höjer sg det 232 m höga berget med samma namn, där skaror av turster samlas för att skåda mdsommarnattssolen. KaulrantaMuonoEnontekö med postbl (KaulrantaMuono 70:, KaulrantaEnontekö 95: ): km Kaulranta. A s,m,k,to,p,l^^ s, t, k.to.p, »Muono...-»! 5,m,k,t0,p,l 600 s, k, to, 600 <-,., s,k, to, 120 5,k,t0,l 9Q0271 y Enontekö.-» g s,k,to,/m Landsvägen följer Torne och Muono älvar tll Muono kyrkby, och fortsätter därfrån genom älvdalen, där fjälltoppar skymta vd horsonten, tll Palojoensuu by. Här kröker sg vägen skarpt mot nordost och når vd stranden av Ounasjärv sjö fram tll Hetta kyrkby Enontekö. Från Palojoensuu kan resenären fortsätta uppåt längs Muono älv genom den på svenska sdan av rksgränsen belägna Karesuando byn tll Klpsjärv, som lgger omsluten av höga fjällmurar, och vdare tll Skbotn Norge. N:o 341.