Utvärdering och analys av SKB:s kalkyler för Planrapporterna

Transkript

1 RAPPORT Datum: Vår referens: SSM Författare: Dan Persson Utvärdering och analys av SKB:s kalkyler för Planrapporterna Denna rapport har tagits fram på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. De slutsatser och synpunkter som presenteras i rapporten är författarens/ författarnas och överensstämmer inte nödvändigtvis med myndighetens.

2 Utvärdering och analys av SKB:s kalkyler för Planrapporterna Västerås som ovan Dan Persson

3 - 1 - Sammanfattning Kärnkraftsproducenternas har totalansvaret för att på ett säkert sätt ta hand om det avfall som kärnkraften förorsakar. Det planeras ske enligt det s.k. KBS-3-programmet. Ansvaret omfattar bl. a. upprättandet av erforderliga kalkyler som sedan ligger till grund för lagstadgad fondering av medel för framtida behov den s.k. Kärnavfallsfonden. Med hjälp av kalkylerna fastställs även nivån på de säkerheter som kärnkraftsindustrin skall ställa. Det gemensamägda företaget SKB svarar för beräkningarna. Staten står den slutliga risken om någon av kärnkraftsproducenterna inte klarar att fullgöra sina åtaganden. Det är således viktigt att ansvarig myndighet, SSM, fortlöpande granskar de kalkyler som görs. Innevarande utredning är ett led i detta arbete. Granskningen är inriktad på de tre senaste kalkylerna då projektets grundförutsättningar varit likvärdiga. Speciell har kalkylernas förändring i tiden undersökts. Både i diagramform, rörande årliga utbetalningar, och i tabellform rörande totalkostnaden för projektets olika objekt. På övergripande nivå har även SKB:s osäkerhetsmodell och prognoser över framtida kostnader studerats. Härvidlag har jämförande studier gjorts över återstående kostnader, det s.k. grundbeloppet, och ställd säkerhet, i form av det s.k. kompletteringsbeloppet Som ett sista led har även de uttag från fonden som gjorts jämförts med tidigare kalkyler. Slutomdömet om SKB:s kalkyler är att de är svårgenomträngliga och komplicerade. Kalkylen har mellan de senaste tre planerna, d.v.s. fyra år, totalt ökat med ca: 30 %. Jämför man endast avvecklingen av kärnkraftverken är ökningen 40 %. Ökningarna är speciellt anmärkningsvärda eftersom de kostnadstunga delarna av projektet inte ens har nått projekteringsstadiet. Ökningarna är varierande men i stort sett genomgående d.v.s. de berör i princip samtliga ingående objekt. Ett systematiskt fel då det gäller behandlingen av kostnaderna kan därför befaras. Den återstående grundkostnaden inklusive kompletteringsbelopp för år 2007 är mindre än motsvarande kalkyl exklusive kompletteringsbelopp för år Osäkerhetspåslagens tillräcklighet kan därför diskuteras. Vissa objekt hamnar utanför ställda sannolikhetsintervall redan efter ett år. Nivån på kompletteringsbeloppet - såsom det föreslås av SKB - har kraftigt varierat under 2000-talet, viket stärker osäkerhetskänslan angående beloppets nödvändiga storlek. Studier beträffande effekterna av SKB:s prognoser (s.k. EEF) har endast gjorts översiktligt. På totalnivå är inverkan av prognoserna liten. Som SKB tidigare har sett på bl.a. rivningen känns inverkan av EEF alltför låg. De har dessutom ändrats genom åren, varför vissa skillnader på detaljerad nivå kan konstateras. Uttaget från fonden, jämfört med tidigare års kalkyler visar på en underskattning av kalkylerna åtminstone i närtid. Det kan naturligtvis både bero på brister i planeringen såväl som felaktigheter beträffande kostnaderna. Tidsperioderna som har studerats är relativt små men avvikelserna är tämligen markanta.

4 - 2 - Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund Tillgängligt material Syfte - avgränsningar Disposition Grundläggande kalkyler De senaste kalkylerna på aggregerad nivå SKB:s interna kostnader och FUD Transportsystemet Clab Inkapslingen Slutförvar för använt kärnbränsle Anläggningar inom LOMA-programmet Avveckling av kärnkraftverken Grundkostnad och säkerhetsbelopp Osäkerhetsberäkningar Återstående grundkostnad och kompletteringsbelopp Hittillsvarande kostnader Uttag på total nivå Uttag för central administration och FUD Uttag för transportsystem Uttag för Clab Uttag för inkapsling Uttag för slutförvar för använt bränsle Uttag för LOMA-programmet Kommentarer och slutsatser Grundkalkylernas utveckling Tillämpning av osäkerhetsmodellen Kompletteringsbelopp och osäkerhetspåslag Framtida kostnadsutveckling Kalkylernas tillförlitlighet Sammanfattande slutomdöme Referenser Bilaga

5 - 3-1 Inledning 1.1 Bakgrund Innehavarna av kärnkraftsreaktorerna har, enligt gällande regelverk, ansvaret för att på ett säkert sätt ta hand om och slutförvara de restprodukter som kärnkraften ger upphov till. Nödvändiga aktiviteter planeras att ske enligt det s.k. KBS 3-programmet 1. Hur finansieringen, i form av fonderade medel och säkerheter, skall ske regleras i den s.k. finansieringslagen (Lag 2006:647) och i förordningen till denna (2008:715). 2 Principen är att kostnaderna skall betalas av de som använder kärnkraften och inte belasta kommande generationer. Kapital fonderas därför i den s.k. Kärnavfallsfonden för att täcka nuvarande och kommande behov. För att säkerställa tillgången av nödvändiga medel omfattar Reaktorinnehavarnas uppdrag bl.a. att utföra beräkningar över de kostnader som deras åtaganden kräver. Det gemensamt ägda bolaget, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har uppdraget att återkommande 3 upprätta dessa kalkyler. Beräkningarna utmynnar i avgifter på elproduktionen. Förslag på lämplig avgiftsnivå lämnas, till Regeringen, av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), efter granskning av SKB:s material. Syftet med beräkningarna är även att fasställa säkerhetsbelopp som Kärnkraftsproducenterna är skyldiga att ställa. Om inte fonden täcker kommande kostnader och en eller flera kärnkraftsproducenter av olika skäl inte klarar att fullgöra sina åtaganden löper Staten den slutliga risken Det är därför viktigt att ansvarig myndighet fortlöpande granskar riktighet och rimlighet i de kalkyler som beräknas. Innevarande rapport är ett led i denna granskning. 1.2 Tillgängligt material SKB presenterar sina kostnadsberäkningar i sitt återkommande planarbete. Resultat och tillvägagångssätt dokumenteras i tre dokument: planrapporten, supplement till planrapporten samt en underlagspärm för kostnadsberäkningar. Enligt regelsystemet 4 krävs redovisning enligt vissa förutsättningar. Dessa finns beskrivna i SKB:s planrapporter varför det endast sker en översiktlig beskrivning i föreliggande rapport. Kalkylerna utgår från ett referensscenario som baseras på SKB:s egen planering (50- respek- 1 Beskrivs i SKB:s återkommande planrapporter 2 Se vidare Plan 2010, SKB december Enligt nuvarande regelverk var tredje år. Tidigare presenterades nya kalkyler varje år, varför i ett övergångsskede tidsintervallet vart annat år har valts. 4 Finansieringslag och finansieringsförordning.

6 - 4 - tive 60- års drift av kkv) och som inte omfattas av regelverket utan är en utvidgning av detta. I finansieringsförordningen förutsätts 40 års drift av kärnkraftverken med ett tillägg om 6 år för de reaktorer där 40 årsgränsen passerats. Referenskalkylen (utgångskalkylen) är en traditionell deterministisk kalkyl som utgår från en förvaringsmängd om kopparkapslar. Vid kärnkraftdrift enlig finansieringslagen ryms planerad avfallsmängd i ca: kapslar. Det exakta antalet har varierat något med tiden. Enligt plan 2007 är det exakta kapselantalet st. Enligt plan 2008 har en minskning skett till st. Enligt plan 2010 är det exakta antalet kapslar st. Då SKB:s referenskalkyl skiljer sig från vad som stipuleras i regelsystemet, presenteras grundläggande kalkyler 5 för båda scenarierna. Beträffande kalkylerna enligt finansieringsförordningen, både med och utan EEF (externa ekonomiska faktorer). EEF är SKB:s korrigering av utgångskostnaderna beroende på framtida bedömd prisutveckling. Korrigering sker genom extrapolering av vissa historiska trender. Tidsperspektivet nödvändiggör någon form av prognostisering. Resultatet av de alternativa beräkningarna presenteras av SKB, i underlagspärmen, i tablåform, som årligt kalkylerade (inplanerade) kostnader i respektive plans prisläge (nuvärde). Eftersom KBS-3-projektet är ett projekt med stora riskmoment är även hanteringen av osäkerheterna av central betydelse. Det sker med hjälp av en variant av successiv 6 kalkylering. Med hjälp av riskmodell och EEF beräknas sedan de tre belopp som SKB är ålagda att redovisa. De består av: den återstående grundkostnaden, underlag för finansieringsbelopp samt kompletteringsbeloppet. Beloppen beskrivs närmare i SKB:s planarbete. 1.3 Syfte - avgränsningar Syftet med denna rapport är att utvärdera SKB:s kalkyler och hanteringen av dessa. Belysa och bedöma eventuella brister i redovisningen. Granska SKB:s tre plandokument och lyfta fram tveksamheter i dessa samt peka på behov av förtydliganden och förklaringar. Fokuseringen ligger på SKB:s siffermässiga redovisning. Ambitionsnivån är att analysen skall ske på en så detaljerad nivå som är meningsfullt och som underlaget medger. Förutsättningarna för kärnkraftsdrift och avveckling har förändrats med åren och planerna är därför inte helt jämförbara. De senaste planerna har dock likvärdiga grundförutsättningar Huvudinriktningen är därför att granska och jämföra kostnadsutveckling i de tre senaste rap- 5 Konventionella deterministiska kalkyler. 6 Lichtenberg Steen, Proactive Mnaegement of Uncertaity using the Successive Principle, Polyteknisk Press, Danmark.

7 - 5 - porterna och att studera ingående kalkylers variation i tiden. Det är framförallt de kalkyler som regelverket föreskriver, som är av intresse. 1.4 Disposition I kapitel 2 beskrivs KBS-3-programmets kalkylerade kostnadsutveckling, för de angivna planerna, nedbrutna på de kostnadsslag (objekt) som SKB använder. Kalkylerna beskrivs både som årliga kostnader i diagramform och som totalkostnad i tabellform. Kostnaderna utgör grundläggande kostnader utan osäkerhetspåslag. Kapitlet handlar med nödvändighet till stor del om sifferexercis där kalkylmässiga siffermässiga skillnader mellan planerna lyfts fram. Med kostnader avses kalkylerade kostnader. Även om huvudinriktningen för granskningen är de kostnader och kostnadstablåer som behandlar kostnaderna enligt finansieringslagen, används SKB:s referensscenario till viss del i jämförande syfte. Planerna har förutom olika prislägen även olika tidsmässiga utgångspunkter. Eftersom kostnaderna i den senaste planen, plan 2010, börjar med år 2012 har detta år fått utgöra starttidpunkt i så gott som samtliga diagram. Undantaget är när planeringsförutsättningar har ändrats på ett sätt som gör det mer överskådligt med ett tidigare startår. Kostnaderna i diagrammen är inklusive EEF eftersom det är dessa kostnader som ligger till grund för senare bearbetning, enligt SKB:s kalkylmodell. Tabellerna med totalkostnad innehåller hela kostnaden som den redovisas i respektive plan. Det innebär att plan 2007 omfattar kostnader från 2008, plan 2008 kostnader från 2010 samt plan 2010 kostnader från år I tabellerna redovisas kostnaderna för samtliga tidigare beskrivna kalkylvarianter. Alltså redovisas referenskalkylens kostnad tillsammans med kostnaden enligt finansieringsförordningen. I det sistnämnda fallet både med och utan EEF vilket möjliggör beräkning av de externa ekonomiska faktorernas inverkan på kalkylen. Bedömningen av inverkan av EEF ligger därför av praktiska skäl på detta kapitel. Som redan beskrivits redovisas samtliga kostnader i respektive plans prisnivå som nuvärden. Någon uppräkning med index har således ej skett. Eftersom utgångspunkten för beräkningarna utgörs av SKB:s kostnadstablåer kan smärre avvikelser jämfört med tabellerna i planrapporterna förekomma. Mestadels beror detta på avrundningsfel. I kapitel 3 analyseras på ett övergripande sätt SKB:s osäkerhetspåslag och ställda säkerheter i form av det s.k. kompletteringsbeloppet. I det avseendet har skillnaden mellan beräkningarna för olika år en central roll. Eftersom KBS-3-projektet är pågående har vissa uttag från fonden gjorts. För att bedöma träffsäkerheten i kalkylerna är det av intresse att jamföra de årliga uttagen med vad som tidigare kalkylerats. SKB redogör för vad som hittills belastat fonden, objektsvis i varje plan. Det

8 - 6 - är således möjligt att beräkna uttaget för varje objekt för varje år. Denna jämförelse görs i kapitel 4. Siffrorna i kapitlet bör tolkas med en viss försiktighet. Kostnader kan glida i tiden mellan olika budgetår av godtagbara skäl. Dessutom utgör kostnaden för 2010 en prognostiserad siffra. Denna borde vara relativt säker då planen gavs ut, vilket historiska jämförelser med tidigare planer visar. Siffran för 2011 utgör däremot en budgeterad siffra från Eftersom den förmodas vara den senaste kända uppskattningen - säkrare än de kalkylerade har den tagits med. Jämförelser görs på både total- och objektsnivå. Tre olika kostnadsberäkningar har jämförts (åren 2005, 2007 och 2008). Kostnadsberäkningarna för 2007 och 2008 för att de ligger nära i tiden. Kostnadsberäkningen för 2005 för att den ligger några år bort och därför ger en förhållandevis lång sekvens. Siffrorna är inte helt jämförbara eftersom uttagen är i löpande penningvärde och kalkylerna i respektive plans kostnadsläge. Eftersom det rör sig om förhållandevis korta tidsperioder är dock skillnaderna med anledning av detta relativt liten. I kapitlen 1 till 4 är inriktningen att presentera fakta såsom tillgängligt material tolkas. I dessa kapitel har avsikten varit att begränsa de egna synpunkterna. Dessa kommer i kapitel 5, där egna slutsatser av föregående kapitel dras.

9 - 7-2 Grundläggande kalkyler 2.1 De senaste kalkylerna på aggregerad nivå SKB skiljer mellan samkostnader och särkostnader. Särkostnaderna är kostnader för avveckling, där varje reaktorägare skall betala sina egna kostnader. Samkostnader är kostnader för övriga delprojekt där kärnkraftsproducenterna betalar gemensamt efter en särskild fördelning. Den sammanlagda kostnaden i de senaste planerna, fördelad per år, framgår av nedanstående diagram. Diagram 2.1.1: KBS-3-projektets årligt kalkylerade sam- och särkostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari) Samkostnader Plan 2007 Plan 2008 Plan Särkostnader Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 Generellt kan sägas att de årliga samkostnaderna ökar från plan till plan. Det faktum att det rör sig om olika prislägen påverkar i mindre utsträckning och ändrar definitivt inte kurvornas inbördes förhållanden. I plan 2007 förutsätts ett snabbare genomförande än i de båda andra planerna. Plan 2008 och plan 2010 har en relativt stor samstämmighet. Kostnaderna i den senare ligger dock genomgående högre fram till ungefär år En ny förutsättningslös kalkyl för hela programmet utförs inte inför varje plan. Delar av kalkylen har indexuppräknats under vissa tidsperioder. Ibland har dessa perioder varit tämligen långa. Det har speciellt gällt särkostnaderna. Orsaken till att kurvorna för plan 2007 och plan 2008, för särkostnaderna, i princip sammanfaller är troligtvis att de bygger på samma kalkyl. En ny studie har offentliggjorts, sedan plan 2008, och andra håller på att tas fram. I plan 2010 hävdas att detta lett till nya kunskaper som

10 - 8 - väsentligt förhöjer kostnaderna 7. Någon tidsmässig förändring har inte skett i planerna vilket medför att kurvan rörande plan 2010 följer de övriga fast på en högre nivå. Av diagrammen går inte att utläsa totalkostnadens storlek i de olika planerna. I nedanstående tabell presenteras därför totalsummorna för SKB:s olika kalkyler på den aggregerade nivån. Tabell 2.1.2: Totala sam- och särkostnaderna för olika kalkylalternativ i MSEK. Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Samkostnader totalt Plan ,0% Plan ,4% Plan ,2% Särkostnader totalt Plan ,3% Plan ,7% Plan ,6% De totala kostnadernas ökning i tiden framgår tydligt. Ökningen är störst för särkostnaderna. Intressant är även den relativt ringa inverkan som EEF har på både de totala samkostnaderna och särkostnaderna. Det har skett en viss ändring mellan planerna. Denna är mest markant för särkostnaderna där skillnaden, beträffande EEF, mellan plan 2007 och plan 2010 är närmare 4 %. Referensscenariot beräknas utan EEF. Skillnaden mellan de båda första kolumnerna för samkostnadernas är proportionellt något mindre än antalet kapslar för de båda alternativen. Det beror på att en del av kostnaderna är av fast karaktär. Procentuellt är ökningstakten för referensscenariot något större än den för scenariot enligt finansieringsförordningen. Det beror till övervägande delen på att antalet kapslar för det sistnämnda alternativet minskat något mellan planerna. Omräkning med hänsyn till prisläge och uttag från fond har som sagt ej gjorts. SKB säger sig använda konsumentprisindex (KPI) vid uppräkning av kalkylerna för samkostnaderna. (Beträffande särkostnaderna belyses uppräkningsmetoden senare.) KPI för januari mellan åren 2007 och 2011 presenteras i nedanstående tabell. Tabell 2.1.3: KPI för januari respektive år Årtal KPI jan 100,0 103,2 104,5 105,2 107,4 7 Plan 2010, supplementet sid 26.

11 - 9 - Skillnaden mellan plan 2007 och plan 2010, p.g.a. kostnadsläget, är alltså ca: 5 %. Med 2007 års kalkyl som utgångspunkt ger uppräkning med KPI ett tillskott om MSEK för samkostnaderna år 2008 och MSEK för år Uttag från kärnkraftsfonden 8 har varit och beräknas bli 9 : MSEK mellan plan 2007 och 2008 samt MSEK mellan plan 2007 och Uttaget från fonden är således större än vad tillskottet från en indexuppräkning med KPI skulle ge. Kostnaderna kommenteras utförligare under respektive objekt. 2.2 SKB: s interna kostnader och FUD I diagram presenteras hur SKB:s interna kostnader förväntas att utvecklas i tiden enligt kalkylerna i de olika planerna. SKB skiljer mellan sina direkt administrativa kostnader och kostnader för forskning, utveckling och demonstration (FUD). Diagram 2.2.1: SKB:s interna kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari) SKB administration Plan 2007 Plan 2008 Plan FUD Plan 2007 Plan 2008 Plan Både för den interna administrationen och för FUD har de årliga kostnaderna ökat för varje plan som presenterats. De stora skillnaderna ligger i närtid. Det är viktigt att återigen påpeka att prislägena är olika för varje plan. För de närmaste åren, där de stora kostnaderna ligger, är skillnaderna mellan planerna markanta. De totala kostnaderna för de båda objekten framgår av tabellen nedan. 8 Se vidare kapitel 4. 9 Kalkylen i plan 2010 börjar år 2012 varför siffran för 2011 bygger på en är prognos.

12 Tabell 2.2.2: SKB:s interna kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF SKB:s administration Plan ,0% Plan ,9% Plan ,8% FUD Plan ,0% Plan ,5% Plan ,3% I plan 2007 presenterar SKB ingen detaljerad beräkning (kostnadstablå) över referensscenariot med kapslar 10. Någon uppdelning mellan administration och FUD har, i detta fall, därför ej gått att göra. SKB:s interna kostnader är i viss mån beroende av avfallsmängden och tidshorisonten. FUD - programmet påverkas däremot i mindre utsträckning av kapselantalet. Detta är en inte alltför revolutionerade iakttagelse. Eftersom SKB:s bild över interna utgifter är framtung, blir det faktum att kostnaderna avser respektive plan, extra påtaglig. Tidigare planer innehåller kostnader som redan är förbrukade i senare planer. Plan 2008 innehåller exempelvis kalkylerade administrativa kostnader om drygt 430 MSEK som inte finns i plan Motsvarande siffra för FUD är i storleksordningen 630 MSEK. Jämfört med totalkalkylen är uttagen relativt sett, ännu större än vad tillskottet från en indexuppräkning skulle ge. Tablåerna i plan 2007 avviker från övriga när det gäller SKB:s redovisning på en mera detaljerad nivå än som speglas i tabellen. Det är därför svårt att utläsa ur tablåerna vad kostnadsskillnaderna mellan plan 2007 och plan 2008 beror på. SKB anger vissa skäl verbalt såsom organisationsförändringar inom områdena säkerhetsanalys och teknikutveckling samt ökad kravbild kring Loma-programmet 11. Mellan plan 2008 och plan 2010 är skillnaden (inkl EEF) för de administrativa kostnaderna relativt sett liten medan den är större beträffande FUD. I det förstnämnda fallet är skillnaden liten beroende på olika inflytande av EEF, mellan planerna. För FUD-programmet är kostnadsskillnaden mellan de två sista planerna fördelad mellan de båda posterna kärnbränsle (ca: 600 MSEK) och LOMA inkl. rivning (ca: 100 MSEK). 10 Tidsskäl beroende på att avfallsmängden för scenariot beslutades sent. 11 Plan 2008, supplementet sid 26.

13 Transportsystemet Nedan visas i olika planernas kalkyler över transportsystemet. Investeringarna ger en orolig bild, med snabba svängningar, beroende på att de ofta är punktvisa. Även kurvorna för drift och underhåll är något ojämn för vissa år. Skillnaden mellan kurvorna är markant. Diagram 2.3.1: Transportsystemets kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari). Transortsystemet investering Transportsystemet drift o uh Plan 2007 Plan 2008 Plan Plan 2007 Plan 2008 Plan Från SKB:s sida förutsätter man olika scenarier i sina planer vilket framgår av diagrammet. I plan 2008 anges att man diskuterar möjligheterna att senarelägga inköpet av ersättningsfartyg till m/s Sigun i 10 år 12. Det innebär i stället vissa reinvesteringar. I plan 2010 anger SKB motsatsen, d.v.s. att investeringen av ett nytt fartyg är på gång 13. Kostnader för detta har lagts in under åren 2012 och Diagrammet visar att plan 2007 har en liknande utveckling som plan 2010 för de närmaste åren. Transportsystemet är i drift varför relativt stora kostnader förbrukats mellan de olika planerna. I plan 2008 är driftkostnaden hög och investeringskostnaden låg. I plan 2010 ökar investeringskostnaden samtidigt som driftkostnaden minskar. Summan av transportsystemets båda kostnadsposter visar ett jämnare resultat över åren. Det kan naturligtvis bero på en inkonsekvens rörande vad som skall räknas som investering och vad som skall behandlas som drift. Det kan också bero på att en klok investering minskar kommande driftkostnader. Totalkostnaderna framgår tydligare av tabell Plan 2008, supplementet, sid Plan 2010, supplementet, sid 26.

14 Tabell 2.3.2: Kostnader för transportsystemet för olika kalkylalternativ i MSEK Den inverkan EEF har på kostnaderna är intressant. För investeringarna är bilden relativt jämn. För driftkostnaderna varierar däremot inflytandet markant. Eftersom kurvorna ligger på en relativt jämn nivå bör inte betalningarnas läge i tiden påverka inflytandet av EEF nämnvärt. Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan ,0% Plan ,4% Plan ,5% Drift Plan ,7% Plan ,3% Plan ,8% En hopslagning av investering och drift resulterar i att transporternas kalkylerade totalkostnad mellan plan 2007 och plan 2008 ökar med ca: 300 MSEK. Den sammanlagda kostnaden sjunker sedan mellan plan 2008 och plan 2010 med drygt 125 MSEK. 2.4 Clab Kostnadsökningarna för Clab är relativt sett de högsta för hela programmet. De olika kostnadsbilderna framgår av diagram Diagram 2.4.1: Clab:s kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari) Clab investeringskostnad Plan 2007 Plan 2008 Plan Clab drift och underhåll Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 Av diagrammet framgår att strategierna för framtida investeringar reviderats mellan varje ny plan. Planeringsförutsättningarna har således fortlöpande ändrats. Även för driften har det

15 skett en markant kostnadsökning mellan varje plan. Eftersom anläggningen är i drift sker en kontinuerlig förbrukning. För investering och drift sammanslaget var denna ca: 430 MSEK mellan plan 2007 och plan Från plan 2007 fram till plan 2010 beräknas den bli över 1 mdr SEK. Denna är information är viktig att ha i åtanke då man läser nedanstående tabell. Tabell 2.4.2: Clab - totala kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK I 2008 års planarbete anges att orsaken för de ökade kostnaderna, i närtid, till stor del beror på uppbyggnad av fysiskt skydd vid befintliga anläggningar. Dessa förändringar hänförs till förändringar med hänsyn till förändrad kravbild. En senareläggning med fem år för start av de- Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan ,9% Plan ,7% Plan ,6% Drift Plan ,9% Plan ,5% Plan ,5% Rivning Plan ,3% Plan ,2% Plan ,7% Investeringskostnaderna har ökat med 77 % mellan planerna 2007 och Jämför man plan 2007 med plan 2010 är ökningen nära nog 170 %, d.v.s. 2,7 gånger. Tendenserna för driften är likartade. En ökning med 83 % mellan 2007 och 2008 och 165 % mellan 2007 och Förutom att kostnaderna ökar radikalt, uppvisar inverkan av EEF en betänklig variation mellan de olika planerna. De största skillnaderna ligger inom rivningen som utan inverkan av EEF förhåller sig på en relativt konstant nivå med hänsyn tagen till kalkylernas olika prislägen. Notabelt är även att kostnaderna i plan 2006 för Clab genomgående är något högre än i plan Förklaringarna till detta ges i supplementet till plan Dessa kan i punktform sammanfattas enligt nedan 14 : Behovet av ett utrymme för torr mellanlagring av härdkomponenter. Kostnaderna reduceras genom att lagret flyttas. Översyn av kommande investeringsprogram och driftkostnader har utförts. Vissa kostnader för driften, såsom kostnader för säkerhetsgranskning och centralt stöd, har flyttats över till SKB administration 14 Plan 2007, supplementet sidan 25.

16 ponering och inkapsling anges även som ett skäl för fördyringar i allmänhet. Senareläggningen bör även påverka Clab. Den stora kostnadsförändringen mellan de båda sista planerna förklaras med att inventeringen av framtida investeringsbehov bl.a. med sikte på utbyggnad med inkapslingsanläggningen, fortsätter 15. Insatser som ej var identifierade i plan 2008 har identifierats, bl.a. en del närliggande reinvesteringar. Drift och underhållskostnaderna höjs, enligt SKB, även p.g.a. förlängd drifttid. SKB har, efter förfrågan, approximativt prissatt skillnader mellan de båda sista planerna 16. Nytt första år medför att investering och drift blir 130 respektive 150 MSEK billigare. Av fördyringarna mellan planerna svarar effekterna av en mera systematisk inventering av det framtida investeringsbehovet för 620 MSEK. Underskattning av kostnader för att driva och underhålla anläggningen i egen regi anges som MSEK. 2.5 Inkapslingen Kostnaderna för inkapslingsanläggningen inklusive kapselfabrik framgår av diagrammen nedan. Starttidpunkt för när anläggningen skall byggas och tas i drift har flyttats fram varför diagrammet för investeringarna visas med start år Diagram 2.5.1: Inkapslingens kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari) Inkapsling investering Inkapsling drift och underhåll Plan 2007 Plan 2008 Plan Plan 2007 Plan Plan I 2007 års plan planeras att investeringsdelen för projektet skall starta år 2008 och att 180 MSEK redan har förbrukats fram till år I plan 2008 förutsätts 57 MSEK vara upparbetade till år I övrigt tycks byggtiderna i de båda senaste planerna sammanfalla medan anläggningens driftsstart senareläggs för varje ny plan. 15 Planrapport 2010, supplementet, sid SKB dokument id Se vidare senare i kapitel 4.

17 Tabell 2.5.2: Inkapslingen totala kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK. Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan ,5% Plan ,7% Plan ,1% Drift Plan ,0% Plan ,5% Plan ,6% Rivning Plan ,2% Plan ,7% Plan ,1% Anmärkning: Tabellerna bygger på redovisade tablåer. Avvikelser har konstaterats jäntemot tabellerna i huvudrapporterna, plan 2008 och plan Dessa rör kostnadsfördelningar enl finansieringslagen, inkl. EEF. I huvudrapporterna angess investeringarna vara MSEK (plan 2008) och MSEK (plan 2010). Motsvarande siffror för driften är MSEK respektive MSEK. Tabellen visar att den beräknade totalkostnaden för investeringen har ökat i storleksordningen % mellan planerna 2007 och Ungefär halva denna summa härrör från skillnader mellan de senaste planerna. EEF:s påverkan på investeringarna skiljer drygt 4 % mellan de två första planerna för att därefter sjunka något. Driften förutsätts både starta och sluta vid olika tidpunkter, efter år För de totala driftkostnaderna, är det speciellt olika inverkan av EEF som påverkar totalkostnaderna. Det är framförallt plan 2008 som sticker ut. Bortsett från denna påverkan kan en stor del av kostnadsskillnaderna förklaras med olika prislägen. Den bedömda rivningskostnaden är, genom åren, relativt konstant bortsett från inverkan av EEF. Mellan de två första planerna är inverkan denna inverkan påtaglig. I de tablåer som redovisas av SKB i plan 2007 har man sammanfört investering och rivning. Kostnader strax före nedläggningen av anläggningen har tolkats som rivning. Anmärkningsvärt är att driftkostnaden (tillverkningskostnaden) per enhet blir något mindre om man tillverkar kapslar jämfört med Skillnaderna i kapselkostnad är relativt små, strax under 4 %. Eftersom fenomenet är genomgående för alla planer kan driften innehålla vissa kostnader av trappstegskaraktär för reinvesteringarna, system som behöver bytas etc.

18 Slutförvar för använt kärnbränsle Slutförvaret för använt kärnbränsle är vid sidan av rivningen kärnkraftverken det mest kostnadstunga objektet i programmet. Förvaret består av en ovanjordsdel och en underjordsdel. Diagram 2.6.1: Kärnbränsleförvaret kalkylerade kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari) SFK ovan jord investering SFK ovan jord drift och underhåll Plan Plan 2007 Plan 2008 Plan Plan 2008 Plan SFK underjordsarbeten investering Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 SFK underjordsarbeten drift 120 Plan Plan Plan I diagram syns utvecklingen för slutförvarets olika delar och moment exkl. återfyllning. Av diagrammet framgår att i plan 2007 förutsätts en tidigare byggstart än i övriga planer. De olika tablåerna bygger på olika förutsättningar. Ojämnheten i kurvorna för driften i de första planerna indikerar att vissa reinvesteringar sannolikt räknas som drift i dessa planer. Det framgår att SKB inte är konsekvent i sin redovisning. I plan 2010 har driften försvunnit från underjordsdelen och i princip redovisas all drift ovan mark. Vidare verkar investeringarna vara mer spridda i tiden i den sista planen, åtminstone i den bemärkelsen att fler kostnadstunga investeringar ligger längre fram i tiden. Inkonsekvensen i redovisningen innebär att diagrammen blir svårtolkade och det endast går att göra jämförelser på den totala kostnaden för hela anläggningen. Nedanstående diagram omfattar därför samtliga kostnader alltså även de för återfyllning.

19 Diagram 2.6.2: Kärnbränsleförvarets kalkylerade totala kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge (januari) Kärnbränsleförvaret samtliga kostnader Plan 2007 Plan 2008 Plan Diagrammet över totalkostnaden ger en klarare bild än diagram Speciellt om man samläser diagrammen. Kostnaden för investeringarna i plan 2010 gör att totalkurvan initialt ligger under övriga planer för att längre fram komma över. I tabell visas den sammanlagda kostnaden för slutförvaret. Tabell 2.6.3: Slutförvar för använt kärnbränsle - kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK. Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering, drift o återfyllning Plan ,3% Plan ,5% Plan ,1% Det är notabelt att totalkostnaderna ökar för varje plan. De olika redovisningsprinciperna mellan de två sista planerna försvårar, även vid samläsning av diagrammen, ytterligare detaljstudier. Speciellt avseende driften. I planarbetets huvuddokument presenterar SKB en annan fördelning av kostnaderna (Se senare tabell 3.2.1). Här redovisas all drift och underhåll under samma post 18. Denna kostnad har, i nominella termer, minskat mellan planerna. Enligt redovisningen i tabell har även kostnaden för rivning och återfyllning minskat något. Kostnadsökningen, mellan de sista två planerna, kan således härledas till investeringarna. Exempelvis visar SKB:s redovisning i tablåerna att investeringskostnaderna 19 för ovanjordsanläggningarna ökar med drygt 3,7 mdr SEK. Samtidigt har investeringskostnaderna för underjordsarbetena minskat med närmare 2 mdr 20 SEK. Av denna skillnad kan drygt 1,3 mdr SEK härledas som investeringar i processen. Det beror på att man redovisar investering i utrustning på olika ställen. 18 Se även tabell 3-3 i plan 2008 och plan Allt som redovisas som investering. 20 Förstudier om 130 MSEK ingår i plan 2008.

20 På begäran har SKB inkommit med ett förklarande PM 21, bl.a. beträffande slutförvarets kostnadsutveckling. Syftet var bl.a. att likställa redovisningsprinciperna för kalkylen i plan 2010 med 2008 års upplaga. Enligt detta PM är skillnaden mellan de båda planerna framförallt att investeringarna ovan jord ökat med drygt 1,6 mdr SEK och att de under jord minskat med knappa 0,1 mdr SEK-. Drift och underhåll har sammantaget minskat med 350 MSEK. Uppgifterna skiljer sig sålunda från ovanstående beräkning utifrån tablåerna i planerna, vilket åskådliggör de olika redovisningssystemen ytterligare. Anmärkningsvärt är att den procentuella skillnaden mellan referensscenariot och utformningen enligt finansieringslagen, ökar mellan planerna. I plan 2007 är skillnaden 18 % och i plan %. I plan 2010 har differensen ökat till 27 %. Antalet kapslar i scenariot enligt finansieringsförordningen har under perioden minskat med 4 %. Inverkan av EEF har legat på en relativt konstant nivå mellan planerna. I supplementet till plan anges kostnadsskillnaden sedan föregående plan bl.a. bero på en fördjupad studie av installationerna samt att behovet av bergtekniska undersökningar omvärderats. 2.7 Anläggningar inom LOMA- programmet Inom LOMA-programmet finns anläggningar för kort- och långlivat avfall som har låg- och medelaktiv status. Huvudsakligen består dessa av SFR (slutförvar för kortlivat avfall) och SFL (slutförvar för långlivat avfall). LOMA-programmet innehållet även en del anläggningar vid kraftverken för mellanlagring och slutlig lagring. Dessa är av mindre ekonomisk betydelse. För SFR har, som framgår av diagrammet, nedan planeringen och övriga förutsättningar ständigt ändrats. Investeringen av anläggningen planeras i olika delar/etapper. Den första delen, belägen i Forsmark, är i drift sedan Återstående investering kommer att samlokaliseras med befintlig anläggning Diagram 2.7.1: SFR - kalkylerade årliga kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge januari). 250 SFR investering SFR drift Plan 2007 Plan 2008 Plan Plan 2007 Plan 2008 Plan SKB dokument id Sidan 28

21 Diagrammet visar i stort sett bara att förutsättningarna är alltför olika för att jämförande analyser skall vara möjliga. Även tablåerna för plan 2008 och plan 2010 avviker från varandra, varför siffrorna är svåra att spåra. Tabellen nedan ger dock en del information som ej kan utläsas ur diagrammet. Tabell 2.7.2: SFR - kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan ,6% Plan ,6% Plan ,7% Drift Plan ,7% Plan ,0% Plan ,5% Rivning + återfyllning Plan 2007 Ingår i investingår i invest Plan ,1% Plan ,6% Plan 2007 avviker radikalt jämfört med de två övriga. För övriga två är skillnaden, som framgår av diagrammet, framförallt planeringen i tiden. Beträffande plan 2007 är den största skillnaden att hänföra till driftkostnaderna. Referensscenariot som det redovisas i SKB:s planrapport 2007 innehåller driftkostnader (840 MSEK) för driftsatt del, SFR 1, som ej skall finansieras av medel från kärnkraftsfonden. Den återstående grundkostnaden enligt finansieringslagen, avseende driften av SFR 1, anges som 0 SEK. 23 Avvikelser mellan scenariona finns även beträffande den ännu ej byggda delen. Förutsättningarna i tabellen känns därför otydliga. Även för SFL har planeringen ändrat genom åren. Diagrammen är därför svårtolkade och kan liksom för SFR innehålla felaktigheter. Även SFL kan komma att samordnas med de andra förvaren i Forsmark. 23 Plan 2007, huvudrapporten sid 50

22 Diagram 2.7.3: SFL - kalkylerade årliga kostnader (inkl. EEF) i MSEK för de senaste planerna i respektive plans kostnadsläge januari) SFL investering Plan 2007 Plan 2008 Plan 2010 SFL drift och underhåll Plan Plan 2008 Plan Tabellen nedan avseende anläggningens totalkostnader ger en del ytterligare information. Tabell 2.7.4: SFL - kostnader för olika kalkylalternativ i MSEK Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Investering Plan ,1% Plan ,3% Plan ,6% Drift Plan ,4% Plan ,1% Plan ,8% Rivning Plan 2007 Ingår i investingår i invest Plan ,2% Plan ,5% Skillnaderna beträffande förutsättningarna framgår tydligt. Investeringskostnaden ökar i plan Driftkostnaden minskar mellan de första planerna. Tabellen understryker svårigheten avseende relevanta jämförelser. Beträffande plan 2008 är skillnaden för driftkostnaden för de båda scenarierna påtaglig. Referensscenariot innehåller alltså kostnader utanför finansieringsförordningen vilket även framgår av plan 2010, fast i mindre utsträckning.

23 Avveckling av kärnkraftverken Tabell 2.8.1: Rivning av kärnkraftverk kostnader per ort för olika kalkylalternativ i MSEK Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. exkl. EEF Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Total inverkan av EEF Forsmark Plan ,1% Plan ,3% Plan ,9% Oskarshamn Plan ,5% Plan ,7% Plan ,4% Ringhals Plan ,6% Plan ,4% Plan ,1% Barsebäck Plan ,5% Plan ,4% Plan ,7% I diagram visas samtliga särkostnader. Särkostnaderna består i princip endast av avveckling av kärnkraftverken. Något ytterligare diagram känns inte meningsfullt att göra. Däremot ger ovanstående tabell en del information. Skillnaden mellan referensscenariot med kapslar och scenariot enligt finanslagen består av byggnadsrivning. Byggnadsrivningen påverkas således av mängden kapslar eller av den ökade drifttiden som den större kapselmängden medför. Några värden för referensscenariot rörande plan 2007 har ej gått få fram. Särkostnaderna inbegriper även vissa smärre kostnader för markförvar och dylikt. Det innebär en liten avvikelse mellan siffrorna för kärnkraftverkens avvecklingskostnader och tidigare redovisade särkostnader. SKB anger att man använder sig av KPI vid uppräkning av de delar av referenskalkylen där det inte bedöms behövas en ny förutsättningslös kalkyl. Beträffande kärnkraftverkens rivningskostnad är emellertid arbetslönerna helt dominerande. Kalkylerna har därför stundtals räknats upp med hjälp av enbart arbetslöner 24. Härvidlag har (arbetskostnadsindex) AKI för tjänstemän och arbetare sammanvägts. Tre åttondelar i det förstnämnda fallet och återstående fem åttondelar i det sistnämnda. Mellan de två sista planerna är ökningarna som, tidigare berörts, anmärkningsvärda. De är även av varierande storlek för olika anläggningar. För Forsmark har kalkylen inkl EEF ökat med drygt 30 %, för Ringhals och Oskarshamn med dryga 40 % medan den för Barsebäck ökat med 60 %. Den sammantagna ökningen ligger på 43 %. Ökningarna är, enligt SKB, som tidigare sagts, föranledda av ny kunskap som lett till nya kalkyler. 24 SKB rapport R-04-44, Teknik och kostnader för rivning av svenska kärnkraftverk, sid 49.

24 Kostnadsökningarna mellan de två första planerna är små men varierande. För Barsebäck har kostnaderna t.o.m. minskat något. Någon slentrianmässig uppräkning med hjälp av index verkar således ej ha skett. En uppräkning med AKI skulle medfört en ökning mellan planerna med drygt 4 %. Med KPI skulle ökningen varit 3,2 %. SKB har alltså använt sig av ett annat uppräkningssätt. Detta föranleder ytterligare jämförelser mellan tänkbara uppräkningssätt.. I tabell har därför kostnadsökningarna räknats om till ett index och jämförs med uppräkning enligt AKI och med KPI. Samtidigt har tidsperioden utökats något. För beräkningarna av det sammanvägda AKI indexet har löneförhållandena i tillverkningsindustrin använts. Tabell 2.8.2: Jämförelser mellan kalkylmässiga särkostnader och olika uppräkningsalternativ. År Referensscenario Kostn enl. fin.förordn. inkl. EEF Utveckling enligt AKI Utveckling enligt KPI ,0 100,0 100,0 100, ,9 101,9 102,9 100, ,6 107,4 105,4 100, ,2 109,4 108,4 102, ,8 111,7 113,0 105, ,0 159,6 119,0 107,8 Mellan 2004 och 2005 verkar SKB räknat upp referenskostnaderna med hjälp av AKI. För övriga använder man sig av en annan metod. Särkostnaderna ökar rejält jämfört med de båda indexen mellan åren 2006 och Enligt plan 2007 innehåller dock kostnaden delar som skall finansieras utanför kärnkraftsföretagens andelar av Kärnavfallsfonden. Om detta är specifikt för plan 2007 så utgör detta förklaringen till kostnadsökningen. Delar av kalkylen kan ha omkalkylerats. Det finns även en möjlighet att SKI har använt olika metoder för uppräkning av kontaminerade och inte kontaminerade byggnader, vilket delar av underlaget kan tolkas som. AKI-metodens ökning visar stor skillnad jämfört med KPI.

25 Grundkostnad och säkerhetsbelopp 3.1 Osäkerhetsberäkningar Som inledningsvis beskrevs utför SKB osäkerhetsbedömningar med hjälp av den successiva principen. Metoden har tillämpats på en stor mängd projekt och är av många ansedd som den bästa metoden som finns för att hantera osäkerheter. Metoden, såsom den tillämpas av SKB, är komplex och svårgenomtränglig. Viss anpassning som medför avsteg från den ursprungliga idén har gjorts. En mera ingående analys behöver därför göras. I innevarande rapport görs endast några förenklade jämförelser av överslagskaraktär. I bilaga 1 görs en sammanställning 25 över hur SKB successivanalys utfallit på objektsnivå (standardavvikelser och medelvärde efter monte-carlo simulering) och hur den förändrats i tiden. Den intressanta jämförelsen är hur framtida referensvärde har utvecklats i förhållande till tidigare referens- och medelvärde tillsammans med osäkerhetspåslag m.h.a. standardavvikelsen. Hela kalkylen har inom loppet av de analyserade tre planerna ökat radikalt. Med plan 2007 som utgångspunkt har flera objekt utvecklats i en takt så att referensvärdet redan efter ett år hamnar utanför värdet för 80 % konfidens 26, som är SKB:s förslag för kompletteringsbeloppet. Framförallt gäller detta SKB:s interna kostnader, Clab och transportsystemet. Betraktas exempelvis SKB:s administration enskilt så har den beräknats till MSEK i plan 20007, och MSEK i plan Den angivna standardavvikelsen i det tidigare fallet är 835 MSEK samtidigt anges medelvärdet vara mindre än referensvärdet. Skillnaden mellan planernas referensvärden utgör 2,25 ggr standardavvikelsen. Det innebär i sin tur att referensvärdet i plan 2008 t.o.m. hamnar utanför intervallet för 95 % konfidens. För särkostnaderna ställer skillnaden i kalkylredovisning mellan de båda sista planerna till problem vid jämförelse. SKB:s referensgrupp har dock ansatt tämligen stora säkerhetspåslag. Intressant är även att jämföra hur värdena har utvecklats för olika objekt. D.v.s. hur pass säker man har bedömt att kalkylen är under olika år. Exempelvis har standardavvikelsen för rivningen beträffande Barsebäck ökat mellan åren 2007 och Eftersom kostnaden sedan ökar radikalt i nästkommande plan kan det förmodas att SKB har haft tillgång till information år 2008 som saknades år Sammanställda och beräknade av tabeller i supplementet till planrapporterna. För plan 2007 bil 2, samt för de båda övriga bilaga ,84 * s

26 Även beträffande kärnbränsleförvaret föreligger en del anmärkningsbara skillnader mellan planerna, för olika delar. Framförallt gäller det återfyllningen. Notabelt är även att underjordsarbetena för kärnbränsleförvaret åsätts större osäkerhetsmarginaler (standardavvikelser) än rivningen av kärnkraftverken. Avvikelsen mellan medelvärde och referensvärde är ungefär lika för de båda fallen. 3.2 Återstående grundkostnad och kompletteringsbelopp SKB beräknar den återstående grundkostnaden genom lägga till ett osäkerhetspåslag på de kostnader som behandlades i kapitel 2 (kostnader enl. finansieringslagen inkl. EEF). Tabell visar de återstående kostnaderna i de senaste tre planerna, på objektsnivå. I viss mån har tabellen kompletterats med uppgifter från tablåerna rörande plan Tabell 3.2.1: Grundkostnadens utveckling i tiden nominella värden Plan ) Plan 2008 Plan 2010 Kostnad från och med SKB centralt och FUD Transporter investering drift och underhåll Clab investering drift och underhåll rivning Inkapslingsanläggning investering drift och underhåll rivning ing i inv Slutförvar för använt kärnbränsle drift och underhåll Yttre anläggningar investering och drift Platsundersökningar Driftområden ovan mark investering rivning ing i inv Anläggningar under mark investering rivning och återfyllning Slutförvar för långlivat avfall investering SFL drift och underhåll rivning och återfyllning ing i ovan Mellanlager för lågt och medelaktivt investering 0 0 avfall - BFA m.fl. drift och rivning 60 0 Slutförvar för kortlivat rivningsavfall investering SFR 3 drift och underhåll rivning och förslutning ing i inv Avveckling av reaktoranläggningar avställningsdrift rivning Totalt Påslag för oförutsett och risk Total återstående grundkostnad ) Delvis beräknad med hjälp av SKB:s tablåer

27 Osäkerhetspåslaget utgörs av skillnaden mellan successivprincipens referenskostnad och 50 % konfidens, dvs. medianvärdet. Påslaget görs på totalsumman. Tabellen är en översikt av motsvarande tabell i SKB:s tre senaste planer. Tabellen visar även på ett sammanställt sätt de delar av kapitel 2 som rör kalkylerna enligt finansieringslagen inklusive EEF. Kostnaderna i tabellen redovisas, som i föregående kapitel, i löpande priser, d.v.s. prisläget motsvarar januari månad det år då planen publicerades. Uttagen från fonden är, som beskrivits, större än den totala effekten av de olika kostnadslägena. Uttagen drabbar dock kostnadsslagen olika. SKB är även skyldiga att beräkna det s.k. kompletteringsbeloppet. Det utgör en summa som kärnkraftsindustrin skall garantera genom ställda säkerheter. Vid beräkning av beloppet använder SKB ytterligare ett antal osäkerheter, sådana som inte ryms i referensscenariot. Man får på så sätt en ny fördelningskurva något annorlunda än den ur vilken osäkerhetspåslaget beräknades. Kompletteringsbeloppet, som det förespråkas av SKB, beräknas sedan som skillnaden mellan 80 % konfidens för den sista kurvan och 50 % konfidens enligt den första 27. Varken finansieringslag eller förordning anger några specifika siffror eller beräkningsmetoder för osäkerhetspåslag och kompletteringsbelopp. I regelverket anges endast att beloppen skall vara skäliga. Det finns således utrymme för tolkningar. SKB:s förordar 80 % konfidens i enlighet med föregående stycke medan SSM de sista åren förordat 90 % konfidens. Utöver det säkerhetsbelopp som kompletteringsbeloppet utgör skall ytterligare säkerhet ställas, det s.k. finansieringsbeloppet. Finansieringsbeloppet avser säkerhet för de restprodukter som föreligger det år då kalkylen tar vid. Beloppet behandlas ej närmare här eftersom principerna för beräkningarna överensstämmer med de för grundkostnaden. Under merparten av talet då förutsättningarna för kalkylen varit relativt lika har även SKB:s beräkningar legat på en relativt konstant nivå. Under tiden har SKB:s grundbelopp hela tiden grundat sig på 25 års drift av reaktorerna. Förutsättningarna för grundbeloppet ändrades år 2007 till 40 års drift. Totalbeloppet för den återstående grundkostnaden i 2000-talets kalkyler visas i tabellen nedan tillsammans med kompletteringsbeloppet vid 80 % konfidens. 27 Se vidare SKB:s planer.