Plan 2013 Underlag för kostnadsberäkningar. Beskrivning av kalkylsystemet med särskilt underlag och dokumentförteckning

Transkript

1 Underlag för kostnadsberäkningar Beskrivning av kalkylsystemet med särskilt underlag och dokumentförteckning

2 Förord Föreliggande rapport redovisar underlaget för kalkylen i. Rapporten redovisar mer utförligt än i huvudrapporten och supplementet tillämpad metodik, kalkylstrukturen, beräkningsunderlaget och utfallet av analysgruppens arbete. De framtida kostnader som ska redovisas i enlighet med finansieringslagen (2006:647) och tillhörande finansieringsförordning (2008:715) bygger på den kostnadsberäkning av SKB:s referensscenario som görs inom berörda enheter inom SKB. Huvuddelen av det tekniska underlaget finns sammanställt i olika rapporter och promemorior utgivna av dessa enheter. I föreliggande rapport ges hänvisningar till denna dokumentation. Redovisningen avser enbart underlaget för de kalkyler som ska ligger till grund för beslut om avgifter och säkerheter med de särskilda förutsättningar som därvid stipuleras i finansieringsförordningen. Bland annat gäller detta drifttiden av reaktorerna som begränsas till 40 år (minimum sex återstående driftår). SKB Underlag för kostnadsberäkningar förord inklusive innehållsförteckning.docx

3 Pärmens innehåll Flik 1 Flik 2 Flik 3 Flik 4 Inledning och begreppsförklaringar Restprodukter och övrigt radioaktivt avfall Kostnadsunderlag för referenskalkylen och kalkyl 40 Projektkoder och kalkylobjekt Rapportens syfte och upplägg Finansierings- och planprocesserna i korthet Planprocessens olika steg Annan dokumentation av primär betydelse Begreppsförklaringar Beteckningar Använt kärnbränsle och kapslar Driftavfall från kärnkraftverken Driftavfall från Clab Driftavfall från inkapslingsanläggningen Avfall från SVAFO och Studsvik inklusive rivningsavfall Rivningsavfall från kärnkraftverken Rivningsavfall från Clab och inkapslingsanläggningen Översikt av grundkalkylen Genomgång delkalkyler Referenser Projektkoder Kalkylobjekt Flik 5 Kostnadstablåer Översikt av de kalkyler som beräknats i Tidsplaner (referenskalkylen och kalkyl 40) Kostnadstablåer för referenskalkylen, kalkyl 40 och kalkyl 40 (real) Flik 6 Fördelning av kostnader Fördelning av kostnader som är gemensamma för två eller flera anläggningar/anläggningsdelar Flik 7 Flik 8 Externa ekonomiska faktorer Externa ekonomiska faktorer Prognoser av Lars Bergman och Ulf Jakobsson Tillämpninga av EEF:er i SKB Underlag för kostnadsberäkningar förord inklusive innehållsförteckning.docx

4 Flik 9 Flik 10 Flik 11 Osäkerhetsanalysen i tillämpad metodik och genomförande av analys Osäkerhetsanalysen i detaljer av variationer Osäkerhetsanalysen i resultat Inledning med tillämpad metodik (analysgruppens sammansättning, inventering av osäkerheter, värdering av osäkerheter, facilitatorns roll, form för diskussion, dokumentation från gruppens arbete samt kort om beräkningsmodellen) Fasta förutsättningar, kalkylens struktur samt kalkylobjekt Osäkerhetsanalys (analysgruppens sammansättning, planprojektets roll i analysarbetet, analysens genomförande, variationer och svarta svanar) Översikt av variationer inom respektive område Sammanställning över ingående variationer Detaljerad beskrivning av ingående variationer Illustration trendlinjerna: troligt fall samt variationernas låg- och högalternativ Sammanställning av kostnadsutfallet av variationerna som indata till simuleringen Redovisning av resultat, känslighetsanalys samt viss jämförelse med Plan 2010 SKB Underlag för kostnadsberäkningar förord inklusive innehållsförteckning.docx

5 1 Inledning och begreppsförklaringar 2 Restprodukter och övrigt radioaktivt avfall 3 Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kakyl 40 4 Projektkoder och kalkylobjekt 5 Tidsplaner och kostnadstablåer 6 Fördelning av kostnader för anläggningars gemensamma delar 7 EEF prognoser EEF tillämpning i 9 Osäkerhetsanalys tillämpad metodik och genomförande av analys 10 Osäkerhetsanalys detaljerad beskrivning av ingående variationer 11 Osäkerhetsanalys resultat

6 Flik 1 Inledning samt begreppsförklaringar Flik 1 ger en beskrivning av underlagsrapportens syfte och upplägg samt en inledande översikt över finansierings- och planprocesserna. Flik 1 ger även en samlad begreppsförklaring och en lista över de speciella beteckningar som används i rapporten. Följande dokument inkluderas under flik 1: 1. Inledning (5 sidor) 2. Begreppsförklaringar (10 sidor) 3. Beteckningar (1 sida) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx

7 Inledning 1 Rapportens syfte och upplägg Föreliggande underlagsrapport (pärm) utgör ett kvalitetsdokument i den så kallade planprocessen d v s den process inom SKB:s verksamhet som har till syfte att ta fram de kostnadsuppgifter avseende systemet för omhändertagande av det radioaktiva avfallet som krävs för att möta finansieringslagens krav. Arbetet bygger till största delen på de systemstudier och kostnadsberäkningar som tas fram i SKB:s interna planering och utvecklingsarbete samt i driftverksamheten. Rapportens syfte är tvåfalt. För det första skall den ge en täckande sammanställning av referenser till det kostnadsunderlag som legat till grund för årets kalkyl. På detta sätt är avsikten att spårbarheten i underlaget ska uppfyllas. Denna sammanställning återfinns under flik 3. För det andra skall rapporten innehålla information om metodval och annat som erfordras för att tillsammans med annan officiell dokumentation från SKB (tekniska rapporter m m) kunna ge myndigheten en god insikt i underlaget till kalkylen och genomförandet av densamma. Detta inkluderar även de bakomliggande motiven för val av olika lösningar eller motiven för ställningstaganden i prisfrågor eller andra detaljer. Materialet som inkluderats i rapporten är av den karaktären att det ansetts lämpligt att utforma rapporten som en pärm med fliksystem. Varje blad är dock märkt på sätt som identifierar utgåva och tillhörighet. Dispositionen är baserad på fyra huvudavsnitt totalt omfattande 11 flikar. Innehållet under en flik benämns sektion. De fyra huvudavsnitten är: Inledning (flik 1 2) vilken ger bakgrund och syfte med rapporten samt en översiktlig beskrivning av planprocessen. Dessutom ges information om de restprodukter och annat radioaktivt avfall som ligger till grund för kostnadsberäkningarna. Kalkylen (flik 3 6) med en beskrivning av struktureringen av densamma och relativt detaljerade kostnadsuppgifter både för referenskalkylen och för avgiftsunderlaget d v s kalkyl 40. Dessutom inkluderas en beskrivning av hur kostnaderna fördelas mellan olika kostnadsposter när kostnaden ifråga är gemensam för flera användare. EEF (flik 7 8) med dels en beskrivning av den teoretiska bakgrunden till det system SKB valt och tillämpningen av detta, dels arbetsmaterialet i form av trendlinjer för olika aggregat. Dessutom redovisas känslighetsanalyser och jämförelse med Plan Osäkerhetsanalysen (flik 9 11) med metodbeskrivning och analysgruppens slutsatser vad gäller strukturering och osäkerheter att beakta samt utfallet av gruppens bedömning. Dessutom ges en uppdaterad beskrivning av analysgruppen, dess sammansättning och deltagarnas bakgrund. 2 Finansierings- och planprocessen i korthet Systemet för omhändertagandet av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från kärnkraftverken omfattar i sin vidaste mening alla aktiviteter och anläggningar som på 1(5) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Inledning.docx

8 ett eller annat sätt är indragna i de olika processer som berör denna fråga. Häri innefattas således allt ifrån myndigheternas olika aktiviteter till byggande, drift och avveckling av enskilda anläggningar. Denna process (som föreliggande rapport utgör en del av) är vad som skulle kunna kallas finansieringsprocessen. Finansieringsprocessen har som syfte att tillförsäkra att medel finns tillgängliga för de åtgärder som erfordras. Här innefattas inbetalning av avgifter, ställande av säkerheter, förvaltning av fonderade medel samt utbetalning i enlighet med verifierade behov. Detta regleras av en lagstiftning (allmänt refererad till som finansieringslagen): Lag (2006:647) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet Denna lag ger regeringen möjlighet att utfärda förordningar med mer detaljerade tillämpningsregler. En sådan förordning är den så kallade finansieringsförordningen: Förordning (2008:715) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet Inom finansieringsprocessen finns flera delprocesser som har som syfte att ta fram det kostnadsunderlag som behövs för att behovet av framtida medel skall kunna bedömas. En av dessa benämns planprocessen. Benämningen refererar till den periodiska rapportering som SKB upprättar och överlämnar till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). I år utgörs detta av en rapportserie under benämningen. Inom planprocessen ryms även de följdaktiviteter för SKB som uppkommer i samband med myndighetens och regeringens behandling i fastställandet av avgifter och säkerheter. I planprocessen bearbetas och sammanställs kostnader för de anläggningar och övriga aktiviteter som faller inom SKB:s ansvarsområde eller vad SKB:s ägare i övrigt uppdragit åt SKB att införliva i redovisningen. Sammanställningen görs dels för systemet totalt baserat på SKB:s och reaktorägarnas verksamhetsplaner, dels med de begränsningar som följer av finansieringslagen 1. Mer därom under flik 5. Finansieringsförordningen föreskriver att redovisningen till myndigheten ska ske med treårsintervall. Figur 1 ger en förenklad bild av planprocessen liksom gränssnitten mot andra aktörer. 1 Finansieringsförordningens begränsning består dels i att den beräkningsgrundande drifttiden för de reaktorer som idag är i drift anges, dels att kostnaderna enbart skall avse delar av systemet som skall täckas genom de fonderade medel som är avsedda för reaktorinnehavarna och Barsebäck Kraft AB. 2(5) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Inledning.docx

9 j f m a m j j a s o n d j f Möten Styrelsen q q q q Styrgruppsmöten q q q q q Fud- och plangruppen q q q q q q q q q q q Referenskostnad Utskick av instruktionen q Referenskalkyl - prel Bearbetning och godkännande Uppdatering med VP Kalkylbearbetning Externa ekonomiska faktorer Osäkerhetsanalys Preliminär plankalkyl Slutlig plankalkyl Kostnadsredovisning Utformning av redovisningen Etappredovisning (PM) Planrapport och Supplement Underlagspärm IFRS/DRL (P=preliminär, S=slutlig) P S SSM och regeringen Inlämning av till SSM q Figur 1 Processflöde i planprocessen med associerade aktiviteter 3(5) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Inledning.docx

10 Organisationen inom SKB för planprocessen vid genomförandet av framgår av figur 2. Styrgrupp Ordf. Christopher Eckerberg sekreterare Anna Cato Övriga medlemmar Monica Hammarström Olle Olsson Anders Ström Bo Sundman Börje Torstenfelt Björn Tell Peter Wass Beställare Olle Olsson Beställarombud Peter Wass Fud- och plangruppen Medlemmar Svante Andersen, RAB Ulf Borgvald, FKA Harriet Kallio, Fortum Jörgen Eriksson, OKG Erika Bohl Kullberg, VAB Håkan Stanley, E.ON Underlag referenskalkyl Projektledare Per-Arne Holmberg Underlag driftdata kkv från kärnkraftföretagen Kostnadsunderlag från Barsebäck avseende servicedrift Rådgivare Lars Ageskog, osäkerhetsanalys, strategiska frågor Lars Bergman, EEF, kalkylränta Hans Forsström, strategiska frågor Anders Ingman, juridik Ulf Jakobsson, EEF, kalkylränta Henric Liljenfeldt, bränslefrågor Analysgruppen (Osäkerhetsanalys) Projektgruppen Anna Cato Per-Arne Holmberg Sofia Rosander Maria Wikström Figur 2 Organisationsschema inom SKB för genomförande av I planarbetet tar SKB:s styrelse beslut om huvudinriktningen och fastställer slutligen resultatet som sedan sammanställs i planrapporterna. I övrigt fattas viktiga beslut inom planprocessen av beställaren eller, i frågor av särskild vikt, av vd med stöd av styrgruppen för planprojektet. 3 Planprocessens olika steg Beräkningssteg Beräkningsarbetet genomlöper följande steg: 1. Kostnadsberäkning av det referensscenario som definieras genom reaktorägarnas aktuella driftplaner samt SKB:s verksamhetsplanering. Beräkningen kan ske efter två metoder vilka båda kan förekomma i en och samma kalkyl: Aktuell mängdbaserad kostnadsberäkning Indexuppräkning av föregående års kalkyl med vederbörlig justering med hänsyn till tillkommande och avgående aktiviteter Årets kalkyl är baserad på en blandning av dessa metoder. 4(5) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Inledning.docx

11 2. Nedskalning av referenskalkylen till att omfatta de mängder av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som följer av de driftscenarier som ges av finansieringsförordningen samt justering med hänsyn till den bedömda real pris- och kostnadsutveckling. 3. Osäkerheter och effekter av oplanerade händelser beaktas med användande av principerna i successiv kalkyl. 4. Känslighets- och scenarioanalyser genomförs i erforderlig omfattning (se begreppsförklaringar nedan). 5. Kostnaderna fördelas på de fyra anläggningarna Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck. 6. Redovisningsdata enligt finansieringslagen och förordningen tas fram (SSM:s behov av underlag). Dokumentation Planprocessens återkommande cykel inleds med en sammanställning av instruktioner till dem som ansvarar för upprättande av referenskalkylen. Instruktionen kan sägas utgöra slutfasen av föregående cykel då den inkluderar väsentliga delar av erfarenhetsåterföringen. Referenskalkylen upprättas inom SKB:s olika enheter för de delar av kalkylen där en mängdbaserad kalkyl ska göras (se ovan). Dokumentationen av referenskalkylen sker vanligen i form av internt SKB arbetsmaterial. I undantagsfall kan officiella eller inofficiella tekniska rapporter upprättas. Planrapporten och dess supplement upprättas. Ett kvalitetsdokument upprättas med sammanställning av underlag och referenser till underlagsmaterial (föreliggande rapport). Vid utarbetandet av Plan 2000 upprättades även en metodrapport, SKB Projekt PM, KS-00-04, med en detaljerad beskrivning av tillämpningen av successiv kalkyl i planarbetet. Denna rapport ligger kvar som referens men är till vissa delar uppdaterad med avseende på dagsläget rörande analysgruppens sammansättning och smärre förändringar i metodiken. Uppdateringen återfinns under flik 9. 4 Annan dokumentation av primär betydelse Föreliggande rapport ingår i en grupp av tre rapporter vilka utgör avrapportering av planarbetet. De två övriga är: Kostnader från och med år 2015 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren Supplement Grundläggande för de antaganden som ligger bakom plankalkylen är Fud-program 2013 som bland annat innefattar handlingsplanen för SKB:s verksamhet. 5(5) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Inledning.docx

12 Begreppsförklaringar Nedan ges en sammanställning av förklaringar till olika begrepp som används i planarbetet. Sammanställningen är indelad i tre underavdelningar: finansieringslagen, förordningen och vissa ekonomiska begrepp kalkylmetoden tekniska begrepp Inom varje underavdelning är begreppen sorterade i bokstavsordning. Ord som återfinns på annat håll i listan är markerade med kursiv text. Finansieringslagen, förordningen och vissa ekonomiska begrepp Avgifter Med avgifter avses här, om inget annat sägs, de avgifter som enligt finansieringslagen och finansieringsförordningen ska tas ut dels på producerad kärnkraftsel, dels som ett årligt belopp (avser de avställda reaktorerna i Barsebäck), för att täcka kostnaderna för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt för att avveckla reaktorerna. Aktuell drifttid Total drifttid för reaktorerna fram till att plankalkylen tar vid, d v s till och med 31 december Bestämmer befintliga mängder restprodukter, inklusive reaktorhärdar som bas för beräkning av finansieringsbeloppet. Avgiftsgrundande drift Kärnavfallsfonden ska i princip alltid innehålla medel tillräckligt för att vid varje tidpunkt täcka de beräknade framtida kostnaderna såsom uttryckta i det återstående grundbeloppet plus statens kostnader. Dock medges enligt finansieringsförordningen en uppbyggnadsperiod för varje reaktor. Denna period benämns här avgiftsgrundande drift och är satt till 40 år efter kommersiell idrifttagning. En minimigräns finns innebärande att den återstående drifttiden ska vara minst sex år om det inte finns skäl att anta att driften kommer att upphöra dessförinnan. I årets redovisning innebär detta drift till och med år Under uppbyggnadsperioden ska en säkerhet ställas för ännu ej inbetalda avgifter, se Säkerhet-fb. I det fallet att reaktorn är permanent avställd medges en betalningstid om tre år som kan förlängas (i det fallet att avgift är aktuell). Den återstående grundkostnaden (GK) Den förväntade framtida kostnaden för åtgärder och verksamhet som avses i finansieringslagen. Med förväntad kostnad förstås här den kostnad som motsvarar medelvärdet av kostnadsfunktionen. (Denna definition av förväntad kostnad är ny i årets beräkning. Den tidigare som har varit gällande sedan den probabilistiska beräkningsmetoden infördes 1996 baserades på konfidensgraden 50 % (medianvärdet) av kostnadsfunktionen.) 1(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

13 I det fallet att det är uppenbart att det är de framtida kostnaderna som avses kan den kortare benämningen grundkostnaden användas. Drift Se kostnadsslag. Externa ekonomiska faktorer (EEF) Begreppet externa ekonomiska faktorer, EEF, är ett samlande begrepp för sådana kostnadsstyrande faktorer som kan sägas ligga utanför projektets kontroll och som avser framtida real pris- och kostnadsutveckling på varor och tjänster. Samtidig ska hänsyn tas till produktivitetsutvecklingen där sådan är relevant. En redovisning av begreppet och tillämpningen återfinns i sektion 7. Finansieringsförordningen Förordning (2008:715) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Finansieringslagen Lag (2006:647) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Fonden Se kärnavfallsfonden. Fördelning Begreppet avser tre företeelser. I första hand fördelningen av kostnaderna mellan de parter som har intressen i anläggningarna. Detta är primärt de kraftbolag som utgör SKB:s delägare men även andra, SVAFO exempelvis. En annan betydelse är fördelningen mellan kostnader som ska täckas med medel från delägarnas fondandelar och sådana som täcks på annat sätt till exempel genom direktbetalning eller genom andras fondandelar. Slutligen kan begreppet avse fördelningen av kostnader som är gemensamma för flera anläggningar eller anläggningsdelar. Typexempel är driften vid SFR vars kostnader ska fördelas på de anläggningar som enligt referensscenariot kommer att förläggas dit och drivas under olika tidpunkter. Även kostnader för transporter kommer att fördelas på detta sätt. Finansieringsbeloppet (FB och UFB) Underlaget för finansieringsbeloppet (UFB) är lika med den återstående grundkostnaden minskad med kostnader för omhändertagande av sådant använt kärnbränsle eller radioaktivt avfall som enligt kalkylförutsättningarna kommer att genereras i framtiden (från och med januari första avgiftsåret som beräkningarna avser, d v s från och med januari 2015). För bränslet innebär detta att allt bestrålat bränsle som föreligger vid denna avstämningstidpunkt medtas. Finansieringsbeloppet (FB) utgörs av underlaget för finansieringsbeloppet plus statens motsvarande kostnader. Beloppet utgör underlag för att bestämma Säkerhet-fb. Förslutning Se kostnadsslag 2(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

14 Index Index är här den samlade benämningen för den prisuppräkningsfaktor som tillämpas vid årliga kostnadsjusteringar i kalkylen då ingen ny kostnadsberäkning genomförs. Ett index är vanligtvis en sammanvägning av prisförändringar inom ett antal områden och för ett antal produkter. Ett centralt index i det nuvarande systemet är konsumentprisindex, KPI, eftersom såväl fondens reala förräntning som nuvärdet av de framtida kostnaderna utgår från detta. Investering Se kostnadsslag. Kalkyl 40 respektive kalkyl 40 (real) En deterministiskt framtagen kalkyl som, baserat på referenskalkylen, omfattar den mängd restprodukter som erhålls efter reaktordrift i 40 år (dock minst sex återstående år) i enligt med de villkor som anges i finansieringsförordningen. Tillägget (real) innebär att kostnaderna är justerade med hänsyn till den förväntade framtida reala prisoch kostnadsutvecklingen enligt metoden externa ekonomiska faktorer, EEF. Kalkyl dec 2014 respektive kalkyl dec 2014 (real) En deterministiskt framtagen kalkyl som, baserat på kalkyl 40, omfattar den mängd restprodukter som erhålls efter reaktordrift till och med 31 december Beloppet används för att ta fram finansieringsbeloppet. Tillägget (real) se ovan. Kalkylränta Den räntesats som tillämpas vid investeringskalkyler, nuvärdesberäkningar etc. Kodplan Kodplanen utgör grunden för en strukturering av kostnadskalkylen och ger möjlighet att summera på olika nivåer med viss automatik. I planarbetet används en sexställig kodplan med en högsta nivå som anger orten för verksamheten ned till en lägsta som är kopplad till begreppet externa ekonomiska faktorer. Se sektion 4. Kompletteringsbeloppet Beloppet avser skillnaden mellan det belopp som täcks av den återstående grundkostnaden och en övre gräns för det belopp som reaktorinnehavaren i dagsläget skall garantera, inräknat fonderade medel. Kompletteringsbeloppet skall enligt finansieringsförordningen motsvara en skälig uppskattning av kostnader som avses i finansieringslagen och som kan uppkomma på grund av oplanerade händelser. Kompletteringsbeloppet utgör grunden för bedömning av omfattningen av Säkerhet-kb. Kostnadsslag Kostnadsslagen hänför sig till ett antal typer av verksamheter som man valt att åtskilja kalkylmässigt. De viktigaste är följande: Investering innefattar förstudier, projektering och byggande av anläggningar eller inköp av utrustningar. Till investering hör allt berguttag även om detta infaller under en period som benämns driftfasen. Investering innefattar även återanskaffning av utrustning i större omfattning (exempelvis fartyg eller hanteringsutrustning). Drift innefattar personal, material, el etc. under driftfasen. Innefattar även löpande underhåll. Gränsen mellan underhåll och kompletterande investering är oskarp. 3(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

15 Återfyllning innefattar personal och material för återfyllning av deponeringstunnlarna efter avslutad deponering. Återfyllningen sker kontinuerligt under driftfasen. Förslutning innefattar personal och material för återfyllning av bergrum som inte är deponeringstunnlar. Förslutningen sker efter avslutad drift. Rivning innefattar allt arbete förknippat med rivning av anläggningarna och återställande av området efter avslutad drift. Innefattar inte det slutliga omhändertagandet av radioaktiv avfall som uppkommer under rivningen då sådana kostnader hänförs till driften för det aktuella slutförvaren. Även rivningen kan ske kontinuerligt under driftfasen om den hänger samman med återfyllningen av bergutrymmen (exempelvis deponeringstunnlarna). Kärnavfallsfonden (KAF) De medel som reaktorinnehavarna betalar in via avgifter på producerad el fonderas på räntebärande konton eller liknande i kärnavfallsfonden, KAF. Ansvaret för förvaltningen av fonderade medel ligger hos styrelsen för KAF. SSM fattar beslut om utbetalningar bland annat baserat på den årliga betalningsplan som SKB upprättar och sänder in. Utbetalningar till kärnkraftföretagen kvartalsvis i förskott som sedan ersätter SKB. Nuvärdesberäkning Nuvärdet av en investering är den totala summan av vad ett antal framtida betalningar är värda i dagsläget. Nuvärdet beräknas som den framtida avsättningen reducerad med förräntningen vid en vald kalkylränta. Summan av nuvärdet per idag för alla framtida utbetalningar och inbetalningar till fonden kan alltså ställas emot det aktuella fondsaldot. Reaktorinnehavare Tillståndshavare för reaktorer som är i drift (minst en). För närvarande tillhör Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Ringhals AB denna kategori. Barsebäck Kraft AB tillhör gruppen övrig tillståndshavare men ges ändå en viss särbehandling i förordningen såsom innehavare av en kärnreaktor som permanent har ställts av efter den 31 december Genom denna särbehandling kommer Barsebäck i allt väsentligt att omfattas av samma redovisningsprinciper som reaktorinnehavarna. (Undantaget är kompletteringsbeloppet, ett belopp som endast berör reaktorinnehavare.) Realränta Ger nettoavkastningen (förräntningen) med effekten av inflationen borträknad. En betydande del av fondens medel är placerad med real avkastning. Den årliga inflationen mäts som konsumentprisindex (KPI) för perioden december till december. Referenskostnad En deterministiskt framtagen kalkyl som baseras på referensscenariot d v s ett scenario som återspeglar SKB:s verksamhet utgående från kraftföretagens nuvarande planering och de behov av omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som följer av denna. Drifttiderna för reaktorerna är i dessa planer angivna till 60 år för reaktorerna i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals förutom reaktorerna O1, R1 och R2 som drivs i 50 år. Detta ska jämföras med 40 år eller minst sex återstående driftår för samtliga vilket gäller enligt finansieringsförordningen. 4(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

16 Restprodukter Restprodukter omfattar kärnämne som inte ska användas på nytt och kärnavfall som inte utgör driftavfall. (Kärnämne i vårt fall utgörs av använt bränsle.) Betydelsen av att driftavfall ej inkluderas bland restprodukterna är att avgiftsplikten exempelvis inte omfattar anläggningar som den nuvarande SFR och hantering av avfallet som ska slutförvaras där. Med driftavfall menas sådant radioaktivt avfall som omhändertas och slutförvaras under pågående drift eller strax efter i samband med att reaktorn ställs av. Rivning Se kostnadsslag Samkostnader respektive särkostnader Kostnader för anläggningar eller annat som delägarna har andelar i, kallas samkostnader. Kostnader där varje delägare har eget ansvar för såväl genomförandet som kostnaden kallas för särkostnader. Något förenklat rör samkostnader de verksamheter som SKB har ansvaret för på uppdrag av delägarna. Särkostnader avser huvudsakligen avveckling av reaktoranläggningar vilka respektive kärnkraftföretag ansvarar för (dock ej omhändertagandet av rivningsavfallet vilket SKB sköter). Säkerhet-fb Den säkerhet som reaktorinnehavaren enligt finansieringslagen skall ställa för de avgifter som återstår att erlägga inom den avgiftsgrundande driften. Härvid får kostnader för ännu ej genererat bränsle eller avfall avräknas. Säkerhet-kb Den säkerhet som reaktorinnehavaren enligt finansieringslagen skall ställa, i den mån fonderade medel ej räcker till, för att till en skälig nivå täcka kostnadsökningar som är en följd av oplanerade händelser. Beräknas med utgångspunkt från kompletteringsbeloppet. Tillståndshavarna En sammanfattande benämning av Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB, Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB (eller kort Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck) d v s de bolag som själva eller genom sina moderbolag gemensamt äger SKB och som fördelar kostnaderna sig emellan enligt upprättade civilrättsliga avtal. Benämning fyller en samlande funktion för dessa intressenter då begreppet reaktorinnehavare enbart avser tillståndshavare för reaktorer i drift (således ej Barsebäck). Återfyllning Se kostnadsslag. 5(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

17 Kalkylmetoden Deterministisk kalkyl Se probabilistisk kalkyl. Fast förutsättning Se variation. Frekvensfunktion Frekvensfunktionen, även benämnd täthetsfunktionen, utgör derivatan av fördelningsfunktionen. Den har sin främsta användning i det att man får en grafisk uppfattning av den sannolikhetsfördelning man ansatt. Se exempel under begreppet trepunktsskattning. Fördelningsfunktion Utgör den så kallade S-kurvan från vilken man lätt kan utläsa konfidensgraden för olika belopp. Generell variation Se variation. Generellt villkor Se variation. Kalkylobjekt Se objekt. Konfidensgrad Anger sannolikheten för att ett värde eller ett belopp skall kunna innehållas (ej överskridas). Exempelvis ett belopp med konfidensgraden 80% skall kunna innehållas med sannolikheten 80% eller, annorlunda uttryckt, risken för överskridande är 20%. Kostnadsfunktionen Se fördelningsfunktion. Känslighetsanalys Känslighetsanalysen avser att demonstrera en variabels relativa påverkan på ett utfall. Analysen tillgår så att en enstaka variabel ges en förändring. Övrigt är oförändrat. Låg-värde, Hög-värde, Min-värde, Max-värde Se trepunktsskattning. Montecarlosimulering Montecarlosimulering, eller MC-simulering, är en metod att statistiskt summera ett antal stokastiska variabler där ett enskilt utfall erhålls genom ansättande av ett slumptal. Slumptalet representerar konfidensgraden för det belopp som faller ut och antar således decimalvärden mellan 0 och 1. Slumptalet erhålls här genom den inbyggda slumptalsfunktionen i Excel. Resultatet blir i sig en stokastisk variabel. I planarbetet refereras vanligen enbart till simuleringen eller förkortat sim. Objekt alternativt kalkylobjekt Systemet delas in i delsystem som bedöms lämpliga och hanterliga i den successiva kalkylen. Varje delsystem benämns objekt. I årets kalkyl finns 50 objekt. Ett av dessa 6(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

18 finansieras ej genom fonden (rör främst den del av SFR som avser slutförvaring av driftavfall). Indelningen har starkt påverkats av den redovisningspraxis som utvecklats i planarbetet med väl definierade anläggningsdelar och uppdelning på kostnadsslag. Objektsvariation Se variation. Probabilistisk kalkyl Probabilistisk kalkyl är en beräkning där enskilda kostnadsposter uttrycks som stokastiska variabler knutna till vissa sannolikhetsfördelningar. Den successiva kalkylen är en sådan. Detta skall jämföras med en deterministisk kalkyl där underlaget för kostnadsposterna bestäms i förväg. Eventuella osäkerheter beaktas vid summeringen genom olika typer av påslag. Den deterministiska kalkylen benämns här även traditionell kalkyl. Beräkningen av referenskostnaden och kalkyl 40 med flera sker på detta sätt dock utan osäkerhetspåslagen. De senare erhålls ur den successiva kalkylen. Troligt värde Se trepunktsskattning. Scenarioanalys I planarbetet innebär scenarioanalys att man ur montecarlosimuleringen tar ut ett visst resultat (ett av 2 000) och studerar utfallet av samtliga variationer knutna till detta totalbelopp (eller en viss konfidensgrad). Man kan således exemplifiera händelser bakom en viss totalkostnad. Scenarioanalysen baseras på samplade värden ur montecarlosimuleringen. Scenarioanalysen fyller ingen kalkylmässig funktion utan är mera av pedagogisk natur avsedd att beskriva hur olika påslaget för oförutsett kan falla ut både i tiden och per anläggning (systemdel). Scenarioanalyser inkluderas inte i detta underlag utan tas fram vid behov. Stokastisk variabel En variabel där värdet uttrycks som ett utfallsrum istället för ett distinkt värde. Utfallsrummet definieras genom en viss sannolikhetsfördelning. Variabeln kan vara kontinuerlig, vilket är det vanliga här (beta-fördelning), eller anta ett antal diskreta värden (begränsat till två värden här d v s en antingen/eller-situation). Successiv kalkyl Successiv kalkyl är namnet på en probabilistisk kalkylmetod baserad på den subjektiva uppfattning om osäkerheter och variationer i ett projekt som en väl sammansatt och i ämnet insatt analysgrupp kommer fram till vid gemensamma överläggningar. Hänvisning görs till SKB Projekt PM, KS och flik 8 för en närmare beskrivning. Processen upprepas i flera steg allteftersom erfarenheter vinns och frågeställningar klarnar. Kalkylen närmar sig successivt en högre grad av tillförlitlighet. Trepunktsskattning Vid etablering av den sannolikhetsfördelning som skall representera utfallet för en viss kostnadspost används allmänt en trepunktsskattning där man identifierar ett lägsta respektive högsta värde samt ett troligt värde. Baserat på detta kan en standardiserad sannolikhetsfördelning ansättas. Den enklaste är den triangulära fördelningen. I planarbetet används för närvarande en så kallad beta-fördelning vilken har den egenskapen att den genom vissa parameterval lätt låter sig formas efter den uppfattning man har om spridningsbilden för möjliga kostnadsutfall. 7(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

19 Betafördelning är definierad inom ett ändligt intervall (med ett lägsta respektive högsta värde). Det har ansetts mindre lämpligt att knyta expertgruppens bedömning av ett lägsta respektive högsta värde till intervallets gränsvärden. En viss marginal bör finnas för risken att gruppen valt ett för snävt intervall. Genom att knyta en viss sannolikhet till gruppens värden erhålls fem karakteristiska punkter för sannolikhetsfördelningen. 0% I figuren ovan ges från vänster till höger följande punkter på x-axeln: Min-värde kurvans nedre intervallgräns (absolut lägsta möjliga utfall) Låg-värde analysgruppens bedömning av en låg kostnad Troligt värde den troliga kostnaden vanligtvis hämtad ur kalkyl 40 (real) Hög-värde analysgruppens bedömning av en hög kostnad Max-värde kurvans övre intervallgräns (absolut högsta möjliga utfall) Låg- och högvärdena är kopplade till en uttalad sannolikhet. Även den anges av analysgruppen. Täthetsfunktion Se frekvensfunktion. Variation Kostnadsberäkningen av systemet görs för ett visst scenario med givna förutsättningar avseende alla de omvärldsfaktorer och andra händelser som kan påverka kostnaderna. Vissa av dessa förutsättningar antas vara fasta (exempelvis att ingen upparbetning skall ske). De ges beteckningen fast förutsättning. Andra förutsättningar kommer i ett senare skede att tillåtas variera för att bedöma osäkerhetsintervallet i kalkylen (exempelvis varieras förvarslayouten). Dessa förutsättningar benämns generella villkor. Uttrycket generella syftar på att alla delar av grundkalkylen (i vårt fall referenskalkylen), ska upprättas på basis av dessa villkor oavsett om en eller flera kalkylerare är involverade, Variationerna som åsätts dessa generella villkor i ett senare skede benämns generella variationer. Vid sidan av variationerna av de generella villkoren varieras i detta senare skede även utfallet per objekt i referenskalkylen. Dessa variationer benämns objektsvariationer. 8(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

20 Tekniska begrepp Avfallsenheter Radioaktivt avfall, vid sidan av det använda bränslet, behandlas och förpackas i olika typer av behållare före deponering. Den vanligaste utgörs av en så kallad kokill vilket är en betongbehållare i vilken avfallet ingjuts. Avfallet kan även placeras i vanliga ISOcontainrar. En annan vanlig behållare är standardfatet av plåt med diametern 0,6 m och höjden 0,9 m. Vid hantering i slutförvaret kan dessa kopplas om fyra varvid de i stort får samma geometriska utbredning som standardkokillen. För visst avfall, framförallt rivningsavfall, har inte containertyp ännu fastställts. Planarbetet baseras på vissa antaganden. Avställningsdrift Med avställningsdrift avses den drift som förekommer på ett kraftverksområde och som är relaterad till en permanent avställd reaktor men där bränsle fortfarande finns kvar i reaktorbassängerna. Avställningsdriften upphör definitionsmässigt när allt bränsle är borttransporterat till Clab. Om behov finns vidtar därefter servicedriften fram till dess att den egentliga rivningen börjar. Servicedriften bedrivs med en mycket låg nivå vad avser insatta resurser. Bränsleelement Bränsleelementet utgör, vad avser hanteringen i detta sammanhang, det sammanhållna knippe av bränslestavar som utgör en hanteringsenhet vid lagring i Clab och vid inkapsling. Storleksmässigt skiljer sig bränsleelementen åt mellan BWR- och PWRbränsle. Kapseln rymmer 12 BWR-element eller 4 PWR-element. BWR BWR är beteckningen för en kokvattenreaktor (samtliga svenska reaktorer utom Ringhals 2, 3 och 4). Detaljundersökning Detaljundersökningar avser de detaljerade geologiska och andra undersökningar som sker i samband med uttaget av bergrummen. Syftet är att slutligt verifiera området som lämpligt för slutförvar och med erforderlig utbredning för att rymma alla kapslar eller allt avfall. Detaljundersökningen förs kalkylmässigt på investering och berör således enbart en plats i referensfallet. Element Se bränsleelement. Fat Se avfallsenheter. Kokill Se avfallsenheter. Lokalisering Lokalisering avser den inventeringsprocess som pågått för att finna lämpliga områden för placering av slutförvaret för använt bränsle. Inventeringen sker utifrån befintligt 9(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

21 tillgängligt material. Lokaliseringen avslutas med att ett antal kandidater utses och tillstånd för platsundersökning erhålls. Platsundersökning Avser en mer detaljerad undersökning av de områden som erhållits i lokaliseringsprocessen. Innefattar bland annat djuphålsborrningar samt därtill hörande geofysiska och andra undersökningar. Platsundersökningarna för kärnbränsleförvaret är idag avslutade i referensfallet men i osäkerhetsanalysen finns alternativ med återupptagande på ny plats för det fallet att Forsmark av någon anledning faller bort som lokaliseringsort. PWR PWR är beteckningen för en tryckvattenreaktor (Ringhals 2, 3 och 4). Servicedrift Se avställningsdrift. Utbränningsgrad Utbränningsgraden är ett mått på den energimängd per viktsenhet som erhålls ur bränslet. Energimängden syftar på den termiska energin som erhålls i reaktorn. Den energi i form av el som distribueras via nätet är betydligt lägre och bestäms av anläggningens verkningsgrad inklusive intern elförbrukning. Verkningsgraden ligger i storleksordning 35%. Utbränningsgraden anges vanligen som MWd/kgU (megawattdygn per kilo uran). Utnyttjningsfaktor Utnyttjningsfaktorn anger kraftverkets årliga energiproduktion i förhållande till den teoretiska energiproduktion som skulle uppnås om anläggningen drivs på full effekt årets alla timmar. Utnyttjningsfaktorn varierar från år till år beroende på hur lång tid reaktorn varit avställd för översyn m m. Kraftföretagen gör prognoser för den framtida driften. Dessa prognoser ligger till grund för uppskattningen av den totala mängden bränsle. 10(10) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Begreppsförklaringar.docx

22 Beteckningar BFA BWR Clab Clink Fud GK KB KBS-3H kkv PWR SFL SFR SKB SSM UFB Bergrum för avfall (vid Oskarshamns kärnkraftverk) kokvattenreaktor centralt lager för använt bränsle Central anläggning för hantering, mellanlagring och inkapsling av använt kärnbränsle )den integrerade anläggningen av Clab med inkapslingsanläggningen) forskning, utveckling och demonstration den återstående grundkostnaden kompletteringsbelopp deponering i horisontella långa hål (deponeringsalternativ inom KBS-3-konceptet) kärnkraftverk tryckvattenreaktor slutförvar för långlivat avfall slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall (driftavfall och rivningsavfall) Svensk Kärnbränslehantering AB Strålsäkerhetsmyndigheten underlag för finansieringsbelopp 1(1) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Beteckningar.docx

23 Flik 2 Restprodukter och övrigt radioaktivt avfall Flik 2 redovisar en sammanställning av det använda kärnbränslet och radioaktivt avfall som ska omhändertas. Följande avfallskategorier ingår: Använt kärnbränsle och kapslar Driftavfall från kärnkraftverken inklusive utbytta reaktordelar, härdkomponenter och annan utrustning Driftavfall från Clab Driftavfall från inkapslingsanläggningen Avfall från SVAFO och Studsvik inklusive rivningsavfall Rivningsavfall från kärnkraften Rivningsavfall från Clab och inkapslingsanläggningen (Clink). Följande dokument inkluderas i flik 2: Använt kärnbränsle och kapslar (3 sidor) Avfallsmängder, tabell 4-2 i (1 sida) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx

24 Använt kärnbränsle och kapslar Föreliggande dokument redovisar de mängder som tagits fram som underlag till. Dessa mängder är baserade på det som tagits fram av respektive intressent och lämnats till SKB under våren Detta underlag, specificerat för de tolv kärnkraftsblocken, har sammanställts av SKB för de olika driftscenarierna. Kapselantalet i nedanstående tabeller avser helt fyllda kapslar. Tabell 1 nedan redovisar för respektive reaktor den mängd använt kärnbränsle och antal kapslar som uppkommer baserat på den planerade reaktordriften, det vill säga 50 års drift för reaktorerna Oskarshamn 1, Ringhals 1 och 2. Övriga reaktorer har 60 års drift som planeringsförutsättning. Referensscenariot baseras på den planerade reaktordriften dock avrundas antalet kaplsar till Tabell 1 Mängd använt kärnbränsle och antal kapslar enligt baserat på planerad reaktordrift Drifttid: O1, R1 och R2 50 år, resterande 60 år Reaktor Antal element totalt Antal element netto Ton Uran totalt Ton Uran netto Antal Antal kapslar inkl kapslar MOX MOX F F F Antal element till BNFL Ton uran till BNFL O O O R Antal element till Cogema Ton uran till Cogema Antal element från Tyskland R R R B B Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck BWR totalt PWR totalt Samtliga totalt Ton uran från Tyskland Tabell 2 nedan redovisar den mängd använt kärnbränsle och det kapselantal som uppkommer baserat på avgiftsgrundande reaktordrift, det vill säga efter 40 års drift dock minst sex års återstående driftår. 1 (3) Underlag för kostnadsberäkningar, flik , 2-1 Använt kärnbränsle och kapslar.docx

25 Tabell 2 Mängd använt kärnbränsle och antal kapslar baserat på avgiftsgrundande reaktordrift Reaktor Antal element totalt Antal element netto Ton Uran totalt Ton Uran netto Antal kapslar MOX Antal kapslar inkl MOX F F F O O O R R R R B B Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck BWR totalt PWR totalt Samtliga totalt Tabell 3 nedan redovisar motsvarande, dock med den skillnaden att reaktorerna drivs i 25 år i enlighet med det s k intressentavtalet (fördelningsgrund). Tabell 3 Mängd använt kärnbränsle och antal kapslar efter 25 års drift (fördelningsgrund) Reaktor Antal element totalt Antal element netto Ton Uran totalt Ton Uran netto Antal kapslar MOX Antal kapslar inkl MOX F F F O O O R R R R B B Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck BWR totalt PWR totalt Samtliga totalt (3) Underlag för kostnadsberäkningar, flik , 2-1 Använt kärnbränsle och kapslar.docx

26 Tabell 4 redovisar mängden använt kärnbränsle begränsat till de avfallsmängder som uppkommer baserat på aktuell reaktordrift, det vill säga den mängd som beräknas finnas Tabell 4 Mängd använt kärnbränsle och antal kapslar baserat på aktuell reaktordrift Reaktor Antal element totalt Antal element netto Ton Uran totalt Ton Uran netto Antal kapslar MOX Antal kapslar inkl MOX F F F O O O R R R R B B Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck BWR totalt PWR totalt Samtliga totalt (3) Underlag för kostnadsberäkningar, flik , 2-1 Använt kärnbränsle och kapslar.docx

27 Avfallsmängder (tabell 4-2 i ) Förteckning över använt kärnbränsle och radioaktivt avfall att omhänderta dels för scenariot enligt regelverket, dels referensscenariot med drift av reaktorerna i 50 respektive 60 år (värden i parantes). Mängd att slutförvara Slutförvar Använt BWR-bränsle Använt PWR-bränsle kapslar (6 200) 1) Kärnbränsleförvaret Övrigt använt bränsle (MOX, Ågesta, Studsvik) Driftavfall från kärnkraft m 3 (53 200) SFR verken Rivningsavfall från kärnkraft m 3 (73 300) SFR verken Drift- och rivningsavfall från m 3 (3 700) SFL kärnkraftverken (härdnära komponenter) Driftavfall från Clab och m 3 (3 400) SFR inkapslingsanläggningen Rivningsavfall från Clab och 400 m 3 (400) SFR inkapslingsanläggningen Driftavfall från SVAFO och Studsvik m 3 (11 500) SFR Rivningsavfall från SVAFO och Studsvik m 3 (13 000) SFR Avfall från SVAFO och Studsvik m 3 (11 800) SFL Totalt kortlivat radioaktivt avfall m 3 ( ) SFR Totalt långlivat radioaktivt avfall m 3 (15 500) SFL 1) Värden inom parentes avser referensscenariot enligt kapitel 3 i. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Avfallsmängder (tabell 4-2 i ).docx

28 Flik 3 Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40 Flik 3 redovisar hur grundkalkylen i är sammansatt och vilka som levererar dessa. Dokumentet redovisar för respektive anläggning och verksamhet vad kalkylen omfattar samt bakomliggande referens alternativt antagande. Dokumentet inleds med en kortare beskrivning över hur kostnaderna fördelas på respektive område samt grundkalkylens fördelning på olika prisnivåer (avser Kalkyl 40), d v s när de underliggande kalkylerna har tagits fram. Följande dokument inkluderas under flik 3: 1. Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40 (8 sidor) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx

29 Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40 1 Översikt Grundkalkylen i är sammansatt av många delkalkyler, där SKB:s olika avdelningar svarar för kostnadsunderlaget för sina respektive ansvarsområden. Grundkalkylerna görs dels för SKB:s referensscenario och dels för scenariot enligt finansieringslagen (Kalkyl 40) och lämnas till planprojektet i den prisnivå som ursprungskalkylen är gjord. Planprojektet svarar sedan för justering till rätt prisnivå, för prisnivå januari SKB:s avdelningschefer är ansvariga för delkalkylerna inom sina respektive områden. Som stöd finns en controller för varje avdelning som ska vara sammanhållande för avdelningens delkalkyler samt bevaka gränssnitten mellan avdelningarna. För varje delkalkyl utses en kalkylerare. Inför kalkylarbetet skickar planprojektet ut en intern instruktion till de som är involverade i grundkalkylerna. Instruktionen redogör för rollfördelning och ansvar för kalkylframtagandet. Den innehåller också gemensamma förutsättningar såsom tidsplaner och detaljer till hur kostnadsunderlaget ska levereras. Här finns dessutom en beskrivning av EEF som underlag för kalkylatorernas indelning av kostnaderna. För en stor del av kalkylerna görs nya uppskattningar för varje planredovisning medan andra, exempelvis större investeringskalkyler, görs med några års mellanrum. Här kan speciellt nämnas att den aktuella kalkylen för Kärnbränsleförvaret är gjord i prisnivå 2008 och de nya platsspecifika rivningsstudierna är i prisnivå 2009 och Hur stor andel av Kalkyl 40 som är gjord i en viss prisnivå visas i Figur % 38% före % % 10% 14% Figur 1-1 Grundkalkylernas fördelning på olika prisnivåer (kalkyl 40) I följande avsnitt beskrivs omfattning och underlag för grundkalkylerna för varje anläggning eller verksamhet. Figur 1-2 visar hur totalkostnaden fördelas på respektive område. För samtliga delkalkyler gäller att kostnaderna för perioden hämtas ur SKB:s verksamhetsplan /1/. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40.docx 1

30 SKB centralt Fud 28% 5% 2% 5% 5% 3% 10% 8% 7% Transportsystemet Clab Kapseltillverkning Inkapslingsanläggning Kärnbränsleförvaret 27% SFL SFR (rivningsavfall) Figur 1-2 Avveckling och rivning av kärnkraftverken Kalkyl 40 kostnadens fördelning på anläggningar och verksamheter 2 SKB centralt SKB centralt omfattar SKB-gemensamma verksamheter. Idag bedrivs dessa verksamheter under avdelningarna: Finans- och affärsstöd (funktioner för ekonomi, personal, IT, upphandling mm) Kommunikation Säkerhet, kvalitet och miljö En mindre del av kostnaderna för SKB centralt avser omhändertagande av driftavfall. Dessa kostnader exkluderas i Kalkyl 40, se avsnitt och tabell 1-4 i Supplementet. Kostnaderna baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ och kalkylen är gjord i prisnivå januari De olika verksamheterna för SKB centralt anpassas till hur SKB:s verksamhet förändras i vid olika skeden och samordnas med driftorganisationerna vid de olika anläggningarna. Viktiga milstolpar för SKB centralt är därför: driftstart av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen driftstart av det utbyggda SFR driftstart av SFL Verksamheten för SKB centralt sträcker sig, dock i olika omfattning, fram tills dessa att SKB:s samtliga anläggningar är avvecklade. 3 Fud Fud omfattar kostnader för den verksamhet som beskrivs i SKB:s Fud-program 2013, d v s forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering av både använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Fud-verksamhet bedrivs på flera av SKB:s avdelningar: Teknik (utförare) Kärnbränsle (beställare) Avfall och rivning Kostnaderna omfattar drift av SKB:s laboratorier (Äspö-, bentonit- och kapsellaboratoriet) Långsiktig säkerhetsanalys (forskning och genomförande av analyser för SKB:s olika slutförvar: Kärnbränsleförvaret, SFR och SFL) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40.docx 2

31 Teknikutveckling Förstudier Kostnaderna baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ och Fud-program 2013 /2/ och är gjorda i prisnivå januari Viktiga milstolpar är, liksom för SKB centralt, driftstart för de olika slutförvarsanläggningarna. 4 Transportsystemet SKB:s driftavdelning svarar för kalkylen av transportsystemet. Kalkylen baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ och handlingsplanen i Fud-program 2013 /2/ och är gjord i prisnivå januari Transportsystemet är gemensamt för KBS-3-systemet och systemet för omhändertagande av radioaktivt avfall. Kalkylen omfattar kostnader för investeringar och reinvesteringar samt drift av transportsystemet: investeringar och reinvesteringar för o olika typer av transportbehållare o fordon o reinvesteringar för m/s Sigrid drift o entreprenad av m/s Sigrid o försäkringar och avgifter o driftstöd inom transportenheten inom avdelning drift (DT) Den del av kostnaderna som avser transport av driftavfall exkluderas ur Kalkyl 40, se avsnitt och tabell 1-4 i Supplementet. Kostnader för transportsystemet anpassas efter drifttiderna för SKB:s anläggningar, avvecklingstidsplaner för kärnkraftverken och SKB:s anläggningar samt reinvesteringsbehov. 5 Clab Clabs kostnadskalkyl levereras av avdelning Drift (kostnader under driftperioden) och avdelning Avfall och rivning (kostnader för avveckling och rivning). Drift och underhåll samt reinvesteringar Kalkylen baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ och är gjord i prisnivå januari SKB planerar att bygga inkapslingsanläggningen i anslutning till Clab. De båda anläggningsdelarna för mellanlagring och inkapsling kommer att drivas som en integrerad anläggning, Clink. Kalkylen tar hänsyn till den samordnade driften, men kostnaderna redovisas uppdelat på respektive anläggningsdel. Kostnaderna för Clab omfattar: Drift och underhåll o Kostnader för personal och inhyrda tjänster o Material o Energikostnader o Försäkringar mm Reinvesteringar o Lagringskassetter o Större reinvesteringar för uppgradering av anläggningen (exempelvis kylkedja och byte av brandvattenrör) o Framtida ännu ej definerade projekt Kostnader för myndighetsavgifter exkluderas ur Kalkyl 40, då dessa ingår i merkostnaden som beräknas av SSM. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40.docx 3

32 Avveckling och rivning Kostnader för att avveckla Clink baseras på en studie gjord /3/ Kostnaderna är uppdelade och redovisas per anläggningsdel (mellanlagring respektive inkapsling). En ny studie håller på att färdigställas och kommer att utgöra underlag i nästa plankalkyl, Plan Kapseltillverkning Avdelning Kärnbränsle svarar för kalkylen avseende kapseltillverkning. Kalkylen omfattar: Investering av en anläggning för bearbetning och sammansättning av kapselkomponenter, här kallad kapselfabriken Drift av kapselfabriken Kostnader för kapselkomponenter Kostnaderna kommer från olika underlag och är gjorda i olika prisnivåer. Investeringskalkylen baseras på en studie gjord 2012 /4/. Även driftkostnaderna är uppdaterade med en ny uppskattning av bemanningen /5/. Kostnadsuppskattning för kapselkomponenterna har reviderats, men bygger på tidigare studie /6/. Kostnaderna baseras på de kapslar i full skala som SKB låtit tillverka för kapsellaboratoriets verksamhet. Kostnaden har justerats avseende en effektivare tillverkning när man går från provtillverkning av enstaka kapslar till en industriell produktion. Kalkylen tar hänsyn till samordningsfördelar till följd av ett fördjupat samarbete med finska Posiva. 7 Inkapslingsanläggningen Kostnadskalkylen för inkapslingsanläggningen levereras av avdelningarna Kärnbränsle (kostnader för investering), Drift (kostnader under driftperioden) och avdelningen för Avfall och rivning (kostnader för avveckling och rivning). Investering Investeringskostnaden består av kostnader för system- och detaljkonstruktion, uppförande (beställarkostnader och entreprenader) samt projektkostnader (exempelvis projektledning, säkerhetsanalyser). Kostnader för uppförandet är baserad på studier gjorda 2006 respektive Studierna är gjorda av Westinghouse /7, 8/ och Ramböll /9/. Kostnader för system- och detaljkonstruktion är baserade på inkomna anbud. För projektkostnaderna bygger dessa på den aktuella planeringen för projektet. Drift, underhåll och reinvesteringar Kalkylen är baserad på driftserfarenheter från Clab. Avveckling och rivning Kostnader för att avveckla Clink baseras på en studie gjord /3/ Kostnaderna är uppdelade och redovisas per anläggningsdel (mellanlagring respektive inkapsling). En ny studie håller på att färdigställas och kommer att utgöra underlag i nästa plankalkyl, Plan Kärnbränsleförvaret Avdelning Kärnbränsle levererar kalkylunderlag för Kärnbränsleförvaret. Huvuddelen av kostnaderna baseras på en skedeskalkyl från 2008 /10/. Denna kalkyl omfattar samtliga kostnader förutom för personal på SKB fram till byggstart samt teknikutveckling. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40.docx 4

33 Skedeskalkylen bygger på en layout för skede D, vilket motsvarar den layout som användes i SKB:s ansökan för Kärnbränsleförvaret. Underlaget till har anpassats till kända ändringar i förutsättningarna. Detta innebär främst att kalkylen uppdaterats avseende aktuell tidsplan. Den layout som skedeskalkylen baseras på är gjord för SKB:s referensscenario, som då omfattade kapslar. Projekt Kärnbränsleförvaret har gjort en anpassning till scenariot enligt finansieringslagen omfattande kapslar. Anpassningen tar hänsyn till ändringar i layouten med hänsyn till det mindre antalet kapslar samt den kortare drifttiden. I Plan 2010 redovisades personalkostnaderna under driftperioden som en klumpsumma. Dessa kostnader har nu fördelats ut på respektive produktionsdel: detaljundersökningar, investering (bygg respektive berg) samt återfyllning. På så sätt kan totalkostnaden för respektive del enklare uppskattas. 9 SFL Kalkylen för SFL levereras av avdelningarna Avfall och rivning (kostnader för investering, avveckling och rivning samt förslutning samt segmentering av BWR-styrstavar) och Drift (kostnader under driftperioden). Kostnader för säkerhetsvärderingen som utförs , efterföljande säkerhetsanalyser samt teknikutveckling redovisas under rubriken Fud. Kostnader som hänförs till externa intressenter (SVAFO och Studsvik) exkluderas i Kalkyl 40, se avsnitt i Supplementet. Investering Kostnaderna omfattar platsundersökningar, projektering samt uppförande. Förutsättningarna för uppförandet av SFL har ändrats något jämfört med Plan Mängden långlivat avfall har ändrats med hänsyn till aktuell prognos, kubikmeter. Layouten påverkas också av det nya förvarsdjupet för SFR-utbyggnaden eftersom SFL i plankalkylen antas samlokaliseras med SFR. Dessutom har layouten anpassats till att kunna ta emot hela reaktortankar från PWR-reaktorerna. Investeringskostnaden baseras på à-priser från kalkylen för SFR-utbyggnaden /11/. Drift, underhåll och reinvesteringar Kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar har gjorts för SFR och SFL av avdelning Drift. Kalkylen baseras på drifterfarenheter i befintlig anläggning och bygger på att SFR och SFL drivs som en integrerad anläggning. Avveckling och rivning Kostnaderna för rivning av SFL bygger, liksom för SFR, på à-priser från Westinghouse studie avseende byggnadsrivning av kärnkraftverken /18/. Förslutning Förslutningskostnaderna baseras på en uppskattning gjord i Plan Segmentering av BWR-styrstavar En kostnadsuppskattning för segmentering av BWR-styrstavar har gjorts under 2013 av ansvariga inom avdelning Avfall och rivning. Kostnaderna omfattar kostnader för segmenteringsutrustning, arbetskostnad samt ståltankar för de segmenterade styrstavarna. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40.docx 5

34 10 SFR Kostnadskalkylen för SFR levereras av avdelningarna Avfall och rivning (kostnader för investering, avveckling och rivning samt förslutning) och Drift (kostnader under driftperioden). Kostnader för säkerhetsanalyser samt teknikutveckling redovisas under rubriken Fud. Kostnader som hänförs till driftavfall från kärnkraftverken samt externa intressenter (SVAFO och Studsvik) exkluderas i Kalkyl 40, se avsnitt i Supplementet. Investering Investeringskostnaden avser utbyggnaden av SFR inklusive kostnader för mellanlagring av långlivat avfall. Investeringskostnaden för utbyggnaden omfattar projektledning, samråd och tillståndsprövning, projektering, byggherreorganisation, samtliga byggentreprenader samt slutligen samprovning. Uppskattning av kostnaderna har gjorts av projektet för SFR-utbyggnaden (PSU). Sedan Plan 2010 har förvarsdjupet ändrats från 60 till cirka 120 meter. Utbyggnaden består av en bergsal för reaktortankar, fyra bergsalar för lågaktivt avfall samt en bergsal för medelaktivt avfall. Härtill kommer teknikutrymmen, tvärtunnlar och en ny nedfart för transport av hela BWR-tankar. Kalkylen baseras på referensutformning L1.5, och rymmer m 3 rivningsavfall samt utrymme för nio reaktortankar från BWR-reaktorerna. Investeringskostnaden baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ ( ), uppskattningar från respektive delprojektledare ( ). Kostnader för de olika entreprenaderna har beräknats av respektive entreprenadkalkylator /12-16/. Kalkylen omfattar även vissa anläggningsändringar i befintlig anläggning. Dessa ingår i PSU. Drift, underhåll och reinvesteringar Kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar har gjorts för SFR och SFL av avdelning Drift. Kalkylen baseras på drifterfarenheter i befintlig anläggning och bygger på att SFR och SFL drivs som en integrerad anläggning. Avveckling och rivning Kalkylen baseras på avvecklingsplanen för ett utbyggt SFR /17/, där kostnaderna bygger på à-priser från Westinghouse studie avseende byggnadsrivning av kärnkraftverken /18/. Förslutning Kostnaderna för förslutning av SFR är baserade på en uppskattning gjord inom avdelning Avfall och rivning Avveckling och rivning av kärnkraftverken I baseras avvecklingskostnaderna för samtliga kraftverk på platsspecifika rivningsstudier. Samtliga uppskattade kostnader bygger på att reaktortankarna hanteras och deponeras hela, d v s utan segmentering. En del av kostnaderna för konventionell rivning för Forsmark, Oskarshamn och Ringhals exkluderas ur Kalkyl 40, se avsnitt i Supplementet. Forsmark Rivningsstudien för Forsmark har utförts av Westinghouse /19/. Kostnaderna är redovisade i prisnivå januari Sedan Plan 2010 har den planerade driften för reaktorerna utökats från 50 till 60 år. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40.docx 6

35 Detta medför att rivningen läggs tio år senare jämfört med Plan 2010 och även mot vad som redovisas i /19/. Oskarshamn Westinghouse har även gjort rivningsstudien för Oskarshamn /20/. Kostnaderna är redovisade i prisnivå januari Sedan Plan 2010 har den planerade driften för O1 ändrats från 60 till 50 år. För O1 har man valt att lägga in två år med servicedrift innan nedmontering och rivning påbörjas. Detta ger en tidigareläggning av avvecklingen av O1 med åtta år jämfört med Plan 2010 och även mot vad som redovisas i /20/. Ringhals Rivningsstudien för Ringhals har utförts av Ringhals AB och Vattenfall AB med underlag från TLG /21/. Kostnaderna är redovisade i prisnivå januari 2010.Sedan Plan 2010 har den planerade driften för R3 och R4 utökats från 50 till 60 år. Den planerade drifttiden för R1 och R2 är liksom tidigare 50 år. Ändringen för R3 och R4 medför att rivningen för dessa läggs tio år senare jämfört med Plan 2010 och även mot vad som redovisas i /21/. Barsebäck Kostnaden för avveckling av Barsebäck baseras, liksom för Plan 2010, på rivningsstudien utförd av TLG /22/. Avseende tidsplanen för Barsebäck så har starttidpunkten för nedmontering och rivning förskjutits tre år jämfört med Plan Anledningen är en senareläggning av driftstart för SFR-utbyggnaden. Detta innebär en utökning av servicedriften. Underlaget i baseras på aktuell avvecklingsplanering där man avser att hantera de interna delarna innan start av själva rivningsprojektet. Kostnaderna för perioden till och med halvårsskiftet 2017 bygger på nya uppskattningar från Barsebäck Kraft AB. Dessa är gjorda i prisnivå januari Därefter baseras kalkylen på TLG-studien där kostnaderna redovisades i prisnivå januari 2006, Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40.docx 7

36 Referenser Referens Dokument Författare / utförare Datum (senast reviderad) 1 SKB Verksamhetsplan SKB november Fud-program 2013 SKB september Avveckling Clink Preliminär avvecklingsplan Clab Patrik Gatter (SWECO), Nina Wikström (SWECO), Bengt Hallberg (Studsvik Nuclear) december Kalkyl Kapselfabrik, Oskarshamn 4Q Projektledning november Kapselfabrik, förstudierapport Jan Eckerlid (SKB) januari Kostnadsanalys tillverkning kapslar, projekt-pm N Leskinen (SKB) maj Encapsulation Plant Plant cost estimation, SEP rev 0 8 Projekt Inkapslingsanläggning Uppräkning av kostnader i SEP rev 0, Företagsintern PM 9 Projekt Inkapslingsanläggning Kostnadskalkyl för bygg, el och VVS i INKA Westinghouse september 2006 J Tidäng (SKB) april 2011 Ramböll april Skedeskalkyl 2010, PIR KEA GEO Konsult AB / Vattenfall Power Consultant / SKB mars Sammanställning underlag bergarbeten L1-5 M Jalvemo, SKB november Entreprenad 01 Mark P Jonsson (SWECO) Entreprenad 02 Berg B Karlsson (BKÖ) Entreprenad 03 Byggnadsverk Björn Forsberg (SWECO) Entreprenad 04 Ventilation, 05 Rör, B Nedergård Entreprenad 06 El och tele, 07 Styr och övervakning 17 Avvecklingsplan för ett utbyggt SFR - slutförvaret för kortlivat avfall, P Studie av byggnadsrivning av de svenska kärnkraftverken - Slutrapport, SEP , rev 0 19 Decommissioning study of Forsmark NPP, SKB R Decommissioning Study of Oskarshamn NPP, SKB R Ringhals Site Study An assessment of the decommissioning cost for the Ringhals site, SKB R Decommissioning Cost Analysis for Barsebäck Nuclear Station, Document S rev. 0 A Törnblom (Ee Kalkyl) 2013 M Calderon september 2012 Westinghouse Electric AB september 2005 Å Anunti, H Larsson, M Edelborg, (Westinghouse Electric Sweden AB) Å Anunti, H Larsson, M Edelborg, (Westinghouse Electric Sweden AB) T Hansson (Ringhals AB), T Norberg (Solvina), A Knutsson, P Fors, C Sandebert (Vattenfall AB) juni 2013 juni 2013 mars 2013 TLG Services, Inc. februari 2008 Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadsunderlag för referenskalkylen och Kalkyl 40.docx 8

37 Flik 4 Projektkoder och kalkylobjekt Flik 4 ger en kort beskrivning av de koder som ligger till grund för kalkylens uppbyggnad. Följande dokument inkluderas under flik 4: 1. Projektkoder och kalkylobjekt (3 sidor) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx 1

38 Projektkoder och kalkylobjekt Kalkylerna i byggs upp enligt två kodsystem: projektkoder och kalkylobjekt. Projektkoder I kalkylarbetet identifieras kostnader för anläggningar och system som inkluderas i det svenska systemet för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Dessa ingår i kostnaden genom en särskild sexställig projektkod. Projektkoden framgår av tabellen på nästa sida. Projektkoderna redovisas i en tabell på sidan 2. Kalkylobjekt Den totala kalkylen bryts ner i ett antal så kallade kalkylobjekt. Enligt den klassiska successiva kalkylen förordas en uppdelning så att objekten i möjligaste mån omfattar kostnader av ungefär samma storleksordning. SKB har dock valt att hålla fast vid en nedbrytning som tillåter en redovisning uppställd på det sätt som blivit praxis genom åren, det vill säga en redovisning efter anläggning och kostnadsslag. Vid denna nedbrytning kan det bli mycket stor skillnad mellan största och minsta kalkylobjekt. Detta påverkar dock inte resultatet då den statistiska summeringen sker med hjälp av montecarlosimulering. Indelningen omfattar för 50 kalkylobjekt och dessa är uppdelade med avseende på sam- och särkostnader. Kalkylobjekten redovisas i en tabell på sidan 3. Tabellen visar även hur kalkylobjekten är realterade till projektkoderna. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Projektkoder och kalkylobjekt slutlig.docx 1

39 Projektkoder Anläggning/system Kostnadsslag Produkt Resurs Finansiering Fördelning EEF SKB centralt 0 Adm. och tekn. stöd 0 Tjänster 0 Egen personal 0 Direkt 0 baskostn. enligt K 0-11 Ledning och verksamhetsstöd 1 Analys för långsiktig säkerhet 1 Processutr. och tekniska system 1 Konsulter 1 Finansieringslagen 1 baskostn. enligt T1 1 EEF 1 Arbetskostnad tjänste 12 Kommunikation 2 Förstudier o teknikutveckling 2 Mark- och byggnadsarbeten 2 Entreprenörer 2 Studsvikslagen 2 baskostn. enligt T2 2 EEF 2 Arbetskostnad bygg 13 Kärnteknisk säkerhet 3 Investering 3 Bergarbeten 3 Material 3 baskostn. enligt T3 3 EEF 3 Maskin 15 Fud använt kärnbränsle 4 Drift och underhåll 4 Detaljundersökn. och modellering 4 Energi 4-4 EEF 4 Byggmaterial 16 Loma och rivning 5 Reinvestering 5 Kapslar 5 Avgifter, försäkringar 5 baskostn. enligt T5 5 EEF 5 Koppar 17 Transportsystemet 6 Återfyllning 6 Buffert 6 6 baskostn. enligt T6 6 EEF 6 Bentonit och lera Använt kärnbränsle 7 Rivning och förslutning 7 Återfyllning 7 7 enligt T2 exkl B 7 EEF 7 Energi 21 Clab 8 8 Förslutning Kapseltillverkning 9 Ospecificerat 9 Ospecificerat 9 Ospecificerat Inkapslingsanläggning 31 Kärnbränsleförvaret gemensamt 33 yttre anläggningar 34 driftområde 41 ramp 42 schakt 43 centralområde 44 transporttunnlar 45 stamtunnlar 46 deponeringstunnlar Låg- och medelaktivt avfall 51 SFR driftavfall 52 rivningsavfall 53 Mellanlagring - långlivat avfall 54 SFL Avveckling kärnkraftverk Kostnadsslag Produkt Resurs 60 Avveckling Forsmark F0 0-0 Tjänster 0 Egen personal 61 F1 1 Rivningsförberedelser 1 Processutr. och tekniska system 1 Konsulter 62 F2 2 Avställningsaktiviteter 2 Mark- och byggnadsarbeten 2 Entreprenörer 63 F Material 70 Avveckling Oskarshamn O0 4 Nedmontering 4 4 Energi 71 O1 5 Avfallshantering 5 5 Avgifter, försäkringar 72 O2 6 Bevakning, drift och underhåll O3 7 Rivning och återställning Avveckling Ringhals R0 8 Rivningsorganisation R1 9 Övrigt 9 Ospecificerat 9 Ospecificerat 82 R2 83 R3 84 R4 90 Avveckling Barsebäck B0 91 B1 92 B2 Underlag för kostnadsberäkningar, flik Projektkoder och kalkylobjekt slutlig.docx 2

40 Kalkylobjekt Kalkylobjekt Nr. Kod SKB centralt 1 11***, 12***, 13*** Fud (kärnbränsle och Loma) 2 15***, 16***, 312**, 5*1**, 5*2** Transportsystemet investering 3 172**, 173** drift 4 174**, 170** Clab drift 5 210**, 214** reinvesteringar 6 215** rivning 7 217** Kapseltillverkning investering och drift 8 222**, 223**, 224** (ej 2245*), 225** kapselkomponenter * Inkapslingsanläggning investering ** drift och reinvesteringar **, 234**, 235** rivning ** SFK - ovan mark investering och rivning **, 333**, 343**, 337**, 347** drift (hela anläggningen) **, 444**, 454** reinvesteringar (hela anläggningen) **, 345**, 415**, 445**, 455** SFK - övriga bergutrymmen investering **, 423**, 433**, 443** rivning och förslutning **, 427**, 437**, 447** SFK - stam- och deponeringstunnlar investering **, 453**, 462**, 463** rivning, förslutning och återfyllning **, 466** SFR driftavfall drift och reinvesteringar **, 515** SFR rivningsavfall investering ** drift och reinvesteringar **, 525** rivning och förslutning (även bef. SFR) **, 517**, 526**, 527** SFL och mellanlagring och behandling av investering **, 543** långlivat avfall drift och reinvesteringar **, 545** rivning och förslutning **, 547** Avveckling Forsmark Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 101 6*1**, 6*2** Nedmontering 104 6*4** Avfallshantering 105 6*5** Bevakning,drift och underhåll 106 6*6**, 6*9** Rivning och återställning 107 6*7** Projektorganisation 108 6*8** Avveckling Oskarshamn Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 201 7*1**, 7*2** Nedmontering 204 7*4** Avfallshantering 205 7*5** Bevakning,drift och underhåll 206 7*6**, 7*9** Rivning och återställning 207 7*7** Projektorganisation 208 7*8** Avveckling Ringhals Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 301 8*1**, 8*2** Nedmontering 304 8*4** Avfallshantering 305 8*5** Bevakning,drift och underhåll 306 8*6**, 8*9** Rivning och återställning 307 8*7** Projektorganisation 308 8*8** Avveckling Barsebäck Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 401 9*1**, 9*2** Nedmontering 404 9*4** Avfallshantering 405 9*5** Bevakning,drift och underhåll 406 9*6**, 9*9** Rivning och återställning 407 9*7** Projektorganisation 408 9*8** Numreringen för avvecklingen är baserad på ISDC-koden. Objektsnumrering som slutar på 2, 3 och 9 används inte. Anledningen är att: - ISDC-kod 2 ingår i objekt 101, 201, 301 resp ISDC-kod 3 är inte relevant för svensak förhållanden - ISDC-kod 9 ingår i objekt 106, 206, 306 resp Underlag för kostnadsberäkningar, flik Projektkoder och kalkylobjekt slutlig.docx 3

41 Flik 5 Kostnader för olika driftfall Flik 5 beskriver i korthet hur kostnaderna för olika driftfall har beräknats. Fliken innehåller en tidsplan för referensscenariot och för scenariot enligt finansieringslagen. Slutligen ges en sammanställning av de tidsfördelade kostnaderna per anläggning och kostnadsslag för de båda scenariorna. Kostnaden enligt finansieringslagen, kalkyl 40 (real), utgör sedan indata till simuleringen i den successiva kalkylen. Följande dokument inkluderas under flik 5: 1. Sammanställning och beskrivning av de kostnader som SKB beräknat i (1 sida) 2. Förenklade tidsplaner för referensscenariot och scenariot enligt finansieringslagen (2 sidor) 3. Kostnadstablåer Kostnadstablåer för referenskalkylen, samkostnad respektive särkostnader (2 sidor) Kostnadstablåer för kalkyl 40, samkostnad respektive särkostnader (2 sidor) Kostnadstablåer för kalkyl 40 (real), samkostnad respektive särkostnader (2 sidor) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx

42 Översikt av kalkyler i Referensscenariot beräknas enligt SKB:s långtidsplan på den mängd använt kärnbränsle och annat avfall som är att hänföra till kärnkraftsföretagens planering. Detta innebär 50 respektive 60 års drift. Utifrån referensscenariot beräknas kostnaden enligt kraven i finansieringslagen och -förordningen. För övriga scenarior görs en mer eller mindre automatiserad nedskalning och flytt av kostnaderna. Kostnaden enligt finansieringslagen inklusive EEF, se nedan, utgör sedan indata till simuleringen i den successiva kalkylen. Referensen för särkostnaderna för kalkyl 40 och kalkyl 40 (real), se nedan, är baserade på den rivningstidsplan som ges av 50 respektive 60 års drift av de reaktorer som är i drift. Nedan ges en sammanställning av de kalkyler som har tagits fram i. De drifttider för reaktorerna som anges avser reaktorer i drift. Kalkyl Beskrivning Beteckning 1 Kostnad för referensscenariot. Kostnaden baseras på 50 (O1, R1 och R2) respektive 60 (O2, O2, F1, F2, F3, R3 och R4) års drift av reaktorerna. Innehåller samtliga kostnader för systemet. Kalkylen är deterministisk och innefattar inga påslag för täckande av osäkerheter. Antal kapslar är Kostnad enligt finansieringslagen. Kostnaden baseras på 40 års drift, dock minst sex års kvarstående drifttid (innebär drift minst till och med 2020). Kostnaderna är begränsade till att endast omfatta radioaktiva restprodukter. Antal kapslar är Kostnad enligt finansieringslagen inklusive EEF. Kostnad enligt finansieringslagen med justering för en trolig framtida real prisutveckling enligt begreppet EEF. 4 Kostnad enligt aktuell drift Kostnaden baseras på drift till och med av reaktorerna. Kostnaderna är begränsade till att endast omfatta radioaktiva restprodukter. Antal kapslar är Kostnad enligt 25 års drift - baskostnad Kostnaden baseras på 25 års drift (fördelningsgrund enligt intressentavtalet). Kostnaderna är begränsade till att endast omfatta radioaktiva restprodukter. Antal kapslar Merkostnad Utgörs av de kostnader som uppkommer genom att ytterligare bränsle eller annat avfall tillförs systemet som en följd av att vissa reaktorer drivs i mer än 25 år. Antal merkapslar referenskalkyl kalkyl 40 kalkyl 40 (real) redovisas ej här kalkyl dec 2014 (real) redovisas ej här kalkyl 25 (real) redovisas ej här 1(1) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Översikt av kalkyler i.docx

43 Objekt SKB centralt ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## Fud ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## Transportsystemet investering ## ## ## ## drift Clab drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 7 rivning ## ## ## ## ## 8 Kapseltillverkning 7 12 ## ## Inkapslingsanläggning investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning Kärnbränsleförvaret ovan mark - invest. och rivning ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 18 under mark - investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## under mark - återfylln. och förslutn ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 14 drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## SFR rivningsavfall investering ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning och förslutning 19 ## ## SFL och hantering investering ## ## av långlivat avfall drift och reinvesteringar rivning och förslutning ## ## Avveckling Forsmark Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering 21 ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning ## ## ## ## Projektorganisation ## ## ## ## Avveckling Oskarshamn Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering ## ## 36 ## ## 19 ## ## ## 48 ## 205 Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning ## ## Projektorganisation Avveckling Ringhals Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 9 62 ## Nedmontering 19 ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering 59 ## ## Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning ## ## ## 85 ## 308 Projektorganisation ## ## ## ## ## ## Avveckling Barsebäck Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering ## ## ## ## Avfallshantering ## ## Bevakning,drift och underhåll ## ## ## Rivning och återställning ## ## ## 408 Projektorganisation ## ## ## ## Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tidsplaner.xlsx (Tidsplan kapslar) Tidsplan - scenariot enligt finansieringslagen - kalkyl kapslar

44 Objekt SKB centralt ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## Fud ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## Transportsystemet investering ## ## ## ## 42 ## drift Clab drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 46 7 rivning ## ## ## ## 59 8 Kapseltillverkning ## ## Inkapslingsanläggning investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning Kärnbränsleförvaret ovan mark - invest. och rivning ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 18 under mark - investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## under mark - återfylln. och förslutn ## ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## SFR rivningsavfall investering ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning och förslutning ## ## ## 24 SFL och hantering investering ## ## ## ## ## ## 25 av långlivat avfall drift och reinvesteringar rivning och förslutning ## ## Avveckling Forsmark Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering 21 ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning ## ## ## ## Projektorganisation ## ## ## ## Avveckling Oskarshamn Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering ## ## 36 ## ## 19 ## ## ## 48 ## 205 Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning ## ## Projektorganisation Avveckling Ringhals Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 9 62 ## Nedmontering 19 ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering 59 ## ## Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning ## ## ## 85 ## 308 Projektorganisation ## ## ## ## ## ## Avveckling Barsebäck Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering ## ## ## ## Avfallshantering ## ## Bevakning,drift och underhåll ## ## ## Rivning och återställning ## ## ## 408 Projektorganisation ## ## ## ## Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tidsplaner.xlsx (Tidsplan Ref kapslar) Tidsplan - referensscenariot 6200 kapslar

45 Anläggning/ verksamhet Kostnadsslag Summa SKB centralt Finans och affärsstöd samt ledning Kommunikation Säkerhet, kvalitet och miljö Summa SKB centralt Fud Fud - kärnbränsle Fud - kortlivat rivningsavfall Fud - långlivat avfall Summa Fud Transporter Investering Drift Summa transporter Clab Drift och underhåll Reinvesteringar Rivning Summa Clab Summa Kapseltillverkning Kapselfabrik Kapselkomponenter Summa kapseltillverkning Inkapslingsanläggning Investering Drift, underhåll och reinvesteringar Rivning Summa Inkapslingsanläggning Kärnbränsleförvaret Ovan mark Investering Rivning Hela anläggningen Drift och underhåll Reinvesteringar Summa ovan mark samt drift, uh och reinv Ramp Investering Rivning och förslutning Schakt inkl berglaststn Investering Rivning och förslutning Centralområde Investering Rivning och förslutning Transporttunnlar Investering Rivning och förslutning Summa övriga bergrum Stamtunnlar Investering Rivning och förslutning Deponeringstunnlar Investering Rivning och förslutning Summa deponeringsområde Summa Kärnbränsleförvaret SFR Driftavfall Drift, underhåll och reinvesteringar Summa driftavfall Rivningsavfall Investering Drift, underhåll och reinvesteringar Förslutning Rivning Summa rivningsavfall Summa SFR SFL Investering Drift, underhåll och reinvesteringar Förslutning Rivning Summa SFL Summa Total inklusive avveckling SKB Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadstablåer.xlsx (Kalkyl Ref Sam) Referenskostnad - samkostnad, (6 200 kapslar)

46 Anläggning/ verksamhet Kostnadsslag Summa Avveckling Forsmark Gemensamt Forsmark 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Forsmark Forsmark 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Forsmark Forsmark 3 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Forsmark Summa Forsmark Avveckling Oskarshamn Gemensamt Oskarshamn 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Oskarshamn Oskarshamn 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Oskarshamn Oskarshamn 3 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Oskarshamn Summa Oskarshamn Avveckling Ringhals Gemensamt Ringhals 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Ringhals 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Ringhals 3 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Ringhals 4 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Summa Ringhals Avveckling Barsebäck Barsebäck 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Barsebäck Barsebäck 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Barsebäck Summa Barsebäck Summa avveckling kärnkraftverk OKG markförvar OKG BFA - drift Ringhals avveckling övriga anläggningar Ringhals markförvar Forsmark markförv, mellanl interndelar SKB Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadstablåer.xlsx (Kalkyl Ref Sär) Referenskostnad - särkostnad, (6 200 kapslar)

47 Anläggning/ verksamhet Kostnadsslag Summa SKB centralt Finans och affärsstöd samt ledning Kommunikation Säkerhet, kvalitet och miljö Summa SKB centralt Fud Teknikutveckling - kärnbränsle Säkerhetsanalys - kärnbränsle Fud - kortlivat rivningsavfall Fud - långlivat avfall Summa Fud Transporter Investering Drift fartyg Drift övrigt Summa transporter Clab Drift och underhåll Reinvesteringar (exkl kassetter) Kassetter Rivning Summa Clab Kapseltillverkning Kapselfabrik Kapselkomponenter Summa kapseltillverkning Inkapslingsanläggning Investering - konstruktion Investering - entreprenader Investering - beställare, projekt mm Drift, underhåll och reinvesteringar Rivning Summa Inkapslingsanläggning Kärnbränsleförvaret Ovan mark Investering Rivning Hela anläggningen Drift och underhåll Reinvesteringar Summa ovan mark samt drift, uh och reinv Ramp Investering Rivning och förslutning Schakt inkl berglaststn Investering Rivning och förslutning Centralområde Investering Rivning och förslutning Transporttunnlar Investering Rivning och förslutning Summa övriga bergrum Stamtunnlar Investering Rivning och förslutning Deponeringstunnlar Investering Rivning och förslutning Summa deponeringsområde Summa Kärnbränsleförvaret SFR Driftavfall Drift, underhåll och reinvesteringar Förslutning Rivning Summa driftavfall Rivningsavfall Investering Drift, underhåll och reinvesteringar Förslutning Rivning Summa rivningsavfall Summa SFR SFL Investering Drift, underhåll och reinvesteringar Förslutning Rivning Mellanlagring LLW & segm. styrstavar Summa SFL Summa Total inklusive avveckling SKB Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadstablåer.xlsx (Kalkyl 40 Sam) Kalkyl 40 - samkostnad, (4 560 kapslar)

48 Anläggning/ verksamhet Kostnadsslag Summa Avveckling Forsmark Gemensamt Forsmark 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Forsmark Forsmark 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Forsmark Forsmark 3 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Forsmark Summa Forsmark Avveckling Oskarshamn Gemensamt Oskarshamn 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Oskarshamn Oskarshamn 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Oskarshamn Oskarshamn 3 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Oskarshamn Summa Oskarshamn Avveckling Ringhals Gemensamt Ringhals 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Ringhals 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Ringhals 3 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Ringhals 4 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Summa Ringhals Avveckling Barsebäck Barsebäck 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Barsebäck Barsebäck 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Barsebäck Summa Barsebäck Summa avveckling kärnkraftverk SKB Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadstablåer.xlsx (Kalkyl 40 Sär) Kalkyl 40 - särkostnad, (4 560 kapslar)

49 Anläggning/ verksamhet Kostnadsslag Summa SKB centralt Finans och affärsstöd samt ledning Kommunikation Säkerhet, kvalitet och miljö Summa SKB centralt Fud Teknikutveckling - kärnbränsle Säkerhetsanalys - kärnbränsle Fud - kortlivat rivningsavfall Fud - långlivat avfall Summa Fud Transporter Investering Drift fartyg Drift övrigt Summa transporter Clab Drift och underhåll Reinvesteringar (exkl kassetter) Kassetter Rivning Summa Clab Summa Kapseltillverkning Kapselfabrik Kapselkomponenter Summa kapseltillverkning Inkapslingsanläggning Investering - konstruktion Investering - entreprenader Investering - beställare, projekt mm Drift, underhåll och reinvesteringar Rivning Summa Inkapslingsanläggning Kärnbränsleförvaret Ovan mark Investering Rivning Hela anläggningen Drift och underhåll Reinvesteringar Summa ovan mark samt drift, uh och reinv Ramp Investering Rivning och förslutning Schakt inkl berglaststn Investering Rivning och förslutning Centralområde Investering Rivning och förslutning Transporttunnlar Investering Rivning och förslutning Summa övriga bergrum Stamtunnlar Investering Rivning och förslutning Deponeringstunnlar Investering Rivning och förslutning Summa deponeringsområde Summa Kärnbränsleförvaret SFR Driftavfall Drift, underhåll och reinvesteringar Förslutning Rivning Summa driftavfall Rivningsavfall Investering Drift, underhåll och reinvesteringar Förslutning Rivning Summa rivningsavfall Summa SFR SFL Investering Drift, underhåll och reinvesteringar Förslutning Rivning Mellanlagring LLW & segm. styrstavar Summa SFL Summa Total inklusive avveckling SKB Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadstablåer.xlsx (Kalkyl 40 real Sam) Kalkyl 40 (real) - samkostnad, (4 560 kapslar)

50 Anläggning/ verksamhet Kostnadsslag Summa Avveckling Forsmark Gemensamt Forsmark 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Forsmark Forsmark 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Forsmark Forsmark 3 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Forsmark Summa Forsmark Avveckling Oskarshamn Gemensamt Oskarshamn 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Oskarshamn Oskarshamn 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Oskarshamn Oskarshamn 3 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Oskarshamn Summa Oskarshamn Avveckling Ringhals Gemensamt Ringhals 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Ringhals 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Ringhals 3 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Ringhals 4 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Ringhals Summa Ringhals Avveckling Barsebäck Barsebäck 1 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Barsebäck Barsebäck 2 Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Rivning och återställning Projektorganisation Summa Barsebäck Summa Barsebäck Summa avveckling kärnkraftverk SKB Underlag för kostnadsberäkningar, flik Kostnadstablåer.xlsx (Kalkyl 40 real Sär) Kalkyl 40 real - samkostnad, (4 560 kapslar)

51 Flik 6 Fördelning av kostnader Flik 6 ger en sammanställning av förutsättningarna för fördelning av kostnader mellan olika anläggningar alternativt anläggningsdelar. Följande dokument inkluderas under flik 6: 1. Fördelning av kostnader (6 sidor) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx

52 Fördelning av kostnader Fördelningen av kostnaderna omfattar tre frågeställningar: 1. Kostnader för gemensamma anläggningsdelar och andra verksamheter, exempelvis gemensam driftorganisation, fördelas ut på olika kostnadsobjekt (anläggningar alternativt avfallstyper) 2. Fördelning av kostnader avseende kostnader som ska inkluderas under finansieringslagen och därmed ligga till grund för avgifter och säkerheter och övriga kostnader vilka finansieras direkt av tillståndshavarna alternativt av andra intressenter. 3. Fördelning av kostnaderna mellan tillståndshavarna. Denna sektion behandlar i första hand det som beskrivs under punkt 1 ovan. Punkterna 2 och 3 behandlas mer utförligt i rapporten Supplement, avsnitt 1.8. Mellanlagring och inkapsling av använt kärnbränsle En anläggningsdel för inkapsling av använt kärnbränsle planeras att byggas i anslutning till Clab. När den nya anläggningsdelen sammankopplats med Clab kommer de båda anläggningsdelarna att drivas som en integrerad anläggning, Clink. I plankalkylen redovisas kostnaderna uppdelat per anläggningsdel Orsaken till detta är främst att fördelning av kostnaderna på tillståndshavarna görs enligt olika intressentavtal. Kostnader för inkapslingsanläggningen fördelas enligt T1 och för Clab enligt T2. Clab och inkapslingsanläggningen åtskiljs kostnadsmässigt redan i grundkalkylen varför några särskilda fördelningstal inte behövs i dagsläget. Slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall SFL antas i kalkylen samlokaliseras med SFR i Forsmark. På platsen slutförvaras tre typer av avfall för vilka kostnaderna finansieras och fördelas på olika sätt: o Kortlivat driftavfall från kärnkraftverken slutförvaras huvudsakligen i befintligt SFR. Omhändertagande av driftavfall finansieras utanför finansieringslagen och upphör att bära kostnader när sista reaktorn ställts av och driftavfallet transporterats till SFR. Kostnader för förslutning och rivning bärs av nedanstående avfallstyper. Kostnader för driftavfall i SFR fördelas enligt intressentavtal T3. o SFR kommer att byggas ut så att även kortlivat rivningsavfall från kärnkraftverken ska kunna deponeras. Omhändertagande av rivningsavfall finansieras enligt finansieringslagen och bär hela SFR:s återfyllnings- och förslutningskostnader. Kostnader för rivningsavfall i SFR fördelas enligt intressentavtal T6. 1 (6) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Fördelning av kostnader.docx

53 o SFL är avsett för långlivat avfall, både från drift samt nedmontering och rivning. Kostnader för SFL fördelas enligt intressentavtal T5. Kostnaderna för slutförvarsanläggningen SFR/SFL måste därmed fördelas på de olika avfallstyperna. Följande principer gäller i planarbetet: Gjorda investeringar på platsen omfördelas inte utan bärs av det kortlivade driftavfallet. Framtida investeringar bärs av den avfallskategori de berör. Kostnader för förslutning och rivning anläggningarna fördelas enligt samma princip som investeringarna. Dock fördelas kostnader som skulle bäras av driftavfallet på de båda andra avfallstyperna. Driftkostnaderna fördelas mellan de olika avfallstyperna baserat på en uppskattning av mängden deponerat avfall för respektive typ vid den aktuella tidpunkten. Tabell 1 redovisar fördelningstalen för driftkostnaden vid SFR/SFL för scenariot enligt finansieringslagen. Transporter Transportsystemet behandlas enligt följande: Investeringskostnadernas fördelning avseende finansiering görs direkt i grundkalkylen. Investeringar avseende driftavfall kan i nuläget tydligt skiljas från övriga investeringar. Kostnader för transportsystemet fördelas enligt det intressentavtal som gäller för den avfallsmottagande anläggningen, se tabell 2. o För de investeringar som faller under finansieringslagen görs en fördelning över tiden mellan de olika mottagande anläggningarna. Investeringar som inte nyttjar transport av avfall och använt kärnbränsle som härrör från Barsebäck fördelas mellan de tre övriga tillståndshavarna. Exempel på detta är transportbehållare för bränsle. o För driftkostnaderna görs en uppskattning av hur olika typer av transporter kommer att belasta transportsystemet i framtiden. En procentuell fördelning görs på de mottagande anläggningarna år för år. Därefter viktas fördelningen proportionellt i enlighet med fördelningstalen för de mottagande anläggningarna. Kostnader som faller under driftavfall till SFR finansieras direkt av tillståndshavarna. Transportkostnaderna avser kostnader för sjötransporter och viss hantering i terminaler. Intressentavtalet är emellertid s k platsneutralt innebärande att exempelvis Oskarshamns kraftverk inte skall ha fördel av att Clab är lokaliserat dit. Samma gäller för Forsmark avseende SFR/SFL. Därför räknas antalet transportekvivalenter på basis av vad som lastas in i respektive anläggning oavsett transportmedel. 2 (6) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Fördelning av kostnader.docx

54 Övriga gemensamma verksamheter På SKB:s avdelning Avfall och rivning finns funktioner som är gemensamma för omhändertagande av låg- och medelaktivt avfall. Detta avser drift- och projektstöd samt utredningar och analyser avseende avfall. Kostnader för detta, personal och konsulter, fördelas mellan de tre avfallstyperna; kortlivat driftavfall, kortlivat driftavfall samt långlivat avfall. Kostnaderna redovisas i plankalkylen under respektive anläggningsdel. Fördelningen av kostnaderna visas i tabell 3 nedan, förenklat används samma fördelningsmall över tiden. Även på avdelning Drift finns gemensamma kostnader för drift av SKB:s anläggningar. Dessa kostnader avser driftsstaben och det SKB-gemensamma konstruktionskontoret. Kostnaderna för dessa verksamheter fördelas enligt tabell 4 nedan. Driftstaben antas finnas i sin nuvarande form tills Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift. 3 (6) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Fördelning av kostnader.docx

55 Tabell 1 Procentuell fördelning av platsens (SFR/SFL) totala driftkostnader på de olika avfallstyperna och anläggningarna och därmed intressentavtal. Driftavfall SFR Rivningsavfall SFL T3 T6 T % % % % % % % % 80% % 80% % 80% % 80% % 80% % 80% % % % % % % % % % % % % % % % % % % 50% % 50% % 50% % 50% % 50% % 50% % 50% % 50% % % % % % % % % % % % % % 4 (6) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Fördelning av kostnader.docx

56 Tabell 2 Transportsystemet - fördelning av de investeringskostnader som faller inom finansieringslagen samt den totala driftkostnaden mellan mottagande anläggningar. Detta styr enligt vilket intressentavtal som kostnaderna ska fördelas. Investeringskostnader inom finansieringslagen Driftkostnader Clab SFR rivningsavfall SFL Kärnbränsleförvaret Kärnbränsleförvaret Clab SFR driftavfall SFR rivningsavfall T1 T2 T6 T5 T1 T2 T3 T6 T % 75% 25% % 75% 25% % 75% 25% % 75% 25% % 75% 25% % 75% 25% % 75% 25% % 75% 25% % 50% 43% 15% 43% % 50% 43% 15% 43% % 50% 43% 15% 43% % 50% 43% 15% 43% % 50% 43% 15% 43% % 100% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 50% 50% 50% % 45% 5% 50% 45% 5% % 45% 5% 50% 45% 5% % 45% 5% 50% 45% 5% % 40% 10% 50% 40% 10% % 40% 10% 50% 40% 10% % 40% 10% 50% 40% 10% % 40% 10% 50% 40% 10% % 40% 10% 50% 40% 10% % 40% 10% 50% 40% 10% % 100% % 100% % 100% % 100% % 100% % 100% % 100% % 100% % 100% % 100% % 100% % 100% SFL 5 (6) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Fördelning av kostnader.docx

57 Tabell 3 Fördelning av kostnader för personal och konsulter på avdelning Avfall och rivning på de olika avfallstyperna och anläggningarna. Stab Nya anläggningar Driftstöd Avveckling Utredningar och analyser SFR - driftavfall 25% 5% 80% 0% 25% SFR - rivningsavfall 25% 45% 0% 100% 25% SFL 50% 50% 20% 0% 50% Tabell 4 Fördelning av gemensamma kostnader för drift av anläggningarna, avser driftstab och gemensamt konstruktionskontor. Driftstab Konstruktionskontor Clab SFR drift SFR rivn Transp Clab SFR drift SFR rivn Inkapsling % 20% 20% 80% 20% % 20% 20% 80% 20% % 20% 20% 80% 20% % 20% 20% 80% 20% % 20% 20% 80% 20% % 20% 20% 80% 20% % 20% 20% 80% 20% % 20% 20% 80% 20% % 10% 10% 20% 80% 10% 10% % 10% 10% 20% 80% 10% 10% % 10% 10% 20% 80% 10% 10% % 10% 10% 20% 80% 10% 10% % 10% 10% 20% 80% 10% 10% % 10% 10% 20% 80% 20% % 20% 40% % 20% 40% % 20% 40% % 20% 40% 40% 20% 40% % 20% 40% % 20% 40% % 20% 40% 6 (6) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Fördelning av kostnader.docx

58 Flik 7 Externa ekonomiska faktorer Flik 7 ger en beskrivning av de åtta EEF:er som är definierade för kalkylerna i. Dokumentationen inleds med bakgrund och syfte för metoden med EEF i planarbetet. Underliggande data för den historiska utvecklingen för respektive EEF redovisas. Därutöver redovisas EEF:ernas trendframskrivning och metodiken för att fram dessa. Följande dokument inkluderas under flik 7: 1. Externa ekonomiska faktorer, prognoser av Lars Bergman och Ulf Jakobsson (46 sidor) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx

59 Externa ekonomiska faktorer Prognoser Lars Bergman 2 och Ulf Jakobsson 3 Oktober Docent Rickard Sandberg vid Handelshögskolan i Stockholm har genomfört de statistiska analyser som de redovisade prognoserna bygger på. Markus Nyemad och David Öberg, båda studenter vid Handelshögskolan i Stockholm, har varit behjälpliga vid insamlandet och sammanställningen av det empiriska underlaget för prognoserna. Dock är det Lars Bergman och Ulf Jakobsson som i alla delar har ansvaret för rapportens innehåll och de slutsatser som dras. 2 Lars Bergman är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och har tidigare varit rektor för Handelshögskolan i Stockholm samt President i International Association for Energy Economics 3 Ulf Jakobsson är docent nationalekonomi och tidigare chef för Industriens Utredningsinstitut, numera Institutet för Näringslivsforskning. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 1 (46)

60 1 Bakgrund och syfte Kostnaderna för att i framtiden avveckla de svenska kärnkraftverken och omhänderta det använda kärnbränslet och annat radioaktivt material, i fortsättningen kallat avvecklingsprojektet, kan delas upp i två olika komponenter. Den första utgörs av den mängd och typ av arbetskraft samt den materiel och andra resurser som skall användas i projektet. Denna del av kalkylen, som kan kallas ingenjörskalkylen, har sin grund i de grundläggande koncept och tekniska lösningar som i särskild ordning valts i avvecklingsprojektet. I ingenjörskalkylen beräknas kostnaderna för avvecklingsprojektet under hela dess livstid med utgångspunkt i vid beräkningstidpunkten gällande priser och teknologi. Den andra komponenten i kostnadskalkylen är priserna vid olika framtida tidpunkter på den arbetskraft och de andra resurser som kommer att utnyttjas i avvecklingsprojektet. När dessa priser prognosticeras måste man även bedöma de förändringar i produktivitet som kan förväntas under den tidsperiod som projektet löper. Föreliggande rapport handlar uteslutande om denna del av kostnadskalkylen. Avvecklingsprojektet innefattar tusentals aktiviteter som alla har sina kostnader och priser. För att kunna göra en prognos på prisutvecklingen för alla dessa aktiviteter måste man först genomföra någon form av aggregering. Detta har gjorts genom att alla priser och kostnader inom en grupp av aktiviteter hänförs till en och endast en extern ekonomisk faktor, förkortat EEF. En viktig utgångspunkt i kostnadsberäkningen är att dessa priser och kostnader är oberoende av avvecklingsprojektet, därav benämningen Externa Ekonomiska Faktorer. Om man skulle begränsa kostnadsberäkningen till ingenjörskalkylen så innebär det att man implicit antar att alla relevanta relativa priser kommer att vara konstanta under den tid som avvecklingsprojektet pågår. En sådan utveckling är givetvis helt osannolik. Det borde därför vara möjligt att öka precisionen i kostnadsberäkningarna genom att utnyttja prognoser på de aktuella prisernas utveckling. Eftersom man i allmänhet vill uttrycka kostnader i dagens penningvärde handlar det om prognoser för de aktuella priserna i förhållande till den allmänna prisutvecklingen, vanligen mätt som konsumentprisindex (KPI). Med utgångspunkt i denna fastpriskalkyl kan man sedan ansätta önskade inflationstakter och beräkna motsvarande kostnader i löpande priser. Syftet med denna rapport är att presentera prognoser för utvecklingen fram till 2070 av de åtta EEF som ingår i underlaget för. Det är uppenbart att det är en utomordentligt svår uppgift att göra prognoser på EEF över en period på nära 60 år. I en tidigare rapport, Externa ekonomiska faktorer: Analyser inför (24 januari 2013), har vi diskuterat de centrala metodfrågor som oundvikligen uppstår i sammanhanget. Inte minst behandlade vi de speciella metodfrågor som aktualiserades av Konjunkturinstitutet (KI) i en särskild granskningsrapport 4. De metodfrågor som vi behandlade i vår rapport rörde konstruktionen av tillräckligt långa historiska dataserier, produktivitetsutvecklingen på projektnivå i förhållande till motsvarande utveckling på sektornivå, val av statistisk prognosmodell samt frågan om hur modellbaserade prognoser bör tolkas och användas. I rapporten redovisades även prognoser för tre olika EEF, baserade på de data som användes i underlaget för Plan Avsikten med dessa prognoser, som sträckte sig till 2060, var dels att belysa effekten av att utnyttja en annan statistisk modell än den som användes i underlaget för Plan 2010, dels att belysa hur vi anser att de modellbaserade prognoserna bör granskas och eventuellt modifieras utifrån ett rimlighetskriterium. Inför denna rapport har vi sett över och reviderat hela det empiriska underlaget för prognoserna. En närmare beskrivning av detta arbete och de utfallsdata som används i 4 Rapporten har titeln Bistånd vid granskning av SKB:s rapport Plan 2010 och är daterad med referensnummer SSM (46) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx

61 denna rapport ges i kapitel 2. I Appendix 1 redovisas exakta definitioner av de olika EEF samt källor för de data som används. Inför denna rapport har vi även lagt till ytterligare moment i den statistiska analysen och skattningen av prognosmodellerna. Speciellt har vi analyserat förekomsten av s.k. strukturella brott i de aktuella tidsserierna. Sådana kan bero på omfattande strukturella förändringar i ekonomin, men också på mer triviala förhållanden som förändringar i statistiska definitioner. Mer om detta i samband med redovisningen av de nya prognoserna i kapitel 3. En teknisk redovisning av den statistiska analysen ges i Appendix 2. Några övergripande frågor Som bakgrund till den följande framställningen finns det skäl att redan i detta inledande kapitel diskutera några övergripande frågor i samband med prognosarbetet. I Tabell 1.1 redovisas den andel av kostnadsmassan i avvecklingsprojektet som i påverkas av respektive EEF. Tabellen avser kostnader enligt finansieringslagen. EEF 8 står inte för någon egen kostnadsmassa och är därför inte med i tabellen. Denna EEF har som huvudsakliga uppgift att konvertera prognosvärdena för EEF 5 och EEF 6 från USD till SEK. Tabell 1.1 Kostnadsandelar enligt för respektive EEF EEF Definition Kostnadsandel enligt (procent) 1 Real arbetskostnad (definierad som arbetskostnad per timme deflaterad med KPI) per producerad enhet i tjänstesektorn 2 Real arbetskostnad (arbetskostnad per timme deflaterad med KPI) per producerad enhet i byggindustrin Prisindex för sektorn Maskiner, deflaterat med KPI 24 4 Prisindex för sektorn Byggmaterial, deflaterat med KPI 7 5 Priset på koppar, angivet i reala USD/ton 1 6 Priset på bentonit, angivet i reala USD/ton 3 7 Priset på energi i förhållande till KPI och justerat med hänsyn till effektiviteten i energianvändningen 4 Som framgår av tabellen skiljer sig kostnadsandelarna väsentligt. EEF 1 påverkar nära hälften av kostnadsmassan och den sammanlagda vikten för EEF 1 EEF 4 är drygt 90 procent. En första observation är att de åtta EEF kan delas in i fyra distinkta kategorier med avseende på deras karaktär och förutsättningarna för prognosarbetet. Den första kategorin omfattar två EEF, nämligen 1. EEF 1: Real arbetskostnad (definierad som arbetskostnad per timme deflaterad med KPI) per producerad enhet i tjänstesektorn. 2. EEF 2: Real arbetskostnad (arbetskostnad per timme deflaterad med KPI) per producerad enhet i byggindustrin. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 3 (46)

62 I vår ovan nämna tidigare rapport visade vi att den årliga procentuella förändringen 5 i real arbetskostnad per producerad enhet, eef, kan skrivas som Här betecknar w den s.k. produktlönens 6 och q arbetsproduktivitetens årliga procentuella förändring, medan p är den årliga procentuella förändringen av kvoten mellan prisindex för branschens produkter och KPI. Indexet i kan vara lika med 1 (tjänstesektorn) eller 2 (byggindustrin). Mot bakgrund av denna formel kan man göra några observationer. Den första är att värdet inom parentesen går mot noll på längre sikt. Anledningen är att tendenser till varaktig skillnad mellan produktlönens och produktivitetens utveckling korrigeras av grundläggande ekonomiska mekanismer. Om lönerna stiger snabbare än produktiviteten kommer branschen i fråga att få svåra och med tiden oöverstigliga lönsamhetsproblem. I det motsatta fallet kommer vinstnivån att stiga, vilket på sikt kommer att leda till ökad produktion och snabbare löneökning. Sammantaget betyder detta att man i det tidsperspektiv som gäller för EEF-prognoserna kan betrakta EEF 1 och EEF 2 som relativpriser, d.v.s. som priserna på respektive sektors produkter i förhållande till KPI. Samtidigt består de utfallsdata som används som underlag för den statistiska analysen av en serie årliga observationer som var och en kan reflektera kortsiktiga avvikelser mellan produktlöneutveckling och produktivitetsutveckling. Dessa avvikelser kan påverka värdet på prognosmodellens skattade parametrar. Vi återkommer till denna problematik i samband med redovisningen av utfallsdata för EEF 1 och EEF 2. Den andra observationen är att EEF för hela den korg av varor och tjänster som täcks av KPI, d.v.s. i allt väsentligt hela ekonomin, är konstant över tiden. Detta framgår av att p i detta fall måste vara noll. För en enskild sektor av ekonomin gäller inte detta, men ju större sektorn i fråga är, desto större inverkan på KPI har förändringar i prisnivån för denna sektors produkter. Därmed blir prisuppgången i förhållande till KPI mindre än den initiala prisuppgången. Ett litet räkneexempel kan belysa detta: Antag att en sektor har vikten 0,25 i KPI och att priset på sektorns produkter fördubblas. Den initiala effekten är att relativpriset på sektorns produkter ökar från 1,00 till 2,00. Men eftersom dessa produkter har vikten 0,25 i KPI så ökar KPI till 1,25. Detta innebär i sin tur att prisindex för sektorns produkter i förhållande till KPI bara ökar till 1,60. Med andra ord dämpas effekten av prisökningen på sektorns produkter av att prisökningen i fråga även höjer KPI. Men det finns också ekonomiska mekanismer som tenderar att dämpa effekten på EEF av en prisökning i en viss sektor. Antag således att prisnivån för viss sektor, vars produkter har en betydande vikt i KPI, av någon anledning ökar kraftigt. Initialt leder detta till ökade vinster i sektorn, vilket i sin tur skapar incitament för ökad produktion. Detta sker antingen i de befintliga företagen eller i nytillkommande företag. Därmed ökar sektorns efterfrågan på arbetskraft, vilket leder till ökade löner för de typer av arbetskraft som efterfrågas. Det blir då svårare för andra sektorer att behålla och attrahera lämplig arbetskraft, vilket leder till högre löner även där. Men med de högre lönerna kommer på sikt högre priser, vilket i sin tur får genomslag på KPI och därmed en ytterligare dämpande effekt på den initiala ökningen av EEF. Dessa effekter, d.v.s. den direkta och indirekta inverkan på KPI av en prisförändring i en viss sektor, kan inte inkorporeras i den typ av prognosmodell som vi använder 7. Detta bör beaktas när man tolkar 5 Eftersom årliga procentuella förändringar är ett dimensionslöst mått är det praktiskt att använda i detta sammanhang. Huruvida EEF utvecklas linjärt eller exponentiellt är en annan fråga som vi återkommer till. 6 Med produktlön i en viss sektor avses lön i förhållande till priset på sektorns produkter. Med reallön avses i allmänhet lön i förhållande till KPI. 7 Den modell som vi använder är en s.k. reducerad form. Alternativet är en strukturell modell, t.ex. av allmän jämviktstyp. Frågor i samband med valet mellan en strukturell modell och en modell i reducerad form diskuterades i vår förra rapport. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 4 (46)

63 de resultat som prognosmodellen genererar för aggregerade sektorer. Speciellt bör man vara försiktig med att acceptera modellbaserade prognoser som innebär mycket stora ökningar eller minskningar av EEF för aggregerade sektorer. En tredje, närmast trivial, observation är att om p för en sektor är positiv, så måste det vägda medelvärdet av p för de övriga sektorerna ha ett lika stort negativt värde. Med andra ord kan inte alla relativpriser stiga, eller falla. Det är därför viktigt att beakta vilka övriga relativprisförändringar som kan tänkas balansera den relativprisutveckling som EEF-prognoserna innebär. Den andra kategorin EEF består av: 3. EEF 3: Prisindex för sektorn Maskiner, deflaterat med KPI. 4. EEF 4: Prisindex för sektorn Byggmaterial, deflaterat med KPI. Liksom i fallet med EEF 1 och EEF 2 handlar det här om relativpriser på stora aggregat av likartade men inte identiska produkter. Det som sades ovan om relativpriser gäller även för EEF 3 och EEF 4. Gemensamt för EEF 3 EEF 4 och EEF 1 EEF 2 är att det inte finns någon statistik som direkt avser de aggregat av varor och tjänster som används i avvecklingsprojektet. Det betyder att man måste identifiera andra aggregat vars utveckling är väl korrelerade med respektive EEF och för vilka det finns lämplig statistik. Närmare bestämt tillräckligt långa tidsserier. Vilka aggregat som bäst uppfyller dessa villkor är med nödvändighet en bedömningsfråga. Det rätta svaret kan man få endast om man har data för de sanna EEF, men om man hade tillgång till dessa data så skulle det inte finnas någon anledning att identifiera aggregat som utvecklas på ett likartat sätt. Vi återkommer till denna fråga, särskilt i samband med analyserna av EEF 1. Den tredje kategorin EEF består av: 5. EEF 5: Priset på koppar, angivet i reala USD. 6. EEF 6: Priset på bentonit, angivet i reala USD. 7. EEF 7: Priset på energi i förhållande till KPI och justerat med hänsyn till effektiviteten i energianvändningen. Gemensamt för dessa EEF är att de avser en enskild produkt eller, när det gäller energi, ett aggregat av två distinkta produkter (el och diesel). Till skillnad från de stora aggregat av varor och tjänster som diskuterades ovan kan priserna på enskilda produkter variera inom mycket stora intervall. Likaså till skillnad från de stora aggregaten finns det en litteratur med analyser, bedömningar och prognoser för priserna på koppar, bentonit och energi. Dessa förhållanden gör att förutsättningarna för prognosarbetet är andra när det gäller EEF 5 EEF 7 än när det gäller EEF 1 EEF 4. Den fjärde och sista kategorin består av en produkt, nämligen: 8. EEF 8: Växelkursen SEK/USD. Till skillnad från övriga EEF är detta en finansiell variabel. Dess enda roll i kalkylen är som nämnts att omvandla prognoserna för priserna på bentonit och koppar, som uttrycks i USD, till SEK. I likhet med vad som gäller för EEF 5 EEF 7 finns det en mängd kompletterande information som kan användas som underlag i prognosarbetet. I det följande skall vi redovisa det empiriska underlaget för våra prognoser, den statistiska metodik som används och inte minst de prognoser som våra modellkalkyler och övriga bedömningar leder fram till. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 5 (46)

64 2 Databaser och historisk utveckling för EEF 2.1 Att göra långsiktiga prognoser Tidsperspektivet för utfasningen av kärnkraftverken och de kostnader detta medför sträcker sig nu fram till 2070 eller Det innebär att de prognoser som görs i projektet har ett tidsspann om 60 à 70 år. Ser vi bakåt motsvarar uppgiften att man med 1950 som bas skulle göra prognoser som sträckte sig fram till idag. Den enda information vi har att stödja oss på är den historiska utveckling som vi har bakom oss och de teorier om framtida utveckling som finns idag. Dock kan man med moderna statistiska metoder identifiera så stabila mönster i den historiska utvecklingen att dessa kan läggas till grund för meningsfulla prognoser om framtiden. Det säger sig självt att när man skall fånga in ett så långt tidsperspektiv i en prognos måste också det historiska skeende som prognosen grundar sig på vara långt. Någon vetenskapligt bestämd relation mellan prognostid och tidslängd på historiska data existerar inte. En tumregel brukar dock vara att den historiska period som prognosen grundar sig på bör vara åtminstone dubbelt så lång som prognosperioden. Skulle man följa denna regel strikt så skulle vi behöva data för en period på minst 140 år för att skatta våra prognosmodeller. Olyckligtvis är det mycket svårt att i Sverige få fram konsistenta tidsserier som sträcker sig över längre perioder. För SCB:s ekonomiska statistik kan man genomgående få tidsserier som sträcker sig tillbaka till 1993 (SNI 2007). Därtill finns det för många variabler sammanhängande statistik som sträcker sig mellan 1980 och 1993 (SNI 2002). Dessa båda databaser är dock gjorda enligt olika definitioner och kan vanligtvis inte kedjas ihop direkt. Perioden är uppenbarligen allt för kort för att ligga till grund för prognoser som sträcker sig år fram i tiden. Ett skäl till att korta tidsperioder är problematiska utgångspunkter för långa prognoser är att varje tidsperiod präglas av händelser som är speciella för just den perioden. Genom att grunda sig på längre perioder kan man hoppas att finna mera stabila mönster. Perioden startar med den djupaste ekonomiska kris som Sverige har gått igenom sedan 1930-talets depression. Till detta kommer den djupa internationella kris som följde på den finanskris som startade i USA Även om Sverige klarat sig bättre igenom den senare krisen än många andra länder, har också den satt djupa spår i den svenska ekonomin. Som vi skall se har båda kriserna påverkat de variabler som vi analyserar här. Därmed ter det sig om just denna korta period skulle vara särskilt olämplig som utgångspunkt för en långsiktig prognos. Ett tänkbart alternativ skulle vara att genom någon typ av sammanfogning av materialen dra nytta av SCB:s statistik som den sträcker sig tillbaka till Vi skulle då få en tidsperiod på 31 år. Även denna tidsperiod är dock kort och den skulle fortfarande domineras av krisperioden efter Därtill kommer att en sammanfogning av databaserna inte är problemfri. En väsentligt längre tidsperiod kan täckas in om man använder sig av de tidsserier som tagits fram av Rodney Edvinsson 8. Dessa sträcker sig i många fall tillbaka till Tidsserierna är väldokumenterade och bygger i stor utsträckning på offentlig statistik. Även här finns problem med sammanfogningen med SCB:s data. Här finns dock en period, , då serierna överlappar varandra. Man kan då konstatera att de serier som motsvarar varandra uppvisar en betydande samvariation även om nivåerna kan skilja sig åt. Värdet av att ha tillgång till en längre tidsserie anser vi vara så stort att vi ger detta högre vikt än de problem som kan finnas vid sammanfogningen av tidsserierna. 8 Edvinsson (2005) Se också Historia.se Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 6 (46)

65 Vi har dock funnit att det i vårt fall ter sig vanskligt att gå längre tillbaka än till Förhållandena under andra världskriget och femårsperioden därefter var exceptionella, varför just denna period inte är en lämplig utgångspunkt för prognoser. Därtill kommer att datatillgången ur vår synvinkel är sämre före 1950 än tidigare, vilket gör det svårt att gå längre tillbaka än denna tidpunkt. Detta ger oss en skattningsperiod på 62 år, vilket i alla fall motsvarar prognosperioden. Den huvudlinje när det gäller data som beskrivits här har tillämpats på EEF 1 EEF 4, vilket täcker in cirka 90 procent av kostnadsmassan i avvecklingsprojektet. För kopparpriser, bentonitpriser och växelkurser är datakällorna av en helt annan natur, vilket vi återkommer till. I Appendix 1 ger vi mera exakta definitioner av de EEF som vi har använt oss av. Där framgår också på mera detaljerad nivå varifrån data till de tidsserier som använts har hämtats. I det följande ger vi, för var och en av variablerna, en beskrivning av de tidsserier vi använt oss av. Vi tar där också upp problem i anslutning till variablerna, och olika egenskaper hos tidsserierna som kan vara av särskilt intresse ur prognossynpunkt. 2.2 EEF 1 Real arbetskostnad per producerad enhet i tjänstesektorn Generellt sett kan man förvänta sig att tjänstesektorn har en lägre produktivitet än genomsnittet i ekonomin. Detta är särskilt påtagligt när det gäller tjänster som utförs från person till person. Ett annat element som hållit tillbaka produktivitetsökningar i tjänstesektorn är att tjänsterna ofta är lokala till sin karaktär och därmed begränsas konkurrensutsättningen av företagen i tjänstesektorn. Såväl den tekniska utvecklingen som globaliseringen bidrar till ändra förutsättningarna på de nämnda områdena. Den tekniska utvecklingen förskjuter gränserna för vilka tjänster som med nödvändighet måste utföras från person till person. Den skapar möjligheter till industrialisering av processer som tidigare var hantverksmässiga. Tillsammans med globaliseringen bidrar den tekniska utvecklingen till en konkurrensutsättning av verksamheter som tidigare sågs som tillhörande den skyddade sektorn. De tendenser vi pekat på här torde vara särskilt viktiga i den privata tjänstesektorn, medan tjänsterna i den offentliga sektorn i hög grad utförs från person till person. Tjänsterna där är också konkurrensutsatta i mindre utsträckning än i den privata sektorn. Fortfarande är det dock så att också den privata tjänstesektorn har en svagare produktivitetsutveckling än industrin. Eftersom man på sikt kan räkna med en betydande följsamhet i löner mellan sektorerna så innebär detta att den reala arbetskostnaden per producerad enhet i tjänstesektorn kan förväntas öka snabbare i den privata tjänstesektorn än i ekonomin i övrigt. Detta är också den bild som framträder i Diagram 2.1. Ett påtagligt drag i bilden är den jämna utvecklingen i tidsserien från och med 1950-talets slut. Det finns heller inga tecken på att tidsserien ändrar karaktär på grund av bytet av databas Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 7 (46)

66 Diagram 2.1: EEF 1 (Arbetskostnad tjänstesektorn): Period (index 2007=1) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, EEF:erna används för att kunna hantera prognoserna av den framtida prisutvecklingen i avvecklingsprojektet. Hanterligheten vinns med nödvändighet till priset av en minskad precision. Alla anställda samt inköpta konsulter och tjänster hänförs antingen till byggsektorn eller till tjänstesektorn. Den enskilde löntagaren antas därigenom ha en kostnadsutveckling som ansluter sig till genomsnittet för den grupp hon har blivit hänförd till. Givetvis innebär detta en grov förenkling. Frågan är dock om förenklingen innebär att man gör ett systematiskt fel som hade kunnat undvikas om man valt en annan möjlig aggregeringsmodell. KI hävdade i sin granskningsrapport KI (2010) att man kunde förvänta sig att företagstjänster vore en bättre utgångspunkt för en aggregering än hela den privata tjänstesektorn. Sannolikt är det så att många av de verksamheter i projektet som förs till EEF 1 dvs. tjänstesektorn skulle kunna klassificeras som företagstjänster. Olyckligtvis föreligger inte någon lång tidsserie för företagstjänster. SCB ger en tidsserie för företagstjänster som går tillbaka till 1993 (SNI 2007) och en som sträcker sig mellan 1980 och 1993 (SNI 2002). Dessa båda tidsserier kan inte utan vidare kopplas ihop. Under båda dessa tidsperioder är skillnaden i produktivitet mellan sektorerna tjänster och företagstjänster liten. Den första tidsperioden är skillnaden i själva verket obefintlig. Under den andra tidsperioden finns en skillnad på 0,35 procent per år. Med tanke på att det inte går att fastställa hur den statistiska kategorin företagstjänster är relaterade till aktiviteterna projektet, ser vi inte denna skillnad som tillräckligt stor för att förkasta modellen att använda tjänstesektorn som ett aggregat för EEF 1. Vi kommer därför i skattningarna för prognoser att använda oss av den tidsserie som representeras i Diagram EEF 2 Real arbetskostnad per producerad enhet i byggsektorn Det är svårt att se något tekniskt skäl till att byggsektorn skulle ha en väsentligt lägre produktivitetsutveckling än ekonomin i dess helhet. Verksamheten är kapitalintensiv. Det finns stora möjligheter att utnyttja teknik för att skapa processer med hög produktivitet. Även om serieframställningen inte är lika naturlig här som i industrin finns ändå många processer som kan Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 8 (46)

67 utnyttjas i projekt efter projekt och som också därmed också kan utvecklas för att skapa ökad produktivitet. Det finns en stor spridning i produktivitetsutvecklingen mellan länder. Vissa har en god produktivitetsutveckling. I andra (däribland Sverige) är produktivitetsutvecklingen dålig. Detta tyder dels på att det inte finns en given tekniskt bestämd produktivitetsutveckling i byggindustrin. Än mindre att det skulle finnas ett tekniskt bestämt tak för produktiviteten. Det tyder också på att det är den lokala ekonomiska miljön i de olika länderna som har en avgörande betydelse för produktivitetsutvecklingen. En viktig förklaring till den svaga produktivitetsutvecklingen i Sverige är enligt många bedömare den svaga konkurrenssituationen på den svenska byggmarknaden. Den faktiska utvecklingen av kostnad per producerad enhet i byggsektorn ges av Diagram 2.2. Mellan 1950 och 1991 är utvecklingen inte särskilt anmärkningsvärd. Vi ser under 40- årsperioden en långsamt stigande real kostnad per producerad enhet. Detta tyder på en något svagare produktivitetsutveckling i byggsektorn än övriga delar ekonomin. Skillnaden får dock bedömas som måttlig. Under 40-årsperioden rör sig index från c:a 0,7 till 1. Därefter vidtar däremot en dramatisk utveckling 9. Efter 1991 faller kostnaden per producerad enhet kraftigt för att nå en bottenpunkt kring Därefter stiger kostnaden relativt snabbt för att nå tillbaka till den tidigare toppnivån kring Därefter följer några år av mycket kraftig ökning tills kurvan planar ut på en relativt hög nivå. Den utveckling vi just beskrivit är exceptionell. Att förklara alla rörelser i kurvan skulle kräva en särskild utredning av byggindustrin under just dessa år. Den inledande nedgången sammanfaller dock med den mycket djupa kris som den svenska ekonomin gick igenom kring Denna kris drabbade bostadssektorn och byggindustrin mycket hårt. Detta ledde till en mycket stor utslagning i byggindustrin, vilket i sin tur ledde till en dämpad löneutveckling. Det är rimligt att anta att utslagningen i första hand drabbade lågproduktiva enheter, vilket i sin tur inledningsvis bidrog till en höjning av den totala produktiviteten i hela sektorn. På medellång sikt bidrog utslagningen till minskad kapacitet och minskad konkurrens. Detta kan i sin tur förväntas leda till en dålig produktivitetsutveckling när efterfrågan kommer tillbaka. I samband med de många och stora byggprojekt som vi under de allra senaste åren har haft, inte minst i Stockholmsområdet, har det funnits många tecken på kapacitetsbrist och bristande konkurrens. Diagram 2.2: EEF 2 (Real arbetskostnad per producerad enhet byggsektorn): Period (index 2007=1) 9 Till någon del kan den inledande nedgången förklaras av att det förefaller finnas ett visst glapp mellan statistikkällorna som påverkar bilden just Denna jämförelse påverkas något av bytet av datakälla (46) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx

68 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Den exceptionellt dåliga produktivitetsutvecklingen i byggsektorn belyses av Diagram 2.3, som är hämtad från Konjunkturläget Vi ser där att återhämtningsperioden efter 1993 inledningsvis präglas av en stagnerande produktivitetsutveckling. Kring 2007 övergår utvecklingen till ett kraftigt fall i produktiviteten. Efter en bottenpunkt 2009, ser vi början till en återhämtning i produktiviteten. Detta återspeglas i Diagram 2.2 i en utplaning av utvecklingen för kostnad per producerad enhet. Den långsiktiga prognosen för kostnaden per producerad enhet i byggindustrin beror i stor utsträckning på hur man bedömer utvecklingen mellan 1991 och Man kan skilja på två olika tolkningar: Utvecklingen under den angivna tidsperioden är exceptionell och har i stor utsträckning präglats av den djupgående omvandling som byggindustrin gått igenom efter den mycket svåra 1990-talskrisen. Utvecklingen innebär att byggindustrin har gått in i en ny fas. Därmed är också periodens utveckling ett förebud om vilken utveckling som vi kan förvänta oss i framtiden. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 10 (46)

69 Diagram 2.3 Förädlingsvärde, kronor per timme, fasta priser. Säsongsrensade kvartalsvärden. Vi vill hävda att den första tolkningen har mera som talar för sig. Ett viktigt skäl är den tydliga koppling som finns mellan den exceptionella utvecklingen och 1990-tals krisen. Ett annat skäl är att vi börjar se en internationalisering av byggsektorn som kan förväntas minska kapacitetsproblemen och förbättra konkurrenssituationen. Detta skulle tala för att vi långsiktigt kan återgå till en utveckling liknande den som vi hade fram till Under alla omständigheter bör fallet i produktivitet efter 2006 ses som exceptionellt. Vi återkommer till dessa frågor i nästa kapitel. 2.4 EEF 3 Reala maskinpriser. Det finns flera skäl till att man skulle kunna förvänta sig fallande reala kostnader för maskiner. Ett sådant är att framställningen av maskiner är kapitalintensiv, varigenom produktiviteten kan förbättras genom investeringar. Ett annat är att maskiner ofta kan framställas i industriella processer, där man genom tekniska förbättringar kan åstadkomma produktivitetsvinster. Ett tredje är att det finns en global marknad för maskiner, vilket bör leda till en fortgående press nedåt på de reala maskinpriserna. Man bör dock hålla i minnet att potentialen för sjunkande priser är störst för de komponenter och produkter som produceras med hjälp av maskiner. Av Diagram 2.4 ser vi att priset på maskiner inledningsvis är fallande, varefter det sker en utplaning. Som framgår av Appendix har tidsserien i Diagram 2.4 tagits fram ifrån 3 olika datakällor. Bytena av datakällor sker 1969 och Principerna hur de tre serierna är uppbyggda skiljer sig åt. Man skulle därför kunna misstänka att den under tiden skiftande lutningen på kurvan kan hänföras till just olikheter i statistik källorna. Genom statistiska test 11 har vi dock kunnat konstatera att de strukturella brott som finns i dataserierna sker vid år (1960 och 1989) som ligger långt ifrån tidpunkterna för 11 För metod se Andrews, D.K. (1993) Test for Parameter Instability and Structural Change with unknown Change Point, Econometrica, 61, s Samt Bai och Perrons(BP) procedur. (Bai, J and Perron, P. (1998), Estimating and testing linear Modeols with Multiple Structural Changes, Econometrica, 66, s ) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 11 (46)

70 statistikbytena. Därmed torde den kurva som vi ser spegla en underliggande utveckling trots olikheterna i statistikkällorna. Det återstår dock att förklara varför vi har fått de strukturella brotten 1960 och Diagram 2.4: EEF 3 (Maskinkostnad): Period (index 2007=1) 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, EEF 4 Reala priser på byggmateriel. Av Appendix 1 framgår hur EEF 4 har tagits fram. Tidsserien har samma drag som kostnad per producerad enhet i byggsektorn. Det är väl känt att kostnaderna för byggmateriel i Sverige är höga i ett internationellt perspektiv. Detta torde ha sin grund i bristande konkurrens. Prisnivån förefaller dock ha varit relativt konstant fram till Därefter ser vi ett liknande mönster som för EEF 2. Mycket talar för att utvecklingen efter 1991 för EEF 4 kan ha liknande förklaringsfaktorer som för EEF 2. Därmed förfaller det rimligt, att vid en skattning av den framtida utvecklingen, väga in utvecklingen under hela tidsperioden från Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 12 (46)

71 Diagram 2.5: EEF 4 (Real kostnad för byggmateriel): Period (index 2007=1) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, EEF 5 Realt pris på koppar, USD/ton I Diagram 2.6 redovisas data för det reala kopparprisets utveckling sedan Priserna är årsdata i USD deflaterade med den amerikanska inflationsutvecklingen. Kurvan är relativt typisk för utvecklingen av ett råvarupris. Vad vi ser är kraftiga fluktuationer kring en relativt konstant nivå. Ett typiskt förlopp är att i perioder av låga priser får vi prishöjande tendenser både från efterfråge- och utbudssidan. Efterfrågan ökar, liksom användningsområdet för koppar. Utbudet minskar genom att sökandet efter nya fyndigheter minskar eller tom att brytningen upphör. Så länge förväntningarna om sjunkande priser finns i marknaden, drivs också utvecklingen på genom spekulativa försäljningar av kopparlager, samt försäljningar av olika marknadsinstrument med koppar som underliggande tillgång. Vid en viss punkt börjar tendenser till brist uppstå. Här kan en konjunkturuppgång vara en utlösande faktor. Då kan prisutvecklingen vända mycket snabbt genom att spekulationen på marknaderna går i motsatt riktning mot tidigare. När priserna stiger hålls efterfrågan tillbaka. Man hittar substitut för koppar på olika användningsområden. Gamla fyndigheter öppnas åter och sökandet efter nya börjar. Man får på sätt en utveckling med relativt långa och ofta svårförutsägbara cykler. Någon huvudriktning behöver dock inte den långsiktiga utvecklingen ha. Många har tolkat den senaste uppgången som mera fundamental i och med att prisuppgången drivs av den kraftigt ökade efterfrågan från den kinesiska ekonomin. Det finns dock fortfarande en betydande potential i de prisdämpande faktorer som uppträtt vid tidigare uppgångar. Därför vore det säkert under alla omständigheter felaktigt att extrapolera de senaste årens snabba uppgång in i framtiden. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 13 (46)

72 Diagram 2.6: EEF 5 Realt pris i USD basår (2007) (Koppar): Period EEF 6 Realt pris på bentonit, USD/ton Bentonit är det material som skall ge ytterligare isolering åt kapslarna med använt kärnbränsle. Materialet finns i en rad olika kvaliteter som förefaller ha en relativt parallell prisutveckling. Diagram 2.7 ger prisutvecklingen i årsdata för en kvalitet som kan tänkas komma till användning i avvecklingsprojektet. Bilden visar på en långsiktig utveckling som är något fallande utan de kraftiga fluktuationer som annars är typiska för råvaror. Svårigheten att förutsäga den framtida prisutvecklingen för bentonit motvägs av att dess betydelse för den totala kostnaden i projektet är begränsad. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 14 (46)

73 Diagram 2.7, EEF 6 (Bentonit): Period (index 2007=1) 2,5 2 1,5 1 0, EEF 7 Reala produktivitetsjusterade energipriser. En beskrivning av hur vi beräknat energipriserna ges i Appendix 1. Huvuddragen är dock att priset är en sammanvägning av priset på drivmedel och industriel räknat i fasta priser. På samma sätt som lönkostnadsökningarna balanseras av ökad produktivitet hos arbetskraften, så balanseras prisutvecklingen på energi av en ökad effektivitet i energianvändningen. Vad vi ser i figuren är en mycket kraftig uppgång i energipriserna efter Huvudförklaringen till detta torde vara den kraftigt ökade efterfrågan på energi som har genererats av tillväxten i framförallt Kina, men också i andra utvecklingsekonomier. Inte heller här är det rimligt med en förlängning av det senaste decenniets trend. Den nya tekniken för brytning av shale oil och shale gas är på väg att förändra hela den internationella energimarknaden. Till detta kommer en snabb teknisk utveckling när det gäller förnybara energikällor och ökad effektivitet i energianvändningen. Vilka slutsatser man skall dra av detta ur prognossynpunkt diskuteras närmare i nästa kapitel Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 15 (46)

74 Diagram 2.8 EEF 7 (Energi): Period (index 2007=100) EEF 8 Växelkurs SEK/USD Diagram 2.9 visar helårsdata för växelkursen SEK/USD. Denna variabel behövs i beräkningsmodellen därför att kopparpriser och bentonitpriser har kalkylerats i reala USD. Diagram 2.9: EEF 8 (Växelkurs SEK/USD): Period Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 16 (46)

75 3 Prognoser för EEF Inledande kommentarer I detta kapitel redovisas de prognoser för EEF som vi tagit fram som en del av underlaget för Plan Som framgick av det närmast föregående kapitlet har vi inför prognosarbetet genomfört en mycket grundlig revidering av det empiriska underlag som användes i motsvarande arbete inför Plan 2010 och som vi även använde i vår rapport Externa ekonomiska faktorer: Analyser inför. Därtill har vi förlängt EEF-serierna till Jämfört med den nämnda rapporten har den statistiska metodiken i prognosarbetet utvecklats. Det nya är att vi nu genomfört en systematisk analys av strukturella brott i de aktuella tidsserierna. Den modell och metod som används för att identifiera strukturella brott redovisas och diskuteras i Appendix 2. Den enkla innebörden är att serien i fråga på ett avgörande sätt ändrar utvecklingsmönster vid tidpunkten för det strukturella brottet. Genom att identifiera strukturella brott i en tidsserie kan man finna delperioder under vilka serien i fråga är trendstationär. En prognosmodell som skattats på en trendstationär tidsserie uppvisar ett betydligt mindre osäkerhetsintervall än en prognos som baseras på en s.k. Random Walk modell, d.v.s. den typ av modell som vi utnyttjade i vår ovan nämnda rapport. Med den utvidgade metodik som vi använt i föreliggande rapport är det av speciellt intresse att finna en delperiod, som innefattar tidsseriens sista år, under vilken tidsserien är trendstationär. Problemet är att denna delperiod kan vara så kort att det inte är rimligt att lägga den till grund för långsiktiga prognoser. Vi återkommer till denna problematik. Skattningsperiod och prognosernas tidshorisont I det följande redovisas och kommenteras modellbaserade prognoser för samtliga EEF under perioden Speciellt diskuteras förekomsten av strukturella brott och hur dessa skall tolkas och påverka de långsiktiga prognoserna. En grundläggande fråga i sammanhanget rör förhållandet mellan skattningsperiodens längd och tidshorisonten för de olika prognoserna. Som framgick av föregående kapitel har vi ställt samman utfallsdata för respektive EEF för perioden , d.v.s. för en period på ca 60 år12. Att serierna inte sträcker sig längre tillbaks i tiden beror på att äldre data med tillräckligt god kvalitet inte är tillgängliga. Vi konstaterade i Kapitel 2 att det inte finns någon exakt regel för hur lång skattningsperioden måste vara i förhållande till prognosperioden för att de resulterande prognoserna skall hålla tillräckligt god kvalitet. En vanlig tumregel är, som nämnts, att skattningsperioden bör vara minst dubbelt så lång som prognosperioden. I vårt fall betyder detta att prognoserna inte bör sträcka sig längre än maximalt 30 år framåt i tiden. Emellertid sträcker sig avvecklingsprojektet så långt in i framtiden det nödvändigt att göra EEFprognoser med en tidhorisont på 60 år eller mer. Det måste dock understrykas att avvecklingsprojektets kostnader uppstår kontinuerligt under prognosperioden. Med andra ord handlar det inte om en prognos på 60 års sikt utan ett stort antal prognoser varav många har en horisont som är kortare än 30 år. Till saken hör att drygt 70 procent av de totala kostnaderna i avvecklingsprojektet bedöms uppstå före Det betyder att de problem som hänger samman med mycket långsiktiga prognoser är begränsade till en relativt liten delmängd av alla de EEF-prognoser som ingår i underlaget för Plan För EEF 7: Energipriser är skattningsperioden , d.v.s. ca 40 år. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 17 (46)

76 Prognosekvationernas form Liksom i vår ovan nämnda rapport leder diskussionen av modellresultaten för respektive EEF fram till linjära prognosekvationer med följande allmänna form Driftfaktorn α anger variabelns utveckling över tiden. Idealt sammanfaller α med driftparametern i den prognosmodell för EEF i som skattats på data för den sista (och tillräckligt långa) delperiod under vilken tidsserien är trendstationär. En trendstationär modell har i allmänhet ett relativt litet osäkerhetsintervall kring framtida prognosvärden. I flertalet fall har vi emellertid bedömt att den trendstationära perioden (om en sådan finns) är för kort och i stället bestämt α med hjälp av en s.k. Random Walk modell (RW-modell). Man kan då identifiera en statistiskt signifikant driftfaktor, men tvingas ofta acceptera ett brett osäkerhetsintervall kring framtida prognosvärden. Valet av en linjär prognosmodell är emellertid inte självklart. Konjunkturinstitutet (KI) har i en granskningsrapport 13 hävdat att utvecklingen för respektive EEF bäst beskrivs av en exponentiell funktion, d.v.s. att prognosekvationen bör skrivas som där parametern δ anger den årliga förändringstakten för EEF. Sett i absoluta termer innebär detta en prisökning som över tiden går allt snabbare. Som vi ser det, finns det starka teoretiska skäl för att förkasta en sådan prognosmodell för den långsiktiga prisutvecklingen. På BNP-nivå måste den reala kostnaden per producerad enhet på lång sikt vara i det närmaste konstant. Ökningar i den reala lönen måste på denna nivå ha sin grund i ökningar i produktiviteten. Ser vi till stora aggregat i ekonomin begränsas möjligheterna till tillväxt i real kostnad per producerad enhet av denna makrorestriktion. Om en stor sektor i ekonomin får en mycket kraftig uppgång måste någon/några andra sektorer få en nedgång. Ett annat skäl är att det uppkommer kraftiga motkrafter vid stora ökningar i kostnaden per producerad enhet. Ökade kostnader leder till minskade vinster och/eller stigande priser på slutprodukten. Detta leder till minskad efterfrågan på såväl arbetskraft som på sektorns slutprodukter. Detta kan förväntas leda till en anpassning där kostnadsutvecklingen dämpas. Man kan också peka på anpassningsmekanismer på utbudssidan, som teknikutveckling, som ger höjd produktivitet. Till sist blir avgörandet om man skall använda en linjär eller exponentiell modell en empirisk fråga. Vi har därför låtit genomföra statistiska tester på om den ena eller andra modellen är att föredra.(testerna, så kallade t-tester, har genomförts av docent Rickard Sandberg vid HHS.) Testerna ger vid handen att när det gäller alla de tre testade variablerna är den linjära modellen att föredra. 14 De s.k. RW-modeller som vi använder är linjära. När det gäller de trendstationära modeller som vi använder i ett par fall så är de approximativt linjära. Närmare bestämt är de icke-linjära på kort sikt, men konvergerar snabbt mot en linjär modell. Den ovan redovisade linjära prognosekvationen är därför en fullgod approximation för de tidshorisonter som här är aktuella. 13 Se Kommentarer till SKB:s beräkningar av externa ekonomiska faktorer. Konjunkturinstitutet Dnr Frågan har behandlats utförligt av författarna i Synpunkter på KI s granskning av PM: Analyser inför PLAN 2013 ( ) 18 (46) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx

77 3.2 Prognoser för EEF 1 och EEF 2 Både EEF 1 och EEF 2 har som nämnts formen av real arbetskostnad per producerad enhet i en sektor av den svenska ekonomin. Som framgick av Tabell 1.1 påverkar dessa två EEF drygt 60 procent av kostnadsmassan i avvecklingsprojektet. Som vi framhöll i Kapitel 2 bör man, med hänvisning till Baumol s lag, räkna med att priserna i förhållande till KPI på tjänster respektive byggindustrins produkter skall stiga över tiden. Detsamma bör då på sikt gälla för EEF 1 och EEF Prognos för EEF 1: Real arbetskostnad per producerad enhet i tjänstesektorn Vid ett inledande test kunde hypotesen att tidsserien för EEF 1 under skattningsperioden är en Random Walk inte förkastas. Emellertid uppvisar tidsserien ett statistiskt signifikant strukturellt brott år 1959 och är under tiden därefter trendstationär. Såvitt vi har kunnat finna skedde ingen omläggning av den relevanta statistiken vid denna tidpunkt. Det betyder att det strukturella brottet och seriens utveckling därefter speglar ett nytt stabilt utvecklingsmönster i den svenska ekonomin. Mot denna bakgrund har vi valt att skatta en trendstationär modell baserad på utfallsdata för perioden Det betyder att skattningsperioden är ca 50 år. Utfallsdata och prognos redovisas i Diagram 3.1. Diagram 3.1: Prognos för EEF 1 baserad på en Trendstationär Modell med brott 1959 (skattningsperiod ; index 2007=1) 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Driftfaktor: 0,00108 (signifikant), vilket medför att EEF 1 växer från 1,02767 (nivå 2011) till 1, (nivå 2070). Som nämndes ovan ger den trendstationära modellen en prognosekvation som kortsiktigt är icke-linjär men som på sikt konvergerar mot en linjär ekvation. De prognosvärden som genererats av den trendstationära modellen är baserade på prognosekvation B 1 i Appendix 2. För de tidhorisonter som är aktuella i detta sammanhang är emellertid en linjär ekvation en fullgod approximation. Den approximativa prognosekvationen för EEF 1 kan således skrivas: ,00108/ , , Vi har tidigare visat att utvecklingen för EEF 1 och EEF 2 på sikt sammanfaller med relativprisutvecklingen för respektive sektors produkter. 19 (46) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx

78 3.2.2 Prognos för EEF 2: Real arbetskostnad per producerad enhet i byggindustrin Analysen av utfallsdata visade att hypotesen att EEF 2 utvecklades som en Random Walk under skattningsperioden inte kunde förkastas. En prognos genererad med en RW-modell med drift redovisas i Diagram 3.2. Som framgår av diagrammet är driftfaktorn positiv och signifikant och det prognosticerade värdet för EEF 2 år 2060 är nära 1,54 (och 1,61 för år 2070). Det värde för 2060 som redovisades i underlaget till Plan 2010 var 1,21, d.v.s. väsentligt lägre än det nya prognosvärdet Värdet är också högre än det som redovisades i vår tidigare rapport som byggde på data för perioden Där var den skattade driftfaktorn positiv men inte signifikant. Vår bedömning var emellertid att detta var ett osannolikt utfall och att ytterligare observationer troligen skulle leda till att driftfaktorn blev signifikant och fortsatt positiv. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 20 (46)

79 Diagram 3.2: Prognos för EEF 2 baserad på en Random Walk med drift (skattningsperiod ; index 2007=1) 2,5 2 1,5 1 0, Driftfaktor: 0, (signifikant), vilket medför att EEF 2 växer från 1,15737 (nivå 2011) till 1, (nivå 2070). Ett skäl till det väsentligt annorlunda resultat som vi nu har fått kan vara skillnader mellan de data som vi utnyttjade i den tidigare studien och de nya data fram till och med 2007 som vi använt i denna studie. Ett annat, och sannolikt viktigare, skäl är utvecklingen för EEF 2 mellan 2007 och Som framgår av Diagram 3.2 växte EEF 2 från 1,00 till nära 1,16 under dessa år. En närmare analys av utfallsdata visar att dataserien uppvisar ett brott 1991 som följdes av en lång period med årliga ökningar. Denna uppgång bröts år 2008 då tidsserien uppvisar ännu ett brott och de årliga värdena började falla. Tidpunkterna för de strukturella brotten ligger nära de finansiella kriser som kulminerade 1992 och Detta tyder på att de strukturella brotten speglar väsentliga förändringar i ekonomin och alltså inte beror på statistikomläggningar eller fel i statistiken. Vid en närmare granskning av utvecklingen i byggnadsindustrin finner man en närmast dramatisk produktivitetsminskning mellan 2006 och 2008, varefter produktiviteten började öka igen. De troliga orsakerna till denna utveckling diskuterades i Kapitel 2. Den stora produktivitetsminskningen motsvarades inte av en motsvarande minskning av lönenivån i byggnadsindustrin, vilket ledde till stigande värden på EEF 2. Detta innebär att prognosen nu startar på en betydligt högre nivå än som var fallet i underlaget för Plan Men det är också sannolikt att de senaste värdena för EEF 2 påverkar skattningen av driftfaktorn i RW-modellen. För att belysa detta har vi skattat RW-modellen på utfallsdata för perioden Resultaten redovisas i Diagram 3.3. Som framgår av diagrammet och texten i anslutning till detta har de sista årens värden stor inverkan på den skattade driftfaktorn. Med skattningsperioden blev driftfaktorn 0,0077, medan den med skattningsperioden blev 0,0057. Som en konsekvens av detta blir prognosvärdena lägre. Exempelvis blir prognosvärdet 1,30 för år 2060 med den kortare skattningsperioden, medan detta värde var 1,54 med den längre skattningsperioden. Av skillnaden på 0,24 kan 0,16 hänföras till det högre startvärdet och 0,08 till det högre värdet på driftfaktorn. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 21 (46)

80 Diagram 3.3: Prognos för EEF 2 baserad på en Random Walk med drift (skattningsperiod ; index 2007=1) 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Driftfaktor: 0, (signifikant), vilket då medför att EEF 2 växer från 1,00 (nivå 2007) till 1, (nivå 2060) eller 1, (nivå 2070). Det är sannolikt att utvecklingen i byggindustrin, liksom i andra delar av den svenska ekonomin, under åren kring 2008 på några års sikt kommer att framstå som en kortsiktig avvikelse från en annars stabil utveckling. Det brott i tidsserien år 2008 som kunde identifieras visar också att utvecklingen gick in i en annan fas vid denna tidpunkt. Mot denna bakgrund bedömer vi att den modell som skattades på perioden ger en mer realistisk bild av den långsiktiga utvecklingen för EEF 2 än den som skattades på perioden Frågan är då när man kan anse att utvecklingen återgår till den långsiktiga trenden. Utfallsdata, där EEF 2 visar fallande värden från 2009, tyder på att denna återgång inleddes Vi har emellertid inte räknat med fortsatt fallande värden för EEF 2 och antar således att dess värde ligger på 2011 års nivå fram till den tidpunkt då den långsiktiga trenden når denna nivå. Detta inträffar 2034, d.v.s. 23 år in på prognosperioden. Med denna bedömning som grund har vi valt att skriva prognosekvationen som: ,15737 å , , då 23 Därmed blir prognosvärdena (avrundade till två decimaler) för 2060 och 2070 lika med 1,30 respektive 1,36. Det bör poängteras att en betydande del av osäkerheten i dessa prognosvärden beror på startvärdet. Den utveckling med fallande värden på EEF 2 som inleddes 2009 kan på några års sikt innebära att samtliga prognosvärden bör revideras ned. Med andra ord att prognoser med t.ex som startår kan komma att ligga på en lägre nivå än de prognoser som ges av ovanstående ekvation. 3.3 Prognoser för EEF 3 och EEF 4 Dessa två EEF är definierade som prisindex för en sektor i förhållande till KPI, d.v.s. som relativpriser i förhållande till en korg av konsumtionsvaror (innehållande såväl varor som tjänster). Som tidigare nämnts påverkar dessa två EEF ca 30 procent av kostnadsmassan i avvecklingsprojektet, varav EEF 3 svarar för 24 procentenheter. Det betyder att EEF 3 har större vikt i kostnadskalkylen än alla andra EEF med undantag för EEF 1. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 22 (46)

81 Mot bakgrund av mönstret i den allmänna ekonomiska utvecklingen bör man räkna med att relativpriset på tillverkningsindustrins produkter faller. Skälet till detta är att produktivitetsutvecklingen i tillverkningsindustrin i allmänhet är betydligt snabbare än i andra sektorer av ekonomi. Som tidigare nämnts brukar detta fenomen kallas Baumol s lag. Det finns därför anledning att räkna med att värdet på EEF 3, d.v.s. prisindex för maskiner i förhållande till KPI, skall minska över tiden. När det gäller EEF 4, d.v.s. prisindex på byggmaterial i förhållande till KPI, är det mindre uppenbart vad man skall förvänta sig i termer av ökning eller minskning. Dock finns det anledning att räkna med att den långsiktiga utvecklingen för EEF 4 är relativt väl korrelerad med motsvarande utveckling för EEF 2. Dock påverkas inte EEF 4 på samma sätt som EEF 2 av de kortsiktiga variationerna i produktivitetsutvecklingen i byggindustrin Prognos för EEF 3: Prisindex för sektorn Maskiner i förhållande till KPI Analysen av utfallsdata visade att hypotesen att EEF 3 utvecklades som en Random Walk under skattningsperioden inte kunde förkastas. Tidsserien uppvisar statistiskt signifikanta brott åren 1960, 1980 och Med en något lägre grad av signifikans kan man också identifiera ett brott Det är sannolikt att det exceptionella värdet för 2009 speglar de speciella förhållanden som rådde i den svenska ekonomin efter finanskrisen Sammantaget visar detta att EEF 3 inte har uppvisat något långsiktigt stabilt utvecklingsmönster. Detta innebär bland annat att det inte finns förutsättningar för att använda en trendstationär modell. Vi har därför valt att basera prognoserna på en RW-modell. En prognos genererad med en RW-modell med drift redovisas i Diagram 3.4. Där framgår att driftfaktorn är negativ och signifikant. Diagram 3.4: Prognos för EEF 3 baserad på en Random Walk med drift (skattningsperiod ; index 2007=1) 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Driftfaktor: -0, (signifikant), vilket medför att EEF 3 minskar från 1,01033 (nivå 2011) till 0, (nivå 2070). Mot bakgrund av våra skattningsresultat kan prognosekvationen skrivas: , , Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 23 (46)

82 3.3.2 Prognos för EEF 4: Prisindex för sektorn Byggmaterial i förhållande till KPI Analysen av utfallsdata visade att hypotesen att EEF 4 utvecklades som en Random Walk under skattningsperioden inte kunde förkastas. Tidsserien uppvisar ett statistiskt signifikant brott år 1990, men en skattningsperiod på 21 år är för kort för att det skall vara motiverad att använda en trendstationär modell. Vi har därför valt att basera prognosen på en RW-modell. En prognos genererad med en RW-modell med drift redovisas i Diagram 3.5. Där framgår att driftfaktorn är positiv och signifikant. Diagram 3.5: Prognos för EEF 4 baserad på en Random Walk med drift (skattningsperiod ; 2007=1) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Driftfaktor: 0, (signifikant), vilket medför att EEF 4 växer från 1,07806 (nivå 2011) till 1, (nivå 2070). Dock kan man vara tveksam inför den modellbaserade prognosen för EEF 4. Fram till början av talet varierade EEF 4 kring värdet 0,80. Därefter inleddes en lång period med stigande värden, vilket reflekteras i det ovan nämnda brotten år Det är sannolikt att perioden med stigande värden för EEF 4 hänger nära samman med den ovan diskuterade ökningen av EEF 2 under samma period. Utfallsdata för EEF 4 uppvisar dock inget statistiskt signifikant brott kring år Ändå finns det anledning att tro att en långsammare utveckling, eventuellt med fallande värden, för EEF 2 kommer att ske parallellt med en långsammare ökning av EEF 4. Vår bedömning är att tillkommande observationer på EEF 4 troligen kommer att leda till en lägre driftfaktor. I nuläget finns det emellertid ingen konkret grund för att ansätta ett lägre värde än det skattade på driftfaktorn. Med den utgångspunkten kan prognosekvationen för EEF 4 således skrivas: , , , Prognoser för EEF 5, EEF 6 och EEF 7 Medan EEF 1 EEF 4 reflekterar prisutvecklingen på breda aggregat av varor och tjänster är EEF 5 - EEF 6 priser i förhållande till KPI på enskilda produkter (koppar respektive bentonit). Detsamma gäller i stort sett för EEF 7 som är ett aggregat av el och dieselbränsle (där el utgör 80 procent och diesel 20 procent i energitermer). Dessa produkter handlas på nationella och/eller internationella marknader och prisutvecklingen på respektive marknad är föremål för löpande analyser och prognoser. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 24 (46)

83 Dock görs det i allmänhet inte prognoser för så långa tidsperioder som är aktuella i avvecklingsprojektet. Som framgick av Tabell 1.1. påverkar EEF 5 - EEF 7 tillsammans endast ca 7 procent av kostnadsmassan i avvecklingsprojektet Prognos för EEF 5: Priset på koppar i reala USD per ton Priset på koppar noteras vanligen i USD/ton. Med reala USD avses USD i 2007 års prisnivå (enligt KPI). De prisdata som vi använt är priserna på spotmarknaden för koppar. Analysen av utfallsdata visade att hypotesen att EEF 5 utvecklades som en Random Walk under skattningsperioden inte kunde förkastas. En prognos genererad med en RW-modell med drift redovisas i Diagram 3.6. Där framgår att driftfaktorn är positiv men inte signifikant. Alternativet är då en Random Walk utan drift, d.v.s. att kopparpriset ligger på samma nivå från 2011 fram till Samtidigt är denna prognos omgivet av ett så stort osäkerhetsintervall att den kan betraktas som nästan helt ointressant. Tidsserien uppvisar ett statistiskt signifikant brott år 2004, d.v.s. vid inledningen på den starka prisuppgång som präglade 2000-talets första decennium. Tidperioden är emellertid för kort för att kunna läggas till grund för långsiktiga prognoser. Som framgår av Diagram 3.6 har kopparpriset varierat kraftigt mellan olika delperioder mellan 1950 och I mitten av 1970-talet inleddes en period med huvudsakligen fallande priser. Detta mönster ändrades radikalt vid sekelskiftet och mellan 2001 och 2011 fyrdubblades priset på koppar. Orsakerna till detta samt huvuddragen i kopparprisets utveckling diskuterades i Kapitel 2. Dock vände prisutvecklingen under 2011 och är för närvarande (maj 2013) ca USD/ton, vilket motsvarar ca USD/ton i 2007 års prisnivå (enligt KPI). Diagram 3.6: Prognos för EEF 5 baserad på en Random Walk utan drift (skattningsperiod ) Tillväxtfaktor: 73,09058 ej signifikant), vilket då medför att EEF 5 ligger fast vid 8121,41 USD/ton (nivå 2011). Den statistiska analysen bekräftar på sätt och vis att kopparpriset varierar mellan toppar och bottnar utan någon tydlig trend. Mot den bakgrunden är det vår bedömning att den långsiktiga prognosen bör avse medelvärdet för det reala kopparpriset över en längre tidsperiod. Det värde som då ter sig rimligt är USD/ton. Därmed blir den långsiktiga prognosekvationen för EEF Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 25 (46)

84 Kostnader för EEF 5 uppkommer först då kopparkapslar börjar tillverkas. Enligt SKB:s planer görs detta i större skala från och med år 2029 då SKB planerar att ta inkapslingsanläggningen i drift. Någon infasning från värdet 2011 är därför inte aktuell Prognos för EEF 6: Priset på bentonit i reala USD per ton Analysen av utfallsdata visade att hypotesen att EEF 6 utvecklades som en Random Walk under skattningsperioden inte kunde förkastas. Emellertid uppvisar tidsserien ett statistiskt signifikant brott Som framgår av Diagram 3.7 övergick en period av starkt fallande priser då till en period med lugnare prisutveckling. En prognos genererad med en RW-modell med drift redovisas i Diagram 3.7. Där framgår att driftfaktorn är negativ men inte signifikant. Liksom i fallet med koppar är alternativet då en Random Walk utan drift, d.v.s. att priset på bentonit ligger på samma nivå från 2011 fram till Liksom i fallet med koppar omges denna prognos av ett brett osäkerhetsintervall. Diagram 3.7: Prognos för EEF 6 baserad på en Random Walk utan drift (skattningsperiod ; index 2007=1) 2,5 2 1,5 1 0, Driftfaktor: -0, (ej signifikant), vilket då medför att EEF 6 ligger fast vid 1,19856 (nivå 2011) Det visade sig att utfallsdata för perioden är trendstationära, vilket gör det möjligt att skatta en trendstationär modell för bentonitprisets framtida utveckling. En sådan modell har skattats och den visade en signifikant svagt positiv driftfaktor. Av de skäl som vi tidigare diskuterat är en skattningsperiod på 21 år dock alltför kort i detta sammanhang. Vi har därför valt att tills vidare acceptera de resultat som ges av RW-modellen och som redovisas i Diagram 3.7. Det betyder att prognosekvationen kan skrivas ,19856 När det gällde priset på koppar avstod vi från att utnyttja den statistiska modellens prediktioner. I stället utgick vi från kopparprisets medelvärde under en längre period. När det gäller priset på bentonit kan man notera att medelvärdet under de senaste 20 åren ligger nära 1,20, d.v.s. när det värde som den statistiska modellen predikterar. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 26 (46)

85 3.4.3 Prognos för EEF 7: Det effektivitetsjusterade priset på energi i förhållande till KPI (index) EEF 7 är definierat som priset på energi justerat för effektiviteten i användningen av energi, d.v.s. insatsen produktion i förhållande till insats av energi. När det gäller utvecklingen av energieffektiviteten har vi utgått från energimyndighetens statistik för industrin. Enligt denna statistik har effektiviteten vuxit från 0,36 (index) år 1970 till 1,03 (index) år 2011, d.v.s. i genomsnitt med 3,4 procent per år. Priset på energi är här definierat som ett index med de underliggande priserna uttryckta i öre/kwh inklusive skatt. Som nämndes ovan utgörs 80 procent av energiaggregatet av el och 20 procent av diesel, i båda fallen uttryckta i kwh. Det innebär att utvecklingen av EEF 7 till en mycket stor del bestäms av hur priset på el utvecklas. Med priset på el avses här det pris som gäller för större industrier, vilket innebär att såväl skatter som transmissions- och distributionsavgifter utgör en relativt liten del av priset. Prisutvecklingen för diesel är på sikt nära korrelerad med de internationella oljeprisernas utveckling. Sammantaget bör således de modellbaserade prognoserna för EEF 7 tolkas mot bakgrund av den förväntade prisutvecklingen på den nordiska elmarknaden och den internationella oljemarknaden. När det gäller EEF 7 har vi utfallsdata för perioden , d.v.s. en 20 år kortare period än vad som är fallet med EEF 1- EEF 6. Analysen av utfallsdata visade att hypotesen att tidsserien utvecklades som en Random Walk under skattningsperioden inte kunde förkastas. Tidsserien uppvisar ett statistiskt signifikant brott år 2002, d.v.s. i början av den prisuppgång som inleddes vid sekelskiftet. Dock är perioden för kort för att kunna läggas till grund för långsiktiga prognoser. I stället utnyttjas en RW-modell med drift skattad på data för hela perioden En prognos genererad med denna RW-modell redovisas i Diagram 3.8. Diagram 3.8: Prognos för EEF 7 baserad på en Random Walk med drift (skattningsperiod ; index 2007=100) Tillväxtfaktor: 0, (signifikant), vilket medför att EEF 7 växer från 1,3259 (nivå 2011) till 2,9192 (nivå 2070). Som framgår av diagrammet har prognosmodellen en positiv och signifikant driftfaktor. Detta speglar den starka energiprisuppgången under 2000-talets första decennium. Orsakerna till denna diskuterades i Kapitel 2. Frågan är då om man bör räkna med en fortsatt stark ökning av EEF 7 i enlighet med RWmodellens prediktion. Om man ser på den utveckling på el- och oljemarknaderna under de närmaste decennierna som för närvarande (oktober 2013) förväntas så är detta inte fallet. Till detta kommer att Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 27 (46)

86 elpriserna fallit kraftigt sedan Det finns också skäl att förvänta sig en, jämfört med de senaste decennierna, snabbare ökning av energieffektiviteten vilket bidrar till att sänka värdet på EEF 7. När det gäller elmarknaden finns det faktorer både på utbuds- och efterfrågesidan som talar för stabila eller på sin höjd svagt stigande priser. På utbudssidan förväntas stora tillskott av vindkraft samtidigt som drifttiden för de befintliga kärnkraftverken troligen kommer att bli längre än de 40 år som man tidigare räknat med. I Finland kommer ett nytt kärnkraftverk att tas i drift, vilket kommer att öka utbudet på den nordiska elmarknaden. På efterfrågesidan är det troligt att implementeringen av EU:s energieffektiviseringsdirektiv kommer att dämpa efterfrågan på el. Till detta kommer en över tiden svagare tillväxt i efterfrågan på papper i takt med att papperstidningar ersätts av elektroniska media. Därmed blir det en svagare tillväxt i den mycket elintensiva massa- och pappersindustrin. En osäkerhetsfaktor i sammanhanget är den planerade avvecklingen av den tyska kärnkraften. Detta är en del i den omfattande Energiewende som går ut på att avveckla kärnkraften och i stor skala övergå till förnybara energikällor samtidigt som energianvändningen skall effektiviseras. Det skall inte uteslutas att detta kommer att leda till högre elpriser i Tyskland, vilket kommer att leda till ökad import av el från de nordiska länderna och en press uppåt på priserna på den nordiska elmarknaden. När det gäller de internationella oljepriserna har förväntningarna om den framtida utvecklingen på kort tid ändrats radikalt. Orsaken är den s.k. shale gas revolution, d.v.s. den framgångsrika användningen av ny teknik för att utvinna skiffergas och skifferolja. Utbudet av naturgas har redan ökat mycket kraftigt i USA och som en följd av detta förväntas USA att inom kort bli självförsörjande på, eller t.o.m. nettoexportör av, naturgas. En motsvarande utveckling förväntas när det gäller olja, men här räknar man med att genomslaget av den nya tekniken skall komma senare. Ökat utbud av gas och olja i USA har långtgående effekter på de internationella marknaderna för olja och gas, men även på marknaden för kol som ju är ett nära substitut inom vissa användningsområden. En redan tydlig effekt är att exporten av kol från USA till Europa har ökat. Därmed kommer även de europeiska priserna på fossila bränslen att påverkas, trots att den direkta effekten av the shale gas revolution väntas bli mer begränsad här. Samtidigt kan en återigen snabbare ekonomisk tillväxt i Kina på sikt leda till ökande efterfrågan och stigande priser på fossila bränslen. Sammantaget har det senaste årens utveckling på energiområdet varit så omfattande att en modellbaserad prognos baserad på data för perioden inte ter sig realistisk. Vår samlade bedömning av de nämnda förändringarna på energimarknaderna är att energipriserna kommer att vara stabila under det närmaste decenniet för att därefter stiga långsamt. I kombination med ökande effektivitet i energianvändningen leder detta till att EEF 7, som ett medelvärde under en längre period, kommer att ligga på nivån 1,20, d.v.s. på samma nivå som utfallsdata för år Den långsiktiga prognosekvationen för EEF 7 blir därmed ,20 I den mån som man behöver prognosvärden för de närmaste åren kan man utgå från senaste observerade värdet, 2011 års värde, och schablonmässigt anta att EEF 7 konvergerar mot den långsiktiga nivån inom fem år. 3.5 Prognos för EEF 8: Växelkursen SEK/USD Växelkursen mellan SEK och USD har en mycket begränsad direkt roll i avvecklingsprojektets kostnadskalkyl, nämligen rollen att översätta priserna på koppar och bentonit från USD till SEK. Däremot kan utvecklingen av SEK/USD ha nog så betydelsefulla indirekta effekter på andra EEF och Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 28 (46)

87 därmed på kostnadskalkylen. Dessa indirekta effekter är dock inkluderade i utfallsdata, om än inte identifierade som separata effekter, och därmed i prognoserna för övriga EEF. Vid analysen av utfallsdata för EEF 8 kunde hypotesen om att tidsserien är en Random Walk förkastas. Två statistiskt signifikanta brott kunde identifieras, ett år 1980 och ett år Vi har valt att skatta en trendstationär modell vars skattningsresultat representeras i Diagram 3.9 ( En utförlig redovisning av skattning och skattningsresultat återfinns i Appendix 2). Långsiktigt konvergerar skattningsresultatet mot värdet 7, Eftersom skattningen har kalkylmässig betydelse först i den senare delen av prognosperioden, har vi valt att representera skattningen med nedanstående prognosekvation ,24392 Diagram 3.9: Prognos för EEF 8 baserad på stationär modell (skattningsperiod ) Driftfaktor: 0, vilket medför att EEF 8 växer från 6,42027 (nivå 2011) till 7, (nivå 2070). 3.6 Sammanfattning av prognoserna De prognoser som redovisats sammanfattas i nedanstående Tabell 3.1. Notera att ekvationen för EEF 1, som nämndes ovan, är approximativ. I tabellen redovisas även prognosvärden för 2060 för att ge en enklare jämförelse med de prognoser som gjordes för Plan Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 29 (46)

88 Tabell 3.1 EEF-prognoser EEF Enhet Prognosekvation Prognosvärde 2060 Prognosvärde 2070 EEF 1 Index, 2007=1,00 EEF 1 (2011+t)=1, ,00396*t 1,213 1,251 EEF 2 Index, 2007=1,00 EEF 2(2011+t)=1,15737 då t<23 EEF 2 (2011+t)=1, ,00572*(t-23) då t 23 1,303 1,360 EEF 3 EEF 4 Index, 2007=1,00 Index, 2007=1,00 EEF 3 (2011+t)=1, *t 0,750 0,697 EEF 4 (2011+t)=1, ,00561*t 1,353 1,409 EEF 5 Reala USD/ton EEF 5 (2011+t)= EEF 6 EEF 7 Index, 2007=1,00 Index, 2007=1,00 EEF 6 (2011+t)=1, ,199 1,199 EEF 7 (2011+t)=1,20 1,20 1,20 EEF 8 SEK/USD EEF 8 (2011+t)=7,244 7,244 7,244 Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 30 (46)

89 Appendix 1. Det empiriska underlaget för prognoserna 17 Inledning Denna bilaga är en beskrivning av tillvägagångssättet för datainsamlingsprocessen. Syftet är att ge en bild av vilken typ av källor som använts och var dessa finns tillgängliga vid dags datum. Eftersom omfattningen av denna bilaga är begränsad har det föredragits att ge en kortare beskrivning av den redovisade datan tillsammans med en länk där mer information om just den datakällan ges. På detta vis kan även fler kommentarer till respektive datakälla erhållas då de flesta officiellt publicerade uppgifter kommenteras av den statistikframställande myndigheten. Det empiriska underlaget är sammanställt i en Excel-fil som finns tillgänglig i anknytning till detta dokument. Varje enskild kolumnrubrik i denna excelfil har en motsvarande rubrik i detta appendix som förklarar tillvägagångssättet för sammanställningen av siffrorna i just den kolumnen. Det generella tillvägagångssättet i vårt arbete har utgått från statistiken som samlats in till tidigare undersökningar av denna typ. Denna har sedan utvärderats efter rimlighet och korrekthet, samt i ljuset av de omdömen som givits. Därefter har andra datakällor uppsökts och vi har uppdaterat dataunderlaget med den statistik som vi av olika anledningar anser är av högre kvalitet eller är bättre anpassat till den EEF som avses. Dessutom har tidsperioden genomgående förlängts till Bilagan är strukturerad efter de olika Externa Ekonomiska Faktorer (EEF) som berörs i huvudrapporten. Beskrivningen av inflationsvariablerna, som påverkar deflateringen för samtliga EEF, har en egen rubrik i detta appendix och är således inte direkt kopplade till en specifik EEF. I de fall vi inte funnit någon ny datakälla att jämföra med, alternativt inte kunde finna bekräftat underlag på de tidigare siffrorna, har vi jämfört olika delar av dataserierna för att utvärdera rimligheten i den äldre datan. I de fall vi ansett denna vara korrekt och riktig har den använts. Detta gäller främst för lönestatistiken före år 1993 och byggkostnad före år Sammanfattningsvis anser vi att kvaliteten på det statistiska underlaget har höjts jämfört med den tidigare sammanställningen, samt att det nu är mer lättillgängligt och lättöverskådligt för kontroll och felsökning. Nedan följer en sammanställning av varje enskild variabel i den statistikdatabas som framställdes till projektet. Inflation Sverige Indexserie: Statistiken för inflation i Sverige under perioden redovisas som ett index med basår Indexuträkningen är baserad på statistik från SCB som har erhållits via den indexserie över inflation under åren som finns publicerad på myndighetens hemsida. Länk till denna hemsida (aktuell ): aspx Kommentarer till statistiken som publicerats tillsammans med datan på SCB:s hemsida: Diagrammet visar hur prisnivån i Sverige har utvecklats från 1830 till Tidsserien har bildats genom sammanlänkning av Myrdal-Bouvins konsumentprisindex ( ), Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner (juli juni 1954) samt Konsumentprisindex 17 Detta appendix har utarbetats av Markus Nyemad, student vid Handelshögskolan i Stockholm Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 31 (46)

90 (juli ). Skalan är logaritmisk, vilket innebär att procentuellt lika stora förändringar i prisnivån ger lika stort utslag, oberoende av var på tidsskalan man befinner sig. Serie med procentuella förändringar (Sverige): De procentuella förändringarna mellan de olika åren i serien är beräknad utifrån förändringarna i indexserien för inflation. Beräkningen är utförd genom att differensen mellan två på varandra följande år delas med indexvärdet för det första av åren. Exempel för den procentuella förändringen redovisad för år (Index1831-Index1830)/Index1830 (1, , )/1, = 0, ,14% Inflation EU Indexserie Statistiken för inflation i EU under perioden är hämtad från OECD. Organisationen redovisar i en databas på deras hemsida statistiken för det som kallas consumer price index for Europe, annual för perioden. Inflationssiffrorna har efter nedladdning räknats om till annat basår, från 2005 till Länk till databasen för inflationsdata (aktuell ): Kommentarer till statistiken som publicerats tillsammans med datan på OECD:s hemsida: Geographic coverage Data refers to the 25 OECD countries that are found in Europe starting from Prior to 1995, Czech Republic, Estonia, Hungary, Poland, Slovak Republic and Slovenia are excluded. Estimation Zone totals for CPI are annually chain-linked Laspeyres indices. The weights for each individual link are based on the previous year's private final consumption expenditure of Households and Non-profits institution serving Households expressed in purchasing power parity (PPP). Hence the aggregate indices are subject to revision as a result of revisions to the national accounts and the PPPs. From 1970 onwards the weights are calculated using National Accounts data based on the 1993 System of National Accounts (SNA 93). Prior to 1970 the weights are based on SNA 68. Fler kommentarer angående metodologin och de vikter som använts vid sammanvägningen av de olika ländernas KPI-statistik finns tillgänglig via OECD:s hemsida via länken nedan (aktuell ): Serie med procentuella förändringar (EU): De procentuella förändringarna mellan de olika åren i serien är beräknad utifrån förändringarna i indexserien för inflation. Beräkningen är utförd genom att differensen mellan två på varandra följande år delas med indexvärdet för det första av åren. Exempel för den procentuella förändringen redovisad för år (Index1971-Index1970)/Index1970 (6, ,049589)/6, = 0, ,92% Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 32 (46)

91 Inflation USA Serie med procentuella förändringar (USA): Då vi för USA inte har funnit någon källa på federal nivå som publicerat inflationsstatistik för en längre sammanhängande period har vi sökt oss till publicerade källor på mer lokal nivå. Den lättast överskådliga statistiken har vi här funnit hos The Federal Reserve Bank of Minneapolis. Tidsserien som är publicerad på deras hemsida är en sammanlänkning av ett antal olika verk som avser konsumentprisindex i USA under olika tidsepoker. Dessa verk är de som verkar vara mest frekvent citerade när det kommer till äldre sammanställningar av prisförändringar. Tidsserien är tillgänglig via länken (aktuell ): De olika publikationer som utgör underlaget för tidsserien är enligt följande, med länkar för de som har sådana tillgängliga: : Index of prices paid by Vermont Farmer for family living : Consumer price index by Ethel D. Hoover : Cost of living index by Albert Rees : Consumer price index Statistiken är uppdaterad med definitiva siffror för år Beräkningen av tidsserien för procentuella förändringar har baserats på skillnaderna mellan på varandra följande år i den sammanlänkade indexserien. Dessa värden för den procentuella inflationen har sedan lyfts in i den samlade datamängden och legat till grund för beräkningen av ett inflationsindex för USA. Exempel för år 2005 nedan. Inflation i % år 2005 = (Inflationsindex2005- Inflationsindex2004)/Inflationsindex2004 (586,9-567,6)/567,6 = 0, ,40 % Indexserie: Tidsserien för inflationsindex i USA är uträknad utifrån de procentuella förändringar mellan olika år som erhållits i källmaterialet. Basår har bestämts till år 2007, med ett värde detta år på 100. Uträkningen har sedan utförts genom att alla år före 2007 har värdet för ett enskilt år dividerats med föregående års procentuella inflation adderad till ett. Exempel för år 1997 nedan: Index1997 = Index1998/(1+Inflation i % år 1997) 77, = 79,630241/(1+0, ) För åren efter år 2007 är uträkningen inverterad genom att indexserien räknas fram med den procentuella förändringen mellan på varandra följande år. Exempel för 2008: Index2008 = Index2007 * (1+Inflation i % år 2007) 103,83566 = 100 * (1+0, ) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 33 (46)

92 EEF 1: Index Arbetskostnad per producerad enhet, tjänstesektorn Nominell arbetskostnad per producerad enhet SEK/timme Serien är beräknad som en länkad serie av data från R. Edvinssons arbetskostnad/producerad enhet för perioden och Konjunkturinstitutets Arbetskostnad per producerad enhet, tjänstesektorn Statistiken med beräkningarna som avser basår 2000 går att finna i den högra delen av fliken Tjänstesekt lön & prod, i det excelark som innehåller det empiriska underlaget. Dessa har sedan räknats om till basår Vi har efter genomförda efterforskningar inte lyckats hitta någon källa som kan anses vara bättre än den av Edvinsson publicerade datan för perioden Datan finns tillgänglig via historia.se. Under perioden anser vi att Konjunkturinstitutet har det mest överskådliga och bearbetbara materialet. Serierna har länkats genom att omräkning till gemensamt basår har skett varpå serierna kopplats samman och sedan räknats om ytterligare en gång vid ändring av basår. Källor: : Statistik baserad på R. Edvinssons avhandling om historiska nationalräkenskaper. Edvinsson, R. Growth, Accumulation, Crisis With New Macroeconomic Data for Sweden Det statistiska underlaget för denna avhandling finns tillgängligt på nedanstående länk, under avsnittet Arbetsmarknad : : Konjunkturinstitutet: (aktuell ). Real arbetskostnad per producerad enhet SEK/timme Den reala arbetskostnaden per producerad enhet för tjänstesektorn är beräknad genom att den nominella arbetskostnaden per producerad enhet inom tjänstesektorn har deflaterats med inflationsindex för Sverige och sedan multiplicerats med 100. Exempel för år 2004 nedan. (NominellArbetskostnadProdEnhetTjänst2004/InflationsindexSverige2004) * 100 Källor: : Statistik baserad på R. Edvinssons avhandling om historiska nationalräkenskaper. Edvinsson, R. Growth, Accumulation, Crisis With New Macroeconomic Data for Sweden Det statistiska underlaget för denna avhandling finns tillgängligt på nedanstående länk, under avsnittet Arbetsmarknad : Underlaget är även redovisat i den till detta appendix tillhörande fil med det empiriska underlaget : Konjunkturinstitutet: (aktuell ). Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 34 (46)

93 EEF 1: Index Arbetskostnader, tjänstesektorn Nominell arbetskostnad SEK/timme Inom området för arbetskostnadsstatistik redovisas ett antal olika siffror beroende på källa. Här har den generella utvecklingen för nivån på arbetskostnaden och de möjligheter som ges att länka ihop olika serier till en längre tidsserie gått före behovet av en enligt rubriken helt rättvisande bild. Statistiken har även i detta fall hämtats från Edvinsson ( ) och sedan Konjunkturinstitutet ( ). Edvinssons siffror avser i detta fall utbetalda löner inklusive sociala avgifter per arbetad timme (anställda) till alla anställda inom sektorn övriga privata tjänster, här inkluderat cirkulation och privata reproduktiva tjänster dividerat med antalet anställda inom denna sektor. Från Konjunkturinstitutet har Timlöner enligt NR använts. Jämför man dessa data med de som finns redovisade i SCB:s databas för faktorprisindex exkl. löneglidning och moms märks stora skillnader. I vårt arbete med dataunderlaget till denna studie har vi antagit att det den procentuella förändringen över tiden är det mest intressanta, varför vi valt att avstå SCB:s data. Källor: : Statistik baserad på R. Edvinssons avhandling om historiska nationalräkenskaper. Edvinsson, R. Growth, Accumulation, Crisis With New Macroeconomic Data for Sweden Det statistiska underlaget för denna avhandling finns tillgängligt på nedanstående länk, under avsnittet Arbetsmarknad : Underlaget är även redovisat i den till detta appendix tillhörande fil med det empiriska underlaget : (aktuell ) Real arbetskostnad SEK/timme Den reala arbetskostnaden per timme tjänstesektorn är beräknad genom att den nominella arbetskostnaden per timme har deflaterats med inflationsindex för Sverige och sedan multiplicerats med 100. Exempel för år 2004 nedan. NominellArbetskostnadTimmeTjänst2004 / NominellArbetskostnadProdEnhetTjänst2004 EEF 1: Index produktivitet, tjänstesektorn Produktivitetsindex tjänstesektorn Produktivitetsindexet för tjänstesektorn har beräknats utifrån samma underlag som löneutvecklingen för bygg- respektive tjänstesektorn. För hela perioden har detta produktivitetsindex räknats fram som kvoten mellan timlönen inom tjänstesektorn och lönen per producerad enhet. Exempel för år 2004 nedan. (NominellLönTimmeTjänst2004/InflationsindexSverige2004) * 100 Ett hack märks här i övergången mellan serierna mellan åren 1992 till Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 35 (46)

94 EEF 2: Index Arbetskostnader per producerad enhet, byggindustrin Nominell arbetskostnad per producerad enhet SEK/timme Indexet för nominell arbetskostnad per producerad enhet inom byggsektorn är framtaget på samma sätt som för motsvarande index avseende tjänstesektorn. Se informationen under rubriken Index arbetskostnader per producerad enhet, tjänstesektorn för mer information om tillvägagångssätt och källor : Statistik baserad på R. Edvinssons avhandling om historiska nationalräkenskaper. Edvinsson, R. Growth, Accumulation, Crisis With New Macroeconomic Data for Sweden : (aktuell ) Real arbetskostnad per producerad enhet SEK/timme Den reala arbetskostnaden per producerad enhet för byggsektorn är beräknad genom att den nominella arbetskostnaden per producerad enhet inom byggindustrin har deflaterats med inflationsindex för Sverige och sedan multiplicerats med 100. Exempel för år 2004 nedan. (NominellArbetskostnadProdEnhetBygg2004/InflationsindexSverige2004) * 100 EEF 2: Index Arbetskostnader, byggindustrin Nominell arbetskostnad SEK/timme Indexet för nominell arbetskostnad per producerad enhet inom byggsektorn är framtaget på samma sätt som för motsvarande index avseende tjänstesektorn. Källorna är desamma, för samma tidsperioder. För perioden avses löner inklusive sociala avgifter per arbetad timme (anställda) för just byggnadsindustrin. I detta falla har den totala lönen som utbetalats till samtligta anställda inom byggindustrin dividerats med antalet anställda inom samma sektor. Källor: : Statistik baserad på R. Edvinssons avhandling om historiska nationalräkenskaper. Edvinsson, R. Growth, Accumulation, Crisis With New Macroeconomic Data for Sweden : (aktuell ) Real arbetskostnad SEK/timme Den reala arbetskostnaden per timme byggsektorn är beräknad genom att den nominella arbetskostnaden per timme inom byggindustrin har deflaterats med inflationsindex för Sverige och sedan multiplicerats med 100. Exempel för år 2004 nedan. (NominellArbetskostnadTimmeBygg2004/InflationsindexSverige2004) * 100 Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 36 (46)

95 EEF 3: Prisindex maskiner Nominellt prisindex maskiner Prisindex för maskiner är en sammanlänkad serie från två olika källor där en förändring i den avsedda maskintypen gjort. Under perioden är index hämtat från en publikation från Lunds Universitet, titulerad Prices and market processes in Sweden av J. Ljungberg. Här finns ett prisindex för maskinindustrin (PX14). Resterande data är hämtad från Statistiska Centralbyråns statistik över produktionsprisindex. I denna del finns ett brott mellan definitioner av maskin. Under perioden avses icke-elektriska maskiner och under perioden avses övriga maskiner Källor: : J. Ljungberg, Prices and market processes in Sweden : SCB, Prisindex för icke-elektriska maskiner (Statistikdatabasen) : SCB, Prisindex för övriga maskiner (Statistikdatabasen) Realt prisindex maskiner Det reala indexet är beräknat genom att det nominella indexet har deflaterats med inflationsindex för Sverige och sedan multiplicerats med 100. Exempel för år 2004 nedan. NominellMaskinIndex2004 / InflationsindexSverige2004 EEF 3: Prisindex reparationer Nominellt prisindex reparationer Reparationsstatistiken avser producentprisindex för datorer och kontorsmaskiner (SNI69: 3825) för åren , kontorsmaskiner och kontorsutrustning och slutligen tjänster avseende reparation och installation av maskiner och apparater (SPIN2007: 33) Den främsta anledningen till att ett producentprisindex för datorer och kontorsmaskiner valts för perioden fram till 2001 är bristen på tillförlitlig statistik inom området reparationer. Således har en underlaget valts utifrån att det ska vara tillnärmelsevis likt i art och möjliggöra en längre tidsserie. Från 2002 och framåt har en tillförlitlig och helt korrekt indextyp erhållits. All statistik för reparationer är hämtad från SCB:s statistikdatabas. Realt prisindex reparationer Det reala indexet är beräknat genom att det nominella indexet har deflaterats med inflationsindex för Sverige och sedan multiplicerats med 100. Exempel för år 2004 nedan. NominellMaskinIndex2004 / InflationsindexSverige2004 EEF 4: Index byggkostnadsutveckling Nominellt index byggkostnadsutveckling Jämfört med Plan2010 har uppgifterna för byggkostnadsutveckling uppdaterats för perioden Under åren används statistik sammanställd av SCB beskriven enligt nedan: Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 37 (46)

96 Diagrammet visar utvecklingen av byggkostnaderna för flerbostadshus. Dessutom har statistiken avseende perioden ersatts av ett entreprenadprisindex sammanställt av SCB i samarbete med Sveriges Byggindustrier. Det index som valts ut avser huvudgruppen industribyggnader med stomme av prefabricerad betong. Denna kombination av index torde vara en mer tillförlitlig beskrivning av den typ av byggnad som Plan2010 avser. Då år 2011 saknades i entreprenadindexredovisningen har detta index räknats upp från 2011 års indexvärde med hjälp av den procentuella prisförändring som angavs i byggkostnadsindex för samma år, nämligen +2,2%. Källor: : SCB Byggkostnadsutveckling aspx (aktuell ) : Entreprenadindex för industribyggnader med stomme av prefab. betong. vudgrupper+efter+littera%2c+%c5r+och+m%e5nad&path=../database/e- 84_Databas/EntreprenadindexE84/&lang=2 Real index byggkostnadsutveckling Det reala indexet är beräknat genom att det nominella indexet har deflaterats med inflationsindex för Sverige och sedan multiplicerats med 100. Exempel för år 2004 nedan. NominellIndexByggkostnad2004 / InflationsindexSverige2004 EEF 5: Prisindex koppar Nominellt pris USD/ton Datan som ligger till grund för tidsserien med kopparpriser är hämtad ifrån tre olika källor. De årtal som varje källa har legat till grund för serien visas nedan: : U.S. Geological Survey : Westmetall (länk aktuell ) : London Metal Exchange Bland dessa källor framstår den första som den med minst tillförlitlighet eftersom det är en längre sammanställning som troligtvis kan vara förknippad med svårigheter att jämföra kopparpriser över det långa tidsspannet. Vi har valt att använda Westmetalls siffror från starten 2002, istället för att ta US Geological, som hade siffror tillgängliga för alla år upp till Statistiken för avser terminspriser för framtida terminer hos London Metal Exchange. Realt pris USD/ton Det reala kopparpriset är beräknat genom att det nominella priset har deflaterats med inflationsindex för USA och sedan multiplicerats med 100. Exempel för år 2004 nedan. (NominelltKoppar2004/InflationsindexUSA2004) * 100 Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 38 (46)

97 EEF 6: Prisindex bentonit Nominellt pris USD/ton Priset för bentonit är en förhållandevis svåruppskattad serie eftersom varan finns i många olika kvaliteter och inte handlas i så stora volymer att prisstatistik finns tillgänglig i offentliga databaser. Vi har i vårt arbete varit i kontakt med en Robert Virta på U.S. Geological Survey. Denne försåg oss med en serie bentonitpriser som konverterats för att avse USD per metric ton, alltså USD/ton. Serien sträcker sig tillbaka till Denna serie har kompletterats med data från det som kallas Minerals Yearbooks som finns redovisade för åren hos University of Wisconsin. I dessa årsböcker har bentonitpriser för alla år mellan hämtats. En skillnad mot tidigare statistik som tagits fram angående bentonitpriser är att denna serie utgår från siffror för production value snarare än unit value of apparent consumption. Detta har gjort på inrådan av Mr. Virta eftersom den senare beräkningen innefattar vissa speciella typer av bentonit, vilka importeras av USA, som har ett mycket högt enhetspris. Detta högre pris driver upp det generella förbrukningspriset i statistiken, vilket gör den missvisande i uppskattningen av kostnaden för vanligt bentonit. För åren före 1972 användes i underlaget den amerikanska beteckningen short tons. Här har en omräkning gjorts med hjälp av värdet på bentoniten och vikten, för att få ut en siffra i termer av USD/ton. Exempel: Omräkningsfaktor: 1 short ton = 907,1847 kg = 0, ton (Källa: VärdeBentonit / (Kvantitet i Short tons * Omräkningsfaktor) = Pris bentonit i USD/ton Siffran för år 2011 är en uppskattning om presenterades via U.S. Geological Surveys hemsida Källor bentonit: : Minerals Yearbook : : Minerals Yearbook och Mineral Commodity Summaries, sammanställning av Robert Virta, U.S. Geological Survey. 2011: 2013 mineral Commodity Summary: Realt pris USD/ton Det reala bentonitpriset är beräknat genom att det nominella priset har deflaterats med inflationsindex för USA och sedan multiplicerats med 100. Exempel för år 2004 nedan. (NominelltBentonit2004/InflationsindexUSA2004) * 100 EEF 7: Prisindex energi Realt pris energi öre/kwh Det reala energipriset har beräknats utifrån en sammanvägning av priserna på två energislag, el och dieselolja. Priset på dieselolja är här uttryckt i termer av öre per kilowattimma. Dessa har vägts samman med relationen 80/20. Statistiken löper under perioden Statistiken är hämtad från energimyndigheten. Den är omräknad till fasta priser av Energimyndigheten med hjälp av Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 39 (46)

98 konsumentprisindex. För åren har en beräkning av priset för industriel och dieselolja gjort i syfte att kunna väga ihop priserna till ett indexpris. I fallet industriel fanns statistik tillgänglig hos Energimyndigheten för år I fallet dieselolja har priset från 2010 räknats upp med prisindex för dieselolja, som fanns tillgängligt hos SCB. Källor: : Energimyndigheten Industriel 2011-: Energimyndigheten df Dieselolja 2011: Uppräkning med prisindex för dieselolja aspx Beräkning för det sammanvägda priset har som nämnt ovan gjorts genom en sammanvägning i relationen 80/20. Exempel för år 2004 nedan: Sammanvägt energipris 2004 = 0,8*PrisIndustriel + 0,2*PrisEnergiDieselolja Produktivitetsindex energianvändning Statistiken för produktiviteten i energianvändningen utgår från siffror för Industrins specifika el- och oljeanvändning, som finns tillgänglig hos Energimyndigheten. Datan avser kwh per krona förädlingsvärde. Beräkningen av en multiplikator för produktivitet i energianvändning har gjorts genom att en sammanvägning har gjorts för produktiviteten i energianvändning för el respektive olja. Exempel för 2004 nedan: Sammanvägd energianvändning per krona = 0,8*ProduktivitetEL + 0,2*ProduktivitetOlja Den sammanvägda serien för produktivitet i energianvändning har sedan indexerats med basår Realt energipris justerat för produktivet i användningen Den slutliga matematiska operationen i statistikframställningen av energivariabeln var att väga samman serien för realt energipris och produktivitetsindex för användningen. Detta gjorde genom att index delades med 100 för att få basvärde 1, varpå det reala energipriset dividerades med detta nya index. På detta sätt ökades det reala energipriset för de år med lägre produktivitet och det omvända för år med högre produktivitet i användningen. Exempel för år 2004 nedan. Realt energipris justerat för produktivitet 2004 = = Realt pris öre/kwh 2004 /(Produktivitetsindex/100) = = 51,92 / (85,6036/100) = 60,65164 öre/kwh EEF 8: Växelkurs SEK/USD Nominell växelkurs SEK/USD: Den nominella växelkursen är baserad på statistik från flera källor under olika perioder enligt nedan: : Sammanställning på historia.se, hämtade från tidigare års statistiksammanställning. Bakom denna sida står Rodney Edvinsson, som publicerat rapporter med historiska översikter över den svenska växelkursen mot olika valutor. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 40 (46)

99 : Data hämtad från tabeller i publikationen From appreciation to depreciation, författad av Jan Bohlin, utgiven av Riksbanken. Denna publikation är del i ett forskningsprojekt där även ovan nämnde Edvinson är delaktig : Utdrag av växelkurser för olika tidpunkter ur Riksbankens sökfunktion för valutakurser. 25&to= &f=Year&cAverage=Average&s=Comma#search Ett betydande hopp kan märkas i skarven mellan de två senare tidsserierna. Real växelkurs SEK/USD: Växelkursen har deflaterats genom att den nominella växelkursen har dividerats med kvoten mellan de två inflationsindexserierna. Då dessa båda serier har samma basår erhålls en växelkurs som är korrigerad för de olika förändringar i prisnivå som kan tänkas ha upplevts i de olika länderna. Exempel för år 2004 nedan: RealVäxelkurs2004 SEK/USD = NominellVäxelkurs2004 / (InflationsindexUSA2004/InflationsindexSverige2004) EEF 8: Växelkurs SEK/EUR Nominell växelkurs SEK/EUR: : Utdrag av växelkurser för olika tidpunkter ur Riksbankens sökfunktion för valutakurser. 25&to= &f=Year&cAverage=Average&s=Comma#search Real växelkurs SEK/EUR: Växelkursen har deflaterats genom att den nominella växelkursen har dividerats med kvoten mellan de två inflationsindexserierna. Då dessa båda serier har samma basår erhålls en växelkurs som är korrigerad för de olika förändringar i prisnivå som kan tänkas ha upplevts i de olika länderna. Exempel för år 2004 nedan: RealVäxelkurs2004 SEK/EUR = NominellVäxelkurs2004 / (InflationsindexEUR2004/InflationsindexSverige2004) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 41 (46)

100 Appendix 2. Teknisk redovisning av den statistiska analysen 18 I detta appendix behandlas frågor om modellformuleringar, skattningsresultat avseende tillväxtfaktorer samt metodbeskrivning för prognostisering av EEF-tidsserierna. Vidare redovisas en sammanställning av statistiska resultat för de externa ekonomiska faktorerna (EEF), Grundanalysen av de åtta olika EEF-tidsserierna är utförda i STATA (version 11.2). Mer avancerad analys av serierna har gjorts i GAUSS (version 12.0). För att ange om testvariabler samt parametrar är signifikanta används: *, **, samt *** för att beteckna signifikans på nivåerna 1%, 5%, och 10%. A. Prognoser med Random Walks Hypotesprövning För att avgöra om EEF-tidserierna är stationära eller ej används följande modellansats under nollhypotesen: :, 1,2,,, dvs. en Random Walk med drift, där α är drifttermen (tillväxtfaktor), ε är en felterm med väntevärde 0 och varians σ, och T anger antalet observationer. Under alternativhypotesen används följande modellansats: :, 1,2,,, dvs. en trendstationär modell (trenden ges av termen t och faktor β) där det antas att den autoregressiva roten ρ ligger i intervallet 1,1. Ovanstående modellansatser motsvaras av följande testbara parameterrestriktioner: : 1 : 1,1. Dessa hypoteser testas med hjälp av Dickey-Fuller enhetsrot test (DF). Utfallen för DF testet och de åtta EEF tidsserierna är summerade i Tabell A.1: Tabell A.1 EEF 1 EEF 2 EEF 3 EEF 4 EEF5 EEF6 EEF7 EEF8 DF Not Ej sign. Ej sign. Ej sign. Ej sign. Ej sign. Ej sign. Ej sign. ** Period T Detta appendix har skrivits av docent Rickard Sandberg, Handelshögskolan i Stockholm Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 42 (46)

101 Av dessa resultat följer det att Random Walk hypotesen endast kan förkastas för EEF 8. Vidare analys av EEF8 sker i avsnitt B i detta appendix. Skattning av driftfaktor (tillväxtfaktorer) Baserat på utfallen från hypotesprövningarna ovan skall för de sju första EEF-tidsserierna modellen under nollhypotesen skattas (vilket görs med OLS). Med andra ord skattas drifttermen α (tillväxtfaktorn) och variansen hos feltermen från modellen:, 1,2,,, Skattningsresultaten som erhölls i denna övning redovisas i Tabell A.2 nedan. Tabell A.2 EEF 1 EEF 2 EEF 3 EEF 4 EEF 5 EEF 6 EEF Sign. ** * * ** *** Av resultaten i denna tabell följer det att drifttermen (tillväxtfaktorn) är signifikant skilt från noll för alla serier utom för EEF 5 och EEF 6. Därav följer att en Random Walk utan drift är en lämplig modell för dessa serier. Prognosberäkningar Prognoserna för de sju första EEF-serierna är baserade på en RW med drift om driftfaktorn (tillväxtfaktorn) är signifikant skilt från noll och en Random Walk utan drift om drifttermen (tillväxtfaktorn) ej är signifikant skilt från noll. Alltså, om drifttermen (tillväxtfaktorn) är signifikant skilt från noll beräknas prognosen enligt (se t.ex. Hendry and Clements, 2001, Forecasting Nonstationary Economic Time series ):, 1,2,,59, där h är prognosperioden (h 59 motsvaras av år 2070) och y T är det sista observerade värdet i serien (dvs. värdet för y ). Vidare, om istället drifttermen (tillväxtfaktorn) ej är signifikant skilt från noll beräknas prognosen enligt (återigen, se t.ex. Hendry and Clements, 2001, Forecasting Non-stationary Economic Time series ):, 1,2,,59. Till dessa prognoser beräknas (approximativa) prognosintervall med 80 % konfidens enligt Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 43 (46)

102 1.28, 1,2,,59, i fallet med signifikant driftterm (tillväxtfaktor), samt enligt 1.28, 1,2,,59, i fallet utan signifikant driftterm (tillväxtfaktor). Faktorn 1.28 är hämtad från en standardnormalfördelningstabell och är bestämd utifrån önskad konfidensnivå. B. Prognoser med bitvis (linjära) trendstationära modeller Modell med strukturella brott För att testa förekomsten av strukturella brott i EEF serierna används QLR-testet på en 10 % signifikansnivå (se Andrews, D. K (1993), Tests for Parameter Instability and Structural Change with Unknown Change Point, Econometrica, 61, s ). Den modell som används under nollhypotesen (linjär trendstationär modell utan brott) är: :, 1,2,,, vilken testas mot en modell med brott (bitvis linjär trendstationär modell) vid tidpunkt π: 1 1 1, 1,2,,, : 2 2 2, 1, 2,,, där α 1, ρ 1, β 1 betecknar parametrar relaterat till segment [1, π, och betecknar α 2, ρ 2, β 2 parametrar relaterat till segment [ π 1, T. Det noteras att tidpunkten för brottet antas vara okänd och varieras (från början till slutet ) i intervallet [T0, T-T0], där T0=0.15T (ett brott kan alltså ej upptäckas/förekomma i 15 % av de första samt sista observationerna; valet 15% är godtyckligt men vanligt förekommande). Om ett brott identifieras så upprepas proceduren i de nya delsegment som följer tills man inte längre hittar några brott. Att använda QLR-testet upprepade gånger för att identifiera (eventuella) multipla brott motsvaras av Bai and Perrons (BP) procedur (se Bai, J. and P. Perron (1998), Estimating and testing linear models with multiple structural changes, Econometrica, 66, s.47-78), och är också den procedur som här anammats. Utfallet av BP proceduren för de åtta EEF tidsserierna är summerade i Tabell B.1 nedan. Av Tabell B.1 följer det att alla serier uppvisar tecken på brott. Vidare, den period som motsvaras av tidpunkten för det sista brottet till 2011 (vilket kallas för den sista perioden) testas för stationäritet, och vi ser nu att enhetsrothypotesen förkastas för alla serier undantaget EEF 5 och EEF 7. Anledningen till att EEF 5 och EEF 7 är undantagna är att tidpunkten för det sista brottet ligger så nära i tid att det ej blir meningsfullt att använda DF testet på så få observationer. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 44 (46)

103 Tabell B.1 EEF 1 EEF 2 EEF 3 EEF 4 EEF5 EEF6 EEF7 EEF8 Antal Brott Tidpunkt , 1960, , , DF (**) (***) (**) (***) (**) (**) (1960- (1992- (1990- (1991- (1990- ( ) 2011) 2011) 2011) 2011) 2011) T Resultaten i Tabell B.1 sammantaget medför att prognoser för alla serier (utom EEF 5 och EEF 7) kan göras med trendstationära modeller skattade under den sista perioden. Skattning av driftfaktor (tillväxtfaktorer) i en trendstationär modell Baserat på utfallen från hypotesprövningarna i Tabell B.1 ovan skattas (med OLS) en trendstationär modell, med parameterar α, β (tillväxtfaktorn) och σ, för det sista perioden. De skattningsresultat som erhölls redovisas i Tabell B.2 nedan: Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 45 (46)

104 Tabell B.2 EEF 1 EEF 2 EEF 3 EEF 4 EEF 5 EEF6 EEF 7 EEF Sign. ** * ** ** ** ** Sign. ** * ** ** ** ** Sign. ** * ** ** ** Prognosberäkningar trendstationär modell Prognoserna för EEF-serierna baserade på en trendstationär modell ges av (se t.ex. Hendry and Clements, 2001, Forecasting Non-stationary Economic Time series ):, 1,2,,59, (Ekv. B.1) där h är prognosperioden (h 59 motsvaras av år 2070) och y T är det sista observerade värdet i serien (dvs. värdet för y ). Vidare, om i stället drifttermen (tillväxtfaktorn β ) ej är signifikant skilt från noll så beräknas prognosen enligt (återigen, se t.ex. Hendry and Clements, 2001, Forecasting Nonstationary Economic Time series ):, 1,2,,59, Till dessa prognoser har också ett (approximativt) 80 % prognoskonfidensintervall beräknats enligt , 1,2,,59, i fallet med signifikant driftterm (tillväxtfaktor), samt enligt , 1,2,,59, i fallet utan signifikant driftterm (tillväxtfaktor). Underlag för kostnadsberäkningar, flik Externa ekonomiska faktorer.docx 46 (46)

105 Flik 8 Externa ekonomiska faktorer Flik 8 beskriver tillämpningen av EEF:er i. Dokumentationen inleds med en redovisning av kostnadernas fördelning på respektive EEF för Kalkyl 40. Därefter beskrivs hur EEF:erna tillämpas vi justering av kalkylen des till i dag och dels till den tidpunkt då kostnaden utfaller (framtida justering). Dessutom görs en beskrivning av hur EEF hanteras i osäkerhetsanalysen samt en redovisning av känsligheten avseende trendlinjerna. Avslutningsvis görs en jämförelse med Plan Följande dokument inkluderas under flik 8: 1. Tillämpning av EEF i (20 sidor) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx

106 Tillämpning av EEF i 1 Indelning av kalkylen i EEF:er Samtliga kostnader i kalkylen hänförs till en av de sju EEF:erna: EEF 1 arbetskostnad tjänstesektorn EEF 2 arbetskostnad byggbranschen EEF 3 pris för maskiner EEF 4 pris för byggmaterial EEF 5 kopparpris EEF 6 pris på bentonit EEF 7 energipris EEF 8, växlingskurs SEK/USD, används huvudsakligen för att konvertera koppar- och bentonitpriset som är angivna i USD till SEK. Men även en mindre del av maskinerna för inkapslingsanläggningen är kopplade till USD. (Detta utgör en mycket liten andel av kostnaderna, så vi har bortsett från detta i denna beskrivning.) Fördelningen av kostnaderna på EEF:er görs i grundkalkylerna, d v s i de kalkyler som upprättas av planprojektets kalkylerare, som sitter i SKB:s linje- och projektverksamhet. EEF-fördelningen beaktas från början för nya större underlagskalkyler, men för de flesta underlagskalkyler måste en översiktlig bedömning göras av respektive kalkylerare. För de nya platsspecifika rivningsstudierna har TLG och Westinghouse gjort indelningen av kostnaderna på respektive EEF. Indelningen av kostnaderna görs rent praktiskt genom en procentuell fördelning på EEF:erna för varje typ av kostnad. Kostnadsstrukturen anpassas så att samma fördelning kan gälla över hela tidsperioden. Figur 1-1 visar kostnadernas fördelning på respektive EEF för Kalkyl 40. EEF 1 EEF 2 EEF 3 EEF 4 EEF 5 EEF 6 EEF 7 1% 3% 4% 7% 41% 24% 20% Figur 1-1 Fördelning på EEF för Kalkyl 40 Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 1

107 2 Justering av kalkylen med hänsyn till EEF Kalkylen justeras med hänsyn till EEF, d v s reala pris- och kostnadsförändringar, i två steg. Det första steget tar hänsyn till den reala förändringen från den tidpunkt då ursprungskalkylen gjordes till i dag (januari 2013). I ett andra steg görs en justering till den nivå som gäller då kostnaden utfaller. Anledningen till den stegvisa justeringen är hanteringen i osäkerhetsanalysen, se avsnitt Justering till i dag Justering för den reala kostnadsförändringen till i dag gäller endast de kalkyler som är gjorda i en prisnivå före januari För Kalkyl 40 gäller detta cirka 60% av kostnaden. Den största andelen av dessa kostnader avser avveckling och rivning av kärnkraftverken (prisnivå 2006, 2009 och 2010) och Kärnbränsleförvaret (prisnivå 2008). För att justera kalkylen avseende EEF till i januari 2013 används de historiska dataserier som tagits fram för var och en av EEF:erna. För sträcker sig denna dataserie till och med För 2012 och 2013 används därför värden enligt den ansatta trendlinjen. Förfarandet beskrivs genom nedanstående exempel. För en kostnad i en kalkyl som är gjord i prisnivå januari 2008 och är hänförd till EEF 1 görs en följande justering för EEF: k EEF = k EEF, 2013 / k EEF, kalkylår vilket i exemplet ger k EEF = 1,035 / 1,005 = 1,030, se figur 2-1 EEF anges i index där basåret är 2007, d v s EEF för 2007 = 1,0. Detta för att trendlinjerna ska vara lätt jämförbara mellan plankalkylerna. Utöver justering för EEF görs även indexering avseende inflationen (KPI). Den totala indexeringen till 2013 med hänsyn till prisnivå, k, fås enligt: k 2013 = k EEF * k KPI där k KPI = k KPI, 2013 / k KPI, kalkylår, i vårt exempel k KPI = 314,61 / 296,32 = 1,062 Detta ger en total justering till januari 2013 på k 2013 = 1,030 * 1,062 = 1,067. 1,100 EEF 1 - arbetskostnad tjänstesektorn 1,050 1,000 1,005 1,035 0,950 0, Historisk dataserie Trendlinje Figur 2-1 Illustration av justering av EEF från ursprungsnivå till i dag Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 2

108 2.2 Framtida justering Kalkylen justeras i ett andra steg för reala pris- och kostnadsförändringar från 2013 till den tidpunkt då kostnaden faller ut. Plankalkylen anges alltid i en fast prisnivå, för januari Den framtida justeringen avser därför bara EEF. Justeringen görs på motsvarande sätt som justeringen till För en kostnad som är hänförd till EEF och utfaller 2027 gäller, se figur 2-2: k 2027 = EEF 2027 / EEF 2013 = 1,088 / 1,035 För den totala justeringen för EEF så saknar index för 2013 betydelse, detta är kan ses som ett mellansteg, utan det är endast index för det år kalkylen gjordes och slutåret som är avgörande. Figur Illustration av justering av EEF till den tidpunkt då kostnaden faller ut, i exemplet 3 Hantering av EEF i osäkerhetsanalysen Grundkalkylen är uppställd enligt en femställig projektkod samt en kod för EEF och består av cirka poster. Denna datamängd blir ohanterlig i osäkerhetsanalysen och kalkylen summeras därför i kalkylobjekt. Kalkylens indelning i projektkoder och kalkylobjekt redovisas under flik 4. Unikt för plankalkylens osäkerhetsanalys är att kalkylen stäcker sig under en lång tidsperiod. I analysen är det därför nödvändigt att ta hänsyn till när kostnaderna och osäkerheterna utfaller i tiden. Vissa osäkerheter medför även att kostnaderna flyttas i framåt eller bakåt tiden. För att den framtida justeringen för EEF ska kunna göras för den nya tidpunkten måste detta göras i osäkerhetsanalysen. I kalkylen hanteras detta genom att en trendlinje beräknas för var och en av de ingående kalkylobjekten. Trendlinjen beräknas baserat på hur kostnaderna för det aktuella kalkylobjektet fördelas på de sju EEF:erna. Därefter görs en viktning av de ursprungliga trendlinjerna. Förenklingen ger ett mycket litet fel på totalkostnaden, totalt en ökning med 0,03%. Indata till osäkerhetsanalysen är justerade för EEF till idag, d v s De nya trendlinjerna per kalkylobjekt konverteras därför från basår 2007 till Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 3

109 En annan aspekt av EEF i osäkerhetsanalysen är att analysgruppen tar upp de trendlinjer som SKB:s experter har tagit fram till analys. I variationen ansätts då två nya trendlinjer för varje EEF, en för det så kallade lågalternativet och en för högalternativet, se variationsformulären under flik Känslighet Känsligheten med avseende på trendlinjerna definieras som den totala kostnadens beroende av förändringar i de trender som ställts upp, alltså i praktiken lutningen av dessa linjer. Av praktiska skäl görs känslighetsanalysen enbart för kalkyl 40 eftersom det är endast den som är definierad i tiden. Resultatet som erhålls kan lätt justeras för påslaget för oförutsett och risk genom proportionering. I - Supplementet (avsnitt 2.4.2) redovisas resultat av en känslighetsanalys för den totala arbetskostnaden, den dominerande andelen av kostnaderna. Den totala arbetskostnaden är en sammanslagning EEF 1 och EEF 2. Nedan görs motsvarande redovisning för var och en av EEF:erna. Analysen genomförs i tre steg. Första steget är att bestämma hur stor del av den totala kostnaden som är att hänföra till den aktuella EEF-faktorn. Detta förbereds redan i referenskalkylen genom att det kodningssystem som används innefattar denna information, se flik 4. Andelen kostnader för var och en av EEF:erna visas i diagram i bilaga 1. Den grå bakgrundsprofilen i diagrammen representerar den totala kostnaden. Steg nummer två är att utifrån den valda trendlinjen göra avvikelser och studera effekten på den totala referenskalkylen. Eftersom trendlinjerna beskriver en över tiden ökande eller minskande kostnadsfaktor bör känsligheten ställas i relation till trendlinjens lutning. SKB har funnit det praktiskt att uttrycka lutningen såsom slutvärdet 2070 (slutåret för kalkylen). Det är således detta slutvärde som varieras. Här har känsligheten analyserats genom att öka eller minska slutvärdet för trendlinjen med 10 procentenheter. Det tredje steget slutligen är att uttrycka känsligheten på ett praktiskt användbart sätt och även redovisa hur känsligheten variera med varierande kalkylränta vid diskontering. Även detta görs i diagramform, se bilaga 1. Innebörden av diagrammet framgår av figurtexten. 5 Jämförelse med Plan 2010 Planarbetet utvecklas och anpassas successivt efter nya förutsättningar och krav. Detta gäller naturligtvis även arbetet med EEF. SKB:s experter har gjort ett betydande utvecklingsarbete som beskrivs i PM under flik 7. Även SKB:s tillämpning har utvecklats sedan Plan En skillnad mot Plan 2010 är att EEF för förbrukningsmaterial utgått. Anledningen är att vi inte har hittat ett lämpligt aggregat att basera trendframskrivningen på. För Plan 201 baserades EEF:en på kontorsmaterial, bland annat datorer. Detta resulterade i en kraftigt minskande trendframskrivning som inte bedömdes motsvara kostnadsmassan för denna EEF. Planprojektet beslöt då att tillämpa trendlinjen för maskiner i stället. EEF:ernas numrering har setts över och numreringen börjar nu på 1 mot tidigare Jämförelse av underlag Historiska data och trendframskrivningar I arbetet med EEF inför så har SKB:s experter gjort en grundlig genomgång av de historiska dataserierna samt utarbetat en ny metodik för trendframskrivningarna. Även nya data för åren 2009 till 2011 har påverkat trendframskrivningen. Bilaga 2 visar den historiska dataserien samt trendframskrivningen för respektive EEF för både Plan 2010 och. I några fall startar trendframskrivningen i en annan punkt än i det sista observerade värdet, d v s för Detta gäller EEF 2, EEF 5, EEF 6 och EEF 7. Det har ingen Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 4

110 MSEK praktisk betydelse för EEF 5 och EEF 6 eftersom det inte faller ut några kostnader för dessa i närtid. För EEF 2 och EEF 7 görs en infasning mot trendlinjen, se figur 2 och 7. I bilaga 2 ges också kommentarer till förändringarna. Vid bedömningen av skillnaden mellan prognoserna 2010 och 2013 är det viktigt att hålla i minnet att det finns betydande osäkerhetsintervall kring trendlinjerna vid varje prognostillfälle. Avvikelserna mellan trendlinjerna för 2010 och 2013 torde ligga väl inom osäkerhetsintervallen för respektive skattning. Kostnadernas fördelning på respektive EEF Inför så har en genomgång av grundkalkylens fördelning på EEF:er gjorts. De största skillnaderna avser avveckling och rivning av kärnkraftverken samt Kärnbränsleförvaret. Avseende rivningen har TLG och Westinghouse gjort fördelningen direkt i de nya platsspecifika studierna. I Plan 2010 baserades rivningskostnaderna för Forsmark, Oskarshamn och Ringhals på schablonuppskrivningar. Figur 5-1 visar fördelningen av kostnaderna i miljoner kronor på respektive EEF för och Plan Plan EEF 1 EEF 2 EEF 3 EEF 4 EEF 5 EEF 6 EEF 7 Figur 5-1 Jämförelse mellan och Plan 2010 avseende kostnadernas fördelning på EEF:er. För Plan 2010 har kostnaderna justerats till prisnivå januari 2013 och kostnader för åren har exkluderats. 5.2 Jämförelse av kostnadsjustering avseende EEF Justering av kostnaderna i avseende EEF ger en kostnadsökning med 2,9 % eller MSEK. Motsvarande för Plan 2010 var 2,3 % eller MSEK (prisnivå januari 2010). Figur 5-2 illustrerar den procentuella justeringen av kostnaderna för och Plan Man kan konstatera att den totala justeringen har ökat något och att en förskjutning gjorts så att en större andel av justeringen härförs till justeringen fram till idag. Orsakerna till skillnaderna kan hänföras till både ändringar i EEF-underlaget och kostnadsunderlaget. Beträffande EEF-underlaget har ändringar gjorts såväl för de historiska dataserierna som för trendframskrivningarna, se bilaga 1. Kostnadsunderlaget för har uppdaterats med nya kalkyler i nya prisnivåer och kostnadernas fördelning på respektive EEF har setts över. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 5

111 MSEK 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% Framtida justering Justering till "idag" 1,0% 0,5% 0,0% Plan 2010 Figur 5-2 Jämförelse av kostnadsjustering avseende EEF mellan och Plan Plan 2010 i prisnivå januari 2010 med kostnader från och med 2010 enligt inlämnad redovisning. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 6

112 Känslighet (MSEK) MSEK per år Bilaga 1 Känslighetsanalys avseende EEF Figur 4-1. EEF 1 - Arbetskostnader inom tjänstesektorn (40,8 % av den totala kostnaden för Kalkyl 40). Den grå bakgrundsprofilen i diagrammen representerar den totala kostnaden Känslighet - EEF % 1% 2% 3% 4% 5% Kalkylränta Figur 4-2. Känsligheten i referenskostnaden för varierande kalkylränta för avvikelser i EEF 1. Känsligheten utrycks som den beloppsmässiga förändringen av kostnaden vid en ökning eller minskning av EEF-index med tio procentenheter vid slutåret 2070, d v s från 1,15 till 1,25 respektive 1,35. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 7

113 MSEK per år Känslighet (MSEK) MSEK per år Bilaga Figur 4-3. EEF 2 - Arbetskostnader inom byggbranschen (20,0 % av den totala kostnaden för Kalkyl 40). Den grå bakgrundsprofilen i diagrammen representerar den totala kostnaden Känslighet - EEF % 1% 2% 3% 4% 5% Kalkylränta Figur 4-4. Känsligheten i referenskostnaden för varierande kalkylränta för avvikelser i EEF 2. Känsligheten utrycks som den beloppsmässiga förändringen av kostnaden vid en ökning eller minskning av EEF-index med tio procentenheter vid slutåret 2070, d v s från 1,26 till 1,36 respektive 1, Figur 4-5. EEF 3 - Kostnader avseende maskiner (23,8 % av den totala kostnaden för Kalkyl 40). Den grå bakgrundsprofilen i diagrammen representerar den totala kostnaden. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 8

114 Känslighet (MSEK) MSEK per år Känslighet (MSEK) Bilaga Känslighet - EEF % 1% 2% 3% 4% 5% Kalkylränta Figur 4-6. Känsligheten i referenskostnaden för varierande kalkylränta för avvikelser i EEF 3. Känsligheten utrycks som den beloppsmässiga förändringen av kostnaden vid en ökning eller minskning av EEF-index med tio procentenheter vid slutåret 2070, d v s från 0,60 till 0,70 respektive 0, Figur 4-7. EEF 4 - Kostnader avseende byggmaterial (7,5 % av den totala kostnaden för Kalkyl 40). Den grå bakgrundsprofilen i diagrammen representerar den totala kostnaden Känslighet - EEF % 1% 2% 3% 4% 5% Kalkylränta Figur 4-8. Känsligheten i referenskostnaden för varierande kalkylränta för avvikelser i EEF 4. Känsligheten utrycks som den beloppsmässiga förändringen av kostnaden vid en ökning eller minskning av EEF-index med tio procentenheter vid slutåret 2070, d v s från 1,31 till 1,41 respektive 1,51. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 9

115 Känslighet (MSEK) MSEK per år Bilaga Figur 4-9. EEF 5 - Kostnader avseende koppar (1,4 % av den totala kostnaden för Kalkyl 40). Den grå bakgrundsprofilen i diagrammen representerar den totala kostnaden Känslighet - EEF % 1% 2% 3% 4% 5% Kalkylränta Figur Känsligheten i referenskostnaden för varierande kalkylränta för avvikelser i EEF 5. Känsligheten utrycks som den beloppsmässiga förändringen av kostnaden vid en ökning eller minskning av EEF-index med tio procentenheter vid slutåret 2070, d v s från 0,90 till 1,00 respektive 1,10. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 10

116 MSEK per år Känslighet (MSEK) MSEK per år Bilaga Figur EEF 6 - Kostnader avseende bentonit och lera (2,5 % av den totala kostnaden för Kalkyl 40). Den grå bakgrundsprofilen i diagrammen representerar den totala kostnaden Känslighet - EEF % 1% 2% 3% 4% 5% Kalkylränta Figur Känsligheten i referenskostnaden för varierande kalkylränta för avvikelser i EEF 6. Känsligheten utrycks som den beloppsmässiga förändringen av kostnaden vid en ökning eller minskning av EEF-index med tio procentenheter vid slutåret 2070, d v s från 1,18 till 1,28 respektive 1, Figur EEF 7 - Kostnader avseende energi (4,0 % av den totala kostnaden för Kalkyl 40). Den grå bakgrundsprofilen i diagrammen representerar den totala kostnaden. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 11

117 Känslighet (MSEK) MSEK per år Känslighet (MSEK) Bilaga Känslighet - EEF % 1% 2% 3% 4% 5% Kalkylränta Figur Känsligheten i referenskostnaden för varierande kalkylränta för avvikelser i EEF 7. Känsligheten utrycks som den beloppsmässiga förändringen av kostnaden vid en ökning eller minskning av EEF-index med tio procentenheter vid slutåret 2070, d v s från 1,10 till 1,20 respektive 1, Figur EEF 8 - Kostnader direkt påverkade av växelkurs SEK/USD (4,1 % av den totala kostnaden för Kalkyl 40). Den grå bakgrundsprofilen i diagrammen representerar den totala kostnaden Känslighet - EEF 8 0 0% 1% 2% 3% 4% 5% Kalkylränta Figur Känsligheten i referenskostnaden för varierande kalkylränta för avvikelser i EEF 8. Känsligheten utrycks som den beloppsmässiga förändringen av kostnaden vid en ökning eller minskning av EEF-index med tio procentenheter vid slutåret 2070, d v s från 0,97 till 1,07 respektive 1,17. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 12

118 Bilaga 2 Jämförelse med Plan historiska data och trendframskrivningar EEF 1 EEF 1 - arbetskostnad tjänstesektorn 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Plan historisk dataserie Plan trendlinje - historisk dataserie - trendlinje Figur 1 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 1. Figur 1 visar historiska data och trendlinje för EEF 1 för Plan 2010 och. Som framgår av figuren har det skett en viss revidering av datamaterialet vilket givetvis har en effekt på prognosen. Den huvudsakliga förklaringen till avvikelsen torde dock vara skillnader i skattningsmetodik mellan prognostillfällena. År 2010 genomfördes skattningen med OLS med utgångspunkt i data från År 2013 gjordes en mera omfattande statistisk analys som visade att det skedde ett strukturellt brott i tidsserien vid 1970-talets början. Serien är därefter trendstationär. Med denna utgångspunkt har skattningen av prognoslinjen gjorts med OLS för perioden Detta har lett till en mindre kraftig lutning på trendlinjen än tidigare. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 13

119 Bilaga 2 EEF 2 EEF 2 - arbetskostnad byggbranschen 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Plan historisk dataserie Plan trendlinje Plan infasning - historisk dataserie - trendlinje - infasning Figur 2 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 2. Figur 2 visar historiska data och trendlinje för EEF 2 för Plan 2010 och. En utgångspunkt för bedömningen av trendlinjen 2013 har varit att åren efter 2007 representerar en avvikelse i förhållande till den underliggande utvecklingen. Därför har skattningen för såväl 2010 som 2013 utförts för samma tidsperiod. Den skillnad som ändå uppstår i trendlinjerna kan hänföras till viss revidering av de historiska dataserierna och en ny skattningsmetodik Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 14

120 Bilaga 2 EEF 3 EEF 3 - maskinpris 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Plan historisk dataserie Plan trendlinje Plan infasning - historisk dataserie - trendlinje - infasning Figur 3 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 3. Figur 3 visar historiska data och trendlinje för EEF 3 för Plan 2010 och. Som framgår av figuren har det skett en viss revidering av det historiska datamaterialet. Den huvudsakliga skillnaden beror dock på att ny skattningsmetodik har använts Skattningen med RW metoden har här givit ungefär samma lutning på trendlinjen som 2010, men 2013 starpunkten för trendlinjen satts i slutåret för den historiska dataserien, vilket skiftar trendlinjen uppåt. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 15

121 Bilaga 2 EEF 4 EEF 4 - pris på byggmaterial 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Plan historisk dataserie Plan trendlinje Plan infasning - historisk dataserie - trendlinje - infasning Figur 4 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 4. Figur 4 visar historiska data och trendlinje för EEF 4 för Plan 2010 och. Avvikelsen beror på byte av index från kostnader i småhusbyggande till kostnadsutveckling i industribyggande. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 16

122 Bilaga 2 EEF 5 EEF 5 - kopparpris i USD Plan historisk dataserie Plan trendlinje - historisk dataserie - trendlinje Figur 5 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 5. 2,50 EEF 5 - kopparpris (index SEK) 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Plan historisk dataserie Plan trendlinje - historisk dataserie - trendlinje Figur 6 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 5 uttryckt son index i SEK Figur 5 visar historiska data och trendlinje för EEF 5 för Plan 2010 och. För år 2010 skattades en trendlinje med OLS, medan skattningen för 2013 har gjorts med hjälp av RW metoden. Denna skattning gav vid handen att det inte finns någon drift i trendlinjen. Det pågående fallet i kopparpriserna har lett oss till att lägga starpunkten för trendlinjen nära det historiska genomsnittspriset för koppar. Figur 10 visar historiska data och trendlinje för växelkursen SEK/USD, EEF 8. EEF 8 används för att omvandla kopparpriset till ett index uttryckt i SEK. Resultatet visas i Figur 6. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 17

123 Bilaga 2 EEF 6 EEF 6 - pris på bentonit (index USD) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Plan historisk dataserie Plan trendlinje Plan infasning - historisk dataserie - trendlinje - infasning Figur 7 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 6. 3,00 EEF 6 - pris på bentonit (index SEK) 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Plan historisk dataserie Plan trendlinje - historisk dataserie - trendlinje Figur 8 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 6 uttryckt son index i SEK Figur 7 visar historiska data och trendlinje för EEF 6 för Plan 2010 och. Avvikelsen kommer genom nytt val av underlagsmaterial. Materialet för 2013 har hämtats från " Minerals Yearbook" som har en mera officiell prägel än de indexserier som användes tidigare. Expertis på området har intygat att de senare serierna ger den bästa bilden av prisutveckling på Bentonit. Figur 10 visar historiska data och trendlinje för växelkursen SEK/USD, EEF 8. EEF 8 används för att omvandla priset på bentonit till ett index uttryckt i SEK. Resultatet visas i Figur 8. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 18

124 Bilaga 2 EEF 7 EEF 7 - energipriser öre/kwh 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Plan historisk dataserie Plan trendlinje Plan infasning - historisk dataserie - trendlinje - infasning Figur 9 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 7. Figur 9 visar historiska data och trendlinje för EEF 7 för Plan 2010 och. På grund av en ny sammansättning av index finns som framgår av figuren en betydande skillnad mellan den historiska serien för 2010 och den för Skillnaden i prognosen torde dock främst bero på att vi gjort en fristående bedömning av den förväntade utveckling av energipriset. Bakgrunden till detta är de mycket stora förändringar på de globala energimarknaderna som vi sett under de allra senaste åren. Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 19

125 Bilaga 2 EEF 8 EEF 8 - SEK/USD 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, Plan historisk dataserie Plan trendlinje Plan infasning - historisk dataserie - trendlinje - infasning Figur 10 Jämförelse mellan Plan 2010 och för EEF 8. Figur 10 visar historiska data och trendlinje för EEF 8 för Plan 2010 och. Avvikelsen kommer sig av att, i serien från 2010 deflaterades den reala växelkursutvecklingen för inflation på ett felaktigt sätt. Detta fel har rättats i det aktuella datamaterialet. Skattningen på det nya materialet har skett med RW metoden. Den skattade driftfaktorn avviker inte signifikant från noll, vilket lett till en prognos om en framtida stabil växelkurs mellan dollar och kronor (realt). Underlag för kostnadsberäkningar, flik Tillämpning av EEF i.docx 20

126 Flik 9 Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys Flik 9 beskriver hur den successiva principen tillämpas i planarbetet. Här redovisas också mer specifikt genomförande av analysen för, bland annat ges en beskrivning av förutsättningarna för analysen och analysgruppens sammansättning. Följande dokument inkluderas under flik 9: 1. Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys (14 sidor) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx

127 Osäkerhetsanalysen i tillämpad metodik och genomförande av analys 1 Inledning Detta dokument beskriver hur SKB tillämpar den successiva metoden i planarbetet samt mer specifikt om förutsättningarna och analysarbetet för. Resultat av analysen liksom en jämförelse med Plan 2010 ges under flik 11. I beskrivningen nedan görs ingen detaljerad redogörelse för den successiva principen som sådan utan tyngdpunkten ligger på SKB:s tillämpning och hur den skiljer sig från grundmetodiken. Läsaren förutsetts här vara förtrogen med metoden som sådan. 2 Tillämpad metodik För att ta fram de beräkningar som ska redovisas enligt finansieringslagstiftningen använder sig SKB av en probabilistisk beräkningsmetod, den successiva principen. Metoden är väl etablerad och används för att planera och kostnadsberäkna projekt. Den successiva principen har utvecklats särskilt för att identifiera, analysera och värdera osäkerheter. Osäkerhetsanalysen inom planarbetet omfattar ett stort och komplext underlag. Underlaget består av kostnader av skilda slag; forskning och utvecklingsarbete, investeringsprojekt, drift av anläggningar samt avveckling och rivning. Kostnaderna sträcker sig dessutom under en lång tidsperiod, knappt 60 år. Dessa unika analysförutsättningar har krävt vissa modifieringar av metoden, detta framför allt för att kunna hålla tiden för analysen på en rimlig nivå. Nedan ges en beskrivning av hur SKB tillämpar metoden för att motsvara de förutsättningar och krav som gäller för som plankalkylen. 2.1 Analysgruppen sammansättning Analysgruppen spelar en central roll såväl inom den ursprungliga metodiken som för SKB:s tillämpning. En analysgrupp ska, enligt metodikens upphovsman, bestå av personer med olika kompetenser och vara heterogent sammansatt vad avser ålder, befattningar etc. Detta för att få en optimal samverkan i gruppen och minimera risken för systematiska felbedömningar eller ensidighet i de slutsatser som gruppen kommer fram till. SKB strävar efter en allsidig sammansättning utgående från ålder, kön, personliga egenskaper och specialkompetens. Vid analysgruppens införande prioriterades kunskap om projektet, senare har gruppen utvidgats att även inkludera personer fristående från kärnkraftsområdet. Detta bland annat för att stärka gruppen inom områden som exempelvis ekonomi och samhällsutveckling. 2.2 Inventering av osäkerheter Inventeringen av osäkerheter sker i ett förfarande som efterliknar brainstorming. Sedan metoden infördes under mitten av 1990-talet har arbetet med att inventera osäkerheter successivt förändrats. Det är inte meningsfullt att börja inventeringsarbetet från början inför varje plankalkyl. Idag görs inventeringen genom diskussioner i analysgruppen, där diskussionerna främst baseras på förändrade förutsättningar i stort och SKB:s verksamhet i synnerhet. För att inventeringen ska bli effektiv och heltäckande genomförs den med en viss systematik. Detta innebär framför allt att osäkerheter som ska inkluderas i analysen grupperas inom olika fördefinierade områden; samhälle, ekonomi, genomförande, organisation, teknik och kalkylering. Samhälle. Denna grupp omfattar osäkerheter som SKB har mycket lite eller inget inflytande över. Till exempel lagstiftning och myndighetsfrågor eller politiska frågor i stort. Frågor av samhällsekonomisk karaktär behandlas däremot separat inom gruppen ekonomi. Ekonomi. Denna grupp har samma karaktär som den första gruppen samhälle dock med tyngdpunkten på ekonomiska förhållanden såsom real prisutveckling för löner och insatsvaror, konjunkturberoenden och valutarisker. 1(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

128 Genomförande. Hit hör tidsplanestrategier, lokaliseringsfrågor, strategi för avveckling av reaktoranläggningarna m.m. Organisation. Främst rör detta hur de framtida anläggnings- eller avvecklingsprojekten organisatoriskt ska genomföras och ledas. Teknik. Till denna grupp förs alla renodlade teknikfrågor. Största osäkerheterna finns av naturliga skäl i de framtida anläggningarna för såväl kärnbränsle som radioaktivt avfall. En mycket stor grupp inom området utgörs av flertalet så kallade objektspecifika variationer eller osäkerheter. Kalkylering. Denna grupp beaktar riskerna för felaktiga bedömningar i själva kalkylarbetet. Dessa kan bestå i såväl överskattning av svårigheterna (pessimistisk bedömning) som underskattning (optimistisk). Detta förfaringssätt avser inventering av övergripande osäkerheter, det vill säga osäkerheter i de generella villkoren för analysen. Förutom dessa osäkerheter finns det osäkerhet inom respektive kalkylobjekt. Efter genomförd inventering specificeras och numreras de identifierade osäkerheterna och en prioriterad arbetsordning för analysen upprättas. Huvudparten av detta arbete genomförs av SKB och underlaget presenteras för analysgruppen för granskning och godkännande. 2.3 Värdering av osäkerheter Enligt den ursprungliga metodiken för successiv kalkyl sker värderingen av osäkerheter enligt metoden för trepunktsskattning, där minvärde, troligt värde och maxvärde bedöms. I SKB:s tillämpning i plankalkylen görs värderingen genom att analysgruppen för samtliga osäkerheter skattar låg- och högvärdet samt ansätter sannolikheten för dessa värden. Sannolikheten ansätts till 1:100 1, såvida det inte finns särskilda skäl att ansätta en annan sannolikhet. Det troliga värdet för objekten ges av utgångsvärdet, det vill säga värdet från den så kallade grundkalkylen. För ett generellt villkor ges det troliga värdet av att det inte föreligger någon avvikelse från det uppsatta villkoret, det vill säga det troliga värdet ansätts till noll. Detta är ett avsteg från den klassiska metodiken, men SKB anser inte att analysgruppen kan åläggas att göra en sådan bedömning. Objekten representerar var för sig en alltför stor kostnad och är ofta av alltför komplex teknisk natur för att det ska vara möjligt för en person utan särskild kompetens att uttrycka en åsikt om vad som är en trolig kostnad. För att beskriva osäkerhetsintervaller använder sig SKB av begreppet variationer. En objektsvariation beskriver osäkerhetsintervallet för ett kalkylobjekt och en generell variation beskriver osäkerheten i ett generellt villkor. Utifrån analysgruppens skattningar erhålls en kostnadsfunktion för varje enskild variation. Resultatet av gruppens skattningar registreras i ett formulär och utgör underlag för den fortsatta kalkylprocessen. 2.4 Facilitatorns roll Facilitatorn ska leda arbetet i analysgruppen så att uppställda mål för analysen kan uppnås samt säkerställa att det sker på ett metodmässigt korrekt sätt. För att åstadkomma detta måste facilitatorn vara väl insatt i såväl teorin som den praktiska tillämpningen av metoden. En viktig förutsättning för att uppnå ett gott resultat är att öppenhet och samverkan råder inom gruppen. Detta innebär att facilitatorn måste vara observant på diskussionsklimatet och ingripa vid tecken på stress och konflikter eller vid tendenser till dominans eller passivitet från en eller flera av analysdeltagare. Det är viktigt att samtliga deltagare inkluderas i diskussionen, även de som är 1 Sannolikheten 1:100 innebär att det är 1 % sannolikhet att utfallet inte överstiger lågvärdet och 99 % sannolikhet att det inte överstiger högvärdet. 2(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

129 mindre bekväma med att tala och bidra, detta så att alla röster hörs. På så vis ökar förutsättningarna för en levande, intressant och användbar diskussion för analysdeltagarna. Föremålet för denna analys är, vad gäller både system- och kostnadsmässiga aspekter, mycket omfattande i jämförelse med normala anläggnings- eller industriprojekt. För facilitatorns del ställer detta vissa krav på förmågan att leda och schemalägga möten. Då ambitionen är att behandla projektet i sin helhet måste facilitatorn se till att diskussionerna i analysgruppen är fokuserade. En viktig aspekt är förmågan att extrahera det essentiella ur diskussionerna samt att föra dessa framåt. Facilitatorn har även till uppgift att påtala när milstolpar för analysen har uppnåtts och sedan gå vidare till nästa milstolpe. Samtidigt får facilitatorn inte vara dominant och ska förhålla sig neutral avseende tolkningen av gruppens olika ställningstaganden. Facilitatorn ska också vara förbered på att svara på frågor om metoden och kunna presentera relevant erfarenheter från tidigare analyser. 2.5 Form för diskussion Facilitatorn eller en sakkunnig inleder med en kort presentation av området som ska bedömas. Presentationen följs av en frågestund då analysgruppen ges möjlighet att få olika aspekter ytterligare belysta. Därefter följer en fri diskussion. Tiden för diskussion begränsas av dels variationens betydelse och dels dess svårighetsgrad. Då analysgruppen anser sig vara redo följer själva bedömningen. Denna görs genom i en sluten bedömningsprocess, vilket innebär att de individuella bedömningarna är tysta. Respektive analysdeltagare skriver ned sin bedömning av låg- respektive högvärdet på en lapp. Lapparna samlas sedan in och bedömningarna gås igenom och sammanställs gemensamt. Om gruppen anser att resultatet av bedömningen är uppenbart orimlig accepteras inte ytterlighetsvärden som låg- respektive högvärde för variationen direkt. I det fallet följer en diskussion för att klargöra att den ifrågasatt bedömningen inte bygger på en missuppfattning av vad som ska bedömas. I diskussionerna både före och efter röstningen är det viktigt att samtliga i gruppen upplever att de kan föra fram sina synpunkter. 2.6 Dokumentation av gruppens arbete Analysens främsta dokumentation är de formulär som upprättas för de enskilda variationerna. Generellt upprättas dokumentationen så att referenser inte görs till enskilda gruppmedlemmar. Variationsformulären återfinns under flik 10 i underlagspärmen. Variationerna har i numrerats och strukturerats baserat på fyra områden: övergripande variationer, variationer avseende använt kärnbränsle, låg- och medelaktivt avfall samt avveckling och rivning av kärnkraftverken. Under flik 10 redovisas även sammanställning av kostnadsutfallet för samtliga variationer. Variationernas kostnadsutfall utgör indata till Monte Carlo-simuleringen. 2.7 Kort om beräkningsmodellen Då analysgruppen har genomfört sin analys och bedömt samtliga av de identifierade osäkerheterna tar själva beräkningsarbetet vid. I planarbetet tillämpas två typer av fördelningsfunktioner; betafördelning och diskret fördelning. För majoriteten av variationerna används betafördelningen och här tillämpas den betafördelningsfunktion som ingår i Excels uppsättning av förprogrammerade funktioner. Funktionen utmärks av att formen kan styras av parametrar (alfa och beta) samt att funktionen har ett ändligt intervall där extrempunkterna kan väljas. Den diskreta fördelningen används för de variationer som är av så kallad antingen/eller-typ. Analysgruppens skattning, av låg- respektive högvärdet, är tillsammans med det troliga värdet att betrakta som en stokastisk variabel och kan således adderas i enlighet med statistiska regler. I planarbetet sker den statistiska adderingen genom en så kallad Monte Carlo-simulering. Denna metod innebär att utfallet av den stokastiska variabeln bestäms av ett slumptal. Varje variabel 3(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

130 tilldelas ett unikt slumptal 2 och efter att alla ingående variabler har hanterats på detta sätt summeras kalkylen. Denna process upprepas ett flertal gånger (cykler), varje gång med en ny uppsättning slumptal. I plankalkylen omfattar simuleringen cykler. Samtliga utfall sparas eller ackumuleras. Baserat på detta kan sedan ett resultat erhållas i form av en sannolikhetsfördelning som ges av samtliga beräkningscykler sammantagna. Hantering av kalkylräntan För att kunna bedöma behovet av fonderade medel och säkerheter måste de framtida kostnaderna diskonteras med en kalkylränta motsvarande fondens antagna framtida avkastning. Detta medför att montecarlosimuleringen måste göras för varje kalkylantagande som är av intresse för denna nuvärdesberäkning. SKB gör standardmässigt sex separata simuleringar för räntor mellan 0 % och 5 %. Här antas respektive kalkylränta vara konstant över tiden. Resultatet av simuleringarna används som underlag för att kunna rita upp vissa diagram som ingår i redovisningen i supplementet. Bilagorna i supplementet som anger resultat för fler värden på kalkylräntan är beräknade utifrån diagrammen. Om särskilda räntor ska studeras, t ex brutna räntor, bör en särskild simulering göras för detta. Indata till simuleringarna för olika kalkylräntor består av nuvärdesberäknade kostnader för låg-, trolig och högvärden för varje variation, se flik 10. För att få fram dessa värden görs varje variationsbedömning baserat på tidsfördelade kostnader. Kostnadsresultatet av variationsbedömningarna nuvärdesberäknas för de aktuella kalkylräntorna och summera därefter. För att få rättvisande resultat mellan de olika kalkylräntorna sparas en slumptalsuppsättning. Denna används därefter för alla kalkylräntor. Detta ger att en händelse som inträffar för ett visst räntefall, inträffar samtidigt och på samma sätt för alla andra räntefall. Resultatet av simuleringen presenteras som en totalkostnad. Osäkerhetspåslaget kan inte tidsfördelas i efterhand, utan vid beräkningar för exempelvis avgiftsbehovet måste simuleringsresultatet vid den aktuella kalkylräntan användas. Beroenden mellan variationer För objektsvariationerna gäller att dessa antas vara oberoende av varandra. Kan beroenden definieras så hanteras dessa inom de generella variationerna. När utfallet för en generell variation beräknas i en simuleringscykel tas även hänsyn till utfallet av objektsvariationerna i den aktuella beräkningscykeln. Man kan säga att för varje cykel i simuleringen beräknas en ny trolig kostnad, utfallet av objektsvariationerna, som underlag för utfallet för de generella variationerna. För att exemplifiera detta antas en beräkningscykel där utfallet för en objektsvariation ger en ökning med 10 % för kostnadsobjektet. (Ökningen är i förhållande till den troliga kostnaden som utgörs av Kalkyl 40 real.) I samma cykel ger utfallet för en generell variation en ökning av samma objekt med 5 %. Detta utfall justeras med hänsyn till utfallet av objektsvariationen och den slutliga effekten av den generella variationen i detta exempel blir därmed en ökning med 5,5 % på grundkalkylen. På samma sätt som mellan generella variationer och objektsvariationer påverkar de generella variationerna varandra. Denna påverkan utgörs av att utfallen av generella variationernas utfall multipliceras med varandra. Ett alternativ skulle vara att addera effekterna. Hanteringen av beroenden enligt ovan mellan dels objektsvariationer och generella variationer dels mellan de generella variationerna får en kostnadshöjande effekt. För ger detta en ökning av medelvärdet med 1,3 %. I SKB:s beräkningsmodell finns även en möjlighet att koppla utfallet av en variation till utfallet av en annan. Graden av beroende kan anges med hjälp av en korrelationskoefficient. Koefficienten kan anta värden mellan -1 och 1. Värdet 0 innebär avsaknad av beroende medan värdet 1 innebär att ett visst värde på slumptalet för den ena åtföljs av samma värde för den andra. Värdet -1 ger motsatsen. Denna form av beroenden mellan variationer har inte utnyttjats i. 2 Som slumptalsgenerator används den funktion som finns inbyggd i Microsoft Excel. 4(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

131 3 Förutsättningar 3.1 Omfattning Osäkerhetsanalysen omfattar kostnaderna för samtliga åtgärder som behövs för att omhänderta det använda kärnbränslet och övriga radioaktiva restprodukter samt avveckla och riva kärnkraftverken. Omfattningen regleras i finansieringslagen och tillhörande förordning. 3.2 Fasta förutsättningar Fasta förutsättningar är de förutsättningar som har till syfte att avgränsa analysen. Analysgruppen ska inte ta upp osäkerheter till behandling som faller utanför de ramar som de fasta förutsättningarna ger. De fasta förutsättningarna som identifieras inom plankalkylen ska vara väl underbyggda och inte baseras på subjektiva bedömningar. Förutsättningarna ska vara motiverbara och möjliga att argumentera för. Det slutliga beslutet angående vilka fasta förutsättningarna som osäkerhetsanalysens ska utgå ifrån tas på ledningsnivå inom SKB. Uppställningen nedan ger en kortfattad beskrivning av och motivet för varje enskild fast förutsättning i osäkerhetsanalysen i. Tabell 3-1 Sammanställning av analysens fasta förutsättningar i. Fast förutsättning Beskrivning Motiv Enbart kostnadssidan Osäkerhetsanalysen ska enbart omfatta kostnadssidan och således inte innefatta ränteosäkerheter och andra liknande finansiella frågor. Detta bottnar i den rollfördelning mellan myndigheterna (SSM och Kärnavfallsfonden) och industrin som varit gällande alltsedan planarbetet inleddes. Myndigheterna hanterar frågor kring framtida avkastning i fonden och diskonteringsräntan på kostnadssidan. Samhället Rådande samhällssystem och finansiella institutioner antas bestå. Får anses vara en naturlig fast förutsättning som inte kräver någon närmare motivation. Svenska kärnkraftverk Omhändertagandet ska avse radioaktiva restprodukter härrörande från svenska kärnkraftverk. Enligt beslut i Sveriges riksdag. 3 Inom Sveriges gränser Kalkylen ska avse omhändertagande som sker inom Sveriges gränser. Får anses vara en naturlig fast förutsättning som inte kräver någon närmare motivation. 3 En mindre mängd använt bränsle som härrör från tyska reaktorer lagrats i Clab i väntan på slutförvaring. Dessa bränsleelement har tagits emot i utbyte mot att den tyska kärnkraftsindustrin övertagit ansvaret för motsvarande mängd svenskt bränsle som skickades iväg till anläggningen i La Hague för upparbetning. Detta inträffade under de tidiga åren då upparbetning utgjorde ett alternativ för hantering av använt bränsle. Idag är det enbart direktdeponering som gäller. 5(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

132 Fast förutsättning Beskrivning Motiv Mängden använt kärnbränsle Mängden använt kärnbränsle ska bestämmas utifrån kärnkraftsföretagens prognoser och ska ligga fast. Osäkerhetsanalysen ska avse ett driftscenario för reaktorer i drift som begränsas av en total drifttid av 40 år eller minst sex år från idag. Detta är stipulerat i finansieringsförordningen och således en fast förutsättning. (Den avviker från kärnkraftföretagens aktuella planering som omfattar såväl 50 som 60 års drift.) SKB har funnit det rimligt att även låsa mängden använt kärnbränsle som faller ut under denna tid. Dessa mängder erhålls i form av prognoser från kärnkraftsföretagen. Variabler i detta sammanhang utgörs av drifttillgängligheten för reaktorerna och utbränningsgraden för det använda bränslet. I det förra fallet finns en direkt koppling till elproduktionen och inbetalning till Kärnavfallsfonden vilket motiverar att den ansätts som en fast förutsättning. Beträffande utbränningsgraden, vilken påverkar mängden bränsle vid oförändrad elproduktion, så är problematiken mer komplex. Med hänsyn till att den större andelen kärnbränsle redan föreligger ger en variation av utbränningsgraden en marginell effekt som inte motiverar att djupare analyser görs. Typ av kärnbränsle Typ av framtida använt kärnbränsle ska motsvara dagens om inte kärnkraftsföretagen redan fattat beslut om annat. Denna förutsättning hänger delvis samman med den föregående. Den prognos som kärnkraftföretagen lämnar till SKB innefattar bara sådana förändringar som är kända och som beslutats i respektive företags styrelse. Med typ av bränsle avses inte bara utformningen av bränsleelementen utan även den planerade så kallade utbränningsgraden. Reaktorhaveri Konsekvenser av reaktorhaveri på mängden eller typen av restprodukter ska inte beaktas i analysen. Kärnkraftföretagen anser inte att särskilda kostnader förorsakade av ett reaktorhaveri eller annan svår olycka ska täckas av medel i Kärnavfallsfonden. Detta gäller även om dessa kostnader är relaterade till merkostnader för omhändertagande av bränsle som på grund av deformation i någon form kräver särskild utrustning för hantering och inkapsling. Sådana kostnader är i första hand tänkta att täckas genom försäkringar där försäkringspremien ingår i driftkostnaden för respektive kärnkraftverk. KBS-3-metoden Analysen ska begränsas till att omfatta enbart KBS- 3-metoden. En diskussion förs om olika sätt att ta hand om det utbrända kärnbränslet både hos myndigheten och inom kärnkraftsindustrin. Som alternativ refereras till metoder såsom djupa borrhål och transmutation. Närmare detaljer kring dessa senare går vi inte in på här men det kan nämnas att SKB följer utvecklingen på dessa områden men bedriver ingen egen utvecklingsverksamhet. Efter regeringens ställningstagande i anslutning till kompletterande redovisning till Fud-program 98 utgör KBS-3- metoden idag en planeringsförutsättning för SKB. Efter detta beslutade SKB:s ledning om denna fasta förutsättning. Utvecklingsarbetet liksom projektering av de framtida anläggningarna har därefter varit intensiv. SKB har lämnat in ansökningar enligt kärntekniklagen för inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret samt en ansökan enligt miljöbalken för KBS-3-systemet. KBS-3-metoden är nu så långt framme att det i den aktuella osäkerhetsanalysen i praktiken blivit mycket svårt för att inte säga omöjligt att införa andra metoder för omhändertagande. Det torde inte vara möjligt att ställa det mycket detaljerade kostnadsunderlag som föreligger för KBS-3-metoden mot en mer spekulativ bedömning av andra alternativ där det idag dessutom råder stor osäkerhet om deras genomförbarhet. Beaktande av dessa alternativa metoder bör ske i ett annat sammanhang. 6(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

133 Fast förutsättning Beskrivning Motiv Ingen förlängd övervakning Ingen övervakning av slutförvaret efter avslutad deponering ska ingå i analysen. När alla restprodukter är omhändertagna kommer den verksamhet som SKB bedriver att avvecklas. Slutförvar återfylls och förseglas, anläggningar ovan mark rivs. Enligt finansieringslagen avslutas därmed Kärnavfallsfondens roll och eventuella överskott återbetalas till de som har betalat in avgifterna. Detta blir därmed slutpunkten för kalkylens omfattning och således även för osäkerhetsanalysen. Så ser uppbyggnaden av finansieringssystemet ut idag. Frågan om en längre övervakningsperiod är inte aktuell idag men kan naturligtvis uppstå i framtiden. Inget återtagande av deponerade kapslar Kostnader för återtagning av kapslar med använt bränsle efter deponering, även om en sådan är möjlig, ska inte ingå i analysen. Denna fråga sammanhänger delvis med frågan om alternativa metoder för omhändertagande. SKB menar att processen i samband med tillståndgivningen för ett slutförvar är så rigorös att det efter påbörjad deponering inte ska finnas skäl att återta bränslet med hänsyn till den långsiktiga säkerheten. Det kan i och för sig uppkomma andra skäl, till exempel att man finner det använda bränslet vara en resurs, men detta faller utanför finansieringslagen. Prisnivå januari 2013 Analysen ska baseras på kostnader i prisnivå januari 2013 med hänsyn tagen till framtida real prisutveckling Den prisnivå i redovisningen som överenskommits med SSM. SSM gör sedan de prisjusteringar som kan behövas i samband med beräkningen av avgifterna. Den framtida reala prisutvecklingen ska inte utgöra en fast förutsättning utan bedömas av analysgruppen. 3.3 Kalkylstruktur Den totala kalkylen bryts ner i ett antal så kallade kalkylobjekt. Enligt den klassiska successiva kalkylen förordas en uppdelning så att objekten i möjligaste mån omfattar kostnader av ungefär samma storleksordning. SKB har dock valt att hålla fast vid en nedbrytning som tillåter en redovisning uppställd på det sätt som blivit praxis genom åren, det vill säga en redovisning efter anläggning och kostnadsslag. Vid denna nedbrytning kan det bli mycket stor skillnad mellan största och minsta kalkylobjekt. Detta påverkar dock inte resultatet då den statistiska summeringen sker med hjälp av montecarlosimulering. Osäkerhetsanalysen omfattar de delar av kalkylen som ska ligga till grund för avgifter och säkerheter. Av denna anledning utgår kostnader som avser hantering av driftavfall. Av de ursprungliga 50 objekten utgår på detta sätt ett objekt, SFR driftavfall, ur osäkerhetsanalysen. Avvecklingen och rivningen av kärnkraftverken är uppdelad per kärnkraftverk, vardera med sex objekt. I de flesta fall hanteras riskbilden lika mellan kärnkraftverken, men då antagandena mellan de platsspecifika studierna eller andra förutsättningar skiljer sig något finns några undantag. Även när i tiden avvecklingen planeras kan ha betydelse för osäkerhetsbedömningen. Vanligtvis presenteras resultaten sammanslaget för de fyra kärnkraftverken. 7(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

134 Tabell 3-2 Kalkylstruktur. De redovisade beloppen hämtas ur kalkyl 40, d v s inkluderar inte framtida reala pris- och kostnadsförändringar. Kalkylobjekt Objektnummer Kalkyl 40 (mnkr) SKB centralt Fud (kärnbränsle och Loma) Transportsystemet investering drift Clab drift reinvesteringar rivning Kapseltillverkning investering och drift kapselkomponenter Inkapslingsanläggning investering drift och reinvesteringar rivning SFK - ovan mark investering och rivning drift (hela anläggningen) reinvesteringar (hela anläggningen) SFK - övriga bergutrymmen investering rivning och förslutning SFK - stam- och deponeringstunnlar investering rivning, förslutning och återfyllning SFR driftavfall drift och reinvesteringar 20 - SFR rivningsavfall investering drift och reinvesteringar rivning och förslutning (även bef. SFR) SFL och mellanlagring och behandling av investering långlivat avfall drift och reinvesteringar rivning och förslutning Avveckling kärnkraftverk 1) rivningsförb. och avställningsaktiviteter nedmontering avfallshantering bevakning, drift och underhåll rivning och återställning projektorganisation Not 1) Objektsnumrering som slutar på 2 och 3 används inte. Anledningen är att numreringen ska stämma överens med den så kallade ISDC-koden. 8(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

135 4 Osäkerhetsanalys 4.1 Analysgruppens sammansättning Så som tidigare nämnts är målsättningen att få en så bred sammansättning av gruppen som möjligt, både avseende personliga egenskaper som yrkesmässiga kompetenser. Det är också viktigt med kontinuitet i gruppen. Speciellt för externa medlemmar krävs en viss inlärningstid för att sätta sig in i såväl SKB:s verksamhet som den successiva metoden. Detta ska vägas mot fördelen av förnyelse i gruppen. Inför har två medlemmar tillkommit: Stefan Bergsten och Daniel Westlén. Sex medlemmar har avslutat sitt uppdrag: Anders Berg (SKB), Christina Dahnér-Lindqvist (LKAB), Bertil Hansson (Eon/BEWON HB), Anders Nyström (SKB), Martin Reinholdsson (Vattenfall) och Bo Sundman (SKB). Per-Arne Holmberg, projektledare för planprojektet, deltar inte som tidigare i bedömningarna i analysen utan har rollen som facilitator. Detta betyder att antalet medlemmar har minskat från 16 till elva medlemmar. Fem av gruppmedlemmarna kommer från andra områden än kärnkraftsbranschen, så kallade externer. Detta uppfyller målet att cirka hälften av medlemmarna ska vara externer. Analysgruppen för presenteras i tabell 4-1. Tabell 4-1 Deltagare i osäkerhetsanalysen i. Namn och organisation Ylva Aller (f. 1959) Boverket Socionom med en Degree of Master of Science in Social Work med en gymnasieutbildning i ekonomi. Arbetar sedan hösten 2013 på Boverket som Avdelningschef med ansvarar för strategisk samhällsplanering och stadsutvecklingsfrågor. Har dessförinnan arbetat fem år som planeringschef på Vägverket sedermera Trafikverket Region Stockholm med ansvar för att planera, genomföra och följa upp infrastrukturåtgärder i Stockholm och Gotlands län samt statsbidrag till kommuner och trafikhuvudmän för infrastrukturåtgärder. Arbetade dessförinnan sju år vid Vägverket i Region Mitt som sektionschef för trafiksäkerhet och miljöfrågor samt avdelningschef för upphandling och marklösen. Har ingått i Vägverket/Trafikverkets krisledningsgrupp i Region Stockholm och Region Mitt inom analysfunktionen. Ansvarar i nuvarande arbete för fyra enheter som arbetar med fysisk planering, byggprocessen, frågor kring stadsutveckling och bostadsmarknad. Inom ramen för arbetet ingår omfattande kontakter med myndigheter, departement, kommuner och näringsliv. Har varit med i analysgruppen sedan Stefan Bergsten (f. 1959) SKB Jan Carlsson (f. 1950) SKB Naturvetenskapligt gymnasium samt akademiska studier i matematik och fysik. Anställd på SKB sedan 2010 som controller på Clab. Har sedan 1982 varit verksam i kärkraftbranschen, och där på OKG, mestadels med uppgifter inom ekonomi och planering. Kom in i analysgruppen år Civilingenjör Maskinteknik, Linköping Mellan 1985 och 2013 anställd vid SKB med placering vid SKB:s avdelning Avfall och Rivning. Tidigare avdelning Drift. Är numera pensionerad. Övergick efter ett par år som konstruktör av ångturbiner till kärnkraftverk till att handlägga reaktorsäkerhetsfrågor vid OKG. Verksamheten vid SKB inleddes med licensieringen av SFR och efter drifttagningen av denna anläggning övergick arbetsuppgifterna till att bedöma passligheten hos olika typer av avfall för deponering i SFR. Företagsspecialist inom området låg- och medelaktivt avfall inkluderande frågor rörande avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar, slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall samt internationellt samarbete inom IAEA, NEA m.fl. organisationer. Har varit med i analysgruppen sedan (14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

136 Tommy Hedman (f. 1947) SKB Diplomingenjör Bygg. Pensionerad chef för avdelning Teknik på SKB. Inom avdelningen handläggs planering, utveckling, konstruktion och genomförande av de anläggningar som ingår i SKB:s system. Tidigare verksamhet inom SKB som projektledare bygg vid byggandet av CLAB samt projektansvarig för byggandet av SFR och Äspö-laboratoriet. Projektansvarig för inkapslings-projektet samt den pågående utbyggnaden av CLAB. Har varit med i analysgruppen sedan Per Olov Karlsson (f. 1947) Trafikverket Civilingenjör väg- och vattenbyggnad. Yrkesmässig bakgrund till 50% inom energibranschen (kärnkraft, alternativa energikällor, naturgas) och till 50% inom infrastrukturbranschen (vägar, järnvägar). Lång erfarenhet av att planera och genomföra stora projekt. Många projekt har haft stora inslag av underjordsanläggningar (tunnlar och bergrum). Arbetat på beställarsidan i olika roller under den allra största delen av yrkeslivet med nära kontakter med konsulter och entreprenörer. Särskilt intresse för projektledningsfrågor och utveckling av projektledarrollen med hänsyn till att professionell projektledning är en helt avgörande förutsättning för framgångsrika projekt. Lämnade chefsrollen inom Trafikverket i november 2012 och arbetar nu dels som senior rådgivare inom Trafikverket och dels med egen rådgivande verksamhet främst inom projektledning. Har varit med i analysgruppen sedan Johanna Laurent (f. 1968) Wide Narrow Intelligence AB Statsvetare med inriktning mot internationella relationer. Delägare och medarbetare i Wide Narrow Intelligence AB, ett företag specialiserat på Competitive Intelligence. Företaget tillhandahåller såväl systemstöd som process och metodik för strukturerad och strategisk Competitive Intelligence. Har arbetet med omvärldsanalys sedan mitten av 1990-talet, drivit eget bolag inom området och arbetat på framtidsforskningsföretaget Kairos Future. Har mångårig erfarenhet av uppdrag som syftar till att hjälpa organisationer att vara i takt med tiden, ta fram underlag för strategisk planering och ha förmåga att vara proaktiv. Ansvarar idag för försäljning och ett antal större nyckelkunder. Arbetar också med metodutveckling och implementering av processer för Competitive Intelligence. Har varit med i analysgruppen sedan Staffan Molin (f. 1962) SKB Civilingenjör KTH. Verksam inom SKB på avdelningen Säkerhet, kvalitet och miljö som Säkerhetsingenjör. Har en bakgrund inom kraftindustri, regeringskansli och diverse myndigheter. Har arbetat med allmänna energipolitiska frågor och speciellt med reformering av marknader, speciellt el- och telemarknaden. I den egna forskningen utnyttjat såväl kvantitativa (främst statistiska) metoder som kvalitativa ansatser såsom spel, scenarioutveckling och andra metoder där expertbedömningar utnyttjas. Har varit med i analysgruppen sedan Stefan Pettersson (f. 1968) Statistiska Centralbyrån Gymnasieekonom med akademisk utbildning i företagsekonomi och juridik samt övrig utbildning i statistik och data. Anställd vid Statistiska centralbyrån SCB sedan Nuvarande befattning som marknads- och uppdragsansvarig. Verkar vid sidan av befattningen marknads- och uppdragsansvarig som expert avseende index i Sverige och även internationellt inom verksamhetsområde bygg och anläggning. Detta baserat på erfarenheter från en kontinuerlig verksamhet inom området sedan anställningen på SCB inleddes. Omfattar statistikproduktion, metodutveckling, analyser och utbildning. Har varit med i analysgruppen sedan (14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

137 Ulrika Rasmuson (f. 1951) Eco Future Konsult och partner i Riddarfjärden ledarskap och Utveckling AB. Civilingenjör i Kemisk Teknologi, KTH Stockholm års erfarenhet från arbete inom miljövårdsområdet på myndigheter och ideella organisationer. Under perioden anställd på Naturskyddsföreningen, varav de fyra sista åren som generalsekreterare. För närvarande verksam som konsult inom ledarskapsområdet. Var med och startade Riddarfjärden ledarskap och utveckling AB Är ledamot av Världsnaturfondens styrelse (Svenska WWF) och Roburs etik och miljöråd. Har varit med i analysgruppen sedan Daniel Westlén (f. 1976) Vattenfall Teknologie doktor, Reaktorfysik, KTH. Arbetar sedan 2007 inom Vattenfall, för närvarande i kärnkraftens centrala stabsfunktion. Arbetar med långsiktig planering för den svenska kärnkraften, inklusive investeringsplanering, drifttidsplanering, nybyggnation och avvecklingsplanering. Är disputerad inom reaktorfysik med inriktning mot transmutation av långlivade aktinider i det använda kärnbränslet. Doktorsarbetet bestod huvudsakligen i att genom datorsimuleringar utforma reaktorer som effektivt kan klyva transuraner utan att för den skull bygga upp nya långlivade eller på annat sätt besvärliga ämnen. Har även arbetat vid Vattenfall Resarch and Development med frågor kring olika typer av reaktorer och olika lösningar för kärnkraftens bränslecykel. Kom in i analysgruppen år Eva Widing (f. 1955) SKB Civilingenjör Väg- och Vatten. Verksamhetsinriktning mot anläggningsutformning, bergarbeten och projektering. Nuvarande anställning på SKB inom avdelning Kärnbränsle. Tidigare erfarenheter från Vägverket som projektledare för delar av bergtunnlarna inom Södra Länken i Stockholm, samt från Vattenfall med projektering av Arlandabanan, Södra Länken, Äspölaboratoriet, SFR, mm. Har på SKB sedan 2002 planerat, lett och samordnat projekteringen av slutförvarets ovanoch undermarksdelar i takt med att platsundersökningar, platsmodelleringar och säkerhetsanalyser på de båda undersökningsplatserna Forsmark respektive Oskarshamn. Projekteringen har skett i nära samarbete med MKB-enheten (miljökonsekvensbeskrivning att bifogas tillståndsansökan) och specialister/ämnesansvariga inom SKB. Har efter inskickad ansökan till myndigheterna 2011 haft befattningen som biträdande projektchef och projekteringsledare inom enheten Kärnbränsleförvaret i Forsmark fram till 2012, och är numera ansvarig för undermarksgruppen och genomförandestrategier inom projekt Kärnbränsleförvaret. Har varit med i analysgruppen sedan Planprojektets roll i analysarbetet Osäkerhetsanalysen har letts av två facilitatorer från planprojektet, Per-Arne Holmberg (projektledare) och Maria Wikström. Alternativet att använda sig av en extern moderator har övervägts inför, men SKB har valt att bibehålla facilitator från projektet. Motivet är främst kalkylens komplexitet. För att planera och leda analysen krävs förutom kunskap om tillämpningen av metoden även en god kunskap om SKB:s kärnavfallsprogram som helhet och de ingående kalkylerna. Kraven på dokumentation är större för planprojektets osäkerhetsanalys jämfört med många andra analyser. Detta beror inte bara på analysens komplexitet utan också på det faktum att analysen ska kunna granskas av utomstående experter, främst Strålsäkerhetsmyndigheten. Analysgruppens sekreterare, Anna Cato från planprojektet, har här en viktig roll. En god planering och förberedelser inför analysmötena har varit en förutsättning för att genomföra den omfattande analysen på den relativt korta tid som stått till förfogande. Förarbetet har bland annat omfattat sammanställning och utskick av underlag för att ge analysgruppens medlemmar möjlighet att förbereda sig inför analyserna. 11(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

138 4.3 Analysens genomförande Analysgruppen har under 2013 sammanträtt vid fyra tillfällen; 13 februari, 16 maj, 3-4 juni och 18 september. Ett förberedande möte genomfördes med analysgruppen den 13 februari Vid mötet redovisades de synpunkter som Strålsäkerhetsmyndigheten och Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU) framfört i sin granskning av osäkerhetsanalysen i Plan Även de förbättringsförslag som framkommit vid en SKB-initierad extern granskning av planarbetet redovisades för analysgruppen. I anslutning till redovisningarna diskuterade analysgruppen hur gruppens arbete kan förbättras i. Gruppen enades om att: Värderingen av låg- och högvärdena görs i regel vid en sannolikhet på 1:100 istället för som tidigare 1:10. Sannolikheten för en så kallad händelse kommer dock fortfarande att vara upp till analysgruppen att värdera. Spridningen kring det troliga värdet i sannolikhetsfördelningen låses vid det värde som tidigare betecknats medelspridning (se dokumentation från Plan 2010). Tidigare har en bredare respektive smalare fördelning kunnat väljas. Detta har emellertid tillämpats i mycket liten omfattning med motsvarande begränsad påverkan på resultatet. Analysgruppens ställningstagande till en enskild osäkerhet ska inhämtas genom en sluten bedömningsprocess. Analysen i sin helhet genomfördes under tre dagar; den 16 maj och den 3-4 juni. Den första analysdagen behandlade osäkerheter inom området avveckling. Följande två analysdagar dedikerades till att behandla osäkerheter kopplat till områdena låg- och medelaktivt avfall samt använt kärnbränsle. Under analysen har sakkunniga inom områdena avveckling, slutförvaret för använt kärnbränsle, programmet för använt kärnbränsle funnits tillgängliga för analysgruppen. Detta bland annat för att svara på frågor om kalkylunderlaget och dess förutsättningar. En utav ansatserna vid denna analys har varit att som grund för analysgruppens bedömning av objektsvariationerna presentera mognadsgraden av de underliggande kalkylerna. Vidare har tid avsatts för att diskutera svarta svanar. För ytterligare redogörelse av denna diskussion se avsnitt 4.5. Ytterligare ett möte genomfördes med analysgruppen den 18 september. Vid mötet redovisades ett preliminärt resultat från de tidigare analystillfällena, ett antal variationer togs upp för diskussion och i de fall analysgruppen ansåg det vara erforderligt bedömdes variationen på nytt. Utöver de mötestillfällen som redogjorts för ovan har analysgruppen sammanträtt vid två tillfällen mellan Plan 2010 och. Vid första tillfället för att informera gruppen om resultat från Plan 2010 och SKB:s verksamhet (bland annat pågående rivningsstudier) samt för att diskutera gruppens fortsatta arbete inför. Vid det andra tillfället genomfördes osäkerhetsanalyser och en presentation hölls med anledning av kärnkraftsolyckan i Japan. 4.4 Variationer Analysgruppens ansats har, vid denna analys, varit att dels minska antalet variationer och dels att allsidigt identifiera osäkerheter för samtliga delar av projektet. Detta har resulterat i att vissa variationer har ändrat omfattning, vissa variationer har utgått samtidigt som nya har tillkommit. Analysgruppen har bestämt att ett flertal av de variationer som behandlar realism i kalkylunderlaget ska utgå som egna variationer. Detta då grundkostnaden idag baseras på en mängd sinsemellan oberoende kalkyler, vilket ska jämföras med situationen tidigare då kostnaderna beräknades baserat på ett fåtal studier/kalkyler. Variationer som behandlar realism finns kvar för kalkylerna som avser kärnbränsleförvaret och avveckling av kärnkraftverk. Följande variationer har ändrat omfattning alternativt utgått: Variation Myndighetskrav avveckling omfattar utöver avveckling av kärnkraftverken även avveckling av SKB:s anläggningar. Variation Marknadssituation vid upphandling av inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret omfattar även marknadssituationen vid upphandling av kapselfabriken. 12(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

139 Variation Myndighetskrav kärnteknik utom avveckling omfattar i denna analys även SFRutbyggnaden och SFL. Variation Metod för uttag av berg i Kärnbränsleförvaret har utgått som generell variation och osäkerheten hanteras i stället tillsammans med objektsvariationerna för kärnbränsleförvaret. Variation: Effekten av värderingsförskjutningar i samhället avseende kärnkraft har utgått. Analysgruppen anser att de kostnadsmässiga effekterna av denna osäkerhet omhändertas i variationerna avseende myndighetskrav. I analysen har ett antal nya variationer tagits upp för bedömning. Dessa är: Ny lokaliseringsprocess för slutförvaret för rivningsavfall Storlek och utformning av SFR-utbyggnadens bergutrymmen Storlek och utformning SFL:s bergutrymmen Projektledningsförmåga - utbyggnad av SFR Projektledningsförmåga - byggnation av SFL Projekteringsunderlag - utbyggnad av SFR Projekteringsunderlag - byggnation av SFL Marknadssituation vid upphandling av SFR-utbyggnaden Marknadssituation vid upphandling av SFL För en fullständig sammanställning av de variationer som har behandlats i osäkerhetsanalysen, se underlagspärmen flik 10. Som tidigare har nämnts skiljer SKB på två typer av variationerna; objektsvariationer vilka är unika för sina respektive objekt och generella variationer, det vill säga osäkerhet i generella villkor, vilka är gemensamma för flera objekt. I plankalkylen har två uppsättningar generella villkor med tillhörande variationer identifierats. Den första uppsättningen (kategori 1) avser sådana variationer som är normala eller till och med vanliga i anläggningsverksamhet. Denna typ av variationer inkluderas i den kalkyl ur vilken den återstående grundkostnaden och underlaget för finansieringsbelopp hämtas. Den andra uppsättningen (kategori 2) består av mer exceptionella variationer med omfattande konsekvenser för systemet. Denna typ av variationer inkluderas, tillsammans med variationerna i kategori 1, i den kalkyl ur vilken kompletteringsbeloppet hämtas. Följande variationer i analysen återfinns i kategori 2: Ny lokaliseringsprocess för kärnbränsleförvaret Lokalisering av inkapslingsanläggningen Ny lokaliseringsprocess för slutförvaret för rivningsavfall Tidpunkt för rivning av kärnkraftverken 4.5 Svarta svanar Begreppet svarta svanar används i dessa sammanhang för att beskriva de händelser som är ytterst osannolika och oväntade men som får extrema konsekvenser då de inträffar. Vanligtvis sker dessa händelser utan förvarning och är av naturen mycket svåra att förutse. En så kallad svart svan representerar ett scenario som är så hypotetiskt att det inte tas för möjligt förrän det har inträffat. En svart svan är alltså en så kallade outliner, en händelse med mycket låg sannolikhet och som ligger utanför området för vanliga förväntningar. En av anledningarna till detta är att ingenting i det förflutna, på ett övertygande sätt, pekar på att detta scenario skulle kunna vara möjligt. Vid analysen avsattes tid för att explicit diskutera företeelsen svarta svanar. Som stöd för diskussionen använde analysgruppen en ansats liknande den man återfinner i en PEST-analys. Detta är en metod som vanligtvis används för att analysera externa makrofaktorer; politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska. 13(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

140 Politiska faktorer inkluderar bland annat miljöregler, politisk stabilitet, det byråkratiska systemets funktion och effektivitet. Ekonomiska faktorer inkluderar exempelvis inflationstakt, tillväxtstakt och konjunkturcyklar. Sociala faktorer inkluderar sociala och kulturella faktorer såsom säkerhet, utbildning och trender. Teknologiska faktorer inkluderar till exempel infrastruktur, forskningssituation, innovationer, teknik- och kunskapsöverföring. Diskussionen kom även att omfatta händelser som har sitt ursprung i brottslighet, kriminalitet, korruption, infiltration etc. Även variabeln miljö, det vill säga klimat, väder, geografiskt läge, globala klimatförändringar etc., var föremål för diskussion i avseendet att identifiera möjliga svarta svanar. Diskussionen resulterade inte i att analysgruppen valde att tillföra nya variationer till osäkerhetsanalysen. Gruppen bedömde att de osäkerheter som, genom diskussionen om svarta svanar, kunde identifieras inom de fasta förutsättningarna kan hanteras i de befintliga variationerna. Att tillföra en variation som har till syfte att generellt hantera icke-definierade svarta svanar anser analysgruppen inte vara meningsfullt. 14(14) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Osäkerhetsanalysen i - tillämpad metodik och genomförande av analys.docx

141 Flik 10 Detaljerad beskrivning av ingående variationer Flik 10 ger en detaljerad information om de variationer som framkommit inom analysgruppen. Här redovisas det troliga fallet för respektive variation samt analysgruppens bedömningar av låg- och högalternativ inklusive de överväganden som ligger bakom bedömningarna. Ett antal ändringar är gjorda i kalkylstrukturen, d v s indelningar i objekt och variationer. Variationsnummer från Plan 2010 finns angivet i sammanställningen över ingående variationer. I den detaljerade beskrivningen finns även kommentarer över förändringar i förhållande till förra plankalkylen. Följande dokument inkluderas under flik 10: 1. Sammanställning över ingående variationer (4 sidor) 2. Detaljerad beskrivning av ingående variationer (119 sidor) 3. Sammanställning av variationernas kostnadsutfall för 0 % respektive 2 % kalkylränta (3 sidor) Underlag för kostnadsberäkningar, flik Försättsblad.docx

142 Ingående variationer Variationerna (osäkerheterna) är kategoriserade enligt följande: S - samhälle G - genomförande O - organisation T - teknik E - ekonomi K kalkylering I kolumnen 2010 anges variationsnumret som användes för Plan Typ Kat Benämning Övergripande S Lagstiftning - myndighetskrav kärnteknik utom avveckling av kärnkraftverk S Lagstiftning - myndighetskrav avveckling av kärnkraftverk avveckling av kärnkraftverk S Lagstiftning och myndighetskrav avseende konventionell verksamhet E EEF 1 - Pris- och produktivitetsutveckling för lönekostnader i tjänstesektorn E EEF 2 - Pris- och produktivitetsutveckling för lönekostnader i byggindustrin E EEF 3 - Prisutveckling för maskiner E EEF 4 - Prisutveckling för byggmaterial E EEF 5 - Prisutveckling för koppar E EEF 6 - Prisutveckling för bentonit eller lera E EEF 7 - Prisutveckling för energi E EEF 8 - Växelkurs direktimport (USD) Använt kärnbränsle G , 203 Tidpunkt då SKB erhåller tillstånd för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. G Tid från tillstånd till drifttagning av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanl. (Clink). G /2 Ny lokaliseringsprocess för Kärnbränsleförvaret G Lokalisering av inkapslingsanläggningen G , 204 Driftstörningar i Kärnbränsleförvaret eller inkapslingsdelen i Clink O Projektledningsförmåga -byggande av inkapslingsanläggningen O Projektledningsförmåga - byggande av Kärnbränsleförvaret O Projekteringsunderlag -byggande av inkapslingsanläggningen O Projekteringsunderlag -byggande av Kärnbränsleförvaret Underlag för kostnadsberäkningar, flik Sammanställning över ingående variationer.docx 1

143 Typ Kat Benämning E Marknadssituation vid upphandling av inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret. T Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen T /2 Effektivisering av deponeringsprocessen i Kärnbränsleförvaret T , 111 Material och metod för återfyllning och förslutning i Kärnbränsleförvaret T Begränsningar av temperaturen för bufferten (Kärnbränsleförvaret) K Realism i kostnadsuppskattningar - Kärnbränsleförvarets skedeskalkyl Låg- och medelaktivt avfall G Tidpunkt för drifttagning av det utbyggda SFR G Tidpunkt för drifttagning av SFL G Ny Ny lokaliseringsprocess för slutförvaret för rivningsavfall G /2 Lokalisering av SFL O Ny Projektledningsförmåga -utbyggnad av SFR O Ny Projektledningsförmåga -byggande av SFL O Ny Projekteringsunderlag - utbyggnad av SFR O Ny Projekteringsunderlag - byggande av SFL E Ny Marknadssituation vid upphandling av SFR-utbyggnaden E Ny Marknadssituation vid upphandling av SFL T Ny Storlek och utformning av SFR-utbyggnadens bergutrymmen T Ny Storlek och utformning av SFL:s bergutrymmen Avveckling av kärnkraftverk S Drifttid av reaktorerna som underlag för tidpunkt för avveckling G Tid för borttransport av bränsle G , 121 Tidsplan för avveckling av kärnkraftverken O Inlärningseffekt vid avveckling av kärnkraftverken O Ny Styrning och organisation vid avveckling av kärnkraftverken O Ny Tillgång till rätt kompetens vid avveckling av kärnkraftverk E Marknadssituation vid upphandling av entreprenader för nedmontering och rivning av kärnkraftverken T Strategi för hantering av reaktortankar K Realism i kostnadsuppskattningar - avveckling av kärnkraftverk, TLG K Realism i kostnadsuppskattningar - avveckling av kärnkraftverk, Westinghouse Underlag för kostnadsberäkningar, flik Sammanställning över ingående variationer.docx 2

144 Benämning Objektsvariationer Objekt 1: SKB centralt Objekt 2: Fud använt kärnbränsle och kärnavfall Objekt 3: Transport investering Objekt 4: Transport drift och underhåll Objekt 5: Clab reinvestering Objekt 6: Clab drift och underhåll Objekt 7: Clab rivning Objekt 8: Kapseltillverkning investering och drift Objekt 9: Kapseltillverkning kapselkomponenter Objekt 10: Inkapslingsanläggning investering Objekt 11: Inkapslingsanläggning drift och underhåll Objekt 12: Inkapslingsanläggning rivning Objekt 13: Kärnbränsleförvaret - ovan mark - investering och rivning Objekt 14: Kärnbränsleförvaret - hela anläggningen - drift , 316, 318, , 318, 320, , 319, 321, 323 Objekt 15: Kärnbränsleförvaret - hela anläggningen - reinvestering Objekt 16: Kärnbränsleförvaret - ramp, schakt, centralområde, transporttunnlar - investering Objekt 17: Kärnbränsleförvaret - ramp, schakt, centralområde, transporttunnlar - rivning, förslutning , 326 Objekt 18: Kärnbränsleförvaret - stam- och dep.tunnlar - investering , 327 Objekt 19: Kärnbränsleförvaret - stam- och dep.tunnlar - rivning, återfyllning, förslutning Objekt 20: SFR driftavfall - drift och reinvestering Objekt 21: SFR rivningsavfall - investering , 331 Objekt 22: SFR rivningsavfall - drift och reinvestering Objekt 23: SFR rivning och förslutning Objekt 24: SFL - investering Objekt 25: SFL - drift och reinvestering Objekt 26: SFL rivning och förslutning , 902 Objekt 101, 201, 301, 401: Avveckling kkv Avvecklingsförberedelser och avställningsaktiviteter , 907 Objekt 104, 204, 304, 404: Avveckling kkv nedmontering Objekt 105, 205, 305, 405: Avveckling kkv avfallshantering Underlag för kostnadsberäkningar, flik Sammanställning över ingående variationer.docx 3

145 Objekt 106, 206, 306, 406: Avveckling kkv bevakning, drift och underhåll Objekt 107, 207, 307, 407: Avveckling kkv Rivning och återställning Objekt 108, 208, 308, 408: Avveckling kkv Rivningsorganisation Underlag för kostnadsberäkningar, flik Sammanställning över ingående variationer.docx 4

146 Detaljerad beskrivning av variationer 1 (121) Övergripande Område: Samhälle Kategori 1 Analys: juni Lagstiftning och myndighetskrav - kärnteknisk verksamhet utom avveckling av kärnkraftverk Variationen avser hur förändringar i krav avseende kärnteknisk säkerhet och strålskydd i lagar och föreskrifter kan påverka kostnaden för SKB:s verksamhet. Troligt fall (grundkalkyl) Det troliga fallet baseras på dagens lagar och föreskrifter. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar har identifierats som påverkar bedömningen av osäkerheterna. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Ej aktuellt. Analysgruppen fann det inte troligt att kraven i framtiden kommer att minska och därmed ge kostnadsminskningar för SKB:s anläggningar. Högalternativ Högalternativet avser en ökning av kostnaderna för SKB:s anläggningar som omfattas av tillstånd och tillsyn enligt kärntekniklagen. Påverkar såväl investering som drift. En generell ökning med 30 % av samtliga kostnader för processinvestering och drift samt med 15 % för investering avseende bygg och berg. Ökningarna gäller för Clab, inkapslingsanläggningen, Kärnbränsleförvaret, SFR (kostnader för rivningsavfall) och SFL. Kommentarer från analysgruppen En diskussion fördes utifrån de erfarenheter som finns på Clab. Erfarenheter från utbyggnaden av det nya bergrummet (Clab etapp 2) togs upp liksom indikationer på nya krav som kan tillkomma till följd av stresstester och vid ansökan om utökat lagringskapacitet. Som ett exempel togs ökade krav upp i form av vallar mot översvämning. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

147 Detaljerad beskrivning av variationer 2 (121) Övergripande Område: Samhälle Kategori 1 Analys: maj Lagstiftning och myndighetskrav avveckling av kärnkraftverk Variationen avser hur förändringar i krav avseende kärnteknisk säkerhet och strålskydd i lagar och föreskrifter kan påverka kostnaden för avvecklingen av kärnkraftverken. Troligt fall (grundkalkyl) Det troliga fallet baseras på en bedömning utifrån dagens lagar och föreskrifter. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar har identifierats som på verkar bedömningen av osäkerheterna. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En minskning av kostnader för aktiviteter som kommer att omfattas av tillstånd och tillsyn enligt kärntekniklagen. En generell minskning med 5 % för kostnadsobjekten rivningsförberedelser och avställningsaktiviteter, nedmontering, avfallshantering samt bevakning, drift och underhåll. Högalternativ En ökning av kostnader för aktiviteter som kommer att omfattas av tillstånd och tillsyn enligt kärntekniklagen. En generell ökning med 50 % för kostnadsobjekten rivningsförberedelser och avställningsaktiviteter, nedmontering, avfallshantering samt bevakning, drift och underhåll. Kommentarer från analysgruppen En diskussion fördes utifrån de erfarenheter som finns inom Barsebäck och SKB. Krav som kan tänkas påverka kostnaden är exempelvis: krav på dokumentation och kvalitetssäkring, gränsvärden för friklassning och tillståndsförfarande. Analysgruppen uppfattar att det finns osäkerheter kring kravbilden men god möjlighet att vara med och påverka utvecklingen. Eventuellt kan exempelvis en harmonisering med EU ge lägre krav än förväntat (låg sannolikhet). Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

148 Detaljerad beskrivning av variationer 3 (121) Lagstiftning och myndighetskrav avseende konventionell verksamhet Övergripande Område: Samhälle Kategori 1 Analys: juni 2013 Variationen avser hur förändringar i krav avseende konventionell verksamhet i lagar och föreskrifter kan påverka kostnaden för SKB:s verksamhet och den konventionella rivningen av kärnkraftverken. Troligt fall (grundkalkyl) Det troliga fallet baseras på dagens lagar och föreskrifter. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En minskning av kostnader avseende investering och rivning för byggnader som mer påverkas av konventionella krav i exempelvis miljöbalken eller plan- och bygglagen. En generell minskning med 10 % av samtliga kostnader för investering bygg för inkapslingsanläggningen, Kärnbränsleförvaret, SFR (rivningsavfall) och SFL samt för konventionell rivning och återställning vid avveckling av kärnkraftverken. Högalternativ En ökning av kostnader avseende investering och rivning för byggnader som mer påverkas av konventionella krav i exempelvis miljöbalken eller plan- och bygglagen.. En generell ökning med 30 % av samtliga kostnader för investering bygg för inkapslingsanläggningen, Kärnbränsleförvaret, SFR (rivningsavfall) och SFL samt för konventionell rivning och återställning vid avveckling av kärnkraftverken. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade vilka krav som finns på konventionella anläggningsdelar och gör bedömningen att det är konventionell miljölagstiftning som kommer ha störst betydelse. Det är troligare att kravbilden ökar än minskar. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

149 Detaljerad beskrivning av variationer 4 (121) Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx Övergripande Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: september EEF 1 - Pris- och produktivitetsutveckling för arbetskostnader i tjänstesektorn Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendlinjer som ansätts för var och en av de åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Trendlinjen för EEF 1 anges med index där 2007 års prisnivå har index=1: 2060: 1,21 (2070: 1,25) Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inför har nya bedömningar gjorts av trendlinjerna för det troliga fallet. Avvikelserna mellan trendlinjerna för 2010 och 2013 bedöms av SKB:s experter ligga väl inom osäkerhetsintervallen för respektive skattning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En gynnsammare utveckling antas. 2060: 0,8 Högalternativ En ogynnsammare utveckling antas. 2060: 2,0 Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Bedömningen av osäkerheterna avseende EEF gjordes i Plan 2010 vid sannolikheten 1:10. Inför gjordes beräkningar för att illustrera vad dessa bedömningar skulle innebära vid sannolikheten 1:100. Det visade sig att flera antaganden gav orimliga värden, där exempelvis lågvärden visade sig ligga under noll. Analysgruppen valde därför att ligga kvar med bedömningarna, men att ändra sannolikheten för låg- och högvärdena från 1:10 till 1:100. På grund av en relativt omfattande genomgång av metodiken för EEF i Plan 2013 fastställdes de slutliga trendlinjerna i ett relativt sent skede. Inför Plan 2016 kommer osäkerheterna i EEF att tas upp mer ingående än vad som hunnits med i innevarande planarbete.

150 MSEK per år Detaljerad beskrivning av variationer 5 (121) 2,50 EEF 1- arbetskostnad tjänstesektorn 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Referens Låg-värde (1:100) Hög-värde (1:100) Figur. Andelen av kalkyl 40 (real) som kan hänföras till EEF 1 (grön) (d v s kostnad utan påslag för oförutsett och risk). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

151 Detaljerad beskrivning av variationer 6 (121) Övergripande Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: september EEF 2 - Pris- och produktivitetsutveckling för arbetskostnader i byggindustrin Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendlinjer som ansätts för var och en av de åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Trendlinjen för EEF 2 anges med index där 2007 års prisnivå har index=1: 2060: 1,30 (2070: 1,36) Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inför har nya bedömningar gjorts av trendlinjerna för det troliga fallet. Avvikelserna mellan trendlinjerna för 2010 och 2013 bedöms av SKB:s experter ligga väl inom osäkerhetsintervallen för respektive skattning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En gynnsammare utveckling antas. 2060: 0,5 Högalternativ En ogynnsammare utveckling antas. 2060: 1,7 Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Se variation 104 (EEF 1). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

152 MSEK per år Detaljerad beskrivning av variationer 7 (121) EEF 2 - arbetskostnad byggbranschen 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Referens Låg-värde (1:100) Hög-värde (1:100) Figur. Andelen av kalkyl 40 (real) som kan hänföras till EEF 2 (grön) (d v s kostnad utan påslag för oförutsett och risk). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

153 Detaljerad beskrivning av variationer 8 (121) EEF 3 - Prisutveckling för maskiner Övergripande Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: september 2013 Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendlinjer som ansätts för var och en av de åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Trendlinjen för EEF 3 anges med index där 2007 års prisnivå har index=1: 2060: 0,75 (2070:0,70) Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inför har nya bedömningar gjorts av trendlinjerna för det troliga fallet. Avvikelserna mellan trendlinjerna för 2010 och 2013 bedöms av SKB:s experter ligga väl inom osäkerhetsintervallen för respektive skattning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En gynnsammare utveckling antas. 2060: 0,3 Högalternativ En ogynnsammare utveckling antas. 2060: 1,0 Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Se variation 104 (EEF 1). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

154 MSEK per år Detaljerad beskrivning av variationer 9 (121) 1,20 EEF 3 - maskinkostnad 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Referens Låg-värde (1:100) Hög-värde (1:100) Figur. Andelen av kalkyl 40 (real) som kan hänföras till EEF 3 (grön) (d v s kostnad utan påslag för oförutsett och risk). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

155 Detaljerad beskrivning av variationer 10 (121) EEF 4 - Prisutveckling för byggmaterial Övergripande Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: september 2013 Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendlinjer som ansätts för var och en av de åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Trendlinjen för EEF 4 anges med index där 2007 års prisnivå har index=1: 2060: 1,35 (2070: 1,41) Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inför har nya bedömningar gjorts av trendlinjerna för det troliga fallet. Avvikelserna mellan trendlinjerna för 2010 och 2013 bedöms av SKB:s experter ligga väl inom osäkerhetsintervallen för respektive skattning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En gynnsammare utveckling antas. 2060: 0,6 Högalternativ En ogynnsammare utveckling antas. 2060: 1,7 Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Se variation 104 (EEF 1). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

156 MSEK per år Detaljerad beskrivning av variationer 11 (121) EEF 4 - kostnad förbyggmaterial 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, Referens Låg-värde (1:100) Hög-värde (1:100) Figur. Andelen av kalkyl 40 (real) som kan hänföras till EEF 4 (grön) (d v s kostnad utan påslag för oförutsett och risk). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

157 Detaljerad beskrivning av variationer 12 (121) Övergripande Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: september EEF 5 - Prisutveckling för koppar (råkoppar fritt fabrik för tillverkning av kopparhöljet) Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendlinjer som ansätts för var och en av de åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Trendlinjen för EEF 5 anges i USD/ton: 2060: USD/ton (2070: USD/ton) Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inför har nya bedömningar gjorts av trendlinjerna för det troliga fallet. Avvikelserna mellan trendlinjerna för 2010 och 2013 bedöms av SKB:s experter ligga väl inom osäkerhetsintervallen för respektive skattning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En gynnsammare utveckling antas. 2060: 2000 USD/ton Högalternativ En ogynnsammare utveckling antas. 2060: USD/ton Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Se variation 104 (EEF 1). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

158 MSEK per år Detaljerad beskrivning av variationer 13 (121) EEF 5 - kopparpris i USD Referens Låg-värde (1:100) Hög-värde (1:100) Figur. Andelen av kalkyl 40 (real) som kan hänföras till EEF 5 (grön) (d v s kostnad utan påslag för oförutsett och risk). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

159 Detaljerad beskrivning av variationer 14 (121) Övergripande Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: september EEF 6 - Prisutveckling för bentonit och lera (bulk fritt hamn vid Kärnbränsleförvaret) Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendlinjer som ansätts för var och en av de åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Trendlinjen för EEF 6 anges med index där 2007 års prisnivå har index=1: 2060: 1,20 (2070: 1,20) Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inför har nya bedömningar gjorts av trendlinjerna för det troliga fallet. Avvikelserna mellan trendlinjerna för 2010 och 2013 bedöms av SKB:s experter ligga väl inom osäkerhetsintervallen för respektive skattning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En gynnsammare utveckling antas. 2060: 0,35 Högalternativ En ogynnsammare utveckling antas. 2060: 2,5 Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Se variation 104 (EEF 1). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

160 MSEK per år Detaljerad beskrivning av variationer 15 (121) EEF 6 - pris på bentonit (index USD) 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Referens Låg-värde (1:100) Hög-värde (1:100) Figur. Andelen av kalkyl 40 (real) som kan hänföras till EEF 6 (grön) (d v s kostnad utan påslag för oförutsett och risk). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

161 Detaljerad beskrivning av variationer 16 (121) EEF 7 - Prisutveckling för energi Övergripande Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: september 2013 Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendlinjer som ansätts för var och en av de åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Trendlinjen för energi anges med index där 2007 års prisnivå har index=1: 2060: 1,20 (2070: 1,20) Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inför har nya bedömningar gjorts av trendlinjerna för det troliga fallet. Avvikelserna mellan trendlinjerna för 2010 och 2013 bedöms av SKB:s experter ligga väl inom osäkerhetsintervallen för respektive skattning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En gynnsammare utveckling antas. 2060: 0,39 Högalternativ En ogynnsammare utveckling antas. 2060: 2,2 Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Se variation 104 (EEF 1). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

162 MSEK per år Detaljerad beskrivning av variationer 17 (121) 2,50 EEF 7- energipris öre/kwh 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Referens Låg-värde (1:100) Hög-värde (1:100) Figur. Andelen av kalkyl 40 (real) som kan hänföras till EEF 7 (grön) (d v s kostnad utan påslag för oförutsett och risk). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

163 Detaljerad beskrivning av variationer 18 (121) EEF 8 - Växelkurs direktimport (USD) Övergripande Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: september 2013 Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendlinjer som ansätts för var och en av de åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Trendlinjen för växelkurs direktimport anges i SEK/USD: 2060: 7,24 (2070: 7,24) Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inför har nya bedömningar gjorts av trendlinjerna för det troliga fallet. Avvikelserna mellan trendlinjerna för 2010 och 2013 bedöms av SKB:s experter ligga väl inom osäkerhetsintervallen för respektive skattning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En gynnsammare utveckling antas. 2060: 1,00 SEK/USD Högalternativ En ogynnsammare utveckling antas. 2060: 20,00 SEK/USD Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Se variation 104 (EEF 1). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

164 MSEK per år Detaljerad beskrivning av variationer 19 (121) 25 EEF 8 - SEK/USD Referens Låg-värde (1:100) Hög-värde (1:100) Figur. Andelen av kalkyl 40 (real) som kan hänföras till EEF 8 (grön) (d v s kostnad utan påslag för oförutsett och risk). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

165 Detaljerad beskrivning av variationer 20 (121) Tidpunkt för tillstånd för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. Använt kärnbränsle Område: Genomförande Kategori 1 Analys: juni 2013 Variationen avser den tidsmässiga osäkerheten i tillståndsprocessen för ansökningarna enligt kärntekniklagen (KTL) för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen samt enligt miljöbalken (MB) för KBS-3-systemet Variationen tar ingen hänsyn till eventuella förändringar i myndighetskrav. Denna osäkerhet behandlas i variationerna 101 och 103. Troligt fall (grundkalkyl) I mars 2011 lämnade SKB in en ansökan enligt KTL för slutförvaring använt kärnbränsle och en ansökan enligt MB för KBS-3-systemet. En ansökan enligt KTL för inkapslingsanläggningen lämnades in år 2006 och kompletterades i samband med ansökan i mars SKB:s planering baseras på att tillstånd erhålls i slutet av år Då påbörjas uppförandet av Kärnbränsleförvaret. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Jämfört med den planering som gällde för så har tiden för tillståndsprövningen förlängts. Tiden för tillstånd har försenats med cirka fyra år. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En tidigareläggning av tidpunkten då SKB erhåller tillstånd med två år. Detta innebär att uppförandet av Kärnbränsleförvaret påbörjas 2017.Deponeringen kan därmed starta Konsekvenser Den antagna tidsplanen ger en något kortare drifttid och därmed minskade kostnader för SKB centralt, Fud, Clab, transportsystemet och SFR. Högalternativ Högalternativet avser större förseningar kopplade framför allt till politiska beslut. Detta antas ge en försening på 15 år. Deponeringsstarten antas få en motsvarande tidsförskjutning, vilket innebär att den första kapseln deponeras Konsekvenser I och med att bränslet då får en längre avklingningstid kan deponeringstaktakten öka från 180 till 200 kapslar/år. Detta medför ökade driftkostnader för Kärnbränsleförvaret. Inkapslingsanläggningen bedöms klara den ökade deponeringstakten utan kostnadsökningar. Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, Fud, Clab, transportsystemet och SFR. För transportsystemet tillkommer kostnader för investering i ett nytt fartyg. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

166 Detaljerad beskrivning av variationer 21 (121) Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen ser variationen som kopplad till den politiska processen. Gruppen diskuterade möjliga orsaker till en försening, som t.ex. händelser inom EU, händelser i omvärlden kopplat till kärnkraft, regeringsskiften. Övriga kommentarer - Figur. Tidsplan för etablering av Kärnbränsleförvaret och Clink Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

167 Detaljerad beskrivning av variationer 22 (121) Använt kärnbränsle Område: Genomförande Kategori 1 Analys: maj Tid från tillstånd till drifttagning av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen (Clink). Variationen avser den tidsmässiga osäkerheten i uppförande och driftsättning av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. Här inkluderas även tiden för att få tillstånd för provdrift. Variationen tar inte hänsyn till den tidsmässiga osäkerheten i tillståndsprocessen. Detta hanteras i variation 201. Troligt fall (grundkalkyl) Tiden för uppförande och driftsättning för Kärnbränsleförvaret är uppskattad till tio år. Byggstarten är planerad till år Då uppförandetiden för inkapslingsanläggningen är kortare påbörjas denna två år senare, dvs år Enligt planerna kommer SKB att lämna in ansökan för provdrift av anläggningarna i början av år Provdrift startar i början av år Då kapslas den första kapseln in och deponeras. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Förändringar har gjorts i tidsplanen för det troliga fallet. Dock har inget nytt framkommit som som påverkat planeringen för uppförande och driftsättning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Uppförandet av Kärnbränsleförvaret tar kortare tid än nuvarande uppskattning. Exempelvis skulle detta kunna bero på en mer effektiv och snabbare metod för berguttag. Deponeringsstarten kan därmed tidigareläggas med tre år till år Deponeringstakten antas oförändrad. Konsekvenser Den antagna tidsplanen ger en något kortare drifttid och därmed minskade kostnader för SKB centralt, Fud, Clab, transportsystemet och SFR. Investeringskostnaderna antas vara i stort oförändrade mot det troliga fallet. Något lägre kostnad antas dock för projektorgansiationen på grund av en kortare projekttid. Högalternativ Uppförandet av Kärnbränsleförvaret tar längre tid än nuvarande uppskattning Förseningar under byggfasen leder till att deponeringsstarten försenas med tio år till år Som exempel antas tekniska problem vid framdrivningen av rampen, uppfyllande av villkor, tid för detaljkonstruktion. Förseningen leder till ökade investeringskostnader för driftområdet och rampen. Konsekvenser I och med att bränslet då får en längre avklingningstid kan deponeringstaktakten öka från 180 till 200 kapslar/år. Detta medför ökade driftkostnader för Kärnbränsleförvaret. Inkapslingsanläggningen bedöms klara den ökade deponeringstakten utan kostnadsökningar. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

168 Detaljerad beskrivning av variationer 23 (121) Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, Fud, Clab, transportsystemet och SFR. För transportsystemet tillkommer kostnader för investering i ett nytt fartyg. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen bedömer referenstidsplanen för uppförande av Kärnbränsleförvaret som optimistiskt realistisk. Det är alltså troligare med en försening än att det skulle gå snabbare än tidsplan. Skälen till försening diskuterades, sådant som skulle kunna orsaka en försening ansågs vara längre upphandlingstider, tekniska problem eller problem med entreprenörer. Å andra sidan uppfattar analysgruppen att det handlar om beprövad teknik som även har testats i Äspölaboratoriet, vilket skulle kunna leda till att tidsplaner hålls. Dessutom bör det finnas incitament för att hålla uppförandetiden så kort som möjligt. Dessa antaganden ligger till grund för lågalternativet. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

169 Detaljerad beskrivning av variationer 24 (121) Ny lokaliseringsprocess för Kärnbränsleförvaret Använt kärnbränsle Område: Genomförande Kategori 2 Analys: April 2008 Variationen avser risken att SKB inte kommer att erhålla tillstånd för att bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Troligt fall (grundkalkyl) Kärnbränsleförvaret kommer att byggas i Forsmark. Uppförandet påbörjas år 2019 och de första kapslarna deponeras år Förändringar i förhållande till Plan 2010 Tillståndsprocessen pågår. Inga förändringar sedan Plan 2010 har identifierats som påverkar bedömningen av osäkerhet och risk. Händelse SKB kommer inte att erhålla tillstånd för att bygga Kärnbränsleförvaret vid Forsmark. Sannolikheten för händelsen antas till 1:50. En ny lokaliseringsprocess startar som täcker hela landet. Platsundersökningarna därefter kommer att inriktas på enbart två områden. Tillstånd erhålls för ett av dem. Den nya platsen antas konservativt ligga skiljt från SKB:s övriga anläggningar. Hela programmet skjuts 10 år framåt i tiden med upprepning av lokalisering och platsundersökning (två platser). Konsekvenser Kostnad för den nya lokaliseringsprocessen antas vara hälften av den kostnad som SKB lagt ner. SKB centralt, Fud och Clab överbryggar med oförändrade årskostnader. Nya lokaliseringen innebär ökade kostnader för infrastruktur (400 miljoner kronor). I och med att bränslet då får en längre avklingningstid kan deponeringstakten öka från 180 till 200 kapslar/år. Detta medför ökade driftkostnader för Kärnbränsleförvaret. Inkapslingsanläggningen bedöms klara den ökade deponeringstakten utan kostnadsökningar. Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, Fud, Clab, transportsystemet och SFR. För transportsystemet tillkommer kostnader för investering i ett nytt fartyg. För SKB centralt och Fud innebär den nya lokaliseringsprocessen ökade kostnader p g a ytterligare behov av bland annat långsiktiga säkerhetsanalyser, kommunikation och MKB. Lågalternativ Tidsförskjutningen 7 år. I övrigt lika händelsen. Högalternativ Tidsförskjutning 25 år. I övrigt lika händelsen. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

170 Detaljerad beskrivning av variationer 25 (121) Kommentarer från analysgruppen SKB har valt Forsmark som plats för Kärnbränsleförvaret, men fortfarande återstår risken att Forsmark av någon anledning faller bort som alternativ. Vid en ny lokaliseringsprocess diskuterade analysgruppen olika alternativ, allt från att Oskarshamn återupptas som plats till att en helt ny lokalisering ska tas fram. Övriga kommentarer Jämför med variation 201 där förutsättningen är att Forsmark inte behöver överges. Variation 201 antas kunna verka även på denna händelse, dvs ej beroende variabler. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

171 Detaljerad beskrivning av variationer 26 (121) Lokalisering av inkapslingsanläggningen Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx Använt kärnbränsle Område: Genomförande Kategori 2 Analys: April 2008 Variationen avser risken att SKB inte kommer att erhålla tillstånd för att bygga inkapslingsanläggningen i anslutning till Clab i Oskarshamn. Troligt fall (grundkalkyl) En ny anläggningsdel för inkapsling av använt kärnbränsle kommer byggas i anslutning till Clab. Inkapslingsdelen sammankopplas med Clab och de båda anläggningsdelarna kommer att drivas som en integrerad anläggning, kallad Clink. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Tillståndsprocessen pågår. Inga förändringar sedan Plan 2010 har identifierats som påverkar bedömningen av denna denna osäkerhet. Händelse Inkapslingsanläggningen lokaliseras till Kärnbränsleförvaret. Sannolikheten för händelsen bedöms till 1:50 En allmän försening av 5 år beaktas. Konsekvenser Mottagningsbyggnad för bränsle tillkommer i inkapslingsanläggningen. Samtidigt utgår mottagningsbyggnaden vid Kärnbränsleförvaret. Ökade kostnader för Clab på grund av att driftsamordning med inkapslingsanläggningen inte är möjlig. I och med förseningen får bränslet en längre avklingningstid och deponeringstakten kan ökas från 180 till 200 kapslar/år. Detta medför ökade driftkostnader för Kärnbränsleförvaret. Inkapslingsanläggningen bedöms klara den ökade deponeringstakten utan kostnadsökningar. Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, Fud, Clab, transportsystemet och SFR. Lågalternativ Ej aktuellt Högalternativ Ej aktuellt Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Några andra alternativ än en lokalisering till Kärnbränsleförvaret övervägs inte. Därav inga låg- eller högalternativ. Variationen är beroende av 102 såtillvida att om Kärnbränsleförvaret placeras i Oskarshamn så blir föreliggande variation ointressant. Till detta förhållande tas ingen hänsyn i beräkningarna (konservativt).

172 Detaljerad beskrivning av variationer 27 (121) Använt kärnbränsle Område: Genomförande Kategori 1 Analys: juni Driftstörning i Kärnbränsleförvaret och inkapslingsdelen i Clink Variationen avser kostnader orsakade av eventuella driftstörningar på grund av åverkan, olycka eller externa hot. Ersättning för skador på utrustning eller annat ingår inte utan förutsätts bli täckt genom försäkringar. Premien ingår i driftkostnaden. Troligt fall (grundkalkyl) Referensen tar inte hänsyn till några längre driftstörningar. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är en sammanslagning av två variationer i Plan 2010: Driftstörningar genom åverkan, stöld o d och Driftstörningar orsakade av tekniska fel. Den senare tillhörde kategori 2. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Ej aktuellt Högalternativ Längre driftstörning på grund av åverkan, olycka, externa hot. Ett högkostnadsfall bedöms kunna utgöras av ett längre sammanhängande driftstopp. Stoppet bedöms kunna vara i 10 år. Enbart en enda sådan omfattande störning beaktas. Konsekvenser Stoppet överbryggas med oförändrade driftkostnader i SKB:s anläggningar. Efter stoppet antas deponeringstakten kan ökas från 180 till 200 kapslar/år till följd av bränslets längre avklingningstid. Detta medför ökade driftkostnader för Kärnbränsleförvaret. Inkapslingsanläggningen bedöms klara den ökade deponeringstakten utan kostnadsökningar. Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, Fud, Clab, transportsystemet och SFR. För transportsystemet tillkommer kostnader för investering i ett nytt fartyg. Kommentarer från analysgruppen Stoppet bedöms inte vara av teknisk karaktär eftersom sådana problem antas kunna lösas snabbare. Snarare torde stoppet bero på orsaker kopplade till politik eller tillstånd. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

173 Detaljerad beskrivning av variationer 28 (121) Figur. Det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab Figur. Kärnbränsleförvaret Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

174 Detaljerad beskrivning av variationer 29 (121) Projektledningsförmåga - byggnation av inkapslingsanläggningen Använt kärnbränsle Område: Organisation Kategori 1 Analys: april 2010 Variationen avser projektledningens och projektorganisationens påverkan på inkapslingsanläggningens slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar har identifierats som påverkar bedömningen av osäkerheterna. Variationen har inte varit uppe för bedömning av analysgruppen inför. Däremot har låg- och högvärdet har anpassats till sannolikheten 1:100. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Effektiviteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för inkapslingsanläggningen minskas med 15 %. Högalternativ Effektiviteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för inkapslingsanläggningen ökas med 20 %. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen anser att projektet är stort och bedömer det som tekniskt komplicerat eftersom det delvis är mycket ny teknik som ska tas fram och stora upphandlingar som ska göras. Detta resulterade i en variation med tyngdpunkt mot hög. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

175 Detaljerad beskrivning av variationer 30 (121) Använt kärnbränsle Område: Organisation Kategori 1 Analys: april Projektledningsförmåga byggnation av Kärnbränsleförvaret Variationen avser projektledningens och projektorganisationens påverkan på Kärnbränsleförvarets slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar har identifierats som påverkar bedömningen av osäkerheterna. Variationen har inte varit uppe för bedömning av analysgruppen inför. Däremot har låg- och högvärdet har anpassats till sannolikheten 1:100. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Effektiviteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för Kärnbränsleförvaret minskas med 15 % (gäller ej fortlöpande investering för deponeringstunnlar). Högalternativ Effektiviteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för Kärnbränsleförvaret ökas med 20 % (gäller ej fortlöpande investering för deponeringstunnlar). Kommentarer från analysgruppen Se variation 206. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

176 Detaljerad beskrivning av variationer 31 (121) Projekteringsunderlag - inkapslingsanläggningen Använt kärnbränsle Område: Organisation Kategori 1 Analys: april 2010 Variationen avser hur kvaliteten på projekteringsunderlaget kan påverka inkapslingsanläggningens slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Den troliga kostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar har identifierats som påverkar bedömningen av osäkerheterna. Variationen har inte varit uppe för bedömning av analysgruppen inför. Däremot har låg- och högvärdet har anpassats till sannolikheten 1:100. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Kvaliteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för inkapslingsanläggningen minskas med 15 %. Högalternativ Kvaliteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för inkapslingsanläggningen ökas med 30 %. Kommentarer från analysgruppen Förutom projektledning och projektorganisation (se variation 206) påverkar även projekteringens kvalitet den slutliga investeringskostnaden. Därför lades denna variation till. Projekteringens påverkan på investeringskostnaden avtar med tiden då detaljeringen i underlaget ökar. Analysgruppen anser att möjligheter bör finnas att kontrollera slutkostnaden genom att man satsar på väl genomarbetade projekteringsunderlag. Samtidigt finns det en risk att kostnaderna kan öka. Analysgruppen betonade att det är viktigt att man i projekteringen jobbar aktivt för kostnadseffektiva lösningar. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

177 Detaljerad beskrivning av variationer 32 (121) Projekteringsunderlag - Kärnbränsleförvaret Använt kärnbränsle Område: Organisation Kategori 1 Analys: april 2010 Variationen avser hur kvaliteten på projekteringsunderlaget kan påverka Kärnbränsleförvarets slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Den troliga kostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar har identifierats som påverkar bedömningen av osäkerheterna. Variationen har inte varit uppe för bedömning av analysgruppen inför. Däremot har låg- och högvärdet har anpassats till sannolikheten 1:100. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Kvaliteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för Kärnbränsleförvaret minskas med 15 % (gäller ej fortlöpande investering för deponeringstunnlar). Högalternativ Kvaliteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för Kärnbränsleförvaret ökas med 30 % (gäller ej fortlöpande investering för deponeringstunnlar). Kommentarer från analysgruppen Se variation 208 Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

178 Detaljerad beskrivning av variationer 33 (121) Använt kärnbränsle Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: april Marknadssituationen vid upphandling av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen, Variationen avser hur marknadssituationen vid tidpunkten för upphandling av entreprenaderna för uppförande av inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret påverkar den slutliga investeringskostnaden. Troligt fall (grundkalkyl) Referensen baseras på en neutral marknadssituation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar har identifierats som påverkar bedömningen av osäkerheterna. Variationen har inte varit uppe för bedömning av analysgruppen inför. Däremot har låg- och högvärdet har anpassats till sannolikheten 1:100. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Marknadssituationen vid de tunga investeringarna av inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret är ur byggherresynpunkt gynnsamt med ett gott konkurrensläge. Allmän prissänkning med 30 % av dessa investeringar. Högalternativ Marknadssituationen vid de tunga investeringarna av inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret är ur byggherresynpunkt ogynnsamt, dvs överhettning och höga prisnivåer råder. Allmän prisökning med 30 % av dessa investeringar. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade konjunkturens påverkan på kostnaden, och bedömningen är att konjunkturen vid tiden för upphandling kan ha stor påverkan investeringskostnaden. Dock, anser analysgruppen att finns möjlighet för SKB att vara flexibel med igångsättning av projekten och därmed en möjlighet att minska påverkan av konjunkturen. Erfarenheter från andra upphandlingar diskuterades. En etablering av utländska entreprenörer kan pressa priserna. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

179 Detaljerad beskrivning av variationer 34 (121) Använt kärnbränsle Område: Teknik Kategori 1 Analys: juni Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen Variationen avser osäkerheter i utformningen av förvarets bergutrymmen, dvs tunnlar, bergrum, schakt och ramp. Osäkerheter finns i bedömningen av hur många kapselpositioner som måste förkastas samt antagen area för deponeringstunnlarna (bestäms av bland annat av deponeringsmaskinens dimensioner). Andra osäkerheter i utformningen beror av bergets sprickstruktur och utformning av centralområdet. Bergutrymmenas storlek och utformning påverkar både kostnad för investering samt förslutning och återfyllning. Troligt fall (grundkalkyl) Referensutformningen baseras på en layout för förvaret från år 2008 (layout D2), vilket motsvarar den layout som användes i SKB:s ansökan för Kärnbränsleförvaret. Layouten är anpassad för det kapselantal som gäller för Kalkyl 40. Andelen förkastade kapselpositioner har uppskattats till 13 %. Enligt referensutformningen är den teoretiska sektionsarean i deponeringstunneln 19 m 2. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Förutsättningarna för det troliga fallet har inte ändrats. Variationen är en sammanslagning av fyra variationer i Plan 2010: Kärnbränsleförvarets bergrum, tunnlar och schakt - beroende av bergets sprickstruktur, dimensionerande tunneltvärsnitt och systemlayout, utformning av ramper och schakt samt temperaturbegränsningen vid kapseln. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Sprickstrukturen i berget och spänningsförhållandena är förmånliga. Andelen förkastade kapselpositioner antas vara 1 %. Sektionsarea i deponeringstunnlar minskar på grund av en mer kompakt hanteringsutrustning, bland annat ersätts strålskyddet runt kapseln med en mobil avskärmning i tunneln. En minskning av sektionsarean för deponeringstunneln antas till 15 m 2. Centralområdet och rampen minskar volymmässigt i den fortsatta systemoptimeringen. Bergvolymen i ramp, centralområde och transporttunnlar antas minska med 15 %. Konsekvenser Den minskade antalet kapselpositioner minskar tunnellängden för deponeringstunnlarna. Stamtunnlarnas längd antas minska proportionellt med deponeringstunnlarna. Längden minskas med 10% Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

180 Detaljerad beskrivning av variationer 35 (121) Högalternativ Mindre gynnsam sprickstruktur och spänningsbild. Ökade svårigheter att i detalj och i förväg kartlägga mindre sprickförekomster genom sondering vilket i sin tur antas innebära att ett större antal kapselpositioner måste förkastas. Andelen förkastade kapselpositioner antas vara 30 %. Sektionsarean för deponeringstunneln antas öka till 25 m 2. Centralområdet och ramp ökar volymmässigt. Ökning av bergvolymen i ramp, centralområde och transporttunnlar med 20 %. Konsekvenser Det ökade antalet kapselpositioner ökar tunnellängden för deponeringstunnlarna. Stamtunnlarnas längd antas öka proportionellt med deponeringstunnlarna. Längden ökas med 15% Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

181 Detaljerad beskrivning av variationer 36 (121) Använt kärnbränsle Område: Teknik Kategori 1 Analys: juni Effektivisering av deponeringsprocessen i Kärnbränsleförvaret Variation avser möjligheten till effektiviseringar i deponeringsprocessen i kärnbränsleförvaret. Kärnbränsleförvaret är i drift i knappt 30 år och möjligheterna borde vara goda för att successivt genomföra effektiviserande åtgärder. Troligt fall (grundkalkyl) Kärnbränsleförvarets referensutformning baseras på vertikal deponering (KBS-3V), det vill säga kapslarna deponeras i hål borrade i tunnelgolvet. Den troliga kostnaden bygger på dagens teknik och baseras på demonstrationer gjorda i Äspölaboratoriet. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar sedan Plan 2010 har identifierats som påverkar bedömningen av denna osäkerhet och risk. Händelse Deponeringsprocessen kan effektiviseras. Detta leder även till en effektivare utformning av Kärnbränsleförvaret. Denna effektivisering representeras i variationens kostnadsberäkning av en övergång till horisontell deponering (KBS-3H). KBS-3H är en variant av KBS-3-metoden med kapslarna liggande horisontellt i m långa tunnlar (se figur nedan). Sannolikheten för händelsen bedöms till 40% Konsekvenser Acceptans för KBS-3H antas fås innan deponeringsstart år Händelsen innebär lägre kostnader främst beroende av att återfyllning av deponeringstunnlarna och borrning av deponeringshål bortfaller. Däremot fås ökade kapselkostnader bland annat pga. supercontainern. Vidare minskar kostnaden för investeringar i industriområdet på grund av en mindre produktionsbyggnad. Detta eftersom kompaktering av bentonitblock och återfyllningsmaterial utgår. Lågalternativ Kapselkostnaden minskar med 30 % i förhållande till händelsen. Ingen variation gentemot händelsen i övrigt. Dessa kostnadsvariationer fås indirekt genom objektsvariationerna. Högalternativ Kapselkostnaden ökar med 50 % i förhållande till händelsen. Ingen variation gentemot händelsen i övrigt. Dessa kostnadsvariationer fås indirekt genom objektsvariationerna. Kommentarer från analysgruppen - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

182 Detaljerad beskrivning av variationer 37 (121) Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

183 Detaljerad beskrivning av variationer 38 (121) Material och metod för återfyllning och förslutning av Kärnbränsleförvaret. Använt kärnbränsle Område: Teknik Kategori 1 Analys: april 2010 Variationen avser osäkerhet i material och metod för återfyllning av deponeringstunnlarna och förslutning av förvarets övriga delar. Troligt fall (grundkalkyl) Återfyllning respektive förslutning av Kärnbränsleförvaret görs med svällande lera i samtliga utrymmen. Detta sker genom förhållandevis enkel utläggning av kompakterade block samt utfyllnad mot berg med bentonitgranulat. Särskilda pluggar byggs i deponeringstunnlarnas mynning för att återfyllningen ska hållas på plats till dess att stamtunnlarna försluts. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är en sammanslagning av två variationer i Plan Material och metod för återfyllning och förslutning av: deponerings-, stam- och transporttunnlar centralområde, schakt och ramp Inget nytt har framkommit sedan Plan Hög- och lågvärdena har därför endast anpassats till sannolikheten 1:100, där det lägsta värdet för lågalternativet respektive högsta värdet högalternativet från de två ihopslagna varitionerna från Plan 2010 använts. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En generell kostnadsminskning med 80 % för samtliga utrymmen (deponerings-, stam- och transporttunnlar samt centralområde, schakt och ramp). Högalternativ En generell kostnadsökning med 80 % för samtliga utrymmen (deponerings-, stam- och transporttunnlar samt centralområde, schakt och ramp). Kommentarer från analysgruppen Osäkerheten definieras inte i tekniska termer utan ett generellt antagande görs om möjliga besparingar. Detta innefattar såväl materialval som metod och dessutom möjligheter att differentiera materialet inom olika områden. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

184 Detaljerad beskrivning av variationer 39 (121) Figur. Installation av återfyllningsblock med robot i Bentonitlaboratoriet Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

185 Detaljerad beskrivning av variationer 40 (121) Begränsningar av temperaturen för bufferten Använt kärnbränsle Område: Teknik Kategori 1 Analys: april 2008 Kapselavståndet och deponeringstakten beror av den temperaturbegränsning som är satt på bentoniten. Bentonitens egenskaper förändras vid höga temperaturer vilket påverkar förvarets långsiktiga säkerhet. Troligt fall (grundkalkyl) Bentonitens temperatur på får inte överstiga 100 C. En marginal på 10 C ansätts vilket ger max temperatur 90 C. En ytterligare marginal på 10 C ansätts för att rymma osäkerheter i de omgivande materialens termiska egenskaper. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen har flyttats från kategori 2 till kategori 1. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Temperaturbegränsningen för bentoniten kan ökas till 110 C. Konsekvenser Kapselavståndet på 6 m kan inte minskas utan bibehålls. Deponeringstakten antas kunna ökas från 180 till 200 kaplsar/år pga den högre tillåtna temperaturen i bentoniten. Dett ger en minskning av deponeringsperioden med två år. Högalternativ Ej aktuellt Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

186 Detaljerad beskrivning av variationer 41 (121) Realism i kostnadsuppskattningar - Kärnbränsleförvarets skedeskalkyl Använt kärnbränsle Område: Kalkyl Kategori 1 Analys: juni 2013 Samtliga kostnader för Kärnbränsleförvaret, med undantag av driftkostnaderna, baseras på aktuell skedeskalkyl. Variationen avser hur kalkylatorns erfarenhet och egna bedömningar påverkar kalkylens kostnadsresultat. Ju mer specificerat underlaget är och ju mer erfarenhet som finns på området desto mindre bedöms den enskilde kalkylatorns bedömningar påverka resultatet. Variationen kan sägas motsvara den spridning i kostnadsresultat som ett flertal oberoende kalkyler baserat på samma underlag skulle ge. Variationen omfattar inte osäkerheter i omfattningen av de anläggningar, system mm som ingår i kalkylen. Denna osäkerhet behandlas i främst objektsvariationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Aktuell skedeskalkyl baseras på en layout för förvaret från år 2008 (layout D2). Kostnaderna för de olika systemen är från Mognadsgraden bedöms ligga mellan förstudie och förprojektering med tonvikt på den senare. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationerna avseende realism har anpassats efter kalkylunderlagen och kalkylstrukturen i. För Kärnbränsleförvarets del har osäkerheten samlats till en variation efter att tidigare varit uppdelad på flera. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Kalkylatorn har varit pessimistisk (räknat för högt) vilket här kompenseras med en sänkning av kostnaden. Minska samtliga de kostnadsposter som baseras på skedeskalkylen med 30 %. Högalternativ Kalkylatorn har varit optimistisk (räknat för lågt) vilket kompenseras med en ökning av kostnaden. Öka samtliga de kostnadsposter som baseras på skedeskalkylen med 55 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Observera att denna variation inte avser omfattningen av de anläggningar eller annat som ingår i kalkylen utan enbart kalkylatorns bedömning av vad kostnaden blir för att producera det som specificerats. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

187 Detaljerad beskrivning av variationer 42 (121) Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

188 Detaljerad beskrivning av variationer 43 (121) Tidpunkt för drifttagning av det utbyggda SFR Låg- och medelaktivt avfall Område: Genomförande Kategori 1 Analys: juni 2013 Variationen avser den tidsmässiga osäkerheten i tillståndsprocessen samt uppförande och driftsättning av SFRutbyggnaden. Deponeringsstarten i det utbyggda SFR kan få påverkan på avveckling av de första reaktorerna Troligt fall (grundkalkyl) Under våren 2014 planerar SKB att lämna in ansökningar enligt miljöbalken och kärntekniklagen för att bygga ut SFR. Den fortsatta planeringen baseras på att tillstånd fås så att uppförandet kan påbörjas vid årsskiftet 2017/2018. Provdrift och därmed deponering av avfall antas kunna påbörjas i mitten av år Planeringen för SFRutbyggnaden visas översiktligt i figuren nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Tidsplanen för SFR-utbyggnaden har förskjutits sedan Plan Deponeringsstarten har försenats från 2020 till mitten av Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Deponeringsstarten för rivningsavfall kan tidigareläggas till Konsekvenser Start av nedmontering och rivning för Barsebäck 1 och 2 samt Oskarshamn 1 kan tidigareläggas med två år. Vilket ger minskade kostnader för servicedrift. Kostnader för projektorganisationen för SFR-utbyggnaden minskar på grund av den förkortade projekttiden. Den del av driftkostnaderna för SFR som hänförs till rivningsavfallet ökar. Högalternativ Deponeringsstarten för rivningsavfall försenas så att deponeringen påbörjas Detta medför en försenad start av nedmontering och rivning av Barsebäck 1 och 2, Oskarshamn 1, Ringhals 1 och 2. Konsekvenser Servicedriften för B1, B2, O1, R1 och R2 förlängs, Nedmontering och rivning för dessa reaktorer påbörjas 2035 när deponering av rivningsavfall kan påbörjas i SFR. Kostnader för projektorganisationen för SFR-utbyggnaden ökar på grund av den förlängda projekttiden. Den del av driftkostnaderna för SFR som hänförs till rivningsavfallet minskar. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

189 Detaljerad beskrivning av variationer 44 (121) Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade möjliga orsaker till försening. En möjlig orsak kan vara att tidsplanen för uppförandet är underskattad dvs för optimistisk, bland annat beroende på svårigheter då utbyggnad ska ske parallellt med deponering. En annan orsak skulle kunna vara resursbrist hos SSM vid behandling av ansökan på grund av att även ansökan för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen hanteras under samma period. Övriga kommentarer - Figur. Översiktlig tidsplan för utbyggnad av SFR. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

190 Detaljerad beskrivning av variationer 45 (121) Tidpunkt för drifttagning av SFL Variationen avser den tidsmässiga osäkerheten i planeringen för SFL. Låg- och medelaktivt avfall Område: Genomförande Kategori 1 Analys: april 2010 Troligt fall (grundkalkyl) SFL ligger relativt tidigt i utvecklingen. I dag pågår förstudier och utveckling av förvarskoncept. SFL är det förvar som kommer att tas sist i drift. Ansökningarna enligt miljöbalken och kärntekniklagen för SFL kommer enligt planerna att lämnas in cirka år SFL tas i rutinmässig drift år Planeringen för SFL visas översiktligt i figuren nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar i förutsättningarna har identifierats som påverkar bedömningen av osäkerhet och risk. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ SFL tas i drift så sent som möjligt. Driften antas avslutas samtidigt som för SFR år 2057 med en antagen drifttid på fem år. Detta ger en deponeringsstart år Högalternativ SFL antas tas i drift så tidigt som möjligt. Deponeringen antas kunna påbörjas år Deponeringen avslutas då allt långlivat avfall från rivningen av kärnkraftverken deponerats år Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen uppfattade osäkerheterna kring tidsplanen för SFL som stora eftersom det ligger långt fram i tiden. En diskussion fördes kring vilka drivkrafter som finns för att skynda på processen. Analysgruppen ansåg att det är troligare med en senareläggning av deponeringsstart än en tidigareläggning. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

191 Detaljerad beskrivning av variationer 46 (121) Figur. Uppskattad tidsplan för arbetet inför driftsättningen av SFL Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

192 Detaljerad beskrivning av variationer 47 (121) Låg- och medelaktivt avfall Område: Genomförande Kategori 2 Analys: juni Ny lokaliseringsprocess för slutförvaret för rivningsavfall Variationen avser risken att SKB inte kommer att erhålla tillstånd för att bygga ut SFR för slutförvaring av rivningsavfall. Troligt fall (grundkalkyl) SKB har i dag tillstånd att slutförvara låg- och medelaktivt driftavfall i SFR. Enligt planerna kommer förvaret att byggas ut för att även kunna slutförvara låg- och medelaktivt rivningsavfall. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i och har bedömts tillhöra kategori 2. Händelse Slutförvaret för rivningsavfall lokaliseras till annan plats. Som mest sannolikt fall (om SFR-alternativet utgår) väljs då lokalisering Laxemar. Händelsen medför en försening av uppförandet av ett slutförvar för rivningsavfall med 10 år. Sannolikheten för händelsen har bedömts till 1:50 Konsekvenser Händelsen medför ökade kostnader för platsundersökningar och projektering med 150 MSEK. Även kostnaderna för projektledningen ökar på grund av den förlängda projekttiden. Dessutom ökar kostnaderna för investeringen då slutförvarsanläggningen inte kan utnyttja befintliga anläggningar och system i SFR. Kostnadsökningen har uppskattats grovt till 500 MSEK. Befintligt SFR antas kunna förslutas när allt driftavfall har deponerats. SFL lokaliseras till slutförvaret för rivningsavfall Lågalternativ Ej aktuellt Högalternativ Ej aktuellt Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade alternativa lokaliseringsmöjligheter för slutförvaret för rivningsavfall och konstaterade att Laxemar som tidigare har varit föremål för platsundersökningar är en plats som SKB har god kännedom om och skulle kunna vara en alternativ lokalisering för slutförvaret för rivningsavfall. Analysgruppen uppfattar att konceptet för slutförvaret för rivningsavfall är väl genomarbetad. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

193 Detaljerad beskrivning av variationer 48 (121) Figur. Referensområden som studerats i lokaliseringsutredningen Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

194 Detaljerad beskrivning av variationer 49 (121) Lokalisering av SFL Låg- och medelaktivt avfall Område: Genomförande Kategori 1 Analys: april 2010 Variationen avser osäkerheten avseende platsvalet för SFL. Platsen för förvaret är ännu inte bestämt. Troligt fall (grundkalkyl) I dag pågår förstudier och framtagning av förvarskoncept. Platsundersökningar planeras att påbörjas under år Referenskostnaden i plankalkylen baseras på att SFL lokaliseras till SFR och sammanbyggs med denna anläggning. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen har flyttats till kategori 1. Motivet till detta är att lokaliseringen av SFL fortfarande är en öppen fråga. Händelse SFL lokaliseras till annan plats. Som mest sannolikt fall (om SFR-alternativet utgår) väljs då lokalisering vid Kärnbränsleförvaret. Sannolikheten för händelsen bedöms till 1:50. Konsekvenser Förvaret placeras vid Kärnbränsleförvarets ramp varvid kostnaden för egen ramp utgår. Detta bedöms grovt ge en kostnadsminskning om MSEK 50. Driftkostnaden ökar då samordningsfördelar med SFR inte kan utnyttjas. Verksamheten vid Kärnbränsleförvaret bedöms inte ge lika stora samordningsfördelar. Lågalternativ Lågalternativet sätts lika med händelsen. Högalternativ SFL lokaliseras skilt från andra SKB-anläggningar. Konsekvenser Utan närmare utredning ökas investerings- och driftkostnaderna för förvaret med 100 %. I denna ökning antas också kostnader avseende ökade transporter inrymmas. Tillägg för lokalisering och platsundersökning MSEK 600. Förslutningskostnaden antas öka med 50 % p g a större bergvolymer. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

195 Detaljerad beskrivning av variationer 50 (121) Projektledningsförmåga - utbyggnad av SFR Låg- och medelaktivt avfall Område: Organisation Kategori 1 Analys: juni 2013 Variationen avser projektledningens och projektorganisationens påverkan på utbyggnaden av SFR:s slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Effektiviteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för utbyggnaden av SFR minskas med 15 %. Högalternativ Effektiviteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för utbyggnaden av SFR ökas med 20 %. Kommentarer från analysgruppen Samma bedömning som för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen, se variation 206 och 207. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

196 Detaljerad beskrivning av variationer 51 (121) Projektledningsförmåga - byggnation av SFL Låg- och medelaktivt avfall Område: Organisation Kategori 1 Analys: juni 2013 Variationen avser projektledningens och projektorganisationens påverkan på SFL:s slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Effektiviteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för SFL minskas med 15 %. Högalternativ Effektiviteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för SFL ökas med 20 %. Kommentarer från analysgruppen Samma bedömning som för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen, se variation 206 och 207. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

197 Detaljerad beskrivning av variationer 52 (121) Projekteringsunderlag - utbyggnad av SFR Låg- och medelaktivt avfall Område: Organisation Kategori 1 Analys: juni 2013 Variationen avser hur kvaliteten på projekteringsunderlaget kan påverka utbyggnaden av SFR:s slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Den troliga kostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Kvaliteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för utbyggnaden av SFR minskas med 15 %. Högalternativ Kvaliteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för utbyggnaden av SFR ökas med 30 %. Kommentarer från analysgruppen Samma bedömning som för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen, se variation 208 och 209. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

198 Detaljerad beskrivning av variationer 53 (121) Projekteringsunderlag - byggnation av SFL Låg- och medelaktivt avfall Område: Organisation Kategori 1 Analys: juni 2013 Variationen avser hur kvaliteten på projekteringsunderlaget kan påverka SFL:s slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Den troliga kostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Kvaliteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för SFL minskas med 15 %. Högalternativ Kvaliteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för SFL ökas med 30 %. Kommentarer från analysgruppen Samma bedömning som för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen, se variation 208 och 209. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

199 Detaljerad beskrivning av variationer 54 (121) Låg- och medelaktivt avfall Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: juni Marknadssituationen vid upphandling av SFR-utbyggnaden Variationen avser hur marknadssituationen vid tidpunkten för upphandling av entreprenaderna för uppförande av SFR-utbyggnaden påverkar den slutliga investeringskostnaden. Troligt fall (grundkalkyl) Referensen baseras på en neutral marknadssituation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Marknadssituationen vid de tunga investeringarna är ur byggherresynpunkt gynnsamt med ett gott konkurrensläge. Allmän prissänkning med 30 % av dessa investeringar. Högalternativ Marknadssituationen vid de tunga investeringarna är ur byggherresynpunkt ogynnsamt, dvs överhettning och höga prisnivåer råder. Allmän prisökning med 30 % av dessa investeringar. Kommentarer från analysgruppen Samma bedömning som för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen, se variation 210. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

200 Detaljerad beskrivning av variationer 55 (121) Marknadssituationen vid upphandling av SFL Låg- och medelaktivt avfall Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: juni 2013 Variationen avser hur marknadssituationen vid tidpunkten för upphandling av entreprenaderna för uppförande av SFL påverkar den slutliga investeringskostnaden. Troligt fall (grundkalkyl) Referensen baseras på en neutral marknadssituation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Marknadssituationen vid de tunga investeringarna är ur byggherresynpunkt gynnsamt med ett gott konkurrensläge. Allmän prissänkning med 30 % av dessa investeringar. Högalternativ Marknadssituationen vid de tunga investeringarna är ur byggherresynpunkt ogynnsamt, dvs överhettning och höga prisnivåer råder. Allmän prisökning med 30 % av dessa investeringar. Kommentarer från analysgruppen Samma bedömning som för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen, se variation 210. Analysgruppen anser att det är rimligt att konjunktursvängningarna längre bort i tiden inte ska avvika från tidigare bedömningar som avser konjunkturen mer i närtid. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

201 Detaljerad beskrivning av variationer 56 (121) Låg- och medelaktivt avfall Område: Teknik Kategori 1 Analys: juni Storlek och utformning av SFR-utbyggnadens bergutrymmen Variationen avser osäkerheter i utformningen av förvarets bergutrymmen, dvs tillfartstunnel, bergrum m.m. Bergutrymmenas storlek och utformning påverkar både kostnad för investering och förslutning. Bergrummens storlek beror främst av prognostiserade avfallsmängder. Den nya tillfartstunneln är dimensionerad för att ta ner reaktortankarna hela. Osäkerheten kring detta hanteras i variation 408 (Strategi för hantering av reaktortankar). Troligt fall (grundkalkyl) SFR-utbyggnaden är dimensionerad för cirka m 3 rivningsavfall samt utrymme för nio reaktortankar från BWR-reaktorerna. (Reaktortankarna från PWR kommer att slutförvaras i SFL.) Förvaret kommer att läggas på ca 120 meters djup. Översiktlig layout framgår av figuren nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Storleken på SFR-utbyggnaden antas vara överdimensionerad. Detta kan beror på att delar av rivningsavfallet kan förvaras i markdeponier samt att avfallsvolymerna kan vara för konservativt uppskattade. Samtliga planerade bergsalar i SFR-utbyggnaden kommer därmed inte att behövas. Storleken på SFR-utbyggnadens bergutrymmen kan reduceras med 80 %. Högalternativ Storleken på SFR-utbyggnaden antas vara underdimensionerad. En ökning av storleken på SFR-utbyggnadens bergutrymmen med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

202 Detaljerad beskrivning av variationer 57 (121) Figur. Utbyggt SFR enligt layout 2 där den befintliga delen är ljusgrå och den planerade delen är blå. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

203 Detaljerad beskrivning av variationer 58 (121) Storlek och utformning av SFL:s bergutrymmen Låg- och medelaktivt avfall Område: Teknik Kategori 1 Analys: juni 2013 Variationen avser osäkerheter i utformningen av förvarets bergutrymmen, dvs tillfartsramp, bergrum mm. Här ingår även osäkerheter avseende förvarsdjup. Bergutrymmenas storlek och utformning påverkar både kostnad för investering och förslutning. Bergrummens storlek beror främst av prognostiserade avfallsmängder. Troligt fall (grundkalkyl) SFL är dimensionerad för cirka m3 långlivat avfall. I avfallsvolymen ingår tre reaktortankar från PWRreaktorerna. (Reaktortankarna från BWR slutförvaras i SFR.) SFL ligger relativt tidigt i utvecklingen. I dag pågår förstudier och utveckling av förvarskoncept. Plankalkylen baseras på att SFL samlokaliseras med SFR och att förvarsområdet läggs på 300 meters djup. Rampen byggs som en fortsättning på SFR:s tillfartstunnel. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Storleken på SFL:s förvarsutrymmen bedöms vara överdimensionerade och förläggningsdjupet bedöms vara överskattat. SFL förläggs på 120 meters djup. Storleken på förvarets förvarsutrymmen kan reduceras med 50 %. Högalternativ Storleken på SFL:s förvarsutrymmen bedöms vara underdimensionerade och förläggningsdjupet bedöms vara underskattat. SFL förläggs på 500 meters djup. En ökning av storleken på förvarets förvarsutrymmen med 200 %. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen uppfattade osäkerheterna kring utformningen och storleken av SFL:s bergutrymmen som stora. Detta då SKB planerar att bygga förvaret långt fram i tiden. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

204 Detaljerad beskrivning av variationer 59 (121) Avveckling av kärnkraftverk Område: Genomförande Kategori 2 Analys: September Drifttid av kärnkraftverk som underlag för rivningstidpunkt Variationen avser osäkerheten i rivningstidpunkten med avseende på kärnkraftverkens drifttid. Barsebäck berörs inte av denna variation. Troligt fall (grundkalkyl) Som underlag för rivningstidsplanerna ligger reaktorernas planerade drifttider, se figur nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Deponeringsstart av rivningsavfall har förskjutits med två år, vilket påverkar tidigast möjlig tidpunkt för nedmontering och rivning av kärnkraftverken. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Senareläggning av rivningstidpunkten för samtliga reaktorer (exklusive Barsebäck). För de reaktorer som togs i kommersiell drift under 1970-talet, dvs. Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 senareläggs rivningen med 10 år. För övriga reaktorer senareläggs rivningen med 20 år. Högalternativ Tidigareläggning av rivningstidpunkten för samtliga reaktorer (exklusive Barsebäck). För de reaktorer som togs i kommersiell drift under 1970-talet inleds rivningen när provdriften av det utbyggda SFR planeras att påbörjas dvs För övriga reaktorer inleds rivningen efter totalt 50 års drift. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen anser att det är rimligt att i bedömningen skilja de äldre rektorerna som togs i drift under talet från de mer moderna reaktorerna. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

205 Detaljerad beskrivning av variationer 60 (121) F1 F2 F3 O1 O2 O3 R1 R2 R3 R Figur. Planerad drift för respektive reaktor Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

206 Detaljerad beskrivning av variationer 61 (121) Tid för borttransport av bränsle Avveckling av kärnkraftverk Område: Genomförande Kategori 1 Analys: maj 2013 Variationen avser osäkerheter i hur snabbt det använda bränslet kan transporteras bort från kraftverksområdet till Clab för mellanlagring. Variationen gäller inte Barsebäck där inget bränsle finns kvar på platsen utan förvaras i Clab. Tiden beror på bland annat på bränslets restvärme samt tillgängligheten för transportsystemet och mottagningen i Clab. Troligt fall (grundkalkyl) I referensen antas att bränslet transporteras bort inom 12 månader från avställning. Tiden varierar något mellan reaktorerna. Nedmontering och rivning påbörjas direkt efter avställning, dvs. innan bränslet transporterats bort. En principskiss över de olika avvecklingsskedena visas i figuren nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2010 I referensen i Plan 2010 tog borttransporten av bränslet två år. Detta antagande gällde samtliga reaktorer. Samtliga nedmonterings- och rivningsaktiviteter antogs påbörjas först efter att bränslet var borttransporterat. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Ej aktuellt Högalternativ Tiden för borttransport av bränsle förlängs, vilket kan vara orsakat av störningar i transportsystemet och/eller mottagningen i Clab. Avställningsdriften förlängs till 2,5 år för var och en av reaktorerna. Konsekvenser Konservativt antas detta påverka även starttidpunkten för nedmontering och rivning. Tidsförsjutningen ger en kostnadsökning för bevakning, drift och underhåll samt för rivningsorganisationen. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen anser inte att bränslet kan transporteras bort snabbare än antagandet i det troliga fallet. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

207 Detaljerad beskrivning av variationer 62 (121) Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

208 Detaljerad beskrivning av variationer 63 (121) Tidsplan för avveckling av kärnkraftverken Variationen avser osäkerheter i tidsplanen för att avveckla en reaktoranläggning. Avveckling av kärnkraftverk Område: Genomförande Kategori 1 Analys: maj 2013 Troligt fall (grundkalkyl) Tidsplanerna för avveckling är anpassade efter varje reaktoranläggning och plats. Tiden ligger mellan 4,5 och 7 år, se figur nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar i förutsättningarna för Barsebäck, förutom att starttidpunkten förskjutits. För övriga reaktorer var referensen i Plan 2010 sju år för avveckling av en reaktoranläggning. Tidsplanen var mer schematisk där hänsyn inte togs till skillnader mellan reaktorerna. I baseras tidsplanerna på de platsspecifika rivningsstudierna. Variationen är en sammanslagning av två variationer i Plan 2010: Strategi för avfallshantering vid rivning av kärnkraftsverken och Tidsplan för rivning av kärnkraftverken. Strategi för avfallshantering bedöms huvudsakligen ge tidsmässiga konsekvenser. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Tidsplanen för rivningen är pessimistisk. Möjligheten att utföra parallella rivningsaktiviteter är underskattad. Den totala tidsplanen för rivning minskar till totalt 3 (F, O, R) och 3,5 (B) år. Konsekvenser Kostnader för tidsberoende aktiviteter såsom rivningsorganisation samt bevakning, drift och underhåll av reaktoranläggningen minskar. Kostnaderna för själva rivningsarbetet påverkas endast tidsmässigt. Högalternativ Tidsplanen i det troliga fallet är optimistisk. Möjligheten att utföra parallella rivningsaktiviteter är överskattad. Även myndighetstillsynen kan medföra att tiden för nedmontering och rivning förlängs. Den totala tidsplanen för rivning ökar till totalt 6,5 (F, O, R) och 9 (B) år. Konsekvenser Kostnader för tidsberoende aktiviteter såsom rivningsorganisation samt bevakning, drift och underhåll av reaktoranläggningen ökar. Kostnaderna för själva rivningsarbetet påverkas endast tidsmässigt. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

209 Detaljerad beskrivning av variationer 64 (121) Figur. Tidsplan för avveckling av reaktoranläggningarna som underlag för kalkylen Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

210 Detaljerad beskrivning av variationer 65 (121) Inlärningseffekt vid avveckling av kärnkraftverken Avveckling av kärnkraftverk Område: Organisation Kategori 1 Analys: maj 2013 Totalt ska tolv reaktoranläggningar avvecklas i Sverige. Variationen avser möjligheten till en successivt mer effektiv avveckling beroende på en inlärningseffekt. En effektivisering på grund av den allmänna tekniska utvecklingen ingår i variationerna för EEF. Troligt fall (grundkalkyl) I referensen tas ingen hänsyn till inlärningseffekt mellan platserna. Samordningsfördelar mellan reaktorerna på samma plats har till viss del tagits med i referensen. Förändringar i förhållande till Plan 2010 För Forsmark, Oskarshamn och Ringhals baseras kostnaderna nu på platsspecifika rivningsstudier. I Plan 2010 baserades kostnaderna på en schablonmässig uppskrivning av dessa kostnader baserat på resultaten från Barsebäcks rivningsstudie. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Beaktande av en inlärningsfaktor som avser den organisatoriska och administrativa delen av rivningsprocessen. Inlärningsfaktor innebärande att kostnaden reduceras med 20 % till år 2035 ytterligare 15 %-enheter till slutet av rivningsperioden år Reduktionen avser kostnader för nedmontering, avfallshantering samt rivning och återställning (objekt 904, 905 och 907). Högalternativ Ej aktuellt Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade inlärningseffekt vid avveckling. Troligt är att det finns en stark inlärning i början, vilken sedan avtar. Möjligheterna till effektivisering, i form av metod- och processutveckling, är betydande tror analysgruppen. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

211 Detaljerad beskrivning av variationer 66 (121) Avveckling av kärnkraftverk Område: Organisation Kategori 1 Analys: maj Styrning och organisation vid avveckling av kärnkraftverken Variationen avser projektstyrningens och projektorganisationens påverkan på avvecklingsprojektets genomförande och därmed kostnaderna för avvecklingen. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En minskning av avvecklingskostnaderna till följd av en god projektstyrning och -organisation. En generell minskning med 20 % av kostnadsposterna: rivningsförberedelser och avställningsaktiviteter, nedmontering, avfallshantering samt rivning och återställning Högalternativ En ökning av avvecklingskostnaderna till följd av en bristfällig projektstyrning och -organisation. En generell ökning med 30 % av kostnadsposterna enligt ovan för lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade hur projektstyrningen och projektorganisationen kan påverka ett projekt. Bland annat att en bristfällig styrning och organisation kan göra en del skada men att en sådan situation i allmänhet inte fortgår hela projektets livstid. Vanligtvis byts projektledningen ut då det uppmärksammas att det finns brister. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

212 Detaljerad beskrivning av variationer 67 (121) Avveckling av kärnkraftverk Område: Organisation Kategori 1 Analys: maj Tillgång till kompetens vid avveckling av kärnkraftverken Tillgång till rätt kompetens kan ha påverkan avvecklingsprojektets genomförande och därmed kostnaderna för avvecklingen. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Variationen är ny i. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En minskning av personalkostnaderna med 15 % till följd av god tillgång på rätt kompetens. Konsekvenser Kostnaderna för rivningsorganisationen antas vara enbart personalkostnader för övriga kostnadsobjekt antas denna kostnad motsvara 80 %. För Barsebäck påverkas inte kostnaderna under de närmaste åren. Högalternativ En ökning av personalkostnaderna med 30 % till följd av brist på rätt kompetens. Konsekvenser Se ovan för lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade hur tillgång till rätt kompetens kan påverka avvecklingsarbetet. I bästa fall har man god tillgång till rätt kompetens och kan då tillgodoräkna sig synergieffekter (lågalternativet). I sämsta fall (högalternativet) anlitas fel kompetens. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

213 Detaljerad beskrivning av variationer 68 (121) Marknadssituation vid upphandling av entreprenad för avveckling av kärnkraftverk Variationen avser marknadsläget vid tidpunkten för upphandling vilket kommer att påverka avvecklingsprojektets kostnader. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en situation med normal konkurrens. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Avveckling av kärnkraftverk Område: Ekonomi Kategori 1 Analys: maj 2013 Inget nytt som bedöms påverka bedömningen av osäkerhet och risk har framkommit sedan Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ En minskning av kostnaderna till följd av en fördelaktig konjunktur vid upphandlingstillfällena. En generell minskning med 10 % av posterna: Nedmontering Avfallshantering Rivning och återställning Högalternativ En ökning av kostnaderna till följd av en missgynnsam konjunktur vid upphandlingstillfällena. En generell ökning med 10 % av posterna enligt ovan för lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade hur marknadsläget kan påverka kostnaderna för avveckling. Gruppen konstaterade att konjunkturen kommer att svänga under avvecklingsperioden. Dessutom kommer det antagligen genomföras flera upphandlingar under det enskilda avvecklingsprojektets livstid. Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

214 Detaljerad beskrivning av variationer 69 (121) Strategi för hantering av reaktortankar Avveckling av kärnkraftverk Område: Teknik Kategori 1 Analys: maj 2013 Variationen avser konsekvenserna vid ändring av strategin för hantering av reaktortankarna vid avvecklingen. Troligt fall (grundkalkyl) Reaktortankarna hanteras och slutförvaras som hela komponenter utan sönderdelning. Förändringar i förhållande till Plan 2010 I Plan 2010 utgjorde troligt fall segmenterade reaktortankar. Händelse Reaktortankar segmenteras. De interna delarna avlägsnas och hanteras separat. Sannolikheten för händelsen bedöms till 27,5% Ökade kostnader för avvecklingen av kärnkraftverken med 100 MSEK per reaktor för BWR och 50 MSEK per reaktor för PWR. Investeringen i SFR minskas med 150 MSEK främst beroende på minskad area för tillfartstunneln. Lågalternativ Mer fördelaktigt än händelsens antagande. Kostnaden för segmentering av reaktortank ger samma kostnad som hel reaktortank. Högalternativ Mindre fördelaktigt än händelsens antagande. En ökning av kostnaderna för BWR med 150 MSEK per reaktor och för PWR med 75 MSEK per reaktor. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

215 Detaljerad beskrivning av variationer 70 (121) Figur. Hel reaktortank Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

216 Detaljerad beskrivning av variationer 71 (121) Realism rivningsstudie TLG Avveckling av kärnkraftverk Område: Kalkylering Kategori 1 Analys: maj 2013 Kalkylatorns erfarenhet och egna bedömningar har påverkan på kalkylens kostnadsresultat. Ju mer specificerat underlaget är och ju mer erfarenhet som finns på området desto mindre bedöms den enskilde kalkylatorns bedömningar påverka resultatet. Variationen kan sägas motsvara den spridning av kostnader som ett flertal oberoende kalkyler skulle ge. Variationen omfattar inte osäkerheter i omfattningen av de anläggningar eller annat som ingår i kalkylen. Denna osäkerhet behandlas i främst objektsvariationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 I Plan 2010 delades variationen för realism i kostnadsberäkningar för avveckling upp i rivning av aktivt material och konventionell rivning då kalkylerna för dessa bedömdes som oberoende av varandra. Avvecklingskostnader för baseras på de platsspecifika rivningsstudierna. Dessa har utförts av två olika företag, TLG och Westinghouse, oberoende av varandra. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Kalkylatorn har varit pessimistisk (räknat för högt) vilket här kompenseras med en sänkning av kostnaden. De kostnadsposter som baseras på TLG:s studie minskas med 20 %. Kostnader som bedömts av kärnkraftföretagen påverkas inte. För Ringhals gäller detta kostnader för rivningsorganisationen och till viss del drift och underhåll. För Barsebäck påverkas inte kostnaderna för de närmaste åren. Högalternativ Kalkylatorn har varit optimistisk (räknat för lågt) vilket kompenseras med en ökning av kostnaden. De kostnadsposter som baseras på TLG:s studie ökas med 40 %. Kostnader som bedömts av kärnkraftföretagen påverkas inte, se ovan enligt lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

217 Detaljerad beskrivning av variationer 72 (121) Realism rivningsstudie Westinghouse Avveckling av kärnkraftverk Område: Kalkylering Kategori 1 Analys: maj 2013 Kalkylatorns erfarenhet och egna bedömningar har påverkan på kalkylens kostnadsresultat. Ju mer specificerat underlaget är och ju mer erfarenhet som finns på området desto mindre bedöms den enskilde kalkylatorns bedömningar påverka resultatet. Variationen kan sägas motsvara den spridning av kostnader som ett flertal oberoende kalkyler skulle ge. Variationen omfattar inte osäkerheter i omfattningen av de anläggningar eller annat som ingår i kalkylen. Denna osäkerhet behandlas i främst objektsvariationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Förändringar i förhållande till Plan 2010 I Plan 2010 delades variationen för realism i kostnadsberäkningar för avveckling upp i rivning av aktivt material och konventionell rivning då kalkylerna för dessa bedömdes som oberoende av varandra. Avvecklingskostnader för baseras på de platsspecifika rivningsstudierna. Dessa har utförts av två olika företag, TLG och Westinghouse, oberoende av varandra. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Kalkylatorn har varit pessimistisk (räknat för högt) vilket här kompenseras med en sänkning av kostnaden. De kostnadsposter som baseras på Westinghouse studie minskas med 20 %. Kostnader som bedömts av kärnkraftföretagen påverkas inte. För både Forsmark och Oskarshamn gäller detta kostnader för rivningsorganisationen och till viss del drift och underhåll. Högalternativ Kalkylatorn har varit optimistisk (räknat för lågt) vilket kompenseras med en ökning av kostnaden. De kostnadsposter som baseras på Westinghouse studie ökas med 40 %. Kostnader som bedömts av kärnkraftföretagen påverkas inte, se ovan enligt lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

218 Detaljerad beskrivning av variationer 73 (121) Objekt 1: SKB centralt SKB gemensamt Analys: juni 2013 SKB centralt omfattar SKB-gemensamma verksamheter. Idag bedrivs dessa verksamheter under avdelningarna: Finans- och affärsstöd (funktioner för ekonomi, personal, IT, upphandling mm) Kommunikation Säkerhet, kvalitet och miljö Objektsvariationen avser osäkerheter i kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner och inom EEF ingår inte här utan hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kostnaderna baseras på SKB:s aktuella verksamhetsplan med anpassningar utifrån hur SKB:s verksamhet förändras med tiden. Från och med år 2029 är SKB i grunden en driftorganisation. Delar av verksamhet för SKB centralt pågår till och med att slutförvarsanläggningen för använt kärnbränsle är riven och försluten. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnaderna för SKB centralt har minskad jämfört med den förra planredovisningen. Den största förändringen har skett inom verksamhetsstöd (numera organiserat under avdelning Finans och affärsstöd) främst avseende personalkostnader, som nu bedöms varit överskattat i den tidigare redovisningen. Till viss del beror detta också på ett utökat samarbete med Vattenfall som ger samordningsfördelar. Lågalternativ Personalbehovet har överskattats. Samtliga kostnader för SKB centralt minskas med 50 %. Högalternativ Personalbehovet har underskattats. Samtliga kostnader för SKB centralt ökas med 75 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

219 Detaljerad beskrivning av variationer 74 (121) Objekt 2: Fud - använt kärnbränsle och kärnavfall SKB gemensamt Analys: juni 2013 Omfattar kostnader för den forskning, utveckling och demonstration som behövs för att ta hand om det använda kärnbränslet och det låg- och medelaktiva avfallet. Här ingår: analys av slutförvarens långsiktiga säkerhet (genomförande av analyser och tillhörande forskning) Äspölaboratoriet, kapellaboratoriet och bentonitlaboratoriet - drift och forskningsverksamhet övrig teknikutveckling tillhörande administrativ verksamhet Objektsvariationen avser osäkerheter i den uppskattade omfattningen av återstående forskning, utveckling och demonstration. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner och inom EEF ingår inte här utan hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kostnaderna baseras på dagens kostnader, dvs SKB:s aktuella verksamhetsplan, med anpassningar utifrån hur SKB:s verksamhet förändras med tiden. Viktiga milstolpar är driftstart för de olika slutförvarsanläggningarna. Analys av den långsiktiga säkerheten pågår under förvarens hela drifttid. Tillhörande forskning mer intensivt inför driftstart. Teknikutveckling avseende använt kärnbränsle färdigställs successivt inför drifttagning av inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret år SKB:s verksamhet i laboratorierna avslutas under åren 2027 till Teknikutveckling och konceptstudier för SFL pågår till ansökan om provdrift, cirka år Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnaderna för Fud har ökat jämfört med den förra planredovisningen. Omfattningen av teknikutveckling och analys av den långsiktiga säkerheten inom området hantering av kärnbränsle har ökat. Delvis är detta en följd av en längre tidsutsträckning av tillståndsprövningen för KBS-3-systemet. Även för SFR och SFL finns ett ökat behov av Fud-insatser och säkerhetsanalyser. Lågalternativ Det långsiktiga behovet av Fud har överskattat. Nivån för lågalternativet sätts till 10 MSEK per år från och med När tillstånd för drift erhålls för resterande delar av KBS-3-systemet är de grundläggande myndighetskraven fastställda. Bemanningsnivån för säkerhetsanalyser för slutförvaren kan hållas till 10 tjänster/år (medelvärde). Säkerhetsanalysen förnyas vart tionde år. Detta innebär exempelvis två analyser under drifttiden för kärnbränsleförvaret samt inför förslutning. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

220 Detaljerad beskrivning av variationer 75 (121) Högalternativ Det långsiktiga behovet av Fud har underskattat. Nivån för högalternativet sätts till 125 MSEK per år från och med Risk finns för ett underskattat resursbehovet för att möta krav från myndigheten under förvarens drifttid. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen ser främst osäkerheter kring det antagna långsiktiga behovet av Fud, d v s efter det att Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen tagit i drift. Figur. Äspölaboratoriet. Figur. Kapsellaboratoriets utrustning för utveckling av friktionssvetsning Figur. Bentonitlaboratoriet Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

221 Detaljerad beskrivning av variationer 76 (121) Objekt 3: Transport - investering Omfattar investeringar i transportsystemet: transportbehållare (för bränsleelement, kapslar med använt kärnbränsle, långlivat avfall och rivningsavfall) fordon reinvesteringar för Sigrid SKB gemensamt Analys: juni 2013 Investeringskostnader för transportsystemet som behövs för transport av driftavfall ingår inte. Denna kostnad omfattas inte av finansieringslagen. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen och kostnadsbedömningen av investeringarna, exempelvis antal transportbehållare. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner och inom EEF ingår inte här utan hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kostnaderna baseras dagens kostnader samt på erfarenheter från tidigare investeringar. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Endast mindre förändringar jämfört med den förra redovisningen med något ökade kostnader. Lågalternativ Överskattning av reinvesteringsbehovet. Exempelvis kan livslängden för transportbehållare vara underskattad. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Underskattning av reinvesteringsbehovet. En generell kostnadsökning med 30 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

222 Detaljerad beskrivning av variationer 77 (121) Figur. Transportbehållare för använt kärnbränsle (TB, överst) och för kapslar med använt kärnbränsle (KTB, underst). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

223 Detaljerad beskrivning av variationer 78 (121) Objekt 4: Transport drift och underhåll Omfattar: drift och underhåll för fartyget (Sigrid) personalkostnader på SKB licensiering av transportbehållare försäkringar Driftkostnader för transport av driftavfall ingår inte. Denna kostnad omfattas inte av finansieringslagen. SKB gemensamt Analys: juni 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av personalbehov m.m. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner och inom EEF ingår inte här utan hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kostnaderna baseras på dagens kostnader och drifterfarenheter. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Endast mindre förändringar jämfört med den förra redovisningen med ökade kostnader, bland annat ökat personalbehov på SKB och något dyrare fartygsentreprenaden än tidigare antagits. Lågalternativ Minskade kostnader för drift och underhåll. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Ökade kostnader för drift och underhåll. En generell kostnadsökning med 30 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

224 Detaljerad beskrivning av variationer 79 (121) Figur. M/s Sigrid samt transportbehållare för kortlivat radioaktivt avfall (ATB) och för härdkomponenter (TK). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

225 Detaljerad beskrivning av variationer 80 (121) Objekt 5: Clab drift och underhåll Omfattar: kostnader för personal och externa tjänster och konsulter övriga driftkostnader, bland annat försäkringar och el Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av personalbehov mm. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF samt ändrade myndighetskrav och opinion avseende kärnkraft hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kostnaderna baseras på dagens kostnader och drifterfarenheter. Hänsyn har tagits till samordningsfördelar då inkapslingsdelen integreras med befintlig anläggning. De båda delarna drivs som en integrerad anläggning, Clink. Förändringar i förhållande till Plan 2010 En översyn av den långsiktiga nivån för drift och underhåll har lett till en kostnadsökning. Lågalternativ Minskade kostnader för drift och underhåll. Det bör finnas möjligheter till effektiviseringar inom driftverksamheten. En generell kostnadsminskning med 25 %. Högalternativ Ökade kostnader för drift och underhåll. Bland annat kan samordningsfördelar med inkapslingsanläggningen vara överskattad. En generell kostnadsökning med 25 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

226 Detaljerad beskrivning av variationer 81 (121) Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

227 Detaljerad beskrivning av variationer 82 (121) Objekt 6: Clab - reinvestering Omfattar: anläggningsändringar reinvesteringar lagringskassetter för bränsle Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av reinvesteringarna. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kostnaderna baseras på dagens kostnader och drifterfarenheter. Under de närmaste åren pågår större reinvesteringar för att lyfta anläggningens status. Clab togs i drift år Därefter antas ett mindre reinvesteringsbehov. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Reinvesteringskostnaden har ökad främst beroende på en ny bedömning av resursbehovet för SKB:s konstruktionskontor där verksamheten har sträckts ut under hela driftskedet. Lågalternativ Minskat behov av reinvesteringar och effektivt genomförande av reinvesteringsprojekt. En generell kostnadsminskning med 15 %. Högalternativ Tillkommande reinvesteringar som inte har förutsetts. Risk att reinvesteringarna inte kan minskas som har antagits i referensen. Anläggningen blir äldre. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

228 Detaljerad beskrivning av variationer 83 (121) Figur. Det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

229 Detaljerad beskrivning av variationer 84 (121) Objekt 7: Clab - rivning Omfattar avveckling och rivning av mellanlagringsdelen av Clink (befintligt Clab). Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av avveckling och rivning. Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) 760 MSEK (Kalkyl 40). Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnaden för avveckling och rivning av Clab baseras på en studie från 2005, det vill säga underlaget har inte ändrats sedan Plan Lågalternativ Överskattad aktivitetsspridning i anläggningen kan ha medfört en överskattning av kostnaderna. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Underskattad aktivitetsspridning i anläggningen har medfört en underskattning av kostnaderna. Risk för att tidsplanen för rivningen av Clab är optimistisk. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

230 Detaljerad beskrivning av variationer 85 (121) Objekt 8: Kapseltillverkning - investering och drift Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Omfattar kostnader för SKB:s anläggning för sammansättning av kapselkomponenter (kallad kapselfabrik): investering drift och underhåll reinvesteringar Objektsvariationen avser osäkerheter i kalkylobjektets omfattning samt i kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) 900 MSEK (Kalkyl 40). Referensen baseras på att SKB köper kapselkomponenter som sätts samman i en kapselfabrik. Anläggningen kommer att byggas i Oskarshamn. Kapselfabriken drivs i SKB:s regi och är inte en kärnteknisk anläggning. Kostnad för att uppföra anläggningen är baserad på en studie från Kostnad för projektering och beställare baseras på en studie från I referensen antas att kapselfabriken även kommer att utnyttjas av SKB:s motsvarighet i Finland, Posiva. Detta ger en kostnadsbesparing på totalt cirka 260 MSEK under hela driftperioden. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Till största delen baseras kostnaderna för objektet på en ny mer detaljerad studie både för inverstering och personalkostnder under drift, se ovan. I Plan 2010 togs ingen hänsyn till samarbetet med Posiva. Den totala kostnaden ligger i samma nivå som i Plan Lågalternativ Överskattning av anläggningens omfattning. Det internationella samarbetet skulle kunna utökats till andra länder med möjlighet till lägre kostnad för investering och drift. Även ett mer fördelaktigt avtal med Posiva än det som antagits kan ge kostnadsminskningar. En generell kostnadsminskning med 40 %. Högalternativ Underskattning av anläggningens omfattning. Det finns en risk att avtalet med Posiva inte kommer tillstånd. Analysgruppen ser även risk för andra odefinierade kostnadsökningar. En generell kostnadsökning med 60 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

231 Detaljerad beskrivning av variationer 86 (121) Objekt 9: Kapseltillverkning - Kapselkomponenter Omfattar: kopparkomponenter insats och lock av stål transport av färdiga kapslar till Clink för inkapsling Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Variationen omfattar osäkerheter i tillverkningskostnad och stålpris. Osäkerheter i kopparpriset hanteras variation 108 (EEF 5). Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kapselns komponenter köps in från olika leverantörer. Kostnaden baseras på provtillverkningar av kapslar. Kostnaden har justerats avseende en effektivare tillverkning när man går från provtillverkning av enstaka kapslar till en industriell produktion. Kostnad per kapsel är cirka 1,3 MSEK. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnadsuppskattningen för kapselkomponenterna har reviderats, men bygger på tidigare studie. Kapselkostnaden bedöms ligga på samma nivå som i Plan Kostnadsökningen för objektet hänförs till förändringar i EEF främst koppar och valutakurs SEK/USD. Lågalternativ Effektivare tillverkningsmetoder av kapselkomponenter. Vid övergång till serietillverkning av kapseln kan kostnaderna minskas mer än det som antagits i det troliga fallet. En generell kostnadsminskning med 30 % Högalternativ Vid övergång till serietillverkning av kapseln kan kostnaderna inte minskas i motsvarande omfattning som i antagits i det troliga fallet. En generell kostnadsökning med 40 % Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

232 Detaljerad beskrivning av variationer 87 (121) Figur. Kopparkapsel med insats av segjärn (det infällda fotot visar kopparlocket). Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

233 Detaljerad beskrivning av variationer 88 (121) Objekt 10: Inkapslingsanläggning - investering Omfattar samtliga kostnader för investeringsprojektet till driftsatt anläggning: projektorganisation (inkl kompletteringar till SSM) system- och detaljkonstruktion beställarkostnader och arbetsplatskostnader entreprenader för uppförande provning och driftsättning slutdokumentation I objektet ingår även kostnader för ändringar i Clab till följd av den tillkommande inkapslingsdelen. Objektsvariationen avser osäkerheter i kalkylobjektets omfattning samt i kalkylatorns bedömningar. Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF, ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende projekteringsunderlag, projektorganisation och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Risken att inkapslingsanläggningen inte kan samlokaliseras med Clab ingår i variation 204. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Inkapslingsanläggningen kommer att byggas i anslutning till Clab för att sedan drivas som en integrerad anläggning. Kostnader för system- och detaljkonstruktion baseras på anbud som togs in under år Projektet har försenats och systemkonstruktionen planeras att påbörjas Kalkylen för entreprenaderna är uppdaterad år Kalkylunderlaget kommer från studier av Ramböll, Westinghouse samt SKB-kalkyler baserade på erfarenheter från Clab etapp 2 (nytt bergrum med mellanlagringsbassänger). Förändringar i förhållande till Plan 2010 Nytt kostnadsunderlag sedan Plan Underlaget består delvis av nytt underlag såsom anbud och nya studier och delvis av uppdaterade à-priser. Kostnaderna har ökat främst för system- och detaljkonstruktion men även till följd av den ändrade tidsplanen. Lågalternativ Minskad byggnadsvolym samt förenklingar i processen. Underskattning av investeringskostnaderna. Analysgruppen identifierade osäkerheter i: kostnaden för system- och detaljkonstruktion kravnivån omfattning av uppgiften En generell kostnadsminskning med 25 %. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

234 Detaljerad beskrivning av variationer 89 (121) Högalternativ Ökad byggnadsvolym samt utökning av processinstallationer. Överskattning av investeringskostnaderna. Analysgruppen identifierade osäkerheter i: kostnaden för system- och detaljkonstruktion kravnivån omfattning av uppgiften integreringen av inkapslingsanläggningen med Clab (som är en äldre anläggning) kan vara mer problematisk än vad man har antagit Ökade kostnader för projekteringen samt osäkerhet i anläggningsutformningen är ytterligare risker analysgruppen identifierade. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Figur. Bildmontage som visar den integrerade anläggningen för mellanlagring och inkapsling, Clink. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

235 Detaljerad beskrivning av variationer 90 (121) Objekt 11: Inkapslingsanläggning - drift och underhåll Omfattar personalkostnader, övriga driftkostnader samt reinvesteringar för inkapslingsdelen i Clink. Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av personalbehov mm. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF samt ändrade myndighetskrav och opinion avseende kärnkraft hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Bemanningsplanen för inkapslingsdelen i Clink baseras på erfarenheter från Clab. Övriga driftkostnader och reinvesteringar på en relativt översiktlig studie. Årlig kostnad för drift och reinvesteringar är cirka 70 MSEK. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar jämfört med Plan 2010 med undantag för tidsplaneändringar. Lågalternativ Allmänt överskattat behov av driftpersonal och av underhåll. Analysgruppen bedömer att det finns utrymme för effektiviseringar. En generell kostnadsminskning med 40 %. Högalternativ Allmänt underskattat behov av driftpersonal och av underhåll. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

236 Detaljerad beskrivning av variationer 91 (121) Figur. I Clink kommer bränslet att föras från mellanlagringsbassängerna under mark till inkapslingsdelen med dess olika arbetsstationer. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

237 Detaljerad beskrivning av variationer 92 (121) Objekt 12: Inkapslingsanläggningen - rivning Omfattar samtliga kostnader för avveckling och rivning av inkapslingsdelen av Clink. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av avveckling och rivning. Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) 240 MSEK (Kalkyl 40). Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnaden för avveckling och rivning av inkapslingsdelen av Clink baseras på en studie från 2000, det vill säga underlaget har inte ändrats sedan Plan Lågalternativ Överskattad aktivitetsspridning i anläggningen har medfört en överskattning av kostnaderna. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Underskattad aktivitetsspridning i anläggningen har medfört en underskattning av kostnaderna. Risk för att tidsplanen för rivningen av inkapslingsdelen av Cink är optimistisk. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

238 Detaljerad beskrivning av variationer 93 (121) Använt kärnbränsle Analys: juni Objekt 13: Kärnbränsleförvaret - ovan mark - investering och rivning Omfattar projekteringskostnader för hela slutförvarsanläggningen samt kostnader för investering och rivning av byggnader på industriområdet samt yttre anläggningar (infrastruktur, bentonitförråd mm). Investeringskostnaderna omfattar främst projektstöd, beställarkostnader, entreprenader för uppförande. Rivningen består av konventionell rivning av byggnader. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 215 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende projekteringsunderlag, projektorganisation och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Risken för en ny lokaliseringsprocess för Kärnbränsleförvaret ingår i variation 203. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kostnaderna för Kärnbränsleförvaret baseras på den senaste skedeskalkylen som slutfördes år Kalkylen är uppdaterad baserad på förändringar i tidsplanen samt vissa förändringar i layout. Förändringar i förhållande till Plan 2010 baseras på i stort sätt samma underlag som för Plan Ändringar har gjorts med hänsyn till en längre tidsutsträckning av tillståndsprövningen för KBS-3-systemet. Detta innebär ökad kostnad avseende projektorganisation och beställare. Lågalternativ Nya lösningar som medför minskat behov av byggnadsytor. Därutöver en överskattning av kostnaderna för de tekniska systemen. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Mer komplicerad plansituation, ytterligare funktioner och byggnader, allmänt högre standard. Därutöver en underskattning av kostnaderna för de tekniska systemen. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen bedömer att det finns kvarstående osäkerheter. Bland annat diskuterades: Byggnaderna är kända men det kvarstår osäkerhet i uppskattningarna av byggnadsytor. Bentonitpressning (enaxlig press) är en känd teknik, osäkerheten ligger i det här fallet inte i okänd teknik utan i priset. De beräknade kostnaderna för de tekniska systemen är inte baserade på en genomförd projektering. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

239 Detaljerad beskrivning av variationer 94 (121) Övriga kommentarer - Figur. Kärnbränsleförvaret ovan mark Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

240 Detaljerad beskrivning av variationer 95 (121) Objekt 14: Kärnbränsleförvaret - hela anläggningen - drift Omfattar driftkostnader för hela slutförvarsanläggningen: kostnader för egen personal och externa tjänster övriga driftkostnader såsom material för underhåll, försäkringar och el Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 215 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Se variation 813. Förändringar i förhållande till Plan 2010 baseras på i stort sätt samma underlag som för Plan Kostnadsförändringar beror i huvudsak på flytt av personalkostnader från drift till främst bergarbeten, återfyllning och förslutning deponerings- och stamtunnlar. Lågalternativ Överskattat personal- och underhållsbehov, exempelvis ett förenklat deponeringsförfarande. Analysgruppen såg stora möjligheter till effektiviseringar under den långa tiden som kärnbränsleförvaret är i drift. En generell kostnadsminskning med 70 %. Högalternativ Underskattat personal- och underhållsbehov, exempelvis komplicerat deponeringsförfarande. En generell kostnadsökning med 30 % Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

241 Detaljerad beskrivning av variationer 96 (121) Figur. Kärnbränsleförvaret Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

242 Detaljerad beskrivning av variationer 97 (121) Objekt 15: Kärnbränsleförvaret - hela anläggningen - reinvesteringar Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Omfattar kostnader för reinvesteringar i processutrustning och byggnader i hela slutförvarsanläggningen. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 215 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) 640 MSEK (Kalkyl 40). Se variation 813. Förändringar i förhållande till Plan 2010 I Plan 2010 ingick kostnader för reinvesteringar under rubriken investeringar. baseras på i stort sätt samma underlag som för Plan Lågalternativ Underskattning av livslängden på maskiner, elektronik, system och utrustning. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Missbedömning av miljön i slutförvaret, vilket kan generera tätare byten på grund av en överskattad livslängd på maskiner, elektronik, system och utrustning. En generell kostnadsökning med 40 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

243 Detaljerad beskrivning av variationer 98 (121) Använt kärnbränsle Analys: juni Objekt 16: Kärnbränsleförvaret - ramp, schakt, centralområde och transporttunnlar - investering Omfattar kostnader för: detaljundersökningar beställarkostnader bergbyggnad installationer mm i bergutrymmena Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen hanteras i variation 211 (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 215 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende projekteringsunderlag, projektorganisation och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Se variation 813. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Metod för uttag av berg i Kärnbränsleförvaret har utgått som generell variation och osäkerheten hanteras i stället tillsammans med objektsvariationerna för Kärnbränsleförvaret. Kostnaderna för investering av ramp, schakt, centralområde och transporttunnlar behandlades som separata objekt i Plan baseras på i stort sätt samma underlag som för Plan Lågalternativ Minskade kostnader på grund av gynnsamma bergförhållanden (förstärkning etc.) och minskade bygg- och installationsbehov. Effektivare metod för berguttag. En generell kostnadsminskning med 25 %. Högalternativ Ökade kostnader på grund av ogynnsamma bergförhållanden (förstärkning etc.) och ökade bygg- och installationsbehov. Metod för berguttag ger ökade kostnader. En generell kostnadsökning med 100 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

244 Detaljerad beskrivning av variationer 99 (121) Figur. Driftområde och centralområde Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

245 Detaljerad beskrivning av variationer 100 (121) Använt kärnbränsle Analys: juni Objekt 17: Kärnbränsleförvaret - ramp, schakt, centralområde och transporttunnlar - rivning och förslutning Omfattar kostnader för: rivning av installationer förslutning av bergutrymmena med svällande lera Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen hanteras i variation 211 (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 215 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende material och metod för återfyllning och förslutning i hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Se variation 813. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnaderna för förslutning av ramp, schakt, centralområde och transporttunnlar behandlades som separata objekt i Plan Kostnadsförändringar beror främst på flytt av personalkostnader från drift till främst återfyllning och förslutning. baseras på i stort sätt samma underlag som för Plan Lågalternativ Kostnadseffektivare placering av bentonitblocken. Möjlighet för att lämna kvar installationer medför minskade kostnader. En generell kostnadsminskning med 50 %. Högalternativ Mer komplicerade arbetsmoment än antaget. Metoden är ännu inte färdigutvecklad. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

246 Detaljerad beskrivning av variationer 101 (121) Använt kärnbränsle Analys: juni Objekt 18: Kärnbränsleförvaret - stam- och deponeringstunnlar - investering Omfattar kostnader för: detaljundersökningar beställarkostnader bergbyggnad installationer mm i bergutrymmena Utbyggnad av stam- och deponeringstunnlar pågår även under drifttiden. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen hanteras i variation 211 (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 215 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende projekteringsunderlag, projektorganisation och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Se variation 813. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnaderna för investering av stam- och deponeringstunnlar behandlades som separata objekt i Plan Kostnadsförändringar beror främst på flytt av personalkostnader från drift till bergarbeten. baseras på i stort sätt samma underlag som för Plan Lågalternativ Minskade kostnader på grund av gynnsamma bergförhållanden (förstärkning etc.) och minskade bygg- och installationsbehov. Effektivare metod för berguttag. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Ökade kostnader på grund av ogynnsamma bergförhållanden (förstärkning etc.) och ökade bygg- och installationsbehov. Metod för berguttag ger ökade kostnader. En generell kostnadsökning med +75 % Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

247 Detaljerad beskrivning av variationer 102 (121) Använt kärnbränsle Analys: juni Objekt 19: Kärnbränsleförvaret - stam- och deponeringstunnlar - rivning, återfyllning och förslutning Omfattar kostnader för: rivning av installationer återfyllning av bergutrymmena med svällande lera Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen hanteras i variation 211 (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 215 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende material och metod för återfyllning och förslutning i hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Se variation 813. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnaderna för förslutning av stam- och deponeringstunnlar behandlades som separata objekt i Plan Kostnadsförändringar beror främst på flytt av personalkostnader från drift till främst återfyllning och förslutning. baseras på i stort sätt samma underlag som för Plan Lågalternativ Enklare och snabbare arbetsmetod bland annat på grund lärande effekt. Personal ersätts av maskin. Effektivare återfyllningsutrustning. Treskift kan utgå genom en metod att säkra fronten. En generell kostnadsminskning med 50 %. Högalternativ Mer komplicerade arbetsmoment än antaget. Osäkerheter då metoden ännu inte är färdigutvecklad. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

248 Detaljerad beskrivning av variationer 103 (121) Objekt 21: SFR rivningsavfall - investering Omfattar kostnader för utbyggnad av SFR för rivningsavfall: projektorganisation (projektledning, projektering, byggherrekostnader) entreprenader för uppförande anläggningsändringar i befintligt SFR till följd av utbyggnaden Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 Storlek och utformning av SFR-utbyggnadens bergutrymmen hanteras i de generella variationerna (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF, ändrade myndighetskrav och marknadssituationen vid upphandling, projekteringsunderlag och projektledning hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kalkylen baseras på en studie som är genomförd inom projekt PSU (projekt utbyggnad SFR). Kalkylen färdigställdes år Vissa uppdateringar har gjorts Förändringar i förhållande till Plan 2010 Nytt kostnadsunderlag sedan Plan 2010 med betydande kostnadsökningar. Ett större förvarsdjup medför ökade kostnader och längre tid för uppförandet av anläggningen. Även en längre tillståndsprocess leder till fördyringar i projektet. Idrifttagandet av anläggningen är nu planerat till år 2023 mot 2020 i Plan Dessutom har kostnaderna för anläggningen och för tillståndsprocessen underskattats tidigare. Lågalternativ Det nya förvarsdjupet på 120 m skulle kunna medföra enklare barriärer. Minskat bygg- och installationsbehov. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Ökat bygg- och installationsbehov. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

249 Detaljerad beskrivning av variationer 104 (121) Figur. Utbyggt SFR enligt layout 2 där den befintliga delen är ljusgrå och den planerade delen är blå Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

250 Detaljerad beskrivning av variationer 105 (121) Objekt 22: SFR rivningsavfall - drift och reinvesteringar Omfattar kostnader för drift och reinvestering som tillfaller den utbyggda delen av SFR: kostnader för personal och externa tjänster och konsulter övriga kostnader för drift och underhåll såsom försäkringar och el reinvesteringar Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av personalbehov m.m. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF samt ändrade myndighetskrav och opinion avseende kärnkraft hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40). Kostnaderna baseras på dagens kostnader och drifterfarenheter i befintligt SFR. Kostnaderna för drift och reinvesteringar beräknas för hela anläggningen SFR/SFL och fördelas därefter på respektive anläggningsdel. Variation 822 och 825 behandlas därför gemensamt. Förändringar i förhållande till Plan 2010 baseras på i stort sätt samma underlag som för Plan Lågalternativ Överskattat personal- och reinvesteringsbehov. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Underskattat personal- och reinvesteringsbehov. En generell kostnadsökning med 30 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Referenser - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

251 Detaljerad beskrivning av variationer 106 (121) Objekt 23: SFR - rivning och förslutning Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 Omfattar kostnader för rivning och förslutning av hela SFR, dvs. både den befintliga och den utbyggda delen. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av SFRutbyggnadens bergutrymmen hanteras i variation 311. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende material och metod för återfyllning och förslutning hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) 340 MSEK MSEK (Kalkyl 40). Kostnaderna baseras på en översiktlig uppskattning gjord Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnader för rivning och förslutning redovisades under samma kalkylobjekt som investering i redovisningen för Plan Den nya uppskattningen har medfört en kostnadsökning. Lågalternativ Enklare och snabbare arbetsmetod än antaget. Enklare återfyllningsmaterial. En generell kostnadsminskning med 50 %. Högalternativ Mer komplicerade arbetsmoment än antaget. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

252 Detaljerad beskrivning av variationer 107 (121) Objekt 24: SFL - investering Omfattar kostnader för: projektorganisation (projektledning, projektering, byggherrekostnader) entreprenader för uppförande I objektet ingår också kostnader i SFR för att kunna mellanlagra långlivat avfall. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 Kostnader för konceptstudier, säkerhetsanalyser och teknikutveckling avseende SFL ingår i objekt 2 (Fud). Objektsvariationen avser osäkerheter i a-priser samt omfattning av byggnationer och installationer i bergutrymmena. Här ingår bland annat utformning av barriärer. Bergutrymmenas storlek och förvarsdjup hanteras i de generella variationerna (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i val av plats för förvaret, tidsplaner, inom EEF, ändrade myndighetskrav, marknadssituationen vid upphandling, projekteringsunderlag och projektledning hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) 780 MSEK MSEK (Kalkyl 40). Framtagning av förvarskonceptet för SFL pågår. Kalkylen baseras på avfallsprognoser och a-priser från kalkylen för SFR-utbyggnaden. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Förutsättningarna för uppförandet av SFL har ändrats något jämfört med Plan Mängden långlivat avfall har ändrats med hänsyn till aktuell prognos, kubikmeter. Layouten påverkas också av det nya förvarsdjupet för SFR-utbyggnaden eftersom SFL i plankalkylen antas samlokaliseras med SFR. Lågalternativ Förenklad layout m m. Minskat bygg- och installationsbehov. En generell kostnadsminskning med 20 %. Högalternativ Mer komplex anläggningsutformning och komplicerat avfall. Ökat bygg- och installationsbehov. En generell kostnadsökning med 200 %. Kommentarer från analysgruppen Osäkerheten bedöms som stor då SFL är i ett tidigt utvecklingsskede. Övriga kommentarer -

253 Detaljerad beskrivning av variationer 108 (121) Objekt 25: SFL - drift och reinvesteringar Omfattar kostnader för drift och reinvestering som tillfaller SFL: kostnader för personal och externa tjänster och konsulter övriga kostnader för drift och underhåll såsom försäkringar och el reinvesteringar Se variation 822. Troligt fall (grundkalkyl) 260 MSEK MSEK (Kalkyl 40). Se variation 822. Förändringar i förhållande till Plan 2010 baseras på i stort sätt samma underlag som för Plan Lågalternativ Överskattat personal- och reinvesteringsbehov. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Underskattat personal- och reinvesteringsbehov. En generell kostnadsökning med 30 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

254 Detaljerad beskrivning av variationer 109 (121) Objekt 26: SFL - rivning och förslutning Omfattar kostnader för rivning och förslutning av SFL. Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av SFL:s bergutrymmen hanteras i variation 312. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende material och metod för återfyllning och förslutning hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) 340 MSEK Kostnaderna baseras på en översiktlig studie gjord år Förändringar i förhållande till Plan 2010 Inga förändringar jämfört med Plan Lågalternativ Enklare och snabbare arbetsmetod än antaget. Enklare återfyllningsmaterial. En generell kostnadsminskning med 50 %. Högalternativ Mer komplicerade arbetsmoment än antaget. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

255 Detaljerad beskrivning av variationer 110 (121) Avveckling kkv avvecklingsförberedelser och avställningsaktiviteter Objektet omfattar: Planeringsarbete (avvecklingsplan, säkerhetsredovisning, detaljerade arbetsspecifikationer, upphandlingar, strålskydd, m.m.) Karaktärisering av anläggningarna (materialmängder, aktivitetsinventarium) Miljö och arbetsmiljö(mkb, säkerhetsanalyser) Avfallshantering (avfallskriterier, avfallsplan) Tillstånd (SSM, Miljödomstolen, kommunen, länsstyrelsen) Avställning och inspektioner (frånkoppling av system) Radiologisk kartläggning (system, byggnader, mark, grundvatten, osv.) Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx Avveckling av kärnkraftverk Analys: maj 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 409 och 410 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40) för samtliga kärnkraftverk. Planeringsarbete sker redan idag men kommer att intensifieras åren innan avställning då detaljerade rivningsförberedelser och detaljplanering sker. Förberedelserna utförs av kraftverkets organisation. Avställningsaktiviteter påbörjas efter avställningen av reaktorn, arbetet är som mest intensivt under den första tiden och fasas ut i och med att bränslet transporteras bort. Avställningsaktiviteterna utförs av entreprenörer och egen personal. Hänsyn har tagits till svenska förhållanden och erfarenheter från större nationella och internationella kärnkraftsprojekt samt Barsebäcks servicedrift. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Referensen hämtas från de nya platsspecifika rivningsstudierna. Underlaget i studierna baseras på förhållandena på respektive kraftverk samt en detaljerad inventariebedömning. För Forsmark, Oskarshamn och Ringhals baserades inte referensen i Plan 2010 på någon detaljerad kalkyl utan togs fram med hjälp av en skalmodell som utgick ifrån den platsspecifika rivningsstudie som fanns framme för Barsebäck. Lågalternativ Överskattning av arbetsinsatsen för planeringsarbetet. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Underskattning av arbetsinsatsen för planeringsarbetet. Processen kring tillståndsprövningen kan medföra kostnadsökningar. En generell kostnadsökning med 80 %.

256 Detaljerad beskrivning av variationer 111 (121) Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 01 - Predecommissioning actions - och 02 - Facility shutdown activities - i den internationella ISDC-koden Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

257 Detaljerad beskrivning av variationer 112 (121) Avveckling kkv - nedmontering Avveckling av kärnkraftverk Analys: maj 2013 Innefattar de aktiviteter som krävs för att nedmontera samtliga system som är radioaktiva på det kontrollerade området och friklassa byggnaderna. Kostnader som inkluderas är: Inköp/hyra av verktyg, maskiner och förbrukningsmaterial Dekontaminering av system, byggnader och utrustning Nedmontering av system (t ex reaktortank) Avsökning och friklassning av anläggningen I nedmonteringen ingår att ta ner systemen m.m. i hanterliga delar. Vidare behandling för att lägga avfallet i avfallsbehållare ingår i objektet projektorganisation (resurser för avfallshantering). Innan nedmontering sker kommer systemdekontaminering ske av primärsystem och reaktortank för att sänka strålningsnivån i anläggningen och därmed risken. Detta har redan skett på Barsebäck. Osäkerheten avseende strategi för hantering av reaktortanken hanteras i en generell variation och ingår därmed inte i denna variation. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 409 och 410 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40) för samtliga kärnkraftverk Nedmontering utförs på entreprenad under tre till fem år beroende på bland annat kärnkraftverkets storlek. Referensen bygger på beprövad teknik som tillämpats i internationella avvecklingsprojekt samt i projekt på de svenska kärnkraftverken gällande exempelvis byte av ånggeneratorer och interndelar. Reaktortanken hanteras som en stor hel komponent för att slutförvaras i ett stycke. Referensen är beräknat enligt bottom-up-principen och baseras på den inventariebedömning som är gjord på respektive kärnkraftverk samt tillhörande aktivitetsberäkning. Resursåtgång baseras på erfarenheter från TLG respektive Westinghouse med anpassningar till svenska förhållanden. Reaktortanken hanteras som en stor hel komponent för att och slutförvaras i ett stycke. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Referensen hämtas från de nya platsspecifika rivningsstudierna. Underlaget i studierna baseras på förhållandena på respektive kraftverk samt en detaljerad inventariebedömning. För Forsmark, Oskarshamn och Ringhals baserades inte referensen i Plan 2010 på någon detaljerad kalkyl utan togs fram med hjälp av en skalmodell som utgick ifrån den platsspecifika rivningsstudie som fanns framme för Barsebäck. Lågalternativ Metodutveckling samt en effektivare dekontaminering innebärande tidsbesparingar och mindre mängd klassat avfall. En generell kostnadsminskning med 20 %. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

258 Detaljerad beskrivning av variationer 113 (121) Högalternativ Underskattade arbetsinsatser. Underskattning av mängderna av aktivt material. Komplicerat förfarande vid dekontaminering. Bränsleskada fördyrar processen. Friklassning fungerar ej på avsett sätt. En generell kostnadsökning med 35 %. Kommentarer från analysgruppen. Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 04 - Dismantling activities within the controlled area - i den internationella ISDC-koden. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

259 Detaljerad beskrivning av variationer 114 (121) Avveckling kkv - avfallshantering Etablering av avfallshanteringssystemet Utrustning för hantering av avfall Inköp av avfallskollin (kontainrar, stållådor, osv.) Hantering av låg- och medelaktivt avfall Förbereda kollin för användning Processa flytande avfall Dokumentation Förbereda kolli för transport till slutförvar Hantering av konventionellt avfall och material som ej används för återfyllning Kostnad för att packa kollina inkluderas i projektorganisationen. Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni 2013 Transport och slutförvarskostnaden för radioaktivt avfall ingår inte i rivningsstudierna. Dessa kostnader ingår i transportsystemet och SFR och SFL. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 409 och 410 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40) för samtliga kärnkraftverk Avfallshantering utförs på entreprenad och pågår under hela avvecklingsperioden. Referensen bygger på beprövad teknik som tillämpats dels i avvecklingsprojekt i USA och Tyskland dels i mindre skala i projekt på de svenska kärnkraftverken exempelvis byte av ånggeneratorer. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Referensen hämtas från de nya platsspecifika rivningsstudierna. Underlaget i studierna baseras på förhållandena på respektive kraftverk samt en detaljerad inventariebedömning. För Forsmark, Oskarshamn och Ringhals baserades inte referensen i Plan 2010 på någon detaljerad kalkyl utan togs fram med hjälp av en skalmodell som utgick ifrån den platsspecifika rivningsstudie som fanns framme för Barsebäck. Lågalternativ Enklare avfallsbehållare. Minskat behov av dokumentation. En generell kostnadsminskning med 20 %. Högalternativ Mer komplicerade avfallsbehållare. Konservativa volymuppskattningar. Ökat behov av dokumentation. Oupptäckta läckage. En generell kostnadsökning med 50 %. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

260 Detaljerad beskrivning av variationer 115 (121) Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 05 - Waste processing, storage and disposal - i den internationella ISDCkoden. Figur. Avfallskolli Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

261 Detaljerad beskrivning av variationer 116 (121) Avveckling kkv - bevakning, drift och underhåll Objektet omfattar: Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni 2013 Bevakning (upprätthålla fysiskt skydd) Drift och underhåll av supportsystem som behövs under avvecklingen (el, ventilation, vatten, värme, tryckluft, osv.) Strålskydd (strålskyddsutrustning) Övriga kostnader (försäkringskostnader) Myndighetskostnader ingår inte i rivningsstudien utan beräknas av SSM (ingår i den s.k. merkostnaden). Strålskyddsarbetet som krävs vid en avvecklingsaktivitet kopplas direkt till kostnaden för denna. Strålskydd inkluderas även i projektorganisationen. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 409 och 410 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40) för samtliga kärnkraftverk Bevakning och drift pågår under hela avvecklingsperioden. Kostnaden baseras på erfarenheter från TLG och Westinghouse samt Barsebäcks servicedrift. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Referensen hämtas från de nya platsspecifika rivningsstudierna. Underlaget i studierna baseras på förhållandena på respektive kraftverk samt en detaljerad inventariebedömning. För Forsmark, Oskarshamn och Ringhals baserades inte referensen i Plan 2010 på någon detaljerad kalkyl utan togs fram med hjälp av en skalmodell som utgick ifrån den platsspecifika rivningsstudie som fanns framme för Barsebäck. Lågalternativ Minskat personalbehov. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Ökat personalbehov. Underskattat behov av insatser avseende det fysiska skyddet av anläggningen. En generell kostnadsökning med 80 %. Kommentarer från analysgruppen - Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

262 Detaljerad beskrivning av variationer 117 (121) Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 06 - Site infrastructure and operation - och 11 - Miscellaneous expenditures - i den internationella ISDC-koden. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

263 Detaljerad beskrivning av variationer 118 (121) Avveckling kkv - rivning och återställning Den icke-nukleära rivningen av: System och komponenter utanför kontrollerat område Friklassade byggnader Återställande av mark Återfyllnad av hålrum Markarbeten Landskapsarkitektur Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 409 och 410 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40) för samtliga kärnkraftverk Den konventionella rivningen har ingen koppling till den kärntekniska verksamheten. När den konventionella rivningen för en byggnad påbörjas är den friklassad. Kostnaden baseras på konventionella metoder i industrin. Referensen bygger på att platsen efter rivningen ska användas för industriell verksamhet. Byggnaderna rivs ner till en meters djup och fylls med betong från rivning av byggnader. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Referensen hämtas från de nya platsspecifika rivningsstudierna. Underlaget i studierna baseras på förhållandena på respektive kraftverk samt en detaljerad inventariebedömning. För Forsmark, Oskarshamn och Ringhals baserades inte referensen i Plan 2010 på någon detaljerad kalkyl utan togs fram med hjälp av en skalmodell som utgick ifrån den platsspecifika rivningsstudie som fanns framme för Barsebäck. Lågalternativ Del av anläggningen kan användas för annat ändamål. Skrotvärde tillgodoräknas. Arbetsinsatserna överskattade. En generell kostnadsminskning med 35 %. Högalternativ Underskattade arbetsinsatser. Ofullständig inventering. Ökade miljöinsatser. Ej möjligt att använda betongen från rivningen som fyllnadsmassor. Mer komplicerad förfaringssätt för att visa att anläggningen är fri från aktivitet. En generell kostnadsökning med 100 % Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

264 Detaljerad beskrivning av variationer 119 (121) Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 07 - Conventional dismantling, demolition and site restoration - i den internationella ISDC-koden. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

265 Detaljerad beskrivning av variationer 120 (121) Avveckling kkv - rivningsorganisation Innefattar kostnader för de funktioner som krävs i en beställar- och projektorganisation: Projektledning Arbetsledning Avfallshantering Administration (ekonomi, IT, inköp, m.fl.) Ingenjörer Strålsäkerhet och miljö Teknisk support/underhåll m.fl. Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni 2013 Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 409 och 410 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) MSEK (Kalkyl 40) för samtliga kärnkraftverk Kostnaden baseras på erfarenheter från projektorganisationer under stora projekt på de svenska kärnkraftverken. Organisationen består av egen personal med erfarenhet från driften. Hänsyn har tagits till samordning med driftpersonalen då det finns andra block i drift på platsen. Detta möjliggör att resurser kan tas in i avvecklingsprojektet på deltid efter behov. För Barsebäck finns inga sådana samordningsfördelar eftersom båda blocken på platsen är avställda. Referensen bygger på en övergripande uppskattning av de funktioner som behövs. Avvecklingen drivs och bemannas som ett projekt per block även då flera block rivs samtidigt. Förändringar i förhållande till Plan 2010 Kostnadsunderlaget för rivningsorganisationen för Forsmark, Oskarshamn och Ringhals har tagits fram av kärnkraftföretagen. För Barsebäck baseras kostnaden från rivningstudien. För Forsmark, Oskarshamn och Ringhals baserades inte referensen i Plan 2010 på någon detaljerad kalkyl utan togs fram med hjälp av en skalmodell som utgick ifrån den platsspecifika rivningsstudie som fanns framme för Barsebäck. Lågalternativ Överskattad omfattning av organisationen. Ökade möjligheter till samordningsvinster. En generell kostnadsminskning med 35 %. Högalternativ Underskattad omfattning av organisationen. Minskade möjligheter till samordningsvinster. Problem med rivningsentreprenörerna. En generell kostnadsökning med 40 %. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx

266 Detaljerad beskrivning av variationer 121 (121) Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 08 - Project management, engineering and support - i den internationella ISDC-koden. Underlagspärm flik Detaljerad beskrivning av variationerna.docx