Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar

Transkript

1 Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Redovisning av kalkylförutsättningar, metodik för beräkning av kostnader och kostnadsresultat

2 Förord Föreliggande rapport redovisar underlaget för kalkylen i Plan Rapporten redovisar mer utförligt än i huvudrapporten kalkylförutsättningar, tillämpad metodik för beräkning av grundkalkyler, EEF, och osäkerhetsanalys samt kostnadsresultat. De framtida kostnader som ska redovisas i enlighet med finansieringslagen (2006:647) och tillhörande finansieringsförordning (2008:715) bygger på den kostnadsberäkning av SKB:s referensscenario som görs inom berörda enheter inom SKB. Huvuddelen av det tekniska underlaget finns sammanställt i olika rapporter och promemorior utgivna av dessa enheter. I föreliggande rapport ges hänvisningar till denna dokumentation.

3 Pärmens innehåll Flik 1 Inledning Inledning Rapportens syfte och upplägg Plankalkylens olika beräkningssteg Begreppsförklaringar Flik 2 Kalkylförutsättningar Antagna drifttider för reaktorerna Mängd använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Övergripande tidsplaner för kärnavfallsprogrammet Särskilda förutsättningar för plankalkylen Allmänna förutsättningar för beräkning av grundkalkylerna Flik 3 Kostnadsunderlag Kalkylstruktur Grundkalkyler Nedskalning av referenskalkylen Fördelning av gemensamma kostnader på anläggningarr Flik 4 Flik 5 Tidsplaner och kostnadstablåer För referenskalkylen, kalkyl 40 och kalkyl 50: Förenklade tidsplaner Kostnadstablåer Externa ekonomiska faktorer (EEF) Inledning Externa Ekonomiska Faktorer i Plan 2016 av Lars Bergman, Runar Brännlund och Rickard Sandberg Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8 Kostnads- och produktivitetsutveckling inom byggindustrin av Hans Lind Tillämpning av EEF i Plan 2016 Flik 6 Osäkerhetsanalysen Osäkerhetsanalysen i Plan tillämpad metodik och genomförande av analys Beskrivning av variationerna Sammanställning av variationernas kostnadsutfall Plan Underlag för kostnadsberäkningar Förord och innehållsförteckning

4 Flik 7 Fördelning av kostnader mellan tillståndshavarna Kostnader för SKB:s verksamhet som finansieras direkt av tillståndshavarna Avtal mellan SKB:s delägare om fördelning av kostnader Intressentavtalet Fördelning av den återstående grundkostnaden och finansieringsbeloppet Fördelning av kompletteringsbeloppet Flik 8 Flik 9 Den återstående grundkostnaden Kalkyl 40 Kalkyl 50 Marginalkostnad Underlag för finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp Underlag för finansieringsbelopp Kompletteringsbelopp för Kalkyl 40 och Kalkyl 50 Flik 10 Jämförelse med Plan 2013 Jämförelse avseende Kalkyl 40 Jämförelse avseende EEF Jämförelse avseende osäkerhetsanalysen Plan Underlag för kostnadsberäkningar Förord och innehållsförteckning

5 1 Inledning 2 Kalkylförutsättningar 3 Kostnadsunderlag 4 Tidsplaner och kostnadstablåer 5 EEF 6 Osäkerhetsanalysen 7 Fördelning av kostnader mellan tillståndshavarna 8 Den återstående grundkostnaden 9 Underlag för finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp 10 Jämförelse med Plan 2013

6 Flik 1 Inledning Innehåll 1 Inledning 2 2 Rapportens syfte och upplägg 2 3 Plankalkylens olika beräkningssteg 3 4 Begreppsförklaringar Finansieringslagen, förordningen och vissa ekonomiska begrepp Kalkylmetoden Tekniska begrepp 10 Plan Underlag för kostnadsberäkningar 1(10) Flik 1 - Inledning

7 1 Inledning Beräkningarna som redovisas i Planrapporten och i föreliggande underlagsrapport har upprättats av Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) på uppdrag av reaktorinnehavarna och Barsebäck Kraft AB. De avgifter som reaktorinnehavarna och Barsebäck Kraft AB betalar in liksom de säkerheter dessa ställer avses bland annat täcka SKB:s hela verksamhet relaterad till omhändertagande av restprodukterna från såväl reaktoranläggningarna som SKB:s egna anläggningar. Därmed är redovisningsskyldigheten i enlighet med 9 i finansieringsförordningen för SKB även i egenskap av övrig avgiftspliktig tillståndshavare uppfylld genom Plan Beträffande mellanlager och deponier vid kraftverken som drivs med särskilda tillstånd av reaktorinnehavarna vid sidan av tillstånden att äga och driva kärnkraftverken tas dessa liksom tidigare upp i redovisningen. Driften av dessa anläggningar bekostas direkt av respektive tillståndshavare. Avvecklingen av anläggningarna är kalkylmässigt inordnade under avvecklingen av kärnkraftverken och kostnaderna behandlas enligt samma principer som för övriga anläggningsdelar på kraftverksområdena. Därmed är redovisningsskyldigheten för de mellanlager och deponier vid kraftverken som med särskilda tillstånd drivs av reaktorinnehavarna uppfylld. 2 Rapportens syfte och upplägg Föreliggande rapport (pärm) redovisar förutsättningar för genomförande av kostnadskalkylerna, den metodik som SKB tillämpar för beräkningarna samt kostnadsresultat. Syftet med underlagsrapporten är huvudsakligen att uppfylla de skyldigheter som kärnkraftverkens tillståndshavare har enligt finansieringslagen (SFS 2006:647) och tillhörande förordning (SFS 2008:715). Rapporten ska också ge en täckande sammanställning av kostnadsunderlag och annan information för att underlätta SSM:s granskning av kostnadsberäkningarna och deras resultat. Då materialet är relativt omfattande och de olika delarna är av olika karaktär så har SKB valt att utforma rapporten som en pärm med fliksystem. Underlaget är indelat i nio flikar: Flik 1 Inledning (denna flik) ger bakgrund och syfte med föreliggande rapport samt en översiktlig beskrivning av plankalkylens olika beräkningssteg. Fliken innehåller också en lista med begreppsförklaringar. Flik 2 Kalkylförutsättningar med de viktigaste förutsättningarna för de beräknade kalkylerna såsom antagna drifttider för kärnkraftverken med den elproduktion och mängd restprodukter och övrigt avfall som detta ger upphov till. En kort beskrivning ges också av den övergripande tidsplanen för kärnavfallsprogrammet samt de särskilda antaganden som gjorts i plankalkylen. Flik 3 Kostnadsunderlag redogör för hur grundkalkylerna tas fram samt den kalkylstruktur som använts. Grundkalkylerna beräknas för referensscenariot och dessa skalas sedan ner till de övriga redovisade kalkylerna. Nedskalningen samt hur kostnader för gemensamma verksamheter fördelas ut på de olika anläggningarna redovisas också under flik 3. Flik 4 Kostnadstablåer ger en sammanställning av de tidsfördelade kostnaderna per anläggning och kostnadsslag för tre kalkyler (referenskalkylen, kalkyl 40 och kalkyl 50). Dessutom redovisas tidsplaner för respektive kalkyl. Flik 5 EEF (externa ekonomiska faktorer) inleds med en PM av SKB:s experter Lars Bergman, Runar Brännlund och Rickard Sandberg där övergripande metodfrågor diskuteras och redovisar överväganden, använda prognosmodeller och prognosresultat för respektive EEF. Därefter ges en sammanställning av de utfallsdata som ligger till grund för prognoserna. Hans Lind har skrivit en PM om kostnads- och produktivitetsutvecklingen inom byggindustrin som också lagts in under fliken. Slutligen ges en beskrivning av hur EEF tillämpas i SKB:s kalkyler. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 2(10) Flik 1 - Inledning

8 Flik 6 Osäkerhetsanalysen ger en översiktlig beskrivning av den tillämpade metodiken samt av analysens genomförande i Plan Därefter följer en lista med de variationer som ingår i analysen samt en detaljerad beskrivning av respektive variation med analysgruppens bedömningar. Flik 7 Fördelning av kostnader mellan tillståndshavarna redovisar principerna för hur kostnaderna för SKB:s verksamhet fördelas. Flik 8 Den återstående grundkostnaden redovisar denna kostnad fördelad per tillståndshavare och med en uppdelning i sam- och särkostnader. Redovisningen görs för Kalkyl 40 och Kalkyl 50. Systemets marginalkostnad samt den återstående grundkostnadens beroende av den totala elproduktionen presenteras också. Flik 9 Underlag för finansierings- och kompletteringsbelopp redovisar dessa belopp per tillståndshavare. Även denna redovisning görs för Kalkyl 40 och Kalkyl 50. Flik 10 Jämförelse med Plan 2013 ger en jämförelse med föregående redovisning avseende grundkalkylerna, EEF och osäkerhetsanalysen. 3 Plankalkylens olika beräkningssteg Beräkningsarbetet genomlöper följande steg: 1. Kostnadsberäkning av det referensscenario som definieras genom reaktorägarnas aktuella driftplaner samt SKB:s verksamhetsplanering. 2. Nedskalning av referenskalkylen till ett antal andra kalkyler, främst de kalkyler som följer av de förutsättningar som ges av finansieringsförordningen 3. Justering med hänsyn till real pris- och kostnadsutveckling (EEF). 4. Osäkerheter och effekter av oplanerade händelser beaktas med användande av principerna i successiv kalkyl. 5. Känslighetsanalyser genomförs. 6. Kostnaderna fördelas på de fyra anläggningarna Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck. 7. Kostnadsresultat sammanställs, bland annat det underlag som krävs enligt förordningen. 8. Dokumentationen upprättas. Ett urval av kalkylstegen förklaras närmare nedan. Kostnadsberäkning av referensscenariot (referenskalkylen) Referenskalkylen, som består av många delkalkyler, upprättas inom SKB:s olika enheter. Beräkningen styrs av en företagsintern instruktion där organisationen för arbetet beskrivs, förutsättningar för kalkylen redovisas samt krav avseende kvalitetssäkring, dokumentation och leverenser anges. Grundläggande för de antaganden som ligger bakom kalkylen är Fudprogram 2016 som bland annat innefattar handlingsplanen för SKB:s verksamhet. Beräkningen sker enligt två metoder, vilka båda förekommer i årets kalkyl: Aktuell mängdbaserad kostnadsberäkning Indexuppräkning av föregående års kalkyl med vederbörlig justering med hänsyn till tillkommande och avgående aktiviteter Plan Underlag för kostnadsberäkningar 3(10) Flik 1 - Inledning

9 Nedskalning av referenskalkylen Nedan ges en sammanställning av de kalkyler som har tagits fram i Plan Samtliga kalkyler innefattar kostnader i prisnivå januari 2016 där äldre kalkyler indexerats med KPI. De drifttider för reaktorerna som anges nedan avser F1, F2, F3, O3, R3 och R4. För reaktorerna O1, O2, R1 och R2 varieras inte drifttiderna eftersom beslut har tagits om att stänga dessa i närtid. Referenskalkylen baseras på 60 års drift av reaktorerna, vilket ger kapslar med använt kärnbränsle. Kalkylen innehåller samtliga kostnader för att ta hand om tillståndshavarnas restprodukter och driftavfall. Som nämnts ovan utgör referenskalkylen utgångspunkt för övriga kalkyler. Kalkyl 40 baseras på 40 års drift, dock minst sex års kvarstående drifttid. För Plan 2016 innebär detta drift minst till och med Kalkylen omfattar kapslar. Kostnaderna är begränsade till att endast omfatta tillståndshavarnas kostnader för omhändertagande av radioaktiva restprodukter. Kalkyl 40 utgör underlag för den återstående grundkostnaden och kompletteringsbeloppet. Beloppen fås fram efter att kalkylen justerats med hänsyn till real pris och kostnadsutveckling (EEF) samt påslag för oförutsett och risk vid olika konfidensnivåer. Kalkyl dec 2017 baseras på drift av reaktorerna till och med , vilket ger kapslar. Kostnaderna är begränsade till att endast omfatta tillståndshavarnas kostnader för omhändertagande av radioaktiva restprodukter. Kalkyl dec 2017 utgör grund för underlaget för finansieringsbeloppet, som fås fram efter att kalkylen justerats med EEF och påslag för oförutsett och risk. Kalkyl 50 baseras på 50 års drift, dock minst sex års kvarstående drifttid. För Plan 2016 ger sexårsregeln inga extra driftår. Kalkylen omfattar kapslar. Liksom för Kalkyl 40 är kostnaderna begränsade till att endast omfatta tillståndshavarnas kostnader för omhändertagande av radioaktiva restprodukter. Kalkyl 50 redovisas eftersom den motsvarar SSM:s föreslag till ändring av den kalkylmässiga drifttiden för grundkostnaden. Kalkyl 25 baseras på 25 års drift av samtliga reaktorer. Kalkylen omfattar kapslar. Kalkylen redovisas inte i denna rapport utan utgör grund för fördelning av kostnaderna på de fyra tillståndshavarna. Dokumentation Plankalkylen dokumenteras i två rapporter: Plan 2016 Kostnader från och med år 2018 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar (föreliggande rapport) 4 Begreppsförklaringar Nedan ges förklaringar till olika begrepp som används i rapporten. Sammanställningen är indelad i tre underavdelningar: finansieringslagen, förordningen och vissa ekonomiska begrepp kalkylmetoden tekniska begrepp Inom varje underavdelning är begreppen sorterade i bokstavsordning. Ord som återfinns på annat håll i listan är markerade med kursiv text. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 4(10) Flik 1 - Inledning

10 4.1.1 Finansieringslagen, förordningen och vissa ekonomiska begrepp Avgifter Med avgifter avses här, om inget annat sägs, de avgifter som enligt finansieringslagen och finansieringsförordningen ska tas ut dels på producerad kärnkraftsel, dels som ett årligt belopp (avser de avställda reaktorerna i Barsebäck), för att täcka kostnaderna för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall samt för att avveckla reaktorerna. Aktuell drifttid Total drifttid för reaktorerna fram till att plankalkylen tar vid, d v s till och med 31 december Bestämmer befintliga mängder restprodukter, inklusive reaktorhärdar som bas för beräkning av finansieringsbeloppet. Avgiftsgrundande drift Kärnavfallsfonden ska i princip alltid innehålla medel tillräckligt för att vid varje tidpunkt täcka de beräknade framtida kostnaderna såsom uttryckta i det återstående grundbeloppet plus statens kostnader. Dock medges enligt finansieringsförordningen en uppbyggnadsperiod för varje reaktor. Denna period benämns här avgiftsgrundande drift och är satt till 40 år efter kommersiell idrifttagning. En minimigräns finns innebärande att den återstående drifttiden ska vara minst sex år om det inte finns skäl att anta att driften kommer att upphöra dessförinnan. I det fallet att reaktorn är permanent avställd medges en betalningstid om tre år som kan förlängas (i det fallet att avgift är aktuell). Den återstående grundkostnaden Den förväntade framtida kostnaden för åtgärder och verksamhet som avses i finansieringslagen. Med förväntad kostnad förstås här den kostnad som motsvarar medelvärdet av kostnadsfunktionen. I det fallet att det är uppenbart att det är de framtida kostnaderna som avses kan den kortare benämningen grundkostnaden användas. Externa ekonomiska faktorer (EEF) Begreppet externa ekonomiska faktorer, EEF, är ett samlande begrepp för sådana kostnadsstyrande faktorer som kan sägas ligga utanför projektets kontroll och som avser framtida real pris- och kostnadsutveckling på varor och tjänster. Hänsyn tas även till produktivitetsutvecklingen där detta är relevant. Finansieringsförordningen Förordning (2008:715) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Finansieringslagen Lag (2006:647) om finansiella åtgärder för hantering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Fördelning Begreppet avser tre företeelser. I första hand fördelningen av kostnaderna mellan de parter som har intressen i anläggningarna. Detta är primärt de kraftbolag som utgör kärnkraftverkens tillståndshavare. En annan betydelse är fördelningen mellan kostnader som ska täckas med medel från delägarnas fondandelar och sådana som täcks genom direktbetalning eller genom andras fondandelar. Slutligen kan begreppet avse fördelningen av kostnader som är gemensamma för flera anläggningar eller anläggningsdelar. Typexempel är driften vid SFR vars kostnader ska fördelas på de anläggningar som enligt referensscenariot kommer att förläggas dit och drivas under olika tidpunkter. Även kostnader för transporter kommer att fördelas på detta sätt. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 5(10) Flik 1 - Inledning

11 Finansieringsbeloppet Underlaget för finansieringsbeloppet är lika med den återstående grundkostnaden minskad med kostnader för omhändertagande av restprodukter som kommer att genereras i framtiden (från och med januari 2018 för Plan 2016). För bränslet innebär detta att allt bestrålat bränsle som föreligger vid denna avstämningstidpunkt medtas. Tillståndshavarna ska ställa säkerheter motsvarande finansieringsbeloppet och kompletteringsbeloppet. Finansieringsbeloppet utgörs av underlaget för finansieringsbeloppet plus statens motsvarande kostnader. Kalkyl 40 respektive kalkyl 40 (real) Kalkyl 40 baseras på 40 års drift, dock minst sex års kvarstående drifttid, se kapitel 2 ovan. Tillägget (real) innebär att kostnaderna är justerade med hänsyn till real pris- och kostnadsutveckling enligt metoden externa ekonomiska faktorer, EEF. Kalkyl dec 2017 respektive kalkyl dec 2017 (real) Kalkyl dec 2017 baseras på drift av reaktorerna till och med december 2017, se kapitel 2 ovan. Tillägget (real) innebär att kostnaderna är justerade med hänsyn till real pris- och kostnadsutveckling enligt metoden externa ekonomiska faktorer, EEF. Kompletteringsbeloppet Beloppet avser skillnaden mellan det belopp som täcks av den återstående grundkostnaden och en övre gräns för det belopp som reaktorinnehavaren i dagsläget skall garantera, inräknat fonderade medel. Kompletteringsbeloppet skall enligt finansieringsförordningen motsvara en skälig uppskattning av kostnader som avses i finansieringslagen och som kan uppkomma på grund av oplanerade händelser. Tillståndshavarna ska ställa säkerheter motsvarande finansieringsbeloppet och kompletteringsbeloppet. Kostnadsslag Kostnadsslagen hänför sig till ett antal typer av verksamheter som man valt att åtskilja kalkylmässigt. De viktigaste är följande: Investering innefattar projektering och byggande av anläggningar eller inköp av utrustningar. Till investering hör allt berguttag även om detta infaller under en period som benämns driftfasen. Investering innefattar även återanskaffning av utrustning i större omfattning (exempelvis fartyg eller hanteringsutrustning). Drift innefattar personal, material, el etc. under driftfasen. Innefattar även löpande underhåll. Gränsen mellan underhåll och kompletterande investering är oskarp. Återfyllning innefattar personal och material för återfyllning av deponeringstunnlarna efter avslutad deponering. Återfyllningen sker kontinuerligt under driftfasen. Förslutning innefattar personal och material för återfyllning av bergrum som inte är deponeringstunnlar. Förslutningen sker efter avslutad drift. Rivning innefattar allt arbete förknippat med avveckling och rivning av anläggningarna och återställande av området efter avslutad drift. Innefattar inte det slutliga omhändertagandet av radioaktivt avfall som uppkommer under rivningen då sådana kostnader hänförs till driften för det aktuella slutförvaren. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 6(10) Flik 1 - Inledning

12 Kärnavfallsfonden (KAF) De medel som tillståndshavarna betalar in via avgifter fonderas på räntebärande konton eller liknande i kärnavfallsfonden, KAF. Ansvaret för förvaltningen av fonderade medel ligger hos den statliga myndigheten Kärnavfallsfonden. SSM fattar beslut om utbetalningar baserat på den årliga betalningsplan som SKB och berörda tillståndshavare upprättar och sänder in. Utbetalningar till kärnkraftföretagen kvartalsvis i förskott som sedan ersätter SKB. Reaktorinnehavare Tillståndshavare för reaktorer som är i drift (minst en). För närvarande tillhör Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB och Ringhals AB denna kategori. Barsebäck Kraft AB tillhör gruppen övrig tillståndshavare men ges ändå en viss särbehandling i förordningen såsom innehavare av en kärnreaktor som permanent har ställts av efter den 31 december Genom denna särbehandling kommer Barsebäck i allt väsentligt att omfattas av samma redovisningsprinciper som reaktorinnehavarna. (Undantaget är kompletteringsbeloppet, ett belopp som endast berör reaktorinnehavare.) Referenskalkyl Referenskalkylen baseras på tillståndshavarnas planerade drifttid för reaktorerna, vilket innebär 60 års drift av reaktorerna med undantag av de reaktorer där beslut tagits om förtida avställning, se kapitel 2 ovan. Restprodukter Restprodukter omfattar kärnämne som inte ska användas på nytt och kärnavfall som inte utgör driftavfall. (Kärnämne i vårt fall utgörs av använt bränsle.) Betydelsen av att driftavfall ej inkluderas bland restprodukterna är att avgiftsplikten exempelvis inte omfattar anläggningar som nuvarande SFR och hantering av avfallet som ska slutförvaras där. Med driftavfall menas sådant radioaktivt avfall som omhändertas och slutförvaras under pågående drift eller strax efter i samband med att reaktorn ställs av. Samkostnader respektive särkostnader Kostnader för anläggningar eller annat som delägarna har andelar i, kallas samkostnader. Kostnader där varje delägare har eget ansvar för såväl genomförandet som kostnaden kallas för särkostnader. Något förenklat rör samkostnader de verksamheter som SKB har ansvaret för på uppdrag av delägarna. Särkostnader avser huvudsakligen avveckling av reaktoranläggningar vilka respektive kärnkraftföretag ansvarar för (dock ej omhändertagandet av rivningsavfallet vilket SKB sköter). Tillståndshavarna En sammanfattande benämning av Forsmarks Kraftgrupp AB, OKG AB, Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB (eller kort Forsmark, Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck) d v s de bolag som själva eller genom sina moderbolag gemensamt äger SKB och som fördelar kostnaderna sig emellan enligt upprättade civilrättsliga avtal. Benämning fyller en samlande funktion för dessa intressenter då begreppet reaktorinnehavare enbart avser tillståndshavare för reaktorer i drift (således ej Barsebäck) Kalkylmetoden Deterministisk kalkyl Se probabilistisk kalkyl. Fast förutsättning Se variation. Frekvensfunktion Plan Underlag för kostnadsberäkningar 7(10) Flik 1 - Inledning

13 Frekvensfunktionen, även benämnd täthetsfunktionen, utgör derivatan av fördelningsfunktionen. Den har sin främsta användning i det att man får en grafisk uppfattning av den sannolikhetsfördelning man ansatt. Se exempel under begreppet trepunktsskattning. Fördelningsfunktion Utgör den så kallade S-kurvan från vilken man lätt kan utläsa konfidensgraden för olika belopp. Generell variation Se variation. Generellt villkor Se variation. Kalkylobjekt Se objekt. Konfidensgrad Anger sannolikheten för att ett värde eller ett belopp skall kunna innehållas (ej överskridas). Exempelvis ett belopp med konfidensgraden 80% skall kunna innehållas med sannolikheten 80% eller, annorlunda uttryckt, risken för överskridande är 20%. Kostnadsfunktionen Se fördelningsfunktion. Känslighetsanalys Känslighetsanalysen avser att demonstrera en variabels relativa påverkan på ett utfall. Analysen tillgår så att en enstaka variabel ges en förändring. Övrigt är oförändrat. Låg-värde, Hög-värde, Min-värde, Max-värde Se trepunktsskattning. Montecarlosimulering Montecarlosimulering, eller MC-simulering, är en metod att statistiskt summera ett antal stokastiska variabler där ett enskilt utfall erhålls genom ansättande av ett slumptal. Slumptalet representerar konfidensgraden för det belopp som faller ut och antar således decimalvärden mellan 0 och 1. Slumptalet erhålls här genom den inbyggda slumptalsfunktionen i Excel. Resultatet blir i sig en stokastisk variabel. I planarbetet refereras vanligen enbart till simuleringen eller förkortat sim. Objekt alternativt kalkylobjekt Systemet delas in i delsystem som bedöms lämpliga och hanterliga i den successiva kalkylen. Varje delsystem benämns objekt. I årets kalkyl finns 54 objekt. Ett av dessa finansieras ej genom fonden (rör främst den del av SFR som avser slutförvaring av driftavfall). Indelningen har starkt påverkats av den redovisningspraxis som utvecklats i planarbetet med väl definierade anläggningsdelar och uppdelning på kostnadsslag. Objektsvariation Se variation. Probabilistisk kalkyl Probabilistisk kalkyl är en beräkning där enskilda kostnadsposter uttrycks som stokastiska variabler knutna till vissa sannolikhetsfördelningar. Den successiva kalkylen är en sådan. Detta skall jämföras med en deterministisk kalkyl där underlaget för kostnadsposterna bestäms i förväg. Eventuella osäkerheter beaktas vid summeringen genom olika typer av påslag. Den deterministiska kalkylen benämns här även traditionell kalkyl. Beräkningen av Plan Underlag för kostnadsberäkningar 8(10) Flik 1 - Inledning

14 referenskostnaden och kalkyl 40 med flera sker på detta sätt dock utan osäkerhetspåslag. De senare erhålls ur den successiva kalkylen. Stokastisk variabel En variabel där värdet uttrycks som ett utfallsrum istället för ett distinkt värde. Utfallsrummet definieras genom en viss sannolikhetsfördelning. Variabeln kan vara kontinuerlig, vilket är det vanliga här (beta-fördelning), eller genom att anta ett antal diskreta värden (begränsat till två värden här d v s en antingen/eller-situation). Successiv kalkyl Successiv kalkyl är namnet på en probabilistisk kalkylmetod baserad på den subjektiva uppfattning om osäkerheter och variationer i ett projekt som en väl sammansatt och i ämnet insatt analysgrupp kommer fram till vid gemensamma överläggningar. Hänvisning görs till SKB Projekt PM, KS och flik 6 för en närmare beskrivning. Processen upprepas i flera steg allteftersom erfarenheter vinns och frågeställningar klarnar. Kalkylen närmar sig successivt en högre grad av tillförlitlighet. Trepunktsskattning Vid etablering av den sannolikhetsfördelning som skall representera utfallet för en viss kostnadspost används allmänt en trepunktsskattning där man identifierar ett lägsta respektive högsta värde samt ett troligt värde. Baserat på detta kan en standardiserad sannolikhetsfördelning ansättas. Den enklaste är den triangulära fördelningen. I planarbetet används för närvarande en så kallad beta-fördelning vilken har den egenskapen att den genom vissa parameterval lätt låter sig formas efter den uppfattning man har om spridningsbilden för möjliga kostnadsutfall. Betafördelning är definierad inom ett ändligt intervall (med ett lägsta respektive högsta värde). Troligt värde Se trepunktsskattning. Täthetsfunktion Se frekvensfunktion. Variation Kostnadsberäkningen av systemet görs för ett visst scenario med givna förutsättningar avseende alla de omvärldsfaktorer och andra händelser som kan påverka kostnaderna. Vissa av dessa förutsättningar antas vara fasta och ges beteckningen fast förutsättning. Andra förutsättningar tillåts variera i osäkerhetsanalysen. Dessa förutsättningar benämns generella villkor. Uttrycket generella syftar på att alla delar av grundkalkylen ska upprättas på basis av dessa villkor oavsett om en eller flera kalkylerare är involverade, Variationerna som åsätts dessa generella villkor benämns generella variationer. Vid sidan av variationerna av de generella villkoren varieras även utfallet per objekt i referenskalkylen. Dessa variationer benämns objektsvariationer. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 9(10) Flik 1 - Inledning

15 4.1.3 Tekniska begrepp Avställningsdrift Med avställningsdrift avses den drift som förekommer på ett kraftverksområde och som är relaterad till en permanent avställd reaktor men där bränsle fortfarande finns kvar i reaktorbassängerna. Avställningsdriften upphör definitionsmässigt när allt bränsle är borttransporterat till Clab. Om behov finns vidtar därefter servicedriften fram till dess att den egentliga rivningen börjar. Bränsleelement Bränsleelementet utgör, vad avser hanteringen i detta sammanhang, det sammanhållna knippe av bränslestavar som utgör en hanteringsenhet vid lagring i Clab och vid inkapsling. Storleksmässigt skiljer sig bränsleelementen åt mellan BWR- och PWR-bränsle. Kapseln rymmer 12 BWR-element eller 4 PWR-element. BWR BWR är beteckningen för en kokvattenreaktor (samtliga svenska reaktorer utom Ringhals 2, 3 och 4). PWR PWR är beteckningen för en tryckvattenreaktor (Ringhals 2, 3 och 4). Servicedrift Se avställningsdrift. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 10(10) Flik 1 - Inledning

16 Flik 2 Kalkylförutsättningar Innehåll 1 Inledning 2 2 Antagna drifttider för reaktorerna och mängd använt bränsle och radioaktivt avfall Kärnkraftföretagens aktuella planering Referenskalkylen Kalkyl 40 och kalkyl Kalkyl dec Kalkyl Övergripande tidsplan för kärnavfallsprogrammet 6 4 Särskilda förutsättningar för plankalkylen 8 5 Allmänna förutsättningar för beräkning av grundkalkylerna 10 Plan Underlag för kostnadsberäkningar 1(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

17 1 Inledning Detta dokument beskriver de viktigaste förutsättningarna för den planerade drifttiden samt de kalkyler som beräknats i Plan Kalkylerna benämns referenskalkylen, kalkyl 40, kalkyl 50, kalkyl dec 2017 och kalkyl 25, se även flik 1 kapitel 2. Först redovisas de antagna drifttider för kärnkraftverken som ligger till grund för kalkylerna samt den elproduktion och mängd använt bränsle och radioaktivt avfall som detta ger upphov till. Därefter ges en övergripande tidsplan för kärnavfallsprogrammet enligt Fud-program 2016 samt de särskilda antaganden som gjorts i plankalkylen. 2 Antagna drifttider för reaktorerna och mängd använt bränsle och radioaktivt avfall Reaktorernas planerade drifttid är en viktig faktor för planeringen av kärnavfallsprogrammet och därmed även för kostnaderna för att genomföra detta. Utifrån drifttiderna görs prognoser för de mängder använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som ska omhändertas samt när i tiden behov för mellanlagring och slutförvaring uppstår. Under 2015 fattades beslut om förtida avställning av fyra reaktorer, O1, O2, R1 och R2. För reaktorerna i Oskarshamn innebär beslutet att O1 ställs av vid halvårsskiftet 2017 medan O2 som ställts av för ombyggnad inte kommer att återstartas. För reaktorerna i Ringhals innebär det att R1 och R2 ställs av vid halvårsskiftet 2020 respektive Avställningstidpunkterna ovan gäller för samtliga kalkyler (med undantag av kalkyl 25). För övriga reaktorer i drift (F1, F2, F3, O3, R3 och R4) görs olika antaganden för respektive kalkyl. Referenskalkylen omfattar kostnader för omhändertagande av den totala mängden använt bränsle och radioaktivt avfall som härrör från tillståndshavarna. Övriga kalkyler omfattar enbart omhändertagande av restprodukter så som det definierats i finansieringslagen (se även begreppsförklaringar i flik 1). Kort innebär detta att hantering och slutförvaring av driftavfall från kärnkraftverken undantas. 2.1 Kärnkraftföretagens aktuella planering Tillståndshavarna planerar för att driva 80-talsreaktorerna, F1, F2, F3, O3, R3 och R4, i totalt 60 år. Tabell 2-1 ger sammanställning av reaktorernas historiska driftdata samt total elproduktion och mängd använt bränsle för den aktuella planeringen. Mängden bränsle anges dels som ton uran och dels som antal kapslar. Antalet kapslar blir totalt cirka 5 700, här antas att kapslarnas kan fyllas helt utan tomma positioner. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 2(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

18 Tabell 2-1 Driftdata samt elproduktion och bränslemängder baserat på planerad drift Start kommersiell drift Termisk effekt/ Elprod. Bränsle Totalt för planerad drift nettoeffekt till och till och Drifttid Drift till El- Använt kärnbränsle med 2016 med 2016 och med prod. MW netto TWh ton uran år TWh ton uran kapslar F1 BWR / , F2 BWR / , F3 BWR / , O1 BWR / , O2 BWR / , O3 BWR / , R1 BWR / , R2 PWR / , R3 PWR / , R4 PWR / , B1 BWR / , B2 BWR / , BWR totalt / PWR totalt / Samtliga totalt / Referenskalkylen Kärnkraftsföretagens aktuella prognoser ger cirka kapslar enligt avsnitt 2.1. SKB dimensionerar dock anläggningarna inom KBS-3-systemet för att kunna hantera och deponera kapslar. Referenskalkylen omfattar således kapslar med använt kärnbränsle. 2.3 Kalkyl 40 och kalkyl 50 För kalkyl 40 innebär sexårsregeln att reaktorerna F1, F2, R3 och R4 antas vara i drift till och med Reaktorerna F3 och O3 antas drivas till augusti 2025, då de uppnår 40 års drifttid. Totalt antal kapslar har beräknats till Kalkyl 50 baseras på 50 års drift av 80-talsreaktorerna. Samtliga reaktorer har då en återstående drifttid på minst sex år, så 6-års-regeln träder inte i kraft. Scenariot ger totalt kapslar. Reaktorernas framtida drifttider för de båda kalkylerna illusteras i figur 2-1. Som en jämförelse har även drifttiderna i enlighet med kärnkraftsföretagens planering lagts in i figuren. I tabell 2-2 redovisas driftdata och bränslemängder för både kalkyl 40 och kalkyl 50. Medan tabell 2-3 visar mängden restprodukter för respektive tillståndshavare för scenarierna kalkyl 40 och kalkyl 50. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 3(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

19 Figur 2-1. Schematisk bild över reaktorernas drifttider som underlag för kalkyl 40 och kalkyl 50. Tabell 2-2 Drifttider samt elproduktion och bränslemängder som underlag för kalkyl 40 och kalkyl 50 Totalt för Kalkyl 40 Totalt för Kalkyl 50 Drifttid Drift till El- Använt kärnbränsle Drifttid Drift till El- Använt kärnbränsle och med prod. och med prod. år TWh ton uran kapslar år TWh ton uran kapslar F1 43, , F2 42, , F3 40, , O1 45, , O2 41, , O3 40, , R1 44, , R2 44, , R3 42, , R4 40, , B1 24, , B2 27, , BWR totalt PWR totalt Totalt Plan Underlag för kostnadsberäkningar 4(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

20 Tabell 2-3 Mängd restprodukter för respektive tillståndshavare för scenarierna kalkyl 40 och kalkyl 50. Summa Forsmark Oskarshamn Ringhals Barsebäck Använt bränsle kapslar Kalkyl Kalkyl Kortlivat rivningsavfall m Långlivat drift- och rivningsavfall m Kalkyl dec 2017 Kalkyl dec 2017 ligger till grund för underlag för finansieringsbelopp. Samtliga reaktorer i drift med undantag av O1 antas då drivas till och med december I tabell 2-4 redovisas drifttider, elproduktion och bränslemängder för både kalkyl 40 och kalkyl 50. Totalt antal kapslar har beräknats till Tabell 2-4 Drifttider samt elproduktion och bränslemängder som underlag för kalkyl dec 2017 Totalt för Kalkyl dec 2017 Drifttid Drift till El- Använt kärnbränsle och med prod. år TWh ton uran kapslar F1 37, F2 42, F3 32, O1 45, O2 41, O3 32, R1 42, R2 42, R3 36, R4 34, B1 24, B2 27, BWR totalt PWR totalt Totalt Plan Underlag för kostnadsberäkningar 5(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

21 2.5 Kalkyl 25 Kalkyl 25 används vid fördelning av kostnaderna på respektive tillståndshavare. I tabell 2-5 redovisas för kalkyl 25, där det totala antalet kapslar är Tabell 2-5 Bränslemängder som underlag för kalkyl 25 Använt kärnbränsle ton uran kapslar F F F O O O R R R R B B BWR totalt PWR totalt Totalt Övergripande tidsplan för kärnavfallsprogrammet Referenskalkylen baseras på de tidsplaner och andra förutsättningar som presenteras i Fudprogram Ett undantag är tidpunkt för avveckling av SFL, se kapitel 4. För en beskrivning av avfallsystemet och handlingsplanen för genomförandet hänvisas till Fud-program 2016 alternativt kapitel 2 i planrapporten. Figur 3-1 visar den övergripande tidsplanen, inklusive tidpunkter för kommande ansökningar, för hela kärnavfallsprogrammet. Vid nedmontering och rivning av ett kärnkraftverk uppstår det både kärnavfall och konventionellt avfall som behöver tas omhand. För att tydliggöra kopplingen mot planeringen för avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna visar figuren förberedande åtgärder samt nedmontering och rivning av dessa. Planeringen för de tillkommande anläggningarna är i stort indelat i teknikutveckling och lokalisering (SFL), projektering och tillståndsprövning, uppförande, provdrift samt rutinmässig drift och avslutningsvis avveckling. Den övergripande tidsplanen för avveckling av samtliga kärnkraftverk visas i Figur 3-2. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 6(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

22 Figur 3-1. Övergripande tidsplan för SKB:s kärnavfallsprogram samt avveckling av kärnkraftverken. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 7(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

23 Figur 3-2. Principiell översikt av kärnkraftföretagens och SKB:s tidsplaner för avveckling (F0 och O0 är gemensamma anläggningar på förläggningsplatserna). 4 Särskilda förutsättningar för plankalkylen Vissa förutsättningar som behövs för kalkylarbetet är ännu öppna frågor och ännu inte fastställda av SKB. Här gäller provisoriska förutsättningar som utgångspunkt för beräkningarna. Dessa ska inte uppfattas som ett ställningstagande från SKB:s sida. För Plan 2016 har följande antagits i kostnadsberäkningarna: Lokalisering SFL. SKB har ännu inte tagit ställning till var SFL bör lokaliseras. Den förutsättning som gäller för plankalkylen är att förvaret lokaliseras i anslutning till SFR i Forsmark. Förvaret antas förläggas på 300 meter djup, där rampen utgår från SFRutbyggnadens förvarsnivå. Som en konsekvens av samlokaliseringen avvecklas SFL samtidigt med SFR. Deponeringstakt. Enligt planerna ska Kärnbränsleförvaret och Clink tas i drift år Under de första åren antas deponeringstakten successivt öka till 180 kapslar per år. För referenskalkylen minskar deponeringstakten till 100 kapslar per år mot slutet av driftperioden. Tidsplanen i figur 3-1 avser referenskalkylen. För övriga kalkyler styrs drifttiderna av det totala antalet kapslar att deponera och den antagna deponeringstakten. Den antagna deponeringstakten för referenskalkylen, kalkyl 40 och kalkyl 50 visas i figur 4-1, 4-2 och 4-3. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 8(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

24 Kapslar per år Figur 4-1. Antagen deponeringstakt för referenskalkylen (6 000 kapslar) Kapslar per år Figur 4-2. Antagen deponeringstakt för kalkyl 40 (4 460 kapslar) Plan Underlag för kostnadsberäkningar 9(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

25 Kapslar per år Figur 4-3. Antagen deponeringstakt för kalkyl 50 (5 032 kapslar) SFR kan förslutas efter att rivningsavfallet från Clink deponerats. Då SFL i plankalkylen antas vara samlokaliserat med SFR försluts denna anläggning samtidigt med SFR. Tidsplanen för avveckling av kärnkraftverken, figur 3-2, gäller för samtliga kalkyler i Plan Tidsplaner för referenskalkylen, kalkyl 40 och kalkyl 50 visas under flik 5. 5 Allmänna förutsättningar för beräkning av grundkalkylerna Förutom de förutsättningar som beskrivits i kapitel 2 till 4 ovan så gäller ett antal allmänna förutsättningar för beräkning av grundkalkylerna: Påslag för oförutsett och risk ska inte inkluderas (görs av planprojektet i en särskild osäkerhetsanalys). Dagens lagstiftning och myndighetskrav gäller. Hänsyn tas till beslutade men ännu inte införda förändringar. Samma princip gäller för tekniska förutsättningar. Upphandlingar kostnadsberäknas mot bakgrund av dagens situation rörande exempelvis den internationella marknad som står till förfogande. Det konjunkturläge som gällde vid tiden för den angivna prisnivån ska användas. Kostnader för utrustning med mera och arbetets genomförande baseras på dagens teknik. Inga större störningar i driften av anläggningarna beroende på tekniska fel, sabotage eller annat ska beaktas. Kostnader för försäkringar ska inkluderas i driftkostnaden. Kostnader för tillsyn av kärntekniska anläggningar till SSM ska tas med i kalkylen. Kostnader för kapitalanskaffning ska inte inkluderas detta på grund av att fondfinansierade anläggningar, eller del av en anläggning, avskrivs direkt. Plan Underlag för kostnadsberäkningar 10(10) Flik 2 - Kalkylförutsättningar

26 Flik 3 Kostnadsunderlag Innehåll 1 Inledning Kalkylstruktur Projektkoder Kalkylobjekt Grundkalkyler SKB centralt Drift av laboratorier Transportsystemet Clab Kapseltillverkning Inkapslingsanläggningen Kärnbränsleförvaret SFL SFR Avveckling av kärnkraftverken Nedskalning av referenskalkylen Fördelning av gemensamma kostnader på anläggningar Mellanlagring och inkapsling av använt kärnbränsle (Clink) Slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall Transporter Övriga gemensamma verksamheter Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 1(20)

27 1 Inledning Grundkalkylen i Plan 2016 är sammansatt av många delkalkyler, där SKB:s olika avdelningar svarar för kostnadsunderlaget för sina respektive ansvarsområden. Samtliga kalkyler är strukturerade enligt en åttaställig projektkod. I osäkerhetsanalysen delas kostnaderna upp i 54 kalkylobjekt. Projektkoderna och kalkylobjekt redovisas i kapitel 2. Grundkalkylerna görs för SKB:s referensscenario. Kapitel 3 beskriver hur dessa tas fram och ger hänvisning till underliggande dokument. Kostnaderna för referensscenariot skalas därefter ner till de övriga kalkylerna och kostnader för vissa gemensamma verksamheter fördelas ut på de olika anläggningarna, se kapitel 4 och 5. 2 Kalkylstruktur Liksom i tidigare planredovisningar struktureras kostnaderna enligt två kodsystem: projektkoder och kalkylobjekt. 2.1 Projektkoder Samtliga kostnader i grundkalkylerna ges en kod enligt en åttaställig projektkod. Projektkoderna redovisas i tabell 2-1. Koden anger vilken anläggning alternativt verksamhet som kostnaden avser samt en specificering avseende kostnadsslag, produkt och resurs. Koden anger även om kostnaden finansieras via kärnavfallsfonden enligt finansieringslagen och förordningen eller direkt av tillståndshavarna. Dessutom anges enligt vilket avtal som kostnaden ska fördelas mellan tillståndshavarna. Slutligen anges kostnadens tillhörighet avseende EEF. Koderna för Fud i Plan 2013, Använt kärnbränsle respektive Loma och rivning, har utgått. Kostnader som tidigare låg på dessa koder har i Plan 2016 lagts på den nya koden Drift av laboratorier (15) samt under respektive anläggning, Kärnbränsleförvaret (31), SFR (52) samt SFL (54). 2.2 Kalkylobjekt Av redovisningsskäl och för att få en lämplig struktur för osäkerhetsanalysen struktureras kostnaden även i ett antal så kallade kalkylobjekt. Enligt den klassiska successiva kalkylen förordas en uppdelning så att objekten i möjligaste mån omfattar kostnader av ungefär samma storleksordning. SKB har dock valt att hålla fast vid en nedbrytning som tillåter en redovisning uppställd på det sätt som blivit praxis genom åren, det vill säga en redovisning efter anläggning och kostnadsslag. Vid denna nedbrytning kan det bli en relativt stor kostnadsskillnad mellan det största och minsta kalkylobjektet. Detta påverkar dock inte resultatet då den statistiska summeringen sker genom montecarlosimulering. Indelningen omfattar för Plan kalkylobjekt och dessa är uppdelade med avseende på sam- och särkostnader. Kalkylobjekten redovisas i tabell 2-2, här visas även hur kalkylobjekten är relaterade till projektkoderna. I Plan 2016 redovisas kostnader för förstudier, forskning, teknikutveckling och säkerhetsanalyser under den anläggning som verksamheten avser. Endast drift av laboratorierna redovisas som en SKBgemensam kostnad. Den nya redovisningen har påverkat listan med kalkylobjekt där tre nya objekt tillkommit (13, 22 och 26 enligt tabell 2-2.) och ett objekt har benämnts om (2). Dessutom har ett nytt kalkylobjekt för extern finansiering avseende SFR rivningsavfall och SFL tillkommit. Objektet avser intäkter från externa intressenter som avser slutförvara sitt avfall i dessa slutförvar. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 2(20)

28 Tabell 2-1 Projektkod i Plan 2016 Anläggning/system Kostnadsslag Produkt Resurs Finansiering Fördelning EEF SKB centralt 0 Adm. stöd 0 Tjänster 0 Egen personal 0 Direkt 0 baskostn. enligt K 0 11 Ledning och verksamhetsstöd 1 Säkerhetsanalys 1 Processutr. och tekniska system 1 Konsulter 1 Finansieringslagen 1 baskostn. enligt T1 1 EEF 1 Arbetskostnad tjänste 12 Kommunikation 2 Förstudier o teknikutveckling 2 Mark och byggnadsarbeten 2 Entreprenörer 2 baskostn. enligt T2 2 EEF 2 Arbetskostnad bygg 13 Kärnteknisk säkerhet 3 Investering 3 Bergarbeten 3 Material 3 baskostn. enligt T3 3 EEF 3 Maskin 15 Drift av laboratorier 4 Drift och underhåll 4 Detaljundersökn. och modellering 4 Energi 4 4 EEF 4 Byggmaterial 16 5 Reinvestering 5 Kapslar 5 Avgifter, försäkringar 5 baskostn. enligt T5 5 EEF 5 Koppar 17 Transportsystemet 6 Återfyllning 6 Buffert 6 Intäkter, avtal 6 baskostn. enligt T6 6 EEF 6 Bentonit och lera Använt kärnbränsle 7 Rivning och förslutning 7 Återfyllning 7 7 enligt T2 exkl B 7 EEF 7 Energi 21 Clab 8 Projektering o konstruktion 8 Förslutning Kapseltillverkning 9 Ospecificerat 9 Ospecificerat 9 Ospecificerat Inkapslingsanläggning 31 Kärnbränsleförvaret gemensamt 33 yttre anläggningar 34 driftområde 41 ramp 42 schakt 43 centralområde 44 transporttunnlar 45 stamtunnlar 46 deponeringstunnlar Låg och medelaktivt avfall 51 SFR driftavfall 52 rivningsavfall 53 SFL x5 mellanlager kortlivat avfall x6 mellanlager långlivat avfall x7 markförvar Avveckling kärnkraftverk Kostnadsslag Produkt Resurs 60 Avveckling Forsmark F0 0 0 Tjänster 0 Egen personal 61 F1 1 Rivningsförberedelser 1 Processutr. och tekniska system 1 Konsulter 62 F2 2 Avställningsaktiviteter 2 Mark och byggnadsarbeten 2 Entreprenörer 63 F Material 70 Avveckling Oskarshamn O0 4 Nedmontering och rivning 4 4 Energi 71 O1 5 Avfallshantering 5 5 Avgifter, försäkringar 72 O2 6 Bevakning, drift och underhåll O3 7 konv. rivning och återställning Avveckling Ringhals R0 8 Rivningsorganisation R1 9 Övrigt 9 Ospecificerat 9 Ospecificerat 82 R2 83 R3 84 R4 90 Avveckling Barsebäck B0 91 B1 92 B2 Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 3(20)

29 Tabell 2-2 Kalkylobjekt i Plan 2016 Kalkylobjekt Nr. Projektkod SKB centralt 1 11***, 12***, 13*** drift av lab. 2 15*** Transportsystemet investering 3 172**, 173** drift 4 170**, 174** Clab drift 5 210**, 214** reinvesteringar 6 211**, 215**, 218** rivning 7 217** Kapseltillverkning investering och drift 8 222**, 223**, 224** (ej 2245*), 225**, 228** kapselkomponenter * Inkapslingsanläggning investering **, 233**, 238** drift och reinvesteringar **, 234**, 235** rivning ** Kärnbränsleförvaret förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys **, 312** ovan mark investering och rivning **, 318**, 333**, 343**, 337**, 347** drift (hela anläggningen) **, 344**, 444**, 454** reinvesteringar (hela anläggningen) **, 345**, 415**, 445**, 455** övriga bergutrymmen investering **, 423**, 433**, 443** rivning och förslutning **, 427**, 437**, 447** stam- och deponeringstunnlar investering **, 453**, 462**, 463** rivning, förslutning och återfyllning **, 466** SFR driftavfall drift och reinvesteringar **, 511**, 513**, 514**, 515**, 518** SFR rivningsavfall förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys **, 522** investering **, 528** drift och reinvesteringar **, 524**, 525** rivning och förslutning (även bef. SFR) **, 517**, 526**, 527** SFL och mellanlagring och förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys **, 532** behandling av långlivat avfall investering **, 538**, 543** drift och reinvesteringar **, 534**, 535**, 544**, 545** rivning och förslutning ** Externa intäkter **, 539** Avveckling Forsmark Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 101 6*1**, 6*2** Nedmontering 104 6*4** Avfallshantering 105 6*5** Bevakning,drift och underhåll 106 6*6**, 6*9** Rivning och återställning 107 6*7** Projektorganisation 108 6*8** Avveckling Oskarshamn Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 201 7*1**, 7*2** Nedmontering 204 7*4** Avfallshantering 205 7*5** Bevakning,drift och underhåll 206 7*6**, 7*9** Rivning och återställning 207 7*7** Projektorganisation 208 7*8** Avveckling Ringhals Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 301 8*1**, 8*2** Nedmontering 304 8*4** Avfallshantering 305 8*5** Bevakning,drift och underhåll 306 8*6**, 8*9** Rivning och återställning 307 8*7** Projektorganisation 308 8*8** Avveckling Barsebäck Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 401 9*1**, 9*2** Nedmontering 404 9*4** Avfallshantering 405 9*5** Bevakning,drift och underhåll 406 9*6**, 9*9** Rivning och återställning 407 9*7** Projektorganisation 408 9*8** Numreringen för avvecklingen är baserad på den s.k. ISDC-koden. Objektsnumrering som slutar på 2, 3 och 9 används inte. Anledningen är att: - ISDC-kod 2 ingår i objekt 101, 201, 301 resp ISDC-kod 3 är inte relevant för svensak förhållanden - ISDC-kod 9 ingår i objekt 106, 206, 306 resp Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 4(20)

30 3 Grundkalkyler SKB:s avdelningschefer är ansvariga för delkalkylerna inom sina respektive områden. Som stöd finns en controller för varje avdelning som ska vara sammanhållande för avdelningens delkalkyler samt bevaka gränssnitten mellan avdelningarna. För varje delkalkyl utses en kalkylerare. Inför kalkylarbetet skickar planprojektet ut en intern instruktion till de som är involverade i grundkalkylerna. Instruktionen redogör för rollfördelning och ansvar för kalkylframtagandet. Den innehåller också gemensamma förutsättningar såsom tidsplaner och detaljer till hur kostnadsunderlaget ska levereras. Här finns dessutom en beskrivning av EEF som underlag för kalkylatorernas indelning av kostnaderna. För en stor del av kalkylerna görs nya uppskattningar för varje planredovisning medan andra, exempelvis större investeringskalkyler, görs med några års mellanrum. Samtliga delkalkyler redovisas till planprojektet i sin ursprungliga prisnivå. Planprojektet svarar sedan för justering till prisnivå januari 2016 samt för justeringar avseende reala pris- och kostnadsförändringar (EEF). I följande avsnitt beskrivs omfattning och underlag för grundkalkylerna för varje anläggning eller verksamhet. För många av anläggningarna kommer kostnadsunderlaget från flera avdelningar. Förutom direktionen med vd och vd-sekreterare omfattar SKB:s organisation följande avdelningar: Avfall och rivning (A) Kärnbränsle (B) Drift (D) Finans- och affärsstöd (F) Human Resources (H) Kommunikation (K) Säkerhet, kvalitet och miljö (S) Teknik (T) Tabell 3-1 ger en översikt av vilka underlag som respektive avdelning lämnar, uppställningen är gjord utifrån kalkylobjekten. Tabellen avser kostnader för SKB:s verksamhet (samkostnader). Grundkalkylerna för avveckling av kärnkraftverken (särkostnader) levereras av respektive tillståndshavare. Dokumenthänvisningarna i kapitlet (i kursiv font) refererar till numreringen i tabell 3-2 som placerats sist i detta kapitel. För samtliga delkalkyler gäller att kostnaderna för perioden hämtas ur SKB:s verksamhetsplan /1/. Hur stor andel av referenskalkylen som är gjord i en viss prisnivå visas i Figur 3-1 (kostnaderna är indexerade till prisnivå januari 2016). Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 5(20)

31 Tabell 3-1 Översikt av avdelningars kalkylansvar Kalkylobjekt Nr. Avd A Avd B Avd D Avd F Avd H Avd K Avd S Avd T SKB centralt 1 drift av lab. 2 Transportsystemet investering 3 drift 4 Clab drift 5 reinvesteringar 6 rivning 7 Kapseltillverkning investering och drift 8 kapselkomponenter 9 Inkapslingsanläggning investering 10 drift och reinvesteringar 11 rivning 12 Kärnbränsleförvaret förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys 13 ovan mark investering och rivning 14 drift (hela anläggningen) 15 reinvesteringar (hela anläggningen) 16 övriga bergutrymmen investering 17 rivning och förslutning 18 stam- och deponeringstunnlar investering 19 rivning, förslutning och återfyllning 20 SFR driftavfall drift och reinvesteringar 21 SFR rivningsavfall förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys 22 investering 23 drift och reinvesteringar 24 rivning och förslutning (även bef. SFR) 25 SFL och mellanlagring och förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys 26 behandling av långlivat avfall investering 27 drift och reinvesteringar 28 rivning och förslutning 29 Externa intäkter 30 21,1% 37,7% 7,7% 10,6% ,2% 21,8% 1,0% Figur 3-1 Kostnadsunderlagets ursprungliga prisnivåer som andel av referenskalkylen (indexerat till prisnivå januari 2016). Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 6(20)

32 3.1 SKB centralt SKB centralt omfattar SKB-gemensamma verksamheter. Idag bedrivs dessa verksamheter under avdelningarna: Finans- och affärsstöd (funktioner för ekonomi, IS/IT, verksamhetsstyrning samt upphandling) Human resources Kommunikation Säkerhet, kvalitet och miljö Teknik (enheterna Kravhantering och säkerhetsredovisning (TT) samt Projektkontor(TP)) Kostnaderna baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ och Fud-program 2016 /2/. SKB centralt består av fem grundkalkyler, en för varje avdelning, där samtliga är gjorda i prisnivå januari De olika verksamheterna för SKB centralt anpassas till hur SKB:s verksamhet förändras vid olika skeden och samordnas med driftorganisationerna vid de olika anläggningarna. Viktiga milstolpar för SKB centralt är därför: driftstart av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen driftstart av det utbyggda SFR driftstart av SFL Verksamheterna inom SKB centralt sträcker sig, dock i olika omfattning, fram tills dess att SKB:s samtliga anläggningar är avvecklade. 3.2 Drift av laboratorier Drift av laboratorier omfattar enbart kostnader för driften av SKB:s laboratorier (Äspö-, bentonit- och kapsellaboratoriet). Kostnader för experiment, forsknings- och utvecklingsprojekt med mera redovisas under respektive anläggning, dvs. Kärnbränsleförvaret, SFR och SFL. Avdelning Teknik svarar för kalkylen för drift av laboratorierna. Kostnaderna baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ och Fud-program 2016 /2/ och är gjorda i prisnivå januari Verksamheten vid laboratorierna och därmed driften av dessa styrs i hög grad av handlingsplanen för Kärnbränsleförvaret. 3.3 Transportsystemet Transportsystemet är gemensamt för KBS-3-systemet och systemet för omhändertagande av radioaktivt avfall. Kalkylen omfattar kostnader för investeringar och reinvesteringar samt drift av transportsystemet: investeringar och reinvesteringar för o olika typer av transportbehållare o fordon o reinvesteringar för m/s Sigrid drift o entreprenad av m/s Sigrid o försäkringar och avgifter o driftstöd inom transportenheten inom avdelning drift (DT) SKB:s driftavdelning svarar för kalkylen av transportsystemet. Kalkylen baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ och handlingsplanen i Fud-program 2016 /2/ och är gjord i prisnivå januari Kostnader för transportsystemet anpassas efter drifttiderna för SKB:s anläggningar, avvecklingstidsplaner för kärnkraftverken och SKB:s anläggningar. 3.4 Clab Kostnaderna för Clab indelas i drift och underhåll, reinvesteringar samt rivning. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 7(20)

33 Drift och underhåll SKB planerar att bygga inkapslingsanläggningen i anslutning till Clab. De båda anläggningsdelarna för mellanlagring och inkapsling kommer att drivas som en integrerad anläggning, Clink, men kostnaderna redovisas uppdelat på respektive anläggningsdel. Kostnaden för drift och underhåll för Clab är beräknat utan hänsyn till den tillkommande inkapslingsdelen. Samordningsfördelarna beaktas i kalkylen för inkapslingen genom att gemensamma kostnader för driften bokförs på Clab. Kostnaderna omfattar: Kostnader för personal och inhyrda tjänster Material Energikostnader Försäkringar, myndighetskostnader mm Kalkylen baseras på SKB:s verksamhetsplan/1/ och är gjord i prisnivå januari SKB:s driftavdelning svarar för kalkylen för Clabs drift och underhåll. Reinvesteringar Kostnader för reinvesteringar omfattar: Kompaktkassetter Större reinvesteringar för uppgradering av anläggningen Framtida projekt (enligt planering och ej definierade längre fram i tiden) Kalkylen baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/, drifterfarenheter och en översiktlig reinvesteringsplan. Avdelning Drift svarar för den största delen av kalkylen men även avdelning Teknik har verksamhet som avser Clab genom projekt- och konstruktionskontoret. Avveckling och rivning Kostnader för att avveckla Clink baseras på en studie gjord /3/ Kostnaderna är uppdelade och redovisas per anläggningsdel (mellanlagring respektive inkapsling). Avdelning Avfall och rivning svarar för kalkylen. 3.5 Kapseltillverkning Kalkylen omfattar: Investering av en anläggning för bearbetning och sammansättning av kapselkomponenter, här kallad kapselfabriken Drift av kapselfabriken Kostnader för kapselkomponenter Avdelning Kärnbränsle svarar för kalkylen avseende kapseltillverkning. Bygger på samma underlag som i Plan 2013 men priset för koppar har justerats från USD per ton i Plan 2013 till cirka USD per ton. Kalkylen baseras på växelkursen 6,49 SEK/USD. Investeringskalkylen baseras på en studie gjord 2012 /4/. Kalkylen för driftkostnaderna är gjord 2013 /5/. Kostnadsuppskattning för kapselkomponenterna reviderades i Plan 2013, men bygger på en tidigare studie /6/. Kostnaderna baseras på de kapslar i full skala som SKB låtit tillverka för kapsellaboratoriets verksamhet. Kostnaden har justerats med hänsyn till en effektivare tillverkning när man går från provtillverkning av enstaka kapslar till en industriell produktion. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 8(20)

34 Kalkylen tar hänsyn till samordningsfördelar till följd av ett fördjupat samarbete med finska Posiva. 3.6 Inkapslingsanläggningen Kostnaderna för inkapslingsanläggningen delas upp i investering, drift och underhåll samt rivning. Kostnaderna baseras på SKB verksamhetsplan /1/ och handlingsplanen i Fud-program 2016 /2/. Investering Investeringskostnaden består av kostnader för system- och detaljkonstruktion, uppförande (beställarkostnader och entreprenader) samt projektkostnader (exempelvis projektledning, säkerhetsanalyser). Avdelning Kärnbränsle svarar för den största delen av kalkylen men även avdelning Teknik har viss verksamhet som avser inkapslingsanläggningen genom konstruktionskontoret. Kostnader för uppförandet är baserad på studier gjorda 2006, 2011 respektive Studierna är gjorda av Westinghouse /7 och 8/, Ramböll /9/ och Segelec /10/. Kostnader för system- och detaljkonstruktion är baserade på inkomna anbud samt från konsultstudier. För projektkostnaderna bygger dessa på den aktuella planeringen för projektet. Sedan Plan 2013 har ett nytt säkerhetskoncept utarbetats som bland annat bygger på nya krav och SSM:s remissynpunkter på ansökan. Det nya säkerhetskonceptet har inneburit en översyn av anläggningen med layoutförändringar. Dessutom har hanteringen av bränsleelementen ändrats så att kapseln nu konfigureras i bassängerna under mark istället för som tidigare i omlastningshallen ovan mark. Detta har fört med sig att omlastningsbassängen i mottagningsdelen tagits bort /11/. Drift, underhåll och reinvesteringar Kalkylen är baserad på drifterfarenheter från Clab. Avdelning Kärnbränsle svarar för kalkylen men denna är gjord tillsammans med personal från Clab. Den tidigare kalkylen har uppdaterats. Dels har översyn gjorts av organisationen för inkapslingsdelen, dels har personalkostnaderna anpassats till de kostnader som är på Clab idag. Organisationsöversynen resulterade i att stödfunktioner med mera som behövs för både mellanlagringsdelen och inkapslingsdelen i sin helhet redovisas som en del av Clabs driftkostnader. Endast personal som specifikt arbetar med inkapslingsverksamheten ligger i kalkylen för inkapslingsanläggningen. Avveckling och rivning Kostnader för att avveckla Clink baseras på en studie gjord /3/ Kostnaderna är uppdelade och redovisas per anläggningsdel (mellanlagring respektive inkapsling). Avdelning Avfall och rivning svarar för kalkylen. 3.7 Kärnbränsleförvaret Avdelningarna Kärnbränsle och Teknik levererar kalkylunderlag för Kärnbränsleförvaret. Kostnaderna baseras bland annat på SKB:s verksamhetsplan /1/ och Fud-program 2016 /2/. Avdelning T levererar den större delen av underlaget för kostnaderna för säkerhetsanalyser och teknikutveckling (kalkylobjekt 13) samt även för vissa mindre kostnader för konstruktion (kalkylobjekt 14). Avdelning Kärnbränsle står för resterande underlag. En ny skedeskalkyl för uppförandeskedet fram till och med driftstart är sammanställd baserat på utfört systemskede och levererad systemhandling, SYHA 2.0 /12/. Systemhandlingen är i huvudsak en detaljering av anläggningsdelar ovan mark, tillfarter och centralområde samt yttre anläggningar t ex i Hargs hamn. Förvarsområdet har inte varit fokus för systemhandlingen på grund av att det inte finns ny platsdata eller mer information från teknikutveckling som påverkar utformningen. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 9(20)

35 Kostnader för drift- och avvecklingsskedet baseras på skedeskalkylen, layout D2, från 2008 /13/. Utformning av förvarsområdet motsvarar i huvudsak den layout som användes i SKB:s ansökan för Kärnbränsleförvaret. Underlaget till Plan 2016 har anpassats till kända ändringar i förutsättningarna. Detta innebär främst att kalkylen uppdaterats avseende på aktuell tidsplan. Kostnader för forskning, säkerhetsanalyser och teknikutveckling redovisas under rubriken förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalys under anläggningen Kärnbränsleförvaret i Plan I Plan 2013 kostnadsfördes dessa kostnader under kalkylobjektet Fud (2). Kostnader för hantera skadat bränsle från reaktorerna bokförs under kalkylobjekt SFL Kostnaderna för SFL delas upp i förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser, investering, drift och underhåll, rivning, förslutning samt segmentering av styrstavar. Kalkylen bygger på att SFL samlokaliseras med SFR på 300 meters djup. Hela PWR reaktortankar planeras att deponeras i förvaret. Kalkylen bygger på den anläggningsutformning som används i den pågående säkerhetsvärderingen (två förvarssalar) med tillägg av förvarsutrymme för hela PWR reaktortankar. Förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser Kostnaderna omfattar säkerhetsvärdering, lokaliseringsutredning, teknikutveckling samt säkerhetsredovisningar (inför ansökan och återkommande). Verksamheterna utförs idag av avdelningarna Avfall och rivning samt Teknik. Dessa avdelningar svarar också för kalkylerna. Kostnaderna baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ och Fud-program 2016 /2/. Kostnader för forskning, säkerhetsanalyser och teknikutveckling redovisas under rubriken förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalys under anläggningen SFL i Plan I Plan 2013 kostnadsfördes dessa kostnader under kalkylobjektet Fud (2). Avdelning T levererar den större delen av underlaget för kostnaderna för säkerhetsanalyser (kalkylobjekt 26). Avdelning Avfall och rivning står för resterande underlag. Investering Kostnaderna omfattar platsundersökningar, projektering samt uppförande. Avdelning Avfall och rivning svarar för kalkylen. Prognosen för mängden långlivat avfall på totalt kubikmeter har inte ändrats. Kalkylen baseras på den kalkyl som gjordes inför Plan 2013, men har uppdaterats med förändringar till följd av den genomförda konceptstudien (bergvolymer). Investeringskostnaden baseras på à-priser från kalkylen för SFR-utbyggnaden /14/. Drift, underhåll och reinvesteringar Kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar har gjorts gemensamt för SFR och SFL och kommer huvudsakligen från avdelning Drift. Kalkylen baseras på drifterfarenheter i befintlig anläggning och bygger på att SFR och SFL drivs som en integrerad anläggning, se vidare under SFR nedan. Dessutom ingår även drift- och projektstöd som i dag ligger under avdelning A och som också levererat detta underlag. Rivning Kostnaderna för rivning av SFL bygger, liksom för SFR, på à-priser från Westinghouse studie avseende byggnadsrivning av kärnkraftverken /20/. Avdelning Avfall och rivning svarar för kalkylen. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 10(20)

36 Förslutning Förslutningskostnaderna baseras på en ny uppskattning gjord i prisnivå 2012 och har levererats av avdelning Avfall och rivning. Segmentering av BWR-styrstavar En kostnadsuppskattning för segmentering av BWR-styrstavar har gjorts under 2013 av ansvariga inom avdelning Avfall och rivning. Kostnaderna omfattar kostnader för segmenteringsutrustning, arbetskostnad samt ståltankar för de segmenterade styrstavarna. 3.9 SFR Kostnaderna för SFR delas upp i förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser, investering, drift och underhåll, rivning samt förslutning. Kostnaderna baseras bland annat på SKB:s verksamhetsplan /1/ och Fud-program 2016 /2/. Förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser Verksamheterna utförs idag av avdelningarna Avfall och rivning samt Teknik. Dessa avdelningar svarar också för kalkylerna. Kostnader för säkerhetsanalyser och teknikutveckling redovisas under rubriken förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalys under anläggningen SFR rivningsavfall i Plan I Plan 2013 kostnadsfördes dessa kostnader under kalkylobjektet Fud (2). Avdelning T levererar den större delen av underlaget för kostnaderna för säkerhetsanalyser (kalkylobjekt 22). Avdelning Avfall och rivning står för resterande underlag. Investering Investeringskostnaden avser utbyggnaden av SFR och omfattar projektledning, samråd och tillståndsprövning, projektering, byggherreorganisation, samtliga byggentreprenader samt slutligen samprovning. Avdelning Avfall och rivning svarar för kalkylen och uppskattning av kostnaderna har gjorts av projektet för SFR-utbyggnaden (PSU). Förvarsdjupet är cirka 120 meter. Utbyggnaden består av en bergsal för reaktortankar, fyra bergsalar för lågaktivt avfall samt en bergsal för medelaktivt avfall. Härtill kommer teknikutrymmen, tvärtunnlar och en ny nedfart för transport av hela BWR-tankar. Kalkylen baseras på referensutformning L1.5, och rymmer m3 rivningsavfall samt utrymme för nio reaktortankar från BWR-reaktorerna. Investeringskostnaden baseras på SKB:s verksamhetsplan /1/ ( ), uppskattningar från respektive delprojektledare ( ). Kostnader för de olika entreprenaderna har beräknats av respektive entreprenadkalkylator /14-19/. Kalkylen omfattar även vissa anläggningsändringar i befintlig anläggning då dessa ingår i PSU. Drift, underhåll och reinvesteringar Kostnaderna för drift, underhåll och reinvesteringar har gjorts gemensamt för SFR och SFL och har huvudsakligen gjorts av avdelning Drift. Kalkylen baseras på drifterfarenheter i befintlig anläggning och bygger på att SFR och SFL drivs som en integrerad anläggning. Dessutom ingår även drift- och projektstöd som i dag ligger under avdelning A och som också levererat detta underlag. Driftorganisation bygger på ett antagande om att en gemensam driftorganisation skapas för SFR och Kärnbränsleförvaret när Kärnbränsleförvarets drift kommer i gång I årets kalkyl redovisas den gemensamma organisationen i Kärnbränsleförvarets referenskalkyl och i SFR:s kalkyl finns enbart den Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 11(20)

37 del av bemanningen som specifikt arbetar i SFR (och senare SFL) upptagen. De resurser som finns upptagna i kalkylen är kopplade till unika kompetenser för SFR som anläggning, medan stödfunktioner hämtas från Kärnbränsleförvarets kalkyl. Även kostnader för bevakningspersonal samordnas från och med 2030, då en gemensam organisation med Kärnbränsleförvaret förväntas finnas på plats. Avveckling och rivning Kalkylen baseras på avvecklingsplanen för ett utbyggt SFR /20/, där kostnaderna bygger på à-priser från Westinghouse studie avseende byggnadsrivning av kärnkraftverken /21/. Avdelning Avfall och rivning svarar för kalkylen. Förslutning Kostnaderna för förslutning av SFR är baserade på en uppskattning gjord inom avdelning Avfall och rivning Avveckling av kärnkraftverken I Plan 2016 baseras avvecklingskostnaderna för samtliga kraftverk på de anläggningsspecifika rivningsstudierna som är anpassade efter tillståndshavarnas aktuella avvecklingsplaner, se Fudprogram Kalkylerna levereras av respektive tillståndshavare där avdelning Avfall och rivning koordinerar kalkylerna. Samtliga uppskattade kostnader bygger på att reaktortankarna hanteras och deponeras hela, d v s utan segmentering samt att mellanlagring av radioaktivt rivningsavfall sker innan det utbyggda SFR är i drift. Forsmark Rivningsstudien för Forsmark har utförts av Westinghouse /22/. Kostnaderna är redovisade i prisnivå januari 2009 och inga förändringar har gjorts i underlaget sedan Plan Oskarshamn Westinghouse har även gjort rivningsstudien för Oskarshamn /23/. Kostnaderna är redovisade i prisnivå januari 2016 och januari Prisnivån 2016 används eftersom en del projekt är upphandlade. I Plan 2013 baserades avvecklingskostnaderna på 50 års drift av O1 och 60 års drift av O2. I Plan 2016 har avvecklingskostnaderna uppdaterats baserat på beslutet om förtida avställning av O1 och O2. O1 kommer att stängas i mitten av 2017 och O2 kommer inte att återstartas. Slutlig avställning sker då nödvändig miljödom är erhållen. Efter slutlig avställning av O1 planerar OKG för 1,5 års avställningsdrift och 6 månaders servicedrift innan nedmontering och rivning påbörjas. Planeringen för O2 är 6 månaders avställningsdrift och 1,5 års servicedrift. Detta innebär att O1 och O2 kommer avvecklas samtidigt eller i nära anslutning till varandra och ger en tidigareläggning av avvecklingen av O1 med 5 år och O2 med 18 år jämfört med Plan Planeringen för avvecklingen av O3 är oförändrad i förhållande till Plan 2013, vilket även redovisades i rivningsstudien /23/. Eftersom rivningen av O1 och O2 påbörjas innan det utbyggda SFR står klar för ta emot och deponera rivningsavfall så inkluderar kostnadsuppskattningarna i Plan 2016 även kostnader för att etablera och driva mellanlager på anläggningsområdet. Kostnaderna för gemensamma anläggningarna på kärnkraftverket särredovisas som Block 0 och har anpassats efter de ändrade tidsplanerna för O1 och O2 Ringhals Rivningsstudien för Ringhals har utförts av Ringhals AB och Vattenfall AB med underlag från TLG /24/. Kostnaderna är redovisade i prisnivå januari Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 12(20)

38 I Plan 2013 baserades avvecklingskostnaderna på 50 års drift av reaktorerna R1 och R2 medan R3 och R4 drivs i 60 år. I Plan 2016 har avvecklingskostnaderna uppdaterats baserat på beslutet om förtida avställning av R1 och R2. Slutlig avställning sker i mitten av 2019 för R2 samt i mitten av 2019 för R1. Ändringen medför att avvecklingen av R1 och R2 sker 6 år tidigare jämfört med Plan 2013 och även mot vad som redovisas i rivningsstudien /21/. Den planerade drifttiden för R3 och R4 har inte ändrats. Avställningsdriften för R1 och R2 bedöms med hänsyn till ändrade drifttider till 16 respektive 22 månader till skillnad mot 12 månader som angavs i Plan Även tiden för genomförandet har påverkats för R1 och R2 vilket ger en total förlängning av tidsplanerna från slutlig avställning till friklassad anläggning med två respektive tre år. Tidsplanerna för avvecklingen av R3 och R4 har inte ändrats utan är desamma som i Plan 2013 och i rivningsstudien /21/. Ringhals AB har i Plan 2016 inkluderat tillkommande kostnader för avfallshantering och mellanlagring av rivningsavfall. Kostnader för de gemensamma anläggningarna på kärnkraftverket har inkluderats i avvecklingskostnaderna för R1 respektive R4 i Plan Barsebäck Kostnaden för avveckling av Barsebäck baseras, liksom för Plan 2013, på rivningsstudien utförd av TLG /25/. Anpassningar har dock gjorts i Plan 2016 av Barsebäck Krafts AB utifrån aktuell avvecklingsplan samt pågående Projekt HINT, vilket innefattar segmentering och mellanlagring av reaktortankarnas interndelar. Kostnaderna är redovisade i prisnivå januari 2016 och januari Även Barsebäck Kraft AB har ändrat strategi med start av nedmontering och rivning innan det utbyggda SFR är klart för att deponera rivningsavfall. Avseende tidsplanen för Barsebäck så har starttidpunkten för nedmontering och rivning tidigarelagts med två år jämfört med Plan Detta innebär att rivningen planeras starta Detta leder till minskade kostnader för servicedrift (två år) men tillkommande kostnader för att etablera och driva mellanlagring av rivningsavfall. Tabell 3-2 Sammanställning av underliggande rapporter och arbetsdokument Nr Dokument Författare / utförare Datum (senast reviderad) 1 SKB Verksamhetsplan SKB november Fud-program 2016 SKB september Avveckling Clink Decommissioning study of Clink Mathias Edelborg, Åke Anunti, Lena Oliver, Niklas Lundkvist, Niklas Leveau Westinghouse Electric Sweden AB januari Kalkyl Kapselfabrik, Oskarshamn 4Q Projektledning november Kapselfabrik, förstudierapport Jan Eckerlid (SKB) januari Kostnadsanalys tillverkning kapslar, projekt-pm N Leskinen (SKB) maj Encapsulation Plant Plant cost estimation, SEP rev 0 8 Projekt Inkapslingsanläggning Uppräkning av kostnader i SEP rev 0, Företagsintern PM 9 Projekt Inkapslingsanläggning Kostnadskalkyl för bygg, el och VVS i INKA 10 Oberoende översyn av underlagen och kostnaderna Westinghouse september 2006 J Tidäng (SKB) april 2011 Ramböll april 2011 Segelec 2014 Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 13(20)

39 Nr Dokument Författare / utförare Datum (senast reviderad) 11 Teknikbeslut avseende förändring av referensutformning 12 Skedeskalkyl SyHa 2.0 (endast investeringen fram till driftstart). SKBdoc Internt arbetsdokument 2013, Skedeskalkyl 2010, PIR (drift- och avvecklingsskedet) KEA GEO Konsult AB/Vattenfall Power Consultant / SKB mars Sammanställning underlag bergarbeten L1-5 samt internt arbetsmaterial (excel-fil, SKBdoc ) M Jalvemo, SKB november april Entreprenad 01 Mark P Jonsson (SWECO) Entreprenad 02 Berg B Karlsson (BKÖ) Entreprenad 03 Byggnadsverk Björn Forsberg (SWECO) Entreprenad 04 Ventilation, 05 Rör, B Nedergård Entreprenad 06 El och tele, 07 Styr och övervakning 20 Avvecklingsplan för ett utbyggt SFR - slutförvaret för kortlivat avfall, P Studie av byggnadsrivning av de svenska kärnkraftverken - Slutrapport, SEP , rev 0 A Törnblom (Ee Kalkyl) 2013 M Calderon september 2012 Westinghouse Electric AB september Decommissioning study of Forsmark NPP, SKB R Decommissioning Study of Oskarshamn NPP, SKB R Ringhals Site Study An assessment of the decommissioning cost for the Ringhals site, SKB R Å Anunti, H Larsson, M Edelborg, (Westinghouse Electric Sweden AB) Å Anunti, H Larsson, M Edelborg, (Westinghouse Electric Sweden AB) T Hansson (Ringhals AB), T Norberg (Solvina), A Knutsson, P Fors, C Sandebert (Vattenfall AB) juni 2013 juni 2013 mars Decommissioning Cost Analysis for Barsebäck Nuclear Station, Document S rev. 0 TLG Services, Inc. februari Nedskalning av referenskalkylen Nedskalning av referenskalkylen till Kalkyl 40 och Kalkyl 50 görs av planprojektet tillsammans med den avdelning som levererat underlaget. Arbetet görs på samma detaljeringsnivå som referenskalkylen. I stort innebär nedskalningen en anpassning till en kortare drifttid som en följd av att kalkylerna omfattar färre kapslar. Detta medför också en flytt i tiden av anläggningarnas avvecklingskostnader. För Kärnbränsleförvaret anpassas deponeringsområdenas layout vilket också påverkar investeringskostnaderna. Avvecklingskostnaderna för kärnkraftverken påverkas inte. För Kalkyl dec 2017 och Kalkyl 25 görs en mer automatiserad nedskalning. Denna görs i tabeller där kostnaderna är summerade på kalkylobjekt. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 14(20)

40 5 Fördelning av gemensamma kostnader på anläggningar Som framgår av kapitel 3 fördelas vissa gemensamma funktioner ut på de olika anläggningarna eller anläggningsdelarna. Detta gäller dels kalkyler som görs för samlokaliserade anläggningar där kalkylen fördelas ut på respektive del. Men fördelningen avser också tjänster från avdelningar eller enheter vars arbete omfattar flera av SKB:s anläggningar. Exempelvis arbetar avdelning T som leverantör av tjänster åt avdelningarna A, B och D. 5.1 Mellanlagring och inkapsling av använt kärnbränsle (Clink) När inkapslingsdelen tas i drift kommer Clink att drivas som en integrerad anläggning. I plankalkylen redovisas kostnaderna dock uppdelat per anläggningsdel. Orsaken till detta är främst att fördelning av kostnaderna på tillståndshavarna görs enligt olika intressentavtal. Kostnaderna för Clab och inkapslingsanläggningen har till största delen beräknats separat. Undantag är rivningsstudien som gjorts för hela anläggningen. 75 % av kostnaden har lagts på Clab och återstående 25 % på inkapslingsdelen. 5.2 Slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall SFL antas i plankalkylen samlokaliseras med SFR i Forsmark. På platsen slutförvaras tre typer av avfall för vilka kostnaderna finansieras och fördelas på olika sätt: Kortlivat driftavfall från kärnkraftverken slutförvaras huvudsakligen i befintligt SFR. Omhändertagande av driftavfall finansieras utanför finansieringslagen och upphör att bära kostnader när sista reaktorn ställts av och driftavfallet transporterats till SFR. SFR kommer att byggas ut så att även kortlivat rivningsavfall från kärnkraftverken ska kunna deponeras. Omhändertagande av rivningsavfall finansieras enligt finansieringslagen och bär hela SFR:s återfyllnings- och förslutningskostnader. SFL är avsett för långlivat avfall, både från drift samt nedmontering och rivning. Kostnaderna finansieras enligt finansieringslagen. Kostnaderna för slutförvarsanläggningen SFR/SFL måste därmed fördelas på de olika avfallstyperna. Följande principer gäller i planarbetet: Gjorda investeringar på platsen omfördelas inte utan bärs av det kortlivade driftavfallet. Framtida investeringar bärs av den avfallskategori de berör. Kostnader för förslutning och rivning av anläggningarna fördelas enligt samma princip som investeringarna. Dock fördelas kostnader som skulle bäras av driftavfallet på de båda andra avfallstyperna. Driftkostnaderna beräknas gemensamt i en kalkyl och fördelas mellan de olika avfallstyperna baserat på en grov uppskattning av mängden deponerat avfall för respektive typ vid den aktuella tidpunkten. Figur 5-1 och Figur 5-2 redovisar fördelningen för Kalkyl 40 respektive Kalkyl 50. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 15(20)

41 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SFR driftavfall SFR rivningsavfall SFL Figur % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2015 Kalkyl 40 - Procentuell fördelning av platsens (SFR/SFL) totala driftkostnader på olika avfallstyper och anläggningar SFR driftavfall SFR rivningsavfall SFL Figur 5-2 Kalkyl 50 - Procentuell fördelning av platsens (SFR/SFL) totala driftkostnader på olika avfallstyper och anläggningar. 5.3 Transporter Transportsystemet omfattar både kostnader som finansieras enligt finansieringslagen och direkt. Avseende kostnader för investeringar kan kostnader avseende driftavfall tydligt skiljas från övriga investeringar. Detta görs direkt i grundkalkylen beroende på typ av investering. För driftkostnaderna görs en grov uppskattning av hur olika typer av transporter kommer att belasta transportsystemet i framtiden. En procentuell fördelning görs på de mottagande anläggningarna år för år. Kostnader som faller under driftavfall till SFR finansieras direkt av tillståndshavarna. Figur 5-3 och figur 5-4 visar fördelningen för Kalkyl 40 och Kalkyl 50. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 16(20)

42 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SFR driftavfall Clab SFR rivningsavfall Kärnbränsleförvaret SFL Figur 5-3 Kalkyl 40 - Procentuell fördelning av driftkostnader för transportsystemet på de olika mottagande anläggningarna. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SFR driftavfall Clab SFR rivningsavfall Kärnbränsleförvaret SFL Figur 5-4 Kalkyl 50 - Procentuell fördelning av driftkostnader för transportsystemet på de olika mottagande anläggningarna. 5.4 Övriga gemensamma verksamheter Avdelning Avfall och rivning På SKB:s avdelning Avfall och rivning finns funktioner som är gemensamma för omhändertagande av låg- och medelaktivt avfall. Detta avser drift- och projektstöd samt utredningar och analyser avseende avfall. Kostnader för detta, personal och konsulter, fördelas mellan de tre avfallstyperna; kortlivat driftavfall, kortlivat rivningsavfall samt långlivat avfall. Kostnaderna redovisas i plankalkylen under respektive anläggningsdel. Fördelningen av kostnaderna görs med olika andelar för olika funktioner. Figur 5-5 visar visas fördelningen totalt för berörda funktioner för Kalkyl 40. Motsvarande för Kalkyl 50 visas i figur 5-6. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 17(20)

43 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SFR driftavfall SFR rivningsavfall SFL Figur 5-5 Kalkyl 40 - Procentuell fördelning av gemensamma funktioner för avdelning A på olika avfallstyper och anläggningar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SFR driftavfall SFR rivningsavfall SFL Figur 5-6 Kalkyl 50 - Procentuell fördelning av gemensamma funktioner för avdelning A på olika avfallstyper och anläggningar. Avdelning Drift Även på avdelning Drift finns gemensamma kostnader för drift av SKB:s anläggningar. Dessa kostnader avser driftsstaben. Kostnaderna för dessa verksamheter fördelas enligt figur 5-7 (gäller både Kalkyl 40 och Kalkyl 50). Driftstaben antas finnas i sin nuvarande form tills Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen tas i drift. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 18(20)

44 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% SFR drift SFR rivn Clab Transp Figur 5-7 Kalkyl 40 och Kalkyl 50 - Procentuell fördelning av gemensamma funktioner för avdelning D på olika anläggningar. Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 19(20)

45 Avdelning Teknik I Plan 2016 har avdelning Tekniks kostnader fördelats på SKB:s anläggningar/verksamheter enligt ett beställare- och leverantörsansvar. Avdelning T omfattar följande verksamheter och enheter: ct och TA - chefen T och avdelningsstab (administrativ stab samt rapportproduktion) TD - Slutförvarsteknik (drift av Äspölaboratoriet, geovetenskap, teknikutveckling och verksamhetsstöd) TI Inkapslingsteknik (drift av kapsellaboratoriet, teknikutveckling, tillverkningsteknik) TK Konstruktion TP Projektkontoret TS Forskning och säkerhetsanalys (säkerhet efter förslutning) TT - Kravhantering och säkerhetsredovisning I Plan 2013 låg Konstruktion under avdelning Drift och projektkontoret under avdelning Finans- och affärsstöd. Enheten för Kravhantering och säkerhetsredovisning är ny. Tabell 5-1 visar hur respektive enhets kostnader har fördelats. Fördelningen baseras på en behovsanalys som gjorts gemensamt av avdelningarna T, A, D och B. Fördelningen kan variera vid olika tidpunkter. För Konstruktion gäller särskilda förutsättningar. Här uppskattar enheten kostnaderna för sin verksamhet som ryms inom verksamhetsplanen för åren Därefter ingår konstruktionskostnaderna i anläggningarnas investeringskalkyler. Tabell 5-1 Kalkyl 40 och Kalkyl 50 - Procentuell fördelning av gemensamma funktioner för avdelning Teknik på SKB centralt, drift av laboratorier och olika anläggningar. ct och TA TD TI TK TP TS TT SKB centralt 1% 57% 100% Drift av laboratorier 31% 100% Clab 1% 46% 42% Clink 6% 6% Kärnbränsleförvaret 51% 61% 34% 50% SFR drift 4% 14% 1% SFR rivn 16% 1% 22% SFL 22% 6% 28% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 3 Kostnadsunderlag 20(20)

46 Flik 4 Kostnadstablåer och tidsplaner Flik 4 innehåller en tidsplan för referensscenariot och för scenariot enligt finansieringslagen ( år) samt enligt SSM:s förslag till ändringar i finansieringsförordning ( år). Slutligen ges en sammanställning av de tidsfördelade kostnaderna per anläggning och kostnadsslag för referenskalkylen, kalkyl 40 och kalkyl 50. Kostnaderna är inte justerade för reala pris- och kostnadsförändringar. Samkostnaderna för kalkyl 40 och kalkyl 50 är identiska. Följande dokument inkluderas under flik 4: 1. Förenklade tidsplaner för referensscenariot, 40- respektive 50-årsscenariot (3 sidor) 2. Kostnadstablåer Kostnadstablåer för referenskalkylen (1 sida) Kostnadstablåer för kalkyl 40 (1 sida) Kostnadstablåer för kalkyl 50 (1 sida) Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 4 Tidsplaner och kostnadstablåer

47 Objekt SKB centralt ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## drift laboratorier Transportsystemet investering ## 89 ## ## ## 37 ## drift Clab drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 7 rivning ## ## ## Kapseltillverkning 6 6 ## ## Inkapslingsanläggning investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning Kärnbränsleförvaret förstudier, teknikutv och säkerhetsanalys ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ovan mark - invest. och rivning ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## under mark - investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## under mark - återfylln. och förslutn ## ## ## ## ## ## ## 15 drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## SFR rivningsavfall förstudier, teknikutv och säkerhetsanalys investering ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning och förslutning ## ## ## 26 SFL och hantering förstudier, teknikutv och säkerhetsanalys av långlivat avfall investering ## drift och reinvesteringar rivning och förslutning ## ## 30 Externa intäkter avser SFR och SFL Avveckling Forsmark Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning 6 ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Konventionell rivning och återställning ## ## ## ## Projektorganisation ## ## ## ## Avveckling Oskarshamn Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning 55 ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll ## ## Konventionell rivning och återställning ## ## ## Projektorganisation Avveckling Ringhals Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning 26 ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Konventionell rivning och återställning ## ## ## ## ## ## ## Projektorganisation ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avveckling Barsebäck Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning ## ## ## ## Avfallshantering ## ## Bevakning,drift och underhåll ## ## ## Konventionell rivning och återställning ## ## ## 408 Projektorganisation ## ## ## Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 4 - Tidsplaner och kostnadstablåer Tidsplan - referensscenariot kapslar

48 Objekt SKB centralt ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## drift laboratorier Transportsystemet investering ## 89 ## ## ## drift Clab drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 61 7 rivning ## ## ## Kapseltillverkning 6 6 ## ## Inkapslingsanläggning investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning Kärnbränsleförvaret förstudier, teknikutv och säkerhetsanalys ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ovan mark - invest. och rivning ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## under mark - investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## under mark - återfylln. och förslutn ## ## ## ## ## ## ## 15 drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## SFR rivningsavfall förstudier, teknikutv och säkerhetsanalys investering ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning och förslutning ## ## ## 26 SFL och hantering förstudier, teknikutv och säkerhetsanalys av långlivat avfall investering ## drift och reinvesteringar rivning och förslutning ## ## 30 Externa intäkter avser SFR och SFL Avveckling Forsmark Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning 6 ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Konventionell rivning och återställning ## ## ## ## Projektorganisation ## ## ## ## Avveckling Oskarshamn Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning 55 ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll ## ## Konventionell rivning och återställning ## ## ## Projektorganisation Avveckling Ringhals Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning 26 ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Konventionell rivning och återställning ## ## ## ## ## Projektorganisation ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avveckling Barsebäck Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning ## ## ## ## Avfallshantering ## ## Bevakning,drift och underhåll ## ## ## Konventionell rivning och återställning ## ## ## 408 Projektorganisation ## ## ## Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 4 - Tidsplaner och kostnadstablåer Tidsplan - scenario 40 års drift kapslar

49 Objekt SKB centralt ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## drift laboratorier Transportsystemet investering ## 89 ## ## ## drift Clab drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 84 7 rivning ## ## ## Kapseltillverkning 6 6 ## ## Inkapslingsanläggning investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning Kärnbränsleförvaret förstudier, teknikutv och säkerhetsanalys ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ovan mark - invest. och rivning ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 19 under mark - investering ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## under mark - återfylln. och förslutn ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## 61 ## ## ## ## ## ## ## 15 drift och reinvesteringar ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## SFR rivningsavfall förstudier, teknikutv och säkerhetsanalys investering ## ## ## ## ## ## drift och reinvesteringar rivning och förslutning ## ## ## 26 SFL och hantering förstudier, teknikutv och säkerhetsanalys av långlivat avfall investering ## drift och reinvesteringar rivning och förslutning ## ## 30 Externa intäkter avser SFR och SFL Avveckling Forsmark Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning 6 ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll Konventionell rivning och återställning ## ## ## ## Projektorganisation ## ## ## ## Avveckling Oskarshamn Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering 55 ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering Bevakning,drift och underhåll ## ## Rivning och återställning ## ## ## Projektorganisation Avveckling Ringhals Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering och rivning 26 ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avfallshantering 50 ## Bevakning,drift och underhåll Konventionell rivning och återställning ## ## ## ## ## Projektorganisation ## ## ## ## ## ## ## ## ## Avveckling Barsebäck Rivningsförb. och avställningsaktiviteter Nedmontering ## ## ## ## Avfallshantering ## ## Bevakning,drift och underhåll ## ## ## Rivning och återställning ## ## ## 408 Projektorganisation ## ## ## Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 4 - Tidsplaner och kostnadstablåer Tidsplan - Scenario 50 års drift kapslar

50 Summa SKB centralt och drift av laboratorier Transporter investering drift och underhåll Clab reinvesteringar drift och underhåll rivning Inkapsling investering drift och underhåll & reinvesteringar rivning Kärnbränsleförvaret ovan mark förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys investering och rivning drift och underhåll (hela anläggningen) reinvesteringar (hela anläggningen) övriga bergutrymmen investering rivning och förslutning stam- och deponeringstunnlar investering rivning, återfyllning och förslutning SFL förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys investering drift och underhåll & reinvesteringar rivning och förslutning Mellanlager och markdeponier vid kkv investering, drift och rivning SFR (driftavfall) drift och underhåll & reinvesteringar SFR (rivningsavfall) förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys investering drift och underhåll & reinvesteringar rivning och förslutning Avveckling Forsmark Avveckling Oskarhamn Avveckling Ringhals Avveckling Barsebäck Summa SKB Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 4 - Tidsplaner och kostnadstablåer Referenskostnad (6 000 kapslar)

51 Summa SKB centralt och drift av laboratorier Transporter investering drift och underhåll Clab reinvesteringar drift och underhåll rivning Inkapsling investering drift och underhåll & reinvesteringar rivning Kärnbränsleförvaret ovan mark förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys investering och rivning drift och underhåll (hela anläggningen) reinvesteringar (hela anläggningen) övriga bergutrymmen investering rivning och förslutning stam- och deponeringstunnlar investering rivning, återfyllning och förslutning SFL förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys investering drift och underhåll & reinvesteringar rivning och förslutning Mellanlager och markdeponier vid kkv investering, drift och rivning - SFR (driftavfall) drift och underhåll & reinvesteringar - SFR (rivningsavfall) förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys investering drift och underhåll & reinvesteringar rivning och förslutning Avveckling Forsmark Avveckling Oskarhamn Avveckling Ringhals Avveckling Barsebäck Summa SKB Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 4 - Tidsplaner och kostnadstablåer Kalkyl 40 (4 460 kapslar)

52 Summa SKB centralt och drift av laboratorier Transporter investering drift och underhåll Clab reinvesteringar drift och underhåll rivning Inkapsling investering drift och underhåll & reinvesteringar rivning Kärnbränsleförvaret ovan mark förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys investering och rivning drift och underhåll (hela anläggningen) reinvesteringar (hela anläggningen) övriga bergutrymmen investering rivning och förslutning stam- och deponeringstunnlar investering rivning, återfyllning och förslutning SFL förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys investering drift och underhåll & reinvesteringar rivning och förslutning Mellanlager och markdeponier vid kkv investering, drift och rivning - SFR (driftavfall) drift och underhåll & reinvesteringar - SFR (rivningsavfall) förstudier, teknikutv. och säkerhetsanalys investering drift och underhåll & reinvesteringar rivning och förslutning Avveckling Forsmark Avveckling Oskarhamn Avveckling Ringhals Avveckling Barsebäck Summa SKB Plan Underlag för kostnadsberäkningar Flik 4 - Tidsplaner och kostnadstablåer Kalkyl 50 (5 032 kalkyl)

53 Flik 5 Externa ekonomiska faktorer - EEF Flik 5 innehåller följande dokument: 1. Externa ekonomiska faktorer i Plan 2016 (Lars Bergman, Runar Brännlund och Rickard Sandberg) 2. Utfallsdata för EEF 1 EEF 8 3. PM Kostnads- och produktivitetsutveckling inom byggindustrin (Hans Lind) 4. Tillämpning av EEF i Plan 2016 SKB har i samband med utarbetandet av Plan 2016 lagt ned ett omfattande arbete på att vidareutveckla metodiken för att ta fram prognoser för den långsiktiga utvecklingen av de så kallade externa ekonomiska faktorerna (EEF). SKB har som ny expert engagerat Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå Universitet och verksam vid forskningsinstitutet CERE. Professor Lars Bergman och docent Rickard Sandberg har liksom i Plan 2013 medverkat som experter i utvecklings- och prognosarbetet. Experterna redogör för sitt arbete i dokument 1. Utfallsdata har i huvudsak baserats på underlag som granskats och levererats av Konjunkturinstitutet (KI). SKB har tagit fram utfallsdata för EEF 4 baserat på underlag från SCB samt för EEF 3 under perioden Samtliga dataserier har sedan Plan 2013 kompletterats med nya data för åren Källan för samtliga utfallsdata redovisas i dokument 2. Inför arbetet med Plan 2016 har analyserna av utfallsdata fördjupats. EEF 2, reala arbetskraftskostnader i byggindustrin, uppvisar under perioden ett avvikande mönster jämfört med perioden före Vad det beror på och vad det betyder för framtagandet av långsiktiga prognoser för EEF 2 diskuteras i dokument 1, avsnitt 4.2. SKB har även låtit en från prognosgruppen oberoende expert värdera dataunderlaget för EEF 2, se dokument 3. SKB:s slutsats är att det är motiverat att utelämna data för perioden efter 2007 i prognosmodellen för EEF 2. Ett nytt aggregat för EEF 4 har undersökts men SKB:s experter har inte hittat något aggregat som bättre beskriver kostnadsutvecklingen för byggmaterial. Detta diskuteras i dokument 1, avsnitt 4.4. Det är en fråga som bör analyseras vidare inför Plan Det har skett en utveckling av modellarbetet vilken redovisas i dokument 1, avsnitt 2, 3 och appendix 1. Valet av modell för respektive EEF baseras på rigorösa statistiska test av tidsseriernas egenskaper vad gäller såväl trend som infasning mot trend från sista nyttjade datapunkt. De nu genomförda testerna av tidsseriernas egenskaper visar att samtliga serier är stationära eller trendstationära. EEF-prognoserna med konfidensintervall redovisas i dokument 1. Dokument 4 redovisar hur EEF-prognoserna tillämpas i plankalkylen. Korrelationen mellan olika EEF har undersökts och vi har funnit korrelation mellan EEF 1, EEF 2 och EEF 4. Detta tas omhand i osäkerhetsanalysen vilket redovisas under flik 6, tabell 4-2. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 5 - EEF

54 Externa Ekonomiska Faktorer i Plan 2016 Lars Bergman 1, Runar Brännlund 2 och Rickard Sandberg 3 12 oktober Bakgrund och syfte Avvecklingen av de befintliga svenska kärnkraftverken och omhändertagandet av det utbrända kärnbränslet är ett projekt, nedan kallat avvecklingsprojektet, som sträcker sig år fram i tiden. Kärnkraftsbolagen är enligt lag skyldiga att stå för avvecklingsprojektets samtliga kostnader, inklusive myndigheternas kostnader för den tillsyn som de har i uppdrag att utöva. Det åligger SKB att på kraftbolagens uppdrag vart tredje år beräkna och i en särskild rapport, Plan 20xx, redovisa de kostnader som är förenade med detta projekt. Rapporten, som granskas och kommenteras av SSM, är underlag för regeringens beslut om vilka avgifter som skall tas ut på den el som kärnkraftverken producerar. För de reaktorer som redan tagits ur drift fastställs en årlig avgift. SKB:s kostnadsberäkningar bygger bland mycket annat på prognoser för s.k. externa ekonomiska faktorer, EEF. Sådana prognoser togs fram för första gången till Plan 2007 och har utvecklats sedan dess. De senaste prognoserna gjordes för Plan EEF-prognoserna kan ses som instrument för att ta hänsyn till den framtida kostnadsutvecklingen i avvecklingsprojektet i förhållande till den allmänna pris- och kostnadsutvecklingen. I denna rapport redovisas EEFprognoser för användning i arbetet med Plan Den grundläggande ansatsen i arbetet redovisades i en rapport 4 som presenterades vid ett av SSM anordnat seminarium den 15 1 Lars Bergman är professor emeritus i nationalekonomi och har tidigare varit rektor för Handelshögskolan i Stockholm samt President i International Association for Energy Economics. 2 Runar Brännlund är professor i nationalekonomi vid Umeå Universitet där han också är verksam inom forskningsinstitutet CERE. 3 Rickard Sandberg är docent i ekonomisk statistik vid Handelshögskolan i Stockholm. 4 Bergman et.al

55 september För en mer ingående diskussion om metodikfrågor i samband med EEFprognoser hänvisas till den rapporten. Här begränsas diskussionen om metodfrågor till den utveckling av metodiken som skett, inte minst mot bakgrund av den kritik som framfördes vid det nämnda seminariet och de riktlinjer för arbetet med EEF-prognoser som SSM förordat 5. Rapporten är disponerad på följande sätt. I kapitel 2 och kapitel 3 diskuteras övergripande metodfrågor med fokus på hur metodiken utvecklats sedan arbetet med Plan 2013 och det som redovisades i Bergman et.al Därefter redovisas de framtagna prognoserna för perioden i kapitel 4 och i kapitel 5 sammanfattas och kommenteras de resultat som den statistiska analysen lett till. 2. Metodfrågor Grunden för SKB:s kostnadsberäkning är en plan för genomförandet av avvecklingsprojektet. I denna plan anges vilka åtgärder som skall genomföras och vilken åtgång av olika resurser vid olika tidpunkter som detta medför. I tidigare rapporter har denna plan benämnts ingenjörskalkylen. För att med ingenjörskalkylen som grund göra en beräkning av avvecklingsprojektets kostnader måste de aktuella resursernas priser och arbetskraftskostnader bestämmas. I SKB:s kalkylarbete görs detta med hjälp av prognoser för den långsiktiga utvecklingen av åtta externa ekonomiska faktorer (EEF) som speglar utvecklingen av vissa priser och arbetskraftskostnader i förhållande till den allmänna prisnivåns (d.v.s. konsumentprisindex, KPI) utveckling. För förutom de renodlade råvarupriserna (koppar och bentonit) beaktas produktivitetsutvecklingen. Arbetskraftskostnaden, exempelvis, är kvoten mellan kostnaden för arbete och antal producerade enheter, vilket betyder att inte bara löneutvecklingen utan även produktivitetsutvecklingen är av betydelse för arbetskraftskostnaden. De åtta EEF som används i prognosarbetet är: EEF 1: Reala arbetskraftskostnader per producerad enhet i tjänstesektorn. EEF 2: Reala arbetskraftskostnader per producerad enhet i byggindustrin. EEF 3: Reala maskinpriser. EEF 4: Reala byggmaterialkostnader. EEF 5: Realt pris i USD på koppar. 5 Riktlinjer för beräkning av externa ekonomiska faktorer. SSM

56 EEF 6: Realt pris i USD på bentonit. EEF 7: Realt energiprisindex justerat för effektivitet i energianvändningen. EEF 8: Real växelkurs SEK/USD. För att vara ändamålsenliga måste EEF-prognoserna uppfylla två grundläggande villkor. Det första är att utvecklingen för respektive EEF måste vara oberoende av, eller extern i förhållande till, avvecklingsprojektet. Det är troligt att priserna på vissa lokala marknader för varor och tjänster påverkas av avvecklingsprojektet. Men eftersom flertalet av de aktuella priserna bestäms på nationella eller internationella marknader kan man på goda grunder utgå från att detta villkor är uppfyllt för samtliga åtta EEF. Det andra villkoret är att utvecklingen av respektive EEF måste vara väl korrelerad med utvecklingen av priserna på varor och tjänster som används i avvecklingsprojektet. Villkoret är definitivt uppfyllt för EEF 5, EEF 6 och EEF 7 som ju är definierade som de reala priserna på enskilda produkter. Närmare bestämt de i avvecklingsprojektet viktiga resurserna koppar, bentonit och energi. Likaså är villkoret uppfyllt för EEF 8, d.v.s. den reala växelkursen mellan amerikanska dollar (USD) och svenska kronor (SEK). När det gäller EEF 1 EEF 4 är emellertid frågan om korrelationen mellan respektive EEF och priser på varor och tjänster som används i avvecklingsprojektet mer komplicerad. Det finns två skäl till detta. Det första är att det är ett mycket stort antal varor och tjänster, eller produkter och typer av arbetskraft, som används i avvecklingsprojektet. För att göra kostnadsberäkningen hanterlig är det därför nödvändigt att aggregera, d.v.s. att föra samman varor och tjänster som kan bedömas ha likartad prisutveckling i ett mindre antal aggregat och att definiera pris- eller arbetskraftskostnadsindex för vart och ett av dessa. Det andra skälet är att prognosarbetet förutsätter att det finns relevant pris- och arbetskraftskostnadsstatistik som sträcker sig tillräckligt långt bakåt i tiden. I praktiken innebär detta att man är hänvisad till att utnyttja publicerad kvalitetssäkrad statistik och att i möjligaste mån definiera aggregerade EEF vars utveckling är väl korrelerade med pris- eller kostnadsutvecklingen för de idealiska men inte tillgängliga prisindex för aggregat av produkter och typer av arbetskraft som används i avvecklingsprojektet. Ett problem i detta sammanhang är att utvecklingen för enskilda EEF tidvis kan påverkas av faktorer som inte påverkar priser och arbetskraftskostnader i avvecklingsprojektet. Detta kan innebära att korrelationen mellan utvecklingen av en EEF och det idealiska prisindexets utveckling under en viss tidsperiod blir 3

57 oacceptabelt svag. Vi återkommer till denna problematik i diskussionen kring prognosen för EEF 2. Det empiriska underlaget för de framtagna prognoserna utgörs, med några undantag, av utfallsdata för perioden Det betyder att observationsperioden är lika lång som prognosperioden. Om man beaktar att en mycket hög andel av kostnaderna i avvecklingsprojektet uppstår under de närmaste 30 åren, så uppfylls det ofta angivna kravet att observationsperioden skall vara dubbelt så lång som prognosperioden. Dataunderlaget är sammanställt av data från svensk ekonomisk-historisk forskning för perioden och av data från SCB, levererat via Konjunkturinstitutet (KI), för tiden därefter. I sitt förslag till riktlinjer för det här aktuella prognosarbetet 6 uttalar SSM stöd för såväl ansatsen att arbeta med EEF som valet och definitionerna av de ovan nämnda EEF 1 EEF 8. När det gäller dataunderlaget har emellertid SSM delvis en annan uppfattning än vår. Vår övergripande syn på de riktlinjer som SSM anger kan sammanfattas på följande sätt. Riktlinjerna sägs vara förenliga med vetenskap, ekonomisk teori och beprövade metoder. Vår uppfattning, som är den vanliga i vetenskapssamhället, är att grunden för all vetenskap är ett kritiskt och prövande förhållningssätt till teori, data och metodval. Med den utgångspunkten har vi på några punkter gjort andra val än de som anges i SSM:s riktlinjer. Vi har således uteslutit data som på mycket goda grunder inte är relevanta som underlag för de aktuella EEF-prognoserna och vi har valt modeller som, när noggranna statistiska test visar att det är motiverat, är andra än de som anges i SSM:s riktlinjer. 3. Val av prognosmodell En central fråga i varje form av prognosarbete är val av prognosmodell. De överväganden som gjorts i samband med arbetet med EEF-prognoser diskuterades ingående i den ovan nämnda rapporten av Bergman et.al. Den där förda diskussionen ledde till slutsatsen att prognoserna bör baseras på tidsserieanalytiska en-ekvationsmodeller och att valet av specifik funktionsform är en empirisk fråga. Med andra ord att valet av modell skall göras med utgångspunkt i statistiska kriterier. De modeller som med denna utgångspunkt valdes för EEF-prognoserna i underlaget för Plan 2013 skilde sig mellan de olika EEF. De aktuella valen berodde bland annat på om utfallsdata utgjorde en stationär, eller trendstationär serie eller om observerade data i borde karaktärsiseras 6 Riktlinjer för beräkning av externa ekonomiska faktorer (EEF) i SKB:s plankalkyl. SSM

58 som en s.k. Random Walk. Valen berodde också på utfallet av ett test om huruvida respektive serie hade en trend och, i så fall, om denna var linjär eller exponentiell. Inför arbetet med underlaget för Plan 2016 har analysen av utfallsdata, som nu sträcker sig till 2014, fördjupats. Speciellt har mer ingående test av om serierna är trendstationära genomförts 7. Men därutöver har den kritik som framfördes vid det ovan nämnda seminariet, och som reflekteras i de av SSM rekommenderade riktlinjerna, utvärderats. Förutom en del smärre påpekanden innehåller denna kritik två punkter. Den ena går ut på att EEF 2 och EEF 4, som de definieras, kan väntas vara korrelerade och att man för dessa EEF därför bör använda en två-ekvationsmodell. Den andra rör prognosekvationernas funktionsform och går ut på att man på teoretiska grunder skall postulera att prognosekvationen har en exponentiell form. Vi anser att den första punkten är väl värd att ta fasta på och har därför analyserats grundligt. Slutsatsen är att de korrelationer som finns mellan EEF 1 EEF 4 bör beaktas, men att detta bäst görs i den s.k. osäkerhetsanalys som genomförs inom ramen för arbetet med Plan När det gäller den andra punkten, d.v.s. att prognosekvationerna skall postuleras ha en exponentiell form, har vi full förståelse för det bakomliggande resonemanget. Dock har vi en fortsatt avvikande mening och hävdar att valet av funktionsform är en empirisk fråga och att detta därför bör grundas på statistiska kriterier. I korthet kan kritiken och vår ståndpunkt beskrivas på följande sätt: EEF-prognoserna sträcker sig långt in i framtiden, närmare bestämt till år De kan alltså på goda grunder anses vara långsiktiga. I en rapport till SSM diskuterar professorerna John Hassler och Per Krusell (Hassler och Krusell, (2015)) valet av funktionsform med utgångpunkt i en teoretisk modell av långsiktig makroekonomisk tillväxt. Modellen i fråga är välkänd och en självklar del av modern s.k. neoklassisk tillväxtanalys. Ett av modellens resultat är att utvecklingen av priser och andra s.k. endogena variabler på sikt konvergerar mot exponentiella banor. Mot denna bakgrund menar Hassler och Krusell att EEF-prognoserna, oavsett den utveckling som speglas i utfallsdata, bör baseras på exponentiella modeller. I en teoretisk makromodell av det nämnda slaget antas de yttre förhållandena, de exogena variablerna, vara givna och det som modellen genererar är den långsiktiga anpassningen till dessa förhållanden. Detta är bland annat skälet till att modeller av denna typ används för långsiktig 7 Poängen med detta är att prognoser baserade på trendstationära serier konvergerar mot en långsiktig trend och uppvisar betydligt smalare konfidensintervall än prognoser baserade på serier av typen Random Walk, samt att prognosernas känslighet gentemot start- och slutvärden avsevärt reduceras. 5

59 policyanalys, t.ex. för utvärdering av olika ambitionsnivåer i klimatpolitiken. I verkligheten sker emellertid en kontinuerlig och sällan förutsägbar förändring i yttre förhållanden. Priser och andra ekonomiska variabler kan därför i ett årigt perspektiv utvecklas på många olika sätt. Med en tillräckligt lång observationsperiod kan man med statistiska metoder identifiera mönster i denna utveckling som med hög sannolikhet kan väntas bestå under den aktuella prognosperioden. Mot denna bakgrund anser vi att en rent empirisk ansats där man låter data tala är den mest ändamålsenliga metoden att göra EEF-prognoser. Man kan notera att Hassler och Krusell inte kommenterar det faktum att EEF 1 EEF 4, d.v.s. de EEF som avser aggregat, tvärtemot den teoretiska modellens prediktioner inte utvecklats exponentiellt under perioden EEF-prognoser fram till 2070 I detta kapitel redovisas utfallsdata och gjorda prognoser för perioden fram till 2070 för EEF 1 EEF 8. För EEF 7, energiprisindex, redovisas utfallsdata för perioden Den prognosmetodik som tillämpats för samtliga EEF innefattar ett antal steg. I det första granskas och analyseras utfallsdata. Således undersöks om det finns en trend i utfallsdata och, i så fall, om denna är linjär eller exponentiell. Det visar sig då att det finns en trend i utfallsdata för EEF 1, EEF 2, EEF 3 och EEF 4 medan övriga serier saknar en signifikant trend. Det visar sig också att den typ av trend som är bäst anpassad till data är linjär för EEF 1 och EEF 2 medan EEF 3 och EEF 4 uppvisar exponentiella trender. Vidare undersöks om serierna utan trend är stationära och om serierna med trend är trendstationära. På denna punkt har analysen drivits längre än i tidigare rapporter om EEFprognoser, d.v.s. fler och mer effektiva statistiska test har genomförts. Det har då visat sig att samtliga serier kan betraktas som stationära eller trendstationära. Konsekvensen av detta är att modeller av s.k. Random Walk kan uteslutas. I stället har prognoserna kunnat baseras på dynamiska stationära s.k. AR (autoregressiva) modeller. Prognosekvationerna har således följande allmänna form: (LinD) (ExpD) där således LinD är en dynamisk autoregressiv (AR) modell med linjär trend, medan ExpD är en motsvarande modell med exponentiell trend där ln. Respektive modell har en trend 6

60 endast om parametern är signifikant skild från noll. Vid skattningen av respektive modell prövas hur många tidigare värden på den beroende variabeln ( laggade värden ) som leder till den från statistisk synpunkt bästa modellen. Om man t.ex. finner att de laggade värdena och, men inte och, bör ingå i den bästa modellen, så benämns denna en AR(2)-modell. Om serien med utfallsdata därutöver är trendstationär med en signifikant linjär trend så betecknas modellen som en TS-AR(2)-modell. Om trenden i stället är av exponentiell karaktär så används beteckningen (E)TS-AR(2). Om det rör sig om en stationär serie så används S i stället för TS vid beskrivningen av modellen. I dessa fall uppvisar modellen ingen trend och prognosresultat för en modell baserad på icke transformerade data sammanfaller med motsvarande resultat från en modell baserad på transformerade data. Serierna har också granskats med avseende på eventuella avvikelser från mönster som gällt under huvuddelen av observationsperioden. Vid väsentliga avvikelser har orsakerna till dessa analyserats. Denna granskning har där det bedömts nödvändigt kompletterats med ett formellt statistiskt test för s.k. strukturella brott. Som framgår av den följande genomgången gäller detta särskilt EEF 2. I de följande avsnitten redovisas utfallsdata, prognosmodeller och prognoser för samtliga EEF. De prognoser som redovisas i huvudtexten är baserade på de modeller som bedömts vara de från statistisk synpunkt bästa. I appendix redovisas prognoser baserade på samtliga testade modeller. 4.1 EEF 1 Utfallsdata för EEF 1, Reala arbetskraftskostnader per producerad enhet i tjänstesektorn, redovisas i Diagram nedan. Serien uppvisar en långsiktig positiv trend, vilket också bekräftas av statistiska tester. Eftersom löneutvecklingen tenderar att vara likartad i näringslivets olika sektorer medan produktivitetsutvecklingen i tjänstesektorn i allmänhet är långsammare än i andra sektorer kan man förvänta sig att EEF 1 uppvisar en långsiktig ökning. För en närmare beskrivning av de statistiska testen och de erhållna testresultaten hänvisas till Appendix. 7

61 Diagram Utfallsdata för EEF (index 2007=100) Efter test av olika modellspecifikationer fann vi att en modell av typen TS-AR(2) var den från statistisk synpunkt bästa. Grafen för den resulterande prognosen redovisas i Diagram Med de skattade parametervärdena blir prognosekvationen 262, , , ,40834 Det faktum att summan av de skattade -koefficienterna är mindre än ett innebär att prognosmodellen är trendstationär. Diagram Prognos för EEF (index 2007=100) Prognosmodell: TS-AR(2) 8

62 Prognosens startvärde 2014 är 107,2, medan dess slutvärde 2070 är 137,9. I diagrammet redovisas även ett 80 % prognosintervall (streckade linjer). Det kan noteras att detta intervall är relativt smalt. Med andra ord är prognosen från statistisk synpunkt relativt säker. Att konfidensintervallet är relativt smalt beror i grunden på att variationen runt den deterministiska trenden är relativt liten. Att konfidensintervallet inte utvidgar sig mer ju längre fram i tiden prognosen är beror på att tidsserien är (trend)stationär, dvs. pga av att summan av de skattade θ-koefficienterna är mindre än EEF 2 Som framgår av nedanstående Diagram uppvisar EEF 2, Reala arbetskraftskostnader i byggindustrin, en trendmässig svag ökning mellan 1950 och Variationerna kring trenden har varit måttliga och merparten av indexvärdena ligger i intervallet Under perioden uppvisar serien emellertid ett helt annat mönster, med betydande årliga ökningar mellan 2007 och 2013 och därefter en ganska stor nedgång. Frågan är då vad den observerade utvecklingen beror på och vad den betyder för framtagandet av långsiktiga prognoser för EEF 2. Diagram Utfallsdata för EEF (index 2007=100)

63 För att kunna diskutera frågan om utvecklingen för EEF 2 efter 2007 mer ingående är det ändamålsenligt att utgå från definitionen av EEF 2, som alltså är 2 I denna formel representerar W 2 lönenivån, L 2 sysselsättningen och Y 2 förädlingsvärdet i fasta priser ( volym ) i byggindustrin, medan P representerar konsumentprisindex (KPI). ULC 2, Unit Labour Cost, är en vanlig beteckning på arbetskraftskostnad per producerad enhet i en bransch eller i ekonomin som helhet. Genom att dividera ULC 2 med P får man alltså den reala arbetskraftskostnaden i byggindustrin, d.v.s. EEF 2. Man kan också beskriva EEF 2 som kvoten mellan reallön och arbetsproduktivitet i byggindustrin. Det betyder att stigande värden på EEF 2 reflekterar antingen en snabbare reallöneutveckling eller en långsammare produktivitetsutveckling, eller en kombination av dessa förhållanden, än i övriga delar av samhällsekonomin. En förklaring till den avvikande utvecklingen för EEF 2 under perioden skulle alltså kunna finnas i löneutvecklingen i byggindustrin. Så är emellertid inte fallet. Som framgår av Diagram har inte löneutvecklingen i byggindustrin avvikit från motsvarande utveckling i andra branscher. Diagram Relativ löneutveckling i olika näringsgrenar (index 2000=100) Industri Byggnadsverksamhet Handel, hotell o restaurang Transport Tjänster & service Tjänstemän 10

64 Slutsatsen så långt är således att utvecklingen för EEF 2 under den aktuella perioden måste hänga samman med produktivitetstutvecklingen i byggindustrin. Men eftersom sysselsättningen i byggindustrin inte uppvisade några betydande förändringar måste förklaringen finnas i förädlingsvärdets utveckling. Det som kan observeras och som är grunden för förädlingsvärdestatistiken är förädlingsvärde i löpande priser, som här betecknas YLP. Byggindustrins förädlingsvärde i fasta priser definieras där BPI står för byggprisindex. Byggindustrins förädlingsvärde i löpande priser växte länge i en ganska jämn takt. Men mellan 2006 och 2013 var detta mått på byggindustrins produktion i stort sett konstant för att därefter öka igen. Det är sannolikt att stagnationen hängde samman med den s.k. finanskrisen, medan ökningen under senare år reflekterar en återgång till normal byggverksamhet. Under det senaste decenniet har inflationen mätt med KPI varit mycket låg i Sverige. Samtidigt har BPI hela tiden ökat och från 2009 har ökningstakten varit snabbare än tidigare. Konsekvensen är att byggindustrins beräknade förädlingsvärde i fasta priser föll mellan 2007 och Eftersom sysselsättningen i branschen samtidigt fortsatte att öka under denna period så innebär detta att produktiviteten i byggindustrin föll. Det mönster som här framträder väcker berättigade frågor om statistikens kvalitet. Det faktum att löneutvecklingen var densamma i byggindustrin som i andra branscher talar för att även produktivitetsutvecklingen i byggindustrin var likartad under den aktuella perioden. Alternativet är en försvagning av lönsamheten i byggindustrin. Men som framgår av Diagram uppvisar byggindustrin bara en svagt fallande lönsamhet mellan 2007 och Frågan är då om BPIstatistiken har brister som gör att produktivitetsutvecklingen i byggindustrin underskattas. 11

65 Diagram Vinstmarginaler inom olika näringsgrenar Källa: Sveriges Byggindustrier Att konstruera ett prisindex för en över tid oföränderlig produkt är mycket enkelt. Men i praktiken förändras de flesta produkter över tiden med avseende på kvalitet och i många fall funktion. Den kritiska frågan i sammanhanget är därför hur man behandlar byggindustrins kvalitetsförändringar vid skattningen av BPI. I en forskningsrapport från KTH (Borg et.al, 2013) redovisas en ingående analys av hur kvalitetsförändringar i två typer av byggverksamhet, bostadsbyggande och vägbyggande, kommer till uttryck i BPI. Forskarnas slutsats är att utelämnade kvalitetshöjande faktorer har gjort att BPI överskattats och att produktivitetsutvecklingen i byggindustrin därför underskattats med knappt en procentenhet per år. I nedanstående Diagram 4.2.4, som tagits fram av Johan Denemar vid Sveriges Byggindustrier, illustreras hur ett mot bakgrund av de nämnda forskningsresultaten reviderat BPI skulle ha utvecklats

66 Diagram Officiellt och reviderat Byggprisindex Källa: SCB och Sveriges Byggindustrier Om man i stället för det officiella BPI skulle använda detta reviderade BPI så skulle EEF 2 ha ökat i en betydligt långsammare takt än den som visas i Diagram Men detta förklarar inte BPI:s snabba ökning åren efter En möjlig förklaring till denna finns i en studie av professor Hans Lind vid KTH (Lind, 2016). Lind pekar på ett problem som uppkommer då en byggherre förvärvar mark och uppför en eller flera byggnader som sedan säljs till olika typer av fastighetsägare. Vid beräkningen av BPI fördelas köparens kostnad mellan markkostnad och kostnaden för själva byggnaden. Givet de metoder som då används kommer en del av byggherrens vinst att redovisas som kostnad för byggnaden. Detta innebär att stigande priser på bostadsmarknaden, som gör det möjligt för byggherrarna att ta ut högre priser för nyproducerade bostäder, leder till att BPI ökar. Perioden efter 2006 har i den svenska ekonomin karaktäriserats av historiskt låga räntor och starkt stigande bostadspriser. Det är sannolikt att den snabba utvecklingen av BPI till en icke oväsentlig del är en följd av de ökande bostadspriserna och alltså inte speglar en ovanligt svag produktivitetsutveckling i byggindustrin. Detta innebär att utvecklingen av EEF 2 under 2007 och åren därefter inte speglar utvecklingen av de byggkostnader som är relevanta i avvecklingsprojektet. Som komplement till denna granskning av utvecklingen av EEF 2 genomfördes ett formellt statistiskt test av förekomsten av s.k. strukturella brott i den aktuella serien. Det visade sig då att 13

67 utfallsdata för EEF 2 uppvisar ett signifikant strukturellt brott omkring Med andra ord påverkas seriens utveckling efter denna tidpunkt av faktorer som tidigare inte haft någon betydande inverkan. I allmänhet bör alla tillgängliga utfallsdata utnyttjas när man skattar en prognosmodell. Men om det finns både formellt statistiska indikationer och belagda externa förhållanden som talar för att utfallsdata för en viss period speglar förhållanden som inte är relevanta för den variabel som skall prognosticeras så bör man utlämna dessa data. Vår bedömning är att det med utgångspunkt i detta synsätt är motiverat att bortse från utfallsdata för EEF 2 efter Prognosmodellen för EEF 2 har därför skattats på utfallsdata för Den modell som bäst representerar utfallsdata är en modell av typen TS-AR(2). Det betyder alltså att serien är trendstationär och har en linjär trend. Vidare har två års laggade värden på EEF 2 signifikanta parametrar. Med de skattade parametervärdena kan prognosekvationen för EEF 2 skrivas 117, , , ,24164 Man kan också visa att de skattade -koefficienterna innebär att modellen är trendstationär. Prognosmodellens graf redovisas i Diagram

68 Diagram Prognos för EEF 2 för perioden (index 2007=100) Prognosmodell: TS-AR(2) Prognosens startvärde 2007 är 100,0, medan slutvärdet 2070 är 123,1. Liksom prognosen för EEF 1 är konfidensintervallet (80 %) kring prognosen för EEF 2 relativt smalt, d.v.s. prognosen är från statistisk synpunkt relativt säker. Hur utvecklingen av EEF 2 blir under de närmaste åren är givetvis svårt att sia om. Liksom om vad fortsatta analyser av hur kvalitetsförändringar och utvecklingen på bostadsmarknaden påverkar BPI. Det är ändå troligt att så mycket klarhet kommer att vinnas så att prognoser för EEF 2 i underlaget till den kommande Plan 2019 kommer att kunna baseras på utfallsdata för hela observationsperioden. 4.2 EEF 3 Utfallsdata för EEF 3, Reala maskinpriser, redovisas i nedanstående Diagram Som framgår av diagrammet föll värdet på EEF 3 från ca 140 år 1950 till ca 100 år 1970, för att därefter variera kring värdet 100. Emellertid har data för perioden fram till 1968 hämtats från en annan källa än data för perioden därefter 8. Inför och vid det ovan nämnda SSM-seminariet i 8 Utfallsdata för perioden är data från svensk ekonomisk-historisk forskning från Lunds universitet medan utfallsdata från och med 1969 består av två dataserier från SCB. 15

69 september 2015 kritiserades sammanlänkningen av serierna och rekommendationen var att basera skattningen av prognosekvation för EEF 3 på utfallsdata endast för perioden Det underliggande motivet var att den observerade utvecklingen av EEF 3 under och 1960-talen inte var representativ för den reala prisutvecklingen för maskiner. Diagram Utfallsdata för EEF (index 2007=100) Förhållandet att värdet på EEF 3 föll kontinuerligt under perioden är emellertid inte anmärkningsvärt. Tvärtom var det en period med mycket stark produktivitetsutveckling i den svenska industrin. Från början av 1970-talet blev industrins produktivitetstillväxt långsammare och tillväxttakten i ekonomin som helhet dämpades. Mot denna bakgrund bedömer vi att skillnaden mellan de två perioderna när det gäller utvecklingen för EEF 3 inte primärt speglar ett skifte av dataserier utan snarare något som verkligen hände i den svenska ekonomin. Vi anser därför att utfallsdata för hela perioden speglar utvecklingen av reala maskinpriser. Dock uppvisar de två delperioderna olika utvecklingsmönster och det skulle kunna vara motiverat att utesluta den första delperiodens utfallsdata från underlaget för skattningen av prognosmodellen. Emellertid finns det inget statistiskt signifikant strukturellt brott i serien kring Vi har därför valt att skatta prognosmodellen på utfallsdata för hela perioden

70 Den typ av modell som bäst ansluter till data är en (E)TS-AR(1) modell baserad på transformerade data, d.v.s. en modell med en exponentiell trend. Grafen för den resulterande prognosen redovisas i Diagram Prognosens startvärde 2014 är 99,1, medan dess slutvärde 2070 är 71,5. Det framgår av diagrammet att konfidensintervallet (80 %) kring de mest sannolika prognosvärdena är förhållandevis smalt. Den underliggande prognosekvationen skrivs på följande sätt: 1, , ,92206 Även i detta fall är den skattade modellen trendstationär. Diagram Prognos för EEF 3 perioden (index 2007=100) Modell: (E)TS-AR(1) 4.4 EEF 4: Reala byggmaterielkostnader Utfallsdata för EEF 4, Reala byggmaterialkostnader, redovisas i Diagram nedan. Ett problem i sammanhaget är att utvecklingen för EEF 4 inte bara reflekterar byggmaterialkostnader, utan även kostnader för transporter, maskiner och arbetskraft. Detta är inte idealiskt och vi har lagt ned en hel del arbete på att finna en mer ändamålsenlig definition av EEF 4 och har i detta ärende bland annat varit i kontakt med Sveriges Byggindustrier och Konjunkturinstitutet. Slutsatsen är att det i den officiella statistiken inte finns någon serie som är bättre lämpad än den hittills använda för att spegla utvecklingen av byggmaterielpriser. En sådan serie skulle troligen kunna tas fram av 17

71 SCB, men det förutsätter en större tidsmässig och ekonomisk insats än vad som varit möjligt inom ramen för detta projekt. Ett annat problem med EEF 4 är att dess värde påverkas positivt av Byggprisindex (BPI), d.v.s. ett högre värde på BPI leder till ett högre värde på EEF 4. Som framgick av diskussionen kring EEF 2 är det sannolikt att BPI dels underskattat produktivitetsutvecklingen i byggindustrin, dels har påverkats av de senaste årens snabba ökning av bostadspriserna. Det framgår också i Diagram att värdet på EEF 4 ökade särskilt snabbt efter Dock har vi valt att ändå utnyttja hela serien med utfallsdata, d.v.s. data för perioden Diagram Utfallsdata för EEF (index 2007=100) Den modell som bäst representerar utfallsdata är en modell av typen (E)TS-AR(2). Det betyder alltså att serien är trendstationär på transformerade data och att själva EEF-serien har en exponentiell trend. Vidare visar statistiska tester att två års laggade värden på EEF 4 bör användas. Med de skattade parametervärdena kan prognosekvationen för EEF 4 skrivas: 0, , , ,54130 Den skattade modellen är trendstationär. 18

72 Diagram Prognos för EEF (index 2007=100) Modell: (E)TS-AR(2) Prognosens startvärde 2014 är 109,0, medan dess slutvärde 2070 är 135,4. Man kan också visa att de skattade -koefficienterna innebär att två-ekvationsmodellen är trendstationär. 4.5 EEF 5 Liksom många andra råvarupriser uppvisar kopparpriser en hög grad av volatilitet (se nedanstående Diagram 4.5.1). Denna har sin grund i variationer i konjunkturläget och med detta sammanhängande variationer i efterfrågan på koppar och andra råvaror. Samtidigt sker en teknisk utveckling som kan utvidga eller krympa användningsområdena för olika råvaror. Detta kan leda till att det finns en trend i utvecklingen av respektive råvarupris. Dock finns det ingen uppenbar trend i det reala kopparprisets utveckling. De utfallsdata för EEF 5, Realt pris i USD på koppar, som redovisas i Diagram avser perioden Genomförda statistiska test visar att serien är stationär, d.v.s. saknar trend och rör sig kring ett långsiktigt värde. 19

73 Diagram Utfallsdata för EEF (index 2007=100) Den typ av modell som bäst ansluter till data är en S-AR(1) modell. Grafen för den resulterande prognosen redovisas i Diagram Dess startvärde 2014 är 84,9, medan slutvärdet 2070 är 66,0. Som framgår av diagrammet ligger den senaste observationen på EEF 5 över medelvärdet för hela observationsperioden. Den använda modellen fungerar på det sättet att den genererar ett nedåtgående insvängningsförlopp mot det långsiktiga värdet. Om de senaste observationerna i stället hade legat under det långsiktiga värdet så hade insvängningsförloppet varit uppåtgående. Den underliggande prognosekvationen skrivs: 10, ,83606 Den skattade modellen är stationär. Det bör noteras att konfidensintervallet är betydligt vidare för EEF 5 än för EEF 1 EEF 4. Förklaringen är att variationen i tidsserien är relativt stor, vilket innebär att osäkerheten blir större. 20

74 Diagram Prognos för EEF 5 perioden (index 2007=100) Prognosmodell: S-AR(1). 4.6 EEF 6 Utvecklingen av EEF 6, Realt pris i USD på bentonit, uppvisar stora variationer men ingen uppenbar trend. Mer eller mindre långa perioder med fallande pris följs av prisuppgångar som emellanåt har varit snabba och stora (se Diagram 4.6.1). Som framgår av diagrammet har det skett en betydande uppgång under de senaste åren. Genomförda test visar att serien saknar trend och därtill är stationär. I arbetet med EEF-prognoser för Plan 2013 begränsades skattningsperioden till Skälet till detta var att serien uppvisade ett strukturellt brott omkring Det såg då ut som om en period med stadigt fallande värden ersatts av ett nytt utvecklingsmönster. Efter de senaste årens uppgång verkar det i stället som om serien uppvisar både långa perioder med fallande och långa perioder med stigande värden. För att undvika ett alltför lågt prognosvärde ter det sig därför motiverat att skatta prognosmodellen på utfallsdata för hela perioden Den typ av modell som bäst ansluter till data är en S-AR(1) modell. Den skattade modellen skrivs: 9, ,

75 Även denna skattade modell är stationär, vilket framgår av de stationaritetstest som redogörs för i appendix. Implikationen av detta är att den autoregressiva koefficienten har ett värde som är mindre än ett. Diagram Utfallsdata för EEF (index 2007=100) Grafen för den resulterande prognosen redovisas i Diagram Dess startvärde år 2014 är 208,1 medan slutvärdet år 2070 är 209,4. Som framgår av diagrammet har prognosen ett insvängningsförlopp mot en långsiktig nivå. Konfidensintervallet runt denna långsiktiga nivå är förhållandevis brett. 22

76 Diagram Prognos för EEF 6 perioden (index 2007=100) Modell: S-AR(1) 4.7 EEF 7: Realt energipris justerat för effektivitet i energianvändningen Variabeln EEF 7, Realt energipris justerat för effektivitet i användningen, är konstruerad på i princip samma sätt som EEF 1 och EEF 2. Med andra ord har resursens i fråga pris justerats med hänsyn till hur effektivt den används. Det energiprisindex som ingår i EEF 7 består till en helt dominerande del av priset på el. Således speglar utvecklingen av EEF 7 i allt väsentligt prisutvecklingen på el justerat med hänsyn till effektiviteten i användningen av el. 23

77 Diagram Utfallsdata för EEF 7 perioden (index 2007=100) I Diagram redovisas utvecklingen av EEF 7 under perioden 1970 till Tidigare data med tillfredsställande kvalitet har inte varit tillgängliga. Serien uppvisar fallande värden under åren Bakom denna utveckling ligger konstanta eller fallande elpriser, inledningsvis till följd av kapacitetsöverskott när flera kärnkraftverk togs i drift och senare till följd av avregleringen av elmarknaden. Utvecklingen har förstärkts av över tiden allt starkare fokus på energieffektivisering i såväl näringslivet som i hushållen. Genomförda test visar dock att serien som helhet saknar trend samt att den är stationär. Den typ av modell som bäst ansluter till data är en S-AR(1) modell. Den resulterande prognosens graf redovisas i Diagram Enligt denna skall EEF 7 efter ett kort insvängningsförlopp, som startar på nivån 93,7, ligga på en konstant nivå med indexvärdet 104,6. Nuvarande förväntningar på fortsatt låga eller fallande elpriser i förening med ökade satsningar på energieffektivisering talar för att EEF 7 snarare skulle falla över tiden. Mot detta talar att elpriserna på sikt måste ligga på en nivå som täcker elproducenterna kostnader och att avsikten är att nuvarande subventioner till vindoch solkraft med tiden skall avvecklas. Vår bedömning är att den redovisade EEF 7-prognosen kan visa sig vara en överskattning för de närmaste åren, men samtidigt spegla den långsiktiga utvecklingen väl. Den skattade prognosekvationen skrivs: 16, ,

78 Och eftersom den autoregressiva koefficienten är mindre än ett är modellen stationär, vilket bekräftas av de statistiska test som redovisas i appendix. Diagram Prognos för EEF 7 perioden (index 2007=100) Prognosmodell: S-AR(1) 4.8 EEF 8 Utfallsdata för EEF 8, Real växelkurs SEK/USD, redovisas i Diagram Serien uppvisar stora svängningar, men ingen långsiktig trend. Den typ av modell som bäst ansluter till data är en S-AR(3) modell. Den resulterande prognosens graf redovisas i Diagram Dess startvärde 2014 är 107,3, medan slutvärdet 2070 är 106,5. Den skattade prognosekvationen skrivs: 12, , , ,16122 och eftersom summan av -koefficienterna är mindre än ett så är modellen stationär. 25

79 Diagram Utfallsdata för EEF (index 2007=100) Diagram Prognos för EEF 8 perioden (index 2007=100) Prognosmodell: S-AR(3). 5 Sammanfattning och avslutande kommentarer De ovan redovisade prognosmodellerna och prognoserna sammanfattas i Tabell 5.1. Respektive prognos kan enkelt beskrivas med dess start- och slutvärden, där det sistnämnda värdet avser år Det bör understrykas att prognosarbetet inte går ut på att bedöma respektive series värde år Uppgiften är i stället att ta fram prognosvärden för vart och ett av åren under 26

80 prognosperioden. I SKB:s kostnadsberäkningar är det prognosvärdena för de närmaste 30 åren som har den största betydelsen för avvecklingsprojektets beräknade totala kostnader. Tabell 5.1 EEF-prognoser för perioden fram till 2070 EEF Typ av modell Skattningsperiod Startvärde Prognosvärde Trendstationär modell med linjär trend ,2 137,9 2 Trendstationär modell med linjär trend ,0 123,1 3 Trendstationär modell med exponentiell trend 4 Trendstationär modell med exponentiell trend ,1 71, ,0 135,4 5 Stationär modell utan trend ,9 66,0 6 Stationär modell utan trend ,1 209,4 7 Stationär modell utan trend ,7 104,6 8 Stationär modell utan trend ,3 106,5 Prognoser gjorda vid skilda tidpunkter, och därmed med delvis olika långa skattningsperioder, skiljer sig i allmänhet. För att prognoserna skall vara trovärdiga bör dock skillnaderna inte vara stora och i den mån som de är det bör de kunna förklaras. Det är uppenbart att även små skillnader i prognosmodellernas parametervärden kan leda till att prognosernas värde mycket långt in i framtiden kan uppvisa stora skillnader. Det som är viktigt i sammanhanget är att prognosvärdena inte skiljer sig avsevärt inom den tidshorisont som är relevant i förhållande till det som prognoserna i fråga skall användas till. Som nämndes ovan uppstår ca 80 procent av avvecklingsprojektets kostnader under de närmaste 30 åren, d.v.s. fram till För att belysa skillnaderna mellan de EEF-prognoser som gjorts vid olika tidpunkter sammanfattas de prognoser som slutligen användes i Plan i Tabell Dessa prognoser redovisas mer ingående i Bergman et.al (2015). 27

81 Tabell 5.2 EEF-prognoser för perioden i Plan 2013 EEF Typ av modell Skattningsperiod Prognos Prognos Trendstationär med linjär trend ,5 137,9 2 Random Walk med drift (linjär) ,2 123,1 3 Random Walk med drift (exponentiell) ,0 71,5 4 Random Walk med drift (linjär) ,3 135,4 5 Stationär utan trend ,3 66,0 6 Stationär utan trend ,7 209,1 7 Random Walk utan drift ,7 104,6 8 Stationär utan trend ,6 106,5 Om man jämför prognosvärdena för 2070 så är de mycket näraliggande för EEF 1, EEF 3, EEF 4 och EEF 5. Det tyder att prognosvärdena för 2046, d.v.s. för de närmaste 30 åren, är nära nog identiska. För EEF 2 är skillnaderna större, men väl inom konfidensintervallet för den prognos som gjordes inför Plan För EEF 7 och EEF 8 är skillnaderna för år 2070 så pass små att avvikelserna under de närmaste 30 åren torde vara obetydliga. När det gäller EEF 6 är skillnaden större. Detta speglar främst den snabba ökningen i värdet på EEF 6 under de senaste åren. Dessutom har utfallsdata reviderats markant uppåt för åren 2010 och 2011 efter färdigställandet av Plan Den längre skattningsperioden spelar också en roll i sammanhanget. Som framgår av Tabell 5.2 var flera av de skattade modellerna i Plan 2013 av typen Random Walk (RW), medan de nu använda modellerna genomgående är stationära eller trendstationära. Vi ser detta som en vidareutveckling av den metodik som genom åren använts i arbetet med EEFprognoser, och som därmed tar hänsyn till den kritik som riktats mot de prognoser som gjordes inför Plan 2010 och Plan Den nya ansatsen med mer rigorösa test av tidsseriernas egenskaper visar att samtliga serier är stationära, eller trendstationära. Implikationen av detta, ur ett prognosperspektiv, är att prognosernas känslighet för den prognosticerade variabelns sista observerade värde är mindre och att prognosvariabeln svänger in mot den deterministiska trenden relativt snabbt. Det bör också nämnas att jämfört med RW-modellerna ger de nu använda modellerna smalare konfidensintervall 28

82 kring respektive prognos. Att prognoserna blir mer precisa är naturligtvis till fördel för SKB:s arbete med att beräkna avvecklingsprojektets kostnader. 6 Referenser Bergman, L., U. Jakobsson och R. Sandberg, Metoder för framtagning och prognostisering av EEF. PM daterad Hassler, J. och P. Krusell, Prognoser för framtida kostnader för att omhänderta kärnkraftens restprodukter. Rapport till SSM (2015). Lind, H. Uppdelningen mellan markkostnad och byggnadskostnad: En felkälla I Byggnadsprisindex?. Trita-FOB-Rapport 2016:2. Borg, L., A. Warsame, H-S. Song, H. Lind, Kvalitetsförändringar och produktivitetsmätning: Hur stort är egentligen mätfelet? KTH, Institutionen för Fastigheter och Byggande. September SSM, Riktlinjer för beräkning av externa ekonomiska faktorer. SSM

83 Appendix1: Metodik och prognosmodeller A.1 Bakgrund I detta appendix behandlas frågor om modellformuleringar, skattningsresultat avseende tillväxtfaktorer samt metodbeskrivning för prognostisering av EEF-tidsserierna. Vidare redovisas en sammanställning av olika statistiska resultat för de externa ekonomiska faktorerna (EEF). Grundanalysen av de åtta olika EEF-tidsserierna är utförda i STATA (version 14). Mer avancerad analys av serierna har gjorts i GAUSS (version 12.0). För att ange om test samt parametrar är signifikanta används: ***, **, * samt för att beteckna signifikans på nivåerna 1%, 5%, 10% och 20%. Definitionerna av de olika EEF finns i huvudtexten, men upprepas här: EEF 1: Real arbetskraftskostnad tjänstesektorn. Period: EEF 2: Real arbetskraftskostnad byggindustrin. Period: EEF 3: Pris på maskiner. Period: Denna serie har sedan utökats med observationer för perioden (samma data som användes i Plan 2013) EEF 4: Realt pris på byggmaterial. Period EEF 5: Realt pris på koppar. Period EEF 6: Realt pris på bentonit. Period: EEF 7: Realt pris på energi. Period: EEF 8: Real växelkurs SEK/USD. Period Redovisning av använda datakällor finns i huvudtexten. Alla serier är indexserier med basår 2007=100. Mot bakgrund av diskussionen i huvudtexten om EEF 2 har vi testat om denna serie uppvisar några strukturella brott. Det test som användes var QLR testet (Quandts Likelihood Ratio test; samma test som användes i Plan 2013). Utfallet för QLR testet innebär att ett strukturellt brott på 1 % signifikansnivå kring år 2005 inte kan förkastas. A.2 Modeller Modeller anpassade på ej transformerade data innebär en modell med en linjär trend. Modeller baserad på transformerade data ln innebär en modell med en exponentiell trend. Referensmodeller för Plan 2013 var: 30

84 [RWD] [ERWD] där RWD (Random Walk med Drift) utgjorde en av SKBs referensmodeller, medan ERWD (Exponentiell Random Walk med Drift) utgjorde KIs referensmodell i deras granskningskommentarer av Plan I både modellerna utgör parametern a driftfaktorn (trenden) och återspeglar eventuell tillväxttakt i data, och är en felterm med väntevärde 0 och varians σ. Ett problem med RWD- och ERWD-modellerna är att prognosresultaten i hög grad är beroende av seriernas start- och slutvärden. Prognoser gjorda vid olika tidpunkter kan därför komma att skilja sig avsevärt. Ett annat problem är att modellerna i fråga inte ger någon beskrivning av infasningen mot den långsiktiga trenden. Av dessa skäl har nya modeller tagits fram inför Plan Dessa modeller är givna av: [LinD] [ExpD] där ln LinD (Linjär Dynamisk) är en modell som implicerar en linjär trend, medan ExpD (Exponentiell Dynamisk) är en modell som implicerar en exponentiell trend. Infasningsmekanismen mot den långsiktiga trenden sker med hjälp av de laggade termerna, och där parametern är ett intercept, parametern återspeglar eventuell tillväxttakt i data, samt att -koefficenterna är vikter som avgör hur stark påverkan de laggade ( dynamiska ) termerna har. I texten nedan betecknas LinD-modellen TS-AR(p) medan ExpD-modellen betecknas (E)TS- AR(p). Parametern p anger hur många laggar som inkluderas. Dess värde beror på data och kan alltså skilja sig mellan olika dataserier. Det kriterium som vi valt för att bestämma p är det så kallade Akaike Information Criteria (AIC). Notera att för EEF 5-7 och 8 exkluderas trendfaktorn eftersom den inte är signifikant (se bl.a. resultaten i Tabell A.1 nedan). I de fall där trenden exkluderats betecknas modellen S-AR(p). Prognosresultat baserade på ej transformerade eller transformerade data är (approximativt) lika. 31

85 A.3 Prognosförfarande De specifika prognosmodeller som tagits fram och de prognoser som gjorts är baserade på följande sex steg: 10 (1) Trendspecificering (2) Test för stationäritet (3) Val av prognosmodell (4) Estimering av prognosmodell (5) Utvärdering av skattad prognosmodell (6) Generering av prognoser (1) Trendspecificering I Tabell A.3.1 nedan redovisas resultaten gällande om tillväxtfaktorn ( ) i RWD och ERWD modellerna är signifikant eller ej. Tabell A.3.1 Test av signifikans gällande tillväxtfaktorer. RWD EEF1 EEF2 EEF3 EEF4 EEF5 EEF6 EEF7 0, , , , , , ,62672 (***) () (*) (***) (ej sign.) (ej sign.) (ej sign.) ERWD 0, , , , , , ,00586 (***) () (*) (**) (ej sign.) (ej sign.) (ej sign.) Not: ***, **, *, anger att tillväxtfaktorn är signifikant på en 1%, 5%, 10% respektive 20% nivå. I Tabell A.3.1 framgår det att tillväxtfaktorn är signifikant endast för EEF 1-4. EEF 8 antas vara stationär (vilket bekräftas i Tabell A.3.3 nedan) och därför är motsvarande resultat exkluderad från Tabell A.3.1. För att avgöra vilken trendspecifikation som är mest lämplig för given data dvs. linjär eller exponentiell trend - har vi också utnyttjat anpassningsmåttet Sum-of-Squared-Residuals (SSR) som anger den kvadrerade skillnaden mellan modellvärde och verkligt värde. Den modell som har lägst SSR värde är då den som har bäst anpassning till data. Resultaten redovisas i Tabell A Dessa steg är utförligt diskuterade i rapporten Metoder för framtagning av prognostisering av EEF, Lars Bergman, Ulf Jakobsson och Rickard Sandberg,

86 Tabell A.3.2 Trendspecificering EEF1 EEF2 EEF3 EEF4 RWD SSR 306,28 899,83 729,06 194,11 ERWD SSR 310,35 906,82 718,98 191,97 LinD SSR 231,44 767,79 698,21 143,90 ExpD SSR 234,68 777,05 677,89 143,80 Not: Siffor i fet stil anger den trendspecifikation som bäst ansluter till data. Vid beräkning av SSR för LinD och ExpD modellerna har p=1 använts för EEF3 och p=2 använts för EEF1,2,4 - se Tabell A.3 nedan. I Tabell A.3.2 ses det att en linjär trend är att föredra för EEF 1 och EEF 2 medan en exponentiell trend är att föredra för EEF 3 och EEF 4 (men för EEF 4 ansluter nästintill en linjär trend lika väl till data). Dessa slutsatser gällande trender sammanfaller med de som drogs i Plan (2) Test för stationäritet Sedan färdigställandet av underlaget till Plan 2013 har vi nu utökat analysen med utfallen för ytterligare enhetsrottest. Enhetsrottest används för att undersöka om en tidsserie är stationär eller icke-stationär. Om det är möjligt att använda stationära modeller är detta fördelaktigt av flera skäl: (i) (ii) (iii) Prognoserna blir inte så känsliga gentemot seriernas start- och slutvärden. Därmed erhålls också en viss robusthet gällande prognosjämförelser över tid dvs. avvikelserna i prognoser kommer (sannolikt) att vara mindre mellan olika plankalkyler Prognosintervallen blir i allmänhet snävare (mindre osäkerhet) En mera adekvat beskrivning av infasningsmekanismen (den dynamiska justeringen) till den långsiktiga trenden erhålls. Som nämndes ovan har utfallet av två nya enhetsrottest lagts till analysen i Plan De två nya testerna är dels det så kallade ADF-GLS testet (se Elliott, Rothenberg och Stock, 1996, Econometrica), dels Perron testet (se Perron 1989, Econometrica). Sedan Plan 2013 använder vi också ADF testet (se Said och Dickey, 1984, Biometrika) 33

87 De hypoteser som testas mot varandra är: : : ä I princip innebär dessa hypoteser att vi testar modellerna RWD ( ) och TS-AR ( ) mot varandra. Om transformerade data används innebär dessa hypoteser i princip istället att vi testar modellerna ERWD och (E)TS-AR mot varandra. Utfallen av de tre enhetsrottesten är rapporterade i Tabell A.3.3 nedan. Tabell A.3.3 Utfall av olika enhetsrottest. ADF ADF-GLS EEF1 EEF2 EEF3 EEF4 EEF5 EEF6 EEF7 EEF8-3,821 (**) -- -2,735 () ,884 () -- ej sign. -2,226 () -- -3,324-2, ,167 (**) () (*) ej sign. ej sign. -- ej sign. -- ej sign ,649 (*) -- ej sign. -1,715 ej sign. () Perron ,646 () ,597 Slutsats TS TS TS TS S S S S Not: ***, **, *, anger att noll-hypotesen om en RW förkastas, i favör av en stationär modell, på en 1%, 5%, 10% respektive 20% nivå. TS anger trendstationär, S anger stationär. Slutsats. För EEF 1, 5 och 8 finner vi tydliga bevis för stationära modeller, för de resterande fem serierna är bevisen något svagare. Vi har dock gjort bedömningen att fördelarna med stationära modeller är så pass betydande att vi väljer att acceptera stationäritet på något högre ()

88 signifikansnivåer än traditionellt. Till stöd för detta har vi också att alla modeller är estimerade som stationära eftersom summan av alla -koefficienterna är mindre än ett i samtliga fall. (3), (4), (5) Val, estimering och utvärdering av prognosmodell Baserat på resultaten i Tabell A.3.3 kommer uteslutande stationära modeller att användas för prognostisering. Vidare, för (T)S-AR(p) modellerna måste p specificeras. Kriteriet för att välja p är som ovan nämnts AIC, där p-min och p-max sätts till 0 respektive 4. För att säkerställa att AIC på ett tillfredställande sätt bestämmer p rapporteras också Ljung-Box (LB) testet; ett test för att säkerställa att all seriekorrelation i data har fångats upp att så är fallet är viktigt för en adekvat beskrivning/karaktärisering av infasningsmekanismen till den långsiktiga trenden. Dessa resultat rapporteras nedan i Tabell A.3.4. Tabell A.3.4 Specificering av den autoregressiva strukturen i AR modellerna. P LB EEF1 2 Accept EEF2 2 Accept EEF3 1 Accept EEF4 2 Accept EEF5 1 Accept EEF6 1 Accept EEF7 1 Accept EEF8 3 Accept Not: Accept anger att noll-hypotesen om ingen kvarvarande seriekorrelation ej kan förkastas av LB testet på en 5% signifikansnivå. Slutsatsen är att för alla serier har AIC på ett tillfredställande sätt valt antalet dynamiska termer som skall inkluderas i respektive modell. Givet informationen i Tabell A.3.4 kan därmed en adekvat modell estimeras för respektive EEF. Dessa estimeringsresultat är rapporterade nedan i Tabell A

89 Tabell A.3.5 Estimeringsresultat av en-ekvationsmodeller. EEF1-262, , , , ,907 (***) (***) (***) (***) EEF2-117,99362 (**) EEF3 1,09266 (***) EEF4-0,56816 (**) EEF5 10,81667 (***) EEF6 9,43562 (***) EEF7 16,56355 (***) EEF8 12,28530 (***) 0,06922 (***) -0,00037 (***) 0,00048 (***) 1,03767 (***) 0,92206 (***) 1,45486 (***) -- 0,83606 (***) -- 0,95496 (***) -- 0,84136 (***) -- 1,33419 (***) -0,24164 (*) , ,030-0,54130 (***) , , , ,414-0,61075 (***) 0,16122 (ej sign.) -- 7,541 Not: ***, **, *, anger att skattade parameter är signifikanta på en 1%, 5%, 10% respektive 20% nivå. -- anger att parameter ej är skattad. Kommentar. Det är estimeringsresultat i Tabell A.5 som ligger till grund för gjorda prognoser och gjorda prognosintervall. Notera att alla skattade modeller är (trend)stationära eftersom summan av 36

90 -koefficienterna är mindre än ett. Notera slutligen att det är enbart EEF 3 och EEF 4 som skattats på transformerade ( ) data. (6) Generering av prognoser Prognoserna för EEF-serierna baserade på en första-ordningens trendstationär modell ges av (se t.ex. Hendry and Clements, 2001, Forecasting Non-stationary Economic Time series ):, 1,2,,56, där är prognosperioden ( 56 motsvaras av år 2070 för alla EEFer utom för EEF 2 där h=63 eftersom dessa prognoser startar vid år 2008) och y är det sista observerade värdet i serien (dvs. värdet för y ). Om i stället tillväxttermen ej är signifikant skilt från noll så beräknas prognosen enligt (återigen, se t.ex. Hendry and Clements, 2001, Forecasting Non-stationary Economic Time series ):, 1,2,,56, Till dessa prognoser har också ett (approximativt) 80 % prognoskonfidensintervall beräknats enligt , 1,2,,56. För högre-ordningens AR modell (dvs. för p>1) är uttrycken för prognoser samt prognosintervall mera komplicerade och är ej lämpliga att återge på algebraisk form. I dessa fall är prognosberäkningarna framtagna (numeriskt) i STATA. 37

91 Flik 5 Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8 Innehåll 1 Inledning 2 2 Konsumentprisindex 2 3 Utfallsdata för EEF Utfallsdata för EEF Utfallsdata för EEF Utfallsdata för EEF Utfallsdata för EEF Utfallsdata för EEF Utfallsdata för EEF Energipris Effektivitetsindex Effektivitetsjusterat energipris EEF 8 real växelkurs SEK/USD 10 Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 1(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

92 1 Inledning I denna del ges en sammanställning av det underlag som ligger till grund för de serier av utfallsdata som används i prognosmodellerna. Data har med två undantag levererats av Konjunkturinstitutet (KI). SKB har tagit fram utfallsdata för EEF 4 och för EEF 3 för perioden För EEF 1 till EEF 4 och EEF 7 har utfallsdata i löpande prisnivå deflateras med KPI för Sverige. För EEF 5 och EEF 6 är priserna i underlaget givna i fast prisnivå i USD. Dessa priser omvandlas till SEK och justeras enligt prisutvecklingen i Sverige med EEF 8, real växelkurs SEK/USD. 2 Konsumentprisindex KPI Sverige KPI USA Figur 2-1 Konsumentprisindex för Sverige och USA (Index 2007=100) Konsumentprisindex för Sverige Underlaget är hämtat från SCB:s statistikdatabas. därefter "Priser och konsumtion / Konsumentprisindex (KPI) / Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner, juli 1914=100. År Excelfil PR0101B8.xlsx, senaste uppdatering Konsumentprisindex för USA Underlaget är hämtat från Federal Reserve Bank of St. Louis Consumer Price Index for All Urban Consumers: All Items, USCPI_FRED.xlxs, FREDdatabasen, serie CPIAUCSL Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 2(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

93 3 Utfallsdata för EEF 1 Indata till prognosmodellen för EEF 1 utgörs av realt enhetsarbetskostnad för tjänstesektorn (index 2007=100), se figur Edvinsson Konjunkturinstitutet Utfallsdata realt Figur 3-1 Nominell och real enhetsarbetskostnad för tjänstesektorn. (Index 2007=100) Dataserien består av två underliggande serier som länkats ihop Utfallsdata För att beräkna enhetsarbetskostnader för perioden så har historisk statistik som tagits fram av Rodney Edvinsson använts. Historiska nationalräkenskaper för Sverige i excelformat, hämtat från Underlaget är uppdaterat senast april Nominella löner: Tabell U. Löner (inklusive sociala avgifter) för anställda (till löpande faktorvärden, miljoner kronor) inom olika branscher. Produktivitet: Använda data: Transporter och kommunikationer. Övriga privata tjänster och Fastighetsförvaltning Tabell E. Årlig tillväxt (i procent) av volymvärdet för bruttoförädlingsvärdet (till baspris och korrigerad för förändringar i förädlingsvärdets andel av bruttoprodukten) för olika branscher. Använda data: Transporter och kommunikationer, Cirkulation, Privata reproduktiva tjänster och Fastighetsförvaltning Tabell D. Bruttoförädlingsvärdet (till löpande baspris, miljoner kronor) för olika branscher och för BNP Använda data: Transporter och kommunikationer, Cirkulation, Privata reproduktiva tjänster och Fastighetsförvaltning Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 3(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

94 Utfallsdata Enhetsarbetskostnader för perioden hämtas från Konjunkturinstitutet, prognosdatabasen: "Löner och konsumentpriser, Enhetsarbetskostnader" Underlaget är daterat och har hämtats från f30_loneroc hkonsumentpriser/f3010.px/?rxid=161663be-c464-41dc-908f-bf9d14a6a295. Använda data: Tjänstebranscher, kalenderkorrigerade värden 4 Utfallsdata för EEF 2 Indata till prognosmodellen för EEF 2 utgörs av realt enhetsarbetskostnad för byggbranschen (index 2007=100), se figur Edvinsson Konjunkturinstitutet Utfallsdata realt Figur 4-1 Nominell och real enhetsarbetskostnad för byggbranschen. (Index 2007=100) Dataserien består av två underliggande serier som länkats ihop Utfallsdata För att beräkna enhetsarbetskostnader för perioden så har historisk statistik som tagits fram av Rodney Edvinsson använts. Historiska nationalräkenskaper för Sverige i excelformat, hämtat från Senaste uppdatering gjordes Nominella löner: Tabell U. Löner (inklusive sociala avgifter) för anställda (till löpande faktorvärden, miljoner kronor) inom olika branscher. Använda data: Byggnadsindustri Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 4(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

95 Produktivitet: Tabell E. Årlig tillväxt (i procent) av volymvärdet för bruttoförädlingsvärdet (till baspris och korrigerad för förändringar i förädlingsvärdets andel av bruttoprodukten) för olika branscher. Använda data: Byggnadsindustri Tabell D. Bruttoförädlingsvärdet (till löpande baspris, miljoner kronor) för olika branscher och för BNP Använda data: Byggnadsindustri Utfallsdata Enhetsarbetskostnader för perioden hämtas från Konjunkturinstitutet, prognosdatabasen: "Löner och konsumentpriser, Enhetsarbetskostnader" Underlaget är daterat och har hämtats från f30_loneroc hkonsumentpriser/f3010.px/?rxid=161663be-c464-41dc-908f-bf9d14a6a295. Använda data: Varubranscher - Bygg, kalenderkorrigerade värden 5 Utfallsdata för EEF 3 Indata till prognosmodellen för EEF 3 utgörs av realt maskinpris (index 2007=100), se figur Machinery Industries SCB SPIN övriga maskiner SCB SNI maskiner, icke elektriska Utfallsdata realt Figur 5-1 Nominellt och realt maskinpris. (Index 2007=100) Dataserien består av tre underliggande serier som länkats ihop 1969 och Sammanlänkningen har gjorts i steg med omräkning till basår 1968 och därefter basår Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 5(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

96 Utfallsdata Underlaget är hämtat från en publikation från Lunds Universitet, Prices and market processes in Sweden av J. Ljungberg. Använda data: Prisindex för Machinery Industries (tabell PX14) hämtat från Utfallsdata Underlaget är hämtat från SCB:s statistikdatabas. därefter "priser och konsumtion"/ "prisindex i producent- och importled (PPI)" / SPIN 2007, år / Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) efter produktgrupp SPIN År Använda data: 382 maskiner, icke elektriska, senaste uppdatering Utfallsdata Underlaget är hämtat från SCB:s statistikdatabas. därefter "priser och konsumtion"/ "prisindex i producent- och importled (PPI)" / SNI69, historiska serier / Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) efter varugrupp SNI69. År Använda data: 28 övriga maskiner, senaste uppdatering Utfallsdata för EEF 4 Indata till prognosmodellen för EEF 4 utgörs av real byggkostnad (index 2007=100), se figur 6-1. Dataserien består av en serie Byggkostnadsutvecklingen Utfallsdata realt Figur 6-1 Nominell och real byggkostnad. (Index 2007=100) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 6(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

97 Utfallsdata Underlaget är sammanställt av SCB och har hämtats från: korrigerad / Senaste uppdatering Utfallsdata för EEF 5 Indata till prognosmodellen för EEF 5 utgörs av kopparpris i USD i fast prisnivå (index 2007=100), se figur Kopparpris USD prisnivå 1998 Figur 7-1 Kopparpris i USD, prisnivå 1998 (Index 2007=100) Dataserien består av en serie. Utfallsdata Underlaget har hämtats från U.S. Geological Survey från Senaste uppdatering Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 7(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

98 8 Utfallsdata för EEF 6 Indata till prognosmodellen för EEF 6 utgörs av bentonitpris i USD i fast prisnivå (index 2007=100), se figur Bentonitpris USD prisnivå 1998 Figur 8-1 Bentonitpris i USD, prisnivå 1998 (Index 2007=100) Dataserien består av en serie. Utfallsdata Underlaget har hämtats från U.S. Geological Survey från Senaste uppdatering Utfallsdata för EEF 7 Indata till prognosmodellen för EEF 7 utgörs av realt effektivitetsjusterat energipris (index 2007=100), se figur 9-2. Energipriset är sammanvägning av pris på el (80%) och dieselolja (20%). Sammanvägningen har gjorts för löpande priser, se figur 9-1. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 8(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

99 9.1 Energipris 140 öre/kwh (löpande prsinivå) Industriel serie 1 Dieselolja serie 1 Viktat energipris Industriel serie 2 Drivmedel serie 2 Figur 9-1 Energipriser i öre/kwh i löpande prisnivå Utfallsdata Löpande priser på industriel och dieselolja har hämtats från äldre underlag från Energimyndigheten. Utfallsdata Priser på industriel i 2015 års prisnivå har hämtats från Energimyndigheten (energiläget i siffror 2016). Använda data El, industri från tabell 4.7. I tabellen finns data från och med 1986, vilka stämmer överens med den tidigare dataserien (korrelation 100 %). Tidpunkten för länkningen har alltså ingen praktisk betydelse. Priser på drivmedel i 2015 års prisnivå har hämtats från Energimyndigheten (energiläget i siffror 2016). Använda data Diesel (MK1) från tabell 5.5. Denna dataserie överlappar den tidigare under åren Korrelationen under perioden är 95 %. Senaste uppdatering för båda tabellerna. Priserna har räknats om till löpande priser med KPI och länkats ihop med föregående serier. 9.2 Effektivitetsindex Effektivitetsindex är skapat utifrån den totala energianvändningen i förhållande till BNP. Utfallsdata Energianvändning i hela ekonomin är hämtat från Energimyndighetens hemsida. från energilaget-i-siffror-2016_ xlsx, tabell 2.2 hämtad från Energimyndigheten (energiläget i siffror 2016). Använda data: Totalt från tabell 2.2. Senaste uppdatering Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 9(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

100 Underlaget för BNP är hämtat från SCB:s statistikdatabas. därefter "Nationalräkenskaper"/ "Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar / BNP, arbetskraftsinsats och kapitalstock / BNP från användningssidan (ENS2010), försörjningsbalans efter användning. År Nedladdad från scb.se Effektivitetsjusterat energipris Viktat energipris Utfallsdata realt Effektivitetsjusterat energipris Figur 9-2 Nominellt (utan och med effektivitetsjustering) och realt energipris. (index 2007=100) Figur 9-2 visar det viktade energipriset från figur 9-1 indexerat till basår 2007 samt det slutliga nominella och reala effektivitetsjusterade energipriset. 10 EEF 8 real växelkurs SEK/USD Indata till prognosmodellen för EEF 8 utgörs av real växelkurs (index 2007=100), se figur Den reala växelkursen är en justering för prisutvecklingen i USA i förhållande till den i Sverige (växelkurs * KPI USA / KPI Sverige ). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 10(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

101 Riksbanken KI (ursprungskälla: Riksbanken) Utfallsdata realt Figur 10-1 Nominell och real växelkurs SEK/USD. (index 2007=100) Utfallsdata Växelkurs är hämtad från Riksbanken från Utfallsdata Växelkurs är från Konjunkturinstitutets databank. Ursprungskälla är Riksbanken. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 11(11) Flik 5 EEF Del 2 - Utfallsdata för EEF 1 till EEF 8

102 Kostnads och produktivitetsutveckling inom byggindustrin Hans Lind 1 Syftet med denna promemoria är att dels redovisa resultat från ett antal mindre forskningsprojekt rörande kvaliteten i statistiken rörande produktivitet och produktivitetsutveckling inom byggindustrin som gjorts vid KTH under min ledning, dels diskutera relevansen av dessa för prognosen av det som kallas Extern Ekonomisk Faktor 2 (EEF2) Reala arbetskraftskostnader per producerad enhet i byggindustrin i samband med bedömningen av kärnkraftsavvecklingens framtida kostnader. 1. Bakgrund Byggkostnaderna i Sverige har varit i fokus under lång tid (se Lind 2006). Redan 1955 gjorde t ex Bostadsstyrelsen en utredning om varför det var så dyrt att bygga bostäder i Stockholm. Under 1990 talet fanns en s k Byggkostnadsdelegation och utredningen "Skärpning gubbar" (SOU 2002:15) och uppföljaren "Sega gubbar" (Statskontoret 2006) fick stor uppmärksamhet. Att kostnader är höga och stiger mer, eller sjunker mindre, än inom andra områden kan också tolkas som ett produktivitetsproblem. Att kostnader är höga beror på låg produktivitet, och att de stiger mer (sjunker mindre) än andra beror på dålig produktivitetsutveckling tillsattes en särskilt Produktivitetskommitté med fokus på anläggningssektorn som avgav sitt slutbetänkande 2012 (SOU 2012:39). Det finns dock en risk att vissa föreställningar blir så utbredda att ingen bryr sig om att kontrollera vad den empiriska grunden egentligen är. Som exempel kan nämnas att det också fanns studier som pekade på att det gick att bygga betydligt miljövänligare hus utan att kostnaderna steg (Zalejska Jonsson et al 2012) och studier som pekade på snabb teknisk utveckling när det gällde fönsters energiegenskaper och möjligheten att bygga tätare hus (Karrbom Gustavsson 2011). Maskinparken utvecklades också snabbt genom konkurrens på en internationell marknad. Den direkta bakgrunden till våra studier, som presenteras nedan, var känslan i branschen att de dåliga siffrorna inte helt speglade det man såg omkring sig. I den första delen av projektet var syftet enbart att reda ut hur produktiviteten faktiskt mättes och om det fanns några kvalitetsproblem i statistiken. Var den redovisade statistiken verkligen rättvisande? När vi 1 Professor i fastighetsekonomi, tidigare verksam vid avdelningen för Bygg och fastighetsekonomi, Inst för Fastigheter och Byggande, KTH. 1

103 började studien upptäckte vi snabbt att liknande diskussioner om mätproblem också fanns i flera andra länder, t ex Kanada och USA (se referenser i Lind & Song 2012). Eftersom olika länder använder delvis olika mätmetoder så var också de problem som identifierades delvis olika. I nästa avsnitt kommer vi enbart att fokusera på de problem som vi uppmärksammade i den första delstudien utifrån hur mätningarna gjordes i Sverige. 2. Potentiella systematiska fel i statistiken Vi fokuserade enbart på arbetsproduktiviteten eftersom den ändå måste bedömas som den som är enklast att mäta. Annars måste ju olika produktionsfaktorer aggregeras på något sätt och vi bedömde att det borde skapa ytterligare problem och också att vi i så fall skulle hamna alltför långt från vårt kompetensområde. Den tidigare diskussionen om produktivitet hade också fokuserat på det, eller på kostnad per producerad enhet som kunde tolkas som ett produktivitetsmått (se t ex Statskontoret 2010). Arbetskraftsproduktivitetens och dess utveckling mäts i princip som realt förädlingsvärde i relation till antalet arbetade timmar. Systematiska fel kan därmed finnas i tre komponenter: Antalet arbetade timmar, nominellt förädlingsvärde och metoden att räkna om nominellt förädlingsvärde till realt förädlingsvärde. Att mäta antalet arbetade timmar i t ex ett byggprojekt kan vara problematiskt av flera skäl, t ex komplexa kedjor av underleverantörer, svart arbetskraft och ett ackordsystem som kan göra det rationellt att ange fler timmar än det verkliga. Vi hade dock svårt att se att fel pga dessa faktorer skulle kunna ackumuleras och förstärkas på ett sådant sätt att de skulle påverka förändringar i produktivitet över en längre period. När det gäller utvecklingen av nominellt förädlingsvärde såg vi ett potentiellt problem i att strukturförändringar i branschen flyttar uppgifter från byggnadsindustri till tillverkningsindustri genom att förtillverkade komponenter används i högre grad. I teorin kan man tänka sig att produktiviteten i byggande därmed ökar utan att produktiviteten i byggindustrin ökar, på grund av att verksamheter flyttas till vad vi antar är en mer produktiv verkstadsindustri. Vi hade dock svårt att se att detta kunde vara en stor felkälla som skulle öka kraftigt över tiden. Den punkt vi fokuserade på var därmed omräkningen från nominellt förädlingsvärde till realt förädlingsvärde. En viktig del i detta är att kontrollera för vilka prisändringar som är "ren" inflation och vilka prisändringar som beror på kvalitetsförändringar. För enkelhets skull diskuteras enbart i termer av kvalitetshöjningar som förklaringar av prishöjning, men i princip kan det också handla om kvalitetssänkningar. Om kvalitetsökningarna underskattas kommer den rena inflationen att överskattas och därmed blir det reala förädlingsvärdet underskattat och därmed skulle produktivitetsökningen också underskattas. Om det blir fel i samma riktning varje år kommer felet att ackumuleras och kan med tiden ge upphov till stora mätfel. 2

104 Det finns flera olika metoder för att kontrollera kvalitetsförändringar, här exemplifierat med byggsektorn. En metod är att använda en s k typhusmetod. Aktörer i branschen får då för varje år uppskatta vad just detta hus skulle kosta att bygga, och den kostnadsökningen används sedan för att deflatera det nominella förädlingsvärdet. Övrig prisökning antas då bero på kvalitetsökning. Den andra tänkbara metoden är att låta en expertgrupp bedöma hur stor andel av en prisökning som beror av kvalitetsförändringar. Den tredje metoden, som används för (bostadshus )byggande i Sverige är en s k hedonisk metod där samband mellan egenskap och kostnad skattas statistiskt. Genom att sedan hålla variabelvärdena för olika kvaliteter kan man räkna ut hur mycket den rena kostnadsökningen är. En nyckelfråga vid användningen av en hedonisk metod är då vilka egenskaper man kontrollerar för vid denna skattning. De variabler som har använts under den senaste 20 årsperioden handlar främst om kostnadspåverkande faktorer som hustyp, projektets storlek och läge. Detta innebär t ex att kvalitetsförändringar ur ett konsumentperspektiv (typ parkettgolv i alla rum, helkaklade badrum), att byggherrar idag kanske investerar mer för att få ner energiförbrukningen och att det kommit ökade krav på samhällskvaliteter som t ex ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder inte fångas upp. Vår slutsats i den första rapporten var därmed att det fanns en betydande risk för systematiska fel som överskattade kostnadsutvecklingen och därmed underskattade utvecklingen av förädlingsvärde och produktivitet. I rapporten analyseras också det s k Entreprenadindex som tas fram för att justera ersättningar i löpande avtal. Slutsatsen i rapporten är att: ett entreprenadindex av den konstruktion som beskrivits ovan inte är lämpligt som ett index för att räkna fram ett realt förädlingsvärde som underlag för produktivitetsutveckling. Indexet kan förväntas överskatta prisutvecklingen eftersom indexet inte tar hänsyn till kostnadssänkningar pga ny teknik eller nya material och kan därmed leda till att den redovisade produktivitetsutvecklingen underskattats. (s 17) Det kan också nämnas att Riksrevisionen i samband med analyser av kostnadskontrollen inom Trafikverket tagit upp de index som tagits fram av Trafikverket (Riksrevisionen 2010, 2011). Även inom vägbyggnadsområdet har det skett kvalitetsförändringar och det är oklart hur man tagit hänsyn till dessa vid framtagandet av index rörande kostnadsutvecklingen inom anläggningssektorn. 3. Hur stort kan felet vara? Den avgörande frågan är naturligtvis hur stort detta mätfel i praktiken kan vara. För att få en känsla för hur stort mätfelet kan vara gjorde vi i ett andra steg två mindre studier där vi försökte att 3

105 (1) undersöka vilka kvalitetsförändringar som skett under den senaste 20 års perioden inom två områden (byggande av bostäder och motorvägar) och vilka kvalitetsförändringar som inte täcks in av de metoder som SCB använder och (2) bedöma hur mycket som kostnaderna ökat på grund av dess kvalitetsförändringar. Det bör understrykas att det är små studier och där det andra steget bygger på bedömningar av experter. Den ena studien handlade om bostäder och där jämfördes bostäder byggda 1990, 2000, respektive 2010 (bostadsrätter i närförort i Stockholm) och med hjälp av dessa data kunde vi belägga att vissa kvalitetsförändringar faktiskt skett (Borg & Song 2014), t ex när det gäller golvmaterial, teknisk apparatur i kök och materiel i badrum. Därefter bad vi en liten grupp experter oberoende av varandra bedöma hur mycket lägre kostnaden skulle vara om vi tog bort dessa kvalitetsökningar och hade byggt som vi gjorde för 20 år sedan. Vi inkluderade även resultat från studier om kostnadseffekter av ett antal regeländringar som skett under motsvarande period. Resultatet var att kvalitetsförändringar som det inte hade kontrollerats för bedömdes ha ökat kostnaderna med 0,8 % per år, dvs ungefär hälften av skillnaden mellan utvecklingen av byggnadsprisindex och KPI. Vi gjorde även en liknande studie på motorvägsbyggen (Warsame, Song & Lind 2014) och kom till ett liknande resultat, men för den studien var tillgången till data sämre och den ska nog ges lite mindre vikt. Upplägget var dock i grunden detsamma: Vilka kvalitetsförändringar har skett vid motorvägsbyggen under de senaste 20 åren och hur mycket har dessa kvalitetsändringar påverkat kostnaderna? I projektets första steg identifierades ett antal liknande projekt byggda vid olika tider och därefter undersöktes hur utformningen ändrats och till sist tillfrågades experter om hur mycket billigare det idag hade varit att bygga som man gjorde för 20 år sedan jämfört med hur man bygger idag. Här handlade förändringarna t ex om mer viltstängsel, bredare mittremsor men också andra ökade miljö och säkerhetskrav. Intervjuade experter menade också att man idag bygger på mer svårbyggd mark vilket ökar kostnaderna per enhet. Slutsatsen, som ska omges med många reservationer var att kvalitetsförändringar som det inte kontrollerats för motsvarade 0,9 % kostnadsökning per år. Den allmänna slutsatsen från dessa studier är att de problem som identifierades i den första delstudien rörande metoden att kontrollera för kvalitetsförändringar förefaller vara så stora att de inte kan negligeras. Vår bedömning/gissning är vidare att dessa problem sannolikt började en bit in på 1990 talet för bostadsbyggandets del när subventioner avskaffades och därmed mindre data samlades in. Vid samma tidpunkt började det också ske en förskjutning där en större del av bostadsbyggande vände sig till grupper med högre inkomster (som efterfrågade högre kvalitet), och olika miljökrav på byggnader skärptes. För vägområdet kan det också ha varit så att mätproblemen ökat över tid pga snabbare ökning av kvalitetskrav inkl miljö och säkerhetskrav. Under perioden har Trafikverket också övergått från att göra relativt mycket i egen regi till att upphandla mer, men vi har inte tittat närmare på hur detta kan ha påverkat redovisade kostnader och datainsamling. 4

106 Vi hade efter dessa tre delprojekt ett möte med SCB, som då skulle påbörja ett arbete med att se hur problemen med kvalitetsjusteringen kunde minskas. Jag har dock ingen information om hur detta arbete har utvecklats. 4. Problemet med fördelningen mellan markkostnad och byggkostnad Den sista studien vi gjort på området (Lind 2016) startade med en anomali. Byggkostnaden per kvadratmeter har under senare år varit betydligt högre för bostadsrätter än för hyresrätter, samtidigt som en mindre studie som en kollega gjort pekade på att det i allt väsentligt var samma standard på nya bostadsrätter och nya hyresrätter. När en hyresrätt byggs sker en marknadsmässig upphandling av en byggentreprenad och det är den siffran som sen går in i byggnadsprisindex serien. Den del av statistiken som kommer från byggande av bostadsrätter är däremot mer problematisk. När bostadsrätter byggs idag är det vanliga att en fastighetsutvecklare, typ JM, NCC eller Skanska, i ett tidigt skede startar en bostadsrättsförening och tillsätter en interimsstyrelse. Det är denna styrelse som sedan formellt dels köper marken/fastigheten av fastighetsutvecklaren, dels beställer en byggentreprenad av fastighetsutvecklaren. Vid denna tidpunkt sitter dock fastighetsutvecklaren på båda sidor av bordet och summan av fastighetspris och pris på byggentreprenaden sätts så högt som möjligt givet en bedömning av vad marknadspriset på bostadsrätten är på den aktuella delmarknaden. Summan av markpris och pris på byggentreprenad innehåller därmed även en del av fastighetsutvecklarens vinst, vilken kan vara stor på en uppåtgående marknad, särskilt om marken köpts i ett tidigt skede. Intervjuer med ledande tjänstemän i den aktuella typen av företag pekade på att fördelningen mellan markpris/fastighetspris i hög grad styrdes av skatteaspekter och av att siffrorna ska se trovärdiga ut både för Skatteverket och för den framtida föreningen. De höga byggkostnaderna för bostadsrätter kan därför spegla högre vinster för fastighetsutvecklaren och inte ett marknadsmässigt pris på själva byggentreprenaden. Mer principiellt kan man också fråga sig om man ska se det som ett pris/kostnad som är användbar för offentlig statistik när det är samma företag som sitter på båda sidor av förhandlingsbordet när priset bestäms. Precis som när det gäller hanteringen av kvalitetsförändringar så har enligt uppgift SCB också börjat titta närmare på hur företagen gör uppdelningen mark och byggnad för att kanske med tiden ge tydligare anvisningar. 5

107 5. Relevansen för prognoser av EEF2" Bergman et al (2015 s 2) skriver En central fråga rör möjligheterna att konstruera historiska tidsserier för respektive EEF som är tillräckligt långa och håller tillräckligt god kvalitet och Bergman et al (2016, s 3) skriver att man är hänvisad till att utnyttja publicerad kvalitetssäkrad statistik. En första reflektion är att studierna ovan väcker frågan om statistiken på det aktuella området verkligen håller tillräckligt god kvalitet och kan ses som kvalitetssäkrad. Det kan i vilket fall som helst konstateras att det finns kvalitetsproblem i statistiken över kostnadsutveckling och produktivitet inom byggsektorn. Dessa problem har sannolikt inneburit att kostnadsutvecklingen överskattats och produktivitetsutvecklingen därmed underskattats med relativt stora belopp. Att extrapolera trender inom detta område riskerar därmed att på lång sikt leda till kraftiga överskattningar av kostnaderna. Bergman et al (2015 s 17) skriver Det kan ju inte uteslutas att den prognosticerade utvecklingen bara är ett led i en utveckling där reaktioner på en eller flera marknader leder till anpassningar och i slutändan ett annat utfall än det som prognosmodellen anger. Ser man den framtida kostnadsutvecklingen i byggsektorn ur ett lite mer teoretisk/principiellt perspektiv är ju frågan varför kostnaderna i en bransch som inte kräver särskilda "knappa" material eller särskilt specialiserad arbetskraft skulle stiga väsentligt mer än andra delar av industrin. Ifall det finns nationella problem, t ex med höga löner pga en stark fackförening, ska man förvänta sig att det sker just "anpassningar" som innebär att företag hittar sätt att kringgå detta. Ett bra exempel är företaget BoKlok vars strategi för att tillverka vad vi kan kalla standardhus för en bredare marknad är att tillverka mer av husen på fabrik (i Sverige och i andra länder) och sedan använda montörer för att sätta ihop delarna. Enligt företagsledningen är strategin medvetet utformat så att man ska kunna bygga bostäder utan att använda svenska byggnadsarbetare. I detta fall innebär anpassningen också att byggande rent statistiskt flyttas från byggnadsindustri till andra industrigrenar. Finns det andra lokala/nationella flaskhalsar ska man räkna med att företag på en marknad på sikt hittar sätt att komma runt även dessa, men att konsekvensen även då kan bli branschförskjutningar och att produktivitetsutvecklingen inom (hus )byggandet skiljer sig från produktivitetsutvecklingen inom byggindustrin. När det gäller anläggningsbranschen så är det i hög grad relativt unika anläggningar där svårigheten att kontrollera för kvalitetsförändringar är större och risken för systematiska fel rimligen är stora. Här har vi dock inte gjort lika detaljerade studier om hur statistiken faktiskt produceras. Om man trots allt anser att statistiken har så bra kvalitet att den kan användas, krävs enligt min mening att det görs anpassningar så att perioder med, enligt statistiken, mer dramatiska förändringar inte får så stort genomslag i den prognosticerade utvecklingen. Att som Bergman et al (2016 s 13) ta bort utfallsdata efter 2007 framstår då som rimligt, även om de problem som vi pekat på i våra rapporter går längre tillbaka i tiden. Fördjupade studier av just perioden efter 2007 behövs för att förstå vad som ligger bakom den kraftiga ökningen av 6

108 arbetskraftskostnader per producerad enhet, och för att kunna bedöma om det är något som kan förväntas få genomslag i de framtida kostnaderna för avvecklingen av kärnkraften. Referenser Bergman, L., Jakobsson, U. & Sandberg, R. (2015), Metoder för framtagning och progonosticering av EEF. PM Bergman, L. Brännlund, R. & Sandberg, R. (2016), Externa ekonomiska faktorer i Plan Version 2.0, Borg, L. & Song, H S. (2014) Quality Change and Implications for Productivity Development: Housing Construction in Sweden Journal of Constuction, Engineering and Management, /(ASCE)CO , Borg, L., Warsame, A. Song, H S & Lind, H. (2013), Kvalitetsförändringar och produktivitetsmätning: Hur stort är egentligen mätfelet? Karrbom Gustavsson, T. red. (2011), Byggsektorns förmågor. KTH, Stockholm. Lind, H. (2006), Bygg och boendekostnader i ett historiskt perspektiv. Ingår i Sax. U. red, Familjebostäder : flera kapitel i svensk bostadspolitik. Stockholmia förslag, Stockholm. Lind, H. (2016) Uppdelningen mellan markkostnad och byggnadskostnad: En felkälla i Byggnadsprisindex? KTH, Inst f Fastigheter och Byggande, Stockholm Lind, H. & Song, H S. (2012), Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin. Ett faktum eller ett mätfel. KTH och Sveriges Byggindustrier. Stockholm. Riksrevisionen (2010), Kostnadskontroll i stora väginvesteringar? Stockholm Riksrevisionen (2011), Kostnadskontroll i stora järnvägsinvesteringar? Stockholm SOU 2002:15, Skärpning gubbar! Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn. Betänkande av Byggkommissionen. SOU 2012:39, Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen. Stockholm. Statskontoret (2006), Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar! Stockholm Statskontoret (2010), Att mäta produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen. Stockholm. Warsame, A, Song, H S & Lind, H. (2013), Quality of road construction projects in Sweden between Australasian Journal of Construction Economics and Building, 14 (1)

109 Zalejska Jonsson A., Lind H. and Hintze S., (2012) Low energy versus conventional residential buildings: cost and profit. Journal of European Real Estate Research, vol. 5 issue 3, pp:

110 Flik 5 Del 4 - Tillämpning av EEF i Plan 2016 Innehåll 1 Indelning av kalkylen i EEF:er 2 2 Justering av kalkylen med hänsyn till real pris- och kostnadsökning 7 3 Hantering av EEF i osäkerhetsanalysen 9 Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 1(9) Flik 5 EEF Del 4 Tillämpning av EEF i Plan 2016

111 1 Indelning av kalkylen i EEF:er Samtliga kostnader i kalkylen, med undantag av de externa intäkterna, hänförs till en av de sju EEF:erna: EEF 1 arbetskostnad tjänstesektorn EEF 2 arbetskostnad byggbranschen EEF 3 pris för maskiner EEF 4 pris för byggmaterial EEF 5 kopparpris EEF 6 pris på bentonit EEF 7 energipris EEF 8, växlingskurs SEK/USD, används för att konvertera koppar- och bentonitpriset som är angivna i USD till SEK. De externa intäkterna baseras på avtal och justeras inte för real kostnadsutveckling. Fördelningen av kostnaderna på EEF:er görs i grundkalkylerna, d v s i de kalkyler som upprättas av planprojektets kalkylerare som sitter i SKB:s linje- och projektverksamhet. EEF-fördelningen beaktas från början för nya större underlagskalkyler, men för de flesta underlagskalkyler måste en översiktlig bedömning göras av respektive kalkylerare. Exempelvis så har TLG och Westinghouse gjort indelningen av kostnaderna på respektive EEF i de platsspecifika rivningsstudierna. Indelningen av kostnaderna görs rent praktiskt genom en procentuell fördelning på EEF:erna för varje typ av kostnad. Kostnadsstrukturen anpassas så att samma fördelning kan gälla över hela tidsperioden. Figur 1-1 och figur 1-2 visar kostnadernas fördelning (exklusive externa intäkter) på respektive EEF för Kalkyl 40, dels procentuellt dels i miljoner kronor. Tidsfördelade kostnader för respektive EEF visas i figurerna 1-3 till EEF 6 EEF 7 EEF 5 4% 3% 2% 8% EEF 4 42% 22% EEF 3 EEF 1 EEF 2 19% Figur 1-1 Fördelning på EEF för Kalkyl 40 Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 2(9) Flik 5 EEF Del 4 Tillämpning av EEF i Plan 2016

112 miljoner kronor EEF 1 EEF 2 EEF 3 EEF 4 EEF 5 EEF 6 EEF 7 Figur 1-2 Fördelning på EEF för Kalkyl 40 i miljoner kronor miljoner kronor per år Figur 1-3. EEF 1 - arbetskostnader inom tjänstesektorn. Den grå bakgrundsprofilen representerar den totala kostnaden. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 3(9) Flik 5 EEF Del 4 Tillämpning av EEF i Plan 2016

113 miljoner kronor per år Figur 1-4. EEF 2 - arbetskostnader inom byggbranschen. Den grå bakgrundsprofilen representerar den totala kostnaden. miljoner kronor per år Figur 1-5. EEF 3 kostnader för maskiner. Den grå bakgrundsprofilen representerar den totala kostnaden. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 4(9) Flik 5 EEF Del 4 Tillämpning av EEF i Plan 2016

114 miljoner kronor per år Figur 1-6. EEF 4 - kostnader för byggmaterial. Den grå bakgrundsprofilen representerar den totala kostnaden. miljoner kronor per år Figur 1-7. EEF 5 kostnader för koppar. Den grå bakgrundsprofilen representerar den totala kostnaden. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 5(9) Flik 5 EEF Del 4 Tillämpning av EEF i Plan 2016

115 miljoner kronor per år Figur 1-8. EEF 6 Kostnader för bentonit och lera. Den grå bakgrundsprofilen representerar den totala kostnaden. miljoner kronor per år Figur 1-9. EEF 7 Kostnader för energi. Den grå bakgrundsprofilen representerar den totala kostnaden. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 6(9) Flik 5 EEF Del 4 Tillämpning av EEF i Plan 2016

116 miljoner kronor per år Figur EEF 8 - Kostnader direkt påverkade av växelkurs SEK/USD. Den grå bakgrundsprofilen representerar den totala kostnaden. 2 Justering av kalkylen med hänsyn till real pris- och kostnadsökning Samtliga kostnader i plankalkylen justeras till dagens prisnivå, januari 2016, med hjälp av KPI. Därutöver justeras kostnaderna för reala pris- och kostnadsförändringar. Denna justering görs i två steg med hjälp av EEF. I det första steget tas hänsyn till den reala förändringen från den tidpunkt då ursprungskalkylen gjordes fram till i dag (januari 2016). I ett andra steg görs en justering till den nivå som gäller då kostnaden utfaller. Motivet till att göra justeringen i två steg är hanteringen i osäkerhetsanalysen där samtliga kalkyler måste ha samma basår för den reala kostnadsnivån, se kapitel 3. Steg 1: Justering till i dag Justering för real pris- och kostnadsförändring till i dag (nedan kallat justering avseende EEF) görs för de kalkyler som är gjorda i en prisnivå före januari För Kalkyl 40 gäller detta cirka 60 % av kostnaden. Den största andelen av dessa kostnader avser avveckling och rivning av kärnkraftverken (prisnivå 2009, 2010, 2013 och 2016) och Kärnbränsleförvaret (prisnivå 2008, 2013 och 2016). För att justera kalkylen avseende EEF till januari 2016 används index från den tidpunkt kalkylen är gjord samt från Då utfallsdata finns att tillgå används dessa (till och med 2014 för Plan 2016). För 2015 används värdet enligt den trendprognosen. Exempel: Justering av kostnader från en kalkyl som är gjord i prisnivå januari 2010 och är hänförd till EEF 1 EEF 1 har värdet 104,1 år 2010 och 108,0 år 2016 (index 2007 = 100), se figur 2-1. Detta ger en ökning med 3,7 % (108,0/104,1) utöver KPI. Då KPI ökat med 4,2 % sedan januari 2010 blir den totala kostnadsjusteringen 8,1 %. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 7(9) Flik 5 EEF Del 4 Tillämpning av EEF i Plan 2016

117 , , Prognos Utfallsdata Figur 2-1 EEF 1: Illustration av justering av EEF från ursprungsnivå till i dag Steg 2: Framtida justering Kalkylen justeras i ett andra steg för reala pris- och kostnadsförändringar från 2016 till den tidpunkt då kostnaden faller ut. Vid justeringen används index från 2016 samt den tidpunkt då kostnaden faller ut. Eftersom plankalkylen anges i en fast prisnivå, januari 2016 för Plan 2016, avser den framtida justeringen enbart EEF. Exempel: Justering av kostnader som faller ut år 2027 och är hänförd till EEF 1 EEF 1 har värdet 108,0 år 2016 och 112,9 år 2027 (index 2007 = 100), se figur 2-2. Detta ger en ökning med 4,5 % (112,9/108,0). För den totala justeringen för EEF så saknar index för 2016 betydelse (om inte kalkylen är gjord detta år). Det är alltså enbart index för det år kalkylen gjordes och då kostnaden faller ut som är avgörande. I exemplet ovan blir den totala justeringen för EEF 8,5 % (112,9/104,1) ,0 112, Prognos Utfallsdata Figur 2-2 EEF 1: Illustration av justering av EEF till den tidpunkt då kostnaden faller ut, i exemplet Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 8(9) Flik 5 EEF Del 4 Tillämpning av EEF i Plan 2016

118 3 Hantering av EEF i osäkerhetsanalysen Grundkalkylen är uppställd enligt en femställig projektkod samt en kod för EEF och består av cirka poster. Denna datamängd blir ohanterlig i osäkerhetsanalysen och kalkylen summeras därför i kalkylobjekt. Kalkylens indelning i projektkoder och kalkylobjekt redovisas under flik 2. Unikt för plankalkylens osäkerhetsanalys är att kalkylen stäcker sig under en lång tidsperiod. I analysen är det därför nödvändigt att ta hänsyn till när kostnaderna och osäkerheterna utfaller i tiden. Vissa osäkerheter medför även att kostnaderna flyttas framåt eller bakåt i tiden. För att den framtida justeringen för EEF ska kunna göras för den nya tidpunkten måste detta rent praktiskt göras i osäkerhetsanalysen. I kalkylen hanteras detta genom att en trendlinje beräknas för var och en av de ingående kalkylobjekten. Trendlinjen beräknas baserat på hur kostnaderna för det aktuella kalkylobjektet fördelas på de sju EEF:erna. Därefter görs en viktning av de ursprungliga trendlinjerna. Förenklingen ger ett litet fel på totalkostnaden, totalt en ökning med 0,1 %. Indata till osäkerhetsanalysen är justerade för EEF till idag, d v s till den reala kostnadsnivå som gäller De nya trendlinjerna per kalkylobjekt konverteras därför från basår 2007 till I osäkerhetsanalysen baseras de så kallade låg- respektive högalternativen på det konfidensintervall som beräknas i prognosmodellen, se variationsformulären under flik 6. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 9(9) Flik 5 EEF Del 4 Tillämpning av EEF i Plan 2016

119 Flik 6 Osäkerhetsanalysen Flik 6 innehåller dokumentation om den osäkerhetsanalys som genomförts i Plan Följande dokument inkluderas: 1. Osäkerhetsanalysen i Plan tillämpad metodik och genomförande av analys 2. Detaljerad beskrivning av variationerna 3. Sammanställning av variationernas kostnadsutfall 0 % och 2 % kalkylränta Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 - Osäkerhetsanalysen

120 Flik 6 Osäkerhetsanalysen tillämpad metodik och genomförande av analys Innehåll 1 Inledning 2 2 Tillämpad metodik Analysgruppen sammansättning Inventering av osäkerheter Värdering av osäkerheter Moderatorns roll Form för diskussion Dokumentation av gruppens arbete Kort om beräkningsmodellen Hantering av kalkylräntan och EEF Beroenden mellan variationer 5 3 Förutsättningar Omfattning Fasta förutsättningar Kalkylstruktur 8 4 Osäkerhetsanalys Analysgruppens sammansättning Planprojektets roll i analysarbetet Analysens genomförande Variationer Hantering av scenariot 50 års drift 15 5 Resultat Kostnadsresultat för 40 års drift Kostnadsresultat för 50 års drift års drift - Känslighetsanalys avseende osäkerheter Grundkostnad Kompletteringsbelopp 19 Bilaga 1 Scenariot 40 års drift : medelvärde och standardavvikelse (odiskonterade belopp) för respektive kalkylobjekt Bilaga 2 Scenariot 50 års drift : medelvärde och standardavvikelse (odiskonterade belopp) för respektive kalkylobjekt Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 1(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

121 1 Inledning Detta dokument beskriver hur SKB tillämpar den successiva metoden i planarbetet samt mer specifikt om förutsättningarna och analysarbetet för Plan Slutligen redovisas resultatet av osäkerhetsanalysen. SSM har efter uppdrag av regeringen lämnat in ett förslag till förändringar i finansieringslagen och -förordningen. Här föreslår SSM bland annat att den kalkylmässiga drifttiden för beräkningarna ändras i finansieringsförordningen och förlängs från 40 år till 50 år med en minsta återstående tid om sex år (detta gäller inte för de reaktorer där beslut tagits om förtida avställning). I samråd med SSM har SKB beslutat att för Plan 2016 lämna in det underlag som krävs i förordningen både baserat på 40 och 50 års drifttid (med minst sex års återstående drifttid). Resultatet av osäkerhetsanalysen redovisas därför för båda dessa scenarior. 2 Tillämpad metodik För att ta fram de beräkningar som ska redovisas enligt finansieringslagstiftningen använder sig SKB av en probabilistisk beräkningsmetod, den successiva principen (Steen Lichtenberg 2000, Proactive management of uncertainty using the successive principle). Metoden är väl etablerad och används för att planera och kostnadsberäkna projekt. Den successiva principen har utvecklats särskilt för att identifiera, analysera och värdera osäkerheter. I beskrivningen nedan görs ingen detaljerad redogörelse för den successiva principen som sådan utan tyngdpunkten ligger på SKB:s tillämpning och hur den skiljer sig från grundmetodiken. Läsaren förutsetts här vara förtrogen med metoden som sådan. Osäkerhetsanalysen inom planarbetet omfattar ett stort och komplext underlag. Underlaget består av kostnader av skilda slag; forskning och utvecklingsarbete, investeringsprojekt, drift av anläggningar samt avveckling och rivning. Kostnaderna uppstår dessutom under en lång tidsperiod, drygt 50 år. Dessa unika analysförutsättningar har krävt vissa modifieringar av metoden, detta framför allt för att kunna hålla tiden och komplexiteten för analysen på en rimlig nivå. Nedan ges en beskrivning av hur SKB tillämpar metoden för att motsvara de förutsättningar och krav som gäller för plankalkylen. 2.1 Analysgruppen sammansättning Analysgruppen spelar en central roll såväl inom den ursprungliga metodiken som för SKB:s tillämpning. En analysgrupp ska, enligt metodikens upphovsman, bestå av personer med olika kompetenser och vara heterogent sammansatt vad avser ålder, befattningar etc. Detta för att få en optimal samverkan i gruppen och minimera risken för systematiska felbedömningar eller ensidighet i de slutsatser som gruppen kommer fram till. SKB strävar efter en allsidig sammansättning utgående från ålder, kön, personliga egenskaper och specialkompetens. Vid analysgruppens införande prioriterades kunskap om projektet, senare har gruppen utvidgats att även inkludera personer fristående från kärnkraftsområdet. Detta bland annat för att stärka gruppen inom områden som exempelvis ekonomi och samhällsutveckling. 2.2 Inventering av osäkerheter Inventeringen av osäkerheter sker i ett förfarande som efterliknar brainstorming. Sedan metoden infördes under mitten av 1990-talet har arbetet med att inventera osäkerheter successivt förändrats. Det är inte meningsfullt att börja inventeringsarbetet från början inför varje plankalkyl. Idag görs inventeringen genom diskussioner i analysgruppen, där diskussionerna främst baseras på förändrade förutsättningar i stort och SKB:s verksamhet i synnerhet. För att inventeringen ska bli effektiv och heltäckande genomförs den med en viss systematik. Detta innebär framför allt att osäkerheter som ska inkluderas i analysen grupperas inom olika fördefinierade områden; samhälle, ekonomi, genomförande, organisation, teknik och kalkylering. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 2(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

122 Samhälle. Denna grupp omfattar osäkerheter som SKB har mycket lite eller inget inflytande över. Till exempel lagstiftning och myndighetsfrågor eller politiska frågor i stort. Frågor av samhällsekonomisk karaktär behandlas däremot separat inom gruppen ekonomi. Ekonomi. Denna grupp har samma karaktär som den första gruppen samhälle dock med tyngdpunkten på ekonomiska förhållanden såsom real prisutveckling för löner och insatsvaror, konjunkturberoenden och valutarisker. Genomförande. Hit hör tidsplanestrategier, lokaliseringsfrågor, strategi för avveckling av reaktoranläggningarna m.m. Organisation. Främst rör detta hur de framtida anläggnings- eller avvecklingsprojekten organisatoriskt ska genomföras och ledas. Teknik. Till denna grupp förs alla renodlade teknikfrågor. Största osäkerheterna finns av naturliga skäl i de framtida anläggningarna för såväl kärnbränsle som radioaktivt avfall. En mycket stor grupp inom området utgörs av flertalet så kallade objektspecifika variationer eller osäkerheter. Kalkylering. Denna grupp beaktar riskerna för felaktiga bedömningar i själva kalkylarbetet. Dessa kan bestå i såväl överskattning av svårigheterna (pessimistisk bedömning) som underskattning (optimistisk). Detta förfaringssätt avser inventering av övergripande osäkerheter, det vill säga osäkerheter i de generella villkoren för analysen. Förutom dessa osäkerheter finns det osäkerhet inom respektive kalkylobjekt. Efter genomförd inventering specificeras och numreras de identifierade osäkerheterna och en prioriterad arbetsordning för analysen upprättas. Huvudparten av detta arbete genomförs av SKB och underlaget presenteras för analysgruppen för granskning och godkännande. 2.3 Värdering av osäkerheter Enligt den ursprungliga metodiken för successiv kalkyl sker värderingen av osäkerheter enligt metoden för trepunktsskattning, där minvärde, troligt värde och maxvärde bedöms. I SKB:s tillämpning i plankalkylen görs värderingen genom att analysgruppen för samtliga osäkerheter skattar låg- och högvärdet samt ansätter sannolikheten för dessa värden. Sannolikheten ansätts till 1:100 1, såvida det inte finns särskilda skäl att ansätta en annan sannolikhet. Det troliga värdet för objekten ges av utgångsvärdet, det vill säga värdet från den så kallade grundkalkylen. För ett generellt villkor ges det troliga värdet av att det inte föreligger någon avvikelse från det uppsatta villkoret, det vill säga det troliga värdet ansätts till noll. Detta är ett avsteg från den klassiska metodiken, men SKB anser inte att analysgruppen kan åläggas att göra en bedömning. Objekten representerar var för sig en alltför stor kostnad och är ofta av alltför komplex teknisk natur för att det ska vara möjligt för en person utan särskild kompetens att uttrycka en åsikt om vad som är en trolig kostnad. För att beskriva osäkerhetsintervaller använder sig SKB av begreppet variationer. En objektsvariation beskriver osäkerhetsintervallet för ett kalkylobjekt och en generell variation beskriver osäkerheten i ett generellt villkor. Utifrån analysgruppens skattningar erhålls en kostnadsfunktion för varje enskild variation. Resultatet av gruppens skattningar registreras i ett formulär och utgör underlag för den fortsatta kalkylprocessen. 1 Sannolikheten 1:100 innebär att det är 1 % sannolikhet att utfallet inte överstiger lågvärdet och 99 % sannolikhet att det inte överstiger högvärdet. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 3(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

123 2.4 Moderatorns roll Moderatorn ska leda arbetet i analysgruppen så att uppställda mål för analysen kan uppnås samt säkerställa att det sker på ett metodmässigt korrekt sätt. För att åstadkomma detta måste moderatorn vara väl insatt i såväl teorin som den praktiska tillämpningen av metoden. En viktig förutsättning för att uppnå ett gott resultat är att öppenhet och samverkan råder inom gruppen. Detta innebär att moderatorn måste vara observant på diskussionsklimatet och ingripa vid tecken på stress och konflikter eller vid tendenser till dominans eller passivitet från en eller flera av analysdeltagarna. Det är viktigt att samtliga deltagare inkluderas i diskussionen, även de som är mindre bekväma med att tala och bidra, detta så att alla röster hörs. På så vis ökar förutsättningarna för en levande, intressant och användbar diskussion för analysdeltagarna. Föremålet för denna analys är, vad gäller både system- och kostnadsmässiga aspekter, mycket omfattande i jämförelse med normala anläggnings- eller industriprojekt. För moderatorns del ställer detta vissa krav på förmågan att leda och schemalägga möten. Då ambitionen är att behandla projektet i sin helhet måste moderatorn se till att diskussionerna i analysgruppen är fokuserade. En viktig aspekt är förmågan att extrahera det essentiella ur diskussionerna samt att föra dessa framåt. Moderatorn har även till uppgift att påtala när milstolpar för analysen har uppnåtts och sedan gå vidare till nästa milstolpe. Samtidigt får moderatorn inte vara dominant och ska förhålla sig neutral avseende tolkningen av gruppens olika ställningstaganden. Moderatorn ska också vara förberedd på att svara på frågor om metoden och kunna presentera relevanta erfarenheter från tidigare analyser. 2.5 Form för diskussion Moderatorn eller en sakkunnig inleder med en kort presentation av området som ska bedömas. Presentationen följs av en frågestund då analysgruppen ges möjlighet att få olika aspekter ytterligare belysta. Därefter följer en fri diskussion. Tiden för diskussion begränsas av dels variationens betydelse och dels dess svårighetsgrad. Då analysgruppen anser sig vara redo följer själva bedömningen. Denna görs i en sluten bedömningsprocess, vilket innebär att de individuella bedömningarna görs under tystnad. Respektive analysdeltagare skriver ned sin bedömning av låg- respektive högvärdet på en lapp. Lapparna samlas sedan in och bedömningarna gås igenom och sammanställs gemensamt. Om gruppen anser att resultatet av bedömningen är uppenbart orimlig accepteras inte ytterlighetsvärden som lågrespektive högvärde för variationen direkt. I det fallet följer en diskussion för att klargöra att den ifrågasatta bedömningen inte bygger på en missuppfattning av vad som ska bedömas. I diskussionerna både före och efter röstningen är det viktigt att samtliga i gruppen upplever att de kan föra fram sina synpunkter. 2.6 Dokumentation av gruppens arbete Den huvudsakliga dokumentationen från analysen är de formulär som upprättas för de enskilda variationerna. Generellt upprättas dokumentationen så att referenser inte görs till enskilda gruppmedlemmar. Variationsformulären återfinns under flik 6 del 2 i underlagspärmen. Variationerna har i Plan 2016 numrerats och strukturerats baserat på fyra områden: övergripande variationer, variationer avseende använt kärnbränsle, låg- och medelaktivt avfall samt avveckling och rivning av kärnkraftverken. Under flik 6 del 3 redovisas en sammanställning av kostnadsutfallet för samtliga variationer. Variationernas kostnadsutfall utgör indata till Monte Carlo-simuleringen. 2.7 Kort om beräkningsmodellen Då analysgruppen har genomfört sin analys och bedömt samtliga av de identifierade osäkerheterna tar själva beräkningsarbetet vid. I planarbetet tillämpas två typer av fördelningsfunktioner; betafördelning och diskret fördelning. För majoriteten av variationerna används betafördelningen och här tillämpas den Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 4(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

124 betafördelningsfunktion som ingår i Excels uppsättning av förprogrammerade funktioner. Funktionen utmärks av att formen kan styras av parametrar (alfa och beta) samt att funktionen har ett ändligt intervall där extrempunkterna kan väljas. Den diskreta fördelningen används för de variationer som är av så kallad antingen/eller-typ. Analysgruppens skattning, av låg- respektive högvärdet, är tillsammans med det troliga värdet att betrakta som en stokastisk variabel och kan således adderas i enlighet med statistiska regler. I planarbetet sker den statistiska adderingen genom en så kallad Monte Carlo-simulering. Denna metod innebär att utfallet av den stokastiska variabeln bestäms av ett slumptal. Varje variabel tilldelas ett unikt slumptal 2 och efter att alla ingående variabler har hanterats på detta sätt summeras kalkylen. Denna process upprepas ett flertal gånger (cykler), varje gång med en ny uppsättning slumptal. Samtliga utfall i simuleringen sparas eller ackumuleras. Baserat på detta kan sedan ett resultat erhållas i form av en sannolikhetsfördelning som ges av samtliga beräkningscykler sammantagna. I plankalkylen omfattar simuleringen cykler. Antalet simuleringscykler har valts under beaktande av stabiliteten i utfallet å ena sidan samt hanterbara filstorlekar och en snabb feedback vid olika analyser å andra sidan cykler ger en noggrannhet (stabilitet) på ± 1 till 2 procent relativt referenskostnaden. Stabiliteten bör ställas i relation till kvalitén på indata d v s kostnadskalkyler och analysgruppens i allt väsentligt subjektiva uppskattningar. Med tanke på att datorkapaciteten ökat flerfaldigt sedan metodiken började tillämpas i mitten av 90- talet skulle en ökning av antalet cykler kunna vara berättigat. Istället har vi valt att inför varje ny plankalkyl inleda med en kalibrering av de slumptal som ska användas. Kalibreringen går till så att ett antal testkörningar genomförs vilka ger en indikation på det värde som det långsiktigt stabila utfallet närmar sig varefter den av testkörningarna som bäst stämmer överens med detta fryses med avseende på urvalet slumptal Hantering av kalkylräntan och EEF För att kunna bedöma behovet av fonderade medel och säkerheter måste de framtida kostnaderna diskonteras med en kalkylränta motsvarande fondens antagna framtida avkastning. Detta medför att montecarlosimuleringen måste göras för varje kalkylantagande som är av intresse för denna nuvärdesberäkning. SKB gör standardmässigt sex separata simuleringar för räntor mellan 0 % och 5 %. Här antas respektive kalkylränta vara konstant över tiden. Indata till simuleringarna består av kostnader för låg-, trolig- och högvärden för varje variation, där kostnaderna är nuvärdesberäknade för den aktuella kalkylräntan samt justerade för EEF. Variationsbedömningarna medför i vissa fall att kostnader flyttas framåt eller bakåt i tiden. För att få fram indata så görs därför varje variationsbedömning på tidsfördelade kostnader som är justerade för EEF till idag, det vill säga till den reala kostnadsnivå som gäller De tidsfördelade kostnaderna för låg- och högvärdena nuvärdesberäknas för de aktuella kalkylräntorna samt justeras för EEF från 2016 till det år de faller ut innan de summeras. De summerade nuvärdena utgör slutligen indata till simuleringarna. För att få rättvisande resultat mellan de olika kalkylräntorna används samma uppsättning slumptal för samtliga simuleringar. Detta ger att en händelse som inträffar för ett visst räntefall, inträffar samtidigt och på samma sätt för alla andra räntefall. Resultatet av simuleringen presenteras som en totalkostnad. Osäkerhetspåslaget kan inte tidsfördelas i efterhand, utan vid beräkningar för exempelvis avgiftsbehovet måste simuleringsresultatet vid den aktuella kalkylräntan användas Beroenden mellan variationer För objektsvariationerna gäller att dessa antas vara oberoende av varandra. Kan beroenden definieras så hanteras dessa inom de generella variationerna. 2 Som slumptalsgenerator används den funktion som finns inbyggd i Microsoft Excel. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 5(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

125 När utfallet för en generell variation beräknas i en simuleringscykel tas även hänsyn till utfallet av objektsvariationerna i den aktuella beräkningscykeln. Man kan säga att för varje cykel i simuleringen beräknas en ny trolig kostnad, utfallet av objektsvariationerna, som underlag för utfallet för de generella variationerna. För att exemplifiera detta antas en beräkningscykel där utfallet för en objektsvariation ger en ökning med 10 % för kostnadsobjektet. (Ökningen är i förhållande till den troliga kostnaden som utgörs av Kalkyl 40 real.) I samma cykel ger utfallet för en generell variation en ökning av samma objekt med 5 %. Detta utfall justeras med hänsyn till utfallet av objektsvariationen och den slutliga effekten av den generella variationen i detta exempel blir därmed en ökning med 5,5 % på grundkalkylen. På samma sätt som mellan generella variationer och objektsvariationer påverkar de generella variationerna varandra. Denna påverkan utgörs av att utfallen av generella variationernas utfall multipliceras med varandra. Ett alternativ skulle vara att addera effekterna. Hanteringen av beroenden enligt ovan mellan dels objektsvariationer och generella variationer dels mellan de generella variationerna får en kostnadshöjande effekt. I SKB:s beräkningsmodell finns även en möjlighet att koppla utfallet av en variation till utfallet av en annan. Graden av beroende kan anges med hjälp av en korrelationskoefficient. Koefficienten kan anta värden mellan -1 och 1. Värdet 0 innebär avsaknad av beroende medan värdet 1 innebär att ett visst värde på slumptalet för den ena åtföljs av samma värde för den andra. Värdet -1 ger motsatsen. 3 Förutsättningar 3.1 Omfattning Osäkerhetsanalysen omfattar kostnaderna för samtliga åtgärder som behövs för att omhänderta det använda kärnbränslet och övriga radioaktiva restprodukter samt avveckla och riva kärnkraftverken. Omfattningen regleras i finansieringslagen och tillhörande förordning. 3.2 Fasta förutsättningar Fasta förutsättningar är de förutsättningar som har till syfte att avgränsa analysen. Analysgruppen ska inte ta upp osäkerheter till behandling som faller utanför de ramar som de fasta förutsättningarna ger. De fasta förutsättningarna som identifieras inom plankalkylen ska vara väl underbyggda och inte baseras på subjektiva bedömningar. Förutsättningarna ska vara motiverbara och möjliga att argumentera för. Det slutliga beslutet angående vilka fasta förutsättningarna som osäkerhetsanalysens ska utgå ifrån tas på ledningsnivå inom SKB. Uppställningen nedan ger en kortfattad beskrivning av och motivet för varje enskild fast förutsättning i osäkerhetsanalysen i Plan Tabell 3-1 Sammanställning av analysens fasta förutsättningar i Plan Fast förutsättning Beskrivning Motiv Enbart kostnadssidan Osäkerhetsanalysen ska enbart omfatta kostnadssidan och således inte innefatta ränteosäkerheter och andra liknande finansiella frågor. Detta bottnar i den rollfördelning mellan myndigheterna (SSM och Kärnavfallsfonden) och industrin som varit gällande alltsedan planarbetet inleddes. Myndigheterna hanterar frågor kring framtida avkastning i fonden och diskonteringsräntan på kostnadssidan. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 6(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

126 Fast förutsättning Beskrivning Motiv Samhället Rådande samhällssystem och finansiella institutioner antas bestå. Får anses vara en naturlig fast förutsättning som inte kräver någon närmare motivation. Svenska kärnkraftverk Omhändertagandet ska avse radioaktiva restprodukter härrörande från svenska kärnkraftverk. Enligt beslut i Sveriges riksdag. 3 Inom Sveriges gränser Kalkylen ska avse omhändertagande som sker inom Sveriges gränser. Får anses vara en naturlig fast förutsättning som inte kräver någon närmare motivation. Mängden använt kärnbränsle Mängden använt kärnbränsle ska bestämmas utifrån kärnkraftsföretagens prognoser och ska ligga fast. Osäkerhetsanalysen ska avse ett driftscenario för reaktorer i drift som begränsas av en total drifttid av 40 år eller minst sex år från idag (om det inte finns skäl att anta att driften kan komma att upphöra dessförinnan). Detta är stipulerat i finansieringsförordningen och således en fast förutsättning. (Den avviker från kärnkraftföretagens aktuella planering.) SKB har funnit det rimligt att även låsa mängden använt kärnbränsle som faller ut under denna tid. Dessa mängder erhålls i form av prognoser från kärnkraftsföretagen. Variabler i detta sammanhang utgörs av drifttillgängligheten för reaktorerna och utbränningsgraden för det använda bränslet. I det förra fallet finns en direkt koppling till elproduktionen och inbetalning till Kärnavfallsfonden vilket motiverar att den ansätts som en fast förutsättning. Beträffande utbränningsgraden, vilken påverkar mängden bränsle vid oförändrad elproduktion, så är problematiken mer komplex. Med hänsyn till att den större andelen kärnbränsle redan föreligger ger en variation av utbränningsgraden en marginell effekt som inte motiverar att djupare analyser görs. Typ av kärnbränsle Typ av framtida använt kärnbränsle ska motsvara dagens om inte kärnkraftsföretagen redan fattat beslut om annat. Denna förutsättning hänger delvis samman med den föregående. Den prognos som kärnkraftföretagen lämnar till SKB innefattar bara sådana förändringar som är kända och som beslutats i respektive företags styrelse. Med typ av bränsle avses inte bara utformningen av bränsleelementen utan även den planerade så kallade utbränningsgraden. Reaktorhaveri Konsekvenser av reaktorhaveri på mängden eller typen av restprodukter ska inte beaktas i analysen. Kärnkraftföretagen anser inte att särskilda kostnader förorsakade av ett reaktorhaveri eller annan svår olycka ska täckas av medel i Kärnavfallsfonden. Detta gäller även om dessa kostnader är relaterade till merkostnader för omhändertagande av bränsle som på grund av deformation i någon form kräver särskild utrustning för hantering och inkapsling. Sådana kostnader är i första hand tänkta att täckas genom försäkringar där försäkringspremien ingår i driftkostnaden för respektive kärnkraftverk. 3 En mindre mängd använt bränsle som härrör från tyska reaktorer lagrats i Clab i väntan på slutförvaring. Dessa bränsleelement har tagits emot i utbyte mot att den tyska kärnkraftsindustrin övertagit ansvaret för motsvarande mängd svenskt bränsle som skickades iväg till anläggningen i La Hague för upparbetning. Detta inträffade under de tidiga åren då upparbetning utgjorde ett alternativ för hantering av använt bränsle. Idag är det enbart direktdeponering som gäller. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 7(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

127 Fast förutsättning Beskrivning Motiv KBS-3-metoden Analysen ska begränsas till att omfatta enbart KBS- 3-metoden. En diskussion förs om olika sätt att ta hand om det utbrända kärnbränslet både hos myndigheten och inom kärnkraftsindustrin. Som alternativ refereras till metoder såsom djupa borrhål och transmutation. Närmare detaljer kring dessa senare går vi inte in på här men det kan nämnas att SKB följer utvecklingen på dessa områden men bedriver ingen egen utvecklingsverksamhet. Efter regeringens ställningstagande i anslutning till kompletterande redovisning till Fud-program 98 utgör KBS-3-metoden idag en planeringsförutsättning för SKB. Efter detta beslutade SKB:s ledning om denna fasta förutsättning. Utvecklingsarbetet liksom projektering av de framtida anläggningarna har därefter varit intensiv. SKB har lämnat in ansökningar enligt kärntekniklagen för inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret samt en ansökan enligt miljöbalken för KBS-3- systemet. KBS-3-metoden är nu så långt framme att det i den aktuella osäkerhetsanalysen i praktiken blivit mycket svårt för att inte säga omöjligt att införa andra metoder för omhändertagande. Det torde inte vara möjligt att ställa det mycket detaljerade kostnadsunderlag som föreligger för KBS-3-metoden mot en mer spekulativ bedömning av andra alternativ där det idag dessutom råder stor osäkerhet om deras genomförbarhet. Beaktande av dessa alternativa metoder bör ske i ett annat sammanhang. Ingen förlängd övervakning Ingen övervakning av slutförvaret efter avslutad deponering ska ingå i analysen. När alla restprodukter är omhändertagna kommer den verksamhet som SKB bedriver att avvecklas. Slutförvar återfylls och förseglas, anläggningar ovan mark rivs. Enligt finansieringslagen avslutas därmed Kärnavfallsfondens roll och eventuella överskott återbetalas till de som har betalat in avgifterna. Detta blir därmed slutpunkten för kalkylens omfattning och således även för osäkerhetsanalysen. Så ser uppbyggnaden av finansieringssystemet ut idag. Frågan om en längre övervakningsperiod är inte aktuell idag men kan naturligtvis uppstå i framtiden. Inget återtagande av deponerade kapslar Kostnader för återtagning av kapslarna med använt bränsle efter deponering, även om en sådan är möjlig, ska inte ingå i analysen. Här avses ett generellt återtag av samtliga kapslar. Denna fråga sammanhänger delvis med frågan om alternativa metoder för omhändertagande. SKB menar att processen i samband med tillståndgivningen för ett slutförvar är så rigorös att det efter påbörjad deponering inte ska finnas skäl att återta bränslet med hänsyn till den långsiktiga säkerheten. Det kan i och för sig uppkomma andra skäl, till exempel att man finner det använda bränslet vara en resurs, men detta faller utanför finansieringslagen. Prisnivå januari 2016 Analysen ska baseras på kostnader i prisnivå januari 2016 Den prisnivå i redovisningen som överenskommits med SSM. SSM gör sedan de prisjusteringar som kan behövas i samband med beräkningen av avgifterna. 3.3 Kalkylstruktur Den totala kalkylen bryts ner i ett antal så kallade kalkylobjekt. Enligt den klassiska successiva kalkylen förordas en uppdelning så att objekten i möjligaste mån omfattar kostnader av ungefär samma storleksordning. SKB har dock valt att hålla fast vid en nedbrytning som tillåter en redovisning uppställd på det sätt som blivit praxis genom åren, det vill säga en redovisning efter anläggning och kostnadsslag. Vid denna nedbrytning kan det bli stor skillnad mellan största och minsta kalkylobjekt. Detta påverkar dock inte resultatet då den statistiska summeringen sker med hjälp av montecarlosimulering. Osäkerhetsanalysen omfattar de delar av kalkylen som ska ligga till grund för avgifter och säkerheter. Av denna anledning utgår kostnader som avser hantering av driftavfall. Av de ursprungliga 53 objekten utgår på detta sätt ett objekt, SFR driftavfall, ur osäkerhetsanalysen. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 8(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

128 Avvecklingen och rivningen av kärnkraftverken är uppdelad per kärnkraftverk, vardera med sex objekt. I de flesta fall hanteras riskbilden lika mellan kärnkraftverken, men då antagandena mellan de platsspecifika studierna eller andra förutsättningar skiljer sig något finns några undantag. Även när i tiden avvecklingen planeras kan ha betydelse för osäkerhetsbedömningen. Vanligtvis presenteras resultaten sammanslaget för de fyra kärnkraftverken. Tabell 3-2 Kalkylstruktur (SFK=Kärnbränsleförvaret). SKB centralt 1 drift av laboratorier 2 Transportsystemet investering 3 drift 4 Clab drift 5 reinvesteringar 6 rivning 7 Kapseltillverkning investering och drift 8 kapselkomponenter 9 Inkapslingsanläggning investering 10 drift och reinvesteringar 11 rivning 12 SFK - ovan mark förstudier, tekn.utv., säk.analyser 13 investering och rivning 14 drift (hela anläggningen) 15 reinvesteringar (hela anläggningen) 16 SFK - övriga bergutrymmen investering 17 rivning och förslutning 18 SFK - stam- och deponeringstunnlar investering 19 rivning, förslutning och återfyllning 20 SFR driftavfall drift och reinvesteringar 21 SFR rivningsavfall förstudier, tekn.utv., säk.analyser 22 investering 23 drift och reinvesteringar 24 rivning och förslutning (även bef. SFR) 25 SFL och mellanlagring och behandling av förstudier, tekn.utv., säk.analyser 26 långlivat avfall investering 27 drift och reinvesteringar 28 rivning och förslutning 29 Externa intäkter 30 Avveckling av kärnkraftverk 1) Rivningsförb. och avställningsaktiviteter 901 Nedmontering 904 Avfallshantering 905 Bevakning,drift och underhåll 906 Rivning och återställning 907 Rivningsorganisation 908 Not 1) Objektsnumrering som slutar på 2 och 3 används inte. Anledningen är att numreringen ska stämma överens med den så kallade ISDC-koden. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 9(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

129 4 Osäkerhetsanalys 4.1 Analysgruppens sammansättning Så som tidigare nämnts är målsättningen att få en så bred sammansättning av gruppen som möjligt, både avseende personliga egenskaper som yrkesmässiga kompetenser. Det är också viktigt med kontinuitet i gruppen. Speciellt för externa medlemmar krävs en viss inlärningstid för att sätta sig in i såväl SKB:s verksamhet som den successiva metoden. Detta ska vägas mot fördelen av förnyelse i gruppen. Inför Plan 2016 har två medlemmar tillkommit: Lars Olof Jönsson (Barsebäck Kraft AB) och Börje Torstenfelt (SKB). Två medlemmar har avslutat sitt uppdrag: Jan Carlsson (SKB) och Staffan Molin (SKB). Analysgruppen har därmed liksom i Plan 2013 elva medlemmar. Fem av gruppmedlemmarna kommer från andra områden än kärnkraftsbranschen, så kallade externer. Detta uppfyller målet att cirka hälften av medlemmarna ska vara externer. Analysgruppen för Plan 2016 presenteras i tabell 4-1. Avvecklingen av de reaktorer som kommer att ställas av i förtid närmar sig projektstadiet. Det är då naturligt att osäkerhetsanalysen blir mer detaljerad och projektspecifik. Analysgruppen har därför vid analys av osäkerheter avseende avveckling av kärnkraftverk kompletterats med experter från kärnkraftsföretagen, dessa presenteras sist i tabell 4-1. Tabell 4-1 Deltagare i osäkerhetsanalysen i Plan Namn och organisation Ylva Aller (f. 1959) Boverket Socionom med en Degree of Master of Science in Social Work med en gymnasieutbildning i ekonomi. Arbetar sedan år 2015 på Länsstyrelsen i Västernorrlands län som enhetschef och tillträdande länsråd från 1 januari år Avdelningschef med ansvarar för strategisk samhällsplanering och stadsutvecklingsfrågor. Har dessförinnan arbetat cirka 2 år på Boverket som avdelningschef med ansvar för fysisk planering, byggprocess, frågor kring stadsutveckling och bostadsmarknad. Ca 5 år som planeringschef på Vägverket sedermera Trafikverket Region Stockholm med ansvar för att planera, genomföra och följa upp infrastrukturåtgärder i Stockholm och Gotlands län samt statsbidrag till kommuner och trafikhuvudmän för infrastrukturåtgärder. Arbetade dessförinnan sju år vid Vägverket i Region Mitt som sektionschef för trafiksäkerhet och miljöfrågor samt avdelningschef för upphandling och marklösen. Har ingått i Vägverket/Trafikverkets krisledningsgrupp i Region Stockholm och Region Mitt inom analysfunktionen. Har varit med i analysgruppen sedan Stefan Bergsten (f. 1959) SKB Tommy Hedman (f. 1947) SKB Naturvetenskapligt gymnasium samt akademiska studier i matematik och fysik. Anställd på SKB sedan 2010 som controller på Clab. Har sedan 1982 varit verksam i kärnkraftbranschen, och där på OKG, mestadels med uppgifter inom ekonomi och planering. Kom in i analysgruppen år Diplomingenjör Bygg. Pensionerad chef för avdelning Teknik på SKB. Inom avdelningen handläggs planering, utveckling, konstruktion och genomförande av de anläggningar som ingår i SKB:s system. Tidigare verksamhet inom SKB som projektledare bygg vid byggandet av Clab samt projektansvarig för byggandet av SFR och Äspö-laboratoriet. Projektansvarig för inkapslings-projektet samt den pågående utbyggnaden av Clab. Har varit med i analysgruppen sedan Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 10(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

130 Lars Olof Jönsson (f. 1963) Barsebäck Kraft AB Per Olov Karlsson (f. 1947) Egen rådgivande verksamhet Gymnasieingenjör Elkraft. Anställd på Barsebäck Kraft AB sedan 1984 inom följande verksamheter; Underhåll Elkraft, Revisionsplanering Korta driftstopp, Avveckling strategi/planering. Ansvarar i nuvarande verksamhet på BKAB för att beräkna kostnader för rivningsförberedelser och nedmontering och rivning av Barsebäcksverket. Samordnare av BKAB:s kostnads- och rivningsstudie inför PLAN-arbete, i samråd med intressenterna SKB och Uniper. Civilingenjör väg- och vattenbyggnad. Yrkesmässig bakgrund till 50 % inom energibranschen (kärnkraft, alternativa energikällor, naturgas) och till 50 % inom infrastrukturbranschen (vägar, järnvägar). Lång erfarenhet av att planera och genomföra stora projekt. Många projekt har haft stora inslag av underjordsanläggningar (tunnlar och bergrum). Arbetat på beställarsidan i olika roller under den allra största delen av yrkeslivet med nära kontakter med konsulter och entreprenörer. Särskilt intresse för projektledningsfrågor och utveckling av projektledarrollen med hänsyn till att professionell projektledning är en helt avgörande förutsättning för framgångsrika projekt. Lämnade chefsrollen inom Trafikverket i november 2012 och arbetar nu med egen rådgivande verksamhet främst inom projektledning. Har varit med i analysgruppen sedan Johanna Laurent (f. 1968) Wide Narrow Intelligence AB Statsvetare med inriktning mot internationella relationer. Delägare och medarbetare i Wide Narrow Intelligence AB, ett företag specialiserat på Competitive Intelligence. Företaget tillhandahåller såväl systemstöd som process och metodik för strukturerad och strategisk Competitive Intelligence. Har arbetet med omvärldsanalys sedan mitten av 1990-talet, drivit eget bolag inom området och arbetat på framtidsforskningsföretaget Kairos Future. Har mångårig erfarenhet av uppdrag som syftar till att hjälpa organisationer att vara i takt med tiden, ta fram underlag för strategisk planering och ha förmåga att vara proaktiv. Ansvarar idag för försäljning och ett antal större nyckelkunder. Arbetar också med metodutveckling och implementering av processer för Competitive Intelligence. Har varit med i analysgruppen sedan Stefan Pettersson (f. 1968) Statistiska Centralbyrån Gymnasieekonom med akademisk utbildning i företagsekonomi och juridik samt övrig utbildning i statistik och data. Anställd vid Statistiska centralbyrån SCB sedan Nuvarande befattning som marknads- och uppdragsansvarig. Verkar vid sidan av befattningen marknads- och uppdragsansvarig som expert avseende index i Sverige och även internationellt inom verksamhetsområde bygg och anläggning. Detta baserat på erfarenheter från en kontinuerlig verksamhet inom området sedan anställningen på SCB inleddes. Omfattar statistikproduktion, metodutveckling, analyser och utbildning. Har varit med i analysgruppen sedan Ulrika Rasmuson (f. 1951) Eco Future Konsult och partner i Riddarfjärden ledarskap och Utveckling AB. Civilingenjör i Kemisk Teknologi, KTH Stockholm års erfarenhet från arbete inom miljövårdsområdet på myndigheter och ideella organisationer. Under perioden anställd på Naturskyddsföreningen, varav de fyra sista åren som generalsekreterare. För närvarande verksam som konsult inom ledarskapsområdet. Var med och startade Riddarfjärden ledarskap och utveckling AB Har varit med i analysgruppen sedan Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 11(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

131 Börje Torstenfelt (f. 1954) SKB Teknologie doktor, Kärnkemi, CTH Anställdes 2006 på SKB med uppgiften att bygga upp en avdelning för att arbeta med låg- och medelaktivt radioaktivt avfall. Avdelningschef på avdelningen Avfall och rivning. Mellan specialist på ABB Atom inom området låg- och medelaktivt avfall och avgashantering på kärnkraftverk. Mellan anställd på Swedpower med uppgift att bygga upp och ansvara för SwedPowers Västeråskontor inom kärnkraftteknik. Kom in i analysgruppen år Daniel Westlén (f. 1976) Vattenfall Teknologie doktor, Reaktorfysik, KTH. Arbetar sedan 2007 inom Vattenfall. Har under det senaste året varit utlånad från Vattenfalls centrala stab för kärnkraften till avdelning F vid SKB för verksamhetsutveckling. Dessförinnan utlånad två år till Forsmark för arbete med anläggningsstrategin. Är disputerad inom reaktorfysik med inriktning mot transmutation av långlivade aktinider i det använda kärnbränslet. Doktorsarbetet bestod huvudsakligen i att genom datorsimuleringar utforma reaktorer som effektivt kan klyva transuraner utan att för den skull bygga upp nya långlivade eller på annat sätt besvärliga ämnen. Arbetade inom Vattenfalls stab för kärnkraften med frågor rörande investeringsplaneringen och drifttidsstrategin för Vattenfalls reaktorer. Har även arbetat vid Vattenfall Resarch and Development med frågor kring olika typer av reaktorer och olika lösningar för kärnkraftens bränslecykel. Kom in i analysgruppen år Eva Widing (f. 1955) SKB Civilingenjör Väg- och Vatten. Verksamhetsinriktning mot anläggningsutformning, bergarbeten och projektering. Nuvarande anställning på SKB inom avdelning Kärnbränsle. Tidigare erfarenheter från Vägverket som projektledare för delar av bergtunnlarna inom Södra Länken i Stockholm, samt från Vattenfall med projektering av Arlandabanan, Södra Länken, Äspölaboratoriet, SFR, mm. Har på SKB sedan 2002 planerat, lett och samordnat projekteringen av slutförvarets ovanoch undermarksdelar i takt med att platsundersökningar, platsmodelleringar och säkerhetsanalyser på de båda undersökningsplatserna Forsmark respektive Oskarshamn. Projekteringen har skett i nära samarbete med MKB-enheten (miljökonsekvensbeskrivning att bifogas tillståndsansökan) och specialister/ämnesansvariga inom SKB. Har efter inskickad ansökan till myndigheterna 2011 haft befattningen som biträdande projektchef och projekteringsledare inom enheten Kärnbränsleförvaret i Forsmark fram till 2012, och är numera ansvarig för undermarksgruppen och genomförandestrategier inom projekt Kärnbränsleförvaret. Har varit med i analysgruppen sedan Thom Rannemalm (f. 1979) OKG Leif Roth (f. 1951) Barsebäck Kraft AB Fil. Mag. i biologi med biämne statvetenskap samt påbyggnadsutbildning i tillämpad miljörätt. Avvecklingsingenjör med inriktning strategier och övergripande planering på OKG. Arbetat med avvecklingsfrågor på OKG sedan hösten Har dessförinnan arbetat med miljö- och hälsoskyddsfrågor inom infrastruktur, samhällsbyggnad och industri sedan Då huvudsakligen med tillståndprocesser och implementering av lagkrav, både i rollen som miljö- och hälsoskyddsinspektör och senare som rådgivande konsult. Deltog första gången 2016 i analysen av osäkerheter avseende avveckling av kärnkraftverk. Kemiingenjör gymnasium. Anställd på BKAB sedan Har sedan anställningen 1975 arbetet med drift, avfallshantering, strålskydd, brandskydd, miljö, beställning av underhåll och projekt. Chef för rivningsplanering sedan Deltog första gången 2016 i analysen av osäkerheter avseende avveckling av kärnkraftverk. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 12(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

132 Camilla Sandebert (f. 1987) Vattenfall Civilingenjör Kemiteknik med fysik med en master i Nukleär Teknik. Arbetar sedan 2012 inom Vattenfall, förnärvarande som teknisk koordinator inom avvecklingsplanering på avdelningen för Strategi och Planering inom Nuclear Decommissioning. Har arbetat brett med frågor kopplat till avvecklingsplanering så som framtagande av avvecklingsplan för Ringhals reaktorer, kostnadsuppskattningar för avveckling av Vattenfalls kärntekniska anläggningar och strategier för hantering av det radioaktiva avfallet. Deltog första gången 2016 i analysen av osäkerheter avseende avveckling av kärnkraftverk. 4.2 Planprojektets roll i analysarbetet Osäkerhetsanalysen har letts av två moderatorer från planprojektet, Per-Arne Holmberg (projektledare) och Maria Wikström. Alternativet att använda sig av en extern moderator övervägdes inför Plan 2013, men SKB valde att bibehålla moderatorer från projektet. Motivet är främst kalkylens komplexitet. För att planera och leda analysen krävs förutom kunskap om tillämpningen av metoden även en god kunskap om SKB:s kärnavfallsprogram som helhet och de ingående kalkylerna. Kraven på dokumentation är större för planprojektets osäkerhetsanalys jämfört med många andra analyser. Detta beror inte bara på analysens komplexitet utan också på det faktum att analysen ska kunna granskas av utomstående experter, främst Strålsäkerhetsmyndigheten. Analysgruppens sekreterare har här en viktig roll. Anna Cato som var sekreterare i Plan 2013 har ersatts av Ylva Almén. En god planering och förberedelser inför analysmötena har varit en förutsättning för att genomföra den omfattande analysen på den relativt korta tid som stått till förfogande. Förarbetet har bland annat omfattat sammanställning och utskick av underlag för att ge analysgruppens medlemmar möjlighet att förbereda sig inför analyserna. 4.3 Analysens genomförande Analysgruppen har sammanträtt vid fyra tillfällen under 2016; 30 mars, 11 maj, 8-9 juni och 1 september. Ett förberedande möte genomfördes med analysgruppen den 30 mars Vid mötet uppdaterades analysgruppen med utvecklingen sedan det senaste mötet för planprojektet specifikt och generellt för SKB:s verksamhet. Här redovisades särskilt de synpunkter som SSM framfört avseende osäkerhetsanalysen och EEF i sin granskning av Plan Även de synpunkter som Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU) framfört i sin rapport redovisades. I anslutning till redovisningarna diskuterade analysgruppen möjligheter till förbättringar i arbetet med Plan Följande områden diskuterades: Förberedelser inför mötet, underlag som skickas ut till gruppen och planering av variationer att ta upp Röstningsförfarande Bedömningar, vid vilken sannolikhet bedömningarna ska göras (1:100 eller 1:10) Dokumentation Redovisning av resultat Mötet den 11 maj inleddes med en förnyad diskussion om vid vilken sannolikhet bedömningarna av låg- och högalternativen bör göras. I Plan 2013 beslutade analysgruppen att göra värderingarna vid en sannolikhet på 1:100 istället för som tidigare 1:10. (Sannolikheten för en så kallad händelse kommer dock fortfarande att vara upp till analysgruppen att värdera.) NTNU framförde i sin granskningsrapport att de anser att en värdering på 1:100 är en acceptabel praxis, men att de övergått till en värdering på 1:10 i sina analyser av infrastrukturprojekt. Deras motiv var att det inte finns Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 13(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

133 några kalkylatorer eller andra experter som har erfarenheter av så många som 100 projekt. Enligt deras erfarenhet har övergången till 1:10 medfört en mer realistisk värdering av osäkerheten. Analysgruppen påpekade att det i planprojektets osäkerhetsanalys till största delen rör sig om unika projekt där det inte finns några erfarenheter att falla tillbaka på till skillnad mot infrastrukturprojekt. Osäkerheterna är ofta också av icke-teknisk natur. Gruppen beslöt att även fortsättningsvis göra bedömningarna vid 1:100. Övergången i Plan 2013 har inte visat på ett minskat osäkerhetsspann för de bedömda variationerna. Dessutom ligger det ett värde i att inte ständigt växla röstningsförfarande. Analysen i sin helhet genomfördes under fyra dagar; den 11 maj, 8-9 juni och 1 september. Den första analysdagen behandlade osäkerheter av övergripande karaktär såsom tidsplaner, myndighetskrav med mera. Mötet den 8-9 juni ägnades åt avveckling av kärnkraftverken. Analysgruppen förstärktes då med tre experter i avvecklingsfrågor från kärnkraftsföretagen. Under det sista mötet behandlades främst objektsvariationer, men även några generella variationer som inte hunnits med vid de tidigare mötena kom upp. Utöver de mötestillfällen som redogjorts för ovan har analysgruppen sammanträtt vid två tillfällen mellan Plan 2013 och Plan Vid första tillfället informerade projektet om resultat från Plan 2013 och gruppen diskuterade erfarenheter och lärdomar från arbetet med Plan Vid det andra mötet informerades gruppen om SSM:s förslag till avgifter och säkerheter för (inklusive myndighetens granskning av Plan 2013) samt SKB:s planering inför Plan Variationer Analysgruppen har, liksom inför varje planprojekt, gått igenom uppsättningen av variationer från föregående kalkyl. Detta har medfört att en variation utgått, två variationer har tillkommit samt att tre variationer slagits ihop till en: Marknadssituation vid upphandling av inkapslingsdelen, Kärnbränsleförvaret, SFR och SFL omfattar nu samtliga SKB:s nya anläggningar. Tidigare var dessa uppdelade på tre variationer. Deponeringstakt och Samarbete Posiva har tillkommit. Begränsningar i temperaturen för bufferten (Kärnbränsleförvaret) har utgått. Följande variationer har bedömts gemensamt det vill säga samma bedömning används för alla variationer. I simuleringsmodellen hanteras de som separata variationer men med inbördes korrelation: Projektledningsförmåga (206, 207, 305 och 306) Projekteringsunderlag (208, 209, 307 och 308) Realism i kostnadsuppskattningar (408 och 409) Rivning Clink (807 och 812) SFR (rivningsavfall och SFL) - drift och reinvesteringar (824 och 828) Nytt för Plan 2016 är att analysgruppen inte gör några bedömningar för variationerna för EEF. Här används istället de konfidensintervall som har beräknats i prognosmodellen, se flik 5. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 14(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

134 Korrelationer Tabell 4-2 redovisar de korrelationer som lagts i osäkerhetsanalysen för Plan Tabell 4-2 Korrelerade variationer Korrelationer mellan variationer EEF 1 Reala arbetskostnader per producerad enhet i tjänstesektorn EEF 2 Reala arbetskostnader per producerad enhet i byggindustrin EEF 4 Reala byggmaterialkostnader EEF 2 Reala arbetskostnader per producerad enhet i byggindustrin Projektledningsförmåga uppförande av inkapslingsdelen Projektledningsförmåga uppförande av Kärnbränsleförvaret Projektledningsförmåga utbyggnad av SFR Projektledningsförmåga byggande av SFL Projekteringsunderlag uppförande av inkapslingsdelen Projekteringsunderlag uppförande av Kärnbränsleförvaret Projekteringsunderlag utbyggnad av SFR Projekteringsunderlag byggande av SFL Tillgång till rätt kompetens vid avveckling av kärnkraftverk Marknadssituation vid upphandling av entreprenader för nedmontering och rivning av kärnkraftverken Realism i kostnadsuppskattningar avveckling av kärnkraftverk, TLG Realism i kostnadsuppskattningar avveckling av kärnkraftverk, Westinghouse Objekt 7: Clab rivning Objekt 12: Inkapslingsanläggning rivning Objekt 24: SFR rivningsavfall drift och reinvestering Objekt 28: SFL drift och reinvestering Korrelationsfaktor 0,75 0,85 0,5 0,5 0,5 0,5 1,0 1,0 Kategorisering av variationer I tidigare plankalkyler har SKB tillämpat en metod där vissa osäkerheter undantas vid beräkningen av avgiftsunderlaget men medtas vid framtagandet av kompletteringsbeloppet. SSM har i sin granskning av Plan 2010 och Plan 2013 avvisat denna så kallade kategoriseringen av variationer och menar att en probabilistisk kalkyl per definition bör innefatta alla osäkerheter samlat. Inför Plan 2016 har SKB beslutat att tillmötesgå SSM på detta område och därmed inkluderat samtliga variationer i den återstående grundkostnaden och i underlaget för finansieringsbeloppet. 4.5 Hantering av scenariot 50 års drift Analysgruppen har bedömt osäkerheterna i Plan 2016 baserat på scenariot med 40 års drift enligt gällande lagstiftning. Simuleringar har dock gjorts för även för 50 års drift. I de flesta fall har analysgruppens bedömningar kunnat användas utan justeringar även för 50 års drift eftersom skillnaderna i scenarierna inte är så genomgripande för avfallssystemet. 50-års-scenariot ger totalt Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 15(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

135 5 030 kapslar med använt kärnbränsle, vilket är en ökning med 570 kapslar. För plankalkylen ger detta en ökning av drifttiden för avfallsystemet med drygt tre år. För många av variationerna har analysgruppen valt att ange låg- och högvärden genom en procentuell minskning respektive ökning av kostnader. Dessa procentsatser har tillämpats även för 50 års drift utan justeringar. För några variationer har planprojektet dock identifierat skillnader i förutsättningarna för 50 års drift som kräver justeringar. Dessa är sammanställda i tabell 4-3. Tabell 4-3 Variation Anpassningar av variationerna för 50 års drift Kommentar 101 Lagstiftning myndighetskrav kärnteknik utom avveckling av kärnkraftverk 201 Tidpunkt då SKB erhåller tillstånd för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. 202 Tid från tillstånd till drifttagning av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanl. (Clink). 203 Tid från tillstånd till drifttagning av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanl. (Clink). För låg värdet angav analysgruppen en minskning av kostnaderna pga minskade krav efter det att samtliga reaktorer ställts av och avvecklingen påbörjats. Denna tidpunkt ändras från 2028 till För hög värdet (försening) krävs ett större antal lagringskassetter för Clab. Se 201. Se Lokalisering av inkapslingsanläggningen Se Deponeringstakt Anpassning med avseende på totalt antal kapslar 5 Resultat 5.1 Kostnadsresultat för 40 års drift Figur 5-1 visar utfallet av montecarlosimuleringen för 40 års drift i form av en sannolikhetsfördelning för odiskonterade belopp. Utfallet uttryckt som medelvärde och standardavvikelse för de ingående objekten redovisas i Bilaga 1. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 16(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

136 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 5-1 Sannolikhetsfördelning för den återstående grundkostnaden och kompletteringsbeloppet för scenariot 40 års drift (odiskonterade belopp) 5.2 Kostnadsresultat för 50 års drift Figur 5-2 utfallet av montecarlosimuleringen för 50 års drift i form av en sannolikhetsfördelning för odiskonterade belopp. Som en jämförelse visas även sannolikhetsfördelningen för 40 års drift i samma figur. Utfallet uttryckt som medelvärde och standardavvikelse för de ingående objekten redovisas i bilaga % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 50 års drift 40 års drift 0% Figur 5-2 Sannolikhetsfördelning för den återstående grundkostnaden och kompletteringsbeloppet för scenariot 50 års drift. Som en jämförelse visas även fördelningen för 40 års drift. (odiskonterade belopp) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 17(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

137 års drift - Känslighetsanalys avseende osäkerheter I enlighet med principerna i den successiva kalkylen kan osäkerheterna rangordnas efter storleken av deras respektive varians. En grov uppskattning erhålls då av de osäkerheter som har den största betydelsen för utfallet. I vårt fall ger dock denna information enbart en begränsad bild av vilken betydelse olika variationer har. Detta beroende på att syftet med plankalkylen inte i första hand är att ge en bild av kostnaderna utan att ge underlag för en förtida finansiering. Därför bör variationerna rangordnas efter deras betydelse för de två specifika belopp som utgör grund för finansieringen nämligen den återstående grundkostnaden och kompletteringsbeloppet. Den mest rättvisande bilden av betydelsen av en variation erhålls om man genomför en fullständig simulering med denna variation undantagen. Detta är tidskrävande om det skall göras för alla variationer och därför kan en alternativ metod användas som är snabb men ändå ger tillräcklig noggrannhet. Denna bygger på att man utnyttjar de registrerade mellanresultaten ur simuleringen och i en enkel summeringsprocess utesluter den variation som skall studeras. Analyserna som presenteras i detta avsnitt är gjorda för scenariot 40 års drift Grundkostnad Figur 5-3 ger en översiktsbild av variationernas betydelse för den återstående grundkostnaden diskonterat med en kalkylränta på 1 %. En lista över de tio mest betydelsefulla variationerna återfinns nedan. Övriga variationer (cirka 60 stycken) minskar därefter successivt i betydelse. Någon distinkt gräns mellan variationer av betydelse och sådana som är försumbara finns inte vilket framgår av figur Minskning Ökning av grundkostnaden Figur 5-3. Illustration av betydelsen av de olika variationerna för den återstående grundkostnaden. Baserat på diskonterade belopp vid en kalkylränta på 1 %. De tio mest betydelsefulla variationerna hämtade ur figur 5-3: Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 18(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

138 102 Myndighetskrav avveckling 101 Myndighetskrav kärnteknik utom avveckling 201 Tidpunkt för tillstånd Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggning 214 Realism i kostnadsuppskattningar - Kärnbränsleförvarets skedeskalkyl 202 Tid från tillstånd till drifttagning för Kärnbränsleförvaret och Clink 205 Driftstörningar i Kärnbränsleförvaret eller inkapslingsdelen i Clink 211 Effektivisering av deponeringsprocessen i Kärnbränsleförvaret 801 Objekt 1: SKB centralt 819 Objekt 19: Kärnbränsleförvaret - stam- och dep.tunnlar - investering 403 Tidsplan för nedmontering och rivning av kärnkraftverken Kompletteringsbelopp Figur 5-4 ger en översiktsbild av variationernas betydelse för kompletteringsbeloppet. Det bör poängteras att en variations påverkan på kompletteringsbeloppet utgörs av differensen mellan variationens påverkan på totalkostnaden vid 90 % konfidensgrad och dess påverkan på medelvärdet (d v s grundkostnaden) MSEK Figur 5-4. Illustration av betydelsen av de olika variationerna för kompletteringbeloppet. Baserat på diskonterade belopp vid en kalkylränta på 1 %. De tio mest betydelsefulla variationerna hämtade ur figur 5-4: 101 Myndighetskrav kärnteknik utom avveckling 113 Marknadssituationen vid upphandling av avveckling av kkv 407 Hantering av reaktortankar 214 Realism i kostnadsuppskattningar - Kärnbränsleförvarets skedeskalkyl 406 Tillgång till kompetens vid avveckling av kärnkraftverken 103 Myndighetskrav konventionell verksamhet 112 Marknadssituationen vid upphandling av SKB:s anläggningar 102 Myndighetskrav avveckling 801 Objekt 1: SKB centralt 209 Projekteringsunderlag - Kärnbränsleförvaret Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 19(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

139 Bilaga 1 Scenariot 40 års drift : medelvärde och standardavvikelse (odiskonterade belopp) för respektive kalkylobjekt kalkylobjekt objekt kalkyl 40 real resultat inklusive osäkerheter nr medelvärde standardavv. mnkr mnkr mnkr % SKB centralt % drift av laboratorier % Transportsystemet investering % drift % Clab drift % reinvesteringar % rivning % Kapseltillverkning investering och drift % kapselkomponenter % Inkapslingsanläggning investering % drift och reinvesteringar % rivning % SFK - ovan mark förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser % investering och rivning % drift (hela anläggningen) % reinvesteringar (hela anläggningen) % SFK - övriga bergutrymmen investering % rivning och förslutning % SFK - stam- och deponeringstunnlar investering % rivning, förslutning och återfyllning % SFR driftavfall drift och reinvesteringar SFR rivningsavfall förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser % investering % drift och reinvesteringar % rivning och förslutning (även bef. SFR) % SFL och mellanlagring och behandling förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser % av långlivat avfall investering % drift och reinvesteringar % rivning och förslutning % Avveckling Forsmark Rivningsförb. och avställningsaktiviteter % Nedmontering % Avfallshantering % Bevakning,drift och underhåll % Rivning och återställning % Projektorganisation % Avveckling Oskarshamn Rivningsförb. och avställningsaktiviteter % Nedmontering % Avfallshantering % Bevakning,drift och underhåll % Rivning och återställning % Projektorganisation % Avveckling Ringhals Rivningsförb. och avställningsaktiviteter % Nedmontering % Avfallshantering % Bevakning,drift och underhåll % Rivning och återställning % Projektorganisation % Avveckling Barsebäck Rivningsförb. och avställningsaktiviteter % Nedmontering % Avfallshantering % Bevakning,drift och underhåll % Rivning och återställning % Projektorganisation % Total % Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 20(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

140 Bilaga 2 Scenariot 50 års drift : medelvärde och standardavvikelse (odiskonterade belopp) för respektive kalkylobjekt kalkylobjekt objekt kalkyl 50 real resultat inklusive osäkerheter nr medelvärde standardavv. mnkr mnkr mnkr % SKB centralt % drift av laboratorier % Transportsystemet investering % drift % Clab drift % reinvesteringar % rivning % Kapseltillverkning investering och drift % kapselkomponenter % Inkapslingsanläggning investering % drift och reinvesteringar % rivning % SFK - ovan mark förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser % investering och rivning % drift (hela anläggningen) % reinvesteringar (hela anläggningen) % SFK - övriga bergutrymmen investering % rivning och förslutning % SFK - stam- och deponeringstunnlar investering % rivning, förslutning och återfyllning % SFR driftavfall drift och reinvesteringar SFR rivningsavfall förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser % investering % drift och reinvesteringar % rivning och förslutning (även bef. SFR) % SFL och mellanlagring och behandling förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser % av långlivat avfall investering % drift och reinvesteringar % rivning och förslutning % Avveckling Forsmark Rivningsförb. och avställningsaktiviteter % Nedmontering % Avfallshantering % Bevakning,drift och underhåll % Rivning och återställning % Projektorganisation % Avveckling Oskarshamn Rivningsförb. och avställningsaktiviteter % Nedmontering % Avfallshantering % Bevakning,drift och underhåll % Rivning och återställning % Projektorganisation % Avveckling Ringhals Rivningsförb. och avställningsaktiviteter % Nedmontering % Avfallshantering % Bevakning,drift och underhåll % Rivning och återställning % Projektorganisation % Avveckling Barsebäck Rivningsförb. och avställningsaktiviteter % Nedmontering % Avfallshantering % Bevakning,drift och underhåll % Rivning och återställning % Projektorganisation % Total % Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar 21(21) Flik 6 - Osäkerhetsanalysen Del 1 Tillämpad metodik och genomförande av analys

141 Beskrivning av variationerna 1 (122) Flik 6 - Variationer i Plan 2016 Variationerna (osäkerheterna) är kategoriserade enligt följande: S G O T E K Samhälle Genomförande Organisation Teknik Ekonomi Kalkylering I kolumnen 2013 anges variationsnumret som användes för Plan Övergripande Typ Benämning Sid S Lagstiftning och myndighetskrav - kärnteknisk verksamhet utom avveckling av kärnkraftverk 5 S Lagstiftning och myndighetskrav - avveckling av kärnkraftverk 6 S Lagstiftning och myndighetskrav avseende konventionell verksamhet 7 E EEF 1 Reala arbetskraftskostnader per producerad enhet i tjänstesektorn 8 E EEF 2 - Reala arbetskraftskostnader per producerad enhet i byggindustrin 9 E EEF 3 Reala maskinpriser 10 E EEF 4 - Reala byggmaterialkostnader 11 E EEF 5 Realt pris i USD på koppar 12 E EEF 6 Realt pris i USD på bentonit 13 E EEF 7 Realt energiprisindex justerat för effektivitet i energianvändningen 14 E EEF 8 Real växelkurs SEK/USD 15 E , 309, 310 Marknadssituation vid upphandling av Kärnbränsleförvaret, inkapslingsanläggningen, SFR utbyggnaden och SFL. 16 E Marknadssituation vid upphandling av entreprenader för avveckling av kärnkraftverken 17 Använt kärnbränsle G Tidpunkt då SKB erhåller tillstånd för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. 18 G Tid från tillstånd till drifttagning av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanl. (Clink). 20 G Ny lokaliseringsprocess för Kärnbränsleförvaret. 22 G Lokalisering av inkapslingsanläggningen 24 G Driftstörningar i Kärnbränsleförvaret eller inkapslingsdelen i Clink 26 O Projektledningsförmåga -uppförande av inkapslingsanläggningen 28 Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

142 Beskrivning av variationerna 2 (122) O Projektledningsförmåga - uppförande av Kärnbränsleförvaret 29 O Projekteringsunderlag uppförande av inkapslingsanläggningen 30 O Projekteringsunderlag uppförande av Kärnbränsleförvaret 31 T Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen 32 T Effektivisering av deponeringsprocessen i Kärnbränsleförvaret 34 T Material och metod för återfyllning och förslutning i Kärnbränsleförvaret 36 G 213 Ny Deponeringstakt för kapslar med använt kärnbränsle 38 K Realism i kostnadsuppskattningar - Kärnbränsleförvarets skedeskalkyl 40 G 215 Ny Samarbete med Posiva 42 Låg- och medelaktivt avfall G Tidpunkt för drifttagning av det utbyggda SFR 43 G Tidpunkt för drifttagning av SFL 45 G Ny lokaliseringsprocess för slutförvaret för rivningsavfall 47 G Lokalisering av SFL 49 O Projektledningsförmåga - utbyggnad av SFR 50 O Projektledningsförmåga - uppförande av SFL 51 O Projekteringsunderlag - utbyggnad av SFR 52 O Projekteringsunderlag - uppförande av SFL 53 T Storlek och utformning av SFR-utbyggnadens bergutrymmen 54 T Storlek och utformning av SFL:s bergutrymmen 56 Avveckling av kärnkraftverk S Drifttid av kärnkraftverk som underlag för tidpunkt för nedmontering och rivning 57 G Tid för avställnings- och servicedrift 59 G Tidsplan för nedmontering och rivning samt konventionell rivning och återställande av mark 62 O Inlärningseffekt vid avveckling av kärnkraftverken 63 O Styrning och organisation vid avveckling av kärnkraftverken 64 O Tillgång till kompetens vid avveckling av kärnkraftverk 65 T Strategi för hantering av reaktortankar 66 K Realism i kostnadsuppskattningar - avveckling av kärnkraftverk, TLG 67 K Realism i kostnadsuppskattningar - avveckling av kärnkraftverk, Westinghouse 69 Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

143 Beskrivning av variationerna 3 (122) Objektsvariationer Benämning Sid Objekt 1: SKB centralt del av 802 Objekt 2: drift av laboratorier Objekt 3: Transport investering Objekt 4: Transport drift och underhåll Objekt 5: Clab drift och underhåll Objekt 6: Clab reinvestering Objekt 7: Clab rivning Objekt 8: Kapseltillverkning investering och drift Objekt 9: Kapseltillverkning kapselkomponenter Objekt 10: Inkapslingsanläggning investering Objekt 11: Inkapslingsanläggning drift och reinvesteringar Objekt 12: Inkapslingsanläggning rivning del av 802 Objekt 13: Kärnbränsleförvaret - förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser Objekt 14: Kärnbränsleförvaret - ovan mark - investering och rivning Objekt 15: Kärnbränsleförvaret - hela anläggningen drift Objekt 16: Kärnbränsleförvaret - hela anläggningen - reinvestering Objekt 17: Kärnbränsleförvaret - ramp, schakt, centralområde, transporttunnlar - investering Objekt 18: Kärnbränsleförvaret - ramp, schakt, centralområde, transporttunnlar - rivning och förslutning Objekt 19: Kärnbränsleförvaret - stam- och deponeringstunnlar investering Objekt 20: Kärnbränsleförvaret - stam- och deponeringstunnlar - rivning, återfyllning och förslutning Objekt 21: SFR driftavfall - drift och reinvestering del av 802 Objekt 22: SFR rivningsavfall - förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser Objekt 23: SFR rivningsavfall - investering Objekt 24: SFR rivningsavfall - drift och reinvesteringar Objekt 25: SFR rivning och förslutning del av 802 Objekt 26: SFL - förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser Objekt 27: SFL investering Objekt 28: SFL - drift och reinvesteringar Objekt 29: SFL rivning och förslutning 110 Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

144 Beskrivning av variationerna 4 (122) Objektsvariationer Benämning Sid Objekt 101, 201, 301, 401: Avveckling kkv avvecklingsförberedelser och avställningsaktiviteter Objekt 104, 204, 304, 404: Avveckling kkv nedmontering och rivning Objekt 105, 205, 305, 405: Avveckling kkv avfallshantering Objekt 106, 206, 306, 406: Avveckling kkv bevakning, drift och underhåll Objekt 107, 207, 307, 407: Avveckling kkv konventionell rivning och återställande av mark Objekt 108, 208, 308, 408: Avveckling kkv projektorganisation 120 Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

145 Beskrivning av variationerna 5 (122) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Övergripande Område: Samhälle Analys: maj Lagstiftning och myndighetskrav - kärnteknisk verksamhet utom avveckling av kärnkraftverk Variationen avser hur förändringar i krav avseende kärnteknisk säkerhet och strålskydd i lagar och föreskrifter kan påverka kostnaden för SKB:s verksamhet. Troligt fall (grundkalkyl) Det troliga fallet baseras på dagens lagar och föreskrifter. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Sedan Plan 2013 har beslut tagits om förtida avställning av fyra reaktorer. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Lågalternativet avser en minskning av kostnader för SKB:s anläggningar (såväl investering som drift ) som omfattas av tillstånd och tillsyn enligt kärntekniklagen. Minskningen avser kostnader från och med 2028 *) då de två sista reaktorerna (O3 och F3) stängts och avvecklingen har påbörjats i scenariot enligt finansieringslagen. En generell minskning med 50 % av samtliga kostnader från och med 2028 *) för investeringar i processutrustning och drift samt med 25 % för investeringar avseende bygg och berg. Minskningarna gäller för Clab, transportsystemet (investeringar i transportbehållare), inkapslingsanläggningen, Kärnbränsleförvaret, SFR (kostnader för rivningsavfall) och SFL. *) För 50 års drift minskas kostnaderna från och med Högalternativ Analysgruppens bedömning Högalternativet avser en ökning av kostnader för SKB:s anläggningar (såväl investering som drift ) som omfattas av tillstånd och tillsyn enligt kärntekniklagen.ökningen avser kostnader från och med En generell ökning med 40 % av samtliga kostnader för investeringar i processutrustning och drift samt med 20 % för investeringar avseende bygg och berg. Ökningarna gäller för Clab, transportsystemet (investeringar i transportbehållare), inkapslingsanläggningen, Kärnbränsleförvaret, SFR (kostnader för rivningsavfall) och SFL. Kommentarer från analysgruppen Det är troligt att opinionen mot kärnkraftsfrågor minskar efter att samtliga reaktorer har stängts. Kärnkraften och även hantering av radioaktivt avfall kan då blir en icke-fråga. För ett lågalternativ skulle detta kunna medföra minskade myndighetskrav. Krav i lagar och föreskrifter har inte alltid rationella grunder. Samtidigt bedömdes konsekvenserna för ökade myndighetskrav som stora. En diskussion fördes utifrån de erfarenheter som finns på Clab och kärnkraftverken. Krav som kan tillkomma till följd av stresstester togs upp liksom ökade krav på kvalitetssäkring och dokumentation. Övriga kommentarer Förändrade myndighetskrav bedöms ha en begränsad påverkan på kostnader för drift av transportsystemet.

146 Beskrivning av variationerna 6 (122) Övergripande Område: Samhälle Analys: maj Lagstiftning och myndighetskrav avveckling av kärnkraftverk Variationen avser hur förändringar i krav avseende kärnteknisk säkerhet och strålskydd i lagar och föreskrifter kan påverka kostnaden för avvecklingen av kärnkraftverken. Troligt fall (grundkalkyl) Det troliga fallet baseras på en bedömning utifrån dagens lagar och föreskrifter. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Sedan Plan 2013 har beslut tagits om förtida avställning av fyra reaktorer. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning En minskning av kostnader för avvecklingsaktiviteter som kommer att omfattas av tillstånd och tillsyn enligt kärntekniklagen. Avser avveckling av kärnkraftverk och Clink. En generell minskning med 15 % för kostnadsobjekten rivningsförberedelser och avställningsaktiviteter, nedmontering, avfallshantering samt bevakning, drift och underhåll. Högalternativ Analysgruppens bedömning En ökning av kostnader för avvecklingsaktiviteter som kommer att omfattas av tillstånd och tillsyn enligt kärntekniklagen. Avser avveckling av kärnkraftverk och Clink. En generell ökning med 60 % för kostnadsobjekten rivningsförberedelser och avställningsaktiviteter, nedmontering, avfallshantering samt bevakning, drift och underhåll. Kommentarer från analysgruppen En diskussion fördes utifrån de erfarenheter som finns inom Barsebäck och SKB. Krav som kan tänkas påverka kostnaden är exempelvis: krav på dokumentation och kvalitetssäkring, gränsvärden för friklassning och tillståndsförfarande. Analysgruppen uppfattar att det finns osäkerheter kring kravbilden men god möjlighet att vara med och påverka utvecklingen. Eventuellt kan exempelvis en harmonisering med EU ge lägre krav än förväntat (låg sannolikhet). Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

147 Beskrivning av variationerna 7 (122) Lagstiftning och myndighetskrav avseende konventionell verksamhet Övergripande Område: Samhälle Analys: maj 2016 Variationen avser hur förändringar i krav avseende konventionell verksamhet i lagar och föreskrifter kan påverka kostnaden för SKB:s verksamhet och den konventionella rivningen av kärnkraftverken. Troligt fall (grundkalkyl) Det troliga fallet baseras på dagens lagar och föreskrifter. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning En minskning av kostnader avseende investering och rivning för byggnader som mer påverkas av konventionella krav i exempelvis miljöbalken eller plan- och bygglagen. En generell minskning med 20 % av samtliga kostnader för investering bygg för inkapslingsanläggningen, Kärnbränsleförvaret, SFR (rivningsavfall) och SFL samt för konventionell rivning och återställning vid avveckling av kärnkraftverken. Högalternativ Analysgruppens bedömning En ökning av kostnader avseende investering och rivning för byggnader som mer påverkas av konventionella krav i exempelvis miljöbalken eller plan- och bygglagen.. En generell ökning med 35 % av samtliga kostnader för investering bygg för inkapslingsanläggningen, Kärnbränsleförvaret, SFR (rivningsavfall) och SFL samt för konventionell rivning och återställning vid avveckling av kärnkraftverken. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade vilka krav som finns på konventionella anläggningsdelar och gör bedömningen att det är konventionell miljölagstiftning som kommer ha störst betydelse. Det är troligare att kravbilden ökar än minskar. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

148 Beskrivning av variationerna 8 (122) Övergripande Område: Ekonomi Analys: EEF 1 Reala arbetskraftskostnader per producerad enhet i tjänstesektorn Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendprognoser för var och en av plankalkylens åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Index 2070 för EEF 1 i grundkalkylen är 137,9 (2007=100). Prognosen illustreras i figur nedan och är trendstationär med en linjär trend. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny prognosmodell har använts i Plan 2016 (autoregressiv modell). Nytt för Plan 2016 är också att låg- och högvärdena i osäkerhetsanalalysen inte som tidigare baseras på analysgruppens bedömningar utan hämtas från prognosmodellens osäkerhetsintervall. Detta har beräknats för ett 80 %-igt konfidensintervall. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Lågalternativet motsvaras av det undre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 är 133,2 (2007=100). Sannolikheten för underskridande ansätts till 10% (1:10). Högalternativ Högalternativet motsvaras av det övre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för högalternativet är 142,6 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för överskridande ansätts till 10% (1:10). 160 EEF Figur EEF 1 - Utfallsdata till och med 2014 samt prognos med 80 % konfidensintervall. (Index 2007=100) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

149 Beskrivning av variationerna 9 (122) Övergripande Område: Ekonomi Analys: EEF 2 - Reala arbetskraftskostnader per producerad enhet i byggindustrin Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendprognoser för var och en av plankalkylens åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Index 2070 för EEF 2 i grundkalkylen är 123,1 (2007=100). Prognosen illustreras i figur nedan och är trendstationär med en linjär trend. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny prognosmodell har använts i Plan 2016 (autoregressiv modell). Nytt för Plan 2016 är också att låg- och högvärdena i osäkerhetsanalalysen inte som tidigare baseras på analysgruppens bedömningar utan hämtas från prognosmodellens osäkerhetsintervall. Detta har beräknats för ett 80 %-igt konfidensintervall. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Lågalternativet motsvaras av det undre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för lågalternativet är 114,2 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för underskridande ansätts till 10% (1:10). Högalternativ Högalternativet motsvaras av det övre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för högalternativet är 131,9 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för överskridande ansätts till 10% (1:10). 160 EEF Figur EEF 2 - Utfallsdata till och med 2014 samt prognos med 80 % konfidensintervall. (Index 2007=100) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

150 Beskrivning av variationerna 10 (122) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

151 Beskrivning av variationerna 11 (122) EEF 3 Reala maskinpriser Övergripande Område: Ekonomi Analys: - Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendprognoser för var och en av plankalkylens åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Index 2070 för EEF 3 i grundkalkylen är 71,5 (2007=100). Prognosen illustreras i figur nedan och är trendstationär med en exponentiell trend. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny prognosmodell har använts i Plan 2016 (autoregressiv modell). Nytt för Plan 2016 är också att låg- och högvärdena i osäkerhetsanalalysen inte som tidigare baseras på analysgruppens bedömningar utan hämtas från prognosmodellens osäkerhetsintervall. Detta har beräknats för ett 80 %-igt konfidensintervall. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Lågalternativet motsvaras av det undre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för lågalternativet är 64,7 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för underskridande ansätts till 10% (1:10). Högalternativ Högalternativet motsvaras av det övre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för högalternativet är 79,0 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för överskridande ansätts till 10% (1:10). 160 EEF Figur EEF 3 - Utfallsdata till och med 2014 samt prognos med 80 % konfidensintervall. (Index 2007=100) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

152 Beskrivning av variationerna 12 (122) EEF 4 Reala byggmaterialkostnader Övergripande Område: Ekonomi Analys: - Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendprognoser för var och en av plankalkylens åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Index 2070 för EEF 4 i grundkalkylen är 135,4 (2007=100). Prognosen illustreras i figur nedan och är trendstationär med en exponentiell trend. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny prognosmodell har använts i Plan 2016 (autoregressiv modell). Nytt för Plan 2016 är också att låg- och högvärdena i osäkerhetsanalalysen inte som tidigare baseras på analysgruppens bedömningar utan hämtas från prognosmodellens osäkerhetsintervall. Detta har beräknats för ett 80 %-igt konfidensintervall. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Lågalternativet motsvaras av det undre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för lågalternativet är 124,5 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för underskridande ansätts till 10% (1:10). Högalternativ Högalternativet motsvaras av det övre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för högalternativet är 147,2 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för överskridande ansätts till 10% (1:10). 160 EEF Figur EEF 4 - Utfallsdata till och med 2014 samt prognos med 80 % konfidensintervall. (Index 2007=100) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

153 Beskrivning av variationerna 13 (122) Övergripande Område: Ekonomi Analys: EEF 5 Realt pris i USD på koppar (råkoppar fritt fabrik för tillverkning av kopparhöljet) Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendprognoser för var och en av plankalkylens åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Index 2070 för EEF 5 i grundkalkylen är 66,0 (2007=100). Prognosen illustreras i figur nedan och är stationär med ett insvängningsförlopp mot det långsiktiga värdet. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny prognosmodell har använts i Plan 2016 (autoregressiv modell). Nytt för Plan 2016 är också att låg- och högvärdena i osäkerhetsanalalysen inte som tidigare baseras på analysgruppens bedömningar utan hämtas från prognosmodellens osäkerhetsintervall. Detta har beräknats för ett 80 %-igt konfidensintervall. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Lågalternativet motsvaras av det undre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för lågalternativet är 39,4 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för underskridande ansätts till 10% (1:10). Högalternativ Högalternativet motsvaras av det övre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för högalternativet är 92,5 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för överskridande ansätts till 10% (1:10). 160 EEF Figur EEF 5 - Utfallsdata till och med 2014 samt prognos med 80 % konfidensintervall. (Index 2007=100) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

154 Beskrivning av variationerna 14 (122) EEF 6 Realt pris i USD på bentonit (bulk fritt hamn vid Kärnbränsleförvaret) Övergripande Område: Ekonomi Analys: - Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendprognoser för var och en av plankalkylens åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Index 2070 för EEF 6 i grundkalkylen är 209,4 (2007=100). Prognosen illustreras i figur nedan och är stationär med ett insvängningsförlopp mot det långsiktiga värdet. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny prognosmodell har använts i Plan 2016 (autoregressiv modell). Nytt för Plan 2016 är också att låg- och högvärdena i osäkerhetsanalalysen inte som tidigare baseras på analysgruppens bedömningar utan hämtas från prognosmodellens osäkerhetsintervall. Detta har beräknats för ett 80 %-igt konfidensintervall. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Lågalternativet motsvaras av det undre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för lågalternativet är 100,9 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för underskridande ansätts till 10% (1:10). Högalternativ Högalternativet motsvaras av det övre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för högalternativet är 317,9 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för överskridande ansätts till 10% (1:10). 400 EEF Figur EEF 6 - Utfallsdata till och med 2014 samt prognos med 80 % konfidensintervall. (Index 2007=100) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

155 Beskrivning av variationerna 15 (122) EEF 7 Realt energiprisindex justerat för effektivitet i energianvändningen Övergripande Område: Ekonomi Analys: - Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendprognoser för var och en av plankalkylens åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Index 2070 för EEF 7 i grundkalkylen är 104,6 (2007=100). Prognosen illustreras i figur nedan och är stationär med ett insvängningsförlopp mot det långsiktiga värdet. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny prognosmodell har använts i Plan 2016 (autoregressiv modell). Nytt för Plan 2016 är också att låg- och högvärdena i osäkerhetsanalalysen inte som tidigare baseras på analysgruppens bedömningar utan hämtas från prognosmodellens osäkerhetsintervall. Detta har beräknats för ett 80 %-igt konfidensintervall. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Lågalternativet motsvaras av det undre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för lågalternativet är 79,8 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för underskridande ansätts till 10% (1:10). Högalternativ Högalternativet motsvaras av det övre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för högalternativet är 129,4 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för överskridande ansätts till 10% (1:10). 160 EEF Figur EEF 72 - Utfallsdata till och med 2014 samt prognos med 80 % konfidensintervall. (Index 2007=100) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

156 Beskrivning av variationerna 16 (122) EEF 8 Real växelkurs SEK/USD Övergripande Område: Ekonomi Analys: - Osäkerheten i den framtida reala pris- och produktivitetssutvecklingen för SKB:s verksamhet och avvecklingen av kärnkraftverken återspeglas i åtta variationer, en för varje EEF. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylen upprättas i dagens prisnivå (fast förutsättning). Den troliga kostnaden är dock justerad med hänsyn till en antagen framtida real pris- och produktivitetsutveckling. Detta görs med hjälp av trendprognoser för var och en av plankalkylens åtta externa ekonomiska faktorerna (EEF). Index 2070 för EEF 8 i grundkalkylen är 106,5 (2007=100). Prognosen illustreras i figur nedan och är stationär med ett insvängningsförlopp mot det långsiktiga värdet. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny prognosmodell har använts i Plan 2016 (autoregressiv modell). Nytt för Plan 2016 är också att låg- och högvärdena i osäkerhetsanalalysen inte som tidigare baseras på analysgruppens bedömningar utan hämtas från prognosmodellens osäkerhetsintervall. Detta har beräknats för ett 80 %-igt konfidensintervall. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Lågalternativet motsvaras av det undre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för lågalternativet är 81,6 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för underskridande ansätts till 10% (1:10). Högalternativ Högalternativet motsvaras av det övre konfidensintervallet enligt figur Index 2070 för högalternativet är 131,3 (2007=100), se figur nedan. Sannolikheten för överskridande ansätts till 10% (1:10). 160 EEF Figur EEF 8 - Utfallsdata till och med 2014 samt prognos med 80 % konfidensintervall. (Index 2007=100) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

157 Beskrivning av variationerna 17 (122) Övergripande Område: Ekonomi Analys: maj Marknadssituationen vid upphandling av Kärnbränsleförvaret, inkapslingsanläggningen, SFR-utbyggnaden och SFL Variationen avser hur marknadssituationen vid tidpunkten för upphandling av entreprenaderna för uppförande av inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret påverkar den slutliga investeringskostnaden. Troligt fall (grundkalkyl) Referensen baseras på en neutral marknadssituation. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Variationen är en sammanslagning av tre variationer i Plan 2013: Marknadssituationen vid upphandling av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggingen, Marknadssituationen vid upphandling av SFRutbyggnaden och Marknadssituationen vid upphandling av SFL. På grund av tidsplaneförändringar ligger upphandlingen av inkapslingsanläggningen, Kärnbränsleförvaret och SFR-utbyggnaden ungefär vid samma tidpunkt. Av praktiska skäl valde analysgruppen att även lägga in osäkerheten avseende SFL i samma variation. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Marknadssituationen vid de tunga investeringarna av inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret är ur byggherresynpunkt gynnsamt med ett gott konkurrensläge. Allmän prissänkning med 40 % av dessa investeringar. Högalternativ Analysgruppens bedömning Marknadssituationen vid de tunga investeringarna av inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret är ur byggherresynpunkt ogynnsamt, dvs överhettning och höga prisnivåer råder. Allmän prisökning med 30 % av dessa investeringar. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade konjunkturens påverkan på kostnaden, och bedömningen är att konjunkturen vid tiden för upphandling kan ha stor påverkan investeringskostnaden. Dock, anser analysgruppen att finns möjlighet för SKB att vara flexibel med igångsättning av projekten och därmed en möjlighet att minska påverkan av konjunkturen. Erfarenheter från andra upphandlingar diskuterades. En etablering av utländska entreprenörer kan pressa priserna. Konkurrens är just nu en trend i byggbranschen, där främst utländska entreprenörer och arbetskraft pressar priserna. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

158 Beskrivning av variationerna 18 (122) Marknadssituation vid upphandling av entreprenader för avveckling av kärnkraftverk Variationen avser marknadsläget vid tidpunkten för upphandling vilket kommer att påverka avvecklingsprojektets kostnader. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en situation med normal konkurrens. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning En minskning av kostnaderna till följd av en fördelaktig konjunktur vid upphandlingstillfällena. En generell minskning med 40 % av posterna: Nedmontering Avfallshantering Rivning och återställning Högalternativ Analysgruppens bedömning En ökning av kostnaderna till följd av en missgynnsam konjunktur vid upphandlingstillfällena. En generell ökning med 40 % av posterna enligt ovan för lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen Övergripande Område: Ekonomi Analys: september 2016 Analysgruppen diskuterade hur marknadsläget kan påverka kostnaderna för avveckling. Gruppen konstaterade att konjunkturen kommer att svänga under avvecklingsperioden. Dessutom kommer det antagligen genomföras flera upphandlingar under det enskilda avvecklingsprojektets livstid. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

159 Beskrivning av variationerna 19 (122) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Använt kärnbränsle Område: Genomförande Analys: maj Tidpunkt då SKB erhåller tillstånd för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. Variationen avser den tidsmässiga osäkerheten i tillståndsprocessen för ansökningarna enligt kärntekniklagen (KTL) för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen samt enligt miljöbalken (MB) för KBS-3-systemet Variationen tar ingen hänsyn till eventuella förändringar i myndighetskrav. Denna osäkerhet behandlas i variationerna 101 och 103. Troligt fall (grundkalkyl) I mars 2011 lämnade SKB in en ansökan enligt KTL för slutförvaring använt kärnbränsle och en ansökan enligt MB för KBS-3-systemet. En ansökan enligt KTL för inkapslingsanläggningen lämnades in år 2006 och kompletterades i samband med ansökan i mars I januari 2016 kungjordes ansökan både enligt kärntekniklagen och miljöbalken. SKB:s planering baseras på att tillstånd erhålls under år 2018 så att uppförandet av Kärnbränsleförvaret kan påbörjas mitten Deponeringen kommer då igång Tidsplanen illustreras i figur nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Jämfört med den planering som gällde för Plan 2013 så har tiden för byggstart senarelagts med cirka 1,5 år. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning En tidigareläggning av tidpunkten så att SKB kan påbörja bygget två år tidigare än planerat, dvs i mitten av Deponeringen kan därmed påbörjas i mitten Konsekvenser Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en något kortare drifttid och därmed minskade kostnader för SKB centralt, laboratorierna, Clab, transportsystemet och SFR. Högalternativ Analysgruppens bedömning Högalternativet avser större förseningar kopplade framför allt till politiska beslut. Detta antas ge en försening av byggstarten med 15 år till Deponeringsstarten antas få en motsvarande tidsförskjutning, vilket innebär att den första kapseln kan deponeras Konsekvenser Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, laboratorierna, teknikutveckling och säkerhetsanalyser, Clab, transportsystemet och SFR. För transportsystemet tillkommer kostnader för investering i ett nytt fartyg. Segmentering av styrstavar i Clab tidigareläggs dessutom tillkommer kostnader för fler kompaktkassetter *). För projekten för inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret tillkommer kostnader för projektorganisationerna.

160 Beskrivning av variationerna 20 (122) *) Antalet tillkommande kompaktkassetter är fler för 50 års drift. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen ser variationen som kopplad till den politiska processen. Gruppen diskuterade möjliga orsaker till en försening, som t.ex. händelser inom EU, händelser i omvärlden kopplat till kärnkraft, regeringsskiften. Övriga kommentarer - Figur Tidsplan för etablering av Kärnbränsleförvaret och Clink Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

161 Beskrivning av variationerna 21 (122) Använt kärnbränsle Område: Genomförande Analys: maj Tid från tillstånd till drifttagning av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen (Clink). Variationen avser den tidsmässiga osäkerheten i uppförande och driftsättning av Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. Här inkluderas även tiden för SSM:s granskning och godkännande av SAR innan provdrift kan påbörjas. Variationen tar inte hänsyn till den tidsmässiga osäkerheten i tillståndsprocessen. Detta hanteras i variation 201. Troligt fall (grundkalkyl) Tiden för uppförande och driftsättning för Kärnbränsleförvaret är uppskattad till tio år. Byggstarten är planerad till mitten av år Då uppförandetiden för inkapslingsanläggningen är kortare påbörjas denna två år senare, dvs under Enligt planerna kommer SKB att lämna in en förnyad SAR för respektive anläggning under Provdrift startar mitten 2030, då den första kapseln kapslas in och deponeras. Se figur Förändringar i förhållande till Plan 2013 Förändringar har gjorts i tidsplanen för grundkalkylen. Dock har inget nytt framkommit som som påverkat planeringen för uppförande och driftsättning. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Uppförandet av Kärnbränsleförvaret tar kortare tid än nuvarande uppskattning. Exempelvis skulle detta kunna bero på en mer effektiv och snabbare metod för berguttag. Deponeringsstarten kan därmed tidigareläggas med tre år till mitten av år Deponeringstakten antas oförändrad. Konsekvenser Den antagna tidsplanen ger en något kortare drifttid och därmed minskade kostnader för SKB centralt, drift av laboratorier, Clab, transportsystemet och SFR. Investeringskostnaderna för inkapslingsanläggningen antas vara oförändrade mot referensfallet. Investeringskostnaderna för Kärnbränsleförvarets undermarksdelar antas minska då uppförandet kan göras mer effektivt. Även kostnaderna för projektorganisationerna för Kärnbränsleförvart och inkapslingsanläggningen minskar på grund av en kortare uppförandetid. Högalternativ Analysgruppens bedömning Tid från start av uppförande till drifttagning tar längre tid än nuvarande uppskattning. Förseningen bedöms till tio år. Här antas att uppförandetiden för Kärnbränsleförvaret förlängs med tre år och att tiden för driftsättning förlängs med sju år. Förseningarna leder till att deponeringen påbörjas Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

162 Beskrivning av variationerna 22 (122) Konsekvenser Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, teknikutveckling och säkerhetsanalyser, Clab, transportsystemet och SFR. För transportsystemet tillkommer kostnader för investering i ett nytt fartyg. Segmentering av styrstavar i Clab tidigareläggs, dessutom tillkommer kostnader för fler kompaktkassetter *). Investeringskostnaderna för inkapslingsanläggningen antas vara oförändrade mot referensfallet. Investeringskostnaderna för Kärnbränsleförvarets undermarksdelar ökar. Även kostnaderna för projektorganisationerna för Kärnbränsleförvart och inkapslingsanläggningen ökar på grund av en längre uppförandetid. Slutligen ökar kostnaderna för driftsättning av både inkapslingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret. *) Antalet tillkommande kompaktkassetter är fler för 50 års drift. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen bedömer referenstidsplanen för uppförande av Kärnbränsleförvaret som optimistiskt realistisk. Det är alltså troligare med en försening än att det skulle gå snabbare än tidsplan. Skälen till försening diskuterades, sådant som skulle kunna orsaka en försening ansågs vara längre upphandlingstider, uppfyllande av villkor, tid för detaljkonstruktion, tid för samfunktionsprov, industrialisering av ny teknik och SSM:s handläggningstid för godkännande av SAR. Även tekniska problem eller problem med entreprenörer kan uppstå. Exempel på tekniska problem som togs upp var problem vid framdrivningen av rampen. Å andra sidan uppfattar analysgruppen att det handlar om beprövad teknik som även har testats i Äspölaboratoriet, vilket skulle kunna leda till att tidsplanerna kan kortas. Dessutom bör det finnas incitament för att hålla uppförandetiden så kort som möjligt. Dessa antaganden ligger till grund för lågalternativet. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

163 Beskrivning av variationerna 23 (122) Ny lokaliseringsprocess för Kärnbränsleförvaret Använt kärnbränsle Område: Genomförande Analys: April 2008 Variationen avser risken att SKB inte kommer att erhålla tillstånd för att bygga Kärnbränsleförvaret i Forsmark. Troligt fall (grundkalkyl) Kärnbränsleförvaret kommer att byggas i Forsmark. Uppförandet påbörjas mitten år 2020 och de första kapslarna deponeras mitten år Förändringar i förhållande till Plan 2013 Tillståndsprocessen pågår. Inga förändringar sedan Plan 2013 har identifierats som påverkar bedömningen av osäkerhet och risk. Händelse Analysgruppens bedömning SKB kommer inte att erhålla tillstånd för att bygga Kärnbränsleförvaret vid Forsmark. Sannolikheten för händelsen antas till 1:50. En ny lokaliseringsprocess startar som täcker hela landet. Platsundersökningarna därefter kommer att inriktas på enbart två områden. Tillstånd erhålls för ett av dem. Den nya platsen antas konservativt ligga skiljt från SKB:s övriga anläggningar. Hela programmet skjuts 10 år framåt i tiden med upprepning av lokalisering och platsundersökning (två platser). Konsekvenser Kostnad för den nya lokaliseringsprocessen antas vara hälften av den kostnad som SKB lagt ner. SKB centralt, Fud och Clab överbryggar med oförändrade årskostnader. Nya lokaliseringen innebär ökade kostnader för infrastruktur (500 miljoner kronor). Den nya lokaliseringsprocessen ger även ökade kostnader för teknikutveckling och säkerhetsanalyser. Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, laboratorierna, Clab, transportsystemet och SFR. För transportsystemet tillkommer kostnader för investering i ett nytt fartyg. Segmentering av styrstavar i Clab tidigareläggs dessutom tillkommer kostnader för fler kompaktkassetter *). *) Antalet tillkommande kompaktkassetter är fler för 50 års drift. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Tidsförskjutningen sju år. I övrigt lika händelsen. Högalternativ Analysgruppens bedömning Tidsförskjutning 25 år. I övrigt lika händelsen. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

164 Beskrivning av variationerna 24 (122) Kommentarer från analysgruppen SKB har valt Forsmark som plats för Kärnbränsleförvaret, men fortfarande återstår risken att Forsmark av någon anledning faller bort som alternativ. Vid en ny lokaliseringsprocess diskuterade analysgruppen olika alternativ, allt från att Oskarshamn återupptas som plats till att en helt ny lokalisering ska tas fram. Övriga kommentarer Jämför med variation 201 där förutsättningen är att Forsmark inte behöver överges. Variation 201 antas kunna verka även på denna händelse, dvs ej beroende variabler. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

165 Beskrivning av variationerna 25 (122) Lokalisering av inkapslingsanläggningen Använt kärnbränsle Område: Genomförande Analys: April 2008 Variationen avser risken att SKB inte kommer att erhålla tillstånd för att bygga inkapslingsanläggningen i anslutning till Clab i Oskarshamn. Troligt fall (grundkalkyl) En ny anläggningsdel för inkapsling av använt kärnbränsle ska byggas i anslutning till Clab. Inkapslingsanläggningen sammankopplas med Clab och de båda anläggningsdelarna kommer att drivas som en integrerad anläggning, kallad Clink. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Tillståndsprocessen pågår. Inga förändringar sedan Plan 2013 har identifierats som påverkar bedömningen av denna denna osäkerhet. Händelse Analysgruppens bedömning Inkapslingsanläggningen lokaliseras till Kärnbränsleförvaret. Sannolikheten för händelsen bedöms till 1:50 En allmän försening av fem år beaktas. Konsekvenser Mottagningsbyggnad för bränsle tillkommer i inkapslingsanläggningen. Samtidigt utgår mottagningsbyggnaden vid Kärnbränsleförvaret. Ökade kostnader för inkapslingsanläggningen på grund av att driftsamordning med Clab inte är möjlig. Deponeringstakten antas oförändrad. Detta ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, laboratorierna, Clab, transportsystemet och SFR. Segmentering av styrstavar i Clab tidigareläggs, dessutom tillkommer kostnader för fler kompaktkassetter *) Ökade kostnader uppstår även för projektorganisationerna för inkaplingsanläggningen och Kärnbränsleförvaret samt för projekteringen av inkapslingsanläggningen. *) Antalet tillkommande kompaktkassetter är fler för 50 års drift. Lågalternativ Ej aktuellt Högalternativ Ej aktuellt Kommentarer från analysgruppen - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

166 Beskrivning av variationerna 26 (122) Övriga kommentarer Några andra alternativ än en lokalisering till Kärnbränsleförvaret övervägs inte. Därav inga låg- eller högalternativ. Variationen är beroende av 203 såtillvida att om Kärnbränsleförvaret placeras i Oskarshamn så blir föreliggande variation ointressant. Till detta förhållande tas ingen hänsyn i beräkningarna (konservativt). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

167 Beskrivning av variationerna 27 (122) Använt kärnbränsle Område: Genomförande Analys: juni Driftstörningar i Kärnbränsleförvaret eller inkapslingsdelen i Clink Variationen avser kostnader orsakade av eventuella driftstörningar på grund av åverkan, olycka eller externa hot. Ersättning för skador på utrustning eller annat ingår inte utan förutsätts bli täckt genom försäkringar. Premien ingår i driftkostnaden. Troligt fall (grundkalkyl) Referensen tar inte hänsyn till några längre driftstörningar. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Ej aktuellt Högalternativ Analysgruppens bedömning Längre driftstörning på grund av åverkan, olycka, externa hot. Ett högkostnadsfall bedöms kunna utgöras av ett längre sammanhängande driftstopp. Stoppet bedöms kunna vara i 10 år. Enbart en enda sådan omfattande störning beaktas. Konsekvenser Stoppet överbryggas med oförändrade driftkostnader i SKB:s anläggningar. Efter stoppet antas deponeringstakten kan ökas från 180 till 200 kapslar/år till följd av bränslets längre avklingningstid. Detta medför ökade driftkostnader för Kärnbränsleförvaret. Inkapslingsanläggningen bedöms klara den ökade deponeringstakten utan kostnadsökningar. Antagandena ger att den sista kapseln kommer att deponeras Detta ger en förlängd drifttid och därmed ökade kostnader för SKB centralt, Fud, Clab, transportsystemet och SFR. För transportsystemet tillkommer kostnader för investering i ett nytt fartyg. Kommentarer från analysgruppen Stoppet bedöms inte vara av teknisk karaktär eftersom sådana problem antas kunna lösas snabbare. Snarare torde stoppet bero på orsaker kopplade till politik eller tillstånd. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

168 Beskrivning av variationerna 28 (122) Figur Det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab Figur Kärnbränsleförvaret Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

169 Beskrivning av variationerna 29 (122) Projektledningsförmåga - uppförande av inkapslingsanläggningen Använt kärnbränsle Område: Organisation Analys: maj 2016 Variationen avser projektledningens och projektorganisationens påverkan på inkapslingsanläggningens slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En korrelation läggs in mellan variationerna 206, 207, 305 och 306 med en faktor 0,5 (medelstark korrelation). Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Effektiviteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för inkapslingsanläggningen minskas med 20 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Effektiviteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för inkapslingsanläggningen ökas med 30 %. Kommentarer från analysgruppen Variation avseende projektledningsförmåga för uppförandet finns för de fyra stora anläggningsprojekten: Kärnbränsleförvaret, inkapslingsanläggningen, SFR-utbyggnaden och SFL. Analysgruppen diskuterade om det finns anledning att slå ihop dessa till en variation. Slutligen bestämde gruppen att behålla de fyra variationerna eftersom uppförandeprojekten genomförs av olika projektorganisationer. Ingen åtskillnad görs dock för de olika projekten i värderingen, dvs enbart en bedömning görs. Däremot finns det troligtvis en korrelation mellan projekten, bland annat används samma kvalitets- och projektledningssystem. En korrelation mellan variationerna har lagts in i simuleringsmodellen. Analysgruppen anser att projekten är stora och bedömer de som tekniskt komplicerade eftersom det delvis är mycket ny teknik som ska tas fram och stora upphandlingar som ska göras. Detta resulterade i en variation med tyngdpunkt mot hög. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

170 Beskrivning av variationerna 30 (122) Använt kärnbränsle Område: Organisation Analys: maj Projektledningsförmåga uppförande av Kärnbränsleförvaret Variationen avser projektledningens och projektorganisationens påverkan på Kärnbränsleförvarets slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Se variation 206. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Se variation 206. Högalternativ Analysgruppens bedömning Se variation 206. Kommentarer från analysgruppen Se variation 206. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

171 Beskrivning av variationerna 31 (122) Projekteringsunderlag uppförande av inkapslingsanläggningen Använt kärnbränsle Område: Organisation Analys: maj 2016 Variationen avser hur kvaliteten på projekteringsunderlaget kan påverka inkapslingsanläggningens slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Den troliga kostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En korrelation läggs in mellan variationerna 208, 209, 307 och 308 med en faktor 0,5 (medelstark korrelation). Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Kvaliteten ligger över ett normalfall. Samtliga investeringar för inkapslingsanläggningen minskas med 20 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Kvaliteten ligger under ett normalfall. Samtliga investeringar för inkapslingsanläggningen ökas med 30 %. Kommentarer från analysgruppen Variation avseende projekteringsunderlag finns för de fyra stora anläggningsprojekten: kärnbränsleförvaret, inkapslingsanläggningen, SFR-utbyggnaden och SFL. Analysgruppen diskuterade om det finns anledning att slå ihop dessa till en variation. Slutligen bestämde gruppen att behålla de fyra variationerna eftersom projekteringen genomförs av olika projektorganisationer. Ingen åtskillnad görs dock för de olika projekten, dvs enbart en bedömning görs. Däremot finns det troligen en korrelation mellan projekten, bland annat används samma kvalitets- och projektledningssystem. En korrelation mellan variationerna har lagts in i simuleringsmodellen. Projekteringens påverkan på investeringskostnaden avtar med tiden då detaljeringen i underlaget ökar. Analysgruppen anser att möjligheter bör finnas att kontrollera slutkostnaden genom att man satsar på väl genomarbetade projekteringsunderlag. Samtidigt finns det en risk att kostnaderna kan öka. Analysgruppen betonade att det är viktigt att man i projekteringen jobbar aktivt för kostnadseffektiva lösningar. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

172 Beskrivning av variationerna 32 (122) Använt kärnbränsle Område: Organisation Analys: maj Projekteringsunderlag uppförande av Kärnbränsleförvaret Variationen avser hur kvaliteten på projekteringsunderlaget kan påverka Kärnbränsleförvarets slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Den troliga kostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Se variation 208 Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Se variation 208. Högalternativ Analysgruppens bedömning Se variation 208. Kommentarer från analysgruppen Se variation 208. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

173 Beskrivning av variationerna 33 (122) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Använt kärnbränsle Område: Teknik Analys: juni Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen Variationen avser osäkerheter i utformningen av förvarets bergutrymmen, dvs tunnlar, bergrum, schakt och ramp. Osäkerheter finns i bedömningen av hur många kapselpositioner som måste förkastas samt antagen area för deponeringstunnlarna (bestäms av bland annat av deponeringsmaskinens dimensioner). Andra osäkerheter i utformningen beror av bergets sprickstruktur och utformning av centralområdet. Bergutrymmenas storlek och utformning påverkar både kostnad för investering samt förslutning och återfyllning. Troligt fall (grundkalkyl) Referensutformningen baseras på en layout för förvaret från år 2008 (layout D2), vilket motsvarar den layout som användes i SKB:s ansökan för Kärnbränsleförvaret. Layouten är anpassad för det kapselantal som gäller för Kalkyl 40. Andelen förkastade kapselpositioner har uppskattats till 13 %. Enligt referensutformningen är den teoretiska sektionsarean i deponeringstunneln 19 m 2. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Sprickstrukturen i berget och spänningsförhållandena är förmånliga. Andelen förkastade kapselpositioner antas vara 1 %. Sektionsarea i deponeringstunnlar minskar på grund av en mer kompakt hanteringsutrustning, bland annat ersätts strålskyddet runt kapseln med en mobil avskärmning i tunneln. En minskning av sektionsarean för deponeringstunneln antas till 15 m 2. Centralområdet och rampen minskar volymmässigt i den fortsatta systemoptimeringen. Bergvolymen i ramp, centralområde och transporttunnlar antas minska med 15 %. Konsekvenser Den minskade antalet kapselpositioner minskar tunnellängden för deponeringstunnlarna. Stamtunnlarnas längd antas minska proportionellt med deponeringstunnlarna. Längden minskas med 10% Högalternativ Analysgruppens bedömning Mindre gynnsam sprickstruktur och spänningsbild. Ökade svårigheter att i detalj och i förväg kartlägga mindre sprickförekomster genom sondering vilket i sin tur antas innebära att ett större antal kapselpositioner måste förkastas. Andelen förkastade kapselpositioner antas vara 30 %. Sektionsarean för deponeringstunneln antas öka till 25 m 2.

174 Beskrivning av variationerna 34 (122) Centralområdet och ramp ökar volymmässigt. Ökning av bergvolymen i ramp, centralområde och transporttunnlar med 20 %. Konsekvenser Det ökade antalet kapselpositioner ökar tunnellängden för deponeringstunnlarna. Stamtunnlarnas längd antas öka proportionellt med deponeringstunnlarna. Längden ökas med 15% Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Figur Tvärsnitt för olika typer av tunnlar i Kärnbränsleförvaret. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

175 Beskrivning av variationerna 35 (122) Använt kärnbränsle Område: Teknik Analys: maj Effektivisering av deponeringsprocessen i Kärnbränsleförvaret Variation avser möjligheten till effektiviseringar i deponeringsprocessen i kärnbränsleförvaret. Kärnbränsleförvaret är i drift i knappt 30 år och möjligheterna borde vara goda för att successivt genomföra effektiviserande åtgärder. Troligt fall (grundkalkyl) Kärnbränsleförvarets referensutformning baseras på vertikal deponering (KBS-3V), det vill säga kapslarna deponeras i hål borrade i tunnelgolvet. Den troliga kostnaden bygger på dagens teknik och baseras på demonstrationer gjorda i Äspölaboratoriet. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Analysgruppens bedömning Deponeringsprocessen kan effektiviseras. Detta leder även till en effektivare utformning av Kärnbränsleförvaret. Denna effektivisering representeras i variationens kostnadsberäkning av en övergång till horisontell deponering (KBS-3H). KBS-3H är en variant av KBS-3-metoden med kapslarna liggande horisontellt i m långa tunnlar (se figur 211-1). Sannolikheten för händelsen bedöms till 33% Konsekvenser Acceptans för KBS-3H antas fås innan deponeringsstart år Händelsen innebär lägre kostnader främst beroende av att återfyllning av deponeringstunnlarna och borrning av deponeringshål bortfaller. Däremot fås ökade kapselkostnader bland annat pga. supercontainern. Vidare minskar kostnaden för investeringar i industriområdet på grund av en mindre produktionsbyggnad. Detta eftersom kompaktering av bentonitblock och återfyllningsmaterial utgår. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Kapselkostnaden minskar med 30 % i förhållande till händelsen. Ingen variation gentemot händelsen i övrigt. Dessa kostnadsvariationer fås indirekt genom objektsvariationerna. Högalternativ Analysgruppens bedömning Kapselkostnaden ökar med 65 % i förhållande till händelsen. Ingen variation gentemot händelsen i övrigt. Dessa kostnadsvariationer fås indirekt genom objektsvariationerna. Kommentarer från analysgruppen - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

176 Beskrivning av variationerna 36 (122) Övriga kommentarer - Figur Illustration av principerna för vertikal (KBS-3V) och horisontell (KBS-3H) deponering Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

177 Beskrivning av variationerna 37 (122) Material och metod för återfyllning och förslutning av Kärnbränsleförvaret. Använt kärnbränsle Område: Teknik Analys: april 2010 Variationen avser osäkerhet i material och metod för återfyllning av deponeringstunnlarna och förslutning av förvarets övriga delar. Troligt fall (grundkalkyl) Återfyllning respektive förslutning av Kärnbränsleförvaret görs med svällande lera i samtliga utrymmen. Detta sker genom förhållandevis enkel utläggning av kompakterade block samt utfyllnad mot berg med bentonitgranulat. Särskilda pluggar byggs i deponeringstunnlarnas mynning för att återfyllningen ska hållas på plats till dess att stamtunnlarna försluts. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning En generell kostnadsminskning med 80 % för samtliga utrymmen (deponerings-, stam- och transporttunnlar samt centralområde, schakt och ramp). Högalternativ Analysgruppens bedömning En generell kostnadsökning med 80 % för samtliga utrymmen (deponerings-, stam- och transporttunnlar samt centralområde, schakt och ramp). Kommentarer från analysgruppen Osäkerheten definieras inte i tekniska termer utan ett generellt antagande görs om möjliga besparingar. Detta innefattar såväl materialval som metod och dessutom möjligheter att differentiera materialet inom olika områden. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

178 Beskrivning av variationerna 38 (122) Figur Installation av återfyllningsblock med robot i Bentonitlaboratoriet Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

179 Beskrivning av variationerna 39 (122) 213 Deponeringstakt för kapslar med använt kärnbränsle Variationen avser osäkerheten i den takt kapslar med använt kärnbränsle kommer att deponeras i Kärnbränsleförvaret. Troligt fall (grundkalkyl) Använt kärnbränsle Område: Genomförande Analys: september 2016 Grundkalkylen baseras på en inledande upptrappning med deponering av 40, 80 och 120 kapslar för de tre första åren. Därefter antas en deponeringstakt på i medel 180 kapslar per år, se figur nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Variationen är ny. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Deponeringstakten ökas till 200 kapslar per år, se figur Den inledande fasen är oförändrad. Konsekvenser En högre deponeringstakt ger en kortare drifttid för SKB:s avfallssystem. Lågalternativet innebär att den sista kapseln kommer att deponeras i början av Den kortare drifttiden ger minskade kostnader för SKB centralt, transportsystemet, Clink, Kärnbränsleförvaret och SFR. Högalternativ Analysgruppens bedömning Deponeringstakten minskas till 140 kapslar per år, se figur Den inledande fasen är oförändrad. Konsekvenser En lägre deponeringstakt ger en längre drifttid för SKB:s avfallssystem. Högalternativet innebär att den sista kapseln kommer att deponeras i början av Den längre drifttiden ger ökade kostnader för SKB centralt, transportsystemet, Clink, Kärnbränsleförvaret och SFR. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

180 Beskrivning av variationerna 40 (122) Referens Figur Deponeringstakt för grundkalkylen Lågalternativ Figur Deponeringstakt för lågalternativet Högalternativ Figur Deponeringstakt för högalternativet Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

181 Beskrivning av variationerna 41 (122) Realism i kostnadsuppskattningar - Kärnbränsleförvarets skedeskalkyl Använt kärnbränsle Område: Kalkyl Analys: juni 2013 Samtliga kostnader för Kärnbränsleförvaret, med undantag av driftkostnaderna, baseras på aktuell skedeskalkyl. Variationen avser hur kalkylatorns erfarenhet och egna bedömningar påverkar kalkylens kostnadsresultat. Ju mer specificerat underlaget är och ju mer erfarenhet som finns på området desto mindre bedöms den enskilde kalkylatorns bedömningar påverka resultatet. Variationen kan sägas motsvara den spridning i kostnadsresultat som ett flertal oberoende kalkyler baserat på samma underlag skulle ge. Variationen omfattar inte osäkerheter i omfattningen av de anläggningar, system mm som ingår i kalkylen. Denna osäkerhet behandlas i främst objektsvariationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Kalkylen för uppförandeskedet baseras på systemhandling 2.0, från Kostnaderna för drift- och avvecklingsskedet är baserade på en skedeskalkyl från 2010 i prisnivå Mognadsgraden bedöms ligga mellan förstudie och förprojektering med tonvikt på den senare. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny skedeskalkyl för uppförandeskedet fram till och med driftstart är framtagen, SyHa 2.0, Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Kalkylatorn har varit pessimistisk (räknat för högt) vilket här kompenseras med en sänkning av kostnaden. Minska samtliga de kostnadsposter som baseras på skedeskalkylen med 30 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Kalkylatorn har varit optimistisk (räknat för lågt) vilket kompenseras med en ökning av kostnaden. Öka samtliga de kostnadsposter som baseras på skedeskalkylen med 55 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Observera att denna variation inte avser omfattningen av de anläggningar eller annat som ingår i kalkylen utan enbart kalkylatorns bedömning av vad kostnaden blir för att producera det som specificerats. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

182 Beskrivning av variationerna 42 (122) Figur Illustration av den stegvisa projektering som SKB tillämpar för sina anläggningar Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

183 Beskrivning av variationerna 43 (122) 215 Samarbete med Posiva Använt kärnbränsle Område: Genomförande Analys: september 2016 Variationen avser osäkerheten i vilken kostnadspåverkan som samarbetet med SKB:s finska systerorganisation Posiva kommer att ge. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna i grundkalkylen har minskats enligt följande till följd av samarbetet med Posiva: Teknikutveckling rörande KBS-3-systemet: -400 mnkr drift av anläggning för sammansättning av kapseldelar: -250 mnkr Förändringar i förhållande till Plan 2013 Variationen är ny. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Samarbetsfördelningarna blir större än i grundkalkylen Konsekvenser Kostnaderna för teknikutveckling minskar med ytterligare 200 mnkr. Motsvarande för drift av anläggningen för sammansättning av kapseldelar värderas till 125 mnkr. Högalternativ Analysgruppens bedömning Smarbetet med Posiva kommer inte att ge några kostnadsfördelar. Konsekvenser Kostnaderna för teknikutveckling ökas med 400 mnkr. Motsvarande för drift av anläggningen för sammansättning av kapseldelar värderas till 250 mnkr. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

184 Beskrivning av variationerna 44 (122) Tidpunkt för drifttagning av det utbyggda SFR Låg- och medelaktivt avfall Område: Genomförande Analys: september 2016 Variationen avser den tidsmässiga osäkerheten i tillståndsprocessen samt uppförande och driftsättning av SFRutbyggnaden. Deponeringsstarten i det utbyggda SFR kan få påverkan på avveckling av de första reaktorerna Troligt fall (grundkalkyl) SKB lämnade in ansökningarna enligt miljöbalken och kärntekniklagen för att bygga ut SFR i slutet av Den fortsatta planeringen förväntas utbyggnaden kunna start under Provdrift och därmed deponering av avfall antas kunna påbörjas Planeringen för SFR-utbyggnaden visas översiktligt i figur nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Tidsplanen för SFR-utbyggnaden har förskjutits med fem år sedan Plan Kärnkraftsföretagen uppför alternativt planerar att uppföra mellanlager för rivningsavfall för de reaktorer som kommer att rivas i närtid (B1, B2, O1, O2, R1 och R2). Avvecklingsplaneringen är därmed oberoende av när SFR-utbyggnaden kan tas i drift. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Deponeringsstarten för rivningsavfall kan tidigareläggas till Konsekvenser Kostnader för projektorganisationen för SFR-utbyggnaden minskar på grund av den förkortade projekttiden. Den del av driftkostnaderna för SFR som hänförs till rivningsavfallet ökar. Högalternativ Deponeringsstarten för rivningsavfall försenas så att deponeringen påbörjas Förseningen kan bero både på en längre tillståndsprövning och en förlängd byggtid. Konsekvenser Kostnader för projektorganisationen för SFR-utbyggnaden ökar på grund av den förlängda projekttiden. Även byggkostnaden ökar till följd av oplanerade händelser under byggtiden. Den del av driftkostnaderna för SFR som hänförs till rivningsavfallet minskar. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

185 Beskrivning av variationerna 45 (122) Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade möjliga orsaker till försening. En möjlig orsak kan vara att tidsplanen för uppförandet är underskattad dvs för optimistisk, bland annat beroende på svårigheter då utbyggnad ska ske parallellt med deponering. En annan orsak skulle kunna vara resursbrist hos SSM för tillståndsprövningen. Även ansökan för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen hanteras under samma period. Svårigheter kan också uppstå i prövningen enligt miljöbalken. Övriga kommentarer - Figur Översiktlig tidsplan för utbyggnad av SFR. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

186 Beskrivning av variationerna 46 (122) Tidpunkt för drifttagning av SFL Variationen avser den tidsmässiga osäkerheten i planeringen för SFL. Låg- och medelaktivt avfall Område: Genomförande Analys: maj 2016 Troligt fall (grundkalkyl) SFL ligger relativt tidigt i utvecklingen. I dag pågår förstudier och utveckling av förvarskoncept. SFL är det förvar som kommer att tas sist i drift. Ansökningarna enligt miljöbalken och kärntekniklagen för SFL kommer enligt planerna att lämnas in cirka år SFL tas i rutinmässig drift år Planeringen för SFL visas översiktligt i figur nedan. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning SFL tas i drift så sent som möjligt. Driften antas avslutas samtidigt som för SFR år 2059 med en antagen drifttid på sju år. Detta ger en deponeringsstart år Högalternativ Analysgruppens bedömning SFL antas tas i drift så tidigt som möjligt. Deponeringen antas kunna påbörjas år Deponeringen avslutas då allt långlivat avfall från rivningen av kärnkraftverken deponerats år Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen uppfattade osäkerheterna kring tidsplanen för SFL som stora eftersom det ligger långt fram i tiden. En diskussion fördes kring vilka drivkrafter som finns för att skynda på processen. Analysgruppen ansåg att det är troligare med en senareläggning av deponeringsstart än en tidigareläggning. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

187 Beskrivning av variationerna 47 (122) Figur Uppskattad tidsplan för arbetet inför driftsättningen av SFL Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

188 Beskrivning av variationerna 48 (122) Låg- och medelaktivt avfall Område: Genomförande Analys: maj Ny lokaliseringsprocess för slutförvaret för rivningsavfall Variationen avser risken att SKB inte kommer att erhålla tillstånd för att bygga ut SFR för slutförvaring av rivningsavfall. Troligt fall (grundkalkyl) SKB har i dag tillstånd att slutförvara låg- och medelaktivt driftavfall i SFR. Enligt planerna kommer förvaret att byggas ut för att även kunna slutförvara låg- och medelaktivt rivningsavfall. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Analysgruppens bedömning Slutförvaret för rivningsavfall lokaliseras till annan plats. Som mest sannolikt fall (om SFR-alternativet utgår) väljs då lokalisering Laxemar. Händelsen medför en försening av uppförandet av ett slutförvar för rivningsavfall med 10 år. Sannolikheten för händelsen har bedömts till 1:50. Konsekvenser Händelsen medför ökade kostnader för platsundersökningar och projektering med 300 mnkr. Även kostnaderna för projektledningen ökar på grund av den förlängda projekttiden. Dessutom ökar kostnaderna för investeringen då slutförvarsanläggningen inte kan utnyttja befintliga anläggningar och system i SFR. Kostnadsökningen har uppskattats grovt till 500 mnkr. Befintligt SFR antas kunna förslutas när allt driftavfall har deponerats. SFL lokaliseras till slutförvaret för rivningsavfall Lågalternativ Ej aktuellt Högalternativ Ej aktuellt Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade alternativa lokaliseringsmöjligheter för slutförvaret för rivningsavfall och konstaterade att Laxemar som tidigare har varit föremål för platsundersökningar är en plats som SKB har god kännedom om och skulle kunna vara en alternativ lokalisering för slutförvaret för rivningsavfall. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

189 Beskrivning av variationerna 49 (122) Figur Referensområden som studerats i lokaliseringsutredningen Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

190 Beskrivning av variationerna 50 (122) Lokalisering av SFL Låg- och medelaktivt avfall Område: Genomförande Analys: maj 2016 Variationen avser osäkerheten avseende platsvalet för SFL. Platsen för förvaret är ännu inte bestämt. Troligt fall (grundkalkyl) I dag pågår förstudier och framtagning av förvarskoncept. Platsundersökningar planeras att påbörjas cirka Referenskostnaden i plankalkylen baseras på att SFL lokaliseras till SFR och sammanbyggs med denna anläggning. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Analysgruppens bedömning SFL lokaliseras till annan plats. Som mest sannolikt fall (om SFR-alternativet utgår) väljs då lokalisering vid Kärnbränsleförvaret. Sannolikheten för händelsen bedöms till 22%. Konsekvenser Förvaret placeras vid Kärnbränsleförvarets ramp varvid kostnaden för egen ramp utgår. Detta bedöms grovt ge en kostnadsminskning om mnkr 50. Driftkostnaden ökar då samordningsfördelar med SFR inte kan utnyttjas. Verksamheten vid Kärnbränsleförvaret bedöms inte ge lika stora samordningsfördelar. Lågalternativ Lågalternativet sätts lika med händelsen. Högalternativ Analysgruppens bedömning SFL lokaliseras skilt från andra SKB-anläggningar. Konsekvenser Utan närmare utredning ökas investerings- och driftkostnaderna för förvaret med 100 %. I denna ökning antas också kostnader avseende ökade transporter inrymmas. Tillägg för lokalisering och platsundersökning mnkr 600. Förslutningskostnaden antas öka med 50 % p g a större bergvolymer. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

191 Beskrivning av variationerna 51 (122) Projektledningsförmåga - utbyggnad av SFR Låg- och medelaktivt avfall Område: Organisation Analys: maj 2016 Variationen avser projektledningens och projektorganisationens påverkan på utbyggnaden av SFR:s slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Se variation 206. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Se variation 206. Högalternativ Analysgruppens bedömning Se variation 206. Kommentarer från analysgruppen Se variation 206. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

192 Beskrivning av variationerna 52 (122) Projektledningsförmåga - uppförande av SFL Låg- och medelaktivt avfall Område: Organisation Analys: maj 2016 Variationen avser projektledningens och projektorganisationens påverkan på SFL:s slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Se variation 206. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Se variation 206. Högalternativ Se variation 206. Kommentarer från analysgruppen Se variation 206. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

193 Beskrivning av variationerna 53 (122) Projekteringsunderlag - utbyggnad av SFR Låg- och medelaktivt avfall Område: Organisation Analys: maj 2016 Variationen avser hur kvaliteten på projekteringsunderlaget kan påverka utbyggnaden av SFR:s slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Den troliga kostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Se variation 208. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Se variation 208. Högalternativ Se variation 208. Kommentarer från analysgruppen Se variation 208. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

194 Beskrivning av variationerna 54 (122) Projekteringsunderlag - uppförande av SFL Låg- och medelaktivt avfall Område: Organisation Analys: maj 2016 Variationen avser hur kvaliteten på projekteringsunderlaget kan påverka SFL:s slutliga investeringskostnad. Troligt fall (grundkalkyl) Den troliga kostnaden är baserad på en normal situation. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Se variation 208. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Se variation 208. Högalternativ Se variation 208. Kommentarer från analysgruppen Se variation 208. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

195 Beskrivning av variationerna 55 (122) Låg- och medelaktivt avfall Område: Teknik Analys: juni Storlek och utformning av SFR-utbyggnadens bergutrymmen Variationen avser osäkerheter i utformningen av förvarets bergutrymmen, dvs tillfartstunnel, bergrum m.m. Bergutrymmenas storlek och utformning påverkar både kostnad för investering och förslutning. Bergrummens storlek beror främst av prognostiserade avfallsmängder. Den nya tillfartstunneln är dimensionerad för att ta ner reaktortankarna hela. Osäkerheten kring detta hanteras i variation 408 (Strategi för hantering av reaktortankar). Troligt fall (grundkalkyl) SFR-utbyggnaden är dimensionerad för cirka m 3 rivningsavfall samt utrymme för nio reaktortankar från BWR-reaktorerna. (Reaktortankarna från PWR kommer att slutförvaras i SFL.) Förvaret kommer att läggas på ca 120 meters djup. Översiktlig layout framgår av figur nedan. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Storleken på SFR-utbyggnaden antas vara överdimensionerad. Detta kan beror på att delar av rivningsavfallet kan förvaras i markdeponier samt att avfallsvolymerna kan vara för konservativt uppskattade. Samtliga planerade bergsalar i SFR-utbyggnaden kommer därmed inte att behövas. Storleken på SFR-utbyggnadens bergutrymmen (exklusive reaktortankstunneln och bergssal för reaktortankar) kan reduceras med 80 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Storleken på SFR-utbyggnaden antas vara underdimensionerad. En ökning av storleken på SFR-utbyggnadens bergutrymmen (exklusive reaktortankstunneln och bergssal för reaktortankar) med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

196 Beskrivning av variationerna 56 (122) Figur Utbyggt SFR enligt layout 2 där den befintliga delen är ljusgrå och den planerade delen är blå. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

197 Beskrivning av variationerna 57 (122) Storlek och utformning av SFL:s bergutrymmen Låg- och medelaktivt avfall Område: Teknik Analys: juni 2013 Variationen avser osäkerheter i utformningen av förvarets bergutrymmen, dvs tillfartsramp, bergrum mm. Här ingår även osäkerheter avseende förvarsdjup. Bergutrymmenas storlek och utformning påverkar både kostnad för investering och förslutning. Bergrummens storlek beror främst av prognostiserade avfallsmängder. Troligt fall (grundkalkyl) SFL är dimensionerad för cirka m3 långlivat avfall. I avfallsvolymen ingår tre reaktortankar från PWRreaktorerna. (Reaktortankarna från BWR slutförvaras i SFR.) SFL ligger relativt tidigt i utvecklingen. I dag pågår förstudier och utveckling av förvarskoncept. Plankalkylen baseras på att SFL samlokaliseras med SFR och att förvarsområdet läggs på 300 meters djup. Rampen byggs som en fortsättning på SFR:s tillfartstunnel. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Storleken på SFL:s förvarsutrymmen bedöms vara överdimensionerade och förläggningsdjupet bedöms vara överskattat. SFL förläggs på 120 meters djup. Storleken på förvarets förvarsutrymmen kan reduceras med 50 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Storleken på SFL:s förvarsutrymmen bedöms vara underdimensionerade och förläggningsdjupet bedöms vara underskattat. SFL förläggs på 500 meters djup. En ökning av storleken på förvarets förvarsutrymmen med 200 %. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen uppfattade osäkerheterna kring utformningen och storleken av SFL:s bergutrymmen som stora. Detta då SKB planerar att bygga förvaret långt fram i tiden. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

198 Beskrivning av variationerna 58 (122) Drifttid av kärnkraftverk som underlag för tidpunkt för nedmontering och rivning Avveckling av kärnkraftverk Område: Genomförande Analys: juni 2016 Variationen avser osäkerheten i tidpunkten för nedmontering och rivning med avseende på kärnkraftverkens drifttid. Variationen avser enbart de reaktorer där datum för slutlig avställning inte beslutats, dvs Forsmark 1, 2 och 3, Oskarshamn 3 samt Ringhals 3 och 4. Dessa togs i drift under 1980-talet och benämns nedan 80- talsreaktorerna. Troligt fall (grundkalkyl) Som underlag för tidsplanerna ligger reaktorernas planerade drifttider. 80-talsreaktorernas planerade drifttider illustreras i figur nedan. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Sedan Plan 2013 har beslut tagits om förtda avställning av reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2. Dessa berörs inte av variationen i Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Senareläggning av tidpunkten för nedmontering och rivning med 25 år för 80-talsreaktorerna till följd av en ökad drifttid med motsvarande år. Konsekvenser Inga andra kostnadskonsekvenser än att kostnaden för avveckling flyttas i tiden. Högalternativ Analysgruppens bedömning Tidigareläggning av tidpunkten för nedmontering och rivning för 80-talsreaktorerna. Som tidigaste tidpunkt bedömde gruppen att reaktorerna stänger före 2020 då de nya kraven om extern härdkylning träder i kraft. Konsekvenser Avvecklingskostnaderna flyttas i tiden så att nedmontering och rivning påbörjas 2020 för samtliga 80- talsreaktorer. Kostnader för ytterligare mellanlagring av rivningsavfall tillkommer. Denna bedöms grovt till 100 mnkr för Forsmark och 50 mnkr för Ringhals. För Oskarshamn 3 bedöms det finnas tillräckligt med lagringskapacitet i befintliga mellanlager. Kommentarer från analysgruppen En diskussion fördes om var gränsen går för hur länge en reaktor kan drivas. I princip finns det i dag inga tekniska gränser utan livslängden är en ekonomisk fråga. De nya myndighetskraven om extern härdkylning kommer att kräva stora investeringar i reaktoranläggningarna. Det finns en risk att kärnkraftsföretagen gör bedömningen att dessa investeringar inte är ekonomisk försvarbara. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

199 Beskrivning av variationerna 59 (122) Övriga kommentarer O3 F1 F2 F3 R3 R4 Figur Planerad drift för 80-talsreaktorerna. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

200 Beskrivning av variationerna 60 (122) Tid för avställnings- och servicedrift Avveckling av kärnkraftverk Område: Genomförande Analys: juni 2016 Avveckling av en kärnkraftsreaktor omfattar avställningsdrift, eventuell servicedrift, nedmontering och rivning samt konventioenll rivning och återställande av mark, se figur nedan. Avställningsdrift är verksamheten från det att reaktorn sluligt ställts av till dess att allt bränsle avlägsnats från anläggningen. Om nedmontering och rivning inte kan inledas direkt efter avställningsdriften vidtar en period med servicedrift. Variationen avser osäkerheter med tiden för avställnings- och servicedrift för reaktorerna. Tiden beror bland annat på hur snabbt det använda bränslet kan transporteras bort från kraftverksområdet till Clab för mellanlagring. Troligt fall (grundkalkyl) Tid för avställnings- och servicedrift i grundkalkylen varierar mellan reaktorerna beroende på de förutsättningar som råder bland annat avseende när och av vilken orsak beslut för slutlig avställning tas. Tiderna illustreras i figur B1 och B2 befinner sig i servicedrift. Även O2 kommer att göra det år 2018 då kalkylen startar. För 80-talsreaktorerna kommer nedmontering och rivning att inledas direkt efter avställningsdriften, dvs ingen servicedrift antas behövas. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Den beslutade förtida avställnigen av reaktorer har medfört förändringar i planeringen. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Tiden för avställnings- och servicedrift förkortas enligt: B1 och B2: -30 månader O1: -6 månader och O2: -12 månader För övriga reaktorer finns inget lågalternativ. Konsekvenser Kostnad för avställnings- och servicedrift har bedömts till i genomsnitt 10 mnkr per månad och reaktor. Kostnaden för avställnings- och servicedrift minskas med denna summa enligt bedömningen ovan. Starttidpunkten för nedmontering och rivning tidigareläggs med motsvarande tid. Högalternativ Analysgruppens bedömning Tiden avställnings- och servicedrift förlängs enligt följande: B1, B2, O1, O2, R1 och R2: +36 månader F1, F2, F3, O3, R3 och R4: +18 månader Konsekvenser Kostnaden för avställningsdrift ökas med 10 mnkr per månad och reaktor enligt bedömningen ovan. Starttidpunkten för nedmontering och rivning förskjuts med motsvarande tid. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

201 Beskrivning av variationerna 61 (122) Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen beslutade att bedöma 70-tals- och 80-talsreaktorer var för sig då olika förutsättningar råder för dessa båda grupper. I bedömningen har hänsyn tagits till att tiderna i låg- och högalternativet avser ett medel för samtliga reaktorer. Tidsavvikelser kan bli mer extrema för en enskild reaktor. Möjligheter att förkorta avställningsdriften finns genom att transportera färre bränsleelement i varje transportbehållare. Bränslet kan då transporteras tidigare från reaktorn då kortare avklingningstid kan tillåtas. Risker som kan medföra förlängd avställningsdrift är störningar i m/s Sigrids kapacitet, tillgång till transportbehållare och begränsningar i Clab för mottagning av bränsle. Analysgruppen bedömde att sannolikheten att avställnings- och servicedriften förlängs för 70-talsreaktoerna var större än för de de övriga. När 80-talsreaktorerna ska avvecklas så är SFR-utbyggnaden i drift vilket förenklar planeringen. Då finns även erfarenheter att hämta från de tidiga avvecklingsprojekten. Övriga kommentarer - Figur Översikt av de olika faserna för genomförande av en reaktors avveckling (från Fud-program 2016). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

202 Beskrivning av variationerna 62 (122) Figur Tidsplan som ligger till grund för grundkalkylen. Tid för avställnings- och servicedrift (variation 402) respektive nedmontering och rivning samt konventionell rivning och återställande av mark (variation 403). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

203 Beskrivning av variationerna 63 (122) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Avveckling av kärnkraftverk Område: Genomförande Analys: juni Tidsplan för nedmontering och rivning samt konventionell rivning och återställande av mark Variationen avser osäkerheter i tidsplanen för att nedmontera och riva en reaktoranläggning samt den konventionella rivningen och återställande av mark. Troligt fall (grundkalkyl) Tidsplanerna är anpassade efter varje reaktoranläggning och plats. Tiden ligger mellan fyra och sju år, se figur Förändringar i förhållande till Plan 2013 Förändringar i tidsplanerna till följd av den förtida avvecklingen av fyra reaktorer. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Tidsplanen är pessimistisk. Möjligheten att utföra parallella aktiviteter är underskattad. Den totala tidsplanen minskar till totalt 4 år för 70-talsreaktorerna (B1, B2, O1, O2 R1 och R2) samt 3 år för 80- talsreaktorerna (F1, F2, F3; O3, R3 och R4). Konsekvenser Kostnader för tidsberoende aktiviteter såsom projektorganisation samt bevakning, drift och underhåll av reaktoranläggningen minskar. Kostnaderna för själva rivningsarbetet (aktivitetsberoende) påverkas endast tidsmässigt. Högalternativ Tidsplanen i det troliga fallet är optimistisk. Möjligheten att utföra parallella aktiviteter är överskattad. Även myndighetstillsynen kan medföra att tiden för nedmontering och rivning förlängs. Den totala tidsplanen ökar till totalt 10 år för samtliga reaktorer. Konsekvenser Kostnader för tidsberoende aktiviteter såsom projektorganisation samt bevakning, drift och underhåll av reaktoranläggningen ökar. Kostnaderna för själva rivningsarbetet (aktivitetsberoende) påverkas endast tidsmässigt. Kommentarer från analysgruppen Gruppen diskuterade över drivkrafter att förkorta tidsplanen. Här tog man bland annat upp incitament för underlevernatörer. I bedömningen har hänsyn tagits till att tiderna i låg- och högalternativet avser ett medel för samtliga reaktorer. Tidsavvikelser kan bli mer extrema för en enskild reaktor. Övriga kommentarer -

204 Beskrivning av variationerna 64 (122) Inlärningseffekt vid avveckling av kärnkraftverken Avveckling av kärnkraftverk Område: Organisation Analys: juni 2016 Totalt ska tolv reaktoranläggningar avvecklas i Sverige. Variationen avser möjligheten till en successivt mer effektiv avveckling beroende på en inlärningseffekt. En effektivisering på grund av den allmänna tekniska utvecklingen ingår i variationerna för EEF. Troligt fall (grundkalkyl) I referensen tas ingen hänsyn till inlärningseffekt mellan platserna. Samordningsfördelar mellan reaktorerna på samma plats har till viss del tagits med i grundkalkylen. Förändringar i förhållande till Plan 2013 Förändringar i tidsplanerna till följd av den förtida avvecklingen av fyra reaktorer. Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Beaktande av en inlärningsfaktor som avser den organisatoriska och administrativa delen av rivningsprocessen. Inlärningsfaktor innebärande att kostnaden successivt reduceras med 25 % till år 2028, dvs under perioden då 70-talsreaktorerna avvecklas. Kostnaden reduceras med ytterligare 10 %-enheter till slutet av perioden för avveckling år Konsekvenser Reduktionen avser kostnader för nedmontering och rivning, avfallshantering samt konventionell rivning och återställande av mark (objekt 904, 905 och 907). Högalternativ Ej aktuellt Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade inlärningseffekt vid avveckling. Troligt är att det finns en stark inlärning i början, vilken sedan avtar. Möjligheterna till effektivisering, i form av metod- och processutveckling, är betydande tror analysgruppen. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

205 Beskrivning av variationerna 65 (122) Avveckling av kärnkraftverk Område: Organisation Analys: juni Styrning och organisation vid avveckling av kärnkraftverken Variationen avser projektstyrningens och projektorganisationens påverkan på avvecklingsprojektets genomförande och därmed kostnaderna för avvecklingen. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning En minskning av avvecklingskostnaderna till följd av en god projektstyrning och -organisation. En generell minskning med 25 % av kostnadsobjekten: rivningsförberedelser och avställningsaktiviteter (objekt 901), nedmontering och rivning (objekt 904), avfallshantering (objekt 905) samt konventionell rivning och återställande av mark (objekt 907) Högalternativ En ökning av avvecklingskostnaderna till följd av en bristfällig projektstyrning och -organisation. En generell ökning med 30 % av kostnadsposterna enligt ovan för lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade hur projektstyrningen och projektorganisationen kan påverka ett projekt. Bland annat att en bristfällig styrning och organisation kan göra en del skada men att en sådan situation i allmänhet inte fortgår hela projektets livstid. Vanligtvis byts projektledningen ut då det uppmärksammas att det finns brister. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

206 Beskrivning av variationerna 66 (122) Avveckling av kärnkraftverk Område: Organisation Analys: juni Tillgång till kompetens vid avveckling av kärnkraftverken Tillgång till rätt kompetens kan ha påverkan på avvecklingsprojektets genomförande och därmed kostnaderna för avvecklingen. Troligt fall (grundkalkyl) Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning En minskning av personalkostnaderna med 25 % till följd av god tillgång på rätt kompetens. Konsekvenser Kostnaderna för projektorganisationen antas vara enbart personalkostnader för övriga kostnadsobjekt antas denna kostnad motsvara 80 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning En ökning av personalkostnaderna med 25 % till följd av brist på rätt kompetens. Konsekvenser Se ovan för lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen diskuterade hur tillgång till rätt kompetens kan påverka avvecklingsarbetet. I bästa fall har man god tillgång till rätt kompetens och kan då tillgodoräkna sig synergieffekter (lågalternativet). I sämsta fall (högalternativet) anlitas fel kompetens. Övriga kommentarer Gruppen beslöt att lägga in en korrelation med variation 113 (Marknadssituation vid upphandling av entreprenad för avveckling av kärnkraftverk) med en medelstark korrelation (korrelationsfaktor 0,5). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

207 Beskrivning av variationerna 67 (122) Strategi för hantering av reaktortankar Avveckling av kärnkraftverk Område: Teknik Analys: juni 2016 Variationen avser konsekvenserna vid ändring av strategin för hantering av reaktortankarna vid avvecklingen. Troligt fall (grundkalkyl) Reaktortankarna från kokvattenreaktorer (BWR) och tryckvattenreaktoer (PWR) hanteras och slutförvaras som hela komponenter utan sönderdelning. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Analysgruppens bedömning Reaktortankar segmenteras. De interna delarna avlägsnas och hanteras separat. Sannolikheten för händelsen bedöms till 27,5% Ökade kostnader för avvecklingen av kärnkraftverken antas med 100 mnkr per reaktor (gäller både BWR och PWR). Investeringen i SFR minskas med 300 mnkr då den nya tillfartstunneln utgår. Även bergrum för reaktortankar utgår medan BMA utökas för att få plats med de segmenterade tankarna från BWR- reaktorerna. Investeringen för SFL minskas med 100 mnkr beroende på att tillfartstunnelns area kan minskas och förvaringsutrymmet för segmenterade tankar är mindre än om de deponeras hela. Lågalternativ Ej aktuellt Högalternativ Ej aktuellt Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

208 Beskrivning av variationerna 68 (122) Realism rivningsstudie TLG Avveckling av kärnkraftverk Område: Kalkylering Analys: juni 2016 Kalkylatorns erfarenhet och egna bedömningar har påverkan på kalkylens kostnadsresultat. Ju mer specificerat underlaget är och ju mer erfarenhet som finns på området desto mindre bedöms den enskilde kalkylatorns bedömningar påverka resultatet. Variationen kan sägas motsvara den spridning av kostnader som ett flertal oberoende kalkyler skulle ge. Variationen omfattar inte osäkerheter i omfattningen av de anläggningar eller annat som ingår i kalkylen. Denna osäkerhet behandlas i främst objektsvariationerna. Variation 408 och 409 bedöms gemensamt av analysgruppen. Gruppen anser inte att de har tillräckligt med kunskap för att kunna bedöma TLG och Westinghouse individuellt. Troligt fall (grundkalkyl) Avvecklingskostnader för Plan 2016 baseras på de anläggningsspecifika rivningsstudierna som färdigställdes 2013 samt 2008 (Barsebäck). Dessa har utförts av två olika företag, TLG och Westinghouse, oberoende av varandra. Kostnadsuppksattningen för reaktorerna i Barsebäck och Ringhals bygger på underlag från TLG medans reaktorerna i Oskarshamn och Forksmark bygger på underlag från Westinghouse. Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Kalkylatorn har varit pessimistisk (räknat för högt) vilket här kompenseras med en sänkning av kostnaden. De kostnadsposter som baseras på TLG:s studie minskas med 30 %. Detta gäller för kostnader från och med Kostnader för projektorganisationen och till viss del drift och underhåll påverkas inte då den bedömts av kärnkraftföretagen. Högalternativ Analysgruppens bedömning Kalkylatorn har varit optimistisk (räknat för lågt) vilket kompenseras med en ökning av kostnaden. De kostnadsposter som baseras på TLG:s studie ökas med 25 %. Detta gäller för kostnader från och med Kostnader som bedömts av kärnkraftföretagen påverkas inte, se ovan enligt lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen Den budget som Barsebäck AB har beslutat för projekt HINT (segmentering och mellanlagring av interndelar) grundar sig bland annat på offerter och bekräftar att kostnadsuppskattningarna från TLG är i nivå med denna. Sweco har gjort en studie avseende byggnadsrivning för Barsebäck oberoende av TLG-studien. Resultaten av de båda studierna stämmer bra överens. Analysgruppen anser också att risken för konsekventa felbedömningar minskar då TLG måste stå till svars för sina amerikanska studier inför så kallade public hearings. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

209 Beskrivning av variationerna 69 (122) Övriga kommentarer Analysgruppen beslöt att lägga in en korrelation med variation 409 (Realism rivningsstudie Westinghouse) med medelstark korrelation (korrelationsfaktor 0,5). Även om TLG och Westinghouse har gjort studierna oberoende av varandra och utgående från sina egna erfarenheter finns troligtvis ett visst beroende (grundmetodiken är lika då dessa är av principen bottom-up). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

210 Beskrivning av variationerna 70 (122) Realism rivningsstudie Westinghouse Avveckling av kärnkraftverk Område: Kalkylering Analys: juni 2016 Kalkylatorns erfarenhet och egna bedömningar har påverkan på kalkylens kostnadsresultat. Ju mer specificerat underlaget är och ju mer erfarenhet som finns på området desto mindre bedöms den enskilde kalkylatorns bedömningar påverka resultatet. Variationen kan sägas motsvara den spridning av kostnader som ett flertal oberoende kalkyler skulle ge. Variationen omfattar inte osäkerheter i omfattningen av de anläggningar eller annat som ingår i kalkylen. Denna osäkerhet behandlas i främst objektsvariationerna. Variation 408 och 409 bedöms gemensamt av analysgruppen. Gruppen anser inte att de har tillräckligt med kunskap för att kunna bedöma TLG och Westinghouse individuellt. Troligt fall (grundkalkyl) Avvecklingskostnader för Plan 2016 baseras på de anläggningsspecifika rivningsstudierna som färdigställdes Dessa har utförts av två olika företag, TLG och Westinghouse, oberoende av varandra. Kostnadsuppksattningen för reaktorerna i Barsebäck och Ringhals bygger på underlag från TLG medans reaktorerna i Oskarshamn och Forksamrk bygger på underlag från Westinghouse. Referenskostnaden baseras på en normalsituation. Förändringar i förhållande till Plan Händelse Ej aktuellt Lågalternativ Analysgruppens bedömning Kalkylatorn har varit pessimistisk (räknat för högt) vilket här kompenseras med en sänkning av kostnaden. De kostnadsposter som baseras på Westinghouse studie minskas med 30 %. Detta gäller för kostnader från och med Kostnader för projektorganisationen och till viss del drift och underhåll påverkas inte då den bedömts av kärnkraftföretagen Högalternativ Analysgruppens bedömning Kalkylatorn har varit optimistisk (räknat för lågt) vilket kompenseras med en ökning av kostnaden. De kostnadsposter som baseras på Westinghouse studie ökas med 25 %. Detta gäller för kostnader från och med Kostnader som bedömts av kärnkraftföretagen påverkas inte, se ovan enligt lågalternativet. Kommentarer från analysgruppen Westinghouse bedöms ha god anläggningskännedom, främst om Oskarshamnsverket eftersom man varit med i flera stora uppgraderingsprojekt såsom PULS och PLEX. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

211 Beskrivning av variationerna 71 (122) Övriga kommentarer Gruppen beslöt att lägga in en korrelation med variation 409 (Realism rivningsstudie TLG) med en medelstark korrelation (korrelationsfaktor 0,5). Även om TLG och Westinghouse har gjort studierna oberoende av varandra och utgående från sina egna erfarenheter finns troligtvis ett visst beroende (grundmetodiken är lika). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

212 Beskrivning av variationerna 72 (122) Objekt 1: SKB centralt SKB gemensamt Analys: september 2016 SKB centralt omfattar SKB-gemensamma verksamheter. Idag bedrivs dessa verksamheter under avdelningarna: Finans- och affärsstöd (funktioner för ekonomi, personal, IT, upphandling mm) Kommunikation Säkerhet, kvalitet och miljö Objektsvariationen avser osäkerheter i kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner och inom EEF ingår inte här utan hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på SKB:s aktuella verksamhetsplan med anpassningar utifrån hur SKB:s verksamhet förändras med tiden. Från och med år 2030 är SKB i grunden en driftorganisation. Delar av verksamhet för SKB centralt pågår till och med att slutförvarsanläggningen för använt kärnbränsle är riven och försluten. Grundkalkylens kostnad för objektet är miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Inga större förändringar har skett i kalkylen för SKB centralt. Dock har kostnaderna ökat i viss grad i närtid. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Personalbehovet har överskattats. Samtliga kostnader för SKB centralt minskas med 25 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Personalbehovet har underskattats, framförallt på lite längre sikt. Samtliga kostnader för SKB centralt ökas med 100 %. Ökningen har gjorts från och med 2024, men på så sätt att den totala kostnaden fördubblas. Kommentarer från analysgruppen Från och med 2030 då KBS-3-systemet tas i drift går SKB över till en mer renodlad driftorgansisation. Funktioner som i dag ligger på SKB centralt läggs då i högre grad ut på respektive anläggning. Gruppen anser att det kan finnas en risk att funktioner som även kommer att behövas i framtiden, exempelvis IT, har fallit mellan stolarna. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

213 Beskrivning av variationerna 73 (122) Objekt 2: Drift av laboratorier SKB gemensamt Analys: september 2016 Omfattar kostnader för drift av Äspölaboratoriet (inklusive bentonitlaboratoriet) och kapsellaboratoriet. Kostnader för den forskningsverksamhet som bedrivs på laboratorierna har fördelats mellan anläggningarna (objekt 13, 22 och 26) Objektsvariationen avser osäkerheter i de uppskattade driftkostnaderna. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner och inom EEF ingår inte här utan hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader, dvs SKB:s aktuella verksamhetsplan, med anpassningar utifrån hur SKB:s verksamhet förändras med tiden. Äspölaboratoriet drivs i SKB:s regi till och med Kapsellaboratoriet drivs till mitten av 2030 då KBS-3-systemet planeras att driftsättas. Grundkalkylens kostnad för objektet är 490 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 I Plan 2013 fanns ett objekt för Fud (Forskning, utveckling och demonstration). I Plan 2016 redovisas dessa kostnader under fyra olika objekt: drift av laboratorier samt förstudier, teknikutveckling och säkeretsredovisningar för respektive slutförvar (Kärnbränsleflörvaret, SFR (rivningsavfall) och SFL). Kostnaderna för drift av laboratorierna har ökat något i jämförelse med förra planredovisningen. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Kostnaderna för drift av laboratorierna har överskattats. Kostnaderna minskas med 60 %. Framförallt borde det finnas möjlighet till besparingar för driften av Äspölaboratoriet. Högalternativ Analysgruppens bedömning Kostnaderna för drift av laboratorierna har underskattats. Kostnaderna ökas med 60 %. Det finns bland annat risk för att arbetet med att finna en ny intressent för att ta över driften av laboratoriet alternativt att avveckla anläggningen ta längre tid än planerat. Kommentarer från analysgruppen - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

214 Beskrivning av variationerna 74 (122) Figur Äspölaboratoriet. Figur Kapsellaboratoriets utrustning för utveckling av friktionssvetsning Figur Bentonitlaboratoriet Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

215 Beskrivning av variationerna 75 (122) Objekt 3: Transport - investering Omfattar investeringar i transportsystemet: SKB gemensamt Analys: september 2016 transportbehållare (för bränsleelement, kapslar med använt kärnbränsle, långlivat avfall och rivningsavfall) fordon reinvesteringar för Sigrid Investeringskostnader för transportsystemet som behövs för transport av driftavfall ingår inte. Denna kostnad omfattas inte av finansieringslagen. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen och kostnadsbedömningen av investeringarna, exempelvis antal transportbehållare. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner och inom EEF ingår inte här utan hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader samt på erfarenheter från tidigare investeringar. Grundkalkylens kostnad för objektet är miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Endast mindre förändringar jämfört med den förra redovisningen med något ökade kostnader. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Överskattning av reinvesteringsbehovet. Exempelvis kan livslängden för transportbehållare vara underskattad. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattning av reinvesteringsbehovet. En generell kostnadsökning med 30 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

216 Beskrivning av variationerna 76 (122) Figur Transportbehållare för använt kärnbränsle (TB, överst) och för kapslar med använt kärnbränsle (KTB, underst). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

217 Beskrivning av variationerna 77 (122) Objekt 4: Transport drift och underhåll Omfattar: SKB gemensamt Analys: september 2016 drift och underhåll för fartyget (Sigrid) personalkostnader på SKB licensiering av transportbehållare försäkringar Driftkostnader för transport av driftavfall ingår inte. Denna kostnad omfattas inte av finansieringslagen. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av personalbehov m.m. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner och inom EEF ingår inte här utan hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader och drifterfarenheter. Grundkalkylens kostnad för objektet är miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Endast mindre förändringar jämfört med den förra redovisningen. Kostnadsnivån har inte ändrats. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Minskade kostnader för drift och underhåll. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Ökade kostnader för drift och underhåll. En generell kostnadsökning med 30 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

218 Beskrivning av variationerna 78 (122) Figur M/s Sigrid samt transportbehållare för kortlivat radioaktivt avfall (ATB) och för härdkomponenter (TK). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

219 Beskrivning av variationerna 79 (122) Objekt 5: Clab drift och underhåll Omfattar: Använt kärnbränsle Analys: september 2016 kostnader för personal och externa tjänster och konsulter övriga driftkostnader, bland annat försäkringar och el Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av personalbehov mm. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF samt ändrade myndighetskrav och opinion avseende kärnkraft hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader och drifterfarenheter. Grundkalkylens kostnad för objektet är miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Det finns samordningsfördelar för driften då inkapslingsdelen läggs vid och integreras med Clab jämfört med en separat anläggning. I Plan 2013 låg fördelen av samordningen på Clab. För Plan 2016 har kostnaderna för drift och underhåll av Clink studerats närmare. Principen har varit att tillkommande funktioner för inkapslingen har lagts under objekt 11 (inkapslingsanläggningen - drift och reinvesteringar). Gemensamma och specifika funktioner för mellanlagringen är redovisade under objekt 5. Förutom ovanstående omfördelning så har endast mindre ändringar gjorts i kalkylen för Clabs del sedan förra planredovisningen. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Minskade kostnader för drift och underhåll. Det bör finnas möjligheter till effektiviseringar inom driftverksamheten. En generell kostnadsminskning med 20 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Ökade kostnader för drift och underhåll. En generell kostnadsökning med 25 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

220 Beskrivning av variationerna 80 (122) Figur Förflyttning av en transportbehållare med bränsle i mottagningsdelen av Clab. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

221 Beskrivning av variationerna 81 (122) Objekt 6: Clab - reinvestering Omfattar: Använt kärnbränsle Analys: september 2016 anläggningsändringar reinvesteringar lagringskassetter för bränsle Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av reinvesteringarna. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader och drifterfarenheter. Under de närmaste åren pågår större reinvesteringar för att lyfta anläggningens status. Grundkalkylens kostnad för objektet är miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 I Plan 2016 har det långsiktiga reinvesteringsbehovet setts över vilket medfört kostnadsökningar. Antalet kompaktkassetter har ökat, bland annat beroende på den förtida avställningen av fyra reaktorer. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Minskat behov av reinvesteringar och effektivt genomförande av reinvesteringsprojekt. En generell kostnadsminskning med 20 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Tillkommande reinvesteringar som inte har förutsetts. Risk att reinvesteringarna inte kan hållas på nivå som har antagits i referensen. Anläggningen blir äldre. En generell kostnadsökning med 30 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

222 Beskrivning av variationerna 82 (122) Figur Det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

223 Beskrivning av variationerna 83 (122) Objekt 7: Clab - rivning Använt kärnbränsle Analys: september 2016 Omfattar avveckling och rivning av mellanlagringsdelen av Clink (befintligt Clab). Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av avveckling och rivning. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på en rivningstudie för Clink gjord av TLG. Avvecklingen genomförs under totalt åtta år, där de tre sista åren består av konventionell rivning och återställning av mark. Grundkalkylens kostnad för avveckling av Clink är totalt miljoner kronor, varav 750 miljoner kronor hänförs till den befintliga anläggningen (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Se även variation 812. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny studie har utförts av TLG för rivning av Clink. Kostnaden har fördelats mellan objekt 7 (Clab rivning) och objekt 12 (inkapslingsanläggning rivning). I simuleringsmodellen är de båda kalkylobjekten fullständigt korrelerade (korrelationsfaktor = 1). Kostnadsnivån har dock inte ändrats jämfört med den förra planredovisningen. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Överskattad aktivitetsspridning i anläggningen kan ha medfört en överskattning av kostnaderna. En generell kostnadsminskning med 35 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattad aktivitetsspridning i anläggningen har medfört en underskattning av kostnaderna. Risk för att tidsplanen för rivningen av Clab är optimistisk. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

224 Beskrivning av variationerna 84 (122) Objekt 8: Kapseltillverkning - investering och drift Omfattar kostnader för SKB:s anläggning för sammansättning av kapselkomponenter: investering drift och underhåll reinvesteringar Objektsvariationen avser osäkerheter i kalkylobjektets omfattning samt i kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Referensen baseras på att SKB köper kapselkomponenter som sätts samman i en anläggning som ägs och drivs av SKB. Anläggningen, som inte är en kärnteknisk anläggning, kommer att byggas i Oskarshamn. Kostnad för att uppföra anläggningen är baserad på en studie från Kostnad för projektering och beställare baseras på en studie från I referensen antas att kapselfabriken även kommer att utnyttjas av SKB:s motsvarighet i Finland, Posiva. Detta ger en kostnadsbesparing på totalt cirka 260 mnkr under hela driftperioden. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt 840 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Inga förändringar sedan förra planredovisningen. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Överskattning av anläggningens omfattning. Det internationella samarbetet skulle kunna utökats till andra länder med möjlighet till lägre kostnad för investering och drift. Även ett mer fördelaktigt avtal med Posiva än det som antagits kan ge kostnadsminskningar. En generell kostnadsminskning med 40 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattning av anläggningens omfattning. Det finns en risk att avtalet med Posiva inte kommer till stånd. Analysgruppen ser även risk för andra odefinierade kostnadsökningar. En generell kostnadsökning med 60 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

225 Beskrivning av variationerna 85 (122) Objekt 9: Kapseltillverkning - Kapselkomponenter Omfattar: Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 kopparkomponenter insats och lock av stål transport av färdiga kapslar till Clink för inkapsling Variationen omfattar osäkerheter i tillverkningskostnad och stålpris. Osäkerheter i kopparpriset och valutakurs hanteras variation 108 (EEF 5) respektive 111 (EEF 8). Troligt fall (grundkalkyl) Kapselns komponenter köps in från olika leverantörer. Kostnaden baseras på provtillverkningar av kapslar. Kostnaden har justerats avseende en effektivare tillverkning när man går från provtillverkning av enstaka kapslar till en industriell produktion. Kostnad per kapsel är cirka 1,4 miljoner kronor. Kostnaden baseras på ett kopparpris om USD/ton och en valutakurs på 6,50 SEK/USD. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Kopparpriset har ändrats från till USD/ton. Antalet kapslar med bränsle har minskats från till Därutöver innehåller kalkylen liksom i Plan 2013 kostnader för 15 provkapslar. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Effektivare tillverkningsmetoder av kapselkomponenter. Vid övergång till serietillverkning av kapseln kan kostnaderna minskas mer än det som antagits i det troliga fallet. En generell kostnadsminskning med 30 % Högalternativ Analysgruppens bedömning Vid övergång till serietillverkning av kapseln kan kostnaderna inte minskas i motsvarande omfattning som i antagits i det troliga fallet. En generell kostnadsökning med 40 % Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

226 Beskrivning av variationerna 86 (122) Figur Kopparkapsel med insats av segjärn (det infällda fotot visar kopparlocket). Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

227 Beskrivning av variationerna 87 (122) Objekt 10: Inkapslingsanläggning - investering Omfattar samtliga kostnader för investeringsprojektet till driftsatt anläggning: Använt kärnbränsle Analys: september 2016 projektorganisation (inkl kompletteringar till SSM) system- och detaljkonstruktion beställarkostnader och arbetsplatskostnader entreprenader för uppförande provning och driftsättning slutdokumentation I objektet ingår även kostnader för ändringar i Clab till följd av den tillkommande inkapslingsdelen. Objektsvariationen avser osäkerheter i kalkylobjektets omfattning samt i kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF, ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende projekteringsunderlag, projektorganisation och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Risken att inkapslingsanläggningen inte kan samlokaliseras med Clab ingår i variation 204. Troligt fall (grundkalkyl) Inkapslingsanläggningen kommer att byggas i anslutning till Clab för att sedan drivas som en integrerad anläggning. Kostnaderna baseras på den aktuella referensutformningen av anläggningen. Systemkonstruktion av anläggningen har påbörjats. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Kalkylen har omarbetats sedan förra planredovisningen med kostnadsökningar till följd. Ökningarna beror av att säkerhetskonceptet har ändrats. Detta har medfört utökade kostnader för system- och detaljkonstruktion samt uppförande. Även kostnader för projektorganisationen har ökat. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Minskad byggnadsvolym samt förenklingar i processen. Överskattning av investeringskostnaderna. Analysgruppen identifierade osäkerheter i: kostnaden för system- och detaljkonstruktion kravnivån omfattning av uppgiften En generell kostnadsminskning med 25 %. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

228 Beskrivning av variationerna 88 (122) Högalternativ Analysgruppens bedömning Ökad byggnadsvolym samt utökning av processinstallationer. Underskattning av investeringskostnaderna. Analysgruppen identifierade osäkerheter i: kostnaden för system- och detaljkonstruktion kravnivån omfattning av uppgiften integreringen av inkapslingsanläggningen med Clab (som är en äldre anläggning) kan vara mer problematisk än vad man har antagit Ökade kostnader för projekteringen samt osäkerhet i anläggningsutformningen är ytterligare risker analysgruppen identifierade. En generell kostnadsökning med 60 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Figur Bildmontage som visar den integrerade anläggningen för mellanlagring och inkapsling, Clink. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

229 Beskrivning av variationerna 89 (122) Använt kärnbränsle Analys: september Objekt 11: Inkapslingsanläggning - drift och reinvesteringar Omfattar personalkostnader, övriga driftkostnader samt reinvesteringar för inkapslingsdelen i Clink. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av personalbehov mm. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF samt ändrade myndighetskrav och opinion avseende kärnkraft hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Bemanningsplanen för inkapslingsdelen i Clink baseras på erfarenheter från Clab. Övriga driftkostnader och reinvesteringar på en ny översiktlig studie. Årlig kostnad för drift och reinvesteringar är cirka 40 miljoner kronor. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny kostnadsstudie har gjorts för för drift och reinvesteringar för Clink. se variation 806. Endast tillkommande specifika funktioner för inkapslingen har lagts under objekt 11 (inkapslingsanläggningen - drift och reinvesteringar). Gemensamma och specifika funktioner för mellanlagringen är redovisade under objekt 5. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Allmänt överskattat behov av driftpersonal och av underhåll. En generell kostnadsminskning med 20 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Allmänt underskattat behov av driftpersonal och av underhåll. Tekniken har prövats i kapsellaboratoriet, trots det finns det risk för ändringar i utrustningen under drift. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

230 Beskrivning av variationerna 90 (122) Figur I Clink kommer bränslet att föras från mellanlagringsbassängerna under mark till inkapslingsdelen med dess olika arbetsstationer. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

231 Beskrivning av variationerna 91 (122) Objekt 12: Inkapslingsanläggningen - rivning Använt kärnbränsle Analys: september 2016 Omfattar samtliga kostnader för avveckling och rivning av inkapslingsdelen av Clink. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av avveckling och rivning. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Grundkalkylens kostnad för avveckling av Clink är totalt miljoner kronor, varav 250 miljoner kronor hänförs till inkapslingsdelen (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Se även variation 807. Förändringar i förhållande till Plan 2013 En ny studie har utförts av TLG för rivning av Clink. Kostnaden har fördelats mellan objekt 7 (Clab rivning) och objekt 12 (inkaplsingsanläggning rivning). I simuleringsmodellen är de båda kalkylobjekten fullständigt korrelerade (korrelationsfaktor = 1). Kostnadsnivån har dock inte ändrats jämfört med den förra planredovisningen. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Överskattad aktivitetsspridning i anläggningen har medfört en överskattning av kostnaderna. En generell kostnadsminskning med 35 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattad aktivitetsspridning i anläggningen har medfört en underskattning av kostnaderna. Risk för att tidsplanen för rivningen av inkapslingsdelen av Cink är optimistisk. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

232 Beskrivning av variationerna 92 (122) Använt kärnbränsle Analys: september Objekt 13: Kärnbränsleförvaret förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser Omfattar kostnader för de förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser som behövs för inkapsling och slutförvaring av det använda kärnbränslet. I objektet ingår kostnader för teknikutveckling, forskning och demonstration som genomförs på SKB:s laboratorier. Kostnaderna för själva driften av laboratiorierna ingår i objekt 2 Drift av laboratorier. Osäkerheter avseende samarbete med Posiva behandlas i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader, dvs SKB:s aktuella verksamhetsplan, med anpassningar utifrån hur SKB:s verksamhet förändras med tiden. Viktiga milstolpar är driftstart 2030 för Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. Analys av säkerheten, såväl under drift som efter förslutning, pågår under Kärnbränsleförvarets hela drifttid. Tillhörande forskning mer intensivt inför driftstart. Teknikutveckling avseende inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle färdigställs successivt inför drifttagningen. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Kostnaderna för detta objekt låg i Plan 2013 under objekt 2 Fud använt kärnbränsle och kärnavfall och osäkerheterna behandlades därmed i variation 802. Lågalternativ Analysgruppens bedömning En generell överskattning av behovet. En generell kostnadsminskning med 25 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Det långsiktiga behovet av Fud har underskattats. Risk finns för ett underskattat resursbehov för att möta krav från myndigheten under förvarens drifttid. En generell kostnadsökning med 60 %. Kommentarer från analysgruppen Variationerna 813, 822 och 826 bedömdes gemensamt. Analysgruppen ser främst osäkerheter kring det antagna långsiktiga behovet av säkerhetsanalyser, d v s efter det att Kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen tagits i drift. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

233 Beskrivning av variationerna 93 (122) Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Använt kärnbränsle Analys: september Objekt 14: Kärnbränsleförvaret - ovan mark - investering och rivning Omfattar projekteringskostnader för hela slutförvarsanläggningen samt kostnader för investering och rivning av byggnader på industriområdet samt yttre anläggningar (infrastruktur, bentonitförråd mm). Investeringskostnaderna omfattar främst projektstöd, beställarkostnader, entreprenader för uppförande. Rivningen består av konventionell rivning av byggnader. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 214 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende projekteringsunderlag, projektorganisation och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Risken för en ny lokaliseringsprocess för Kärnbränsleförvaret ingår i variation 203. Troligt fall (grundkalkyl) För Kärnbränsleförvaret har det gjorts en översyn av kostnaderna för tiden innan drifttagning av anläggningen. Detta betyder att investeringskostnaderna för ovan mark är reviderade medan rivningskostnaderna kommer från skedeskalkylen som slutfördes år Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Investeringskostnaderna har ökat sedan föregående planredovisning. Kostnad för uppbyggnad av driftorganisationen har flyttats från objekt 15 (Kärnbränsleförvaret hela anläggningen drift). Den största delen av kostnadsökningen avser beställar- och bygherrekostnader. Men även investeringar i tekniska sytem (inklusive IT) och byggnader har ökat. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Nya lösningar som medför minskat behov av byggnadsytor. Därutöver en överskattning av kostnaderna för de tekniska systemen. En generell kostnadsminskning med 25 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Mer komplicerad plansituation, ytterligare funktioner och byggnader, allmänt högre standard. Därutöver en underskattning av kostnaderna för de tekniska systemen. En generell kostnadsökning med 35 %. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen bedömer att det finns kvarstående osäkerheter. Bland annat diskuterades: Byggnaderna är kända men det kvarstår osäkerhet i uppskattningarna av byggnadsytor. Bentonitpressning (enaxlig press) är en känd teknik, osäkerheten ligger i det här fallet inte i okänd teknik utan i priset.

234 Beskrivning av variationerna 94 (122) De beräknade kostnaderna för de tekniska systemen är inte baserade på en genomförd projektering. Övriga kommentarer - Figur Kärnbränsleförvaret ovan mark Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

235 Beskrivning av variationerna 95 (122) Objekt 15: Kärnbränsleförvaret - hela anläggningen - drift Omfattar driftkostnader för hela slutförvarsanläggningen: Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 kostnader för egen personal och externa tjänster övriga driftkostnader såsom material för underhåll, försäkringar och el Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 214 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Driftkostnaderna baseras på skedeskalkylen som slutfördes år Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Kostnad för uppbyggnad av driftorganisationen har flyttats till objekt 15 (Kärnbränsleförvaret - ovan mark - investering och rivning). Förutom detta har inga kostnadsförändringar gjorts sedan den förra planredovisningen. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Överskattat personal- och underhållsbehov, exempelvis ett förenklat deponeringsförfarande. Analysgruppen såg stora möjligheter till effektiviseringar under den långa tiden som kärnbränsleförvaret är i drift. En generell kostnadsminskning med 70 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattat personal- och underhållsbehov, exempelvis komplicerat deponeringsförfarande. En generell kostnadsökning med 30 % Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

236 Beskrivning av variationerna 96 (122) Figur Kärnbränsleförvaret Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

237 Beskrivning av variationerna 97 (122) Objekt 16: Kärnbränsleförvaret - hela anläggningen - reinvesteringar Använt kärnbränsle Analys: juni 2013 Omfattar kostnader för reinvesteringar i processutrustning och byggnader i hela slutförvarsanläggningen. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 214 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på skedeskalkylen som slutfördes år Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt 770 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Kostnadsökningen sedan föregående planredovisning hänförs till en revidering i nedskalningen från referenskalkylen. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Underskattning av livslängden på maskiner, elektronik, system och utrustning. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Missbedömning av miljön i slutförvaret, vilket kan generera tätare byten på grund av en överskattad livslängd på maskiner, elektronik, system och utrustning. En generell kostnadsökning med 40 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

238 Beskrivning av variationerna 98 (122) Använt kärnbränsle Analys: september Objekt 17: Kärnbränsleförvaret - ramp, schakt, centralområde och transporttunnlar - investering Omfattar kostnader för: detaljundersökningar beställarkostnader bergbyggnad installationer mm i bergutrymmena Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen hanteras i variation 210 (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 214 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende projekteringsunderlag, projektorganisation och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Investeringar fram till driftstart har reviderats medan kostnader därefter baseras på skedeskalkylen som slutfördes år Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Investeringskostnaderna har ökat för ramp, centralområde samt schakt och berglaststation. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Minskade kostnader på grund av gynnsamma bergförhållanden (förstärkning etc.) och minskade bygg- och installationsbehov. Effektivare metod för berguttag. En generell kostnadsminskning med 20 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Ökade kostnader på grund av ogynnsamma bergförhållanden (förstärkning etc.) och ökade bygg- och installationsbehov. Metod för berguttag ger ökade kostnader. En generell kostnadsökning med 40 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

239 Beskrivning av variationerna 99 (122) Figur Driftområde och centralområde Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

240 Beskrivning av variationerna 100 (122) Använt kärnbränsle Analys: juni Objekt 18: Kärnbränsleförvaret - ramp, schakt, centralområde och transporttunnlar - rivning och förslutning Omfattar kostnader för: rivning av installationer förslutning av bergutrymmena med svällande lera Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen hanteras i variation 210 (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 214 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, ändrade myndighetskrav liksom osäkerheter i bentonitpris och valutakurs hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende material och metod för återfyllning och förslutning i hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på skedeskalkylen som slutfördes år Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan Lågalternativ Analysgruppens bedömning Kostnadseffektivare placering av bentonitblocken. Möjlighet för att lämna kvar installationer medför minskade kostnader. En generell kostnadsminskning med 50 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Mer komplicerade arbetsmoment än antaget. Metoden är ännu inte färdigutvecklad. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

241 Beskrivning av variationerna 101 (122) Använt kärnbränsle Analys: juni Objekt 19: Kärnbränsleförvaret - stam- och deponeringstunnlar - investering Omfattar kostnader för: detaljundersökningar, beställarkostnader, bergbyggnad och installationer mm i bergutrymmena. Utbyggnad av stam- och deponeringstunnlar pågår även under drifttiden. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen hanteras i variation 210 (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 214 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende projekteringsunderlag, projektorganisation och marknadssituationen vid upphandling hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna efter drifttagning baseras på skedeskalkylen som slutfördes år Detta betyder att investeringskostnaderna för det deponeringsområde som färdigställs innan drifttagning har sett över medan resterande kalkyl hämtas från skedeskalkylen. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Endast mindre förändríngar i underlaget sedan föregående plankalkyl. Kostnadsminskningen hänförs främst till att antalet kaplsar minskat med 100 kapslar till Lågalternativ Analysgruppens bedömning Minskade kostnader på grund av gynnsamma bergförhållanden (förstärkning etc.) och minskade bygg- och installationsbehov. Effektivare metod för berguttag. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Ökade kostnader på grund av ogynnsamma bergförhållanden (förstärkning etc.) och ökade bygg- och installationsbehov. Metod för berguttag ger ökade kostnader. En generell kostnadsökning med +75 % Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

242 Beskrivning av variationerna 102 (122) Använt kärnbränsle Analys: juni Objekt 20: Kärnbränsleförvaret - stam- och deponeringstunnlar - rivning, återfyllning och förslutning Omfattar kostnader för: rivning av installationer återfyllning av bergutrymmena med svällande lera Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av Kärnbränsleförvarets bergutrymmen hanteras i variation 210 (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 214 (realism). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende material och metod för återfyllning och förslutning i hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på skedeskalkylen som slutfördes år Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan Lågalternativ Analysgruppens bedömning Enklare och snabbare arbetsmetod bland annat på grund lärande effekt. Personal ersätts av maskin. Effektivare återfyllningsutrustning. Treskift kan utgå genom en metod att säkra fronten. En generell kostnadsminskning med 50 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Mer komplicerade arbetsmoment än antaget. Osäkerheter då metoden ännu inte är färdigutvecklad. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

243 Beskrivning av variationerna 103 (122) Låg- och medelaktivt avfall Analys: september Objekt 22: SFR rivningsavfall förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser Omfattar kostnader för de förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser som behövs för slutförvaring av kortlivat rivningsavfall. I objektet ingår kostnader för teknikutveckling, forskning och demonstration som genomförs på SKB:s laboratorier. Kostnaderna för själva driften av laboratiorierna ingår i objekt 2 Drift av laboratorier. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader, dvs SKB:s aktuella verksamhetsplan, med anpassningar utifrån hur SKB:s verksamhet förändras med tiden. Viktiga milstolpar är driftstart 2028 för utbyggnaden av SFR. Analys av säkerheten, såväl under drift som efter förslutning, pågår under förvarets hela drifttid. Den teknikutveckling som behövs färdigställs inom de närmaste åren. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt 760 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Kostnaderna för detta objekt låg i Plan 2013 under objekt 2 Fud använt kärnbränsle och kärnavfall och osäkerheterna behandlades därmed i variation 802. Lågalternativ Analysgruppens bedömning En generell underskattning av behovet. En generell kostnadsminskning med 25 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Det långsiktiga behovet av Fud har underskattat Risk finns för ett underskattat resursbehovet för att möta krav från myndigheten under förvarens drifttid. En generell kostnadsökning med 60 %. Kommentarer från analysgruppen Variationerna 813, 822 och 826 bedömdes gemensamt. Analysgruppen ser främst osäkerheter kring det antagna långsiktiga behovet av säkerhetsanalyser, d v s efter det att SFR-utbyggnaden tagits i drift. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

244 Beskrivning av variationerna 104 (122) Objekt 23: SFR rivningsavfall - investering Omfattar kostnader för utbyggnad av SFR för rivningsavfall: Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 projektorganisation (projektledning, projektering, byggherrekostnader) entreprenader för uppförande anläggningsändringar i befintligt SFR till följd av utbyggnaden Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av SFR-utbyggnadens bergutrymmen hanteras i de generella variationerna (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF, ändrade myndighetskrav och marknadssituationen vid upphandling, projekteringsunderlag och projektledning hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kalkylen för uppförande baseras på en studie som är genomförd inom projekt PSU (projekt utbyggnad SFR) inför Plan Endast mindre justeringar har gjort Nya uppskattningar för projektorgansisation, beställare och projektering med mera har gjorts baseras på den aktuella planeringen. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Projektet har förskjutits i tiden. I Plan 2013 planerade SKB att starta uppförandet 2017, i Plan 2016 ligger starten Anläggningen planeras att tas i drift Lågalternativ Analysgruppens bedömning Det förvarsdjupet på 120 m skulle kunna medföra enklare barriärer. Minskat bygg- och installationsbehov. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Ökat bygg- och installationsbehov. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

245 Beskrivning av variationerna 105 (122) Figur. Utbyggt SFR enligt layout 2 där den befintliga delen är ljusgrå och den planerade delen är blå Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

246 Beskrivning av variationerna 106 (122) Objekt 24: SFR rivningsavfall - drift och reinvesteringar Omfattar kostnader för drift och reinvestering som tillfaller den utbyggda delen av SFR: Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 kostnader för personal och externa tjänster och konsulter övriga kostnader för drift och underhåll såsom försäkringar och el reinvesteringar Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av personalbehov m.m. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF samt ändrade myndighetskrav och opinion avseende kärnkraft hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader och drifterfarenheter i befintligt SFR. Kostnaderna för drift och reinvesteringar beräknas för hela anläggningen SFR/SFL och fördelas därefter på respektive anläggningsdel. Variation 824 och 828 behandlas därför gemensamt. I simuleringsmodellen är de båda kalkylobjekten fullständigt korrelerade (korrelationsfaktor = 1). Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Endast mindre förändringar i förhållande till den förra planredovisningen. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Överskattat personal- och reinvesteringsbehov. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattat personal- och reinvesteringsbehov. En generell kostnadsökning med 30 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Referenser -

247 Beskrivning av variationerna 107 (122) Objekt 25: SFR - rivning och förslutning Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 Omfattar kostnader för rivning och förslutning av hela SFR, dvs. både den befintliga och den utbyggda delen. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av SFRutbyggnadens bergutrymmen hanteras i variation 309. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende material och metod för återfyllning och förslutning hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på en översiktlig uppskattning gjord Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt 350 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan Lågalternativ Analysgruppens bedömning Enklare och snabbare arbetsmetod än antaget. Enklare återfyllningsmaterial. En generell kostnadsminskning med 50 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Mer komplicerade arbetsmoment än antaget. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

248 Beskrivning av variationerna 108 (122) Objekt 26: SFL förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser Låg- och medelaktivt avfall Analys: september 2016 Omfattar kostnader för de förstudier, teknikutveckling och säkerhetsanalyser som behövs för slutförvaring av långlivat radioaktivt avfall. I objektet ingår kostnader för teknikutveckling, forskning och demonstration som genomförs på SKB:s laboratorier. Kostnaderna för själva driften av laboratorierna ingår i objekt 2 Drift av laboratorier. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader, dvs SKB:s aktuella verksamhetsplan, med anpassningar utifrån hur SKB:s verksamhet förändras med tiden. Viktiga milstolpar är platsval, inlämning av planerade säkerhetsredovisningar,byggstart och slutligen driftstart av SFL 2045, se figur Analys av säkerheten, såväl under drift som efter förslutning, pågår under förvarets hela drifttid. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt 930 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Kostnaderna för detta objekt låg i Plan 2013 under objekt 2 Fud använt kärnbränsle och kärnavfall och osäkerheterna behandlades därmed i variation 802. Lågalternativ Analysgruppens bedömning En generell underskattning av behovet. En generell kostnadsminskning med 25 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Det långsiktiga behovet av Fud har underskattat resursbehovet för att möta krav från myndigheten under förvarens drifttid. En generell kostnadsökning med 60 %. Kommentarer från analysgruppen Variationerna 813, 822 och 826 bedömdes gemensamt. Analysgruppen ser främst osäkerheter kring det antagna långsiktiga behovet av säkerhetsanalyser. Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

249 Beskrivning av variationerna 109 (122) Objekt 27: SFL - investering Omfattar kostnader för: Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Låg- och medelaktivt avfall Analys: september 2016 projektorganisation (projektledning, projektering, byggherrekostnader) entreprenader för uppförande I objektet ingår också kostnader i SFR för att kunna mellanlagra långlivat avfall. Kostnader för konceptstudier, säkerhetsanalyser och teknikutveckling avseende SFL ingår i objekt 26. Objektsvariationen avser osäkerheter i a-priser samt omfattning av byggnationer och installationer i bergutrymmena. Här ingår bland annat utformning av barriärer. Bergutrymmenas storlek och förvarsdjup hanteras i de generella variationerna (utrymmenas storlek påverkar såväl investering som förslutning). Osäkerheter i val av plats för förvaret, tidsplaner, inom EEF, ändrade myndighetskrav, marknadssituationen vid upphandling, projekteringsunderlag och projektledning hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Ett förvarskoncept har tagits fram för SFL och för närvarande pågår en säkerhetsvärdering av konceptet. Kalkylen baseras på avfallsprognoser och a-priser från kalkylen för SFR-utbyggnaden. Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt 860 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Ett förvarskoncept har tagits fram. Arbetet för detta pågick fortfarande vid färdigställande av Plan Investeringskostnaden baseras på samma underlag som för Plan Förvarskonceptet är fortfarande grovt och har inte bedömts påverka kalkylen i någon stor utsträckning. Inga förändringar av förutsättningarna har identifierats som föranleder ändringar i mängden långlivat avfall. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Förenklad layout m m. Minskat bygg- och installationsbehov. En generell kostnadsminskning med 20 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Mer komplex anläggningsutformning och komplicerat avfall. Ökat bygg- och installationsbehov. En generell kostnadsökning med 100 %. Kommentarer från analysgruppen Osäkerheten bedöms som stor då SFL är i ett tidigt utvecklingsskede. Trots detta har utvecklingen av förvaret i och med förvarskonceptet gått framåt sedan Plan Övriga kommentarer -

250 Beskrivning av variationerna 110 (122) Objekt 28: SFL - drift och reinvesteringar Omfattar kostnader för drift och reinvestering som tillfaller SFL: Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 kostnader för personal och externa tjänster och konsulter övriga kostnader för drift och underhåll såsom försäkringar och el reinvesteringar Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av personalbehov m.m. Gäller både kalkylunderlaget och kalkylatorns bedömningar. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF samt ändrade myndighetskrav och opinion avseende kärnkraft hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på dagens kostnader och drifterfarenheter i befintligt SFR. Kostnaderna för drift och reinvesteringar beräknas för hela anläggningen SFR/SFL och fördelas därefter på respektive anläggningsdel. Variation 824 och 828 behandlas därför gemensamt. I simuleringsmodellen är de båda kalkylobjekten fullständigt korrelerade (korrelationsfaktor = 1). Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt 290 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Endast mindre förändringar i förhållande till den förra planredovisningen. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Överskattat personal- och reinvesteringsbehov. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattat personal- och reinvesteringsbehov. En generell kostnadsökning med 30 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

251 Beskrivning av variationerna 111 (122) Objekt 29: SFL - rivning och förslutning Låg- och medelaktivt avfall Analys: juni 2013 Omfattar kostnader för rivning och förslutning av SFL. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Storlek och utformning av SFL:s bergutrymmen hanteras i variation 310. Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Även osäkerheter avseende material och metod för återfyllning och förslutning hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaderna baseras på en översiktlig studie gjord år Grundkalkylens kostnad för objektet är totalt 330 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan Lågalternativ Analysgruppens bedömning Enklare och snabbare arbetsmetod än antaget. Enklare återfyllningsmaterial. En generell kostnadsminskning med 50 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Mer komplicerade arbetsmoment än antaget. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer - Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

252 Beskrivning av variationerna 112 (122) Avveckling kkv avvecklingsförberedelser och avställningsaktiviteter Objektet omfattar: Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni 2016 Planeringsarbete (avvecklingsplan, säkerhetsredovisning, detaljerade arbetsspecifikationer, upphandlingar, strålskydd, m.m.) Karaktärisering av anläggningarna (materialmängder, aktivitetsinventarium) Miljö och arbetsmiljö (MKB, säkerhetsanalyser) Avfallshantering (avfallskriterier, avfallsplan) Tillstånd (SSM, Miljödomstolen, kommunen, länsstyrelsen) Avställning och inspektioner (frånkoppling av system) Radiologisk kartläggning (system, byggnader, mark, grundvatten, osv.) Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 408 och 409 (Realism rivningsstudie TLG/Westinghouse). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Planeringsarbete sker redan idag men kommer att intensifieras åren innan slutlig avställning då detaljerade förberedelser och planering sker. Förberedelserna utförs av kraftverkets organisation. Avställningsaktiviteter påbörjas efter slutlig avställning av reaktorn, arbetet är som mest intensivt under den första tiden och fasas ut i och med att bränslet transporteras bort. Avställningsaktiviteterna utförs av entreprenörer och egen personal. Hänsyn har tagits till svenska förhållanden och erfarenheter från större nationella och internationella kärnkraftsprojekt samt Barsebäcks servicedrift. Grundkalkylens kostnad för objektet (samtliga kärnkraftverk) är totalt 870 miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Stategierna för avvecklingsplaneringen har konkretiserats till följd av besluten med förtida avställning av fyra reaktorer. Barsebäck AB har kommit längre i sin planering och sitt avvecklingsarbete. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Överskattning av arbetsinsatsen för planeringsarbetet. En generell kostnadsminskning med 30 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattning av arbetsinsatsen för planeringsarbetet. Processen kring tillståndsprövningen kan medföra kostnadsökningar. En generell kostnadsökning med 50 %. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

253 Beskrivning av variationerna 113 (122) Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 01 - Predecommissioning actions - och 02 - Facility shutdown activities - i den internationella ISDC-koden 1. 1 OECD/NEA, IAEA, EC, International structure for decommissioning costing (ISDC) of nuclear installation. Issy-les-Moulineaux: OECD Nuclear Energy Agency. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

254 Beskrivning av variationerna 114 (122) Avveckling kkv nedmontering och rivning Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni 2016 Innefattar de aktiviteter som krävs för att nedmontera och riva samtliga system som är radioaktiva på det kontrollerade området och friklassa byggnaderna. Kostnader som inkluderas är: Inköp/hyra av verktyg, maskiner, utrustning och förbrukningsmaterial Dekontaminering av system, byggnader och utrustning Nedmontering av system (t ex reaktortank) Avsökning och friklassning av anläggningen I nedmonteringen ingår att ta ner systemen m.m. i hanterliga delar. Vidare behandling för att lägga avfallet i avfallsbehållare ingår i objektet projektorganisation (resurser för avfallshantering). Innan nedmontering sker kommer systemdekontaminering ske av primärsystem och reaktortank för att sänka strålningsnivån i anläggningen och därmed den radiologiska risken vilket ökar tillgängligheten i anläggningen. Detta har redan skett på reaktorerna i Barsebäck. Osäkerheten avseende strategi för hantering av reaktortanken hanteras i en generell variation, 407, och ingår därmed inte i denna variation. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 408 och 409 (Realism rivningsstudie TLG/Westinghouse). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Nedmontering och rivning utförs på entreprenad under tre till sju år beroende på bland annat kärnkraftverkets storlek. Referensen bygger på beprövad teknik som tillämpats i internationella avvecklingsprojekt samt i projekt på de svenska kärnkraftverken gällande exempelvis byte av ånggeneratorer och interndelar. Reaktortanken hanteras som en stor hel komponent för att slutförvaras i ett stycke. Referensen är beräknat enligt principen bottom-up och baseras på den inventariebedömning som är gjord på respektive kärnkraftverk samt tillhörande aktivitetsberäkning. Resursåtgång baseras på erfarenheter från TLG respektive Westinghouse med anpassningar till svenska förhållanden. Grundkalkylens kostnad för objektet (samtliga kärnkraftverk) är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan Lågalternativ Analysgruppens bedömning Metodutveckling samt en effektivare dekontaminering innebärande tidsbesparingar och mindre mängd/volym radioaktivt avfall. En generell kostnadsminskning för Barsebäck med 15 % samt för övriga kärnkraftverk med 20 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning

255 Beskrivning av variationerna 115 (122) Underskattade arbetsinsatser. Underskattning av mängderna av inducerat och kontaminerat material. Komplicerat förfarande vid dekontaminering. Bränsleskada fördyrar processen. Friklassning fungerar ej på avsett sätt. En generell kostnadsökning för Barsebäck med 20 % samt för övriga kärnkraftverk med 35 %. Kommentarer från analysgruppen Analysgruppen beslöt att hantera Barsebäck separat från de övriga kärnkraftverken. Planeringen och även förberedande åtgärder såsom dekontaminering har kommit längre för Barsebäck än för de övriga. Dessutom bedöms det för Barsebäck inte finnas risker för förändringar i den radiologiska miljön. För reaktornära komponenter som står för en stor del av omfattningen av nedmonteringen är osäkerheterna i materialmängder och aktiviteter relativt små. Osäkerheterna ligger främst i komponenter som är placerade längre från reaktorerna. Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 04 - Dismantling activities within the controlled area - i den internationella ISDC-koden. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

256 Beskrivning av variationerna 116 (122) Avveckling kkv - avfallshantering Etablering av avfallshanteringssystemet Utrustning för hantering av avfall Inköp av avfallskollin (containrar, kokiller, osv.) Hantering av låg- och medelaktivt avfall Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni 2016 Förbereda kollin för användning Processa flytande avfall Dokumentation Förbereda kolli för transport till slutförvar Hantering av konventionellt avfall och material som ej används för återfyllning Kostnad för att packa kollina inkluderas i projektorganisationen (resurser för avfallshantering). Transport och slutförvarskostnaden för radioaktivt avfall ingår inte i grundkalkylen. Dessa kostnader ingår i transportsystemet och SFR och SFL. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 408 och 409 (Realism rivningsstudie TLG/Westinghouse). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Avfallshantering utförs på entreprenad och pågår under hela avvecklingsperioden. Referensen bygger på beprövad teknik som tillämpats dels i avvecklingsprojekt i USA och Tyskland dels i mindre skala i projekt på de svenska kärnkraftverken exempelvis byte av ånggeneratorer. Grundkalkylens kostnad för objektet (samtliga kärnkraftverk) är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Fäljande kostnader har tillkommit: Barsebäck: cirka 100 mnkr för utökad mellanlagringskapacitet Oskarshamn: cirka 30 mnkr för utökad mellanlagringskapacitet (O1 och O2) Ringhals: cirka 100 mnkr för friklassning och utökad mellanlagringskapacitet (R1 och R2) Lågalternativ Analysgruppens bedömning Enklare avfallsbehållare, bland annat finns möjlighet att kunna klassa ner radioaktivt avfall från medelaktivt till lågaktivt efter dekontaminering. Volymuppskattningar är överskattade. Minskat behov av dokumentation. En generell kostnadsminskning med 25 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Mer komplicerade avfallsbehållare. Volymuppskattningar är underskattade. Ökat behov av dokumentation. Oupptäckta läckage som ger en ökad kontamination.

257 Beskrivning av variationerna 117 (122) En generell kostnadsökning med 40 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 05 - Waste processing, storage and disposal - i den internationella ISDCkoden. Figur Exempel på avfallskolli för medelaktivt avfall. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

258 Beskrivning av variationerna 118 (122) Avveckling kkv - bevakning, drift och underhåll Objektet omfattar: Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni 2016 Bevakning (upprätthålla fysiskt skydd) Drift och underhåll av media som behövs under avvecklingen (el, ventilation, vatten, värme, tryckluft, osv.) Strålskydd (strålskyddsutrustning) Övriga kostnader (försäkringskostnader) Myndighetskostnader ingår inte utan beräknas av SSM (ingår i den s.k. merkostnaden). Strålskyddsarbetet som krävs vid en nedmonteringsaktivitet kopplas direkt till kostnaden för denna. Strålskydd inkluderas även i projektorganisationen. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 408 och 409 (Realism rivningsstudie TLG/Westinghouse). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Bevakning, drift och underhåll pågår under hela avvecklingsperioden. Kostnaden baseras på erfarenheter från TLG och Westinghouse samt Barsebäcks servicedrift. Grundkalkylens kostnad för objektet (samtliga kärnkraftverk) är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Ytterligare kostnader för avställningsdrift har tillkommit för O1 och O2 till följd av besluten om förtida avställning. Större delen av kostnaden faller ut innan år 2018 då kalkylen börjar. Lågalternativ Analysgruppens bedömning Minskat personalbehov. En generell kostnadsminskning med 35 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Ökat personalbehov. Underskattat behov av insatser avseende det fysiska skyddet av anläggningen. En generell kostnadsökning med 50 %. Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 06 - Site infrastructure and operation - och 11 - Miscellaneous expenditures - i den internationella ISDC-koden. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

259 Beskrivning av variationerna 119 (122) Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni Avveckling kkv konventionell rivning och återställande av mark Objektet omfattar de konventionella (icke-nukleära) aktiviteterna för: Rivning av system och komponenter utanför kontrollerat område Rivning av friklassade byggnader Återställande av mark Återfyllnad av hålrum Markarbeten Landskapsarkitektur Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 408 och 409 (Realism rivningsstudie TLG/Westinghouse). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Den konventionella rivningen har ingen koppling till den kärntekniska verksamheten. När den konventionella rivningen för en byggnad påbörjas är den friklassad. Kostnaden baseras på konventionella metoder i industrin. Referensen bygger på att platsen efter rivningen ska användas för industriell verksamhet. Byggnaderna rivs ner till en meters djup och fylls med betong från rivning av byggnader. 10 % av den konventionella rivningen för Forsmark, Oskarshamn och Ringhals ingår inte i underlaget för finansieringsscenariot. Denna del motsvarar kostnader för rivning av administrativa byggnader som kan återanvändas av ny verksamhet på områdena. För Barsebäck ingår hela kostnaden. Grundkalkylens kostnad för objektet (samtliga kärnkraftverk) är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan Lågalternativ Analysgruppens bedömning Större del av anläggningen kan användas för annat ändamål. Skrotvärde kan tillgodoräknas. Arbetsinsatserna överskattade. En generell kostnadsminskning med 35 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattade arbetsinsatser. Ofullständig inventering. Ökade miljöinsatser. Ej möjligt att återanvända betongen från rivningen som fyllnadsmassor. Mer komplicerat förfaringssätt för att visa att anläggningens kontaminationsnivå understiger gränsen för friklassning. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

260 Beskrivning av variationerna 120 (122) En generell kostnadsökning med 50 % Kommentarer från analysgruppen - Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 07 - Conventional dismantling, demolition and site restoration - i den internationella ISDC-koden. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna

261 Beskrivning av variationerna 121 (122) Avveckling kkv - projektorganisation Objektet innefattar kostnader för de funktioner som krävs i en beställar- och projektorganisation: Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna Avveckling av kärnkraftverk Analys: juni 2016 Projektledning Arbetsledning Avfallshantering Administration (ekonomi, IT, inköp, m.fl.) Ingenjörer Strålsäkerhet och miljö Teknisk support/underhåll m.fl. Objektsvariationen avser osäkerheter i omfattningen av kalkylobjektet. Osäkerheter i kalkylatorns bedömningar hanteras i variation 408 och 409 (Realism rivningsstudie TLG/Westinghouse). Osäkerheter i tidsplaner, inom EEF och ändrade myndighetskrav hanteras i de generella variationerna. Troligt fall (grundkalkyl) Kostnaden baseras på erfarenheter från projektorganisationer under stora projekt på de svenska kärnkraftverken. Organisationen består av egen personal med erfarenhet från driften. Hänsyn har tagits till samordning med driftpersonalen då det finns andra reaktorer i drift på platsen. Detta möjliggör att resurser kan tas in i avvecklingsprojektet på deltid efter behov. För Barsebäck finns inga sådana samordningsfördelar eftersom båda reaktorerna på platsen är avställda. Referensen bygger på en övergripande uppskattning av de funktioner som behövs. Avvecklingen drivs och bemannas som ett projekt per reaktor även då flera avvecklas samtidigt. Grundkalkylens kostnad för objektet (samtliga kärnkraftverk) är totalt miljoner kronor (prisnivå januari 2016, exklusive justering för EEF). Förändringar i förhållande till Plan 2013 Lågalternativ Analysgruppens bedömning Överskattad omfattning av organisationen. Ökade möjligheter till samordningsvinster. En generell kostnadsminskning med 35 %. Högalternativ Analysgruppens bedömning Underskattad omfattning av organisationen. Minskade möjligheter till samordningsvinster. Problem med entreprenörerna. En generell kostnadsökning med 40 %. Kommentarer från analysgruppen -

262 Beskrivning av variationerna 122 (122) Övriga kommentarer Motsvarar Principal Activity 08 - Project management, engineering and support - i den internationella ISDC-koden. Figur Exempel på en organisation för ett avvecklingsprojekt. Plan 2016 Underlag för kostnadsberäkningar Flik 6 Osäkerhetsanalysen Del 2 - Beskrivning av variationerna