MEDVERKAN. Samtliga fotografier och kartor har tagits fram av Mellanrum AB. Underlagskartor: Lantmäteriet

Transkript

1 1

2 MEDVERKAN Denna analys har tagits fram 2011 av Mellanrum AB under överinseende av en arbetsgrupp med tjänstemän från Habo och Mullsjö kommuner, bestående av bygglovsingenjör/tf enhetschef Emilia Svenningsson, Plan- och byggenheten i Habo kommun, miljöchef Annica Malmer och miljöinspektör Sofia Magnusson, Miljöförvaltningen i Habo och Mullsjö kommuner samt byggnadsnämndens sekreterare David Jansson och stadsarkitekt Ulf M Mattsson, Mullsjö kommun. Projektledare för Mellanrum AB: Landskapsarkitekter LAR/MSA Anders Folkesson och Christer Göransson, Medarbetare: Landskapsarkitekter MSA Jenny Åkesson och Carina Daubner. Samtliga fotografier och kartor har tagits fram av Mellanrum AB. Underlagskartor: Lantmäteriet 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNING 4 2. PÅ VILKET SÄTT KAN ETT LANDSKAP VARA KÄNSLIGT? 6 3. BEDÖMNING AV KÄNSLIGHET GENTEMOT VINDKRAFTETABLERINGAR HOS FÖREKOMMANDE LANDSKAPSKARAKTÄRER INOM HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER ODLINGSBYGD MED STORA INSLAG AV SKOG SKOG MED INSLAG AV SMÅSKALIG ODLINGSBYGD BARRSKOG MED STÖRRE INSLAG AV MYRMARK MYRSKOG HÖKENSÅS SJÖ- OCH ÅDALSLANDSKAP SLUTTNINGSZON MOT VÄTTERN INDELNING AV HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER AVSEENDE GRAD AV KÄNSLIGHET FÖR ETABLERING AV VINDKRAFT RÅD OM ANPASSNING AV VINDKRAFTETABLERINGAR TILL LANDSKAPET I HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER 31 LITTERATURFÖRTECKNING 33 BILAGOR 1-9 (SYNBARHETSANALYSER) 34 3

4 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND Vare sig vi är medvetna om det eller inte, så spelar landskapet en viktig roll i de flesta människors liv. Därför är vi ofta också väldigt känsliga för förändringar som sker i det landskap som vi betraktar som vårt. Vissa förändringar kan vi uppleva som positiva därför att de upplevs som nyttiga och värdefulla, eller för att de på annat sätt berikar, eller i alla fall harmonierar med, det befintliga landskapet. Andra förändringar upplever vi som negativa, störande eller förstörande. En av de mer påtagliga förändringar som många landskap idag står inför, är introduktionen av storskaliga vindkraftanläggningar. Syftet med vindkraftverken - att producera miljövänlig el är förvisso positivt, men leder ofrånkomligt till förändringar av de landskap i vilka verken placeras och blir synliga ifrån. För att möta denna förändring har Habo och Mullsjö kommuner under tagit fram en vindkraftspolicy (antagen av kommunfullmäktige i Mullsjö och kommunfullmäktige i Habo ). Detta dokument utgör, tillsammans med dokumentet Landskapsanalys för Habo och Mullsjö kommuner, en komplettering till vindkraftspolicyn för att mer noggrant utreda landskapets förutsättningar för att hysa vindkraft. I Landskapsanalys för Habo och Mullsjö kommuner görs en mer förutsättningslös analys av landskapet i de båda kommunerna, medan detta dokument fördjupar landskapsanalysen avseende aspekten landskapets känslighet gentemot etablering av vindkraftanläggningar. 1.2 SYFTE Syftet med detta arbete är att identifiera mer känsliga respektive mer tåliga landskapsområden inom Habo och Mullsjö kommuner, så att eventuell etablering av vindkraft framöver kan ske med en medvetenhet om landskapets värden och med en medvetenhet om hur påverkan på dessa värden kan undvikas eller minimeras. I förlängningen är förhoppningen att de etableringar som kommer till stånd lokaliseras och utformas på ett sätt som kan uppfattas som harmonierande med det befintliga landskapet och i bästa fall till och med berikande för landskapet. 1.3 AVGRÄNSNING De analyser som presenteras i det följande är i första hand gjorda med tanke på storskaliga etableringar av vindkraft. Med detta menas verk i storleksordningen meters totalhöjd, placerade ensamma eller i grupper. Dock torde resonemangen även ha viss giltighet på mindre vindkraftverk, telemaster, kraftledningar och liknande. Detta dokument tar avstamp i den Europeiska landskapskonventionen, i vilken Europarådet definierar landskap såsom: "ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Att arbeta i enlighet med landskapskonventionen betyder bland annat att landskapet måste behandlas såsom en holistisk helhet, och att analyser inte kan begränsa sig till vissa enskilda aspekter av landskapet. Det har hittills varit ganska vanligt att landskapsanalyser starkt fokuserar på den visuella aspekten av 4

5 landskapet, men i detta arbete är en rad andra aspekter, till exempel funktionella, kulturella och emotionella aspekter, precis lika viktiga. Det är summan av alla dessa aspekter och värden som det har varit målet att fånga och analysera. Det kan vara på sin plats att utfärda en viss reservation: När det i ett kommunövergripande dokument som detta resoneras om olika områdens känslighet och tålighet så måste det givetvis i viss mån handla om geografiska generaliseringar och förenklingar; man måste vara medveten om att det alltid kan finnas enskilda lokala företeelser och värden som kan visa sig ha stor betydelse när det kommer till konkreta diskussioner om huruvida en specifik plats är lämplig för en vindkraftetablering eller ej. Närmare och mer detaljerade studier av landskapet måste alltså alltid göras i samband med varje enskilt ansökningsärende. 5

6 2. PÅ VILKET SÄTT KAN ETT LANDSKAP VARA KÄNSLIGT? Att, som i detta dokument, bedöma ett landskaps känslighet för påverkan från vindkraft bygger i grunden på antagandet eller farhågan att vindkraft på ett mer eller mindre negativt sätt kan komma att påverka landskapet. Givetvis ska man inte ta alldeles för givet att en vindkraftetablering innebär något negativt för landskapet; i bästa fall kan etableringen kanske också tillföra värden till ett landskap. Men oavsett vad vi tycker om vindkraft så torde de flesta kunna vara överens om att vindkraftanläggningar påverkar. Denna påverkan kan vara av olika slag; antingen av mer direkt natur såtillvida att betraktaren tycker vindkraftverk är fula, dominerande, hotfulla, kastar svepande skuggor, står i vägen för en vacker utsikt etc. En mer indirekt form av störning är när betraktaren upplever det som att vindkraftverken negativt påverkar upplevelsen av landskapet de står i. Figur 1. Direktpåverkan i form av buller, skuggor och annan visuell störning. 2. Indirekt påverkan genom att vindkraftverket förändrar landskapsbilden. I båda fallen kan en i grunden negativ inställning till vindkraft förstärka ett negativt intryck, medan en positiv inställning kan göra att vindkraft inte upplevs som en störning. En i grunden positiv inställning till vindkraften är dock inte en garanti för att människor inte kommer att känna sig störda av vindkraft i den egna närmiljön. En avgörande faktor för hur störande vindkraft kan upplevas vara är givetvis i vilken grad verken är synliga. Vidare är det förstås avgörande hur höga verken är och hur många de är. Sådana kvantifierbara variabler är dock långt ifrån det enda som har betydelse i sammanhanget. Något som har mycket stor betydelse för hur vindkraftverk upplevs, är hur de interagerar med andra landskapselement. 6

7 Figur 2.Situationer med a) rikligt med element i förgrunden respektive b) element endast i bakgrunden. Vindkraften kan till större eller mindre del döljas av landskapselement i förgrunden. Förgrunden kan också bidra till att skapa en känslomässig distans mellan betraktaren och vindkraftverket och fungera som ett slags skydd dem emellan. Innehåller förgrunden komplexa och/eller intresseväckande element kan den dra uppmärksamheten bort från de bakomvarande vindkraftverken. Ibland kan förgrunden tvärtom bidra till att göra verken särskilt påtagliga. Ett verk kan t ex från vissa betraktelsepunkter sättas i fokus eller inramas så att dess visuella framtoning förstärks. Figur 3. Topografi och andra företeelser i landskapet kan ibland bidra till att sätta särskilt fokus på ett vindkraftverk. Det är ofta svårt att bedöma hur högt ett vindkraftverk egentligen är. Vi har en mycket klarare uppfattning om storleken på välbekanta och mindre storleksrelativa element som träd, hus etc. Genom att ögat automatiskt gör skaljämförelser mellan olika objekt, kan denna typ av föremål i ett vindkraftverks närhet bidra till att ge en uppfattning om verkets storlek. Men föremål kring vindkraftverket kan också bidra till att verket upplevs som relativt mindre eller större än dess reella storlek. Ett vindkraftverk kan t ex upplevas som relativt lågt när det ses tillsammans med skalbekanta element som ligger i förgrunden. När element som vi normalt upplever som stora, t ex en lada, befinner sig nära eller strax bortom ett vindkraftverk, kan detta däremot bidra till att förstärka storleksupplevelsen av verket. 7

8 Figur 4. I jämförelse med skogen i förgrunden ser verket relativt litet ut (bilden till vänster). I bilden till höger utgör huset en skalreferens som gör att verket upplevs som relativt sett större. Hur en vindkraftetablering upplevs beror i mångt och mycket på i vilken typ av landskap den är placerad. Flera av de ovan nämnda aspekterna varierar just utifrån vilken landskapstyp det är fråga om. Till exempel så kan även ett stort vindkraftverk upplevs som måttligt i skala i förhållande till den fria och öppna horisontlinjen i ett storskaligt och öppet landskap, medan det i ett småskaligt, halvöppet landskap ofta är så att de fria utblickarna ofta redan är insnävade av de rikligt förekommande landskapselementen, varför vindkraftverk här lätt kan upplevas som förhållandevis stora och dominerande. Ett småskaligt mosaiklandskap innehåller även en mängd förgrundselement som ibland döljer och tonar ned, ibland framhäver eller utgör konflikt med verken. På den utpräglade slätten däremot, förekommer förgrundsobjekt i mindre omfattning, medan bakgrunden för det mesta består av relativt enkla och vidsträckta horisontallinjer. Figur 5. Vindkraftverk i a) storskaligt, lågkomplext landskap respektive b) småskaligt, högkomplext landskap. Det är generellt svårare att förutse störningen från en lokalisering i ett småskaligt och halvöppet landskap eftersom vindkraftverken här å ena sidan kan döljas, mildras eller förankras av vegetation, topografi etc, och å andra sidan kan upplevas som dominerande eller på annat sätt visuellt stå i konflikt med landskapets element. 8

9 Utöver detta tillkommer aspekten att en viss etablerings störning på natur- och kulturvärden kan upplevas som större i en viss landskapstyp än i en annan. Det har kanske en ålderdomlig karaktär, eller har något som gör det unikt ur någon aspekt. Det erbjuder kanske vackra utblickar eller är särskilt storslaget på något annat sätt. I extremt homogena landskap (t ex en vidsträckt hed) kan nya tillägg, som avviker från omgivningen, mycket lätt ta all uppmärksamhet och bryta den upplevda helheten. Även i komplexa, småbrutna landskap kan vissa nya tillägg lätt störa harmonin. Här är landskapet kanske framförallt känsligt för storskaliga tillägg, medan motsvarande ingrepp inte gör något större väsen av sig i ett vidsträckt, storskaligt landskap. Sett i ett kommunalt planeringsperspektiv står känsligheten också i proportion till hur vanligt förekommande en landskapstyp är; det kan gälla i en lokal jämförelse, likaväl som i en nationell eller t o m global sådan. En inte sällan avgörande faktor för hur pass störande en vindkraftetablering kan upplevas vara är ifrån vilket sammanhang den betraktas. Befinner jag mig t ex på en kyrkogård kan det hända att jag förväntar mig att detta ska vara en stilla och avskild miljö som inte störs av det moderna vardagslivets stökighet. Det har också betydelse vad jag sysslar med i landskapet för hur jag upplever vindkraftanläggningar. Om jag till exempel är ute i skogen under min ledighet för att idka friluftsliv kan det hända att jag känner mig mer störd av att se vindkraftverk än om jag är där för att arbeta med skogsavverkning. Det är också ett vanligt fenomen att sommarboende är mer negativa till vindkraftverk som är synliga från huset än vad permanentboende är troligen beroende på att den sommarboende i högre grad än en permanentboende förväntar sig en miljö som är lugn och orörd 1. 1 Stora delar av kapitlet är baserat på Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk ; Mellanrum Landskapsarkitekter 2001 på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne Län samt Vindkraften och landskapet att analysera förutsättningar och utforma anläggningar, Boverket

10 3. BEDÖMNING AV KÄNSLIGHET GENTEMOT VINDKRAFTETABLERINGAR HOS FÖREKOMMANDE LANDSKAPSKARAKTÄRER INOM HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER I det följande kapitlet görs en analys av känsligheten i förhållande till etablering av vindkraft hos de olika landskapskaraktärer som i Landskapsanalys för Habo och Mullsjö kommuner konstaterats föreligga inom kommunernas yta. Det ska observeras att känslighetsbedömningarna i det följande har ett visst mått av generalisering och att man måste vara medveten om att det alltid, utöver vad som här omnämns, kan finnas enskilda lokala företeelser och värden som kan visa sig ha stor betydelse när det kommer till konkreta diskussioner om huruvida en specifik plats är lämplig för en vindkraftetablering eller ej. Närmare och mer detaljerade studier av landskapet måste alltså alltid göras i samband med varje enskilt ansökningsärende. 10

11 Figur 6. Karta med indelning av Habo och Mullsjö kommuner i olika landskaps-karaktärer (från Landskapsanalys för Habo och Mullsjö kommuner ). I detta kapitel analyseras känsligheten för var och en av dessa karaktärer. 11

12 3.1 ODLINGSBYGD MED STORA INSLAG AV SKOG KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären förekommer främst kring Habo och längs Vättern, samt kring Sandhem i Mullsjö kommun. Karaktären omfattar trakterna kring tätorterna Habo och Brandstorp, samt Habo Kyrkby, Gustav Adolf, Ebbarp, Risbro, Domsand, Källebäcken, Nätebäcken, Hästebäcken, Grönestad, Baggebolet, Ljunghem och Mosseberg. Landskapet är flackt till måttligt kuperat med större åkerfält avbrutna av främst barrskogspartier, trädridåer och bäckraviner. Bebyggelsen förekommer som enstaka eller mindre klungor av tämligen stora gårdar samt ett par byar. Den är ofta centralt placerad på mindre höjder i de odlade områdena. Bebyggelselägena är gamla och markutnyttjandet har en lång historia, men bebyggelsen har en varierande stil och ålder. I de nordliga partierna av landskapskaraktären förekommer också långsträckta husgrupperingar i enkla eller dubbla rader i gränsen mellan Vättersluttningen och flackare åkermark. (se även karaktären Sluttningszon mot Vättern ). Landskapsrummen är stora och man har ofta fri sikt mellan gårdarna. Vägarna löper mestadels genom de odlade områdena. Rum skapas av topografin, trädridåer och skogspartier som oftast är närvarande i fonden. Större gårdar med siloanläggningar samt gårdsalléer är signifikanta element och landmärken i karaktären. Väg 195 som i öster löper genom stora delar av karaktären är både riktnings- och barriärskapande och förstärker Vätterlandskapets dominanta nord-sydliga riktning. I övrigt finns ingen starkt dominerande riktning i denna karaktär. Förutom Vätterlandskapet är Habo kyrkby med träkatedralen en specifik miljö med stark karaktär. De norra delarna av karaktären, nära Hökensås, och söderut längs Vätterns strand är föremål för riksintresse för naturvård med grund i sin speciella geologi. Även flera andra formella skydd och värden är koncentrerade till områden nära Vättern och Hökenås, t.ex. riksintresset för turism och friluftsliv enligt 4 kap. i miljöbalken, riksintresse för friluftsliv och de två naturreservaten Fiskebäck och Domneån söder om Habo. Habo kyrkby är av riksintresse för kulturmiljövården men i övrigt finns få skydd avseende kulturmiljön. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Denna karaktär har alltifrån liten till stor känslighet. Känsligheten är mindre t ex i anslutning till stora tätorter, i anslutning till infrastrukturella element som stora vägar, industrier eller inom påtagligt storskaligt/rationellt brukade jordbruksägor. Större känslighet föreligger t ex i anslutning till Habo kyrkby, vissa herrgårdsmiljöer och naturreservat. De mindre känsliga delarna av denna 12

13 landskapskaraktär bör kunna tåla inslag av vindkraft, detta bl a eftersom den lite större skalan hos landskapet har en möjlighet att matcha skalan hos vindkraftverk. I de mest öppna delarna är karaktären blir vindkraftverk väl synliga och de visuella effekterna blir lätta att förutse eftersom verken sällan kommer att dyka upp överraskande i synfältet för den som färdas i landskapet. I mindre öppna delar av karaktären blir verk visserligen mindre synliga, men å andra sidan ökar risken för skalkontraster här, liksom risken för att verk oväntat dyker upp i synfältet. Samtliga resonemang ovan gäller även för vindkraftverk som uppförs strax utanför den aktuella landskapskaraktären och som därigenom riskerar att ge en viss synlighet, om än mer begränsad, sett inifrån karaktären. Man bör omvänt tänka på att vindkraftverk inom karaktären kan bli synliga utanför dess gränser. Figur 7. Odlingsbygderna i Habo och Mullsjö kommuner har en varierande grad av känslighet för vindkraftetableringar. De mindre känsliga delarna av denna landskapskaraktär bör kunna tåla inslag av vindkraft, detta bl a eftersom den relativt stora skalan hos landskapet har en möjlighet att matcha skalan hos vindkraftverk. REKOMMENDATIONER I mindre känsliga områden av denna landskapskaraktär bör vindkraftverk kunna uppföras, om än med stor omsorg och försiktighet gentemot framför allt natur- och kulturvärden men även gentemot rekreativa värden. Mer känsliga delar av karaktären utgörs t ex av områden som ligger nära Hökensås, naturreservaten Fiskebäck och Domneån respektive Habo kyrka. Här bör gälla stor restriktivitet avseende vindkraftetableringar. Eventuella vindkraftgrupper inom landskapskaraktären bör generellt utformas så att de är följsamma gentemot Vätterns nord-sydliga riktning. 13

14 3.2 SKOG MED INSLAG AV SMÅSKALIG ODLINGSBYGD KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären förekommer och dominerar i de västra delarna av kommunerna; längs Stråken och Tidan, kring Sandhem, Mullsjö samt Nässjön. Mindre partier återfinns kring Fagerhult och öster om Habo. Karaktären omfattar trakterna kring tätorterna Mullsjö, Sandhem, Furusjö och Fagerhult, samt byarna/fritidshusområdena Västerkärr, Kyrkekvarn, Björsjöhage, Broholm samt Hökesjön. Landskapet är mestadels svagt till måttlig kuperat men dramatiska branter förekommer också i övergången mellan höga partier och dalar. Skogen dominerar och består av tall och gran med inslag av bland annat björk och asp. Kring bebyggelse och äldre jordbruksmarker finns ofta inslag av ädellövskog. Bebyggelsen utgörs främst av enstaka eller ett par gårdar omgivna av öppnare marker i form av mindre åkrar och beteshagar och ligger som öar i skogshavet. Bebyggelselägen har lång historisk kontinuitet. Tillsammans visar gårdsläget, åkrar, hagar och närliggande ädellövskogsrester i kontrast med den omgivande barrskogen tydligt den historiska markanvändning och många platser hyser även höga kulturmiljövärden. Landskapsrummen är relativt små och koncentrerade kring bebyggelsen. De består av de öppnare åker- och hagmarkerna och ligger isolerade i den omslutande barrskogen. Fri sikt finns över den enskilda gårdens jordbruksmark, men sträcker sig mer sällan till granngården. I barrskogsområdena finns få rum och siktlinjer annat än längs med vägar och i det större perspektivet vid höjdkrön. Riktningar i landskapet skapas främst av vägar men även markerade branter kan skapa lokala riktningar och framförallt barriäreffekter. I de områden som även innefattar Sjö- och ådalsskaraktären finns starkare riktnings- och rumskänsla i form av Stråken och Tidans dalgång samt Nässjön. Inom karaktären återfinns ett par särpräglade lokaler i form av Ryfors bruk och golfbana, och godsmiljöerna kring Tunarp och Näs. Områden kring Stråken och Hökensås (vid Fagerhult), nära Vättern och i myrmarkerna i de södra delarna av karaktären är av riksintresse för naturmiljövården och området nära Hökensås är även av riksintresse för friluftslivet och för turism- och friluftslivet enligt miljöbalkens 4 kap. Inslag av värdefulla skogsområden avspeglas i naturreservat vid Ryfors och Nässjön. Spåren efter Eriksgatuleden som historiskt betydelsefullt transportstråk har gett upphov till riksintresset för 14

15 kulturmiljövård runt Sandhem och området kring Ryfors bruk är även det av riksintresse för kulturmiljövård. Samtliga lokala bevarandevärden är knutna till just denna landskapskaraktär. L ANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Även om merparten av karaktären utgörs av skog, som i sig ger mycket små siktlängder, är karaktären dock sammantaget tämligen känslig gentemot vindkraftverk. Detta grundar sig på en kombination av öppna visuellt känsliga ytor, verkens storlek och avståndet mellan de öppna känsliga områdena. Det grundar sig vidare på de värden som är knutna till karaktären, främst kulturmiljövärden men även en del naturvärden samt rekreativa och turistiska värden. Denna kombination gör att även om verken placeras i skogen kommer de att vara synliga från flera känsliga miljöer. Känsligheten grundar sig dels på kontrastverkan mellan småskaligheten i miljön och storskaligheten hos vindkraftverken, dels på kontrastverkan mellan ålderdomligheten i landskapet och vindkraftverkens industriella prägel. Resonemanget om känslighet i de öppna områdena gäller även för vindkraftverk som uppförs strax utanför den aktuella landskapskaraktären och som därigenom riskerar att ge en viss synlighet, om än mer begränsad, sett inifrån karaktären. Man bör omvänt tänka på att vindkraftverk inom karaktären kan bli synliga utanför dess gränser. 15

16 Figur 8. I skogsbygder med småskaliga odlingsinslag kommer vindkraftverk att ofta vara dolda av skog, men där landskapet öppnar sig kan verken plötsligt, och tämligen oväntat, bli synliga. När så sker upplevs verken ofta också som mycket stora i förhållande till de små odlingsytorna. Dessutom uppstår inte sällan en stark tidsmässig kontrast mellan de moderna verken och ett mer ålderdomligt landskap. REKOMMENDATIONER Med tanke på den konstaterade känsligheten bör man vara restriktiv när det gäller uppförande av vindkraftverk inom karaktären, och i vart fall i första hand välja platser som ligger långt från de mest känsliga miljöerna. Man kan eventuellt överväga att inom karaktären ange begränsningar avseende verkshöjd och antal verk. 16

17 3.3 BARRSKOG MED STÖRRE INSLAG AV MYRMARK KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären förekommer utspridd över kommunerna med större utbredningar söder om Bare mosse, söder om Sandhem samt längs och parallellt med Vätterstranden. Karaktären omfattar Baskarps by och närliggande industrianläggningar och täktverksamhet. Landskapet är flackt till starkt kuperat och innehåller både storskaliga och småskaliga förkastningsbranter och bäckraviner men också planare områden och mossar. Bebyggelse förekommer ytterst sparsamt och består då av enstaka hus eller små gårdar. Karaktären domineras av skog och skogsbruket. Främst består skogen av tall och gran med inslag av björk, men kring små och även nedlagda gårdar finns mindre inslag av lövskog. Skogens täthet varierar från täta granplanteringar med lite eller ingen markvegetation till mer pelarsalslik tallskog på områden med ringa jorddjup. De omfattande inslagen av myrmarker, mossar och kärr varierar i storlek men är många gånger beskogade. Karaktären återfinns oftast i höjdlägen och genomkorsas av en mängd mindre vattendrag men hyser få sjöar. Landskapsrummen är små och utgörs av vägar och större, glest bevuxna mossar samt på sina ställen av större sand- och grustäkter. Tillfälliga landskapsrum bildas vid stormfällen och skogavverkning. Längre siktlinjer och utblickar kan på sina ställen återfinnas på höjder och vid krön men begränsas och bestäms av den kringliggande skogen. Karaktären utgör däremot många gånger bakgrund och fond som man upplever från omkringliggande landskapskaraktärer. Få enhetliga riktningar finns i den större skalan och riktningar och barriärer skapas snarare av den varierade, lokala topografin. Det är framförallt delarna i närheten av Vättern och Hökensås inom karaktären som är föremål för formella skydd, i form av riksintresse för naturmiljövård, friluftsliv och turism samt friluftsliv miljöbalkens 4 kap. Mindre områden av karaktären nära Stråken är av riksintresse för naturmiljövården. Vidare är mindre delar i anslutning till Ryfors bruk och Eriksgatuleden föremål för riksintresse för friluftsliv. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Generellt är detta en landskapskaraktär med liten eller t o m mycket liten känslighet för påverkan. Enstaka partier med äldre skog eller myrar med vildmarksprägel kan dock ha en måttlig till stor känslighet. I områden av större betydelse för friluftsliv ökar också känsligheten. Karaktären kan visuellt tåla stora ytkrävande anläggningar som vindkraftverk. Detta gäller även större grupper av verk. Detta dels eftersom storskaligheten hos vindkraftverken samspelar med storskaligheten i skogspartierna, dels eftersom siktlängderna nästan alltid är så korta så att vindkraftverken inte syns. 17

18 Resonemanget om visuell känslighet i de öppna områdena gäller även för vindkraftverk som uppförs strax utanför den aktuella landskapskaraktären och som därigenom riskerar att ge en viss synlighet, om än mer begränsad, sett inifrån karaktären. Man bör omvänt tänka på att vindkraftverk inom karaktären i vissa fall kan bli synliga utanför dess gränser. Figur 9. I denna landskapskaraktär samspelar storskaligheten hos vindkraftverken med de oftast stora sammanhängande skogsvidderna. Siktlängderna är för det mesta så korta att vindkraftverken inte syns. Lokalt kan dock partier med äldre skog eller myrar med vildmarksprägel ha en större känslighet. REKOMMENDATIONER I mindre känsliga områden av denna landskapskaraktär (d v s områden som inte har vildmarksprägel eller särskilda värden för friluftslivet) bör vindkraftverk kunna uppföras utan större konflikter, om än med omsorg och försiktighet gentemot framför allt natur- och kulturvärden men även gentemot rekreativa värden. Om vindkraftverk uppförs inom denna karaktär bör grupperingarna vara följsamma mot de starka nord-sydliga riktningarna i landskapet. 18

19 3.4 MYRSKOG KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären förekommer i ett nord-sydligt stråk mellan Habo och Mullsjö tätorter samt vid Bare mosse. Landskapet är flackt och domineras av mossar avbrutna av svagare höjder med talloch granskog. Det omfattar också flera sjöar, till exempel Hornsjön, Hökesjön samt Nybrodammen. Bebyggelsen begränsar sig till främst fritidsbebyggelse i anslutning till sjöarna. Den mänskliga prägeln har historiskt sett utgjorts av torvtäkt och kvarnindustrier men består nu av skogsbruk och friluftsliv. Landskapsrummen är ofta komplexa och skapas av den varierande beskogningen ute på mossarna och mellanliggande trädridåer och skogspartier. Vid sjöar och stora, kalare mossar bildas större rum och längre siktlinjer. Karaktären utgör i sig själv en riktning och barriär på landskapsnivå, men denna riktning är inte påtaglig inom karaktären där snarare de väst-östliga vägarna och vattendragen sätter prägeln. Områden med särprägel inom karaktären är Bare mosse, Habo mosse, Gagnån, Karlshulta mosse och Dumme mosse, samt Hornsjön, Hökesjön och Nybrokvarn. Flera av mossarna i myrkomplexen är skyddade för sina höga naturvärden. Längst norrut och längst söderut i karaktären finns särskilt höga naturvärden i form av mossar, myrar och sumpskogar vilket avspeglas i de fyra naturreservaten som återfinns i dessa områden (Bare mosse, Gagnån, Habomossens domänreservat och Dumme mosse) samt Natura 2000-områden och riksintresse för naturmiljö som finns här. Området nära Hökenås är också av riksintresse för turism och friluftsliv enligt miljöbalkens 4 kap. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Myrområdena som dominerar karaktären är, på grund av sin geotekniska instabilitet, olämplig för all sorts byggnation. Karaktären är generellt känslig p g a höga naturvärden. Vidare har myrskogskaraktären rent visuellt en stor, ibland mycket stor känslighet på grund av sina långa siktlängder och sin karaktär av orördhet. Det förekommer många formella skydd inom karaktären, framför allt avseende naturvärden men även avseende rekreativa och turistiska värden. Resonemanget om visuell känslighet i de öppna myrområdena gäller även för vindkraftverk som uppförs strax utanför den aktuella landskapskaraktären och som därigenom riskerar att ge en viss 19

20 synlighet, om än mer begränsad, sett inifrån karaktären. Man bör omvänt tänka på att vindkraftverk inom karaktären kan bli synliga utanför dess gränser. Figur 10. Myrskogsområden har ofta en stor känslighet på grund av sina långa siktlängder, sin karaktär av orördhet och sina naturvärden. REKOMMENDATIONER Med tanke på främst prägeln av orördhet rekommenderas stor restriktivitet när det gäller uppförande av vindkraftverk inom karaktären. 20

21 3.5 HÖKENSÅS KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären återfinns endast på Hökensås i norra delen av Habo kommun. Karaktären omfattar Alvasjön och Hökensås naturreservat. Hökensås utgör södra delen av en tio mil lång urbergsrygg överlagrad av spektakulära isälvsavlagringar. Landskapet är måttligt kuperat med stor variation och mångformighet i topografin skapad av sanddynsområden, kames, myrmarker och ett stort antal sjöar. Vegetationen består av gles, pelarsalstallskog med rishedsartad undervegetation omväxlat med lavbäddar. Skogsbruket bedrivs varsamt och med hög naturvårdshänsyn. Stora delar av karaktären består av naturreservat och området i sin helhet uppmärksammas som värdefull för friluftslivet ur riksintresseperspektiv. Bebyggelse finns endast i anslutning till Alvasjön och karaktären präglas av en hög grad av ostördhet. Landskapsrummen består dels av sjöar och öppna myr- eller lavmarker, men återfinns också i varierande och omväxlande grad under krontaket i den glesa tallskogen och i kameslandskapets myller av höjder, sänkor och åsar. Den småskaliga topografiska variationen gör att övergripande riktningar i landskapet saknas. Riktningsgivare är istället den lokala terrängen och vägar. Hela landskapskaraktären är föremål för kraftiga intressen och skydd rörande dess naturvärden och friluftsvärden. Riksintresse för naturmiljö, friluftsliv samt riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap. miljöbalken rör hela karaktären. Stora delar tas också upp av naturreservatet Hökensås. Naturupplevelserna och stora möjligheter till friluftsaktiviteter såsom fiske, paddling, bad, skidsport och vandringsleder gör området attraktivt för turism och friluftsliv. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Karaktären är mycket känslig för vindkraftsetableringar. Egenskaper som tystnad och orördhet i kombination med karaktärens stora naturvärden (större delen av karaktären är naturreservat) och betydelse för friluftsliv och turism gör den mycket känslig för vindkraftetableringar. 21

22 Figur 11. Egenskaper som tystnad och orördhet, i kombination med karaktärens stora betydelse för friluftslivet, gör den landskapskaraktär som återfinns på Hökensås mycket känslig för vindkraftetableringar. REKOMMENDATIONER Med hänsyn till den totala känslighet som karaktären har rekommenderas att vindkraftverk inte uppförs inom karaktären. 22

23 3.6 SJÖ- OCH ÅDALSLANDSKAP KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären förekommer längs med Tidan och Stråkens dalgång samt vid Sandhemssjön och Nässjön. Karaktären omfattar Sandhem, Kyrkekvarn, Björssjöshage, Broholm, Kvarnön, Västerkärr och Nyhem. Landskapets prägel ges av dalgångarna ner mot vattendragen, sluttningar och branter av varierande skarphet som bitvis möter direkt mot vattenytan men som på längre avsnitt (främst vid sjöarna Sandhemsjön och Nässjön men också vid delar av Stråken) löper parallellt med stranden och skapar en plan terrass mellan brant och vattendrag. De underliggande karaktärerna varierar men utgörs till största delen av Skog med inslag av småskalig odlingsbygd. Sluttningarna och terrassplanen har under lång tid varit attraktiva för jordbruk och hyser i allmänhet en något större koncentration av bebyggelse och odlingsmark än resterande delar av de underliggande karaktärerna. Sjö- och ådalslandskapet skapar en rumslighet på en större nivå, både genom vattenspeglarnas öppna ytor men också genom de motställda dalsidorna som bidrar med en rad olika utblickspunkter och som ramar in landskapet. Längre siktlinjer finns dels längs med vattendragen i nord-sydlig riktning men också tvärs över dalgångarna i öst-västlig. Riktnings- och barriärkänslan inom karaktären är stark och har en nord-sydlig utsträckning som skapas av vattendrag och topografi. Denna riktning understryks av vägar och järnväg som konsekvent löper längs med dalgångarna och vattendragen. Karaktärens starka anknytning till vatten gör den uppskattad av friluftslivet med aktiviteter som paddling, fiske, bad och vandring. Sjöar och vattendrag har också generellt en stor attraktionskraft, vilket gör att karaktären har en roll som nyckelelement och ibland även som landmärke, sett i det större landskapsperspektivet. Stora delar av sjö- och ådalslandskapet är av riksintresse för naturmiljövården. Vid Nässjön finns Nyckellås naturreservat samt Natura 2000-område som även är av riksintresse för friluftslivet. Att sjö- och ådalslandskapet varit en viktig transportled återspeglas i de många kulturmiljöer från olika tidsåldrar man kan hitta inom karaktären, vilket avspeglas i riksintresset för kulturmiljövård vid Ryfors bruk, Sandhem-Eriksgatuleden och Kylle Mo samt många lokala bevarandevärden. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Karaktären är mycket känslig för vindkraftsetableringar. En anledning är att ådalsstråken har höga landskapsbildsmässiga värden, och dess karaktäristiska topografi gör att alla exploateringar blir starkt exponerade. Särskilt känsligt är det med etablering av vindkraft i dalgångarnas långa siktlinjer, då vindkraftverken här framhävs starkt i vyn och får en mycket stor visuell dominans (se Figur 12). 23

24 Ådalarna är viktiga för det rörliga friluftslivet, bitvis också för turismen. Vindkraftverk etableras sällan i dalgångar av denna typ med hänsyn till vindförhållandena och det är alltså heller inte önskvärt ur en rad andra aspekter. Figur 12. Då vindkraft placeras så att de står i förlängningen av de siktlinjer som uppstår längs långsmala sjöar eller ådalar, hamnar de i ett starkt visuellt fokus, och kan därmed få en mycket stor visuell dominans i det aktuella landskapsrummet. REKOMMENDATIONER Rekommendationen är att vindkraftverk inte uppförs inom karaktären, med tanke på höga landskapsbildsmässiga värden, naturvärden samt stora värden för det rörliga friluftslivet, bitvis också turismen. Om etableringar trots detta görs, bör grupperingar vara följsamma mot ådalarnas riktningar i landskapet. Vidare är det ytterst viktigt att man inte etablerar vindkraftverk längs de siktlinjer som skapas av ådalarna. Denna aspekt bör man för övrigt vara observant på även när det gäller etableringar i intilliggande landskapskaraktärer, eftersom även vindkraftverk som uppförs strax utanför den aktuella landskapskaraktären kan riskera att störa viktiga siktlinjer inom karaktären. 24

25 3.7 SLUTTNINGSZON MOT VÄTTERN KARAKTÄRSBESKRIVNING Karaktären förekommer längs med Vätterstranden med en varierande utsträckning inåt land som bestäms av topografi och vegetation. Karaktären omfattar Baggebolet, Brandstorp, Grönestad, Hästebäcken, Rödån, Nätebäcken, Baskarp, Fagerhult, Källebäcken och Domsand. Landskapets kupering i den mindre skalan varierar men i den större sänker det sig ständigt ner mot Vätterstranden, ömsom odramatiskt, ömsom i form av breda naturliga terrasser med mellanliggande skarpa branter. Riktningen i landskapet är starkt nord-sydlig med högre partier i öster och den lägre belägna Vättern ständigt närvarande i öster. Riktningen följs och förstärks av länsväg 195 som följer längs med hela karaktären. Utblickar finns längs med hela området och siktlinjerna sträcker sig ut över Vättern, Visingsö och mot östra Vätterstranden, inte sällan över hustak och trädtoppar. Siktlinjer återfinns även längs med länsväg 195, särskilt vid backkrön och längs med de större terrasserna. Bebyggelsen är i de norra delarna belägen längs länsväg 195 och dess parallella, äldre vägar. Nätebäcken, Rödån, Hästebäcken och Grönesta flyter ihop till ett sammanhängande bebyggelsestråk i en långsträckt gruppering på gränsen mellan Vätterns sluttning och flackare odlingsmark. I söder består bebyggelsen mer av enstaka och mindre klungor av hus och gårdar. Områden med särpräglad karaktär utgörs av Baskarps grustäkt och industrier, Haboskogens naturreservat, Munkaskog och Domsand. Nästan hela karaktären är av riksintresse för naturmiljövården och utgör del av riksintresset för turism och friluftsliv, Vättern med öar och strandområden, enligt miljöbalkens 4 kap. De norra delarna i anslutning till Hökenås är också av riksintresse för friluftslivet och inom karaktären finns två mindre naturreservat (Haboskogen och Stora Kärrs bokskog). Hela Vättern är ett Natura område. Genom sin närhet till Vättern är sluttningszonen attraktiv för turister och friluftsliv i form av fiske, båtliv, badliv och boende med sjöutsikt. LANDSKAPSKARAKTÄRENS KÄNSLIGHET GENTEMOT ETABLERING AV VINDKRAFT Karaktären har stora värden, inte minst visuella sådana, vilket ger en mycket stor känslighet för vindkraftetableringar. Vindkraftverk skulle här bli starkt exponerade både längs östra vätterstranden (inklusive Vätternleden/E4) och från Visingsö. Strandzonen och vissa delar av sluttningarna är 25

26 dessutom av intresse för såväl friluftsliv som för turism och innehåller flera skyddade naturområden. Känsligheten gentemot vindkraftetableringar är därför stor. Figur 13.Vindkraftverk i sluttningszonen mot Vättern kan bli mycket starkt exponerade. Detta, i kombination med förekommande värden för friluftsliv och turism samt flera skyddade naturområden, gör att känsligheten hos denna landskapskaraktär är stor. REKOMMENDATIONER Rekommendationen är att vindkraftverk inte uppförs inom karaktären. Om så ändå sker, bör grupperingar vara följsamma mot de starka nord-sydliga riktningarna i landskapet. 26

27 4. INDELNING AV HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER AVSEENDE GRAD AV KÄNSLIGHET FÖR ETABLERING AV VINDKRAFT Att komma fram till hur känsliga olika delar av landskapet är i förhållande till vindkraftetableringar, fordrar att en lång rad aspekter beaktas. Den ovan gjorda analysen av hur respektive landskapskaraktär kan komma att påverkas är ett viktigt redskap, men behöver kompletteras med andra. Till exempel så har känslighetsanalyserna av respektive karaktär en begränsning såtillvida att det endast är påverkan i ett ganska snävt geografiskt perspektiv som studeras det närområde som karaktären utgör. Men vindkraft är ofta synligt över mycket stora avstånd, långt bortom de olika karaktärsgränserna. Därför behöver särskilda studier ägnas hur långt bort, och i vilken grad, verk kan bli synliga om de placeras på det ena eller andra stället. Av denna anledning har vi i ett GIS-program matat in data som simulerar synligheten av ett antal hypotetiska vindkraftetableringar på ett antal lika hypotetiska platser. Resultatet, vilket kan ses i bilagorna 1-9, har givit en Slutsatser från gjorda synlighetsanalyser indikation på hur pass negativt det vore med placering av vindkraft i olika delar av I bilaga 1-9 har simulerats nio olika hypotetiska placeringar Habo och Mullsjö kommuner, avseende av 3 st verk med totalhöjd 150 meter. Den orange färgen i kartan visar varifrån respektive etablering - teoretiskt sett - verkens synlighet på lång distans; se även skulle kunna vara synlig, beaktat terrängsituationen och faktaruta intill. Detta resultat har sedan förutsatt att inga skymmande föremål, t ex träd eller vägts in i den totala byggnader, skymmer sikten. Simuleringen tar alltså inte känslighetsbedömningen. hänsyn till att skog m m ofta är visuellt avskärmande, men för att ändå illustrera skogens betydelse för synligheten har i kartorna även markerats skogsklädda områden (grönt). Där orange färg överlagrar grön färg är det alltså sannolikt att verken ej skulle vara synliga p g a vegetationen. Av analyserna kan man dra bl a följande slutsatser: 150 meter höga vindkraftverk kommer, oavsett placering, att vara teoretiskt synliga över betydande delar av Habo och Mullsjö kommuner. Placering i de flesta delar av Habo och Mullsjö kommuner medför synlighet från Vätterns vatten, Vätternleden (E4) och Visingsö. Ju längre västerut verk placeras, desto mindre är synligheten från Vättern. Endast vid placering i västligaste delen av Mullsjö kommun kan synlighet från Visingsö uteslutas. Verk placerade i västra delen av Mullsjö kommun ger en betydande synlighet från Falbygdens öppna odlingsområden. Vidare behöver även vägas in värden på en mer detaljerad nivå än vad karaktärsindelningen visar t ex vad enskilda bevarandevärda objekt och miljöer har för betydelse för hur känsligt landskapet är. I det följande försöker vi väga samman alla dessa aspekter till en samlad bild. Denna samlade bild presenteras nedan i en karta som redovisar fyra grader av känslighet (mycket liten känslighet, viss känslighet, stor känslighet respektive mycket stor känslighet) i förhållande till etablering av vindkraftverk. 27

28 Mycket stor känslighet innebär att det finns stor risk för att betydande värden (alltså inte bara formella bevarandevärden, utan även visuella värden, funktionella värden etc) kan gå förlorade redan med en mindre förändring eller ett mindre ingrepp. Mycket liten känslighet innebär att en sådan förändring inte nämnvärt påverkar det aktuella landskapets värden. Underlaget till denna indelning utgörs av studier och bedömningar utifrån nio olika kriterier. För varje av nedanstående kriterium som ett visst område uppfyller har noterats ett minuspoäng: 1. I anslutning till känslig naturmiljö (vindkraft här kan påverka skyddade naturområden) 2. I anslutning till känslig rekreativ miljö (vindkraft här kan påverka mer betydande rekreativ verksamhet) 3. I anslutning till känslig turistisk miljö (vindkraft här kan påverka turistisk verksamhet) 4. I anslutning till skyddad kulturhistorisk miljö (vindkraft här kan påverka dokumentationsvärde eller upplevelsevärde hos kulturmiljö) 5. Inom område där vindkraft skulle ge visuell påverkan på viktiga utblickspunkter eller siktlinjer 6. Inom område där vindkraft skulle ge betydande synlighet från Vätternleden/E4 7. Inom område där vindkraft skulle ge betydande synlighet från Visingsö 8. Inom område där vindkraft skulle ge betydande synlighet från Falbygdens öppna odlingsområden 9. Inom landskapskaraktär som klassas som känslig (-1 poäng) eller mycket känslig (-2 poäng) (Punkterna 6-8 har inkluderats för att spegla de mer väsentliga slutsatser som man kan dra från de gjorda synlighetsanalyserna avseende påverkan i ett fjärrperspektiv; se faktaruta ovan.) De områden som erhåller 0 minuspoäng har givits klassificeringen mycket liten känslighet för vindkraftetableringar (markerat med grönt i kartan nedan) De områden som erhåller 1-3 minuspoäng har givits klassificeringen viss känslighet för vindkraftetableringar (gult i kartan) De områden som erhåller 4-7 minuspoäng har givits klassificeringen stor känslighet för vindkraftetableringar De områden som erhåller 7-10 minuspoäng har givits klassificeringen mycket stor känslighet för vindkraftetableringar Efter denna preliminära klassificering har vägts in även en del mer svårkvantifierade aspekter, såsom: - Hur välfrekventerat är landskapet? - Vad finns det för specifika symbolvärden och känslomässiga värden? - Finns element av landmärkeskaraktär som kan riskera konkurrens från vindkraftverken? 28

29 Slutligen har gjorts en avstämning så att inte något av de nio kriterierna har fått en orimligt stor eller liten betydelse för det slutliga resultatet; i några fall har smärre justeringar gjorts. Avslutningsvis skall än en gång påpekas att denna känslighetsbedömning inte ersätter behovet av att i samband med varje enskilt ansökningsärende inventera mer lokala företeelser och värden som kan visa sig påverka förutsättningarna för en eventuell vindkraftetablering. 29

30 Figur 14. Områden med olika grad av känslighet för etablering av vindkraft. 30

31 5. RÅD OM ANPASSNING AV VINDKRAFTETABLERINGAR TILL LANDSKAPET I HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Grunden för att åstadkomma vindkraftetableringar som upplevs harmoniera med landskapet är att lokalisera vindkraften i områden som har en större tålighet och därmed är bättre lämpade. Men även inom ett område som bedömts som lämpligt kan etableringar göras på sätt som mer eller mindre väl ansluter till landskapet. Till exempel är det väsentligt att man försöker anpassa etableringen så att den understryker landskapets befintliga strukturer, inte förtar dem. Det kan t.ex. handla om att, genom verkens placering eller verkens inbördes gruppering, följa riktningar i landskapet eller att understryka rumssammanhang. En grupp kan formeras som en eller flera räta linjer, som trianglar, som bågar, cirklar eller som formlösa svärmar, allt efter vilka egenheter hos landskapet som man önskar ansluta till. Det är också viktigt att signifikanta topografiska skillnader i landskapet inte slätas ut t ex genom att höga verk placeras på låglänt terräng invid signifikanta höjdpartier. Existerande landskapsrum bör beaktas och om möjligt understrykas. Vid placering av vindkraftsgrupper bör hela gruppen av verk lokaliseras inom ett och samma landskapsrum, och inte sträcka sig över flera landskapsrum, varvid den befintliga rumsstrukturen kan rubbas. Samtidigt kan det finnas en risk att en stor grupp får en alltför stor dominans i den typ av ofta små landskapsrum som det handlar om i Habo och Mullsjö kommuner. När det gäller anpassning av vindkraftgrupper till landskapsstrukturen i Habo och Mullsjö kommuner bör det vara av intresse att försöka ansluta till de riktningar i landskapet som inventerats i nedanstående karta, hämtad från Landskapsanalys för Habo och Mullsjö kommuner. Beroende på aktuell plats så är vissa riktningar mer relevanta än andra. Det väsentliga är att konstatera vilken riktning som på den aktuella platsen har störst betydelse för upplevelsen av platsen/landskapet. I det fall en plats kännetecknas av flera olika överlagrande riktningar, bör storskaliga och naturgivna riktningar (till exempel riktningen hos en ådal) i flesta fall vara mer relevanta att ansluta till, i jämförelse med småskaligare artefakter, som t ex mindre vägar. 31

32 Figur 15. Riktningar hos landskapet i Habo och Mullsjö kommuner som man bör förhålla sig till vid utformning av vindkraftgrupper. 32

33 LITTERATURFÖRTECKNING Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk, Mellanrum Landskapsarkitekter 2001 på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne Län Vindkraften och landskapet att analysera förutsättningar och utforma anläggningar, Boverket Landskapsanalys för Habo och Mullsjö kommuner, Mellanrum AB 2011 på uppdrag av Habo och Mullsjö kommuner 33

34 B ILAGOR 1-9 (S YNBARHETSANALYSER ) Kommentar till analysen: Verk som placeras i den nordligaste delen av Habo kommun kommer att vara teoretiskt möjliga att se från i princip hela södra Vättern från Visingsö, från Vätternleden/E4, från Jönköping/Huskvarna, från en rad öppna ytor inom Habo kommun, från enstaka ytor inom Mullsjö kommun samt från flera grannkommuner, främst i riktning nord- och nordväst. 34

35 Kommentar till analysen: Verk som placeras i den nordvästligaste delen av Mullsjö kommun kommer att vara teoretiskt möjliga att se från de östligaste delarna av södra Vättern, från Vätternleden/E4, från en rad öppna ytor inom Mullsjö kommun, från enstaka ytor inom Habo kommun samt från flera grannkommuner, såväl väster som norr och söder om Habo och Mullsjö kommuner. 35

36 Kommentar till analysen: Verk som placeras i den nordöstliga delen av Mullsjö kommun kommer att vara teoretiskt möjliga att se från betydande delar av södra Vättern, från Visingsö, från Vätternleden/E4, från en rad öppna ytor inom Habo och Mullsjö kommuner samt från flera grannkommuner i olika riktningar, bl a flera öppna områden i Falbygden. 36

37 Kommentar till analysen: Verk som placeras nära Fagerhult kommer att vara teoretiskt möjliga att se från i princip hela södra Vättern, från Visingsö, från Vätternleden/E4, från Jönköping/Huskvarna, från en rad öppna ytor inom Habo kommun, från enstaka ytor inom Mullsjö kommun samt från spridda platser i olika grannkommuner. 37

38 Kommentar till analysen: Verk som placeras i den mellersta delen av Habo kommun kommer att vara teoretiskt möjliga att se från större delar av södra Vättern, från Visingsö, från Vätternleden/E4, från en rad öppna ytor inom Habo kommun, från enstaka ytor inom Mullsjö kommun samt från enstaka platser i olika grannkommuner. 38

39 Kommentar till analysen: Verk som placeras norr om Habo tätort kommer att vara teoretiskt möjliga att se från nästan hela södra Vättern, från Visingsö, från Vätternleden/E4, från en rad öppna ytor inom Habo kommun, från enstaka ytor inom Mullsjö kommun samt från enstaka platser inom olika grannkommuner. Falbygdens öppna slättområden påverkas dock ej. 39

40 Kommentar till analysen: Verk som placeras väster om Mullsjö tätort kommer att vara teoretiskt möjliga att se från vissa delar av södra Vättern, från Visingsö, från betydande delar av Vätternleden/E4, från en rad öppna ytor inom Mullsjö kommun, från enstaka ytor inom Habo kommun samt från betydande ytor i flera grannkommuner, främst i riktning västerut. 40

41 Kommentar till analysen: Verk som placeras söder om Mullsjö tätort kommer att vara teoretiskt möjliga att se från vissa delar av södra Vättern, från Visingsö, från betydande delar av Vätternleden/E4, från en rad öppna ytor inom både Habo och Mullsjö kommuner samt från en del ytor i flera grannkommuner, främst i riktning västerut. 41