Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun

Transkript

1 Vi spelar roll Metodhandbok för fritidsledare, ledare och coacher i arbetet med ungas inflytande i Jönköpings kommun

2 Hej! I din hand håller du en liten bok med stor betydelse! Det du nu håller i din hand är ett material och ett verktyg för att höja kvaliteten i vårt arbete med ungas inflytande och delaktighet i Jönköpings kommun. Boken kan du använda exempelvis på fritidsgården, i gruppverksamhet, i personalgrupper eller i föreningsarbete osv. Den är till för att ge kunskap om hur man med olika former och metoder kan inspirera unga till delaktighet och engagemang: Möten blir både roligare och trevligare när alla får sin röst hörd. Det är viktigt att ha kul! Min förhoppning är att boken ska vara till hjälp, genom att tydliggöra vår viktiga roll som ledare och coach i det dagliga arbetet. Vår roll spelar roll! Hittar du något användbart i boken, använd det gärna och sprid vidare till andra som arbetar med barn och ungdomar! Lena Lück Samordnare Demokrati Fritid Jönköping Skriven av: Lena Lück, Fritid Jönköping Delar av denna skrift är taget från DemokratiAkademin Producerad av: Marknad & Media Foto: Petra Ideskog och Mikael Nyander

3 Innehållsförteckning Inledning Innehållsförteckning Fritid Jönköping tar ett steg framåt Resan från New York till Jönköping Så här gjorde vi Goda tips, så här gör du ett bra möte!... 8 inledning till metoder METOD 1: Matcher METOD 2: Minidialogkafé METOD 3: Sluta-Börja-Fortsätt METOD 4: SWOT METOD 5: Projektplan METOD 6: Gemensam dagordning METOD 7: Pluppning METOD 8: Rangordning METOD 9: Tändstickan METOD 10: Repet METOD 11: Talboll & Talpinne METOD 12: Rundor METOD 13: Bikupa METOD 14: Aktivt lyssnande METOD 15: Lovebombing METOD 16: Brainstorming METOD 17: Fyra hörns övning METOD 18: Linjen CD-skiva Demokrati i liten skala är en stor sak 3

4 Jönköpings kommun tar ett steg framåt DÄRFÖR UTVECKLAR VI PÅ FRITID JÖNKÖPING VÅRT ARBETE MED UNGAS INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET. Jönköpings kommun var en av de första i landet som tog fram en samlad uppdrag för fritidsledaren är att lyss- demokratiska verktygen. Ett viktigt syn på frågor rörande barn och ungdomar. Redan 1985 togs beslut om intresse i frågan om att utöva olika na på ungdomars egna initiativ och ett Barn- och ungdomspolitiskt typer av fritidsaktiviteter. handlingsprogram, se CD-skivan. Inom Fritid Jönköping vill vi ta Programmet har sedan 1996 utformats tillsammans med barn och arbetet med att öka barn och ung- ytterligare ett steg till att utveckla ungdomar. I all verksamhet som stöds domars inflytande. Vi vill hitta olika av fritidsnämnden skall möjlighet att former och metoder som tilltalar och påverka och vara delaktig finnas, inspirerar ungdomar till att vilja vara både i vår egen verksamhet och i den med att påverka och att upptäcka att ideella verksamheten (Fritidsnämndens mål ) Delaktighet och inflytande i sam- det är roligt att vara delaktig. Den fria tidens arenor är en bra hället är ett viktigt mål för den nationella ungdomspolitiken. plats för att testa och lära sig de DOKUMENT: Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Vi som arbetar med unga inom Jönköpings kommun har ansvar för att unga får inflytande och känner sig delaktiga. Vår syn på ungdomar är av stor betydelse. Vi ser unga som en resurs och vi arbetar för att tillvarata deras idéer, kunskaper och erfarenheter. 4

5 ARTIKEL Resan från New York till Jönköping Hur hänger det ihop? Från FN till Jönköping Hur hänger allt ihop? Hur påverkas min och ungdomarnas vardag på fritidsgården av arbetet i FN? Vad händer däremellan? Vad har jag för intresse av alla de där internationella besluten? Vad är politik, egentligen? Vad är barnkonventionen? Vad har mänskliga rättigheter, barnkonventionen och demokrati med mitt uppdrag att göra? Sambandet mellan FN, barnkonventionen och demokrati hänger ihop med oss alla. Anette Dalqvist, processledare på DemokratiAkademin, berättar att alla regeringar, efter tio års diskussioner, ratificerat barnkonventionen (utom USA och Somalia). Nu pågår aktiviteter för att omsätta barnkonventionen i praktisk handling. Den är ett levande dokument! Det är av stor betydelse att människor som i sitt arbete har ansvar för och kommer i kontakt med barn och ungdomar känner till och arbetar för att uppnå målen och se till att barn och unga får information och kunskap. Ett ansvar som innebär att göra barnkonventionen verklig. Både vuxna och aktiva ungdomar är nyckelpersoner i detta stora internationella arbete!! De stora besluten som berör barn och unga bestäms på lokal nivå, i kommuner och landsting. säger processledare Anette Dalqvist, DemokratiAkademin Så här gjorde vi. HA TÅLAMOD! DETTA ÄR EN LÅNG PROCESS SOM MÅSTE FÅ TA TID Det här kapitlet handlar om våra Frågor som vi behandlade var bl.a.: kompetensutvecklingsinsatser för Varför ska unga ha inflytande? viktiga vuxna som arbetar nära barn Deltagarna fick öka sin kunskap och ungdomar i Fritid Jönköping och genom att använda demokratiska tillsammans med ungdomar som är mötesformer samt träning i att förbereda sig att själva leda möten. De aktiva i de ungdomsstyrda fritidsgårdarna. fick lära sig att välja mötesform Målet för utbildningen var att ge utifrån syfte och hur mötesmetoderna kan underlätta vid olika typer deltagarna nya perspektiv och verktyg för att underlätta de löpande av möten. vägval som behövs i en kvalitetshöjande verksamhetsutveckling. Fritidsledaren, ungdomsledaren är Vikten av stödjande ledare! Speciell uppmärksamhet ägnades åt en demokraticoach som ska kunna att diskutera demokratiutveckling i förmedla, skapa engagemang, coacha, stödja och besitta en mångfald teori och praktik med fokus på inflytande och delaktighet. av metoder. Utbildningen gav en inblick i Vi valde i utbildningen att sätta demokratins teori och praktik, med fokus på olika metoder för att öka hjälp av DemokratiAkademins processledare Anette Dalqvist. tande i våra ungdomars delaktighet och infly- verksamheter. 6 7

6 Goda tips, så här gör du ett bra möte! DET FINNS ETT VÄRDE I ATT LÄGGA NER MYCKET TID PÅ UTVECKLING AV GOD MÖTESKULTUR. Om ni är en grupp som träffas ofta så går det att göra massor! Då kan gamla roller och maktfördelning brytas i gruppen. Ta ett steg i taget och pröva dig fram med nya verktyg många gånger, pröva och anpassa till just din grupps behov. Om det fungerar, utse gärna en eller två personer som är ansvariga för att driva mötesprocessen. Det är bra att tänka på dig själv i din ledarfunktion; att du är som en aktiv motor som tar ansvar för att mötet ska rulla och fungera. Använd dig gärna av flera metoder under ett och samma möte. 18 METODER Denna bok är uppdelad i två delar, dels boken du håller i din hand där vi kortfattat beskriver vad metoderna gå ut på och tips på när du kan använda dem. Samt en bifogad CD skiva där metoderna beskrivs i sin helhet. Detta för att du enklare ska kunna sprida vidare arbetsmaterialet genom att skriva ut eller maila till dina medarbetare, mötesdeltagarna eller andra som du tror har nytta av metoderna. Exempel på hur du kan använda metoderna i en mötessituation: Välj en mötesmetod som passar för sammanhanget, välj mellan Matcher, Dialogkafé, Sluta-Börja-Fortsätta, SWOT, Projektplan eller Gemensam dagordning. Inled gärna med en presentationsmetod, tändstickan eller repet. Se till att alla är delaktiga genom att någon gång under mötet använda metoder som Rundor, Talpinne/Talboll eller Bikupa. Om det krävs någon form av röstning är metoden Pluppning eller Rangordning bra. För att få ett resultat av mötet använd gärna metoden projektplan. I boken finns fler metoder, välj de som du tycker passar 8 9

7 1METOD: MATCHER Min. 10 pers min. Papper (A3), tuschpennor, Post-it lappar, Tidtagarur. i I samband med ett utvecklingsarbete. Främja mötes klimatet. Aktivera samtliga deltagare. Metoden lämpar sig för möten med grupper som ska samarbeta i utveckling av något. Du delar upp deltagarna i ett antal grupper. Frågeställningarna är till för att synliggöra deltagares tankar och åsikter. Ett sätt att lära känna varandra helt enkelt. Matcherna handlar om att få fram tankar om vad som är viktigt, gemensamt och enskilt; att synliggöra vad som är det viktigaste i livet för deltagarna, vilket är bra att ha med sig när man umgås i gruppen. Deltagarna får även möjlighet att reflektera gemensamt över vad ordet ansvar betyder för var och en. 2METOD: MINIDIALOGKAFÉ Min. 10 pers. 45 min. Papper (A3), tuschpennor, Färgpluppar, Tidtagarur, Talpinne. i Fånga upp allas idéer. Strukturera och sålla bland förslag. Detta är en förenklad variant av ett Dialogkafé, och passar bra i större grupper. Minidialogkafé sker under kortare tid än ett vanligt Dialog kafé och tar ca 45 min. Metoden är därför enkel att använda på exempelvis ett stormöte eller på ett föreningsmöte när man vill få igång utveckling eller fånga upp vad deltagarna brinner för. Fördelen med denna metod är att mötet blir roligare, deltagarna blir mer delaktiga. När alla får plats på ett möte skapas engagemang. Att det dessutom serveras fika under tiden gör inte mötet tråkigare! LENAS TIPS! Matcher ger också en bra grund till trygghet i gruppen. Det i sig förbättrar möjligheten att lyckas med det gruppen vill uppnå tillsammans. Tycker du att det verka krångligt att komma igång? Börja då gärna med SLUTA- BÖRJA FORTSÄTTA

8 3METOD: SLUTA-BÖRJA-FORTSÄTT Min. 2 pers. min 20 min Papper och penna. i Vädra åsikter, utvärdera och gå vidare. Den här metoden är väldigt enkel och kan användas på flera olika vis. När man ska planera framåt eller när man behöver utvärdera. Se vilka bra saker som gruppen faktiskt redan gör och vill fortsätta med samt vilka nya grepp man vi tillföra. Här ges också tid att ta upp sådant som deltagarna inte tycker man ska fortsätta med, eller sådant man tycker är direkt dåligt. Det är bra att ges tid till att prata av sig och skaka av sig negativa saker som bara tar energi. 4METOD: SWOT-ANALYS Min. 2 pers min. Papper och penna. i Synliggöra för- och nackdelar. Den här metoden kan du använda när ni vill utveckla ert arbetssätt. Man gör en analys av: Hur ser det ut idag? Vad behöver göras? Vad finns det för hinder? Hur kommer jag förbi eventuella hindren? Tanken är att genom att på det här viset tydliggöra er nuvarande situation kan gruppen sedan komma fram till vad som behöver göras för att uppnå det gruppen vill uppnå. LENAS TIPS! Är ni fler än 6 deltagare, arbeta då gärna i grupper för att komma igång snabbare. LENAS TIPS! Gläds åt de styrkor ni har, utveckla och använd dem! 12 13

9 5METOD: PROJEKTPLAN Min. 2 pers 20 min. Papper och penna. i Klargöra ansvarsfördelning. Den här metoden används för att strukturera för alla vad man kommit fram till, exempelvis när man tillsammans ska göra olika aktiviteter eller förändra något. Det är roligare och går snabbare att nå resultat när fler är med i processen och kan ge förslag på svar till frågor som vad och hur man ska göra, vem som har ansvar för att olika saker blir gjorda och tills när det ska vara klart. Metoden är bra för den synliggör vad som ska göras och är ett bra sätt att arbetsfördela. 6METOD: GEMENSAM DAGORDNING 4-25 pers. Beroende på antal punkter som ni ska behandla. Papper, penna och klocka. i Delaktighet i mötesinnehållet. Den här metoden är bra för att alla får chansen att påverka vilka punkter som ska tas upp under ett möte. Det är ett enkelt och effektivt sätt att fördela maktbalansen i en grupp, möten blir roligare om var och en känner sig delaktiga i mötet. Man kan göra på olika sätt beroende på vad man tycker passar bäst. Antingen meddelar var och en vilka punkter man vill ta upp till den som bjudit in till träffen, eller också säger man vad man vill ta upp direkt vid mötes start. LENAS TIPS! Ta för vana att i slutet av ett möte summera för alla vad man kommit fram till och fördela ansvaret. LENAS TIPS! Jag tycker den här metoden är bra då man vill att alla ska tänka till och förbereda sig inför ett möte, delaktighet omfattar även ansvar

10 7METOD: PLUPPNING Min. 4 pers. Beroende på omfattning av förslag. Färggranna klisterlappar, papper och penna. i Tydliggöra röstningsresultat. Metoden är ett mycket enkelt och effektivt sätt att genom pluppning prioritera eller rösta på olika förslag, Genom att använda sig av färggranna pluppar blir resultatet synligt för alla som är med under själva genomförandet, ett snabbt resultat. 8METOD: RANGORDNING Min. 4 pers. Beroende på omfattning av förslag. Post-it lappar, pennor, flera stora gärna färgade A3 blad. i Prioritering av framkomna förslag. Metoden är ett demokratiskt sätt att arbeta med prioriteringar av förslag. När man har en lista på olika förslag som tagits fram av gruppen t.ex. när investeringar ska göras, vid beslut om vilka aktiviteter som gruppen vill göra. osv, eller när man helt enkelt vill prioritera olika förslag

11 9METOD: TÄNDSTICKAN Max. 25 pers. Beroende på antal deltagare. Tändsticksask. i Presentation av deltagarna. Det här är ett roligt sätt att presentera sig under en begränsad tid. Träffas gruppen för första gången är det vanligt att en del tar väldigt lång tid när han/hon presenterar sig och någon annan väldigt kort. Den här övningen avdramatiserar själva presentationen även om det är en del dramatik i den. 10 METOD: REPET pers min, beroende på hur snabba deltagarna är. Ett rep, hopprep, nätverkskabel eller liknande! i Presentation av deltagarna. Den här metoden är utmärkt att använda i en grupp som träffas för första gången eller inte är så vana vid varandra. Med repet ska man presentera sig själv samtidigt som man ska försöka krångla sig ur repet och få det över till nästa person; utan att använda händerna. Går det snabbt så blir det en kort presentation, tar det lång tid blir det en lång presentation! Denna metod rekommenderas då den lättar upp stämningen och lockar till många skratt! LENAS TIPS! Vill du göra ett möte kul så rekommenderar jag denna metod. Känslan från övningen stannar lätt kvar under hela mötet Lycka till! Och ha en rolig stund

12 11 METOD: TALBOLL & TALPINNE 8-20 pers. Beroende på antal deltagare. Något som man kan skicka runt, exempelvis boll, pinne eller annan liten sak. i Markör för att fördela ordet.och främja mötesklimat. Metoden markerar vem som har ordet och gör det lättare att genom markören, exempelvis boll, pinne eller annan enkel sak, få gruppens uppmärksamhet. Genom att använda sig av en markör kan den som vanligtvis inte säger så mycket också träna sig i att formulera sig utan att de som har högre status eller talets gåva alltid pratar. Metoden gör också att deltagarna lär sig lyssna på alla. 12 METOD: RUNDOR 5-15 pers. Beroende på antal deltagare. Inga. i Aktivera alla deltagare. Den här metoden är bra att använda när man under ett pågående möte behöver fånga upp allas åsikter i en fråga. De som kanske vanligtvis inte tar till orda får säga sitt med hjälp av den här metoden. Övningen tränar alla deltagarna att också ta ansvar genom att faktiskt tycka något. Metoden gör att alla känner att de tillfört något till mötet, alla spelar roll. Lena Tips: Genom rundor får man ofta fram sådant som man kanske inte skulle ha tänkt på annars, och får fler perspektiv på frågeställningar

13 13 METOD: BIKUPAN Min. 8 pers. Antal ämnen att diskutera avgör. Något som illustrerar en linje, penna, papper. i Låta de tystas åsikter lyftas fram. Bikupan är en vanlig övning som går ut på att deltagarna, två och två eller tre och tre, diskuterar ett par minuter sinsemellan om en given fråga. Efteråt tar man tid till att prata öppet kring ämnet och på så sätt låta de som vill få komma till tals. Bikupor är en miniform av gruppdiskussion. De kan vara bra för att värma upp deltagarna och få dem att fundera lite på vad de själva tycker om en särskild fråga. Deltagarna vänder sig helt enkelt mot sin granne i ett par minuter och surrar lite kring ämnet 14 METOD: AKTIVT LYSSNANDE Ingen gräns. 5 min. Inget. i Uppmuntra lyssnandet. För att ett möte ska bli riktigt bra är det viktigt att lyssna på varandra och med den här metoden tränar man sig i att lyssna aktivt. Man arbetar två och två. Låt den ene personen prata i ett par minuter om ett ämne eller vad som helst. Under tiden lyssnar den andre, byt sedan roller. Metoden kan användas under ett möte för att ge alla tid att säga vad de tycker. Var inte rädd för tystnaden som uppstår när den andre pratar, ge dem tid, fyll inte på med egna ord, ge var och en tid att välja sina egna ord

14 15 METOD: LOVEBOMBING Min. 4 pers min. Inga. i Främja mötesklimat. Iden här övningen lär man sig att se positiva sidor hos varandra och att ge varandra uppskattning. Metoden passar bäst i en grupp som träffats tidigare. Det kan vara bra till exempelvis för att få bort en negativ stämning, eller bara för att få en positiv kick. Är stämningen så dålig att någon vägrar att se något positivt hos någon annan fungerar inte övningen. Någon allmän förödmjukelse är inte okej. En runda där var och en vänder sig till sin granne till vänster och berättar något som hon/han uppskattar hos denne. Alternativt går man laget runt och alla säger något positivt om var och en. 16 METOD: BRAINSTORMING Min. 2 pers. Beroende på antal teman. Inget. i Släppa loss kreativiteten så att alla idéer kommer fram. Brainstorm är ett sätt att få fram många idéer från deltagarna. Det är viktigt att man håller ett högt tempo, det ska vara kvantitet, inte kvalité. Den som för dagen leder samlingen säger ett ord, ett påstående eller ställer en fråga som gruppen får associera fritt kring. Man skriver upp alla deltagares förslag synligt, t ex på ett blädderblock eller på en whiteboardtavla. Man får inte låta deltagarna kommentera varandras förslag innan allt är uppskrivet. När förslagen börjar sina, sätter man stopp. Man kan välja att genomföra idéstormen på tid eller tills man har fått ihop ett visst antal förslag. Lena Tips: Man kan använda ordet KATT för att komma ihåg reglerna kring idéstormen: Kreativt låt fantasin flöda! Aktivt stanna inte upp förrän det är klart! Tempo snabbt ska det gå! Tokigt inga hämningar finns! 24 25

15 17 METOD: FYRA HÖRN Min. 12 pers. Beroende på antal frågeställningar. Ett rum. i Värdera åsikter. En fyra hörn metod går ut på att ledaren formulera påståenden och ger deltagarna fyra alternativ till svar där de olika alternativen representerar var sitt hörn. Deltagarna ska då ta ställning till vilket alternativ som stämmer bäst och ställa sig i alternativets hörn. Låt deltagarna i varje hörn förklara för varandra varför de står där de står. 18 METOD: LINJEN Min. 8 pers. Beroende på antal frågor. Något som illustrerar en linje, penna, papper. i Värdera ett förslag i gruppen. Metoden kan användas på olika sätt, som igångsättare för att träna sig att ta ställning, som en snabb temperaturmätare eller som utvärdering. Du markera en linje på ett golv eller på marken, ena änden står för mycket bra och andra änden står för mycket dåligt. Deltagarna markera sitt ställningstagande genom att ställa sig i en någonstans på linjen. Lena Tips: Det är viktigt att du som ledare tala om att i denna metod finns det inget rätt eller fel innan ni börjar

16 Här ska det egentligen sitta en CD-skiva, fylld med arbetsmaterial. Fråga dina kollegor om de har CD-skivan eller ring , så får du en ny! 29

17 18 olika metoder för att underlätta ert demokratiarbete i praktiken! Du kanske tycker att det där med demokrati är enkelt; att det är en självklarhet, och ja, det är det. Dock krävs det att man börjar utöva demokrati i praktiken och att man har tålamod, för det tar tid innan alla förstår vikten av att arbeta tillsammans. Upprepa metoderna i denna bok; igen, och igen, och igen. Håll ut, det är värt det; för alla! Dessa metoder får ungdomarna mer engagerade, eller får mig att se att de faktiskt är det! Fritidsledare Jag tar med mig hur man kan göra viktiga saker enkla? Ungdom från ungdomsdriven fritidsgård Kom hit idag med väldigt lite kunskap om inflytande, politik och demokrati. Men nu känns det jättebra, har lärt mig massor om begreppen. Vad orden kan betyda, tack! Föreningsaktiv ungdom Pris: 75:- FRITID JÖNKÖPING Stadshuset, Box 1002, Huskvarna Tfn (Vxl). Fax fritid@jonkoping.se