Träffpunkter/Mötesplatser Socialt innehåll i vardagen för Äldre. En omvärldsbeskrivning

Transkript

1 Träffpunkter/Mötesplatser Socialt innehåll i vardagen för Äldre En omvärldsbeskrivning Mattias Gillow Juni 2009

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Definition av socialt innehåll Benämningar för mötesplatser Bakgrund Riktlinjer Socialtjänstlagen Folkhälsa Civilsamhället Prioriteringar Syfte Metod & Avgränsning Träffpunkter & socialt innehåll i vardagen Mötesplatser exempel från svenska kommuner Uppsala Helsingborg Jönköping Umeå Lund Borås Eskilstuna Huddinge Gävle Halmstad Nacka Karlstad Hultsfred Reflektion Förslag till utveckling Referenser (21)

3 1 Sammanfattning Äldreomsorgen har inom ramen för stimulansmedel, delprojekt socialt innehåll, valt att satsa på utveckling av Träffpunkternas verksamhet utifrån temat friskvård och hälsa. Projektet pågår mellan sept-08 till sept-09. En friskvårdskonsulent anställdes för att bidra till utveckling av verksamheten. I uppdraget ingår bl.a. följande omvärldsbeskrivning kring hur andra kommuner arbetar med mötesplatser Träffpunkter för äldre. Tanken är att beskriva några lärande exempel på mötesplatser men även att ge förslag till utveckling av kunskapsområdet. Min förhoppning är att denna skrift kan ge inspiration till fortsatt diskussion kring hälsofrämjande insatser och socialt innehåll i vardagen för äldre, inom Sundsvalls äldreomsorg. Tio kommuner med liknande befolkningsstorlek som Sundsvall samt tre ytterligare kommuner som är intressanta att belysa av olika skäl har valts ut. Kortfattat redogörs för dessa kommuners arbetssätt med öppna mötesplatser/träffpunkter för alla äldre över 65 år. Med åldern minskar ofta äldre människors sociala nätverk. Förlust av sociala sammanhang kan ta sig uttryck i ensamhet och isolering. Situationen för personer i den så kallade fjärde åldern, där olika funktionsnedsättningar skapar behov av vård och omsorg, kräver att stödjande arbetsmetoder kontinuerligt uppmärksammas inom äldreomsorgen för att tillgodose äldres behov av social stimulans, delaktighet och inflytande. Sociala relationer och gemenskap är en kärnfråga för god hälsa och välbefinnande. Här har de sociala mötesplatserna en mycket central roll i ett hälsofrämjande arbete bland äldre. Samhällsinsatser för att främja äldres delaktighet och inflytande på olika nivåer kan ge stöd till individens eget val för att påverka den egna livssituationen och hennes aktivitet i samhället. Viktiga förutsättningar för att bidra till detta är bland annat att mötesplatser/träffpunkter finns i närområdet, har karaktären av stödjande miljö, ett attraktivt utbud och att de är tillgängliga och kan besökas av äldre. Hälsan går att påverka i positiv riktning högt upp i åren. Denna skrift beskriver några kommuners arbete med mötesplatser som hälsofrämjande arenor i att skapa socialt innehåll i vardagen för äldre. 3(21)

4 2 Inledning Forskning visar på att äldre människor som är socialt aktiva är friskare och lever längre. Med åldern minskar ofta äldres sociala nätverk. Hjärnforskaren Markus Hyyppä skriver i sin bok livskraft ur gemenskap att vi människor är skapade att vara tillsammans för att få näring, bli sedda och lyssnade till eller bara ha sällskap. Trots vetskapen om att vi förverkligas i relationen med andra är det inte alltid oss förunnat att få dela vardagen med en annan. Särskilt inte när vi blir äldre och förlorat närstående och sociala nätverk och inte känner oss starka nog att på egen hand skapa nya relationer. Träffpunkterna i Sundsvall utgör en möjlighet till social samvaro och aktivitet, för personer över 65 år som har behov av och en önskan om social stimulans. Inom ramen för stimulansmedel har Sundsvalls äldreomsorg valt att satsa på utveckling av Träffpunkternas verksamhet utifrån tema hälsa/friskvård. Projektet pågår under ett år, från sept-08 till sept-09, och innefattar bl.a. följande omvärldsrapport. Mer om Träffpunkternas verksamhet i Sundsvall finns att läsa om på kommunens hemsida (1). Tanken med att blicka utåt är att fånga goda idéer, arbetssätt och få inspiration till egen verksamhetsutveckling där socialt innehåll i vardagen med äldre utgör den bärande tanken Definition av socialt innehåll Men vad menas då med socialt innehåll och social samvaro. Det kan tyckas vara självklara begrepp som vi instinktivt förstår vad de innehåller. Samtidigt är det ju våra egna tolkningar som gör begreppen så mångfacetterade och aningen svävande. Nestor FOU - center har följande definition på vad ett socialt innehåll i dagen för äldre innebär(2): Att på äldreboendet, i hemmet, på den geriatriska avdelningen eller dagverksamheten utforma dagen så att den stärker den äldre personens fysiska och psykiska välbefinnande genom uppmuntran av interaktion med omvärlden och av den äldre personens egna initiativ I Sollefteå kommun har man föreslagit följande definition på socialt innehåll(3): " Sociala innehållet i äldreomsorgen är sådant som medverkar till att den enskilde kan fortsätta vara sig själv och ha möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra och vara delaktiga i samhället.." 4(21)

5 Delaktighet är ett viktigt underliggande begrepp i båda definitionerna. Att de äldre ges utrymme till egna initiativ, att göra egna val, att uppleva kontroll och få möjlighet att påverka sin egen vardag. Vidare är interaktion och gemenskap nycklar i definitionerna där personalen tillsammans med de äldre delar vardagen såväl ur ett individ- som ett gemensamhetsperspektiv Benämningar för mötesplatser Mötesplatser som stödjande miljö för socialt deltagande och aktivering, öppet för alla över 65 år, benämns på olika sätt i Sveriges kommuner. Dels p.g.a. att de skiljer sig åt lite vad gäller utbud och verksamhetsidé men också beroende av kommunernas säregna historik kring utbudet av sociala mötesplatser och stödjande miljöer för sina äldre. Det gör det till viss del ganska snårigt att finna reda på vilka mötesplatser för äldre som erbjuds i kommunerna. Namn som daglig verksamhet, Träffpunkt, frivilligcentral, allaktivitetshus, Anhörigcenter, seniorcenter, hobby/terapi mm förekommer som vedertagna begrepp. Jag kommer fortsättningsvis använda de båda begreppen Träffpunkt samt Mötesplats, för socialt stödjande miljöer riktade till äldre. Dels p.g.a. att vi inom Sundsvalls äldreomsorg använder oss av verksamhetsnamnet Träffpunkt samt att det i flertalet kommuner är vanligt förekommande. 3 Bakgrund Det är framförallt glädjen, för vi har förbannat roligt, himla stor glädje. Det är ju friskvård (man 72 år) Ja man lever ju upp lite. Skulle man bara sitta var det väl snart slut. Man skulle bara sitta här och inte ha någon att prata med (Kvinna 90 år) Vad är då en Träffpunkt, vilket syfte har den och vad ska den resultera i? Kanske kan ovanstående citat (4) belysa något av Träffpunkter som en möjliggörare för aktivitet och relationsskapande. Gemensamma mötesplatser är en plats som äldre besöker för att de trivs med det och för att öka sitt välbefinnande. En mötesplats ska tillgodose äldres behov av gemenskap, social samvaro samt känslan av att göra något tillsammans. En mötesplats kan vara ett café, en dagverksamhet/träffpunkt, ett gym, frivilligcentral, studiecirkel, intresseförening mm. Således skapas mötesplatser ur olika behov, vilket synliggörs i mångfalden av olika driftsformer runt om i Sverige. Kommunala Träffpunkter drivs på olika sätt i Sverige utifrån lokala förutsättningar och behov. Vanligtvis har Träffpunkterna sin organisatoriska hemvist i vård- och 5(21)

6 omsorgsverksamheterna. En del drivs helt i kommunal regi, andra drivs i samarbete med ideella org. och föreningar, vissa Träffpunkter drivs operativt helt av frivillig sektorn ofta med en offentligt finansierad samordnare. Vissa Träffpunkter har flera målgrupper för sin verksamhet, men äldre och anhöriga är de vanligaste målgrupperna man vänder sig till. 3.1 Riktlinjer När vi planerar våra städer är det fyra aspekter som vi måste utgå ifrån. Den första och viktigaste aspekten handlar om att gagna människors hälsa. (Aristoteles, f.kr. politiken, cirka 350 f.kr.) Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen skall arbetet utformas så att äldre kvinnor och män får ett socialt innehåll i vardagen. Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (Socialtjänstlagen 5 kap. 4 ) Hur detta praktiskt tillgodoses inom äldreomsorgen såväl som på öppna Träffpunkter i kommuner skiljer sig åt i landet. Däremot råder det idag inget tvivel om att socialt innehåll/aktiviteter påverkar de äldre positivt med avseende på hälsa och välbefinnande. Flertalet vetenskapliga studier styrker detta (exempelvis 5, 6, 7 ). Förutom hälsoeffekterna av social stimulans så handlar det även om respekt för individen, om etik och värdighet. Utifrån ett värdighetsperspektiv är sociala aktiviteter och träffpunkter för äldre angeläget, inte minst för personer i den fjärde åldern. Då en persons funktionsnedsättning kräver tillgång till stöd och vägledning av personal för att kunna komma i åtnjutande av diverse aktiviteter, underhållning och social samvaro. Socialt innehåll för äldre kan med lätthet motiveras utifrån en moralisk grund. Men det sköter sig inte självt, utan kräver som all annan verksamhet visioner, mål, organisering, planering samt kontinuerlig drift och underhåll. 6(21)

7 3.1.2 Folkhälsa Statens Folkhälsoinstitut skriver så här om folkhälsointerventioner sent i livet: Preventiva insatser kan skjuta upp funktionsnedsättningar och beroende, vilket kan minska kostnaderna för vård och omsorg och kanske än viktigare förbättra äldre personers välbefinnande och livskvalitet (8). Erfarenheter och forskning visar att det finns fyra områden som är särskilt viktiga för att äldre ska må bra. Det gäller att röra på sig, äta bra mat, ha sociala kontakter och känna sig behövd. Så här listar Statens folkhälsoinstitut hörnstenarna för ett hälsosamt åldrande: Social gemenskap Meningsfull sysselsättning/att känna sig behövd Fysisk aktivitet Goda matvanor För verksamheter inom äldreomsorgen innebär detta preventiva angreppssätt att tillskapande av stödjande miljöer är essentiellt för att bidra till ett hälsosamt åldrande. Haglund illustrerar stödjande miljöer med tex möjligheter att dansa. För att kunna dansa krävs dels personliga färdigheter men också gynnsamma förutsättningar. En lokal, någon att dansa med, tillgång till musik(9). För målgrupper tillhörande fjärde åldern behöver även stödjande miljöer innefatta; personlig vägledning och ledsagning Civilsamhället Regeringen, SKL och 90 ideella organisationer har tagit fram gemensamma utgångspunkter för dialog och samverkan mellan ideell och offentlig sektor(10). Många kommuner och regioner har tankar om ett ökat ideellt engagemang och vill skapa möjligheter för människor att vara mer delaktiga. Det finns ett ökat intresse för idéburna verksamheter, för social ekonomi och för det förtroende och den kompetens som de socialt inriktade organisationerna arbetar med. 7(21)

8 Den nationella överenskommelsen fastslår 6 principer för samverkan. Spelregler att förhålla sig till i utvecklingen av lokal samverkan mellan ideellt och offentligt. Principerna för samverkan omfattas av; Självständighet och oberoende Ideella formulerar uppdrag utifrån sina värden, är röst och kritiska granskare. Dialog Genom delaktighet, inflytande och öppna former tas olika kunskaper tillvara. Kvalitet Alla verksamheter ska ha hög kvalitet. Att mäta och synliggöra de idéburnas kvalitet behöver utvecklas. Långsiktighet Samarbetet kräver bred politisk förankring. Ideella ska kunna planera och få utvecklas. Öppenhet och insyn Samarbetet kräver vilja till öppenhet och tillgänglig information, men också hänsyn till organisationernas inre demokrati, frivilliga och brukare. Mångfald Alla ska kunna påverka, söka sina lösningar. Olika idéburna aktörer utvecklar välfärden. Dessa principer ska ses som en hjälp och stöd i att utforma lokala spelregler och utveckla en kommuns strategiska samverkan med civilsamhället. Umeå, Värmdö, Örebro och Botkyrka är några exempel på kommuner som långsiktigt arbetar för att utveckla strategisk samverkan med civilsamhället. Bl.a. har man i Värmdö sedan 2003 utvecklat ett program för att främja den sociala ekonomin och utveckla partnerskap med ideell sektor (11). I Botkyrka kommun var man först i landet med lokal överenskommelse för samarbetet med idéburna organisationer hösten 2008 (12). Ett aktivt arbete pågår i Örebro med att få till stånd en överenskommelse om lokala spelregler med ideell sektor(13), och I Umeå har man bl.a. utformat en avsiktsförklaring med riktlinjer för kommunens samverkan med den sociala frivilligsektorn(14) Prioriteringar Det är viktigt att höja legitimiteten för arbetet med socialt innehåll inom äldreomsorgen i stort. Det kan kräva förändrade attityder och förhållningssätt, ändrade prioriteringar och förnyade arbetsmetoder. Att bara 8(21)

9 införa nya aktiviteter behöver inte betyda att äldreomsorgen blir bättre. Det behövs personal att ta hand om aktiviteterna och som prioriterar arbetsuppgiften så att det inte rinner ut i sanden. För att främja äldres hälsa så vet vi att; Ett socialt nätverk är positivt för äldres hälsa. Mötesplatser utgör en stödjande miljö för äldres sociala deltagande och känsla av meningsfullhet och delaktighet Kvarboendeprincipen försvårar möjligheten till nya sociala nätverk; Ensamstående är en viktig grupp att erbjuda mötesplatser. Närhet till mötesplatsen, möjlighet till ledsagning och ett varierat innehåll ökar deltagandet. Sociala mötesplatser kan vara en ingång till fysisk aktivitet och goda matvanor. Frågan blir således hur ska vägen till ett rikt socialt innehåll för äldre se ut? Vilka arbetssätt och metoder främjar ett ökat socialt innehåll för äldre personer inom äldreomsorgen? Här följer nu några exempel på hur man valt att jobba med detta hälsofrämjande kunskapsområde. 4 Syfte Syftet med omvärldsanalysen är att beskriva hur det ser ut i andra kommuner avseende mötesplatser för äldre, och som ev. kan ge intressanta uppslag att arbeta vidare med i det fortsatta arbetet. Som läsare ska du komma ihåg att materialet inte syftar till någon jämförelse mellan kommunernas mötesplatser och att uppgifterna inte heller kan användas för detta ändamål. 5 Metod & Avgränsning Jag har valt att titta på tio storleksmässigt jämställda kommuner liknande Sundsvall(15), för att se om eller vad det finns för typer av sociala träffpunkter. Information har inhämtats via kommunernas hemsidor och i vissa fall fördjupning via telefonsamtal. Utöver dessa 10 kommuner har jag valt ytterligare tre kommuner(uppsala, Karlstad, Hultsred), som i mitt tycke har spännande upplägg och arbetsmetoder för sociala mötesplatser. 9(21)

10 6 Träffpunkter & socialt innehåll i vardagen I landet arbetas det med uppbyggnad av Träffpunkter och utveckling av befintliga Träffpunkter på olika sätt, givetvis utifrån lokala förutsättningar. De vanligaste formerna utifrån syftet att möjliggöra social gemenskap och aktivitet för äldre är idag; - Kommunala Träffpunkter - Kommunala Träffpunkter i samverkan med idella org och föreningar - Frivilligcentraler ett komplement till privat och offentlig service. - Träffpunkter tillskapat av Bostadsföretag tillsammans med de boende. Den inriktning som staten stimulerar och som kommunerna alltmer eftersträvar är ökad samverkan med frivilliga, både enskilda och organisationer. Att tillsammans skapa social verksamhet i lokalsamhället t.ex. i form av Träffpunkter, väntjänster och frivilligcentraler. Riksdagsledamot Ylva Johansson säger så här om frivilligt socialt arbete: Det är att vara behövd, i anspråkstagen och del i en gemenskap. Men det är inte att vara utförare till något någon annan har beställt (16). Gemensamt för Träffpunkterna i Sverige är att de har aktiviteter för äldre som främjar hälsan på många olika sätt, t.ex. olika typer av fysisk aktivitet inne och utomhus, hobbyverksamhet, kunskapsgivande verksamhet och tillfälle till social samvaro. Träffpunkterna är öppna för alla invånare över 65 år som har en önskan om social samvaro och aktivitet. Besökarna har stor möjlighet att påverka utbudet genom att komma med idéer och förslag. 7 Mötesplatser exempel från svenska kommuner Här följer nu exempel från några kommuners arbetsätt med mötesplatser Träffpunkter. Som urval har jag valt tio kommuner med närliggande invånarantal som Sundsvall. Utöver det har jag valt ytterligare tre kommuner (Uppsala, Karlstad, Hultsfred) som jag upplever har intressanta arbetsmetoder och ambitioner kring mötesplatser för äldre. 10(21)

11 Tabell över valda kommuner, storleksrangordning samt invånarantal (17). Placering Kommun Folkmängd 4 Uppsala Helsingborg Jönköping Umeå Lund Borås Sundsvall Eskilstuna Huddinge Gävle Halmstad Nacka Karlstad Hultsfred Uppsala Uppsala har tjugo Träffpunkter med varierande öppettider och utbud. Tre Träffpunkter har ett mångkulturellt utbud. Ofta är det personer från ideella organisationer som svarar för aktiviteterna i samverkan med kommunens personal. Några av Träffpunkterna drivs helt och hållet av ideella organisationer. I Uppsala finns ca 65 pensionärsföreningar som tillsammans ingår i UPS, Uppsala Pensionärsföreningars samarbetsråd. Dessa bedriver en omfattande verksamhet runt om i kommunen med bl.a väntjänstverksamhet och olika fysiska aktiviteter. Utöver det har Uppsala en volontärsamordnare som samverkar med ideella org. och enskilda volontärer för att på olika sätt bidra till att förbättra livskvaliteten för äldre och deras närstående Helsingborg På 18 ställen i Helsingborg finns Träffpunkter för äldre. En del Träffpunkter är belägna på särskilda boenden, medan andra är fristående. Öppettiderna varierar. Verksamheten bygger på frivilliga insatser från besökarna. Varje Träffpunkt drivs utifrån specifika lokala samarbetsformer mellan Vård- och Omsorgsförvaltningen, ideella org och föreningar, kyrkliga samfund, bostadsbolag samt enskilda frivilliga. 11(21)

12 Träffpunkterna samarbetar även med kommunens frivilligcentrum samt Anhörigcentrum. Som frivillig medhjälpare kan man besöka ett vårdboende, vara aktiv på någon av stadens träffpunkter eller göra hembesök Jönköping I Jönköping finns 17 st. Träffpunkter som har öppet ca. 2-3 ggr/vecka. Aktivitetsutbudet på Träffpunkterna är ett samarbete mellan äldreomsorgens fyra fritidskonsulenter samt pensionärsorganisationer, föreningar, församlingar, studieförbund, hemtjänst och enskilda frivilliga. Jönköpings väntjänster utgörs idag av 250 lokalt frivilliga medarbetare som verkar för att ge innehåll i äldres vardag. Arbetet med utvecklingen av samverkan med frivilligsektorn startade Man har haft ett långsiktigt perspektiv med arbetet och betonar att nätverksbygget tar tid, kräver samordning och ett relationsskapande arbetssätt Umeå I Umeå finns en mångfald av mötesplatser och aktiviteter för äldre. Träffpunkterna är en av pusselbitarna i att erbjuda social gemenskap, aktivitet och berikande upplevelser. Till det så har Umeå en aktiv frivilligcentral samt det storskaliga nätverket Kultur för seniorer (18). På åtta ställen i Umeå finns Träffpunkter med varierande öppettider, mötesplatser i anslutning till särskilda boenden där man kan komma för en stunds sällskap. För anhörigvårdare finns även möjlighet att lämna sin närstående på Träffpunkten en stund, om man behöver lite tid för sig själv eller har något ärende att uträtta. Varje Träffpunkt planerar sina egna aktiviteter och besökarna har stor möjlighet att påverka utbudet. Efter behov och önskemål kan till exempel informationsträffar, föreläsningar eller andra aktiviteter anordnas. Personalen ger även hjälp och information i olika frågor. Umeå startade år 2002 projektet Kultur för seniorer - kultur och hälsa, ett samarbetsprojekt mellan Umeå Kulturförvaltning och Umeå socialförvaltning. Arbetet bedrivs i form av ett nätverkssamarbete mellan studieförbund, seniorföreningar, frivilligorganisationer av olika slag och olika kulturinstitutioner. Man såg tidigt att behovet av kulturell stimulans var störst på äldreboendeenheterna vilket inneburit att man fokuserat och kraftsamlat arrangemangen till de äldres närmiljö. Det varierade kulturarrangemangen vänder sig till såväl äldre på boendeenheterna som till övriga pensionärer. 12(21)

13 Man har valt att använda kulturbegreppet mycket brett. D.v.s. att allt från "ishockey till opera" ses som kultur. Programmen kan t.ex. bestå av sång, musik, föreläsningar, cirkelverksamhet Cirka arrangemang har genomförts av nätverket sedan starten, vilket givetvis har förutsatt en uppsjö av frivilliga krafter. Man har under åren successivt byggt upp en kunskap kring volontärskap, arrangemang av aktiviteter, rekrytering av frivilliga, samarbetsformer mm. I Umeå har särskild vikt lagts vid att utveckla det frivilliga sociala arbetet - volontär insatserna. Utvecklingen har skett i nära samarbete med ideella organisationer och enskilda. I den processen togs under år 2005 en avsiktsförklaring fram, om samverkan med den sociala frivilligsektorn (14). Det arbetet har varit en viktig hjälp i att utveckla nätverket kring Kultur för seniorer samt utvecklingen av Umeås frivilligcentral Lund I Lund har man 16 Träffpunkter med ett varierat utbud av aktiviteter som skiljer sig åt mellan Träffpunkterna. Varje vecka så arrangerar träffpunkterna gemensamt en bussresa till utflyktsmålet - Skryllegården. Seniorernas kulturgrupp, som består av representanter från pensionärsföreningar och träffpunkter, arrangerar ett flertal olika evenemang under året ex. föreläsningar och utfärder. Det finns även en jazzgrupp med ett flertal arrangemang under höst och vår. Öppettiderna varierar men de flesta träffpunkter är öppna alla vardagar. Ett fåtal träffpunkter har endast öppet fyra timmar vid ett till två tillfällen i veckan. År 2008 påbörjades ett projekt kallat "Stimulans i vardagen" finansierat med pengar beviljade från Socialstyrelsen för att utveckla det sociala innehållet inom hemvården i Lunds Kommun. I korthet innebär det att man satsar på ökad samverkan mellan hemvårdspersonalen och Träffpunkterna i att stimulera och motivera brukare att delta i Träffpunktens verksamhet(19) Borås Borås är indelat i 10 kommundelar där varje kommundel har ansvaret för äldreomsorgen för sina invånare. På så vis har Borås olika lösningar på tillkomsten av aktiviteter och sociala mötesplatser. I Borås använder man sig av olika benämningar för sina mötesplatser men vanligast är benämningen dagcenter. Öppettiderna varierar. Dagcenter för social gemenskap finns bl.a. vid flera servicehus. Centren kan ha matsal, cafeteria, hobbylokaler, studierum och samlingslokaler. Man kan delta i spel och studiecirklar, lyssna på musik och mycket mera. På dagcentren finns många möjligheter för egna initiativ. 13(21)

14 I Borås finns 5 dagcenter och utöver det liknande mötesplatser i form av ett aktivitetscentrum - allaktivitetshus, team fritid samt en fritidsverksamhet för äldre. Man har även 2 frivilligverksamheter samt anhörigcentrum i två av kommundelarna. Utöver det så har man infört en s.k. Fixartjänst för att öka tryggheten i hemmet och för att förebygga fallolyckor i hemmet, men också för att möjliggöra medverkan i olika aktiviteter, t.ex. ledsagning till ett dagcenter Eskilstuna I Eskilstuna har man fyra öppna dagverksamheter d.v.s. socialt inriktade verksamheter inom äldreomsorgen som riktar sig till personer i eget ordinärt boende och särskilt boende. Verksamheten inriktar sig framför allt på gemenskapsaktiviteter exempelvis läsecirklar, gymnastik och allsång. Utöver dagverksamheterna så utvecklas och skapas Äldrecentra, som är en form av öppen dagverksamhet på några av Eskilstunas äldreboenden. Tanken med äldrecentra är att skapa kontakt mellan dem som bor där och de kringboende i området. På dagverksamheterna och äldrecentra samverkar man med olika intresseorganisationer Huddinge I Huddinge har man valt att benämna mötesplatserna för seniorcentrum, innehåll och upplägg är liknande som för Träffpunkter. Seniorcentrum är en kommunal verksamhet som samverkar med frivillig sektorn. Det finns 8 Seniorcentrum, merparten belägna i anslutning till kommunens särskilda boenden. Samtliga Seniorcentrum håller Öppet mån-fre. Inom äldreomsorgen finns det volontärer som regelbundet gör besök på äldreboenden. Som volontär träffar man antingen samma person varje gång eller en hel grupp med boende för att till exempel spela spel eller läsa tillsammans. Det brukar vara personalen på boendet som uppmärksammar vilka det är som behöver och vill få kontakt med en volontär. När volontären och den boende träffas första gången är personal från äldreomsorgen också med. Väntjänsten i Huddinge består av en grupp frivilliga personer som vill försöka bryta isoleringen för ensamma, äldre personer i kommunen. Bakom Väntjänsten står SPF,Röda Korset och Svenska kyrkan. Väntjänsten är helt kostnadsfri och alla kan få del av servicen, oberoende om man är med i någon förening eller ej. 14(21)

15 7.1.9 Gävle I Gävle har man valt att ha ett samlat Förebyggande verksamhetsområde inom äldreomsorgen. Där ingår anhörigstöd, Volontär i Gävle, kulturverksamhet, uppsökande verksamhet samt projektet träffpunkter för seniorer. Man har även bildat ett utvecklingsråd som är sammansatt av representanter från föreningar med intresse av att utveckla de förebyggande verksamheterna i Gävle Kommun. Sedan februari 2008 pågår projektet träffpunkter för seniorer(20). Målet är att initialt tre intressestyrda träffpunkter skall skapas i ändamålsenliga lokaler. Träffpunkterna skall vara intressestyrda, ha flexibla öppettider, ha lättillgänglig placering, vara kostnadsfria för besökarna och drivas av personal och frivilliga. Man vill på så vis nå fler äldre som behöver en meningsfull sysselsättning som inte är kopplat till biståndsbeslut, äldre som bor på särskilt boende samt unga och äldre som vill göra en insats. Ambitionen i Gävle är att på sikt utveckla aktiverande hembesök samt att skapa fler områdesvisa lokala träffpunkter Halmstad I Halmstad har man samlat aktivitetsutbud och mötesplatser under det man kallar för Fritidsverksamheten för pensionärer. Verksamheten bedrivs i samarbete mellan Halmstads kommuns hemvårdsförvaltning, frivilliga och olika organisationer. Fyra stycken fritidsledare har ansvaret för varsitt område. Sammantaget finns 31 mötesplatser, de flesta förlagda till servicehus, men även några fristående fritidslokaler finns att tillgå. Öppettiderna varierar. Verksamheten vänder sig till äldre som vill ha ett aktivt liv i social gemenskap med andra och som har svårt att ta del av samhällets ordinarie utbud. Det aktivitetsutbud som erbjuds utgår ifrån de önskemål som kommer från pensionärerna. Frivilligcentralen i Halmstad utgör ett komplement till hemvårdsförvaltningens service, och samordnar de ideella krafterna. Frivilligcentralen har en Frivilligsamordnare med uppgift att, vara den som stödjer och underlättar så att frivilligarbetet kan bedrivas. Till sin hjälp har denne en samordningsgrupp för frivilligt socialt arbete. Gruppen kallas för frivilligrådet och består av representanter från pensionärsorganisationerna, Anhörigföreningen, Röda Korset, Kyrkan, SeniorNet och enskilda frivilliga. Frivilligcentralens mål är att få bukt med ensamhetsproblematiken bland äldre, underlätta med praktiska ärenden i vardagslivet och genom 15(21)

16 engagemang bidra till ökad trivsel och livskvalitet hos såväl mottagare som givare Nacka I Nacka drivs äldreomsorgen både kommunalt och av privata vårdgivare. Kommunen har en uttalad Träffpunkt öppen för alla över 65 år. Nacka har valt att satsa på olika hälsoprojekt för sin målgrupp och utvecklar bl.a. metoder för sällskap vid måltiden samt social samvaro och guldkant i tillvaron Projektet Guldkant i Tillvaron riktar sig till seniorer över 65 år och som har hemtjänst eller bor på särskilt boende/äldreboende. Intentionen är att möjliggöra deltagande i aktiviteter med syfte att hitta något som är individuellt anpassat utifrån varje persons önskemål. Aktiviteten görs tillsammans med äldreomsorgspersonal. Exempel på det som kan vara en guldkant är en utflykt, ett restaurangbesök, ett besök på en utställning/museum eller ett besök i kyrkan. Det ska vara något som passar varje persons intressen och som personalen kan följa med på. Måltidsprojektet drivs för att möjliggöra för seniorer som vill äta lunch tillsammans med andra seniorer ska kunna göra det. Utförandet sker i samarbete mellan Nacka kommun och Röda Korset, PRO, SPF samt lokala frivilligorganisationer Karlstad Karlstad har elva Träffpunkter som leds av en mobil grupp på fem aktivitetssamordnare med uppgift att initiera aktiviteter, bjuda in personer och föreningar, samt samla in önskemål om aktiviteter. Samordnarna hjälper till att genomföra arrangemang och aktiviteter antingen själva eller i samverkan med studieförbund eller frivilliga. Allt beroende på typ aktivitet. På träffpunkterna händer det något varje vecka, på vissa händer det något varje dag. En stor del av aktivitetssamordnarnas uppgifter är att jobba förebyggande. Många arrangemang görs för att seniorerna ska komma ut i det sociala livet och träffa andra seniorer. En utmaning i arbetet består i att tydliggöra att Träffpunkterna är öppna för alla och inte bara för dem som bor på de särskilda boendena. Vidare beskriver man vikten av att upparbeta förtroende och personliga relationer med frivilligsektorn, för att frivilliga ska vilja ta på sig uppgifter. 16(21)

17 Utöver det så har Karlstad en Frivilligcentral som förmedlar frivilliga insatser till personer i behov av social gemenskap, stöd och hjälp. På frivilligcentralen samverkar Röda Korset, Svenska kyrkan och vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstads kommun. Verksamheten riktar sig till äldre ensamma. Där försöker man tillgodose enskildas önskemål så långt det är möjligt. De som kan och vill hjälpa till som frivilligarbetare och de som behöver stöd kan vända sig hit Hultsfred Hultsfred har idag en Frivilligsamordnare som jobbar för att stärka olika frivilliga organisationer och enskilda i deras engagemang för äldres aktiviteter. Arbetet sker genom samverkan mellan äldreomsorg, pensionärsorganisationer, församlingar och andra föreningar. Hultsfreds 13 Träffpunkter (fördelat på sju orter) bedrivs genom ett antal frivilligorganisationers försorg. De frivilligas insatser är ett viktigt komplement och ersätter inte kommunens verksamhet och ansvar. Vissa av Träffpunktslokalerna är belägna på äldreboenden medan andra är fristående. Verksamheten med frivilligsamordnare startade Innan dess drevs Träffpunkterna av kommunen anställd personal som stod för aktiviteterna. Antalet aktiviteter, antal deltagare samt engagemang och antal mötesplatser har ökat mot vad det var innan 2004, vilket gjort att andra kommuner sneglat på Hultsfreds modellen för att se hur org. formen fungerar i praktiken. Så här beskriver Hultsfreds socialnämnd sina visioner med mötesplatser(21); Socialnämndens mål och vision är att i Hultsfreds kommun är dagverksamheten väl utvecklad i samarbete med studieförbund, frivilligorganisationer och väntjänst så att våra äldre får en god social gemenskap. Vidare har man som ambition i Hultsfred att: Erbjuda tillgängliga mötesplatser för sociala kontakter och stimulans i kommunens tätorter. Utveckla och skapa aktiviteter utifrån individens/brukarens behov/önskemål. 17(21)

18 8 Reflektion Trenden i de kommuner som är belysta när det gäller mötesplatser för äldre, är att utöka samverkan med den ideella sektorn. Att ta tillvara den kraft och det sociala engagemang som finns hos enskilda, föreningar och organisationer. Genom att kommunen tillsammans med ideella sektorn arbetar fram överenskommelser och partnerskap skapar man en bra grund inför en långsiktig hälsofrämjande utveckling för kommunens seniorer. Det handlar mycket om relationer och dialog. Att föra samman olika aktörer för att få en ökad mångfald av aktiviteter och sprida information så fler som vill kan bli delaktiga. Ideellt engagemang är ett komplement till kommunernas utbud, men även en viktig drivkraft till att skapa eller initiera sociala verksamheter och utveckla välfärden att färdas väl genom livet. Genom god samverkan med det civila samhället möjliggörs krafter till lokal utveckling, service och fler samhällsnyttiga tjänster i kommunen. I ett flertal kommuner har förändrade arbetsmetoder lett till att arbetsrollen utvecklats till mer av en samordnande funktion. Där stöd och uppmuntran till att fler engagerar sig i att arrangera aktiviteter på Träffpunkterna blir en viktig arbetsuppgift. Genom att bredda nätverken försöker man skapa delaktighet kring mötesplatserna och dess utbud. En mångfald av aktiviteter eftersträvas och tanken är att det kan möjliggöras genom att fler är delaktiga. Det tar tid att utveckla dialog, relationer och samarbetsformer med idéburna organisationer. Det är en sårbar samverkansform, och därmed också oerhört viktigt att en kommun har en tydlig ambition när det gäller samarbetsformerna på lång sikt. Det krävs personal med uppgift att skapa och leda arbetsprocesser för samverkansarbetet. Kommuner som lyckats väl i detta har haft en tydlig ambition och målbild, varit uthålliga i sitt samverkansarbete och tillskapat realistiska resurser för genomförandet Förslag till utveckling Det hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen får inte förminskas till enbart en diskussion kring träffpunkter för äldre, man behöver ta ett helhetsgrepp kring frågan och lyfta upp den på alla nivåer. Området är viktigt i utvecklingen av framtidens äldreomsorg. Det är av stor betydelse, även när man är gammal, att hitta en ny gemenskap när gamla vänner och släktingar försvinner. Det handlar om hur möten mellan människor fungerar och upplevs, att dela vardagen med varandra och skapa möjligheter till olika fritidsaktiviteter. 18(21)

19 Här följer några identifierade förbättringsområden, d.v.s. mina tankar om behov av utveckling avseende Äldreomsorgens arbete med socialt innehåll i vardagen för äldre : Skapa legitimitet i organisationen för kunskapsområdet. Bör införlivas i äldreomsorgens kärnverksamhet och vara en naturlig del i vård- & omsorgsarbetet. Arbeta fram en gemensam värdegrund och vision gällande det hälsofrämjande arbetet. Värderingar styr vårt tänkande, våra val och handlingar. Utgångspunkten för hälsofrämjande arbete är den salutogena teorin sökande efter friskfaktorer! Den enskilde individen har ett grundläggande ansvar för sin egen hälsa men samhället kan underlätta hälsosamma val. Det kan vi bl.a. göra genom att skapa stödjande strukturer/miljöer och tillhandahålla god hälsoinformation. Definiera mål för ämnesområdet och målgrupp. Kvarboendeprincipen: Arbeta fram metoder för att effektivare nå fram till de personer som bor i eget boende och som är i behov av social stimulans och aktivitet, och som själva vill ha stöd i detta. Interna nätverk: - Upprätta fungerande flöden för informationsspridning, gemensamma arr. samt kunskapsutbyte inom hela äldreomsorgen. - Påbörja samverkan med Kultur & Fritid och definiera tydligt vad de långsiktiga målen är för det operativa samverkansarbetet. Externa nätverk: - Utveckla strategisk samverkan med civilsamhället och upprätta en lokal överenskommelse med den ideella sektorn. Som grund i att bl.a. stödja uppbyggnad av frivilligcentral. - Utveckla samverkan med landstinget gällande hälsa för äldre. Utveckla en IT-hemsida för målgruppen seniorer. För att underlätta individers inhämtande av information samt deltagande i samhällslivet och bidra till att undanröja hinder för social, kulturell och fysisk aktivitet. Utveckla brukardialog/-enkäter och statistik så vi löpande kan utvärdera ämnesområdet. Forskning: Utveckla samarbete med universitet gällande hälsoekonomi, utredningar och uppsatser i ämnet. 19(21)

20 9 Referenser Utöver följande referenser har information inhämtats via kommunernas hemsidor och i vissa fall fördjupning via telefonsamtal rojekt/stimulansmedel/detsocialainnehallet d e0da html 2. Åhlfeldt, Emanuel & Engelheart, Stina (2009): Socialt innehåll om förändringsarbete för enhetschefer i äldreomsorgen. Nestor FoUcenters skriftserie nr 01/09 Socialt innehåll. 3. Mailkontakt: Lena Sillberg, Processledare. Vård- och äldreförvaltningen Sollefteå. 4. Svensson.L.A: Mötesplatser för äldre en hälsokick. Tematiska rum Agahi, Neda et al (2005): Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar en kunskapssammanställning. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, R 2005:6. 6. Lennartsson, Carin (2001): Still in touch. Family contact, activities and health among elderly in Sweden. Stockholm. Stockholms universitet, Institutet för social forskning. 7. Everard, Kelly et al (2000): Relationship of activity and social support to the functional health of older adults. The Journals of Gerontology Series B: Psychological Sciences and Social Sciences 2000: 55(4), Sammanfattning av Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar en kunskapssammanställning(2005). Statens Folkhälsoinstitut rapport 2005:6 9. Haglund, BJA (2007): Stödjande miljöer för hälsa ett strategiskt begrepp för det hälsofrämjande arbetet Regeringsbeslut 23 oktober Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting Värmdö kommun kommunledningskontoret. Social ekonomi i Värmdö. ekonomi/start.htx?aps=forening 12. Botkyrkas överenskommelse (21)

21 14. Avsiktsförklaring och riktlinjer: Umeå kommuns samverkan med den sociala frivilligsektorn. Umeå Kommun Topplista över Sveriges 50 största kommuner, aspx 16. Nationell nätverksträff för frivilligsamordnare, Umeå , Dokumentation Folkmängden efter kommun, civilstånd, ålder och kön. År Bodel Eleanor m.fl (2005): Kultur för seniorer. Kultur & Hälsa, Umeåmodellen. Umeå Kommun %20och%20omsorg/dagcentraler/faktablad%20för%20utveckling% 20för% doc räffpunkter%202009/projekt%20träffpunkter%20för%20seniorer% 20uppdaterad%20-09.pdf aspx 22. Redovisning av uppdraget äldres hälsa, Del 1 Rapport (2008). Statens Folkhälsoinstitut. 21(21)