Verksamhetsinriktning

Transkript

1 Innehållsförteckning Verksamhetsinriktning Fokuserade områden Utveckla den lokala barn- och ungdomsidrotten... 7 Utveckla motions- och breddidrotten... 8 Utveckla elitidrottsstödet... 9 Basverksamhet Idrottspolitik Idrottspolitiskt arbete Stärk idrottens trovärdighet Idrottsanläggningar Finansiering Idrottens finansiering Verksamhetsfrågor Idrottens jämställdhetsarbete Idrottens antidopingarbete Idrottsledarutbildning Lokal utveckling Internationella frågor Internationell verksamhet Administrativ utveckling Idrottens kvalitetsutveckling och strukturförändring IDROTTEN VILL - idrottsrörelsens verksamhetsidé Budget år Västgötaidrottens policy i Folkhälsofrågor VÄSTERGÖTLANDS IDROTTSFÖRBUND Kungsgatan 19 Box 418, SKÖVDE Telefon: Telefax: e-post: forbundet@westgotasport.se Verksamhetsinriktning

2 / RG Verksamhetsinriktning Inledning Svensk idrott står stark när den går in i det nya millenniet. Under 1900-talet har den utvecklats till Sveriges överlägset största och mest livskraftiga folkrörelse. Framför allt är det ungdomen som lockats av idrottens glädje och gemenskap. Idrottsrörelsen är en del av samhället. Den påverkas självklart av förändringar i omvärlden. Idrotten idag är inte densamma som i början av seklet, lika lite som den vid nästa sekelskifte kommer att ha samma form, innehåll och inriktning som idag. Idrottsrörelsen bygger på de enskilda medlemmarna, deras behov och önskemål. Samtidigt sätter samhälleliga strukturer och bestämmelser ramar för verksamheten. Den organiserade idrottens strävan är att utifrån egna grundläggande värderingar i största möjliga utsträckning möta medlemmarnas behov inom de ramar som omgivningen anger. Dessa ramar har genomgått stora förändringar för idrottsrörelsen senaste åren. Den första december 1999 antog riksdagen regeringens proposition "En idrottspolitik för 2000-talet" där den svenska idrottsrörelsens självständighet slås fast och Riksidrottsförbundets ställning som den svenska idrottens paraplyorganisation med vissa myndighetsfunktioner tydliggörs i en förordning. Under hela den process som föregick riksdagsbeslutet om den framtida svenska idrottspolitiken hävdade idrottsrörelsen vikten av självständighet gentemot de politiska beslutsinstanserna. Den 1 januari 1998 bildades det nya storlänet Västra Götaland län i vilket f.d. Skaraborgs och Älvsborg län ingår. Habo och Mullsjö kommuner har överförts till Jönköpings län. Den nya storlänet omfattar 49 kommuner - största antalet i något län. 1,5 miljoner människor - 17 procent av Sveriges invånare kvadratkilometer, 30 x 30 mil eller sex procent av landet. Största länet i Södra Sverige, men mindre än Småland och Dalarna. Idrotten i det nya storlänet företräds av två distriktsförbund (DF), Västergötlands Idrottsförbund och Västsvenska Idrottsförbundet vars verksamhetsområde omfattar 27 kommuner med invånare respektive 22 kommuner med invånare. Den 1 januari 1999 bildades Västra Götalandsregionen som består av tidigare landstingen i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län samt Skaraborg län utom Habo och Mullsjö kommuner. Det generella samhällsbidraget till regionsidrotten fördelas fortsättningsvis av regionens Kulturnämnd med DF som bidragsmottagare. Den nya länsorganisationen har medfört organisatoriska förändringar även inom regionsidrotten. Den 1 januari 1998 fusionerade f.d. Bohuslän-Dals Idrottsförbund och Göteborgs Distrikts Idrottsförbund till Västsvenska Idrottsförbundet. Inom västgötaidrotten genomfördes 1998 ett "Rådslag" med SDF avseende fråga om möjligt samgående med Västsvenska Idrottsförbundet och bildandet av gemensamt distriktsförbund inom Västra Götalands län. DF-stämman 1999 beslutade om oförändrad organisation men uppdrog åt förbundsstyrelsen att aktivt handlägga frågan fortsättningsvis. Verksamhetsinriktning

3 Idrottens organisation har att över tid att anpassa sig till nya verksamhetsformer. Det gäller såväl på central, RF, SOK och SISU, som på regional nivå, där samverkan för idrottens bästa är nödvändig för optimering i en av krympande resurser och ökande kostnader. I denna hela förändringsprocess har idrottsrörelsen en gemensam värdegrund som utgångspunkt i det av Riksidrottsmötet 1995 antagna idéprogrammet "Idrotten Vill". Där anges idrottens långsiktiga kompassinriktning. Det är viktigt att denna inriktning förankras inom idrottsrörelsens alla led, så att verksamheten kan vara en förebild för utvecklingen i samhället. Vi måste också göra politiker och andra beslutsfattare väl förtrogna om idrottens mål så att de också uppfattar idrottsrörelsen som en samhällsnyttig och ansvarstagande folkrörelse. Föreliggande verksamhetsinriktning för västgötaidrotten åren är följsam med de arbetsområden som RF-stämman i Malmö 1999 beslutade vara de mest centrala under perioden för hela den svenska idrottsrörelsen. Förslaget ska ses som en del av en helhet, som förutom verksamhetsinriktning även består av centralt framtaget "Manifest till landets politiker 1999". Idrotten är Sveriges största folkrörelse. Riksidrottsförbundet (RF) är svenska idrottens paraplyorganisation med vissa myndighetsfunktioner som tydliggörs i en förordning. Till RF finns idag 67 anslutna specialidrottsförbund. Västergötlands Idrottsförbund (VIF) är RF regionala organ och "förlängda arm". Inom distriktet bedrivs verksamheter i 65 av de till RF 67 anslutna specialidrottsförbunden. VIF leds av en förtroendevald styrelse och verksamheten regleras i antagna stadgar. DF-stämman är högsta beslutande organ vilken hålles årligen under april månad. Västgötaidrotten är landets 5:e största idrottsdistrikt (finns 21 st DF) och omfattar följande 27 kommuner, med innevånare, inom Västra Götalands län; Alingsås, Bollebygd, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Herrljunga, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Mark, Skara, Skövde, Svenljunga, Tibro, Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, Töreboda, Ulricehamn, Vara, Vårgårda och Vänersborg. Verksamheten bedrivs i idrottsföreningar och i 24 lokala korpförbund vilka tillsammans har medlemskap. Uppgift Västergötlands Idrottsförbund har att: Företräda västgötaidrotten gentemot kommuner, landsting, myndigheter och andra organisationer Fördela samhällets generella stöd till inom distriktet verksamma specialdistriktsidrottsförbund (SDF) Ge stöd och service till SDF och föreningar i distriktet Ge konsultativ hjälp och rådgivning till SDF och föreningar i distriktet inom efterfrågade områden Granskning och revision av SDF:ens verksamheter och förvaltning Övervaka den idrottsliga och administrativa ordningen inom SDF och föreningar i distriktet Verksamhetsinriktning

4 Bedriva idrottspolitisk opinionsbildning inom regionen... Handlägga och fördela statligt lokalt aktivitetsstöd Idrottsförbundet banar väg... Idrottsförbundets roll, som Riksidrottsförbundets regionala organ och "förlängda arm", är att företräda den samlade västgötaidrotten i kontakter med myndigheter och andra organisationer. Idrottsförbundet har att värna om idrottens folkrörelsekaraktär som är grunden för den svenska modellen och att tillvarata såväl den stora som den lilla idrottens intressen. Idrottsförbundet ger råd... Idrottsförbundets uppgift är att verka för bästa möjliga utveckling av västgötaidrotten och att bistå med stöd och rådgivning inom efterfrågande kompetensområden. Genom att avlasta idrottsledare i SDF och föreningar vardagsproblem kan denne ägna sitt ideella ledarskap i än större utsträckning åt att leda och utveckla den idrottsliga verksamheten. Idrottsförbundets konsultativa insatser ingår i den idrottsgemensamma verksamheten som finansieras med de generella anslagsmedel som västgötaidrotten erhåller. Idrottsförbundet ger service... Genom administrativ samordning i ett västgötaidrottens Idrottens Hus utnyttjas resurserna effektivare och investeringar kan därigenom fördelas på flera användare. Idrottsförbundet ger stöd och service till de SDF som efterfrågar tjänsterna och i mån av utrymme även till idrottsföreningar. Genom administrativ samordning kan initialkostnaderna fördelas på flera användare och därmed ett effektivare utnyttjande av västgötaidrottens totala resurser. Genom en samordning av resurser och kunskaper kan - DF - SDF - SISU - tillsammans ge bästa service och stöd till medlemsföreningar inom västgötaidrotten och avlasta de ideella idrottsledarna administrativa uppgifter så att de kan ägna mer tid åt att leda och utveckla den idrottsliga verksamheten. Fokuserade områden för perioden Idrotten vill är idrottsrörelsens idéprogram. Det antogs på Riksidrottsmötet 1995 och ligger till grund för idrottens framtida utveckling och inriktning. Ur idéprogrammet har några av målen lyfts fram den kommande perioden och utgör verksamhetsinriktning. Ett område som har varit centralt de senaste åren och kommer att vara det även i fortsättningen är idrottens trovärdighet. Verksamheten i förbund och föreningar måste till både form och innehåll leva upp till de mål idrotten själv har satt upp och vill stå för. En aktiv intern debatt om idrottens etik och trovärdighet ska genomsyra all verksamhet. Bland områdena i verksamhetsinriktningen vill idrottsrörelsen särskilt rikta uppmärksamheten på några få, vilka kallas fokuserade. Verksamhetsinriktning

5 Utveckla den lokala barn- och ungdomsidrotten Bakgrund En majoritet av distriktets barn och ungdomar över sju år deltager i organiserad idrottsverksamhet. Idrotten spelar därmed en viktig roll i många barns uppväxt. Genom att idrotta får de utlopp för sin glädje och sin spontanitet, de trivs och mår bra. För att idrotten även framöver ska kunna behålla sin attraktionskraft måste verksamheten utvecklas i takt med barns och ungdomars behov och önskemål. Barn- och ungdomsverksamheten står och faller med de hundratusentals ideellt arbetande ledarna och deras kompetens. En utveckling av idrotten förutsätter därför en utveckling av ledarna. Inom västgötaidrotten utveckla barn- och ungdomsidrotten inom ramen för projekt lokal idrottsutveckling. Genom RF:s och SISU:s gemensamma barnledarprojekt höja kompetensen på västgötaidrottens ledare och därigenom medverka till en positiv utveckling av barn- och ungdomsidrotten. Genomföra barn- och ungdomsledarutbildning utifrån de riktlinjer som framgår av idéprogrammet "Idrotten vill". Stödja och marknadsföra idén om idrottsskolor i kommuner och föreningar. Initiera lokalt utvecklingsarbete inom västgötaidrotten med stöd av centrala projektmedel ur "Projekt Lokal Idrottsutveckling". Informera, handlägga och fördela statligt lokalt aktivitetsstöd till västgötaidrottens föreningar. Utveckla motions- och breddidrottens roll inom folkhälsoarbetet Bakgrund Bredd- och motionsidrottsverksamheten är den till omfattningen största delen av vår folkrörelseidrott. I den finns alla åldrar och alla inriktningar representerade. Här finns ungdomar och pensionärer i samma gympagrupp och på samma startlinje i motionsloppet. De idrottar tillsammans inte för att vinna medaljer utan för att må bra och ha roligt. Ett föränderligt samhälle kräver dock förändrade verksamhetsformer för att vi i folkhälsans tjänst ska kunna fortsätta attrahera människor till en verksamhet dör alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet samt fysiska och psykiska förutsättningar kan vara med. Fortsatt utveckling av motions- och breddidrotten och dess roll inom folkhälsoarbetet för att motivera människor till fortsatt fysisk aktivitet inom västgötaidrotten. Aktivt delta i det Fysiska aktivitetsåret 2001". Utveckla samarbetet med andra aktörer för att förbättra kunskapsspridningen inom området. Medverka för en utveckling av ämnet idrott och hälsa i skolan för att tillfredsställa barn och ungdomars behov av rörelse. Verksamhetsinriktning

6 Utveckla motions- och breddidrotten inom västgötaidrotten och dess roll inom folkhälsoarbetet i regionen. I samverkan planera för genomförande av aktiviteter inom västgötaidrotten under det fysiska aktivitetsåret I samverkan bedriva insatser med syfte att förebygga idrottsrelaterade skador. Fortsatt verksamhet med folkhälsoprojekt "Tjejer, Idrott och Ideal" med inriktning mot kroppsideal och ätstörningar. I samverkan fortsätta bedriva projektet "Rökfria Ridanläggningar". Utveckla elitidrottsstödet Bakgrund Elitidrotten utgör en liten del av den totala idrotten, men är genom sitt uppmärksamhetsvärde ändå av stor betydelse. Idrottsliga framgångar för Sverige, svenska landslag, klubbar och idrottsutövare inom västgötaidrotten ger en positiv uppmärksamhet utomlands och stärker både den nationella och regionala gemenskapen. Elitidrott på hög nivå ger också oöverträffad underhållning samtidigt som framgångsrika idrottsutövare fungerar som förebilder för barn och ungdomar. Det finns därför såväl ett nationellt som regionalt intresse av att svensk idrott hävdar sig på de internationella idrottsarenorna. Detta kräver emellertid en gemensam satsning på ett utvecklat stöd till de idrottsutövare som väljer att satsa på en elitidrottskarriär. För att få ett effektivt och funktionellt elitidrottsstöd är en helhetsstruktur idag mer angelägen än någonsin. Det fordras en mycket komplett struktur för att uppnå ett fullgott stöd för individen i ett avancerat prestationsutvecklingsprogram. Förutom organisation och struktur är finansiering en avgörande faktor för framgång. Vidare krävs särskilda satsningar på enskilda elitidrottsutövare som talanger. Utveckla struktur och verksamheter för elitidrottsstöd i regionen i samverkan med Västsvenska Idrottsförbundet och Hallands Idrottsförbund inom ramen för Elitidrottscentrum (EIC) Väst. Utveckla struktur för elitidrottsstödet i form av ett utvecklingscentra i regionen med syfte att skapa ett kraftfullt nätverk för idrottsutveckling i regionen. Verka för att regionens elitidrott på alla nivåer genom sitt agerande uppfattas som en positiv förebild. Genom samverkan inom EIC Väst verka för utveckling av elitidrotten i regionen, bl a genom verksamma "tränarakademier" inom västgötaidrotten. Bevaka förutsättningarna för elitaktiva att kombinera elitidrottssatsning med studier/värnplikt/yrkesarbete. Stöd och stimulans till de riks- och regionala/lokala idrottsgymnasier som är verksamma i distriktet. Basverksamhet för perioden Verksamhetsinriktning

7 Idrottspolitik Idrottspolitiskt arbete Som fri och självständig folkrörelse förbehåller sig idrotten att forma sin egen verksamhet och sätta sina egna mål. Men politiker och andra samhälleliga beslutsfattare sätter ramarna för verksamheten. Idrottens positiva utveckling under de senaste decennierna är bland annat resultatet av en förtroendefull dialog mellan idrottsrörelsen å ena sidan och stat, landsting och kommuner å den andra. Riksdagens långsiktiga idrottspolitiska beslut lägger grunden för samarbetet under den kommande perioden. Påvisa att idrotten som folkrörelse är en mycket viktig del i regionens "samhällsbygge" som har stor betydelse för regionens tillväxt och utveckling, för regionens invånares trivsel - hälsa/friskvård - fritidssysselsättning - kulturupplevelse, samt genererar stora resurser till regionens turist/besöksnäring genom internationella och nationella idrottsarrangemang samt kurs, konferens- och seminarieverksamhet. Genom dialog hålla regionens politiker väl förtrogna med idrottens mål och verksamheter. Genom idrottspolitiska aktiviteter framhålla idrottens samhällsnytta och demokratiska fostran/skolning som argument för erhållande av generellt samhällsstöd till västgötaidrotten. Informera regionens landstings- och kommunpolitiker om idrottspolitiska ställningstaganden. Genomföra, i enlighet med RF:s intentioner, idrottspolitiska kraftsamlingar. Stärk idrottens trovärdighet I idéprogrammet "Idrotten vill" betonas starkt att idrotten vill vara en medkraft till det positiva och en motkraft till det negativa och nedbrytande för att därmed aktivt bidra till en positiv samhällsutveckling. Idrotten står också för många positiva värden. Samtidigt som idrottens trovärdighet på det etiska området ofta ifrågasätts. Stärka idrottens trovärdighet hos såväl allmänheten som hos förtroendevalda och andra beslutsfattare Att idéprogrammet "Idrotten vill" genomsyrar hela västgötaidrottens verksamhetsinrikning. Inom västgötaidrotten ägna fortsatt uppmärksamhet åt etik- och moralfrågorna. Bedriva ett idrottspolitiskt opinionsarbete inom regionen med syfte att stärka idrottens trovärdighet. Informera och tydliggöra arbetet med och efterlevnaden av idéprogrammet "Idrotten vill". Fortsatt arbete med idrottens etik- och moralfrågor. Idrottsanläggningar Tillgång till idrottsanläggningar av hög kvalitet, öppna för alla, är en viktig orsak till idrottens styrka. Dessa anläggningar har till stor del byggts upp och drivits av kommunerna. Under senare tid, som ett led i de allmänna kommunala besparingarna, har många kommuner emellertid skurit Verksamhetsinriktning

8 ner sitt anläggningsstöd och strävat efter att överföra anläggningar till föreningsdrift eller drift i privat regi. Detta ställer stora och nya krav på föreningsledarnas kompetens i anläggningsfrågor. Ett föreningsövertagande av anläggningar skall ske i nära dialog mellan kommun och förening och båda parter skall ges tid att överväga hur övertagandet skall gå till. Stärka dialogen och samverkan med Kommunförbund och kommuner i anläggningsfrågor. Höja kompetens- och kunskapsnivån inom västgötaidrotten i anläggningsfrågor och kring olika former av föreningsdrift. Att pojkar och flickor, kvinnor och män skall ha tillgång till idrottsanläggningar på lika villkor. Kontinuerlig dialog med Kommunförbund och kommuner i lokal- och anläggningsfrågor. Kunskaps- och erfarenhetsförmedling vad gäller ansvar och drift av idrottsanläggningar. Stödja distriktets föreningar i diskussioner med kommuner om olika former av brukarmedverkan och föreningsdrift. Öka medvetenheten om möjligheten att söka samhällsstöd för anläggningsinvesteringar och underhåll. Rådgivning i anläggningsfrågor, förmedling av RF:s anläggningsbidrag vid ny- och tillbyggnad, renovering eller periodiskt underhåll. Finansiering Idrottens finansiering Under 90-talet har samhällets stöd till idrotten minskat på alla nivåer. Inte minst gäller det landstinget som minskat det generella kontanta stödet till västgötaidrotten. Kommuner har minskat det kontakta föreningsstödet, höjt taxor och avgifter, skurit ned satsningar på idrottsanläggningar och fört över kommunala idrottsanläggningar till föreningsdrift. Minskat samhällsstöd, höjda taxor och avgifter har medfört än större krav på egenfinansiering. Dessa större krav på ökad egenfinansiering får dock inte ske på ett sådant sätt att målet idrott åt alla äventyras. Att nuvarande samhällsstöd till västgötaidrotten upprätthålls och på sikt realt ökar. Att kommunala investeringar och driftbidrag för idrottsanläggningar inom västgötaidrotten upprätthålls och på sikt ökar. Verka för att förlorade andelar av spel- och lotterimarknaden återtages. Aktivt verka för ökat generellt samhällsstöd till västgötaidrotten. Genom samverkan med Västsvenska Idrottsförbundet verka för en harmonisering av det generella samhällsstödet till regionsidrotten i förhållandet till per capita. Bevaka möjligheterna till ökade intäkter till västgötaidrotten genom spel och lotterier och andra externa inkomstkällor. Utgöra remissinstans med Länsstyrelsen Västra Götalands län i tillståndsfrågor för spel och lotterier. Samordning och utbildning i spel- och lotterifrågor. Verksamhetsinriktning

9 Genom avtal med svensk TV Bingo AB svara för kontroll och marknadsföring av Bingo- Lotto, i samverkan med distriktets tre servicecentraler. Verksamhetsfrågor Förutom de nämnda fokuserade verksamhetsområdena, finns ett antal övergripande arbetsområden som spänner över all verksamhet. Det handlar om att skapa en idrott, öppen för alla på lika villkor, oavsett kön eller etnisk bakgrund. De handlar om att skapa en idrott fri från doping och annat fusk. En idrott vars ledare står för idrottsrörelsens grundläggande värderingar och för dem vidare till våra barn och ungdomar Idrottens jämställdhetsarbete Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar och alla är lika viktiga för idrotten. Därför skall det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Idrotten har av tradition dominerats av manliga värderingar. Tjejer har ofta fått idrottat på killars villkor, vilket i sin tur inneburit att många tjejer inte känt sig hemma inom idrotten. För att skapa en än mer jämställd idrott där alla kan delta på lika villkor, måste kunskapen öka, möjligheter ges samt mötesplatser skapas så att killar och tjejer som ledare, aktiva och förtroendevalda tillsammans kan utforma idrotten. Tjejer finns med som ledare, aktiva och förtroendevalda inom idrotten och där alla ges möjlighet att delta på lika villkor. Skapa mötesplatser där tjejer ges tillfälle att diskutera eget idrottande och vad som kan göras för att utveckla tjejidrotten på förenings- och förbundsnivå. Tjejer rekryteras och inskolas i det ideella ledarskapet. I samverkan med SISU bedriva tjejprojekt för att samordna och initiera jämställdhetsarbetet inom västgötaidrotten i syfte att stärka det tjejidrotten. Under samlingsnamnet "Tjejer på Arenan" genomföra ledarutbildningar, dels regionalt i samverkan med SDF, dels lokalt i olika kommuner med olika idrotter, dels genomföra ledarutbildningar steg II, uppföljningsträffar, inspirations- och fortbildningskvällar. Fortsatt stöd till de SDF som så önskar med olika tjejsatsningar. Fortsatt verksamhet med folkhälsoprojekt "Tjejer, Idrott och Ideal" med inriktning mot kroppsideal och ätstörningar. I samverkan fortsätta bedriva projektet "Rökfria Ridanläggningar". Idrottens antidopingarbete Doping är fusk som hotar idrottsrörelsens trovärdighet och missbrukarnas liv och hälsa. Dopingkontrollen måste vara effektiv, straffen skall kännas. Men ytterst handlar det om etik, utbildning och information - att varje ung människa tidigt får lära sig att aldrig falla för det riskfyllda fusket. Verksamhetsinriktning

10 Tillförsäkra idrottsutövare deras självklara rätt att delta och tävla i en idrott som är fri från doping. Inom västgötaidrotten bedriva ett antidopingarbete i enlighet med RF:s riktlinjer. Medverka till att RF kan genomföra ett aktivt dopingkontrollarbete inom västgötaidrotten. Bedriva opinionsbildning och strategisk samverkan med berörda regionala och lokala instanser och myndigheter. Ge stöd till SDF och föreningar inom västgötaidrotten i form av information, utbildning och rådgivning. Idrottsledarutbildning Att rekrytera nya ledare, utbilda dem, utveckla ledarskapet och behålla ledarna under lång tid är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik västgötaidrott. Trots det har endast ett fåtal av föreningarna egna program för ledarrekrytering och utbildning. Samtidigt som den breda ledarutbildningen är en högprioriterad uppgift måste också SDF:ens mest kvalificerade ledare få möjlighet till erfarenhetsutbyte och utveckling. Bibehålla och helst utöka den höga nivån vad gäller såväl omfattningen av som kvaliteten på de ideella ledarinsatserna som är västgötaidrottens största resurstillgång. Utveckla såväl ledar- och medlemsutbildningen inom västgötaidrotten, bl a med hänsyn till invandrarnas speciella behov. Erbjuda alla verksamma idrottsledare återkommande idrottsledarutbildning/fortbildning. Genom uppdrag till SISU - idrottens utbildningsorganisation genomföra idrottsgemensam ledarutbildning inom västgötaidrotten samt erbjuda SDF och dess föreningar stöd och stimulans vid utarbetning av utbildningsplaner och rekrytering av ledare. Genom insatser, med stöd av medel från EU Växtkraft mål 3, bilda nätverk inom västgötaidrotten för kompetensutveckling av anställda på förbundsnivå samt stärka organisationernas förmåga att möta samhällets och medlemmarnas förväntningar på västgötaidrotten. Lokal utveckling Det är på den lokala nivån, i föreningarna som idrottsverksamheten i första hand bedrivs. Föreningsverksamheten har under åren utvecklats med starkt stöd från kommunerna, idrottens främsta "sponsor". Det är viktigt att värna om detta goda samspel inom västgötaidrotten mellan den lokala idrotten och kommunerna Stärka en samlad och fördjupad dialog med kommunerna avseende förutsättningarna för den lokala idrottens utveckling. Fortlöpande dialog med Kommunförbunden och kommuner i övergripande verksamhetsfrågor. Fortlöpande samverkan med kommuner i verksamhetsfrågor, information och utbildning. Verksamhetsinriktning

11 Fortlöpande stödja lokala föreningsallianser. Initiera lokalt utvecklingsarbete inom västgötaidrotten med stöd av centrala projektmedel ur "Projekt Lokal Idrottsutveckling". Internationella frågor Idrotten är internationell. Mycket av förutsättningarna för den svenska idrotten bestäms utanför vårt lands gränser, i de internationella idrottsorganisationerna och på senare tid också i allt större utsträckning av EU:s olika organ. Svensk idrott strävar därför efter att förstärka sitt inflytande genom ökad representation inom den internationella idrottsrörelsen. Detta kan med fördel ske genom samverkan med de nordiska länderna. Den svenska och nordiska idrotten är, sett ur ett globalt perspektiv, privilegierad. Detta ger oss ett ansvar i den internationella idrottsfamiljen att bistå idrotten i mindre lyckligt lottade nationer. Inte minst handlar det här om att bidra till uppbyggnaden av självständiga idrottsrörelser, öppna för alla. Internationell verksamhet Centralt samverkar RF/SF/SOK för att stärka den svenska idrottsrörelsens roll och inflytande i internationella och europeiska idrottsorgan och att antalet svenska representanter av båda könen i dessa organ ökar. Bedriver idrottsligt utvecklingssamarbete inom ramen för olika projekt i Afrika, Barentsregionen, Baltikum samt övriga Central- och Östeuropa. Bidrar till att EU:s olika nationella och regionala stödprogram utnyttjas i högre grad av den svenska idrottsrörelsen. Medverka till att EU:s regionala stödprogram utnyttjas i högre grad av västgötaidrotten. Bredda kunskap och kompetens om internationella frågor inom västgötaidrotten. Administrativ utveckling Idrottens kvalitetsutveckling och strukturförändring Idrottens organisationer är, på alla nivåer, i första hand till för den enskilde idrottsutövaren, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för hans eller hennes idrottande. Mycket av idrottsrörelsens organisatoriska verksamhet sköts av ideella ledare, men självfallet finns det i Sveriges största folkrörelse även behov av professionell administration. Vi vill värna om och utveckla den ideella kraften. I en tid av minskade ekonomiska resurser är det också speciellt viktigt att rationalisera och effektivisera administrationen för att kunna lägga så mycket tid och resurser som möjligt på den levande idrotten. Som RF:s regionala organ och "förlängda arm" inom västgötaidrotten slå vakt om och stärka den ideella föreningen som organisationsform för idrottslig verksamhet och öka insatserna för föreningskunskap och demokratifostran. Följsamhet till RF:s IT-policy för ökad tillgänglighet och informationsförmedling till/mellan västgötaidrottens SDF och föreningar via elektronisk post och Internet. Verksamhetsinriktning

12 Bevaka och förmedla nya rön för utveckling av västgötaidrotten. Stödja och stärka SDF:s möjligheter att tillgodose föreningarnas behov av administrativt stöd och utveckling. Utveckla förbundets informationsförmedling via elektronisk post och Internet till västgötaidrottens SDF och föreningar. Support och rådgivning i organisatoriska frågor, föreningsjuridik, ekonomiska frågor, skatter, avgifter och personaladministrativa frågor. Support och rådgivning i frågor rörande data, Internet och idrottens egna programvaror. Genom ett Idrottens Hus tillhandahålla administrativ service till SDF och föreningar inom västgötaidrotten. Utdrag ur idrottsrörelsens idéprogram IDROTTEN VILL Idrottsrörelsens verksamhetsidé Idrott är... Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Idrott består av... Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Vi organiserar vår idrott... Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott... Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott. I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse. Vår verksamhetsidé... Verksamhetsinriktning

13 Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Därför vill vi utforma vår idrott så att den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll, att alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet, att den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar, att de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet, att den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap. Verksamhetsinriktning