Bank & Försäkring. Årsredovisning. Sparbanken i Enköping goda möten sedan 1835.

Transkript

1 Bank & Försäkring Årsredovisning 2012 Sparbanken i Enköping goda möten sedan 1835.

2 Innehållsförteckning VD och ordförande har ordet 3 Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag 9 Resultaträkning 12 Rapport över totalresultat 12 Balansräkning 13 Rapport över förändringar i eget kapital 14 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 15 Noter till de finansiella rapporterna 16 Not 1 Uppgifter om sparbanken 16 Not 2 Redovisningsprinciper 16 Not 3 Finansiella risker 26 Not 4 Räntenetto 38 Not 5 Erhållna utdelningar 38 Not 6 Provisionsintäkter 38 Not 7 Provisionskostnader 38 Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 39 Not 9 Övriga rörelseintäkter 39 Not 10 Allmänna administrationskostnader 39 Not 11 Övriga rörelsekostnader 42 Not 12 Kreditförluster, netto 43 Not 13 Bokslutsdispositioner 43 Not 14 Skatter 43 Not 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 44 Not 16 Utlåning till kreditinstitut 44 Not 17 Utlåning till allmänheten 44 Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 45 Not 19 Aktier och andelar 45 Not 20 Immateriella anläggningstillgångar 46 Not 21 Materiella tillgångar 46 Not 22 Övriga tillgångar 47 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 47 Not 24 Skulder till kreditinstitut 47 Not 25 Inlåning från allmänheten 47 Not 26 Övriga skulder 48 Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 48 Not 28 Obeskattade reserver 48 Not 29 Eget kapital 48 Not 30 Ställda säkerheter 49 Not 31 Ansvarsförbindelser 49 Not 32 Åtaganden 49 Not 33 Närstående 49 Not 34 Intäkternas geografiska fördelning 49 Not 35 Finansiella tillgångar och skulder 50 Not 36 Viktiga uppskattningar och bedömningar 52 Not 37 Kapitaltäckning 53 Not 38 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen 55 Revisionsberättelse 57 Företagsstyrning 58 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. 60 2

3 VD och ordförande har ordet Försämrad omvärldskonjunktur men stabilisering på finansmarknaderna Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMUländerna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparingar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få där tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att den nuvarande låga styrränta på 0,25 % kommer att vara bestående så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8 %). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 % som FED anser att penningpolitiken kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0 % förra året jämfört med 3,6 % år Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna. Under 2012 gjordes flera ekonomiskpolitiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge stöd till krisdrabbade länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k. budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till stigande globala börser. Det återstår dock många utmaningar i den globala ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver. Kraftig inbromsning i svensk ekonomi Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av Vi bedömer att den svenska ekonomin växte med drygt 1 % under fjolåret jämfört med närmare 4 % år Det är framför allt exportindustrin som har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit efter svenska tillgångar på finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig försvagning under slutet av En kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga till över 8 % av arbetskraften under innevarande år. Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att skjutas på framtiden. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0 % i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under Rikbankens inflationsmål på 2 % och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk penningpolitik framöver. 3

4 Bankens utveckling Sparbanken i Enköping har i linje med den övriga branschens utveckling haft ett verksamhetsår 2012 som inneburit god tillväxt och ett ekonomiskt resultat som överstiger tidigare år. Trots den oro som präglat samhällsekonomin under året kan banken redovisa stabilitet i resultatet med ökat räntenetto, ökade provisionsintäkter, god kostnadskontroll och låga kreditförluster. Tillväxten i svensk ekonomi har under året varit låg men återigen så har näringslivet i kommunerna inom bankens verksamhetsområde, Enköping, Håbo och UpplandsBro, visat stark motståndskraft mot den försämrade konjunkturen främst tack vare ett väl diversifierat näringsliv och en stark bostadssektor. Bankens nettoresultat innebär att banken kan förstärka sin finansiella bas med ytterligare 50,9 miljoner kronor och kan vid årsskiftet redovisa ett totalt eget kapital på 596,1 miljoner kronor. Banken står därmed väl rustad för att möta både nya legala kapitalkrav, som implementeras under 2013, och framtida risker i stressade scenarier. Offensiva satsningar Under 2012 har banken fortsatt sin satsning på den lanserade konceptstrukturen för privat och företagsmarknad. Samtliga koncept, för privatmarknad Private banking, Premium och Nyckelkund och för företagsmarknad Bättre affärer och Kapitalförvaltning, har uppvisat substantiella ökningar och responsen från bankens kunder angående de mervärden som erbjuds i konceptstrukturen har varit tydlig. Bankens innehav av aktier i Swedbank. Banken har under året ökat sitt aktieinnehav i Swedbank AB. Innehavet uppgår vid årets slut till Aaktier. Aktieinnehavet har under året inneburit en god avkastning och bidrar också till Sparbankernas strävan att öka det gemensamma innehavet i Swedbank AB. Styrelsens arbete under året. Styrelsens arbete under året har präglats av flera viktiga aktiviteter inom olika områden. Utvecklingen av regulatoriska regelverk för den finansiella sektorn präglas av den oro i finansmarknaderna som rått sedan finanskrisen 2008 och som innebär ökade krav inom områden som kapital och likviditetsstruktur. Styrelsen har lagt ned mycket tid på det viktiga arbetet med att utforma och säkerställa bankens kompatibilitet med kommande regelverk som enligt nuvarande tidplan kommer att implementeras successivt fram till Som ett led i detta arbete har en översyn av bankens interna policys och instruktioner genomförts under Bland annat innebär arbetet att styrelsen fastställt tydligare toleransnivåer för bankens risktagande. Arbetet kommer att fortsätta under 2013 när ytterligare krav kommer att ställas på finansiella institut. Bland annat kommer styrelseledamöterna att genomgå en av Sparbankernas Riksförbund arrangerad utbildning i riskhantering I augusti månad genomförde styrelsen en studieresa till Berlin för erfarenhetsutbyte med den tyska Sparbanksrörelsen. Digitaliseringen av banktjänster skjuter nu fart på allvar. Under året har flera viktiga lanseringar skett av bland annat applikationer för smarta mobiler och läsplattor. Tjänsten Swish som innebär att privatpersoner kan betala till varandra med mobiltelefonen väntas bli en stor tjänst och kraftigt bidra till det så viktiga målet att nedbringa kontantflödet i samhället. Försäkringsaffären Försäkringsaffären utvecklas fortsatt starkt. Antalet medarbetare med försäkringsutbildning på så kallad IFU nivå har ökat med två personer under året. Sparbanken i Enköping är en av de starkaste bankerna i Sparbankskollektivet när det gäller försäkringsaffären som innefattar både sakförsäkring för privatpersoner och företag samt liv och sparaprodukter. 4

5 Utsikter för 2013 Det rådande konjunkturläget indikerar ett tillväxtmässigt svagt första halvår I slutet av året finns förhoppningar om en stärkt konjunktur som förstärks ytterligare under Ljusningen förutsätter dock att den stabiliserade utvecklingen i omvärlden fortsätter, inte minst i eurozonen och USA. Sparbanken i Enköping räknar med en god tillväxt i affärsvolymer under 2013 men också påfrestningar på bankens resultat främst beroende på låga räntor under året Genom ett målmedvetet arbete med bankens kunder, framför allt inom ramen för våra konceptstrukturer, försäkringar och digitala produkter ser vi ändå ljust på Avslutningsvis vill vi tacka bankens medarbetare för en stark och engagerad insats under det gångna året. Vi vill också rikta ett tack till bankens kunder för en förtroendefull relation under Vi ser fram mot 2013 och en nära kontakt med våra kunder och samarbetspartner. Välkommen till Sparbanken i Enköping en, i verklig mening, lokal bank. Göran Olsson Styrelsens ordförande Göran Hedman Verkställande direktör 5

6 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Sparbanken i Enköping verkar inom Enköping, Håbo och UpplandsBro kommuner. Bankens vision är att vara den naturliga bankpartnern och den enda bank våra kunder behöver. Sparbankens affärsidé är att vara en sparbank med uppgift att skapa ett uthålligt värde för kunderna och banken. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Allmänt Sparbanken har under 2012, trots rådande konjunktur, uppvisat en kraftig tillväxt i affärsvolym. Vidare blev 2012 resultatmässigt det bästa någonsin i bankens historia. Balansomslutningen 2012 ökade med 10 % (5 %) jämfört med föregående år och uppgick till (5 142) Mkr. Sparbanken har under året ökat sitt aktieinnehav i Swedbank AB. Sparbanken innehar per balansdagen ( ) Aaktier i Swedbank AB. Genomsnittligt anskaffningsvärde för aktierna uppgår till knappt 71 kr/styck. Under 2012 har sparbanken beslutat att förvärva bolaget Torgett AC AB vars tillgångar i allt väsentligt utgörs av den fastighet i Kungsängen där sparbanken sedan 1988 bedriver sin verksamhet. Bolagsförvärvet kommer tidigast att vara slutfört per Affärsvolym Total uppgick sparbankens affärsvolym vid årsskiftet till 21,5 (19,8) Mdr, vilket är en ökning med 8,5 %. Inlåning från allmänheten uppgick till (4 576) Mkr vilket är en ökning med 9 % eller 434 (198) Mkr. Volymerna i Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring uppgick till respektive 648 Mkr vilket innebär att volymerna i Robur Fond och Swedbank Försäkring ökat med 148 respektive 127 Mkr under Utlåning till allmänheten, brutto, uppgick vid årsskiftet till (3 845) Mkr, en ökning med 12 % (7 %) eller 464 (273) Mkr. Av den sammanlagda utlåningsökningen hänförs 239 (132) Mkr till hushåll och 200 (97) Mkr till företag. Resterande utlåningsökning härleds till övriga organisationer. Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under 2012 med 380 (170) Mkr och uppgick vid årets slut till (7 463) Mkr. Sparbankens utlåning och förmedlade kreditvolymer var vid årsskiftet totalt 12,8 (12,0) Mdr kronor Likviditet Antal årsarb Mkr/årsarbetare Antal årsarbetare och affärsvolym per årsarbetare Sparbankens likviditet följs och rapporteras på daglig basis i organisationen. Under året har bankens redan starka likviditet förstärkts ytterligare. Likviditet definieras som kassa och kortfristig utlåning till kreditinstitut med avdrag för skulder till kreditinstitut. Likviditeten uppgick per balansdagen till 748 (719) Mkr. I syfte att med låg kreditrisk förbättra bankens avkastning har placeringar gjorts kortfristigt i obligationer och andra räntebärande värdepapper. Per uppgick dessa placeringar till 455 (459) Mkr. En utförlig beskrivning av bankens hantering av likviditetsrisk och aktuell likviditetssituation återfinns på Sparbanken i Enköpings hemsida, Information på hemsidan uppdateras kvartalsvis gällande likviditetsrisk och aktuell likviditetssituation. Kapitaltäckningskvoten för sparbanken blev 1,78 (1,76). Kapitalbasen har ökat till 519 (454) Mkr och minimikapitalkravet har ökat från 258 Mkr till 291 Mkr. Sparbankens resultat Under 2012 uppgick räntenettot till 146 (138) Mkr, vilket är en ökning med 6 (25) %. Ökningen förklaras framför allt av ökade in och utlåningsvolymer. Räntekostnaderna har ökat på grund av hårdare konkurrens avseende inlåningsmedel. 6

7 Avkastningen på sparbankens överlikviditet, vilken placerats kortfristigt i räntebärande placeringar, har givit en marginellt bättre avkastning jämfört med föregående år. Sparbankens provisionsnetto har ökat under året, utfallet blev slutligen 76 (68) Mkr. Ökningen kan främst härledas till förmedlad utlåning, värdepapperstjänster, försäkringsaffären samt överlag en ökad efterfrågan på bankens olika produkter och tjänster. Under året har sparbanken erhållit utdelning på aktieinnehav från såväl Swedbank AB som Sparbankernas Försäkrings AB. Totalt har erhållna utdelningar uppgått till 3,9 (1,4) Mkr. Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av realiserade vinster på 0,4 Mkr och icke realiserade vinster på 5,2 Mkr. Därutöver redovisas valutakursvinster på 0,6 Mkr. Övriga rörelseintäkter uppgår till 1,1 (1,5) Mkr. Intäkterna utgörs främst av hyresintäkter. Personalkostnader, som ingår i allmänna administrationskostnader uppgick till 80 (80) Mkr. Den i stort oförändrade kostnadsmassan förklaras av avtalsenliga löneökningar i förhållande till minskat antal anställda. Medeltalet anställda beräknat på arbetad tid uppgick under året till 98 (100). Övriga allmänna administrationskostnader i form av lokal och ITkostnader uppgick till 39 (41) Mkr. Minskningen i kostnadsmassan kan främst härledas till ITkostnader. Planenliga avskrivningar samt övriga rörelsekostnader uppgick till 3,7 respektive 12,2 Mkr vilket är en marginell ökning i förhållande till föregående år. Kreditförluster har för 2012 belastat bankens resultat med 6,7 (4,8) Mkr och omfattar såväl konstaterade som befarade förluster, samt återföringar av tidigare befarade förluster. Sparbankens reserveringsgrad är 55 % (50 %) och andelen osäkra fordringar netto i förhållande till nettoutlåningen uppgår till 0,36 % (0,48 %). Rörelseresultatet före kreditförluster ökade under året till 97 (74) Mkr. Rörelseresultatet efter kreditförluster blev 90 (70) Mkr. Från och med gäller ett nytt icke tidsbestämt anställningsavtal med VD Göran Hedman. Investeringar Inköp av maskiner och inventarier samt aktiverad del av utförd ombyggnation har under året uppgått till 5,1 (4,1) Mkr. Investeringarna avser främst inköp av tjänstebilar, uttagsautomater, tillbyggnad av värme/ventilationsanläggning samt renovering av personalutrymmen och samlingssal. Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker vilka indelas i kredit, marknads/likviditetsrisk och operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten fastställer sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, policies och instruktioner för kreditgivning, finansverksamhet samt övrig verksamhet. Den övergripande riskpolicyn, kreditpolicyn, finanspolicyn och policyn för operativa risker samt därtill hörande instruktioner revideras årligen. De tre områdena kreditrisk, marknads/likviditetsrisk och operativ risk är av styrelsen delegerade till kommittéer. Styrelsen erhåller därefter rapportering om utvecklingen. Enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar ska sparbanken årligen visa att det egna kapitalet är tillräckligt stort för att möta de risker som kan uppkomma i verksamheten. Detta ställer krav på att sparbanken har en väl fungerande riskhantering som kontrollerar och följer upp utvecklingen av kreditrisker, marknads/likviditetsrisker samt operativa risker. Sparbankens organisation är anpassad efter dessa krav. Kontroll och uppföljning av risker ligger på avdelningen Risk & Compliance, som är oberoende gentemot sparbankens affärsverksamhet. Denna avdelning har även ansvar för framtagande av styrelseunderlag samt beräkning av sparbankens kapitalbehov i en intern kapitalutvärdering, vilken även tillställs Finansinspektionen för deras bedömning efter förfrågan. Övrigt beträffande riskexponering se not 3. Personal Medelantalet anställda uppgick under året till 98 (100) personer, beräknat efter arbetstidsmåttet timmar per år. Sparbanken hade 29 (28) Swed Seclicensierade medarbetare och 34 (34) certifierade rådgivare vid utgången av Under 2012 har sparbankens utbildningskostnader uppgått till cirka 1,7 (1,5) Mkr. 7

8 Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare Sparbankens styrelse har fastställt en ersättningspolicy för sparbanken, vilken fastställdes senast Styrelsen har utsett ordföranden som särskilt ansvarig styrelseledamot för ersättning till anställda. Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare fastställs av styrelsen efter förslag från VD. I övrigt beträffande ersättning och förmåner hänvisas till not 10. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen I prognosen för 2013 spås ett något lägre räntenetto än för Minskningen av räntenettot kan förklaras av ett lägre ränteläge än föregående år, fortsatt hård konkurrens om inlåningsmedel samt en svagare volymutveckling på grund av nuvarande konjunktur. Sparbankens provisionsnetto förväntas öka under 2013, orsaken till ökningen bedöms ligga i ökad försäljning av produkter och tjänster. Övriga intäkter förväntas minska i förhållande till Sparbankens kostnadsmassa spås öka marginellt under Börs och ränteutveckling är starkt påverkande parametrar för bankens utveckling under kommande år. Den makroekonomiska utvecklingen är fortsatt osäker vilket påverkar tillförlitligheten i lämnad prognos. 8

9 Fem år i sammandrag Nyckeltal År Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 8,5 % 2,3 % 8,1 % 11,5 % 6,0 % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet * 10,8 % 10,1 % 9,6 % 9,4 % 8,3 % Beskattat eget kapital + 78,0 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 1,78 1,76 1,68 1,78 1,68 Kapitalbas/minimikapitalkrav Primärkapitalrelation 15,5 % 15,3 % 14,6 % 15,1 % 13,8 % risk Primärkapital/riskvägda placeringar exklusive operativ Resultat Placeringsmarginal 2,72 % 2,80 % 2,36 % 2,14 % 2,94 % Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 1,13 % 1,09 % 0,94 % 1,01 % 1,20 % Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,44 % 0,36 % 0,26 % 0,19 % 0,23 % Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital * 8,98 % 10,37 % 7,76 % 5,63 % 7,99 % Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital K/Ital före kreditförluster 0,59 0,65 0,71 0,73 0,65 Summa kostnader exkl kreditförluster och värde förändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/Ital efter kreditförluster 0,61 0,67 0,73 0,79 0,69 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeför ändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 55 % 50 % 54 % 72 % 43 % Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 0,36 % 0,48 % 0,50 % 0,25 % 0,48 % Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 0,18 % 0,14 % 0,11 % 0,35 % 0,29 % Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantalet anställda Antal kontor *) är beräknade utifrån den skattesats som varit gällande för respektive år. 9

10 Resultat och balansräkningar, Mkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar 5 23 Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In och upplåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för uppskjuten skatt m.m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital inkl avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 10

11 Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör kkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: överföring till reservfonden kkr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknads och likviditetsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,78 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 1,76). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 519 Mkr (454 Mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 291 Mkr (258 Mkr). Specifikation av posterna framgår av not 37 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 11

12 Resultaträkning 1 januari 31 december Kkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 20, Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari 31 december Kkr Not Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

13 Balansräkning Per den 31 december Kkr Not Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 29 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder 30 Inga Inga Övriga ställda säkerheter 30 Inga Inga Ansvarsförbindelser Garantier Övriga ansvarsförbindelser Åtaganden Övriga åtaganden

14 Rapport över förändringar i eget kapital Kkr Fond för Reservfond verkligt värde resultat eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Summa Vinstdisposition Utgående eget kapital Årets Totalt Kkr Fond för Reservfond verkligt värde resultat eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Summa Vinstdisposition Utgående eget kapital Årets Totalt 14

15 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari 31 december kkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt () Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (/+) Ökning/minskning av värdepapper (/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/) Förändring av övriga tillgångar (+/) Förändring av övriga skulder (+/) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investeringar i finansiella tillgångar () Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar () Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Kkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och Utlåning till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Kkr Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

16 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Sparbanken i Enköping som är sparbank med säte i Enköping. Adressen till huvudkontoret är Västra Ringgatan 20, Enköping. Bankens organisationsnummer är Not 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt FFFS 2011:54. Sparbanken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 februari Resultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår (b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i notapparat nedan. 16

17 (e) Ändrade redovisningsprinciper Under 2012 har inte någon ändring av sparbankens redovisningsprinciper genomförts. Övriga ändringar av IFRS med tilämpning från och med 2012 har inte haft någon effekt på sparbankens redovisning. (f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på eget kapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk Fair Value Option ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Sparbanken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. IFRS 13 Fair Value Measurement, har till uppgift att ge en enhetlig definition och vägledning för värdering till verkligt värde enligt IFRS. Standarden innehåller inte krav avseende vad som ska värderas till verkligt värde utan föreskriver hur verkligt värde ska fastställas. Standarden kräver fler upplysningar om de metoder som använts för att fastställa fair value. Effekterna av IFRS 13 bedöms inte få någon väsentlig påverkan på sparbankens resultat eller finansiella rapporter. (g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. (h) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. 17

18 Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tilllämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. (i) Provisions och avgiftsintäkter En provisions och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. 18

19 Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta). Valutakursförändringar (l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings, IT, telekommunikations, rese och representationskostnader samt kassadifferenser. (m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. 19

20 Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål 2, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Sparbanken innehar inga tillgångar som utgör innehav för handelsändamål. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulera 2 Innehav för handelsändamål utgörs av finansiella instrument med huvudsyfte att säljas eller återköpas på kort sikt, eller ingå i en portfölj med identifierade finansiella instrument som förvaltas tillsammans och för vilka det finns ett bevisat nyligen faktiskt mönster av kortfristiga realiseringar av vinst, eller derivat (som ej används i säkringsredovisning). 20