Årsredovisning Bank & Försäkring

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Bank & Försäkring

2 Innehållsförteckning Ekonomisk utveckling 3 Förvaltningsberättelse 5 5 år i sammandrag 8 Resultaträkning 11 Rapport över totalresultat 11 Balansräkning 12 Rapport över förändringar i eget kapital 13 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 14 Noter till de finansiella rapporterna 15 Not 1 Uppgifter om sparbanken 15 Not 2 Redovisningsprinciper 15 Not 3 Finansiella risker 25 Not 4 Räntenetto 37 Not 5 Erhållna utdelningar 37 Not 6 Provisionsintäkter 37 Not 7 Provisionskostnader 37 Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 38 Not 9 Övriga rörelseintäkter 38 Not 10 Allmänna administrationskostnader 38 Not 11 Övriga rörelsekostnader 42 Not 12 Kreditförluster, netto 42 Not 13 Bokslutsdispositioner 42 Not 14 Skatter 42 Not 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. 43 Not 16 Utlåning till kreditinstitut 43 Not 17 Utlåning till allmänheten 43 Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 44 Not 19 Aktier och andelar 45 Not 20 Immateriella anläggningstillgångar 45 Not 21 Materiella tillgångar 45 Not 22 Övriga tillgångar 46 Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 46 Not 24 Skulder till kreditinstitut 46 Not 25 Inlåning från allmänheten 47 Not 26 Övriga skulder 47 Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 47 Not 28 Obeskattade reserver 47 Not 29 Eget kapital 48 Not 30 Ställda säkerheter 48 Not 31 Ansvarsförbindelser 48 Not 32 Åtaganden 49 Not 33 Närstående 49 Not 34 Intäkternas geografiska fördelning 49 Not 35 Finansiella tillgångar och skulder 49 Not 36 Händelser efter balansdagen 52 Not 37 Viktiga uppskattningar och bedömningar 52 Not 38 Kapitaltäckning 53 Not 39 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen 55 Revisionsberättelse 57 Företagsstyrning 58 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. 60 2

3 Ekonomisk utveckling Global konjunkturavmattning Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finanskrisen och den globala recessionen , tappade fart under hösten Det är i synnerhet i euroområdet som tillväxten dämpades men även i tillväxtekonomierna har expansionstakten avtagit. I USA tilltog däremot den ekonomiska aktiviteten efter ett svagt första halvår. Bedömningen är att världsekonomin växte med 3,6 % under 2011 efter att ha ökat med drygt 5 % år Det är framför allt industrin som påverkats av en svagare omvärldskonjunktur där flera länders inköpschefsindex i slutet av förra året pendlade strax under 50strecket, vilket är liktydligt med stagnation eller minskad industriproduktion. Även den globala handeln har uppvisat en påtagligt svagare utveckling efter en kraftig uppgång under Den förvärrade statsfinansiella krisen i EMUländerna har ökat risken för att den globala konjunkturnedgången kan bli djupare än vad som tidigare har prognostiserats. Det har skapat oro på de internationella finansmarknaderna med stora börsfall och stigande räntemarginaler. Samtidigt är det en politisk kris där nödvändiga förändringar i den ekonomiska politiken inte sker i den takt som krävs för att bromsa den snabbt stigande statsskuldssökningen. Misstroendet mot den ekonomiska politiken i de mest skuldsatta länderna har lett till kraftigt stigande räntor som på sikt inte är hållbara. De växande obalanserna och otillräckliga ekonomiskpolitiska reformer har lett till att kreditvärdigheten sänkts för flera europeiska länder, men också för USA. Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för europeiska banker. En kreditåtstramning innebär också att flera östeuropeiska länder påverkas negativt när inflödet av kapital från utländska banker sinar. De finanspolitiska åtstramningarna som flera EUländer står inför innebär att penningpolitiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjade åtgärder. I november och december 2011 sänkte den europeiska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 procentenheter till 1 % efter att ha tidigare ha höjt räntan under första halvåret. 3 Svensk ekonomi växlar ned Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5 % i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10 % i volym och investeringarna ökade både i näringslivet och hos offentliga myndigheter. Det förbättrade arbetsmarknadsläget bidrog även till att hushållens konsumtion steg måttligt. I slutet av året kom dock allt fler tecken som visar att utvecklingen kommer att bli väsentligt svagare de närmaste kvartalen. Förutom en minskad orderingång till den svenska exportindustrin har hushållens konsumtion dämpats. Delvis på grund av en ökad osäkerhet om arbetsmarknaden. Under hösten har antalet varsel stigit och färre företag planerar nyanställningar. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåning till hushållen har även följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att skjutas på framtiden. Hushållens konsumtion hålls också tillbaka av den höga skuldsättningen samtidigt som det finns en ökad osäkerhet om huspriserna och arbetsmarknaden. Kreditexpansionen till de svenska hushållen saktade av under Den tidigare så heta bostadsmarknaden svalnade allt mer av i spåren av det osäkra konjunkturläget och stigande bolånekostnader. Även om BNPtillväxten tappade styrfart under fjolårets sista kvartal är bedömningen att den svenska ekonomin växte uppskattningsvis med drygt 4 % i genomsnitt under helåret För 2012 kommer budgetåtstramningarna i Europa att försvåra de svenska exportföretagens avsättningsmöjligheter, varför bedömningen är att exporten kommer att växa betydligt långsammare, samtidigt som det osäkra konjunkturläget tenderar att skjuta företagens investeringar på framtiden. Detta kommer också att sätta avtryck på arbetsmarknaden och hushållen förväntas därmed att öka sitt hushållssparande ytterligare. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december 2011 från 2 % till 1,75 %. Fler räntesänkningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket sjunker och arbetslösheten stiger. Även om tillväxtutsikterna för den svenska ekonomin har reviderats ned är de offentliga finanserna alltjämt robusta och statsskulden förväntas fortsätta att krympa som andel av BNP. Bankens utveckling Sparbanken i Enköping har under 2011, återigen, visat en positiv utveckling med god tillväxt och ett starkt ekonomiskt resultat. Den första delen av året, fram till mitten av juli såg den ekonomiska tillväxten i Sverige mycket god ut medan den senare delen av året har präglats av den tilltagande eurokrisen och dess påverkan på företagens investeringsvilja och de svenska konsumenternas tilltro till framtiden.

4 Bankens ekonomiska resultat steg kraftigt under året tack vare det successivt ökande ränteläget, men också beroende på låga kreditförluster och en allt större efterfrågan på bankens olika kundkoncept. Nettoresultatet innebär att banken kan förstärka sin finansiella bas med ytterligare 51,3 miljoner kronor och kan vid årsskiftet redovisa ett totalt eget kapital på 518 miljoner kronor. Bankens allt starkare kapitalisering ger möjlighet att ytterligare stärka bankens position på den lokala marknaden men också att möta nya myndighetskrav på kapitaltäckning och likviditet. Offensiva satsningar Nya kundkoncept skapar mervärde Under 2011 har allt fler av bankens kunder valt att ansluta sig till den lanserade konceptstrukturen. För privatmarknaden erbjuder banken nu i huvudsak tre konceptnivåer beroende på kundens eget önskemål om rådgivning och affärsaktivitet. Private Banking som är ett koncept för våra mest affärsaktiva kunder inom området placering och kapitalförvaltning Premium som riktar sig till kunder med större kontantflöden och rationellt rådgivningsbehov Nyckelkund som är bankens breda koncept och innehåller flera viktiga tjänster och servicelöften inom bland annat rådgivning. För företagsmarknaden har också vårt koncept Bättre affärer rönt stor uppskattning. Det under 2010 nyinrättade affärsområdet Kapitalförvaltning för företag har under 2011 attraherat allt fler företagskunder med större likvida överskott. Försäkringsaffären Försäkringsaffären blir en allt viktigare komponent i bankens tjänsteutbud. Befintliga produkter, inom både sakförsäkring och livförsäkring, har under året visat signifikanta ökningar. Under den senare delen av 2011 har också nya produkter lanserats inom försäkringsområdet. Nylanseringarna riktar sig både till företagsmarknad med ett nu fullständigt sortiment för företagsförsäkringar men också till privatmarknad med bankens nya försäkringskoncept Trygga som innehåller 9 olika trygghetsprodukter för privatkunder inkluderande bland annat sjukförsäkring, barnförsäkring och graviditetsförsäkring. Samarbetsavtal med Swedbank Den 1/ trädde bankens nya samarbetsavtal med Swedbank ikraft. Avtalet löper fram till den 30/ och säkerställer bankens tillgång till konkurrenskraftiga ITlösningar och kvalificerade produkter för våra kunder. Banken har under året ökat sitt aktieinnehav i Swedbank AB och innehavet uppgick vid årets slut till Aaktier. 4 Styrelsens arbete under året Styrelsens arbete under året har präglats av flera viktiga aktiviteter inom olika områden. Utvecklingen av regulatoriska regelverk för den finansiella sektorn präglas av den oro i finansmarknaderna som rått sedan finanskrisen 2008 och som innebär ökade krav inom områden som kapital och likviditetsstruktur. Styrelsen har lagt ned mycket tid på det viktiga arbetet med att utforma och säkerställa bankens kompatibilitet med kommande regelverk som enligt nuvarande tidplan kommer att implementeras successivt fram till Som ett led i detta arbete kommer en översyn av bankens interna policys och instruktioner att göras under första halvåret Bankens Verkställande direktör anställdes i mars 2002 för en period om 10 år. Denna period går ut i mars Styrelsen har under 2011 tecknat ett nytt avtal med VD som innebär anställning tills vidare från och med 1 april Utsikter för 2012 Det rådande konjunkturläget indikerar en kraftig svacka i svensk ekonomi för De negativa ekonomiska utsikterna kommer att påverka svenska företag och privatpersoner på ett tydligt sätt. Om Euroländerna kan stabilisera sina ekonomier och återvinna marknadens förtroende kan konjunktursvackan bli kortvarig. Om utvecklingen inom EMU går i fel riktning kan konjunktursvackan bli både långt utdragen och djup. Sparbanken i Enköping räknar med en utveckling under 2012 innebärande låg tillväxt i affärsvolymer och påfrestningar på bankens resultat främst beroende på sjunkande räntor. Genom ett målmedvetet arbete med våra kunder, framför allt inom ramen för våra konceptstrukturer, ser vi ändå ljust på Erfarenhet från tidigare konjunkturnedgångar visar att påkänningarna i bankens verksamhetsområde, Enköping, Håbo och UpplandsBro kommuner, trots allt har varit begränsade beroende på en stark underliggande tillväxt och en stark arbetsmarknad. Avslutningsvis vill vi tacka bankens medarbetare för en stark och engagerad insats under det gångna året. Vi vill också rikta ett tack till bankens kunder för en förtroendefull relation under Vi ser fram mot 2012 och en nära kontakt med våra kunder och samarbetspartner. Välkommen till Sparbanken i Enköping en, i verklig mening, lokal bank. Göran Olsson Styrelsens ordförande Göran Hedman Verkställande direktör

5 Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Sparbanken i Enköping verkar inom Enköping, Håbo och UpplandsBro kommuner. Bankens vision är att vara den naturliga bankpartnern och den enda bank våra kunder behöver. Sparbankens affärsidé är att vara en sparbank med uppgift att skapa ett uthålligt värde för kunderna och banken. Utlåning till allmänheten, brutto, uppgick vid årsskiftet till (3 577) Mkr, en ökning med 7 % (3 %) eller 273 (111) Mkr. Av den sammanlagda utlåningsökningen på 270 (494) Mkr hänförs 132 (457) till hushåll och 97 (35) Mkr till företag. Resterande utlåning härleds till övriga organisationer. Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under 2011 med 170 (383) Mkr och uppgick vid årets slut till (7 293) Mkr. Sparbankens utlåning och förmedlade kreditvolymer var vid årsskiftet totalt 12,0 (11,5) miljarder kronor. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Allmänt Sparbanken har under 2011 haft en måttlig ökning av sin affärsvolym i förhållande till de senaste åren. Sparbanken har dock fortsatt att hålla en hög nivå på sina marknadsaktiviteter inom verksamhetsområdet. Ett nytt samarbetsavtal mellan sparbanken och Swedbank AB trädde i kraft per , avtalet gäller fram till Antal årsarb Mkr/årsarbetare Balansomslutningen 2011 ökade med 5 % (7 %) jämfört med föregående år och uppgick till (4 881 Mkr). Per översteg sparbankens balansomslutning 5 miljarder, vilket medför att sparbankens rapporteringsplikt mot Finansinspektionen ökar ytterligare under Sparbanken har vid två tillfällen under året ökat sitt aktieinnehav i Swedbank AB. Sparbanken äger per balansdagen Aaktier i Swedbank AB. Genomsnittligt anskaffningsvärde för aktierna uppgår till drygt 69 kr/styck. VD Göran Hedmans anställningsavtal har varit tidsbestämt och löper ut per Under hösten 2011 har styrelsen tecknat ett nytt anställningsavtal med nuvarande VD. Det nya avtalet träder i kraft och gäller tillsvidare. Affärsvolym Inlåning från allmänheten uppgick till (4 378) Mkr vilket är en ökning med 5 % eller 198 (290) Mkr. Volymerna i Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring uppgick till respektive 521 Mkr. Under 2011 har volymerna i Robur Fond minskat med 180 Mkr medan volymerna i Swedbank Försäkring. ökat med 5 Mkr. Nedgången i stocken förklaras främst av att 2011 var ett svagt börsår. Antal årsarbetare och affärsvolym per årsarbetare Likviditet Sparbankens likviditet följs och rapporteras på daglig basis i organisationen. Under året har bankens likviditet varit mycket god. Likviditet som består av kassa, kortfristig utlåning till kreditinstitut med avdrag för skulder till kreditinstitut uppgick per balansdagen till 719 (509) Mkr. I syfte att med låg kreditrisk förbättra bankens avkastning har placeringar gjorts kortfristigt i obligationer och andra räntebärande värdepapper. Per uppgick dessa placeringar till 459 (667) Mkr. En utförlig beskrivning av bankens hantering av likviditetsrisk och aktuell likvid situation återfinns på Sparbanken i Enköpings hemsida, Information gällande likviditetsrisk och aktuell likvid situation på hemsidan uppdateras kvartalsvis. Kapitaltäckningskvoten för sparbanken blev 1,76 (1,68). Kapitalbasen har ökat till 454 (412) Mkr och minimikapitalkravet har ökat från 245 Mkr till 258 Mkr. Sparbankens resultat Under 2011 uppgick räntenettot till 138 (110) Mkr, vilket är en ökning med 25 (15) %. Ökningen kan till viss del förklaras av större volymer men framför allt en högre marginal. Vidare har avkastningen på 5 5

6 sparbankens överlikviditet, vilken placerats kortfristigt i räntebärande värdepapper, givit en bättre avkastning än tidigare år. Även provisionsnettot har ökat under året, utfallet blev slutligen 68 (65) Mkr. Ökningen kan härledas till förmedlad utlåning, värdepapperstjänster, samt en ökad efterfrågan på bankens olika produkter och tjänster. Under året har sparbanken erhållit utdelning på aktieinnehav från såväl Swedbank AB som Sparbankernas Försäkrings AB. Totalt har utdelningarna uppgått till 1,4 (0) Mkr. Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av realiserade vinster om 0,3 Mkr och icke realiserade vinster på 0,5 Mkr. Därutöver redovisas valutakursvinster på 0,9 Mkr. Övriga rörelseintäkter uppgår till 1,5 (1,3) Mkr. Intäkterna utgörs främst av hyresintäkter, under året har vidare en återbetalning från Sparbankernas Försäkrings AB erhållits, vilken uppgått till 0,5 Mkr. Personalkostnader, som ingår i allmänna administrationskostnader uppgick till 80 (71) Mkr. De högre personalkostnaderna beror framför allt på avtalsenliga löneökningar samt att medelantalet anställda räknat på arbetad tid ökat med 6 personer under året och uppgår nu till 100. Övriga allmänna administrationskostnader i form av lokal och ITkostnader uppgick till 41 (37) Mkr. Planenliga avskrivningar samt övriga rörelsekostnader uppgick till 3,4 respektive 11,8 Mkr vilket är i stort sett oförändrat jämfört med utfallet för föregående år. Kreditförluster har för 2011 belastat bankens resultat med 4,8 (3,9) Mkr och omfattar såväl konstaterade som befarade förluster, samt återföringar av tidigare befarade förluster. Sparbankens reserveringsgrad är 50 % (54 %) och andelen osäkra fordringar i förhållande till nettoutlåningen uppgår till 0,48 % (0,50 %). Rörelseresultatet före kreditförluster ökade under året till 74 (51) Mkr. Rörelseresultatet efter kreditförluster blev 70 (47) Mkr. Personal Under året har medelantalet anställda ökat väsentligt och uppgår till 100 (94) personer, beräknat efter arbetstidsmåttet timmar per år. Orsaken till anställningarna är ökad efterfrågan på sparbankens tjänster samt en del i kommande succession. Sparbanken hade 28 (25) Swed Seclicensierade medarbetare och 34 (35) certifierade rådgivare vid utgången av Under året har sparbankens utbildningskostnader uppgått till cirka 1,5 (1,1) Mkr. Investeringar Under året har maskiner och inventarier införskaffats för 4,1 (2) Mkr. Investeringarna avser främst inköp av tjänstebilar, säkerhetssystem samt en värmeanläggning. Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som indelas i kredit, finansiella och operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten fastställer sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, policies och instruktioner för kreditgivning, finansverksamhet samt övrig verksamhet. Årligen revideras den övergripande riskpolicyn, kreditpolicyn, finanspolicyn och policyn för operativa risker samt därtill hörande instruktioner. De tre områdena, kreditrisk, finansiell risk och operativ risk är av styrelsen delegerat till kommittéer. Styrelsen får därefter rapportering om utvecklingen. Enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar ska sparbanken årligen visa att det egna kapitalet är tillräckligt stort för att möta de risker som kan uppkomma i verksamheten. Detta ställer krav på att sparbanken har en väl fungerande riskhantering som kontrollerar och följer upp utvecklingen av kreditrisker, finansiella risker samt operativa risker. Sparbankens organisation är anpassad efter dessa krav. Kontroll och uppföljning av risker ligger på avdelningen Risk & Compliance, som är oberoende gentemot sparbankens affärsverksamhet. Denna avdelning har även ansvar för framtagande av styrelseunderlag samt beräkning av sparbankens kapitalbehov i en intern kapitalutvärdering, vilken även tillställs Finansinspektionen för deras bedömning. Övrigt beträffande riskexponering se not 3. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare Sparbankens styrelse har fastställt en ersättningspolicy för sparbanken, vilken fastställdes senast Styrelsen har utsett ordföranden som särskilt ansvarig styrelseledamot för ersättning till anställda. Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. I övrigt beträffande ersättning och förmåner hänvisas till not

7 Förväntningar avseende den framtida utvecklingen I prognosen för 2012 spås ett något lägre räntenetto än för Minskningen av räntenettot kan förklaras av en ökad konkurrens på inlåningsmedel vilket medför högre räntekostnader. Även sparbankens provisionsnetto förväntas minska under 2012, främst till följd av dämpad utlåningstillväxt och minskade marginaler. Övriga intäkter i form av utdelning på sparbankens aktieinnehav i Swedbank AB förväntas öka i förhållande till Sparbankens kostnadsmassa spås i allt väsentligt vara relativt oförändrad under Då viktiga parametrar i form av börs och ränteutveckling är starkt påverkande för resultatet måste prognosen anses som osäker då oron på världens finansmarknader spås fortsätta under

8 Fem år i sammandrag Nyckeltal År Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 2,3 % 8,1 % 11,5 % 6,0 % 11,0 % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet 10,1 % 9,6 % 9,4 % 8,3 % 9,8 % Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot 1,76 1,68 1,78 1,68 1,96 Kapitalbas/minimikapitalkrav Primärkapitalrelation 15,3 % 14,6 % 15,1 % 13,8 % 16,2 % risk Primärkapital/riskvägda placeringar exklusive operativ Resultat Placeringsmarginal 2,80 % 2,36 % 2,14 % 2,94 % 2,84 % Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 1,09 % 0,94 % 1,01 % 1,20 % 1,18 % Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym 0,36 % 0,26 % 0,19 % 0,23 % 0,39 % Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 10,37 % 7,76 % 5,63 % 7,99 % 11,81 % Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital K/Ital före kreditförluster 0,65 0,71 0,73 0,65 0,64 Summa kostnader exkl kreditförluster och värde förändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/Ital efter kreditförluster 0,67 0,73 0,79 0,69 0,65 Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeför ändr ingar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar 50 % 54 % 72 % 43 % 39 % Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar 0,48 % 0,50 % 0,25 % 0,48 % 0,31 % Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå 0,14 % 0,11 % 0,35 % 0,29 % 0,04 % Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantalet anställda Antal kontor

9 Resultat och balansräkningar, Mkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar 5 23 Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In och upplåning från allmänheten Övriga skulder Efterställda skulder 15 Avsättningar för uppskjuten skatt m.m Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital inkl avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 9 9

10 Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör kkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: överföring till reservfonden kkr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,76 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 1,68). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 454 Mkr (412 Mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 258 Mkr (245 Mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer

11 Resultaträkning 1 januari 31 december kkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 20, Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Resultat efter kreditförluster Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari 31 december kkr Not Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

12 Balansräkning Per den 31 december kkr Not Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital 29 Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder 30 Inga Inga Övriga ställda säkerheter 30 Inga Inga Ansvarsförbindelser Garantier Övriga ansvarsförbindelser Åtaganden Övriga åtaganden

13 Rapport över förändringar i eget kapital kkr Fond för Reservfond verkligt värde resultat eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Summa Vinstdisposition Utgående eget kapital Årets Totalt Kkr Fond för Årets Totalt Reservfond verkligt värde resultat eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Summa Vinstdisposition Utgående eget kapital

14 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt () Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (/+) Ökning/minskning av värdepapper (/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/) Förändring av övriga tillgångar (+/) Förändring av övriga skulder (+/) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investeringar i finansiella tillgångar () Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar () Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut kkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och Utlåning till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten kkr Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

15 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Sparbanken i Enköping som är sparbank med säte i Enköping. Adressen till huvudkontoret är Västra Ringgatan 20, Enköping. Bankens organisationsnummer är Not 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt FFFS 2011:54. Sparbanken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 februari Resultat och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår (b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i notapparat nedan

16 (e) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på eget kapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Sparbankens bedömning är att införandet av IFRS 9 inte kommer påverka sparbanken nämnvärt. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk Fair Value Option ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. (f) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. (g) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen

17 Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tilllämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. (h) Provisions och avgiftsintäkter En provisions och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (i) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. (j) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) Realisationsresultat från sällsynta fall vid försäljning innan förfall av tillgångar som avses att hållas till förfall Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument

18 Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta). Valutakursförändringar (k) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings, IT, telekommunikations, rese och representationskostnader samt kassadifferenser. (l) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. (m) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (n) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker 18 18

19 sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål 2, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Sparbanken innehar inga tillgångar som utgör innehav för handelsändamål. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värde 2 Innehav för handelsändamål utgörs av finansiella instrument med huvudsyfte att säljas eller återköpas på kort sikt, eller ingå i en portfölj med identifierade finansiella instrument som förvaltas tillsammans och för vilka det finns ett bevisat nyligen faktiskt mönster av kortfristiga realiseringar av vinst, eller derivat (som ej används i säkringsredovisning)

20 förändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iii) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tilllämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. (o) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan reglernas netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. (p) Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller 20 20