Analys av registrerings- och tvistlösningsförfarande gällande domännamn under.se,.eu och de generiska toppdomänerna

Transkript

1 Malmö Högskola Intellectual Property Martin Granqvist Staffan Thörngren Analys av registrerings- och tvistlösningsförfarande gällande domännamn under.se,.eu och de generiska toppdomänerna Projektarbete 10 poäng Handledare: Ola Jingryd VT 2005

2 1 Inledning Ett resultat av den ökande användningen av Internet i kommersiellt syfte, har bidragit till att själva domännamnet förvärvat en slags känneteckensroll och i många fall rena varumärken, t.ex. amazon.com. Genom att kännetecken och andra namn registreras som domännamn, kan kunder och andra intresserade ta del av varor och tjänster som presenteras på webbplatsen. Den fria registreringsprincipen som gäller under de generiska toppdomänerna och numera under.se, har dock medfört att personer i ond tro ägnat sig åt s.k. cybersquatting (domännamnsstöld). En vanlig form av cybersquatting innebär att innehavaren av domännamnet försöker sälja det till den rättmätige varumärkesinnehavaren. På senare tid har utländska aktörer systematiskt gjort s.k. fulregistreringar under.se domänen. 1 Syftet är att locka så många besökare som möjligt till webbplatsen, genom felstavningar av populära webbadresser, företagsnamn eller varumärken. På webbplatsen sprids sedan virus och man kan råka ut för s.k. modemkapning. 2 Vissa av de här problemen kan lösas med hjälp av nationell känneteckensrätt, men då Internet är ett globalt nätverk är dispyter över de nationella gränserna ofrånkomliga och genast ställs då frågan om vilken jurisdiktion som är tillämplig. Juridiska processer kan ofta vara långa och dyra, vilket då kan skapa en de facto situation för varumärkesinnehavaren, vilket innebär att det blir billigare och snabbare att köpa domännamnet, än gå den långa vägen via en rättsprocess. Vad som behövdes var ett effektivt, alternativt system, som klarar att hantera dispyter över gränserna. 3 De frågor vi försöker besvara i rapporten är Vilka metoder har utvecklats för att lösa domännamnstvister? Hur är metoderna utformade? Vilka för- och nackdelar finns med förprövning av domännamn? Kommer svensk lagstiftning att påverkas? Vi har valt att titta på de toppdomäner som är aktuella för en svensk aktör, nämligen.se,.eu och de generiska toppdomänerna, ex..com. 1 Lista med fulregistreringar, 2 Nyhet om Modemkapning och virusspridning, 3 Guide to WIPO Domain Name Dispute Resolution, 1

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Introduktion Domännamnssystemet Domännamns uppbyggnad Registrering av domännamn De generiska toppdomänerna Registrering under generiska toppdomäner UDRP UDRP och bedömningskriterier UDRP:s förhållande till nationell domstol Förfarandet i korta drag WIPO:s roll i förfarandet Tvistlösaren Tillämpning av UDRP Avgörande genom UDRP sveafinans.com arla.com Sammanfattning Den svenska toppdomänen Registrering under den svenska toppdomänen NIC-SE:s allmänna villkor och bedömningskriterier Alternativt tvistlösningsförfarande Förfarandet i korta drag ATF:s förhållande till nationell domstol Tillämpning av ATF Avgöranden genom ATF webcar2000.se österlen.se frisk.se Den europeiska toppdomänen Registrering under den europeiska toppdomänen Stegvis registrering Återkallande av domännamn ADR och bedömningskriterier Förfarande i korta drag Avslutning Förkortningar Källförteckning...31 A Bilagor...32 UDRP...32 NIC-SE:s Allmänna villkor...35 Utdrag ur kommissionens förordning EG/874/

4 2 Introduktion För att information som skickas över Internet ska nå fram till avsedd mottagare, används idag en teknik som benämns IP (Internet Protocol). Varje dator som är ansluten till Internet ansluts via en IP-adress. IP kräver att varje enhet som fysiskt förbinds till ett nätverk, måste ha minst en unik IP-adress. Flera datorer kan emellertid anslutas via en s.k. router till Internet via en och samma IP-adress, vilket ofta förekommer då företagsnätverk ansluts till Internet. I detta fall är det routern som erhåller ett eller flera på Internet unika IP-adresser. En IP-adress består av en serie siffror som identifierar varje dator eller annan enhet. I den version av IP som används idag IPv4 består sifferserierna av ett 32-bitars tal, uppdelat i fyra grupper med åtta bitar i varje grupp. 4 Grupperna är avskiljda med punkter och representeras i decimal form, ex Det finns problem med IPv4 och ett av dem är att antalet möjliga unika adresser är för litet och börjar ta slut. Det teoretiska antalet unika adresser var från början ca fyra miljarder. 5 En nyare version har sedan länge tagits fram IPv6 och kommer så småningom att ersätta IPv4. 6 Sifferserien i IPv6 består av ett 128-bitars tal uppdelat i åtta grupper med 16 bitar i varje grupp. Grupperna avskiljs med kolon och representeras hexadecimalt, ex. 3ffe:ffff:100:f101:210:a4ff:fee3:9566. Det teoretiska antalet möjliga adresser i IPv6 är i det närmaste astronomiskt. 7 Dessa IP-adresser är som synes väldigt kryptiska och inte särskilt användarvänliga. Det är uppenbarligen inte praktiskt för oss människor att använda IP-adresser för att navigera oss fram till olika webbplatser. Istället för att skriva in en sifferkombination (ex ) i webbläsaren, skulle det vara enklare och mycket lättare att komma ihåg om man istället kunde använda ett beskrivande ord (enligt föregående exempel regeringen.se). 2.1 Domännamnssystemet För att Internet ska vara användarvänligt har domännamnssystemet (Domain Name System, DNS) skapats. Systemet syftar till att göra adresser i nätverk läsbara, inte bara för datorer, utan också för människor. Om man liknar IP-adresser vid telefonnummer som leder till olika abonnenter är domännamnssystemet telefonboken som gör det möjligt att ringa upp en abonnent genom att ange namnet istället för telefonnumret. I telefonboken kan man också ta reda på till vilken abonnent ett specifikt telefonnummer går. Domännamnssystemet översätter på samma sätt från domännamn till IP-adresser och vice versa, och gör det alltså möjligt att ansluta till andra datorer genom att ange domännamn istället för IP-adressen. Domännamnssystemet hanterar också till vilken e-postserver ett e-postmedde- 4 Internet Engineering Task Force (IETF) är en organisation som tar fram standarder för bl.a. Internet. Standarderna föreslås i s.k. Request for Comment (RFC). Standarden för IPv4 föreslogs 1981 av IETF i RFC 791, Internet Protocol, 5 Det teoretiska antalet unika adresser i IPv4 är 2 32 eller ca Standarden för IPv6 föreslogs 1995 av IETF i RFC 1752, The Recommendation for the IP Next Generation Protocol, Mer info finns på 7 Det teoretiska antalet unika adresser i IPv6 är eller ca

5 lande ska skickas. Eftersom IP kräver att varje IP-adress är unikt inom ett nätverk, krävs att varje domännamn inom nätverket också är unikt. Följaktligen måste alla domännamn på Internet vilket är ett stort nätverk vara unika. Till en början löstes översättningen mellan IP-adress och domännamn med hjälp av enkla textfiler på varje dator. Denna lösning fungerar tillfredsställande endast då nätverket är litet och inte förändras nämnvärt. För det gigantiska nätverk som sedan kom att kallas Internet skulle denna lösning vara otänkbar. I början av 80-talet togs det domännamnssystem fram som vi använder än idag, där informationen lagras i ett antal hierarkiskt ordnade s.k. DNS-servrar. Ansvaret för att driva och administrera dessa servrar, låg initialt hos den amerikanska organisationen Internet Assigned Numbers Authority (IANA). Ett nära samarbete med den amerikanska regeringen företrädd av Department of Commerce (DoC) förelåg. Att den amerikanska regeringen har haft och fortfarande har ett stort inflytande på driften av domännamnssystemet är inte så förvånande med tanke på att Internets ursprung är i USA. Det övergripande ansvaret har sedan 1998 gradvis flyttats över till det amerikanska Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) 8 som idag bär det övergripande ansvaret även om en del av administrationen är delegerad till andra enskilda eller organisationer. roten Toppdomän com se aero Huvuddomän regeringen lth Underdomän www nic Figur 1. Uppbyggnad av ett domännamn. 2.2 Domännamns uppbyggnad Domännamn innehåller en toppdomän (Top Level Domain, TLD), en huvuddomän (Second Level Domain, SLD), och eventuellt en underdomän, se Figur 1. Toppdomänen är den del som står sist i domännamnet, t.ex.,.se eller.com kan delas in i följande tre grupper. De generiska toppdomänerna (generic Top Level Domain, gtld) utgjordes ursprungligen av.com,.net och.org men har på senare tid fått tillökning med en rad nya toppdomäner där.biz för kommersiell verksamhet,.coop för kooperativ verksamhet 8 ICANN:s hemsida finns på 4

6 och.name för privatpersoner kan nämnas som exempel. För dessa generiska toppdomäner ansvarar ICANN för drift och administration. Det finns inga restriktioner på vilka som får registrera en huvuddomän under den generiska toppdomänen, utan de är öppna för alla. De nationella toppdomänerna (contry code Top Level Domain, cctld) utgörs av nationsförkortingar som standardiserats av International Organization for Standardization (ISO) 9. Förkortningen utgörs av två bokstäver och för ex. Sverige är nationsförkortningen SE. Enligt standarden används versaler i förkortningarna, medan vi oftast ser domännamn skrivna med gemener. Detta har ingen betydelse då domännamnssystemet inte gör skillnad på gemena och versala bokstäver. De nationella toppdomänerna drivs och administreras av andra organisationer på delegation av ICANN. Ursprungligen administrerade IANA de nationella toppdomänerna, men 1994 fastslogs att organisationen skulle delegera ansvaret till en enskild eller organisation i respektive land. Tanken var att varje land ska ansvara för sin egen toppdomän och att toppdomänen är avsedd att användas av företag och privatpersoner i landet. 10 En förteckning över alla förvaltare för de nationella toppdomänerna återfinns på IANA:s webbplats. 11 En toppdomän som håller på att införas är.eu som i och för sig inte representerar ett land men väl den Europeiska Unionen och kan därför närmast liknas vid en nationell toppdomän. Den tredje gruppen av toppdomäner utgörs av de sponsrade toppdomänerna (sponsored Top-Level Domain, stld). Denna grupp sköts av kommersiella aktörer och är avsedda att ge utrymme för speciella yrkesgrupper eller branscher att registrera domännamn. Ett exempel på en toppdomän inom denna grupp är.aero som är avsedd för flygindustrin. Dessa toppdomäner är endast öppna för registrering för avsedda kategorier av yrkesgrupper eller branscher och tillämpar i vissa fall sina egna regelsystem. Vi kommer inte närmare att gå in på denna toppdomängrupp i rapporten. Före toppdomänen står huvuddomänen, vilket är den del av domännamnet som registreras under respektive toppdomän. Ytterligare en subdomän kan läggas till domännamnet, vilket innehavaren av huvuddomänen förfogar fritt över. 2.3 Registrering av domännamn Registrering av ett domännamn sker genom en ansökan som ska godkännas av administratören av toppdomänens ackrediterade ombud. Registreringen kan ske med eller utan s.k. förprövning, dvs. en kontroll att sökanden har rätt till domännamnet ifråga eller att registreringen inte skulle inkräkta i annans rätt. En förprövning kan säkerställa att ex. registrering av ett domännamn som överensstämmer med ett varukännetecken, inte kan göras av en aktör som saknar rätt till kännetecknet. Å andra sidan medför en förprövning att processen blir både långsammare och dyrare. Då registrering utan förprövning tillämpas, gäller principen först till kvarn. Vem som får registrera ett domännamn under en specifik toppdomän kan också vara reglerat. Nationella toppdomäner kan ex. vara begränsade till ansökningar från med- 9 Nationsförkortningarna återfinns i ISO-3166, 10 Förslaget framlades i RFC 1591 och återfinns på 11 Kontaktinformation till de ansvariga administratörerna för nationella toppdomäner finns på 5

7 borgare. När det gäller de nationella toppdomänerna förvaltas dessa per delegation av ICANN av enskilda eller organisationer som oftast är belägna i respektive land. Registreringen fyller två viktiga funktioner. För det första registreras kontaktinformation till den person och eventuellt den organisation som står för registreringen. Denna kontaktinformation används inte bara för att den nödvändiga kommunikationen mellan ombud och domännamnsinnehavare, utan också för att andra människor ska kunna ta kontakt med innehavaren vid eventuella tvister eller andra spörsmål. Avtalen innehåller krav på att kontaktinformation ska vara korrekt och alltid hållas uppdaterad. Det sker emellertid ingen kontroll av att de uppgifter som lämnas är korrekta och bland oseriösa domännamnsinnehavare förekommer det att informationen är felaktig. Förutom andra avtal som ingås mellan ombudet och domännamnsinnehavaren, ingås också avtal med den organisation som administrerar och sköter driften av den aktuella toppdomänen, vilket utgör den andra viktiga funktionen vid registreringen. Innehavaren lovar dessutom att så långt denne känner till, gör inte registreringen av domännamnet intrång i annans känneteckensrätt eller annan rätt. Innehavaren är sedan bunden att följa det regelverk som satts upp för toppdomänen som bl.a. hanterar förfarandet vid tvister. 6

8 3 De generiska toppdomänerna År 1998 fick World Intellectual Property Organization (WIPO) i uppdrag av den amerikanska regeringen, vilket godkändes av WIPO:s medlemsstater, att bl.a. utveckla ett internationellt tvistlösningssystem för domännamnstvister. 12 WIPO:s förslag presenterades i april 1999 och detta förslag fick ligga till grund för de tvistlösningsregler som senare antogs av International Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) den 26 augusti Dessa regler kallas för ICANN:s Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP) Registrering under generiska toppdomäner För att registrera ett domännamn under de generiska toppdomänerna vänder man sig till ett av ICANN ackrediterat ombud. 14 Vem som helst får registrera en domän under de generiska toppdomänerna och någon förprövning sker inte vid ansökan. Vid registrering av ett domännamn hos något av de ackrediterade ombuden binder man sig till ICANN:s Registration Agreement vilket medför att man också binder sig till tvistlösningssystemet Uniform Dispute Resolution Policy (UDRP) som beskrivs närmare nedan. Nämnas bör också WIPO:s (World Intellectual Property Organization) roll i sammanhanget. WIPO är den organisation som tagit fram och utvärderat UDRP på uppdrag av ICANN. 3.2 UDRP Vid utvecklandet av UDRP diskuterades om reglerna skulle innefatta alla typer av känneteckenstvister angående domännamnsregistreringar, eller om de skulle begränsas till uppsåtliga ondtrosregistreringar på varumärkesrättigheter (abusive registration in bad faith). 15 Systemet bestämdes till att gälla varumärkesrättigheter eftersom reglerna kring firmarättigheter, personnamn och geografiska namn inte är lika harmoniserade i världen, och inte lika ofta råkar ut för ondtrosregistreringar som varumärken. 16 Den 28 juni 2000, ca 6 månader efter införandet av UDRP, mottog WIPO ett letter of request från den Australiska regeringen med 19 andra WIPO medlemmar i ryggen. Brevet var en begäran att inleda a second WIPO process gällande nedanstående rättigheter, relaterade till domännamn, som uppkommer i händelse såsom, grov, vilseledande eller orättvis användning av: Personliga namn International Nonproprietary Names (INN:s) för farmaceutiska substanser, rekommenderad av World Health Organization för att skydda patienters säkerhet över hela världen Namn på Internationella organisationer (t.ex. United Nations) Geografiska kännetecken Handelsbenämningar 12 Historiskt schema över UDRP, 13 Hela UDRP kan läsas på, 14 En förteckning över de av ICANN ackrediterade ombuden finns på 15 First WIPO Internet Domain Name Process, 16 p. 167 final report, 7

9 Med anledning av ovanstående punkter inledde WIPO en andra utredning som färdigställdes genom en rapport som publicerades i september Rapporten är sedan skickad till ICANN, men en revidering av UDRP har låtit vänta på sig UDRP och bedömningskriterier UDRP är tillämpligt på alla domännamnsregistreringar under de generiska toppdomänerna (.com,.net,.org,.biz,.info och.name), till vilka det inte finns några restriktioner beträffande vem som får registrera domännamn, utan principen först till kvarn tillämpas. Enligt artikel 4.a i UDRP är resolutionen tillämplig på tvister där tredje part (käranden) hävdar att: i. domännamnet är identiskt eller förväxlingsbart med ett varu- eller servicemärke i vilket käranden har rättigheter; och ii. domännamnsinnehavaren saknar rättigheter eller legitima intressen i domännamnet; och iii. domännamnet har registrerats och använts i ond tro. Om käranden inte kan bevisa att samtliga rekvisit föreligger, finns ingen grund för någon sanktion och således kommer panelens beslut, bestående av en eller tre tvistlösare (se tvistlösningssystemets allmänna villkor) vara, att den ursprungliga domännamnsinnehavaren skall kvarstå som innehavare. För att avgöra om någon registrerat och använt ett domännamn i ond tro anger följande faktorer vad som ska anses presumera ond tro hos domännamnsinnehavaren: 17 i. om omständigheter finns som visar att det huvudsakliga syftet med att registrera domännamnet har varit att sälja detta till den rättmätige varumärkesinnehavaren eller en konkurrent till denne för att få en vinst; eller ii. om syftet med domännamnsregistreringen är att förhindra varumärkesinnehavaren från att själv kunna använda sitt varumärke i ett domännamn och personen som registrerat detta har satt ett sådant beteende i system; eller iii. iv. om syftet med registreringen är att störa en konkurrents verksamhet; eller genom att använda domännamnet har domännamnsinnehavaren avsiktligt, försökt locka till sig Internetbesökare i kommersiellt syfte genom att skapa en förväxlingsrisk angående sambandet med det skyddade varumärket och hemsidan som domänadressen leder till 17 Artikel 4.b UDRP 8

10 Domännamnsinnehavaren har sen möjlighet att visa att denne har ett rättmätigt intresse till domännamnet i förhållande till käranden genom följande faktorer som skall presumera att ett rättmätigt intresse föreligger. 18 i. om domännamnsinnehavaren har använt eller har gjort förberedelser att använda domännamnet eller ett namn som överensstämmer med domännamnet i samband med ett bona fide 19 utbjudande av varor eller tjänster; eller ii. om domännamnsinnehavaren (som privatperson, företag eller annan organisation) blivit allmänt känd under domännamnet även om inga registrerade rättigheter finns; eller iii. om domännamnsinnehavaren har en rättmätig, icke-kommersiell eller skälig användning av domännamnet utan något syfte till kommersiell vinning genom att förleda konsumenter eller för att smutskasta varumärket För att reglera själva UDRP-förfarandet och de utverkande tvistlösningsorganen, 20 WIPO, NAF (National Arbitration Forum), CPR Institute for Dispute Resolution och ADNDRC (Asian Domain Name Dispute Resolution Centre) skapades The Rules for the Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy (UDRP Rules). 21 De är bundna att följa den, såväl som sina egna kompletterande regler (Supplemental Rules). 22 Vi kommer i fortsättning att koncentrera oss på hur WIPO bedriver sin tvistlösningsprocess. WIPO presenterar alla tvistlösningsfall på hemsidan och publicerar många aktuella artiklar inom utvecklandet av UDRP UDRP:s förhållande till nationell domstol Enligt artikel 4.k i UDRP finns det inget som hindrar varje sig käranden eller svaranden, att när som helst under tvistlösningsprocessen, vända sig till behörig domstol i ärendet. Behörig domstol är antingen domstolen där registratorn har sitt säte 24, eller domstolen där domännamnsinnehavaren har sin adress enligt WHOIS-databasen. 25 Skulle så vara fallet, har tvistlösningspanelen beslutsrätt till att fortsätta med målet eller avbryta det. 26 Då en panel beslutat att överföra eller upphäva en domännamnsregistrering, väntar registratorn 10 arbetsdagar innan beslutet verkställs, för att invänta eventuella handlingar som styrker att en domstolsprocess har inletts. 27 Om så är fallet kommer panelens beslut inte att implementeras förrän följande inkommit: i) bevis på en överenskommelse mellan parterna 18 Artikel 4.c UDRP 19 Latinskt uttryck för i god tro, i ärligt uppsåt 20 Utverkande tvistlösningsorgan, 21 Hittas på: 22 Hittas på: 23 Samtliga publicerade rättsfall, 24 Artikel 1 i UDRP Rules 25 WHOIS-databasen är en sökbar domändatabas som upprätthålls av registratorn för den aktuella toppnivådomänen. Varje toppnivådomän har en egen whois-databas där användare kan söka upp information om ägaren av en domän, t ex företagsnamn, adress, telefonnummer och e-postadress. 26 Artikel 4.k i UDRP och artikel 18.a i UDRP Rules 27 Artikel 4.k i UDRP och lista över intressanta fall som antingen gått till domstol, eller som på annat sätt uppmärksammats, 9

11 ii) iii) bevis på att stämningsansökan har avslagits eller blivit tillbakadraget en kopia på en avslagen stämningsansökan eller ett beslut från domstolen som överrensstämmer med tvistlösningspanelens Förfarandet i korta drag Artikel 3.a i UDRP Rules föreskriver att envar person eller enhet kan inleda ett UDRP-förfarande genom att inlämna ett käromål 28 i enlighet med UDRP och UDRP Rules till något av de tvistlösningsorgan som godkänts av ICANN. I käromålet skall framgå dess grunder och särskilt anges de villkor i artikel 4.a i UDRP som man anser vara uppfyllda. 29 Sedan är det WIPO:s sak att granska att käromålet uppfyller de formella krav som ställs i UDRP och UDRP Rules 30 och om så är fallet, vidarebefordras käromålet till svaranden inom 3 kalenderdagar. WIPO meddelar bägge parter samt ICANN, om vilket datum den administrativa processen inleds. 31 Från det att processen inleds har sedan svaranden 20 dagar på sig att bemöta käromålet. 32 Beslutspanelen, eller tvistlösarna ska sedan inom 14 dagar meddela sitt beslut till WIPO, som sedan vidarebefordrar detta till berörda parter, ICANN samt registratorn, inom tre dagar. 33 Käranden ska betala en bestämd avgift till WIPO i enlighet med dess egna regler innan den administrativa processen börjar. Käranden ska också betala alla kostnader för ledamöterna i den administrativa panelen. Svaranden står inte för några av kostnaderna oavsett vem som förlorar tvisten. Det enda undantaget från denna kostnadsfördelning är om svarandens önskemål är att ha en panel med tre ledamöter och kärandens endast vill ha en panel med en ledamot. Om så är fallet blir svaranden skyldig att betala halva kostnaden för en panel med tre ledamöter. 34 För närvarande är kostnaden 1500 US dollar för en tvistlösare och 4000 US dollar för en panel med tre stycken. Avgiften ökar dock om antalet domännamn i samma fall är fler än fem WIPO:s roll i förfarandet WIPO:s roll i tvistlösningsprocessen är att administrera fallet och säkerställa att allt förflyter smidigt och rättvist. WIPO verifierar att käranden uppfyller de formaliakrav som UDRP, UDRP Rules och WIPO Supplemental Rules kräver och koordinerar sedan med registratorn, att svaranden i fallet är den som registrerat namnet. WIPO underrättar sedan svaranden om käromålet, meddelar på vilket sätt processen bedrivs, bestämmer vilka tvistlösare som ska handha ärendet och till sist meddelar bägge parter om utslaget. WIPO är självständig och opartisk i ärendet, men kan ge viss vägledande hjälp om förfarandet i UDRP. WIPO ger dock inte några juridiska råd om styrkor eller svagheter i någon parts fall Käromålet skall inlämnas i elektronisk- och i pappersform 29 Artikel.3.b.ix UDRP Rules 30 Artikel 4.b UDRP Rules Tvistlösningsorganet skall, om det finner brister i käromålet, meddela både käranden och svarande om dessa. Käranden ges sedan fem kalenderdagar till att korrigera de bristerna 31 Artikel 4.d UDRP Rules 32 Artikel 5.a UDRP Rules 33 Artikel 15.b och artikel 16.a UDRP Rules 34 Artikel 5.c UDRP Rules 35 WIPO:s tvistlösningsavgifter, 36 Guide to WIPO Domain Name Dispute Resolution, sida

12 3.2.5 Tvistlösaren WIPO utser en eller tre stycken oberoende och opartiska personer till att agera tvistlösare i målet och som finns listade på WIPO:s hemsida. 37 Under inledningen av processen har både käranden och svaranden möjlighet att bestämma huruvida de vill att fallet avgörs av en eller tre tvistlösare. 38 Panelen är självständig från WIPO, ICANN, registratorn och från båda parter i målet. Registratorn av domännamnet som är under tvistlösningsförfarande, måste vara ackrediterad av ICANN. För att bli det måste man ange UDRP som en del i det avtal man ingår vid registrering av domännamn. 39 Vidare deltar inte registratorn på något sätt i utredningen och kan inte hållas ansvarig för något som panelen beslutar. Registratorn har dock en betydande roll då denne låser domännamnet under processen och verkställer eventuella åtgärder såsom förflyttning av domännamnet till käranden Tillämpning av UDRP En första indikation på att UDRP har accepterats i samhället som ett skydd för ditt varumärke som domännamn, är antalet fall som är avgjorda, trots möjligheten att vända sig till en nationell domstol. Från det första UDRP avgörandet i december 1999 till slutet av 2004 har 6692 fall avgjorts genom WIPO och i 2968 fall (44 %) har båda parter varit från samma land, vilket är en situation som hade kunnat medföra att rättstvisten avgjorts genom nationell domstol. 40 Antalet anmälningar har stabiliserats under de senaste åren till en nivå på cirka 3.0 fall per kalenderdag, se Figur 2. Figur 2. Antalet anmälningar till WIPO. Stabiliseringen av antalet anmälningar tror man är ett resultat av att företag blivit seriösa och faktiskt har en policy om varumärkesintrång, vilket speglar den immaterialrättsliga utvecklingen inom IT-branschen. Den stora mängden anmälningar från de första två åren, består till stor del av eftersläpande dispyter som har förblivit olösta, p.g.a. avsaknad av en billigare och mer effektiv tvistlösningsmetod. 41 Eftersom en 37 WIPO har etablerat en lista over tvistlösare och en del mer eller mindre kända namn dyker upp, 38 Guide to WIPO Domain Name Dispute Resolution, sida Domain.com registreringsavtal, 40 Artikel 39, Rapport gjord av WIPO på uppdrag av ICANN till att utvärdera UDRP, 41 Artikel 40 Rapport gjord av WIPO på uppdrag av ICANN till att utvärdera UDRP, 11

13 UDRP-anmälning kan gälla fler än ett domännamn, så uppgår antal domäner avgjorda i tvister till nästan det dubbla mot antalet fall, se Figur 3. Figur 3. Antalet av WIPO avgjorda domännamnstvister Avgörande genom UDRP sveafinans.com Ett intressant avgörande inom WIPO som vi valt att undersöka är det registrerade domännamnet sveafinans.com 42 som behandlar en registrering av ett domännamn av det registrerade varumärket SVEA FINANS, som 1996 registrerades som ett ordmärke i klasserna 35 och 36 av käranden, Svea Ekonomi AB. Svea Ekonomi AB är ett företag som inriktar sig mot företag och organisationer genom att bl.a. erbjuda tjänster såsom kreditupplysning och kreditbevakning, samt finansiering och inkassoservice 43. Domännamnet sveafinans.com registrerades av en privatperson i december På hemsidan har svaranden lagt upp till länkar till företag som inriktar sig på lån till privatpersoner. Käranden har krävt att registreringen av domännamnet överförs. Svaranden har yrkat på att käromålet är rest i ond tro i ett försök att göra en s.k. reverse domain name hijacking, vilket innebär att någon i ond tro ansöker om ett tvistlösningsförfarande trots kännedom om domännamnsinnehavarens legitima intressen. 44 För att käranden skall kunna vinna en administrativ process måste denne bevisa att domännamnet är identiskt eller förväxlingsbart med dennes registrerade varumärke och att domännamnsinnehavaren inte har några rättigheter eller legitima intressen till namnet. Käranden måste också bevisa att domännamnet registrerats och använts i ond tro. 45 Domännamnet är identiskt med kärandens registrerade varumärke SVEA FINANS. 42 UDRP avgörande nr. D Svea Ekonomi AB, 44 IIS, Stiftelse för Internetinfrastruktur 45 Artikel 4.a i UDRP 12

14 Då registreringen av domännamnet skedde hade varumärket SVEA FINANS varit registrerat i mer än sex år. Panelen har dock ej funnit några indikationer på att varumärket varit aktivt använt, vilket är en förutsättning för att behålla ensamrätten till varumärket. 25 a Har innehavaren av ett registrerat varumärke inte inom fem år efter det att registreringsförfarandet avslutats gjort verkligt bruk av varumärket här i landet för de varor som det registrerats för eller har sådant bruk inte skett inom en period av fem år i följd får registreringen hävas, om det inte finns giltiga skäl till att varumärket inte använts. Enligt 25 a 1 st. i Varumärkeslagen (1960:644) riskerar ett varumärke som ej varit i bruk att hävas. Svaranden hade kunnat bevisa att registreringen av varumärket hindrar denne genom 26 i VmL och kan föra talan inför domstol. 26 Var och en som lider förfång av registreringen får föra talan vid domstol mot märkeshavaren om att registreringen skall hävas. Talan som grundas på en bestämmelse i 13, 14 1)--3), 25 andra stycket, 25 a Panelen fann det troligt att svaranden inte kände till varumärkesregistreringen då registrering av domännamnet sveafinans.com skedde. Emellertid är det inte en fråga om något brott mot varumärkeslagen. Det är endast de kriterier som anges i art 4.a i UDRP om förväxlingsbarhet, brist på rättigheter eller legitima intressen, samt registrering eller användning i ond tro av domännamnnet, som tvistlösaren ska ta hänsyn till. Panelen fann inga bevis på att svaranden skulle ha använt domännamnet i annat än god tro och ej heller någon orsak till att svaranden skulle ha använt hemsidan för att vilseleda besökare. Svaranden ansågs ha ett legitimt intresse i domännamnet. Eftersom panelen ansåg att legitima intressen förelåg enligt ovanstående, hade man kunnat lämna det här rekvisitet utan hänsyn, men man ansåg det som nödvändigt att ge en kort förklaring, inte minst eftersom svaranden yrkat på att käromålet var rest i ond tro. Panelen ansåg visserligen att parterna delvis verkade inom samma bransch, men vad man skall ha i åtanke, är den situation som föregicks vid registrering av domännamnet. Det som framgick av de inkomna dokumenten visade att käranden inte var aktiv inom de områden som svaranden inrättande sin verksamhet i, eller åtminstone ej känd för att vara aktiv inom det området, vilket käranden hade angett i sitt käromål. Vidare betonar panelen att beslutet uppenbarligen inte skall ha någon prejudicerande verkan på framtida beslut, tagna av nationella domstolar med nationell lagstiftning. Panelen ansåg att käranden möjligtvis hade varit långsam i agerandet mot användandet av domännamnet, men att kärandens aktion på intet sätt är omotiverat, eftersom affärsområdena är besläktade med varandra. 13

15 Vad den ene parten anser vara konkurrerande förhållande, kan vara det omvända för den andra parten Panelen beslutade att kärandens yrkande på överföring av domännamnet sveafinans.com, avslås. Svarandens yrkande på att käromålet var gjort i ond tro, i ett försök att göra en s.k. reverse domain name hijacking avslås. Vid en första anblick av det här fallet, föreföll en överföring av domännamnet tämligen självklar, då en registrering av varumärke fanns, samt att registreringen av domännamnet skett av en privatperson. Den vanligaste typen av tvistlösningsfall behandlar just fall där personer domännamnsregistrerar företags näringskännetecken, i syfte att sälja dem till företaget. I det här fallet, där för övrigt svaranden själv agerade advokat, ger tvistlösaren (Gunnar Karnell) hänvisningar till 25a och 26 i varumärkeslagen om ett varumärkes aktiva användande och ger en övertygande förklaring till sin motivering, trots det på förhand svåra fallet arla.com Ett annat fall ur svensk synvinkel som avgjorts genom UDRP, är tvisten om domännamnet arla.com. 46 Käranden var Arla och svaranden det svenska företaget PDS AB och privatpersonen Tony Lennartsson. Arla har varumärkesrättigheter i ett flertal klasser i Sverige. Svaranden lämnade inte in något svaromål. Panelen kom fram till att svaranden inte hade några rättmätiga intressen till namnet och att detta hade registrerats och använts i ond tro. Tony Lennartsson har registrerat mängder av domännamn innehållande svenska varumärken genom företagen PDS och Control Alt Delete. Panelen påpekade att Lennartsson och hans företag har blivit stämda i amerikansk domstol åtminstone två gånger för varumärkesintrång p.g.a. domännamnsstölder. Panelen kom fram till att ondtrosrekvisitet uppfylldes genom att svaranden hade registrerat domännamnet med syfte att sälja eller hyra ut detta till klaganden enligt regel 4b (i) i UDRP. Svaranden hade bjudit ut domännamnet till försäljning tillsammans med många andra domännamn på företagets dåvarande webbsida, Deras adress domain@rentaname.com visade också på deras syfte att sälja och hyra ut domännamn. Panelen kom fram till att Arla hade kunnat bevisa alla de tre obligatoriska rekvisiten och beslutade att en överföring av domännamnet skulle göras. 46 UDRP avgörande nr: D

16 3.2.8 Sammanfattning Tvistlösningssystemet har visat sig vara ett effektivt och funktionellt system vad gäller att bedöma fall av domännamnsstölder, men trots den bevisade effektiviteten, fortsätter cybersquatting att förekomma i stor omfattning. Anledning till det torde vara att priserna för domännamn sjunkit genom åren och att en del varumärkesinnehavare är beredda att betala den summa det kostar att gå via tvistlösningsprocess, till domännamnsinnehavaren i stället. En del varumärkesinnehavare är säkert inte medvetna om att det förekommer en smidig tvistlösningsmetod utan betalar hellre domännamnsinnehavaren, i stället för att gå den långa, troligen dyra vägen via domstol. Systemet har fått en del kritik för att ha fokuserat för mycket på varumärkesinnehavarnas intressen, men som vi kunde se i fallet gällande domännamnet sveafinans.com, så dömer panelen inte ut någon överföring av domännamnet om minsta tvivel föreligger. Vad som kommer att hända med UDRP i framtiden är osäkert, men förmodligen kommer en revidering av regelverket att ske i enlighet med vad som kom genom WIPO:s second report. 15

17 4 Den svenska toppdomänen 4.1 Registrering under den svenska toppdomänen Från den första registreringen under.se 1985 och fram till 1997 var ansvaret för den svenska toppdomänen delegerat av ICANN till en privatperson verksam vi Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Efter att antalet registreringar kraftigt ökade i mitten av 1990-talet, stod det klart att arbetet blev för omfattande för att skötas av en enskild person. Ansvaret delegerades 1997 till den svenska organisationen Stiftelsen för Internetinfrastruktur (II-stiftelsen, IIS) 47. Stiftelsen har bildat det helägda aktiebolaget Network Information Centre Sweden AB (NIC-SE) 48 som sköter den dagliga operativa och administrativa driften av domänen. NIC-SE har i sin tur godkänt ombud till vilka blivande domännamnsinnehavare vänder sig till för att registrera ett namn. NIC- SE gick våren 2003 över från ett system med förprövning till ett system utan förprövning efter rekommendationer i utredningen SOU 2000:30. Vid registrering under.se binds innehavaren till NIC-SE:s allmänna villkor. Det finns inga restriktioner på vem som får registrera ett domännamn under toppdomänen. 49 Vid tvister tillämpas ett alternativ tvistlösningsförfarande (ATF) som beskrivs närmare nedan. 4.2 NIC-SE:s allmänna villkor och bedömningskriterier NIC-SE :s allmänna villkor tillämpas inte på samma sätt som UDRP supplemental rules (se kapitel 3.2), utan tillämpas av NIC-SE vid registrering samt avregistrering av domännamn. I de allmänna villkoren finns också listat de regler som gäller när ett tvistlösningsförande har inletts, samt de bedömningskriterier en tvistlösare utgår ifrån. Ett domännamn får avregistreras eller överföras till den som begärt tvistlösningsförfarandet om domännamnet är identiskt eller förväxlingsbart med ett varukännetecken, näringskännetecken, släktnamn, konstnärsnamn (om namnet inte syftar på någon sedan länge avliden), eller titel på annans skyddade litterära eller konstnärliga verk vilka har rättsgrund i Sverige och till vilket den som begärt tvistlösningen kan visa rätt, och: 50 i ii Innehavaren inte har någon rätt eller berättigat intresse till domännamnet och domännamnet registrerats eller använts i ond tro. Artikel 4.a i UDRP är motsvarande paragraf, men skiljer sig i det avseende att rättigheterna gällande näringskännetecken, har utvidgats till att även gälla släktnamn, konstnärsnamn eller titel på någons litterära eller konstnärliga verk. Den absolut viktigaste skillnaden mellan UDRP och NIC-SE:s allmänna villkor, är att det krävs både 47 Stiftelsens hemsida återfinns på 48 Hemsidan finns på 49 NIC-SE:s allmänna villkor punkt 1a. 50 Artikel 17.c kap 6, NIC-SE:s Allmänna villkor, 16

18 registrering och användning i ond tro för avregistrering i UDRP, medan i de allmänna villkoren anges ett eller mellan de här rekvisiten. En innehavare får anses ha en rätt till eller ett berättigat intresse i domännamnet, särskilt om det visas att: 51 i ii iii användning - eller förberedandet av användning - av domännamnet skett i samband med marknadsföring av varor eller tjänster innan tvistlösningen inleddes domännamnet är allmänt känt för Innehavaren även om denne inte förvärvat någon ensamrätt till den benämning som utgör namnet eller domännamnet inte används i kommersiellt syfte för att vilseleda konsumenter eller för att skada ett känneteckens eller en rättighets anseende Ovanstående motsvaras i stort sett ordagrant av artikel 4.c i UDRP. Ett domännamn får anses ha registrerats eller använts i ond tro särskilt om det visas att: 52 i ii iii registreringen eller användningen tillkommit i syfte att sälja eller överlåta domännamnet till den som begärt tvistlösningen eller till en konkurrent till den som begärt tvistlösningen domännamnet registrerats i syfte att förhindra den som begärt tvistlösningen att kunna använda sitt kännetecken eller sin rättighet i ett domännamn eller domännamnet registrerats i syfte att störa affärsverksamheten för en konkurrent Artikel 4.b i UDRP är motsvarande rekvisit för ond tro och innehållet är detsamma, förutom art. 4.b.iv. i UDRP som anger att ond tro föreligger om syftet är att: iv. locka till sig Internetbesökare i kommersiellt syfte genom att skapa en förväxlingsrisk angående sambandet med det skyddade varumärket och hemsidan som domänadressen leder till Anledningen till att man utelämnat det här rekvisitet torde vara att man anser att ett beteende enligt ovan, går in under artikel 17.d nr 3, i de allmänna villkoren, vilket i så fall innebär att domännamnet använts i kommersiellt syfte för att vilseleda konsumenter eller för att skada ett känneteckens eller en rättighets anseende. 4.3 Alternativt tvistlösningsförfarande En statlig utredning som gjordes 2003 föreslår en lag som reglerar den svenska toppdomänen. 53 Enligt författningsförslaget ges, i 12 1 st, den ansvarige för domänen (administratören) rätt att efter ansökan av annan, avregistrera eller överföra ett domännamn, 51 Art. 17.d kap 6, NIC-SE:s Allmänna villkor 52 Art. 17.e kap 6 NIC-SE:s Allmänna villkor 53 SOU 2003:59. 17

19 om det är uppenbart att innehavaren i ond tro registrerat eller använt domännamnet och denne inte har någon rätt till eller saknar berättigat intresse av den benämning som utgör domännamnet. Denna formulering stämmer väl överens med de regler som senare satts upp under den europeiska toppdomänen sånär som på den kraftfullare formuleringen uppenbart i första rekvisitet. År 2001 lade Nämnden för domännamnsregler (NDR), på uppdrag av II-stiftelsen, fram två förslag för registrering av domännamnsregler. Det ena systemet 2.5, byggde på det dåvarande 2.0 om förprövning och det andra 3.0 byggde på principen om efterprövning. Synpunkter inhämtades från de båda förslagen och på hösten 2001 lade NIC-SE fram ett förslag om att 3.0 skulle införas. En s.k. svensk UDRP. Syftet var att enkla tvister ska kunna lösas på ett snabbare och billigare sätt än att ta det till domstol, därav namnet, alternativt tvistlösningsförfarande (ATF). Tanken med ATF är också att den ska ha en förebyggande effekt så att det inte blir meningsfullt för någon att missbruka andras kännetecken genom domännamnsregistreringar. Genom NIC-SE:s allmänna villkor, godkänner domännamnsinnehavaren att domännamnet kan komma att prövas i ett ATF. En arbetsgrupp utsågs till att ta fram nya registreringsregler baserade på principen om efterprövning. Gruppen konstaterade direkt ett antal principiella frågor som behövde besvaras, innan ett nytt förslag till ett nytt regelverk kunde presenteras och nedan är några av dem. Skydd för kännetecken Skydd för geografiska ord Vem ska kunna registrera under.se Hantering av stötande domännamn IIS har tagit ställning till frågorna enligt följande: Skydd för kännetecken IIS föreslog att innehavare av kännetecken inte skall ha någon generell rätt att stoppa registreringar av domännamn som motsvarar kännetecknet, men kan ingripa genom ett enkelt tvistlösningsförfarande. Beslutet är baserat på UDRP, men med en utvidgning av de skyddande rättigheterna till att gälla näringskännetecken (firma), släktnamn, konstnärsnamn och titlar på skyddade verk. Tvister gällande bättre rätt till domännamn skall dock avgöras genom det traditionella domstolssystemet. Skydd för geografiska ord Skyddet har främst tillkommit för kommuner och landsting, men IIS ansåg eftersom de flesta kommuner redan har registrerat sina namn, att det ej finns något behov av att förhindra registrering av geografiska ord. (Se ATF beslut österlen.se ) 18

20 Vem ska kunna registrera under.se IIS föreslog att såväl svenska som utländska rättsubjekt ska kunna registrera under.se. IIS bedömde att man pga. EU-rättslig lagstiftning inte på sikt kan förhindra registreringar av rättsubjekt som har hemvist inom EU. Vidare ansåg man det ganska enkelt att kringgå reglerna, genom att registrera domännamnet i ett handelsbolag inom något EU-land. Hantering av stötande domännamn IIS föreslog att domännamn som uppfattas som stötande skall kunna avregistreras. För att registreringsenheten NIC-SE inte skall behöva ta ställning i dessa frågor, föreslogs att en speciell nämnd skulle inrättas, en s.k. ÖPN (Överprövningsnämnd) som är skild från den alternativa tvistlösningsmodellen. ÖPN avsågs att lösa tvister mellan en domännamnsinnehavare och registreringsenheten. Den alternativa tvistlösningsmetoden skall lösa tvister mellan domännamnsinnehavare och tredje man. ÖPN blev dock aldrig infört, men Patrik Lindén, Informationsansvarig på NIC-SE och II-stiftelsen, berättade under en telefonintervju, att diskussioner just nu förs om att bilda ett branschorgan, som kan avgöra vad som är god sed på nätet. Det är framförallt den senaste tidens omfattande fulregistreringar som gjort att man aktualiserat frågan om oönskade beteenden på Internet. En fulregistrering kan inte avregistreras om innehavaren av domännamnet uppfyller de krav som de allmänna villkoren ställer och att ingen domännamnsinnehavare begär att domännamnet skall upphöra genom ett tvistlösningsförfarande. Inleds ett tvistlösningsförfarande har käranden givetvis goda chanser till ett lyckat beslut, men processen kostar pengar och tanken är att branschaktörer i allmänna villkor ska kunna hänvisa till god sed och handelsbruk på Internet och då låta det planerade branschorganet avgöra. Ett sådant beslut ska vara grund till att säga upp ett avtal och således avregistrera domännamnet utan tvistlösning fulregistreringar gjorda av utländska aktörer, har dock avregistreras genom en formell brist i ansökan, som trots påtryckningar inte har rättats till Förfarandet i korta drag För att ta upp en fråga via ATF, vänder man sig till II-stiftelsen som administrerar processen på samma sätt som WIPO samt att man underrättar NIC-SE om att en ansökan gjorts. Underrättas inte NIC-SE kommer ärendet inte att prövas. 56 En avgift på kronor exklusive skatt, skall betalas till II-stiftelsen. Ett normalt tvistlösningsförfarande hanteras av en ensam tvistlösare och denne väljs ut av IIstiftelsen, 57 men om någon av parterna vill att det istället skall vara tre tvistlösare, åläggs denne att betala kronor till. Parterna väljer då ut varsin ackrediterad tvistlösare och den tredje utses av IIS, som under förfarandet agerar ordförande mellan parterna. I ansökan skall skriftliga bevis medföras och om alla uppgifter är korrekt ifyllda, kommer IIS att vidarebefordra käromålet till motparten som har 30 dagar på sig att besvara det. IIS får sedan inte besluta om ytterligare skriftväxling. 54 telefonintervju med Patrik Lindén, Informationsansvarig på II-stiftelsen och NIC-SE 55 Nyhet om fulregistrering, i ATF Förfaranderegler, i ATF Förfaranderegler 19

21 När sedan svaromålet är inkommet till IIS, kommer alla handlingar att överlämnas till tvistlösaren/-lösarna. Tvistlösaren får dock avgöra om ytterligare skriftväxling behövs i förfarandet. 58 Tvistlösaren har sedan 30 dagar på sig att fatta sitt beslut men, om särskilda skäl finns, kan få det förlängt till 60 dagar. När beslutet är fattat, grundat på inkomna handlingar och övrig utredning, skall NIC-SE, sökanden och motparten omedelbart underrättas. Tvistlösningsförfarandet är i stort sett detsamma som WIPO:s, men skiljer sig nämnvärt på en punkt. Om tvistlösningsförfarandet ger den sökande rätt, återbetalas 5000 kronor och i fall där sökandes ansökan avvisas, återbetalas hela avgiften ATF:s förhållande till nationell domstol Precis som i UDRP finns det inget hinder att vända sig till domstol. En part svarar för sina egna ombudskostnader, även om parten får rätt, vilket medför att det kan av processekonomiska skäl finnas fog för att överväga ett domstolsförfarande. 60 Om en part väcker talan i en domstol, skall tvistlösningsförfarandet ändå fortsätta, om inte parterna är eniga om att avsluta det. 61 Efter ett beslut i ATF måste dock talan väckas i domstol inom 14 dagar och under den tiden kommer inte något överlåtande av domännamnet att ske Tillämpning av ATF Det har gått ungefär två år sedan införandet av den nya registreringsprincipen 3.0 och 69 fall har avgjorts genom ATF. I 68 % av fallen har sökandes yrkande bifallits, vilket är svårt att dra några slutsatser av. I UDRP är motsvarande siffra lite drygt 80 % för.com domänen och något högre för de övriga.biz,.org,.net och.info. 62 Den siffran har ökat något de senaste åren, vilket tros vara ett resultat av en ökad förutsägbarhet av UDRP-beslut. Pawlo skriver i sin NIR artikel att; Mot bakgrund av att reglerna för det alternativa tvistlösningsförfarandet skiljer sig från de regler som gäller enligt det internationella systemet UDRP, torde den internationella praxis som utvecklats på området ha mindre värde för de svenska tvisterna. 63 Vi förstår resonemanget till fullo, men samtidigt så anser vi att de små skillnader som finns i regelverken, rimligtvis inte hindrar att man åtminstone blir påverkad av de beslut tagna genom UDRP. Det är ju snarare så att genom ATF, har rättigheterna utökats för näringskännetecken, vilket borde medföra att ett beslut om en överföring av ett domännamn genom UDRP, borde få samma resultat genom ATF. Det finns dock inga fall, vad vi kunde finna, som har hänvisningar till fall avgjorda genom UDRP st. ATF Förfaranderegler 59 FAQ 60 Se Pawlo NIR 2003 s. 253 Nya regler för tilldelning av domännamn under.se ATF Förfaranderegler 62 kap 6.3 nr. 50 i utvärdering av nya toppdomäner - P423_ Pawlo NIR 2003 s :e st. 20

22 4.3.4 Avgöranden genom ATF webcar2000.se Jomato Labs HB, är innehavare av domännamnet webcar2000.com sedan 1999 och har yrkat på en överföring av domännamnet webcar2000.se. 64 Innehavare av domännamnet är Svenska Bilannonser HB som låtit registrera det under våren Jomato labs har bl.a. anfört, förutom kopplingen till domännamnet webcar2000.com, att en sökning på ordet webcar2000 via googles sökmotor, gav 4480 träffar och av de 100 första var 99 relaterade till webcar2000.com. Vidare hade man bara i mars det året, över unika besökare och på så sätt skapat sig en slags inarbetning. Svenska Bilannonser AB kände till att Jomato labs var innehavare av domännamnet webcar2000.com och hade före sin ansökan försökt ta kontakt med Jomato Labs, men eftersom svar uteblev, ansåg man sig oförhindrad att ansöka om registrering av domännamnet. Genom domännamnet kunde man göra en ompekning till adressen bilannonser.se. Webcar2000 är inte skyddat som varumärke eller kännetecken i Sverige. Eftersom det rör sig om samma namn, webcar2000, råder det inga tvivel om förväxlingsrisken och således är då frågan om Jomato Labs har en sådan rätt till kännetecknet som avses i de allmänna villkoren. Tvistlösaren hänvisar då till Varumärkeslagen (1960:644) och anger de rekvisit som krävs för att ett varumärke ska ha förvärvat erforderlig särskiljningsförmåga. Att ange antalet träffar på en hemsida räcker inte för att beteckningen webcar2000 skall anses vara ett inarbetat kännetecken. Således kom sökandens yrkande om överföring att avslås. Tanken med själva ATF är att lösa till synes ganska enkla konflikter, men debuten av det nya systemet blev en tuff uppgift för tvistlösaren. Denne nöjer sig med att visa att kännetecknet inte var inarbetat och går således inte in i någon utläggning huruvida ansökningen var gjord i ond tro eller ej. I vårt tycke förefaller det uppenbart att man på något sätt försökt dra nytta av webcar2000.com, eftersom ordet webcar2000 är tämligen särpräglat. Tvistlösaren gör sedan en lång utläggning om förvärv av särskiljningsförmåga enligt 13 1 st i VmL och att de skall tolkas med avseende på geografiska områden, men eftersom det rör sig om inarbetande kännetecken på Internet, så är kanske inte denna paragraf tillämpbar österlen.se Ett nyligen avslutat fall från den 31 mars behandlar domännamnen osterlen.se och österlen.se. 66 Sökande är Simrishamns kommun, med stöd av Tomelilla kommun och har yrkat på att domännamnen skall överföras. Sökande hade bl.a. anfört att diskussioner hållits mellan svenska kommunförbundet och II-stiftelsen, om att vissa geografiska namn skulle spärras (se vidare kapitel 4.3). 64 ATF Beslut webcar2000.se, och 13 i VmL (1960:644) 66 ATF Beslut osterlen.se och österlen.se, 21