Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2013 extern version. Oktober 2013 Ekobrottskansliet C-KUT EBM K-2013/0122

Transkript

1 Ekobrottsmyndighetens lägesbild 2013 extern version Oktober 2013 Ekobrottskansliet C-KUT EBM K-2013/0122

2

3 Sammanfattning Ekobrottsmyndigheten (EBM) ska skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. Under 2013 har Ekobrottsmyndigheten 2013 fått ett rikstäckande ansvar vilket kommer att stärka myndighetens brottsbekämpande verksamhet. I den här lägesbilden ges en generell beskrivning av den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Här behandlas även några specifika fokusområden som är av särskilt intresse för myndigheten. Lägesbilden bygger på intervjuer vid polisoperativa enheter, kamrar och funktioner på myndighetens huvudkontor, interna och externa rapporter och sammanställningar. Rapporten omfattar en omvärldsbevakning, en nulägesbeskrivning och en framtidsprognos. Omvärldsbevakningen visar bland annat att nya betalningslösningar, anonymitet via internet, falska identiteter, molntjänster och kryptering är fyra av myndighetens största utmaningar tekniskt sett internationaliseringen innebär en försvårande omständighet ur ett brottsbekämpande perspektiv svenskarnas attityd till att köpa svart arbetskraft har förändrats efter att ROT- och RUT-avdraget infördes och fler tycker i dag att det inte är acceptabelt att använda svart arbetskraft den nya penningtvättslagen som antas träda i kraft under 2014 kan komma att innebära förändrat ansvar och nya sätt för Ekobrottsmyndigheten att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Av nulägesbeskrivningen framgår att svart arbetskraft samt oredovisade moms- och arbetsgivaravgifter inom byggbranschen är de vanligaste brotten som utreds på myndigheten kontantbranscher fortfarande bedöms vara så kallade riskbranscher punktskattebrottlighet fortsatt bedöms ligga bakom stora summor i skatteundandragande förändringar i kommunikationssätt, nya betalningslösningar samt falska identiteter försvårar myndighetens brottsbekämpning de som gör sig skyldiga till ekonomisk brottslighet kan delas in i kategorierna småföretagaren, näringsidkaren med ekobrott som affärsidé, experter/möjliggörare, målvakter/bulvaner, GOB-aktörer (grova organiserade brottslingar) och finansmarknadsaktörer en fjärdedel av de som anmäldes till Ekobrottsmyndigheten 2012 även var kopplade till annan brottslighet än ekobrottslighet 1 de som sysslar med annan brottslighet än enbart ekobrott är genomsnittligt yngre än de renodlade ekobrottslingarna de misstänkta i huvudsak är män, men en högre andel kvinnor återfinns i brottskategorierna nya i ekobrott och bedrägeri jämfört med andra kategorier brottsvinster spenderas eller investeras beroende på aktör 1 Trafikbrott exkluderat. 1

4 Det finns flera faktorer som kan underlätta för de kriminella aktörerna inom ekonomisk brottslighet. Ett exempel på detta, är de rättsvårdande myndigheternas geografiska och verksamhetsmässiga uppdelning och en bristande samordning. Nämnas kan även åtgärder som är tänkta att underlätta för företagare och privatpersoner, till exempel EU:s fria rörlighet och bestämmelser om skatteavdrag, men som utnyttjas i kriminellt syfte. Genom nya tekniska lösningar har det dessutom blivit enklare för kriminella att kommunicera med varandra, samtidigt som det blivit svårare för utredare att inhämta information som kanske finns sparad på servrar utomlands. Nya betalningsformer är även det en faktor som underlättar för de kriminella. När det gäller framtiden kommer internationella perspektivet även i fortsättningen att vara av stor betydelse för den ekonomiska brottsligheten. Kommunikationsmöjligheter och förenklade förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet i flera länder samt möjligheten att kunna flytta pengar med en knapptryckning från den egna datorn är faktorer som stöder antagandet. Kontanthanteringen, grundstenen i den svarta ekonomin, kommer att fortsätta utgöra ett problem men en sannolik utveckling är att den på sikt kommer att anta nya former, till exempel genom namnlösa kontantkort. Det finns även en risk för att den ekonomiska brottsligheten i framtiden utvecklas inom branscher som i dag inte benämns som riskbranscher. 2

5 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 5 Beställning och syfte... 5 Frågeställningar... 5 Disposition, metod och material... 6 OMVÄRLDSBEVAKNING... 7 Ekonomi... 7 Antalet konkurser ökade Ekobrott en del av den organiserade brottsligheten... 8 Skatt som inte betalas utgör brottsvinst och är ett hot mot välfärden... 8 Politik... 9 Gränsöverskridande brottslighet fortsätter att öka och är svårutredd Institutioner Sociala förändringar Teknik Svårare att avlyssna i framtiden Teknisk utveckling både hot och möjlighet Ekologi Lagar Reglerna för bokföring ändras Fler kan redovisa moms helårsvis Nya bevakningsområden för EBM Läxhjälp med RUT-avdrag kan leda till bedrägerier Nya skatteregler i skrotbranschen Nya regler mot penningtvätt NULÄGESBESKRIVNING Brotten Svart arbetskraft och oredovisade avgifter vanligast Brottsmodus och branscher De nödvändiga medhjälparna Falsk identitet försvårar upptäckt Utländska företag och konsulter De mest utsatta branscherna Faktorer som underlättar för de kriminella aktörerna Brottsvinster och brottsutbyte Regeringsuppdrag om brottsutbyte Finansmarknadsbrott

6 It-brott Internet som handelsplats Hemliga webbplatser för informationsutbyte Aktörer som utreds vid Ekobrottsmyndigheten Skillnader mellan regionerna Ekobrottslingar folkbokförda i ett annat land Jämförelser utifrån andra faktorer Exempel på aktörer fallbeskrivningar PROGNOS, TRENDER OCH TENDENSER Hur påverkar händelser i omvärlden ekobrotten och Ekobrottsmyndighetens verksamhet? Utvecklingen av ekonomisk brottslighet det senaste året vilka slutsatser kan Ekobrottsmyndigheten dra? Vad tror Ekobrottsmyndigheten om den kommande utvecklingen?

7 Inledning Ekobrottsmyndigheten (EBM) ska skapa trygghet och rättvisa genom att förebygga och bekämpa ekonomisk brottslighet. För att uppnå detta krävs det bland annat att Ekobrottsmyndigheten: förutser brottsutvecklingen genom att fortlöpande analysera sambandet mellan samhällsutvecklingen och den ekonomiska brottsligheten ser till att utbyte av brottslig verksamhet återförs undanröjer brottsliga hot mot samhällsekonomin, näringslivet och enskilda personer håller hög kvalitet i den operativa verksamheten och förfogar över en mångsidig kompetens fungerar som expertmyndighet beträffande kunskapen om ekonomisk brottslighet Under 2013 har Ekobrottsmyndigheten fått ett rikstäckande ansvar. De nya regionerna har emellertid inte hunnit skapa sig en uppfattning kring de frågor som den redan etablerade verksamheten har, och därför omfattar lägesbild 2013 liksom tidigare primärt regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö med respektive utredningsenhet. Lägesbild 2014 kommer att vara rikstäckande. Beställning och syfte Lägesbild 2013 är en strategisk rapport som tas fram av Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelsetjänst på beställning av Ekobrottsmyndighetens generaldirektör och myndighetens polischef. Den ska inbegripa en generell beskrivning av den ekonomiska brottsligheten i Sverige samt specifika fokusområden av särskilt intresse för myndigheten. Lägesbilden syftar främst till att upprätthålla den samlade kunskapen om landets ekonomiska brottslighet för att vi ska lära oss själva och andra. Dessutom ska den utgöra ett beslutsunderlag för myndighetens inriktningar till nästkommande års verksamhetsplan. Den är också tänkt att användas som ett underlag för myndighetens ledningsgrupp och/eller regionernas operativa ledningsgrupper att beställa operativa rapporter utifrån. Den ska utgöra ett underlag för den myndighetsgemensamma lägesbilden inom ramen för samverkan med myndigheterna i Nationellt underrättelsecentrum. Frågeställningar Lägesbildens innehåll är omfattande och speglar i någon mån även vidden av myndighetens uppdrag: att bekämpa ekonomisk brottslighet i alla dess former. För att hålla samman materialet, allt från omvärldsbevakning till statistikbearbetning har tre frågeställningar formulerats. Frågeställningarna avser dels de ekobrott som utreds och hanteras på EBM, dels ekonomisk brottslighet i stort. De ligger sedan till grund för att kunna prognosticera den kommande utvecklingen av ekonomisk brottslighet. Frågeställningarna är: Hur påverkas ekobrotten av händelser i omvärlden och vad betyder det för Ekobrottsmyndighetens verksamhet? 5

8 Vilka slutsatser kan dras från de ärenden och den information som Ekobrottsmyndigheten arbetat med, och hur har den ekonomiska brottsligheten utvecklats det senaste året? Vad tror Ekobrottsmyndigheten om den kommande utvecklingen? Disposition, metod och material Lägesbilden är strukturerad i tre avsnitt och den inleds med en omvärldsbevakning där områden som påverkar Ekobrottsmyndighetens uppdrag och inriktning kortfattat redogörs för. Som en ram för inhämtning har EPISTEL-modellen använts: Ekonomi, Politik, Institutioner, Sociala förändringar, Teknik, Ekologi och Lagar. Fokus har i år lagts på ekonomi, politik, teknik och lagar, då dessa områden för närvarande bedöms ha störst inverkan på Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Det material som ligger till grund för omvärldsbevakningen är intervjuer vid polisoperativa enheter, kamrar och funktioner på Ekobrottsmyndighetens huvudkontor samt interna och externa strategiska rapporter och sammanställningar. Det har även gjorts inhämtning från internet av relevant information. Det andra avsnittet är en nulägesbeskrivning. Materialet som ligger till grund för beskrivningen är statistik och intervjuer med personal från olika delar av verksamheten. Avsnittet är huvudsakligen deskriptivt. I det sista avsnittet, prognos, trender och tendenser, används informationen från de två inledande avsnitten komparativt för att lyfta fram noterade tendenser och för att göra en möjlig bedömning av vilken riktning den ekonomiska brottsligheten är på väg mot. 6

9 OMVÄRLDSBEVAKNING Ekonomi Världsekonomin befinner sig för närvarande i ett instabilt läge och även Sverige drabbades under 2013 av en något sämre tillväxt. Antalet arbetslösa ökar för närvarande i Sverige liksom i resten av Europa. Den svenska ekonomin förväntas dock återhämta sig relativt snabbt. När ekonomier går in i lågkonjunktur finns det hypotetiskt sett en risk att antalet konkurser ökar och att företagare i samband med det väljer att underlåta att betala skatt, alternativt att de blir utnyttjade av kriminella element för att överleva krisen. Det har också resonerats kring att arbetslöshet skapar ett utanförskap som ger en bredare rekryteringsbas för gäng och kriminella grupper. I detta sammanhang har det antagits att ekobrott kopplade till EBM:s verksamhet därmed ökar. En avvikande hypotes är att det finns bättre förutsättning att begå brott inom näringslivet under en högkonjunktur eftersom det finns mer pengar i omlopp än under en lågkonjunktur. Antalet konkurser ökade 2012 Totalt fattade tingsrätterna i Sverige under 2012 beslut om konkurser varav rörde företag. [2] Detta är en ökning med sju procent jämfört med Antalet konkurser i aktiebolag ökade med elva procent medan de minskade för såväl handelsbolag som för enskilda firmor. Det hänger sannolikt samman med att aktiebolagsformen är den företagsform som ökat mest de senaste åren. Ekobrottsmyndigheten tar varje år emot anmälningar från konkursförvaltare. Baserat på antalet konkurser jämfört med andelen brottsanmälningar från konkursförvaltare kan följande konstateras: Lite mer än var tredje konkurs innebär att en brottsanmälan avseende ekonomisk brottslighet upprättas. Uppgifter från Kronofogdemyndigheten visar att misstänkta brott som anmälts av konkursförvaltare de senaste tio åren inte förändrats särskilt markant under tidsperioden vare sig till antal eller till andel av samtliga konkurser. Procentuellt har andelen misstänkta brott i samband med konkurs anmälda av konkursförvaltare pendlat mellan 33 och 38 procent sedan Under 2006 noterades en topp med 38 procent. Sveriges ekonomi befann sig då i en högkonjunktur. Utifrån siffrorna går det inte att se någon ökning av konkurser i spåren av finanskrisen Både antalet konkurser och andelen misstänkta brott var då lägre än under högkonjunkturen Bedömningen är därför att det i högkonjunktur finns mycket pengar i omlopp vilket bidrar till fler uppstartade seriösa, men också oseriösa, företag. De oseriösa företagen med brottsligt uppsåt går snabbt i konkurs och därmed ökar andelen konkurser i högkonjunktur. Slutsatsen är därför att den konkursrelaterade brottsligheten är vanligare i högkonjunktur än vad den är i samband med lågkonjunktur. [2] Tillväxtanalys, Konkurser och offentliga ackord

10 Kan personligt betalningsansvar tillämpas när aktiebolag går i konkurs? Val av företagsform har förändrats de senaste tre till fyra åren. Antalet enskilda näringsidkare har minskat, liksom antalet handelsbolag och kommanditbolag. Däremot har antalet aktiebolag ökat, sannolikt med anledning av den nya och lägre aktiekapitalgränsen. Aktiebolagsformen innebär att ledamoten inte har ett personligt betalningsansvar för skulder som uppkommer i bolaget. Från denna princip finns dock flera undantag. Ett undantag är om vd och styrelse med uppsåt eller grov oaktsamhet underlåter att betala bolagets skatteskulder i rätt tid. Då inträder ett personligt betalningsansvar. Det är möjligt att konkursförvaltarna och fordringsägarna, till exempel Skatteverket, kommer att möta fler fall där ett personligt betalningsansvar enligt aktiebolagslagen kan bli aktuellt. På samma sätt kan det tänkas att bruket av målvakter kan öka i syfte att undvika betalningsansvaret och ett eventuellt straffansvar. Ekobrott en del av den organiserade brottsligheten Ekobrottsmyndigheten har i de senaste årens lägesbilder pekat på att ekonomisk brottslighet förefaller öka inom den organiserade brottsligheten. Uppgifterna bygger på empirisk kunskap, internt och externt. I årets lägesbild användes statistik för att skilja så kallade renodlade ekobrottslingar från de som även begår andra brott 2. Den sistnämnda gruppen kallas i denna rapport blandbrottslingar. Ekobrottsmyndigheten bedömer att det är i denna grupp som de traditionellt omnämnda grova organiserade brottslingarna, GOB, finns. Ur ett ekobrottperspektiv ska dock inte de organiserade brottslingarna som uteslutande sysslar med skattebrott och finansiella brott, det vill säga grov ekonomisk brottslighet, GEB, förbises då det kan röra sig om stora summor pengar som undanhålls samhället. Ekobrottsmyndighetens uppfattning är att ekonomisk brottslighet ger långt större vinster till den organiserade brottsligheten än vad som i allmänhet är känt. Brå pekar på liknande slutsatser i sin rapport Vart tog alla pengarna vägen? 3. I Brås rapport 2012:13 Brottsutvecklingen i Sverige konstateras dessutom att det i majoriteten av de ärenden som Finanspolisen hanterar, finns starka kopplingar mellan organiserat svartarbete och organiserad brottslighet, snarare än vinster från annan kriminell verksamhet, såsom narkotika. Skatt som inte betalas utgör brottsvinst och är ett hot mot välfärden Finansinspektionen gör i en rapport gällande att skatteundandragandet i landet möjligen är den främsta vinningen från brott i Sverige 4 och att brottsvinster från så kallad traditionell organiserad brottslighet bedöms vara ansenligt lägre. I det förenklade diagrammet nedan jämförs det av Skatteverket estimerade skattefelet med Statistiska centralbyråns estimering av den svenska narkotikahandeln. 2 Trafikbrott exkluderade. 3 Rapport 2007:4 Vart tog alla pengarna vägen? En studie av narkotikabrottslighetens ekonomihantering. 4 Penningtvätt En nationell riskbedömning, 30 augusti 2013, s. 9. 8

11 Uppskattat skattefel i Sverige 2007 (miljarder kr) Skattefelet - Svart arbetskraft 2007 (miljarder kr) Budgetprop: Hälso-, sjukvård och social omsorg 2013 (miljarder kr) 2,2 Narkotikahandel i Sverige år 2001 (miljarder kr) I diagrammet visas även den svarta arbetskraftens andel av det så kallade skattefelet i jämförelse med hur mycket som faktiskt budgeteras för svensk hälso- och sjukvård samt social omsorg under ett år. Som synes är undandragen skatt enbart för svart arbetskraft större än hela budgeten för svensk hälso- och sjukvård. Detta vittnar om vikten av Sveriges ekobrottsbekämpning och att de undandragna skattemedlen är betydande, vilket i sin tur påverkar den svenska välfärden och varje enskild svensk medborgare. Under året har medierna uppmärksammat kontanthanteringen i Sverige i samband med den så kallade Panaxia-affären där flera hundra miljoner kronor försvann för bolagets kunder. Kontanthanteringen ska nu utredas av den särskilde utredaren Håkan Hallstedt, generaldirektör för Lotteriinspektionen, bland annat efter påtalande av Riksbanken. I uppdraget ingår bland annat att kartlägga kontanthanteringens alla moment och aktörer analysera hanteringen före och efter 2004 då dagens avreglerade struktur för kontanthantering skapades identifiera brister i regelverket och analysera huvudmannaskapet för hanteringen lämna förslag på vilken myndighet som ska ha det övergripande ansvaret i framtiden Även frågan om den privata sektorn ska få ha kvar delar av ansvaret, eller om staten ska återta hela eller delar av ansvaret 5, ingår i uppdraget. Rapportens utfall kan komma att få inverkan på Ekobrottsmyndighetens verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september Politik I Sverige har vikten av landets ekobrottsbekämpning på politisk nivå tydliggjorts genom att Ekobrottsmyndigheten från och med 1 juli 2013 har fått ett rikstäckande ansvar. Det kommer att stärka myndigheten i stort då Ekobrottsbekämpningen blir geografiskt heltäckande och 5 Pressmeddelande 20 juni 2013 Finansdepartementet, 9

12 tillförs ökade personella resurser. På så sätt förbättras myndighetens förutsättningar för att utreda och lagföra personer som har begått ekonomiska brott. Gränsöverskridande brottslighet fortsätter att öka och är svårutredd Liksom i förra årets lägesbild framhålls även i år globaliseringen som en av de största påverkansfaktorerna på brottsligheten i stort. Den gränsöverskridande brottsligheten i form av internationella organiserade yrkeskriminella som rör sig över nationsgränser och inom länder antas öka ytterligare i omfattning. Ett flertal brottsbekämpande myndigheter bedömer dessutom att den organiserade brottsligheten i ökad utsträckning kommer att begå ekonomisk brottslighet inom ramen för näringsverksamhet. I juni 2013 förekom närmare personer med icke fullständigt svenskt personnummer som företrädare för företag i Sverige. 6 Därtill finns en rad verksamheter som till följd av slopade filialkrav kan bedriva oregistrerad verksamhet i Sverige. Rörlighet, arbetskraftsinvandring, EU-medborgare i bolagsstyrelser och utländska filialers möjlighet att verka i Sverige påverkar brottsbekämpningen i och med att kontroller försvåras vilket i sin tur försvårar utredningsmöjligheterna. Två aktuella finansiella frågor inom EU är en enad bankunion samt införandet av en gemensam skatt på finansiella transaktioner, Financial Transactions Tax, FTT 7. Diskussionen om bankunionen har kretsat kring EU-kommissionens förslag om en gemensam tillsynsstruktur för banker, vilket skulle kunna innebära att Europeiska centralbanken görs till tillsynsmyndighet för Europas banker. FTT syftar till att ge mer stadga åt den finansiella sektorn och ska ge en mer enhetlig inkomstkälla till unionens offentliga sektor. Det har framförts synpunkter om att FTT kommer att sänka Europas tillväxt samt öka finansieringskostnaderna för både stater och företag. Detta skulle kunna påverka incitamenten för oegentligheter. Förslaget ska processas vidare genom Ekofinrådet 8 och EUparlamentet. Institutioner Bolagsverket är en central myndighetsaktör för näringslivet i Sverige. De strävar efter en snabb handläggning av inkomna ärenden. Falska och oriktiga handlingar kan få konsekvenser för både marknadens möjligheter att bedöma ett bolag och för myndigheternas möjlighet att utreda ansvar. Bolagsverket har sett över möjligheten att kräva elektronisk identifiering vid ansökan till verket, i syfte att försvåra för den som sänder in oriktiga eller falska handlingar. I synnerhet gäller detta i samband med styrelseförändringar i ett bolag. Elektronisk identifiering skulle leda till ökad säkerhet och ökade möjligheter att spåra eventuella falska anmälningar. Sociala förändringar Ett jämförelsematerial visar att fler svenskar blivit negativa till svart arbetskraft efter det att ROT och RUT-avdragen infördes. Prisskillnaden mellan ett svartjobb och ett lagligt utfört jobb är numera ofta minimal. År 2006 svarade 17 procent i en opinionsundersökning utförd av 6 Uppgift från Bolagsverket juni Rådet för ekonomiska och finansiella frågor i EU. 10

13 Skatteverket att det är omoraliskt att köpa svart arbetskraft. Samma fråga ställdes 2012 i en liknande undersökning 9 och siffran hade nu stigit till att 47 procent ansåg det vara omoraliskt att köpa svart arbetskraft. 10 Undersökningen är naturligtvis inte heltäckande avseende svenskars inställning till skatter, men är ändå inte oviktig ur ett attitydsperspektiv. Samhällets lagstiftning och kontrollmöjligheter är två viktiga faktorer för att hålla en marknad sund så att konkurrensen inte sätts ur spel. Medborgarna måste uppfatta lagstiftningen som legitim och rimlig. I frågan om svart arbetskraft är just medborgarnas attityd viktig då köp av vissa tjänster kan befinna sig i en gråzon snarare än på en renodlad svart marknad. Generellt bedöms dock svenskars inställning till organiserat svartarbete vara mycket negativ. Ett samhälles kontrollmöjligheter av lagefterlevnad är också betydelsefull men kontrollen ska vägas mot att inte utgöra ett alltför stort intrång i seriösa aktörers verksamhet. Sammanfattningsvis är det troligt att skattereformer som ROT och RUT påverkar allmänhetens inställning till att vilja betala skatt. Teknik Ekobrottsmyndigheten, liksom övriga brottsbekämpande myndigheter, har en rad utmaningar framför sig avseende teknik. I samhället har den yngre generationen generellt sett en högre teknisk kompetens än den äldre. Dessutom görs teknik och gränssnitt alltmer användarvänligt. Fyra av de största teknikutmaningarna ur ett brottsbekämpande perspektiv är nya betalningsformer anonymitet via Internet molntjänster kryptering. Kontanthantering har varit och är fortfarande en akilleshäl för de kriminella aktörerna. Dock kan nya former av betalningslösningar, som prepaid cards, mobila plånböcker (så kallad närfältskommunikation, NFC) och den virtuella valutan Bitcoins innebära ett minskat beroende av kontanter i framtiden. Möjligheterna att använda dessa betalningsmedel är i viss mån fortfarande något begränsade i Sverige, då det inte går att lagra särskilt stora summor på anonyma betalkort. En begränsning för de kriminella aktörerna är förstås också att pengar vid något tillfälle måste föras över till respektive betalningsmedel, men har de väl satts in på ett konto i Sverige eller utomlands, öppnas möjligheter till snabba överföringar över landsgränser. Vad avser Bitcoins tillåts anonymt ägande och även överförande av värden. Molntjänster innebär att det är svårare att hitta uppgifter eftersom de förvaras på servrar utomlands i det så kallade molnet. Data lagras redan i dag i allt större utsträckning i molnet och på annan fysisk plats än företagets hårddisk. Information, som till exempel räkenskapsinformation och annan information som rör ekonomiska transaktioner, blir därmed inte tillgänglig för myndigheten utan samtycke från berört land. Svårare att avlyssna i framtiden I framtiden kommer det sannolikt att bli svårare att inhämta information genom avlyssning av misstänkta då kommunikation i allt större utsträckning kommer ske via till exempel via Viber 11, Skype 12 eller i stängda chattforum, istället för via telefoner. I övrigt kan såväl 9 Utförd av docent Katarina Nordblom vid Göteborgs universitet Krypterad telefontjänst för Iphone och smarttelefoner. 11

14 krypterings-, som anonymitetstjänster enkelt användas av kriminella aktörer. Via tjänster som till exempel Hushmail 13 och Tor 14 går det att kommunicera anonymt, enkelt och kostnadsfritt. Krypteringen försvårar upptäckt och kontroll av och för myndigheter. Teknisk utveckling både hot och möjlighet Det är ibland lätt att se den tekniska utvecklingen enbart ur ett styrkeperspektiv för de kriminella aktörerna. Det är viktigt att vända på resonemanget och även se den tekniska utvecklingen som en möjlighet och styrka ur ett myndighetsperspektiv. Även om kriminella aktörer i ökad utsträckning använder sig av de ovan nämnda tekniska lösningarna är det inte alla som har denna kompetens. Ekobrottsmyndigheten jobbar i dagsläget aktivt med att generellt höja medarbetarnas kunskapsnivå. Ekologi Oseriösa företag har efter regleringar med handel med utsläppsrätter funnit en lönsam marknad inom handeln med avfall, rester från industriprocesser, kemikalier, elektroniskt skrot med mera. Dock har en omvänd skattskyldighet även för handel med avfall vunnit laga kraft, se avsnittet Lagar. Lagar Ett antal nya eller förändrade lagar kommer under 2013 i viss omfattning att påverka Ekobrottsmyndighetens arbete. Reglerna för bokföring ändras Bokföringsnämnden kommer under hösten 2013 med nya Allmänna råd. Tidsspannet från att en affärshändelse inträffar till det att bokföring måste upprättas blir mer generöst. Denna möjlighet medför en sämre överblick över rörelsens förlopp vilket medför ökade möjligheter att brotten begås utan upptäckt. Fler kan redovisa moms helårsvis I och med förändringarna i skatteförfarandelagen kommer fler företag att kunna redovisa moms helårsvis. Gränsen för att få deklarera moms på årsbasis har tidigare varit kronor i beskattningsunderlag för handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer samt skattskyldiga som inte ska lämna inkomstdeklaration. Nu får även denna grupp en miljon kronor i beskattningsunderlag som gränsvärde. Det slopade filialkravet har redan inneburit svårigheter att ingripa mot till exempel svart arbetskraft. Exempelvis bedrivs verksamhet i Sverige utan någon redovisning alls med motiveringen att driftstället är i exempelvis Polen. Förändringarna förväntas leda till minskade förutsättningar till en effektiv skattekontroll för sådana bolag, och i förlängningen sannolikt till fler fall av lagöverträdelser. Här följer ett exempel på hur svårt det kan bli att utreda brott i och med ovanstående förändringar: När förundersökning inte kan inledas på bokföringsbrott på grund av slopat filialkrav inleds istället förundersökning på skattebrott. Lagändringen avseende en gräns för 12 Nättelefontjänst som initalt var skyddad mot avlyssning. 13 Krypterad e-posttjänst. 14 Krypterad anonymitetstjänst för kommunikation. 12

15 omsättning på 1 miljon för att kunna momsredovisa på årsbasis, kan leda till för att myndigheten inte kan utreda eventuellt skattebrott heller. Incitament skapas därmed för att, som brottsverktyg, starta bolag motsvarande handelsbolag som är delägarbeskattade. Med senarelagd bokföringsskyldighet eller avsaknad av bokföringsskyldighet sammantaget med momsredovisning på årsbasis, leder detta till att det förflyter mycket längre tid innan det finns möjlighet att upptäcka att verksamheten är oseriös och att bolaget varken bokför eller betalar moms. Nya bevakningsområden för EBM Vid halvårsskiftet 2013 kriminaliserades insiderhandel och otillåten marknadspåverkan rörande el- och gashandel. Ett nytt bevakningsområde tillkom därmed för myndighetens underrättelsetjänst och ett svårförutsett antal brottsutredningar kan förväntas tillkomma. Det generella undantaget för torg- och marknadshandeln från skyldigheten att använda kassaregister tas bort (Skatteförfarandet prop. 2012/13:129) och Krav på personalliggare för tvätteribranschen införs (Personalliggare för tvätteribranschen prop. 2012/13:34) i syfte att motverka svart arbetskraft vilket kommer att ge ökade möjligheter att upptäcka skattebrott. Läxhjälp med RUT-avdrag kan leda till bedrägerier RUT- och ROT-avdrag har genererat bedrägerier inom främst bygg- och städbranschen. Nu utökas branschen avseende läxhjälp i och med att även gymnasieelever är berättigade till läxhjälp med RUT-avdrag. Marknaden har därför växt då priserna kunnat sänkas med fler kunder. Ett fönster för möjliga bedrägerier riktade mot staten öppnas. Nya skatteregler i skrotbranschen I syfte att minska det omfattande fusket med mervärdesskatt i skrotbranschen har nya regler trätt i kraft 1 januari I promemorian föreslogs att så kallad omvänd skattskyldighet ska gälla vid handel med avfall och skrot av vissa metaller. Detta innebär att köparen ska vara redovisnings- och betalningsskyldig för mervärdesskatten i stället för säljaren vid sådan nationell handel mellan näringsidkare. De flesta EU-stater har redan infört sådan skattskyldighet. Nya regler mot penningtvätt Våren 2012 var SOU Penningtvätt kriminalisering, förverkande och dispositionsförbud klar. Utredningen förslog att en handling ska vara straffbar som penningtvätt om någon hanterar pengar eller annan egendom som härrör från brottslig verksamhet och när handlingen syftar till att dölja egendomens eller pengarnas ursprung. Utredningen föreslår också att det ska vara möjligt att döma till ansvar för penningtvättsbrott trots att förbrottet inte är styrkt, till exempel när en näringsidkare medverkar till en åtgärd som skäligen kan antas vara penningtvätt. Förslaget har ännu inte lett till lagstiftning, men en proposition väntas komma våren Finansinspektionen presenterade i augusti 2013 en hot- och riskanalys beträffande Sveriges förmåga att bekämpa penningtvätt. Analysen pekar på vissa svagheter som kan ge regeringen anledning att i någon del överväga vissa förändringar av olika myndigheters uppdrag. Den nya lagstiftningen och Finansinspektionens riskanalys kan komma att innebära förändrat ansvar för Ekobrottsmyndigheten avseende brottsutredningar som rör det nya penningtvättsbrottet. 13

16 NULÄGESBESKRIVNING Brotten Varje år inkommer runt anmälningar om misstänkta brott till Ekobrottsmyndigheten. Antalet anmälningar ligger relativt konstant. Anmälningarna inkommer i huvudsak från konkursförvaltare och Skatteverket. Under de senaste åren har allt fler ärenden initierats i myndighetssamverkan (till exempel Regionalt underrättelsecentrum) och från Ekobrottsmyndighetens egen kriminalunderrättelsetjänst. Antalet ärenden av denna typ är dock litet i förhållande till vad som genereras av Skatteverkets kontrollverksamhet och konkursförvaltarna. Fördelningen av brottsmisstankarna redovisas i diagrammet till höger. Fördelningen är ungefär densamma i de tre regionerna. De små regionala skillnader som ändå kan nämnas är till exempel att andelen skattebrott är något högre i Malmö än i övriga regioner, medan andelen bokföringsbrott är högre i Stockholm. Västra Götaland särskiljer sig från övriga landet med en betydligt högre andel brottsmisstankar rörande bedrägerier. 34% Brottsmisstankar EBM % 0% 7% 3% 54% Skattebrott Bokföringsbrott Bedrägeri Aktiebolagslagen Marknadsmissbruk Övrigt De regionala skillnaderna beträffande brottsmisstankar kan bero på flera faktorer. Sättet att arbeta kan förklara fördelningen mellan skattebrott och bokföringsbrott. Regionala projekt som rör brott mot välfärdssystemet samt omfattande och systematiskt fusk med lönegarantier vid konkurser kan förklara en större andel bedrägerimisstankar. Därtill kan nämnas att en bedrägerihärva kan innehålla hundratals enskilda bedrägeribrott vilket betyder att ett bedrägeriärende på egen hand kan påverka statistiken. Varje brottskategori kan brytas ned till underkategorier. Skattebrott kan till exempel delas in i svartjobb, branschspecifika skattebrott, mervärdesskattebrott och punktskatte- och avgiftsbrott. Bokföringsbrotten kan delas in i bokföringsbrott som döljer svarta löner och bokföringsbrott för försent inlämnade årsredovisningar. Svart arbetskraft och oredovisade avgifter vanligast De vanligaste brotten som utreds på myndigheten är liksom tidigare år svart arbetskraft samt oredovisade moms- och arbetsgivaravgifter inom byggbranschen, vilket ofta innebär såväl skatte- som bokföringsbrott. Handel med punktskattepliktiga varor utgör en annan typ av skattebrott där årligt skatteundandragande bedöms vara betydande. Skatteverket har uppskattat skattefelet avseende punktskatter till cirka 4 miljarder kronor per år. 14

17 Under ett par år har Västra Götaland sett ett flertal fall av omfattande mervärdesskattebrott i samband med import och försäljning av elektronikprodukter, främst mobiltelefoner och surfplattor. Modus liknar punktskattebrotten i det att importen sker på laglig väg men sedan säljs produkterna vidare till den etablerade detaljhandeln utan att moms betalas. Under årens lopp har uppläggen professionaliserats. Avseende borgenärsbrotten förekommer fall där uppläggen går ihop med bedrägerier och där kreditgivaren blir den som drabbas på grund av att lån- eller kreditgivning sker på ett alltför okontrollerat sätt. Bedrägerier ingår normalt sett inte i Ekobrottsmyndighetens målområde även om specifika bedrägerityper länkade till näringsverksamhet ibland utreds vid myndigheten. Bedrägerier kopplade till företag är dock, enligt tjänstemän vid Ekobrottsmyndigheten, ett problem i hela landet. ROT- och RUT-avdrag, assistansersättningar, lönegarantier, lönebidrag, handel med hyresavtal, kreditbedrägerier, investeringsbedrägerier och bedrägerier som rör bostadsrättsföreningar är några exempel på ärenden som utretts på myndigheten. Nästan samtliga fall som utretts vid myndigheten förutsätter att ett bolag används som brottsverktyg vid genomförandet av bedrägeriet. Brottsmodus och branscher Det kan konstateras att organiserade brottsupplägg som syftar till att undandra staten skatter och avgifter bedrivs i konstellationer där samarbetet sker i projektform 15. I konstellationerna finns ett antal nyckelfunktioner som i sin tur tillhandahåller antingen en eller flera av de nödvändiga beståndsdelarna kunskap, kapital och kontakter. För att genomföra brotten krävs ofta ett flertal personer och bolag med sinsemellan olika funktioner och roller. En tendens som lyftes fram i förra årets lägesbild var att kriminella nätverk kontrollerar alla eller flera led i brottsuppläggen. En sådan typ av kontrollerad brottskedja kan innefatta byggnation av fastigheter med hjälp av svart arbetskraft, en insider på en bank där belåning görs på fastigheten ett flertal gånger. Dessa pengar kan sedan investeras i ny brottslighet eller i legal verksamhet. En insider på en bank kan kompletteras eller bytas ut mot en falsk bostadsrättsstyrelse som uppger felaktiga uppgifter när en seriös banktjänsteman gör en kontroll vid ett påstått köp. Bakom den här typen av upplägg finns ofta en kvalificerad juridisk och/eller ekonomisk rådgivare. De nödvändiga medhjälparna För de mer kvalificerade brotten behövs dessa olika typer av rådgivare och möjliggörare här kallade servicefunktioner. Dessa återfinns många gånger inom lagliga verksamheter och hjälper eller underlättar brottsligheten på olika sätt. I vissa fall görs det medvetet, i andra fall omedvetet. Det gäller till exempel vid planering av brotten, införskaffande av företag och omhändertagande av brottsvinster. Dessa så kallade medhjälpares roll i den ekonomiska brottsligheten är viktiga funktioner som underlättar brottsligheten och samtidigt försvårar kontroll och lagföring. Med servicefunktion avses alltså de konsulter eller bolag som tillhandahåller tjänster för ekobrottsligheten. Viktiga servicefunktioner för ekonomisk brottslighet är factoringbolag, bolagsbildare, ekonomiska och/eller juridiska rådgivare och olika typer av betalningsinstitut. 15 Factoring - Rapport om en servicefunktion, EBM K-2013/

18 Det ska betonas att de servicefunktioner som verkar tillsammans med ekonomisk brottslighet bedöms utgöra en minoritet inom sina respektive branscher. Falsk identitet försvårar upptäckt Ett annat återkommande problem för upptäckt och utredning av ekonomisk brottslighet är användningen av osanna identiteter. Dessa kan användas i samband med bedrägerier gentemot välfärdssystemet men har visat sig användas även i samband med ROT och RUTbedrägerier. Utländska företag och konsulter Även utländska företag verksamma i Sverige utnyttjar landgränserna genom att hävda att de inte är redovisnings- eller skattskyldiga i Sverige. Detta har tidigare primärt uppmärksammats inom byggbranschen, men från södra Sverige rapporteras att utlandsuppläggen numera även används av yrkesgrupper som advokater, artister och konsulter. Konsultärenden har även förekommit i Stockholmsregionen där utländska konsulter sägs vara här som korttidsanställda men i själva verket är anställda under en längre tid. Upplägget går helt enkelt ut på att undvika både svensk och utländsk beskattning. De mest utsatta branscherna Beträffande branscher är bygg och handel fortfarande de branscher som dominerar i myndighetens verksamhet oavsett region. Det går att urskilja vissa regionala skillnader avseende branscherna som sannolikt hänger samman med olika branschetablering i respektive region. Det finns fler så kallade riskbranscher som inte förekommer lika frekvent som bygg och handel i brottsutredningar vid Ekobrottsmyndigheten. Kontantbranscher där betalning sker direkt på plats istället för via en faktura är svårkontrollerade. Flera branscher omfattas också av penningtvättslagens rapporteringsskyldighet. Skrotbranschen är ett exempel på en rapporteringsskyldig bransch där inga anmälningar inkommer. Faktorer som underlättar för de kriminella aktörerna De kriminella aktörerna är skickliga på att missbruka samhällssystemets svagheter, till exempel genom att utnyttja statliga utbetalningssystem, använda olika typer av experter och möjliggörare, samt utnyttja kryphål i lagen och områden som tenderar att falla mellan olika myndigheters mandat. De kriminella aktörerna ändrar och förfinar sina upplägg i takt med att myndigheterna utför sina försvårande åtgärder. Svagheter i samhällets kontrollsystem kan ses som underlättande faktorer för de kriminella aktörerna. Bristande kontrollsystem är en faktor som påverkar myndighetens verksamhet. Framförallt gäller det rättsvårdande myndigheters uppdelning geografiskt och verksamhetsmässigt. Vissa kontrollfunktioner som skulle gynna Ekobrottsmyndighetens brottsbekämpning ligger utanför myndighetens eget inhämtningsmandat, till exempel närvaroliggare i fler branscher i kombination med månadsvisa kontrolluppgifter inom riskbranscher som till exempel byggbranschen. Åtgärder som vidtas för att förenkla för företagare och privatpersoner såsom regler om EU:s fria rörlighet och bestämmelser kring skatteavdrag utnyttjas också. För att försvåra upptäckt och utredning av penningströmmar flyttas pengar till exempel till andra länder inom EU. 16

19 Den internationella dimensionen utgör en grund i de flesta ekobrott, på någon nivå eller i någon del. Med en enkel knapptryckning kan pengar överföras i princip till vilket land som helst i världen. Ofta avgör tillfälligheter och kontakter till vilket land det blir. Förekomsten av kontakter med de närmaste grannländerna kan dock sägas förekomma mer regelmässigt, det vill säga Finland och Baltikum för Stockholms del, Norge och Danmark för Göteborgs del och Danmark och Tyskland för Malmös del. Aktörer folkbokför sig utomlands för att försvåra spårning och utredning och ibland för att kringgå svenskt lagrum. Utländska medborgare engageras som målvakter eller bulvaner. Utländska företag verksamma i Sverige uppger att de förvarar bolagets bokföring i hemlandet eller uppger att de skattar för inkomster i hemlandet fast så inte sker. Kontroll av detta är inte alltid lätt att hinna med för myndigheten i det omfattande ärendeinflödet. Brist på samordning nyttjas framförallt som en underlättande faktor avseende bedrägerier där olika myndigheter har information som inte delas samt att det kan uppstå fördröjning då det ska beslutas vem som ska hantera ärendena. Tekniska lösningar kan underlätta för kriminella aktörer och försvåra för utredare, exempelvis vid telefonavlyssning och inhämtning av information som är sparad på servrar utomlands. Kriminella aktörer har också fler platser att kommunicera på i dag genom exempelvis olika chattrum eller Skype, platser där det är svårare för utredande personal att inhämta information. Ett område som delvis faller in under tekniska lösningar är nya betalningsformer som tidigare nämnts under avsnittet Teknik. Projektformen genomsyrar i allt högre utsträckning hela samhället vilket kan skapa förutsättningar för ekobrott. I Brottsförebyggande rådets Rapport 2007:27, Organiserat svartarbete i byggbranschen, beskrivs projektformens betydelse för handel med svart arbetskraft där behovet av arbetskraft varierar mellan olika projekt och det därför är osäkert för ett byggföretag att ha fast arbetskraft anställd. Tendensen är att fler branscher bedriver eller kommer att bedriva verksamhet i projektform, till exempel mediebyråer. Detta skulle kunna innebära att vi i framtiden kommer se ett nytt spektrum av så kallade riskbranscher. Brottsvinster och brottsutbyte Brottsvinster är en central fråga ur ett brottsbekämpande perspektiv och vart vinsterna tar vägen varierar beroende på de kriminella aktörernas intressen. För vissa individer upplevs det som viktigt att spendera i statussymboler som bilar, klockor och ett vidlyftigt leverne medan andra har mer långsiktiga mål med sin kriminella verksamhet och investerar vinster i ny brottslighet eller i legala tillgångar. I normalfallet tycks det inte bli så mycket pengar över. Dels är det ofta många som ska dela på vinsterna, dels medför själva genomförandet stora omkostnader. Det kostar till exempel att göra sig av med ett bolag. Målvakter ska betalas och förmedlare tar provision. Även kontanter, vilka är centrala i många brottsupplägg, har börjat bli en bristvara i det kontantlösa samhället vilket i sin tur driver upp kostnaderna. Utöver de löpande omkostnaderna tycks även en stor del av brottsvinsterna gå till att betala skulder, hjälpa familj och släktingar och till spel. Ytterligare en omständighet som talar för att brottsligheten inte genererar några större summor är att bidragsbrott tycks vara relativt vanligt inom den organiserade brottsligheten. 16 Detta indikerar att de behöver trygga en inkomst 16 BRÅ, Brottslighet och trygghet i Malmö, Stockholm och Göteborg en kartläggning, s

20 eftersom intäkterna från kriminell verksamhet är osäkra och oregelbundna. Som en kommentar skall dock tilläggas att bidragen i vissa fall används som en form av penningtvätt. Ekobrottsmyndighetens uppfattning är att långt ifrån merparten av brotten genererar tillräckligt med pengar för att investera. Regeringsuppdrag om brottsutbyte Den 19 juni gav regeringen Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att utveckla och följa upp den myndighetsöverskridande samverkan som sker på brottsutbytesområdet. Uppdraget är en del av den särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet. Övriga deltagande myndigheter är Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. I uppdraget ingår att myndigheterna ska utveckla de gemensamma arbetsprocesserna för en effektivare samverkan på området. Myndigheterna ska också identifiera utvecklingsområden och vidta åtgärder samt följa upp och analysera de gemensamma insatserna och resultatet. Finansmarknadsbrott Av samtliga rapporter som inkommer till myndigheten angående finansmarknaden rör 2/3 misstänkt otillbörlig marknadspåverkan. Under det senaste året har nästan 200 personer rapporterats. Under året har en ökad andel av rapporter som rör manipulation av orderböcker, orderbook layering, noterats och andra mer komplicerade handelsstrategier som myndigheten tillsammans med Finansinspektionen ska analysera och bearbeta. Samarbetet med marknadsplatser, värdepappersinstitut och banker har utökats för att höja kvaliteten på rapporterna samt rikta fokus mot vissa typer av beteenden som skadar förtroendet för den svenska aktiemarknaden. Antalet rapporter som rör misstänkta insiderbrott har stigit något under det senaste året. En transaktion som genomförts på värdepappersmarknaden av en person som har insiderinformation ser exakt likadan ut som övriga transaktioner genomförda på samma värdepappersmarknad. Transaktioner som genomförs med insiderinformation, det vill säga insiderbrott, lämnar alltså inga särskilda spår efter sig och bevisningen är en färskvara vilket gör att snabb handläggning är av yttersta vikt. Många rapporter som rör misstänkta insiderbrott avser personer som spekulerat i kursrörelser inför bolagsrapporter, det vill säga personer som lyckats göra bra affärer genom att handla aktier precis före ett bolags kvartalsrapport Ungefär hälften av rapporterna som rör misstänkt insiderhandel eller otillbörlig marknadspåverkan kommer från de finansiella marknadsplatsernas övervakningsavdelningar medan de fyra storbankernas andel uppgår till cirka tio procent av rapporterna. It-brott Förenklat kan kriminella personer som använder it och internet i sin brottslighet delas in i tre kategorier: It-brottslingen: Kriminella individer involverade i det vi kallar it-brott, det vill säga brottslighet där it och/eller internet utgör en nödvändig förutsättning för brottets 18

21 genomförande. Exempel på it-brottslingen i relation till ekonomisk brottslighet är phishing 17, pharming 18, carding 19, hacking och DDos-attacker 20. Opportunisten: Kriminella individer som använder it och internet som förstärkare och möjliggörare för traditionell brottslighet. Exempel på opportunister i relation till ekonomisk brottslighet är personer som utnyttjar Internet som handelsplats för kriminella varor eller internettjänster för organiserad penningtvätt. Användaren: Kriminella individer som använder it och internet som en naturlig del i sin vardag. Användaren brukar sociala medier, kommunicerar, köper och säljer med mera. It och Internet skapar nya förutsättningar för den organiserade brottsligheten att göra det den gör bäst, nämligen att bedriva brottslig verksamhet i det fördolda. Via Internet kan man genomföra brottslighet i mycket stora volymer och omfattning. Brottsligheten kan genomföras på kort tid, med enorm vinst och spåren kan förhållandevis enkelt döljas, ofta innan någon hinner reagera. Exempel på denna typ av brottslighet är olika former av Internetrelaterade bedrägerier, som bara fortsätter att växa i omfattning. IT och Internet kan i dessa bedrägerier i vissa fall utgöra en förutsättning för brottet, men vanligt är även att det används i traditionella bedrägerier för att möjliggöra ett enklare, snabbare, säkrare och mer lukrativt brottsupplägg. Internet som handelsplats Internet blir även en allt vanligare handelsplats, som knyter ihop köpare och säljare från hela världen. Internet skapar bra förutsättningar för den organiserade brottsligheten att profitera på den globala handeln, exempelvis genom bättre förutsättningar för att stjäla persondata, kontouppgifter och förfalska dokument. Internet skapar även nya förutsättningar för att tjäna stora pengar, som kan omsättas i annan brottslig verksamhet, samt erbjuder bra möjligheter för att tvätta pengar, både egna och andras. Hemliga webbplatser för informationsutbyte Kriminella är som bekant ofta både förslagna och innovativa i sitt agerande, inte minst när det finns stora pengar att tjäna. På Internet finns därför redan i dag ett stort antal hemliga webbplatser som tillhandahålls av kriminella för kriminella, där man handlar med information men även nätverkar och utbyter information och tankar om tänkbara framtida brottsupplägg. Aktörer som utreds vid Ekobrottsmyndigheten Två gemensamma nämnare för nästan alla aktörer som utreds vid Ekobrottsmyndigheten är att de varit involverade i ett företag och att de på något sätt åsidosatt företagets redovisning. Graden av medvetenhet beträffande de brott som begåtts varierar däremot mellan olika aktörer och på samma sätt varierar även framgången i hur väl de lyckas i sina brottsplaner. 17 Metod för bedrägeri genom att tillskansa sig känslig information som lösenord och bankkontonummer. 18 Vidareutveckling av phishing som innebär att en besökare på en legal webbplats omdirigeras till en falsk, där så kallad spyware installeras på datorn. 19 Stöld och handel med stulna kontokortsnummer. 20 Överbelastningsattacker. 19

22 Antalet personer med fullständigt personnummer utifrån skäligen misstänkta i statistiken var personer under 2012 vilket är något färre än Av de var 16 procent kvinnor och 84 procent män. I årets lägesbild har statistiken bearbetats på ett annat sätt än föregående år. För att få en jämförbarhet mellan de personer som Ekobrottsmyndigheten har kännedom om endast utifrån ekonomiska brott och de som även har annan typ av brottslighet länkad till sig (trafikbrott exkluderat) presenteras statistiken utifrån följande kategorier: Nya ekobrottslingar Återkommande ekobrottslingar Blandbrottslingar 21 nya i ekobrott Blandbrottslingar återkommande i ekobrott Bedrägeri 22 Uppdelningen har i sin tur gett följande kategorifördelning: 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Misstänkta personer % 16% 16% 9% 2% Nya ekobrottslingar Återkommande ekobrottslingar Blandbrottslinga r nya i ekobrott Blandbrottslinga r återkommande i ekobrott Bedrägeri 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Misstänkta personer 2012 Utvandrade 15% 28% 25% 28% 4% 1 Nya ekobrottslingar Återkommande ekobrottslingar Blandbrottslingar nya i ekobrott Blandbrottslingar återkommande i ekobrott Bedrägeri Kategorierna har bearbetats och jämförts utifrån en regional uppdelning. Bearbetningen visar att så kallade nya ekobrottslingar är relativt jämnt fördelade i myndighetens tre storstadsregioner utifrån den statistiska skärningen 23 och att de utgör en majoritet med cirka procent. 21 De personer som är kända för såväl ekobrott som någon annan typ av brottslighet, t ex våld, narkotika, eller allmänfarlig ödeläggelse (trafikbrott exkluderat). 22 Misstänkta för bedrägeri har lyfts ut som en egen kategori då det är en form av ekobrott som normalt sett inte utreds vid Ekobrottsmyndigheten men där myndigheten ändå hanterar ett mindre antal ärenden per år. 23 Felmarginalen påverkas sannolikt något av de som registrerats som utvandrade respektive inte har någon folkbokföringsadress. 20