Men i november 2010 tycktes påven göra helt om, i alla fall nästan. Eller, gjorde han det?

Transkript

1 Stockholm, Heliga Stolen, p.t. Stockholm Ambassadör Ulla Gudmundson UTRIKESDEPARTEMENTET EU Vad betyder påvens nya uttalande i kondomfrågan? Sexualetiken är som bekant smärtpunkten framför andra i Vatikanens och den katolska kyrkans förhållande till det sekulära samhället. Katolska kyrkans uppfattning är att sex hör hemma inom det heterosexuella äktenskapet. Sexualiteten har enligt katolsk officiell syn också en andlig dimension. Äktenskapet är ett sakrament, parterna ska vara trogna och äktenskapliga relationer ska i princip vara öppna för att de kan leda till barn (helt konsekvent på denna punkt är man inte eftersom rytmmetoden accepteras - den implicerar ju sex utan avsikt att alstra barn). I ljuset av aids/hivfrågan har kyrkans förbud mot preventivmedel (bortsett från den naturliga rytmmetoden) hamnat än mer i skottgluggen än tidigare. Kyrkan har anklagats att med sitt kategoriska kondomförbud motarbeta förebyggande av aids/hiv i tredje världen. Påvens uttalande i mars 2009, i samband med en resa till Afrika, om att kondomer inte bara inte var lösningen på, utan kunde förvärra aidsspridningen, utlöste våldsam kritik från läkarkår och opinion världen över. Men i november 2010 tycktes påven göra helt om, i alla fall nästan. Eller, gjorde han det? 1 Vad sade påven? Den 24 november 2010 publicerade den tyske journalisten Peter Seewald boken Light of the World. The Pope, the Church and the Signs of the Times, byggd på totalt sex timmars samtal med påven Benedictus XVI. Boken är den tredje i en serie (de två första intervjuböckerna skrevs medan Joseph Ratzinger fortfarande var kardinal). På sid 119 i den nu aktuella boken säger påven, apropå den massiva kritik han fick efter uttalandet 2009: There may be a basis in the case of some individuals, as perhaps when a male prostitute (tyska originaltexten: ein Prostituierter ) uses a condom, where this can be a first step in the direction of a moralization, a first assumption of responsibility, on the way toward recovering an awareness that not everything is allowed and that one cannot do whatever one wants. But it is not really the way to deal with the evil of HIV infection. That can really only lie in a humanization of sexuality. Seewald ställer följdfrågan: Are you saying, then, that the Catholic Church is actually not opposed in principle to the use of condoms? Postadress Telefon E-post: Stockholmsbaserade ambassadörer ud-ksa@foreign.ministry.se med kansli Utrikesdepartementet + 46 (0) Stockholm Besöksadress Telefax Telex Gustav Adolfs torg

2 2(6) Påven svarar: She of course does not regard it as a real or moral solution, but, in this or that case, there can be nonetheless, in the intention of reducing the risk of infection, a first step in a movement toward a different way, a more human way, of living sexuality. 2 En förändrad doktrin? Som man kunde vänta sig har påvens nya uttalande gått som en löpeld över världen. Kommentatorer har, med glädje eller oro, tolkat det som ett brott med katolska kyrkans hittills kategoriska sexuallära. Vissa har tolkat det som att påven, i alla fall i undantagsfall, sanktionerar kondom också i barnbegränsande syfte. Andra har uppfattat det som att prostitution med kondom skulle vara moraliskt acceptabel i påvens ögon, enligt teorin om det mindre onda. Men betyder uttalandet att den katolska kyrkan mjukat upp sitt kategoriska avståndstagande från användning av kondomer (och kanske andra preventivmedel)? Ja och nej, eller snarare nej och ja, skulle man kunna säga. Vad avser den officiella moralläran, doktrinen, som handlar om hur man bör leva som god katolik, är svaret nej. Detta fastslås i en not från den s k troskongregationen det organ i den påvliga förvaltningen som har till uppgift att vaka över den katolska lärans renhet - den 7 januari 2011 (noten kan läsas i sin helhet på 597&po_d ). Kyrkans maning till människor som vill följa dess bud förblir, skriver kongregationen, den i påven Paulus VI:s encyklika Humanae Vitae.(från 1964). Encyklikan förbjuder any action which either before, at the moment of, or after sexual intercourse, is specifically intended to prevent procreation whether as an end or as a means. Om man sätter in påvens uttalande i dess textmässiga sammanhang framgår det enligt kongregationen (och där har man rätt) att påven är emot det han kallar en banalisering av sexualiteten, dvs en sexualitet frikopplad från äktenskap och barn. Benedictus uppfattning att 1960-talets sexliberalism förde världen in på fel väg är ingen hemlighet. Påvens budskap riktar sig alltså inte till vanliga katoliker som vill leva i enlighet med kyrkans bud. Det exempel han nämner en manlig prostituerad som använder kondom för att hindra aidsspridning - rör, påpekar kongregationen, en situation (prostitution) som enligt kyrkan i sig är djupt omoralisk (på den punkten har ju f ö svensk lag samma uppfattning). Prostitution blir inte plötsligt moraliskt okay för att man använder kondom. Vad påven menar, skriver kongregationen, är att den som är prostituerad och hivsmittad, och som försöker minska smittrisken genom att använda kondom, därigenom kan vara i färd med att ta det första steget mot att respektera andra människors liv ( respekt för livet är som bekant en grundbult i den katolska läran min anm) även om prostitution i sig förblir djupt omoralisk. Det är alltså ett avancerat moralfilosofiskt resonemang som troskongregationen för. Något som den inte tar upp, men som i princip styrker dess snäva tolkning, är att påven talar om en manlig prostituerad (tyska

3 3(6) originaltexten: ein Prostituierter ). Man kan undra om det som föresvävar påven är en enligt den katolska moralläran dubbelt irreguljär situation involverande inte bara prostitution utan också homosexualitet. Detta skulle ytterligare understryka att påvens uttalande inte ska ses som en uppmjukning av kondomförbudet för vanliga katoliker. I svaret på Seewalds följdfråga bekräftar påven att kondomer kan vara motiverade in this or that case, men han kvalificerar också detta uttalande: kondom är befogad om avsikten är att förhindra aidsspridning men inte om syftet är att hindra oönskade graviditeter, får man sannolikt underförstå. Vissa diplomatiska kommentatorer i Rom har påpekat att homosexuell prostitution per definition utesluter barnalstring, vilket ytterligare skulle klargöra att påven enbart avser kondomanvändning i aidsförebyggande syfte (att även kvinnor kan utnyttja manliga prostituerade har uppenbarligen ingen tänkt på). Och är det moraliskt eller ej för en icke hivsmittad prostituerad att använda kondom i syfte att skydda sig själv? På den frågan svarar varken påven eller troskongregationen. 3 Kondom för att förhindra graviditet i irreguljära situationer? Ska påvens uttalande uppfattas som att det enbart sanktionerar kondom i undantagsfall för att hindra aidsspridning, alltså inte för att hindra oönskade graviditeter? Ja, det ska det nog. Intention, avsikt, är ett nyckelord. Men uttalandet öppnar ändå för en diskussion om hur möjligheten att sex leder till graviditet ska hanteras i moraliskt irreguljära situationer. Att det blivit lättare att tala även om den frågan är tydligt. Det går att hitta personer i Rom, även en och annan högt och centralt placerad, som hävdar att kyrkan de facto sedan länge accepterar preventivmedel också i barnbegränsande syfte i moraliskt irreguljära situationer. Ett exempel som en interlokutör gav var från hans egen militärtjänst på 50-talet i ett sydeuropeiskt land. Varje basse fick en kondom med sig ut på kvällspermissionen. Regementsprästen visste detta men sa ingenting. Vi vill inte att barn ska växa upp utan en stabil familj. 4 En förändrad pastoral praktik? Troskongregationen slår fast att påvens uttalande inte heller innebär någon förändring av den pastorala praktiken i katolska kyrkan. Hur troskongregationen så säkert kan uttala sig om den pastorala praktiken i en världsvid kyrka med 1,2 miljarder medlemmar kan man naturligtvis fråga sig. Det kan dock stämma till stor del, eftersom kyrkans pastorala praktik, det är väl känt, sedan länge är långt mer pragmatisk än den officiella doktrinen. Till det karakteristiska för katolicismen hör att verka på två nivåer å ena sidan doktrinen, alltså principerna och idealen, å den andra den pastorala verkligheten. Principer och ideal ska enligt katolsk syn fungera som betlehemsstjärnor, de ska vägleda människan på hennes väg mot helighet. Det är som att klättra uppför ett berg, förklarade en gammal kardinal en gång för den okunniga ambassadören från Norden. Idealen ska inte plockas ner på jorden och göras realiserbara utan ansträngning, då fyller de inte sin uppgift. Samtidigt är kyrkan, med sin tvåtusenåriga erfarenhet av mänsklig skröplighet, väl medveten om svårigheterna för de troende att leva upp till dessa ideal. Svårefterlevda påbud balanseras med barmhärtighet och förlåtelse i den pastorala relationen mellan själasörjare och syndare. I detta kraftfält verkar kyrkan.

4 4(6) Vilket hyckleri! utropar här en sekulariserad svensk. Det är det inte (även om det i praktiken kan urarta till det att Italiens två gånger skilde och notoriskt flickjagande premiärminister Berlusconi av tekniska skäl får ta nattvarden medan den meniga katolik som byggt ett trofast förhållande till en ny partner sedan äktenskapet kraschat inte får göra det är svårt att förstå också för många katoliker). Resonemanget vilar på tron att det finns något hinsides, en dimension bortom det jordiska, som ger människans liv riktning och mening m a o just det som den icke troende inte räknar med och därför har mycket svårt att acceptera. Men vad avser kyrkans preventivmedelsförbud, ignoreras det med stor sannolikhet av majoriteten katoliker i västvärlden. De definierar helt enkelt inte förhindrande av graviditet som synd och man kan förmoda att flertalet präster inte heller ställer frågor om det i bikten (det finns också ett begrepp, reception, i katolsk teologi, som innebär att de troendes acceptans eller förkastelse av en kyrklig doktrin kan vara en indikation på dess sanning). Katolska humanitära organisationer som verkar i tredje världen förefaller ha en pragmatisk inställning till preventivmedel (även distribution av dagenefterpiller till våldtäktsoffer kan förekomma). Det har talats länge om att kyrkan skulle kunna tillåta kondomanvändning inom äktenskap där ena parten har aids/hiv. Enligt uppgift rekommenderar en majoritet av katolska afrikanska präster kondom. Kyrkans kondomförbud ska, det påpekas ofta, ses i kontexten av kyrkans betoning av trohet i äktenskapet och avhållsamhet utanför. I Sveriges Radios program P1 Morgon sade en representant för den katolska rörelsen Respekt för Livet apropå påvens uttalande under Afrikaresan att om man lever promiskuöst så lever man ju inte enligt kyrkans lära, och då ska man förstås använda kondom. 5 Vad betyder då påvens uttalande? Kyrkans sexualetiska doktrin förändras i grunden inte av påvens uttalande. Den pastorala praktiken förefaller redan relativt pragmatisk vad avser preventivmedel. Men det hindrar inte att påvens uttalande har mycket stor betydelse. För det första påven tar med orden in this or that case ett litet men viktigt steg i riktning mot en kontextualisering och historisering av den hittills i stort sett absoluta katolska sexualläran. Detta är, som den brittiska teologen Tina Beattie påpekat i den katolska tidskriften Signum (nr 2010/7), något som redan skett med den katolska socialläran. Den har anpassats till nya historiska förutsättningar och är inte densamma nu som på medeltiden eller för hundra år sedan. Påven ger därmed ett viktigt stöd inte minst åt de katolska humanitära hjälparbetare som länge sett kyrkans doktrin som föga anpassad till realiteterna i tredje världen. För det andra påven talar öppet och offentligt om detta. Han avviker därmed från traditionen i katolska kyrkan att inte i offentliga sammanhang diskutera diskrepansen mellan doktrin och pastoral verklighet (något som också företrädare för kyrkan kan se som ett problem). Vi ska inte uppmana människor att synda, säger en representant för troskongregationen. För det tredje påven visar intresse för den moraliska terräng som ligger utanför den av kyrkan kartlagda och sanktionerade (och som därför, tror jag man skulle kunna hävda, faller utanför troskongregationens domvärjo). Han erkänner att även

5 5(6) en situation som i kyrkans ögon är moraliskt djupt klandervärd kan innehålla något moraliskt gott (fröet till en ansvarsfull, human sexualitet). Troskongregationen betonar att det påven nu säger inte strider mot hans tidigare framförda uppfattning att kondomer inte är lösningen på aidsproblemet. Och det är riktigt. Men det är ändå svårt att inte se svaren på Seewalds frågor som en viktig nyansering av det tidigare kategoriska fördömandet och påståendet att kondomer förvärrar aids. Denna förmåga till självkritik, till att ändra sig och att med små antydningar öppna för diskussion är i själva verket typisk för professorn Joseph Ratzingers sätt att utöva påveämbetet. 6 En syndens dialektik? Den spekulativt lagda kan fundera över vad som på ett djupare, teologiskt plan ligger bakom påvens uttalande. Den kyska eller omvända horan, casta meretrix, är ett kristet motiv som går tillbaka till Jesus och evangelierna (Maria Magdalena, kvinnan vid Sykars brunn etc). Motivet rymmer en dialektik 1100-talsabboten Bernhard av Clairvaux såg den syndiga kyrkan som en ursprungligen god, men nedsmutsad och prostituerad kvinna. Hans samtida, den tyska abbedissan Hildegard av Bingen, såg i en vision samma bild av kyrkan. Är det en slump att påven i sitt jultal till kurian, när han manade kyrkan att allvarligt rannsaka sig själv över pedofiliavslöjandena, refererade just till denna vision? Har de grova synder som avslöjats inom kyrkan fått påven att dra den dialektiska, augustinska slutsatsen att om det finns så mycket synd i kyrkan, då kanske det finns något gott även i den mest syndfulla situation utanför? Troskongregationen morrar. Men Elise Ottesen Jensen ler i sin himmel. Ulla Gudmundson Delges: SB-EU-KANSLIET Biståndsministern Europaministern Socialministern Miljöministern Svensén Grönkvist, UD-MK Khaffaf, UD-MK UrP UriB Ch UD-EU UD-AF UD-AME UD-ASO Fries, UD-EU Jato, EUKORR Forsgren Bengtsson, EUKORR Amberg, UD-EU

6 Grundberg, K-dep Samtliga utlandsmyndigheter Kanslichefen, Utrikesutskottet SIDA RFSU Diakonia Lutherhjälpen Caritas Sverige 6(6)