RAPPORT. Fördjupad dialog om kultur och samhällsutveckling

Transkript

1 Fördjupad dialog om kultur och samhällsutveckling RAPPORT!!!!!!!!!!!!!!!!! Regionförbundet Östsam!!!!!!!! Projektledare Åse Berglund!!!!!!!! Linköping ! 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 5 Metod... 5 Sammanfattning... 7 Frågor och svar... 9 Diskussion / analys Analys / Rekommendation Bilaga 1. Kommunernas hemsidor Bilaga 2. Medverkande vid kommunbesöken Bilaga 3. Marie Bergdahls sammanfattning efter seminariet CP. Bilaga 4. Örebro folder - ett gott exempel! 2

3 inledning Under ett antal år har man inom regionförbundet arbetat med projekt, som syftar till att utveckla de kreativa näringarna. ( Några av dessa är KRUT, KURT och UCP). En återkommande arbetsform har varit att arbeta med Mötesplatser där aktörer inom konst och kultur tillsammans med andra lokala aktörer bildat nätverk för samverkan. I Linköping med Hemslöjden som bas och Finspång med Rejmyre som bas är två exempel. Som ett led i arbetet initierades projektet fördjupad dialog om samhällsutveckling och kultur med huvudsyfte att inventera vilka kulturella resurser som finns i kommunerna och att undersöka behov/ möjlighet att skapa en arena för kultur och samhällsutveckling. Projektperiod: tom ( motsvarande 50%) Projektledare: Åse Berglund Projektet initierades av regionförbundets kulturchef Peter Karlsson och utvecklades i samarbete med Jan-Erik Lund, samhällsbyggnadsavdelningen samt Bo Olls konst och form ansvarig. Projektgrupp: Åse Berglund, Peter Karlsson, kulturchef (tom juni 2013), Jan-Erik Lund, samhällsbyggnad ( tom juni 2013), Bo Olls, kulturgruppen, Petra Nordin Carlsson, kulturgruppen (i inledningsfasen), Mats Helander, chef samhällsbyggnad ( from 1 augusti 2013) Ann Hederén tf. kulturchef from september Linköpings Universitet - CKS, Mats Brusman medverkade vid två projektgruppsmöten samt vid ett kommunbesök.! 3

4 Bakgrund I böcker, rapporter och andra dokument beskrivs kulturens viktiga roll för samhällets utveckling och dess förmåga att möta olika utmaningar på ett nytt och mer offensivt sätt. Slutsatsen är att kultur kommer att ha större betydelse i framtiden, men för att potentialen ska tas tillvara måste kulturen ges ökad tyngd. Det gäller inte minst i politiken, både i kulturpolitiken och i politiken för andra samhällsområden. Även om det finns en stor samsyn på vilka utvecklingsfrågor som är viktigast att arbeta med i Östergötland, så sker arbetet ofta på olika arenor. I det samtal som pågår om den framtida kulturpolitiken för Östergötland, handlar det alltmer om att tillvarata kulturella resurser och arbeta mer strategiskt och integrerat med kulturfrågor i samhällsplaneringen. Projektet syftar till att ge underlag för ett fortsatt arbete kring hur kultur kan inkluderas i samhällsplaneringen (stadsplaneringen) för att bidra till enskilda orters och kommuners utveckling samt i förlängningen även i regionens utveckling. Projektet har att förhålla sig till de övergripande styrdokumenten RUP och Kulturplanen. RUP (regional utvecklingsplan) för Östergötland I den regionala utvecklingsplanen står att läsa: En plats, en stad, en region har vissa faktiska tillgångar, resurser och möjligheter att utveckla. Hur dessa förutsättningar kan utnyttjas är i hög grad beroende av den samlade handlingsförmågan bland regionens aktörer. De sju övergripande strategierna är: 1 Förstärka den samlade handlingsförmågan i Östergötland, 2. Utveckla Östergötlands roll i ett storregionalt sammanhang 3. Stärka Östergötland som en flerkärnig stadsregion 4. Arbeta för utveckling av Östergötlands alla delar 5. Främja östgötarnas möjligheter till livskvalitet och personlig utveckling 6. Stimulera ett dynamiskt företags-och innovationsklimat i Östergötland 7. Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region. Kulturen (kulturplanen) Syftet med kulturplanen är att vara ett regionalt planeringsverktyg och underlag för att visa hur det statliga anslaget till regional kultur kommer att användas i Östergötland när ansvaret för fördelningen av medel överförs till regionen (enligt den nya modellen). Grunden för den regionala kulturplanen bygger på det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) och de regionala kulturpolitiska målen. I den fastställda kulturplanen beskrivs hur Östergötland avser/vill arbeta med platsutveckling och kreativa kulturella näringar.! 4

5 Syfte och Mål Syfte Projektet syftar till att ge underlag för ett fortsatt arbete kring hur kultur kan inkluderas i samhällsplaneringen, för att bidra till enskilda orters och kommuners utveckling och i förlängningen till regionens utveckling. Mål Projektet ska resultera i en kartläggning av dels vilka resurser man bedömer sig ha i kommunerna och hur man vill använda och utveckla dessa. Förutsättningar skapas då för en bra dialog mellan regionen och kommunerna, om kultur och samhällsutveckling och om hur de regionala och de kommunala insatserna på bästa sätt bör komplettera och förstärka varandra. Projektet har som mål att lägga grunden för en arena i Östergötland för samtal, kunskapsuppbyggnad, kunskapsspridning, nätverkande och projektfinansiering för frågor som bidrar till kultur och samhällsutveckling. Metod 1. Identifiera nyckelpersoner i kommunerna (politik, kultur, samhällsbyggnad, kommunchef mfl). 2. Skriftligt bakgrundsmaterial: Översiktlig planering, RUP (Regional utvecklingsplan), Kulturplan, rapport KRUT, rapport KURT, information angående mötesplatser, kommunernas hemsidor samt kommunernas egenproducerade informationsmaterial, turistbroschyrer, SKL utredning om tillväxtkommuner, Vinnova attraktiva städer, KTH stadens attraktivitet, Umeå Universitet stadens attraktivitet och det offentliga, samt relaterade artiklar. Medverkan i konferens Cultural Planning vid två tillfällen samt vid CKS konferens om platsutveckling.! 5

6 3. Kommunbesök/inventering Projektledaren tillsammans med en representant från samhällsbyggnadsavdelningen och en representant från kulturavdelningen. Inför de fysiska mötena i kommunerna skickades underlag med projektbeskrivning och de aktuella frågeställningarna till samordnare / kontaktperson i kommunen (kommunchef eller den de utser). I samarbete med projektgruppen valde man att ställa följande frågor 1. Vilka kvaliteter och resurser finns i kommunen? 2. Vilken särprägel har kommunen ur ett kulturellt perspektiv 3. Vilka kvaliteter och resurser saknas? 4. Vilka svagheter och hot ser ni som hindrar / kan hindra en utveckling av de kulturella resurserna? 5. Vad ser ni som angeläget att utveckla? 6. Hur är kulturfrågorna integrerade med samhällsplaneringen i er kommun? 7. Vad kan regionen bidra med för att stödja den önskvärda utvecklingen? ( gäller ej ekonomiskt stöd). Svaren summerades och vid behov bokades ytterligare möten in. Minnesanteckningar skickades för godkännande och för eventuella tillägg till kommunens kontaktperson. Samt för kännedom till följeforskare Mats Brusman, CKS. 4. Identifiera de viktigaste kulturresurserna i varje kommun samt identifiera utvecklingsbara orter/ kommuner, företeelser. 5. Medverkan i kulturavdelningens årliga konferens 4 oktober 2013 tema: kommunerna. Representanter från Vadstena kommun, Motala kommun, Söderköpings kommun samt Finspångs kommun medverkade och ingick i panelsamtal. Valet av kommuner grundades på de genomförda besöken /inventeringen där dessa fyra kommuner representerade olika inriktningar. Motala Finspång två bruks /industriorter med olika sätt att hantera kulturfrågor. Vadstena Söderköping två småstäder med tydlig kulturhistorisk koppling men med olika syn på hur man tillvaratar det historiska arvet och kommunernas starka koppling till kultur. 5. Anordna ett halvdagsseminarium/ workshop på tema Cultural Planning. Inbjudan till samtliga som medverkade i inventeringen / samtalen under året en maxgräns på 30 personer. 12 (av 13) kommuner representerade under dagen. 32 personer (inklusive regionförbundets egna representanter) medverkade under seminariet. Konsult Marie Bergdahl, föredrag samt workshop på tema: Cultural Planning. 6. Rapport, december 2013, samt medverkan på konferens med K2 16 januari 2014, (kulturpolitiker).! 6

7 Sammanfattning Efter genomförda besök i samtliga 13 kommuner (i somliga kommuner vid 3-4 tillfällen) samt med bakgrund i det skriftliga material som hänvisats till kan man utläsa att Östergötland är en region med stor utvecklingspotential. Samtliga kommuner ställde upp med såväl chefstjänstemän som politiker, samtliga kommuner har varit behjälpliga när fler besök krävdes och om underlag och/eller frågeställningar behövde förtydligas. Projektets syfte var att ge underlag för ett fortsatt arbete kring hur kultur kan inkluderas i samhällsplaneringen, för att bidra till enskilda orters och kommuners utveckling och i förlängningen till regionens utveckling och därmed dess attraktivitet. Det visade sig att få kommuner inkluderar kulturen i samhällsutvecklingen i initialt skede dvs i samband med stadsplanering. Däremot lyfter man kulturen som en viktig del i samhället när det gäller befintlig kultur (kulturskolor, kulturarv, museum, folkbildning etc). Merparten av kommunerna lyfter naturen och kulturarvet som det allra viktigaste i beskrivningen av kommunen. Barn och ungdomskultur anses viktigt att utveckla men ingen kommun har den samtida kulturen som ett utvecklat huvudnummer. Skillnaden mellan de två stora kommunerna Linköping Norrköping och 11 små och medelstora kommunerna är givetvis stor men man ser tydliga synergi effekter. I synnerhet mellan Norrköping och Söderköping. Närheten mellan storstad och småstad möjliggör pendling och skapar större valfrihet i fråga om boende och tillgång till kultur, fritid och utbildning. Man efterfrågar kompetensutveckling och vissa kommuner har uttryckt önskan om processledning för att kunna utveckla samarbete. Man kan se en gräns - ett avstånd mellan västra Östergötland och östra Östergötland således mellan Vättern och Skärgården. Detta har påtalats av kommunrepresentanter och en önskan om att öka samarbetet finns. Identifiera de viktigaste kulturresurserna Regionen har oändligt många kulturresurser. Enligt de svar som framkom vid samtal med kommunföreträdarna finner man allt från framstående enskilda utövare till stora institutioner med hög klass och ett starkt föreningsliv. Det finns kulturarv av världsklass, slott, kloster, kyrkor, museer, konsertsalar, teater, opera, film, kändisar i världsklass från Heliga Birgitta till Louise Hoffsten. Men i de allra flesta kommuner lyfter man naturen som den viktigaste tillgången. Regionens två stora kommuner särskiljer sig av naturliga skäl beträffande såväl tillgång till befolkningsunderlag, ekonomi och som värdkommuner för institutioner.! 7

8 Linköping och Norrköping med stora institutioner som Östergötlandsmuseum, länsteater, Industrilandskapet, Visualiseringscenter, Symfoniorkester, konstmuseum mfl har en mångfald men Ydre, en av landets minsta kommuner, har andra kulturresurser som Riskteatern och ett mycket starkt föreningsliv. Varje kommun har sin särart. I regionen finns inte en enskild kommun som kan ses som dragare för hela regionen. Man ser snarare områden som omfattar flera kommuner.( Vissa kommuner ingår under fler rubriker).! Skärgården med Söderköping, Norrköping och Valdemarsvik. Ingår i Skärgårdsprojekt och samverkar med hela kustremsan speciell skärgårdsutvecklare finns på regionförbundet Östsam. Östergötlands skärgård är ett område som har stor potential i området ingår småstad, medeltid, storstad med stort utbud av konst och kultur, naturvärden av hög klass. ( Ingår i ett omfattande EU projekt). Bruks/Industriorter i förändring Finspång, Motala, Åtvidaberg (Norrköping även här) samtliga kommuner arbetar aktivt med utvecklingsprojekt. Här ingår även Boxholm men där pågår inte något omfattande utvecklingsprojekt. Skogsbygd Odlingslandskap Ydre Kinda (Mjölby) här är naturen det som är mest framträdande. Närproducerad mat är en utvecklingsfaktor. Natur och Kultur och kulturarv Motala Vadstena Ödeshög Skänninge (Mjölby och Linköping). Motala arbetar med Vision Motala ett omfattande utvecklingsprojekt. Storstad Linköping, Residensstad Universitetsstad med stora Kulturinstitutioner i likhet med Norrköping. De bägge storstäderna kompletterar varandra och stärker kopplingen till de mindre orterna genom Universitetet och länsinstitutionerna mm. Det område (de kommuner) som tydligast uttalat vilja att samarbeta och utveckla verksamhet tillsammans är västra Östergötland: Motala, Vadstena, Ödeshög och Mjölby (Skänninge). Området från Motala till Ödeshög har stora möjligheter att utvecklas, kombinationen natur och kultur av nationell och internationell klass är påfallande. I området rör sig hundratusentals besökare, Tåkern har Naturens Hus med ca besökare, Omberg hundratusentals besökare, Ellen Keys Strand, Rökstenen, Alvastra klosterruin, och det kulturarvsstarka Vadstena med klosterområde, Vadstena slott, spets /knyppling, Vadstena Akademien, Shakespeare på gräsgården mm. Enligt länsantikvarie Jan Eriksson har området en stor utvecklingspotential och menar att en samverkan mellan kommunerna, region och stat skulle öka kraften och möjligheten att stärka området. Förutsättningar finns att utveckla området i västra Östergötland om man kan skapa en gemensam plattform. Arena Resultatet av besöken och projektet visar att det finns behov av en Arena/plattform eller liknande, om man med begreppet Arena omfattar kompetensutveckling vilket samtliga kommuner efterfrågat.! 8

9 Stärka befintliga plattformar eller skapa en ny? Det som talar för en ny arena/ plattform är att man kan utveckla den tanke som legat till grund för projektet dvs att fortsätta utveckla samarbetet mellan kultur och samhällsutveckling och att arbeta långsiktigt med de frågor som kommunerna själva prioriterar. Det som talar för att man kan stärka upp befintliga arenor/plattformer är att de som arbetar med de befintliga arenorna redan byggt upp ett kontaktnät och har tillgång till specialkompetens och har i stort sett samma målgrupp. Exempelvis: Vadstena Forum, Centrum för lokalhistoria och CKS. För vem? En Arena för platsutveckling förutsätter att man engagerar ledande politiker och ledande tjänstemän och har ett för målgruppen intressant innehåll. Ett samarbete med Linköpings Universitet och Länsstyrelsen är att föredra. För vem? Är en intressant fråga. Är detta för ledande politiker och tjänstemän eller är det öppet för alla? Hur förhåller man sig till befintliga nätverken och övriga regionala aktörer? Frågor och svar Frågor och svar en kortversion Här följer en kortversion av de svar på de frågor som ställdes i samband med kommunbesöken. Fråga 1: Kommunernas kvaliteter. Vadstena Starkt varumärke med utvecklingspotential. Närheten till Vättern, Omberg, Tåkern, det historiska arvet och småstadsidyllen och livskvalité är några saker man nämner. ( Östergötlands kulturhuvudstad). Ödeshög Det geografiska läget. Natur och Kulturmiljöer såsom Vättern, Omberg, Ellen Key s Strand, Rökstenen, Naturum, Pålbyggnaden, Alvastra klosteruin, och skogsbygden. Bra och billigt boende och god företagsmiljö. Stark politisk vilja. Nära E4:an och goda pendlingsmöjligheter. Mjölby Goda pendlingsmöjligheter. Bra boendemiljö. Utvecklingen av de centrala delarna av staden, resecentrum, Skänninge med småstadsmiljö, Mantorp travet, Mantorp park och Skänningemarknad. Skogssjöområdet, Villastaden. Tillväxtkommun. Mantorp stark pendlingsort, Skänninge medeltid, Väderstad med bykänsla kompletterar Mjölby centralort. Bra näringslivsklimat.! 9

10 Motala Sjöstaden Motala, god infrastruktur, god boendemiljö, satsning på utvecklingsprojekt Vision Motala som innehåller fyra delprojekt. 1. Motala centrum 2025, 2. Kulturstadsdel Gamla Motala verkstad, 3. Idéprogram för Varamobadet, 4. Idéprogram för idrotts och friluftsanläggningar. Man lyfter bl.a Varamobadet, Vätternrundan, Göta kanal som dragare. Linköping Stora institutioner, residensstad med länsstyrelse, biskopssäte, LIU, konstnärsateljéer. Levande centrum, en lärdomsstad starkt inom teknik, miljö, biogas kommunen har spetskompetens inom dessa områden. Linköping är en kreativ stad, trygg och öppen. Norrköping Många kvaliteter många nationaliteter. Handeln är central i Norrköping finns såväl stora institutioner som enskilda aktörer. Det oplanerade kulturlivet skapar kreativitet. Stadskärnan, vattnet, Industrilandskapet där universitetet har etablerat sig är en viktig del i stadsbilden. Ostlänken, närheten till Söderköping, Valdemarsvik, Linköping och Stockholm möjliggör såväl in som utpendling. Yngre inflyttare och positiv befolkningsutveckling. Söderköping Boendemiljön, småstaden, atmosfären, det historiska arvet, god livsmiljö och trygghet. Man arbetar efter Vision 2020 och är väl medveten om vad den yttre miljön betyder. Göta kanal, närhet till Skärgården samt till Valdemarsvik och Norrköping. Resursstarkt på tjänstemannasidan gott samarbete och aktiva politiker. Pendlingsort såväl ut som inpendling. I Söderköping kan man tillgodogöra sig både småstadens charm och den större stadens hela utbud av universitet, kultur, shopping etc. Valdemarsvik Valdemarsvik har Östergötlands närmaste skärgård, den enda fjorden. Närheten till Norrköping positivt. Naturen och skärgården är det starkaste intrycket. Projektet ingår i olika utvecklingsprojekt ex. EU projekt. Samverkan med skärgårdskommuner från Oxelösund till Oskarshamn. Två stora saneringsprojekt pågår i Viken ( Sveriges största saneringsprojekt). Kommunen kan delas in i fyra områden: Gryt skärgården. Östra Ed, Tryserum: Natur, kultur, historia, Valdemarsvik- Shopping, Gusum, Risinge; Kultur, konst, brukskultur. Handeln fungerar bra. Åtvidaberg Bruksort med anor inom gruvbrytning och kopparframställning. Starkt kulturarv och mycket vacker natur, många sjöar. Ett utmärkande drag är det positiva näringsklimatet och det goda samarbetet mellan skola och näringsliv. Trädgårdsstaden, arkitekturen, brukskulturen är centrala. Framåtanda, mod, helhetssyn och framåtanda är ledord. Pendlingsort till såväl Linköping som Norrköping. Fotboll och starkt föreningsliv, aktiva hembygsgårdar. Finspång Historisk bruksort som under senare år förändrats. Bruksortens slutenhet på väg att luckras upp. Man möter nya grupper med nya krav.. Starkt näringsliv. Stark Natur( 368 sjöar) och kulturort. Starkt föreningsliv med många ungdomsföreningar. Finspång är en pendlingsort. Kommunens organisation är en styrka med politisk och tjänstemannamognad uppbyggd under senare år. Ydre Stark social sammanhållning. Det personliga engagemanget, det starka föreningslivet driver merparten av all verksamhet inom kultur och fritid. Kommunens natur och god boendemiljö är andra positiva delar i Ydre.! 10

11 Boxholm Bruksort med starkt föreningsliv, vacker natur och god potential att öka invånarantalet.. Pendlingsort till Tranås och orter i Östergötland. Många fritidsboende i Malexander och Blåvik. Sommenbygd med vacker natur och goda pendlingsmöjligheter ger styrka till Boxholm som pendlingsort. Kinda Kommunen omfattar tre orter med olika karaktär; Rimforsa, Horn och Kisa. Kommunen kan ses som en stark pendlingsort. Kindas kvaliteter är i första hand boendemiljö, natur och kultur. Med 400 sjöar och vacker kuperad terräng och odlingslandskap ges unika möjligheter. Aktivt arbete med matkultur / mattradition, lokalt producerad mat ( bl.a genom upphandlingsförfarande). Fråga 2. Särprägel ur kulturellt perspektiv Vadstena De historiska miljöerna, Heliga Birgitta, spets och knyppling. Vadstena Akademien, Shakespeare på gräsgården, biblioteket och fria aktörer. Ett kulturpolitiskt program omfattande sju punkter är framtaget man lyfter särskilt barn och ungdomskulturen. Kulturplanearbete pågår. Ödeshög Förutom de kultur och naturhistoriskt intressanta platserna lyftes den mångfald av konstnärer och kulturarbetare som bedriver verksamhet i kommunen.. Biblioteket är en samlingsplats som även omfattar turistbyrå. Mjölby Mjölby är en stark musikstad med körer, blåsorkestrar med koppling till kulturskolan och föreningslivet. Skänninge, Bjälbo och Väderstad goda exempel inom kultur och näringsliv. Konstrundan, skulpturstigen och biblioteket är andra delar som man lyfter. Kulturplan finns. Motala Starkt föreningsliv. Man ser kulturen som ett tillväxtområde bl.a genom utveckling av kulturstadsdelen GMV inom projektet Vision Motala. Här nämns även Övralid, Medevi Brunn, Göta Kanal, Rundradio museet mm. I kommunen satsar man på att integrera kultur inom samtliga områden. Man har huvudbibliotek samt två filialer samt en bokbusss. Folkets Hus, teaterförening, konsthall, kulturskola. Konsumringen ( lokal för kulturföretagare). Motala vill stärka sin roll som kulturstad. Barn och ungdomskultur prioriteras. Linköping Stora institutioner, i Linköping såsom Länsteater, länsmuseum, Hemslöjden, Östgöta musiken mfl många gallerier, stark körstad. Konsthall, Dansens Hus och konstnärsateljéer, kulturskola, Man upphandlar verksamhet enl LOU ex. Skylten, Arbis och Elsas Hus. Ny ridhusanläggning planeras till 2016 ( ett av landets bästa), välutvecklad fritidssektor med ny Arena 2013, ny simhall planeras. Stora institutioner men framförallt folklig förankring och ett starkt folkligt engagemang. Hög föreningsaktivitet, Starkt kulturliv och starkt politiskt engagemang. Man bevarar det befintliga trots nytänk och utveckling man arbetar för att integrera.! 11

12 Norrköping Industrilandskapet stora institutioner och stort gräsrotsengagemang. Fria grupper starkt föreningsliv. Det oplanerade kulturlivet är en viktig del i kommunens kultursyn. Söderköping Söderköping har en stark ställning som vilar på det medeltida arvet - medeltiden ingår i stadsbilden genom utställningar i befintlig miljö. Pågående utvecklingsplaner vid kanalen med café, restaurang mm. Man arbetar aktivt med att utveckla barnkultur och har tagit fram en barnkulturplan för barn mellan 0 8 år. Utomhusmuseum i form av medeltidscentrum integrerar stadsmiljö, kultur och historia. Kultur ses som en tillgång. En kulturberedning identifierar utvecklingsområden och tar fram strategidokument. Man betonar arbetet med kultur i skolan. Valdemarsvik Starka nätverk, livaktigt föreningsliv, Teaterscen Folkets Hus ( digital bio) man arbetar aktivt med utveckling. Nytt bibliotek i Valdemarsvik.Många kulturarbetare, stort intresse för musik och dans mm. Åtvidaberg Många kulturarbetare i bygden ( ett 100-tal), omvandling av ÅSSA området med museum, bibliotek, skola samt näringsliv planeras för att skapa ett kulturcentrum. Mycket aktivt arbete med utveckling av kultur, näringsliv och ideella krafter. Åtvidaberg 100 år Konstrundor, utvecklade program för skolklasser och besöksnäringen. Finspång Stor satsning på kultur, kulturhuset invigdes 2011 med turistbyrå, restaurang, biograf, konferenslokal där man visar utställningar, teater mm. Musikskolan har sin bas i kulturhuset. Rejmyre glasbruk är ett av landets äldsta glasbruk. Nytt bibliotek planeras med invigning år 2014, nytt gymnasium Curt Nicolingymnasiet ( även det nybyggnation) en av Finspångs större satsningar. Övrigt: Häfla Bruk, Grytgöl ( stark kulturort inom föreningsliv), teaterförening, konstförening, skogsröjet ( hårdrocksfestival), Ridhus, ishall, golfbana, bad och friskvårdsanläggningar mm. Boxholm Starkt föreningsliv. Aktiva invånare. Bibliotek, Folkets Hus med digital bio. Närhet och gott samarbete mellan politiker, invånare och tjänstemän. Man genomför regelbundet dialoger för att fånga upp ideér från medborgarna. Man lyfter samarbetet i Sommenbygd, Ångbåten Boxholm II, bruksmuseum, Boxholms Ost, golf, Naturum. Folkets Park, musikkår, musikfestival samt sommarteater. Barnkulturgaranti dvs alla barn ska få ta del av professionell kultur en gång per år. Ydre Det starka föreningslivet är kommunens bästa tillgång. Bibliotek har en stark roll i kommunen (med länets högsta utlåningssiffror). Riskteatern en stark förening som engagerar hela bygden från 5 75 år man ger 15 föreställningar vartannat år ( 300 platser) alltid fullsatt. Bio finns. Kinda Kommunen har ett starkt musikliv och en musikskola samt brett utbud av kultur och fritidsaktiviteter. God acceptans för olika kulturyttringar ex. grafittimålningar i gångtunnlar. Tre bibliotek (ett i Kisa, ett i Horn och ett i Rimforsa). Fråga 3. Kvalitéer och resurser som saknas. Vadstena Det historiska arvet är en tillgång men samtidigt en hämsko - arbetet med att utveckla barn och ungdomssatsningar ses som prioriterat.! 12

13 Ödeshög Personal (och ekonomi) En tjänsteman som ansvarar för biblioteks och kulturfrågor. Stadsplaneringsärenden /cityutveckling handhas av inhyrd konsult. Mjölby Saknas mindre scen för kulturarrangemang. Motala Ett regionalt uppdrag. Linköping Man saknar en större kultursatsning som sticker ut och profilerar kommunen. Gärna med inriktning ungdom. Möjligen bör man se över infarter (i likhet med övriga kommuner). Norrköping Dansutveckling samt att utveckla barnkulturen än mer. Söderköping Ett komplement till Stinsen en lokal för utställningar, information och programverksamhet. Valdemarsvik Boende för äldre (vilket gör att bostadsmarknaden stagnerar). Utvecklad hotellverksamhet. Kommunen tredubblar sin befolkning under sommaren).central plats för konst och kultur. Kulturplan, kulturarvsplan, mötesplatser mm Åtvidaberg Ekonomi Finspång Saknar offentlig konst Föreningsbidraget bör förnyas. Ydre Personal och ekonomi Boxholm Entréerna till kommunen, centrum, torg och mötesplatser. Kinda Ingen tydlig brist uppges. Fråga 4. Svagheter och hot Vadstena Saknas tydlighet. Svårt att enas och fokusera. Handeln i centrum försvagas. Ödeshög Ekonomin begränsar. En viss tröghet gällande förändringar. I likhet med övriga landet ser man en tillbakagång inom föreningslivet. Brit på kontinuitet gällande planeringsfrågor och att kompetensen inte stannar inom kommunen. Mjölby Beroendet av Linköping och av två storföretag, kan ses som ett hot. Motala Bristen på fokusering ( nämndes i första hand i samband med Framtid Motalaprojekten). Linköping Inget särskilt, det går bra för Linköping man arbetar strategiskt med demokrati och jämlikhet. Norrköping Institutionernas stagnation. Gäller symfoniorkestern, Östgötateatern samt även Norrköpings konstmuseum.! 13

14 Söderköping Det tidigare så starka föreningslivet avtar något, viss oro för centrumhandeln. Att man bygger kvantitet och inte kvalitet. Valdemarsvik Ekonomiska resurser och utflyttning.tillägg: Vilja och intresse saknas. Inget samarbete. Åtvidaberg Inte något anges. Finspång Rejmyre glasbruk saknar långsiktig hållbarhet. Glasbruket är privatägt och en viktig del inom besöksnäringen. Bostäder brist på långsiktighet. Saknas lägenheter och villor. Lång bostadskö. Saknas hotell och camping. Ydre Vikande befolkningsunderlag. Ekonomi, vilket leder till svårighet att utveckla kulturen. Boxholm Utflyttning från landsbygden. Den yngre generationens nya vanor dvs risken finns att föreningslivet avtar. Kinda Utflyttning från landsbygden, osäker situation för landsbygden inkluderar böndernas situation. Fråga 5. Angeläget att utveckla Vadstena Ungdomskultur, kulturhus, kulturskola anses viktigt att utveckla samtidigt som man bör ta tillvara och stärka de kulturhistoriska miljöerna och arvet efter Heliga Birgitta. Ödeshög Öka antalet invånare ( man har en vision om att öka invånarantalet till 5500 invånare) Öka samarbetet inom besöksnäringen stärka det pågående samarbetet med Gränna Jönköping. Ett samarbete med Vadstena och Motala ses som en möjlighet. Mjölby Kommunen har starka kvaliteter som skulle kunna synliggöras än mer i synnerhet koppling natur och kultur. Motala Projektet Framtid Motala samt Vision 2025 Linköping Designexpo, City Art Link, verksamhet i anknytning till Bokmässan. Norrköping Utveckla samverkan mellan andra aktörer ex. Bråvallafestivalen, barn och ungdomskulturen, fullmäktigebeslut på att alla barn och ungdomar ska ha tillgång till kultur. Söderköping Skärgårdsutveckling Fortsatt satsning på att utveckla området vid kanalen. Valdemarsvik Bredbandsutbyggnad i skärgården. Äldreboende En mer levande hamn.kulturturism, ökad kunskap och ökat samarbete.! 14

15 Åtvidaberg Vidareutveckling av Åssa området. Stallet med hotell bör utvecklas. Finspång Bostäder, hotell, camping. Förädling av centrum. Ydre Fler bostäder Kultur och besöksnäring Boxholm - Kinda Kulturskola, Fördjupad översiktsplan ( FÖP), kulturarvsplan, fler invånare, ökad attraktivitet som arbetsgivare. Utveckla arbetet med att lyfta närproducerad mat. Besöksnäring landsbygdsutveckling lyfta det egna kulturarvet. Fråga 6. Kulturfrågorna integrerade i samhällsutvecklingen? Vadstena Samverkan mellan kulturpolitiken och stadsplaneringen ska utvecklas för att stärka de konstnärliga och estetiska värdena i kommunen. Motala I projektet Vision Motala ingår utveckling av Kulturstadsdel Gamla Motala Verkstad där man samverkar och har genomfört ett antal workshops. Ödeshög Inget samarbete i nuläget. Mjölby Samverkan i samband med FÖP arbete i Skänninge i övrigt inte definierat men intresse finns. Linköping UCP, vidareutveckling av KKN ett samarbete mellan regionförbundet, Linköpings kommun och Hemslöjden. Använder 1 % regeln. BO16 bomässa som arbetar över gränserna ( samtliga enheter medverkar i arbetet). Norrköping Utveckling av Hallarna Söderköping Samarbetet mellan kultur och samhällsbyggnad är gott och utvecklas. Bägge enheterna finns representerade i kommunstyrelsen. Använder 1% regeln. Valdemarsvik Vid framtagande av ÖP genomfördes workshop med sammantaget 120 personer. 4 workshops /medborgardialog. Kulturen är inte integrerad. Konstprojekt i samarbete med regionförbundet. Åtvidaberg I Åtvidaberg har man ett kultur och samhällsutskott som samarbetar gällande utvecklingsfrågor i kommunen. I samarbete med regionförbundet och Trafikverket har en ny infart / entré anlagts.! 15

16 Finspång Kulturen är en integrerad del i kommunens utvecklingsarbete. Man har ett samhällsbyggnadsråd. Ydre I en liten kommun som Ydre blir samverkan naturligt och nödvändigt. Uttalad organiserad samverkan gällande utvecklingsfrågor finns ej. Boxholm I ÖP anges att den bygger på kommunens regionala läge och attraktiva livsmiljö. ( 6 punkter varav en: Berikande livsmiljö stort utbud på kultur och fritidsaktiviteter). Kinda Kulturfrågorna ingår i den FÖP som planeras. Konstnärlig utsmyckning på torget. Fråga 7. Hur kan regionförbundet finnas som resurs? Vadstena Samordning mellan kommunerna (i synnerhet mellan de små och medelstora kommunerna), region, nationella instanser (ex kulturrådet). Regionförbundet bör definiera vilka resurser som finns att tillgå. Processledare för att möjliggöra samverkan. Ödeshög Kommunen önskar stöd med att utveckla natur och kulturmiljöerna. Mjölby Regionen borde ha helikopterperspektiv. Behjälpliga att anordna större konferenser. Nyttja kompetens som finns i kommunerna lyfta goda exempel. Västra Östergötland borde kunna stärkas med gemensam ÖP. Kompetenshöjande insatser (stöd i arbetet med kulturplan etc). Hjälp med paketering besöksnäringen. Motala Kulturen bör ses som en utvecklingsfaktor i hela regionen. Saknar gemensam policy för konst och kultur. Gemensam marknadsföring och att nyttja kommunernas kompetens och resurser bättre. Önskas information om de regionalt finansierade institutionernas uppdrag ( i förhållande till kommunerna). Linköping Tydliggöra vad som är lokal och vad som är regional kultur. Hjälpa till med expertkunskap och omvärldsanalys. Norrköping Ett regionalt uppdrag inom barnkultur Definiera vad som är regional kultur Hur går man vidare med scenkonstutredningen? Söderköping Utveckla skärgården och se den som resurs för hela regionen. Lyft in kulturen i de stora sammanhangen. Använd den kompetens som finns i kommunerna. Valdemarsvik Stärk regionen som helhet minska avstånd mellan östra och västra Östergötland. Stöd med marknadsföring Utvecklingsprojekt och samordning av pågående satsningar.! 16

17 Åtvidaberg Regionen kan bidra genom att undvika att arbeta i stuprör att se helhet och vara områdesöverskridande. Kompetenshöjande verksamhet Cultural Planning Finspång Regionen kan bidra med: kompetensutveckling. Kompetensgrupperingar måste finnas kvar. Tydliggör relationen till kulturinstitutionerna. Ydre Stöd och hjälp med marknadsföring och att stärka sin position. Kompetenshöjande verksamhet Tydliggöra länsinstitutionernas uppdrag i förhållande till kommunerna. Boxholm Kompetenshöjande, nätverk, tydliggöra vilka möjligheter som finns ex. gällande de regionala aktörerna. Kinda Statistikunderlag (socioekonomiskt underlag) kompetensutveckling, samverkan mellan kommunerna vetskap om hut länsinstitutionerna kan samverka med kommunerna. Gemensam marknadsföring.! Skulptur Motala! 17

18 Diskussion / Analys Projektet ligger inom ramen för den regionala utvecklingsplanen (RUP)och kulturplanen en eventuell fortsättning bör inlemmas inom den ordinarie verksamheten. Att fördjupa dialogen mellan de olika enheterna, kultur och samhällsutveckling, är ett långsiktigt arbete som bör ske såväl på regional som lokal nivå. Huvudfrågorna i projektet var hur kulturen kan stärka en orts / kommuns ( i förlängningen regionens) attraktivitet, om kommunerna samverkar inom kultur och samhällsutveckling och om vi behöver en gemensam Arena /plattform för att arbeta vidare och utveckla dessa frågor? Vid besök i kommunerna framkom givetvis olika behov och önskemål om hur man kan och vill stärka den egna orten. Hur kommunrepresentanterna själva identifierar de viktigaste kulturresurserna i sin kommun och viljan att utveckla sina resurser är i detta sammanhang det centrala. Om man ställer frågan om kultur är integrerat med samhällsplaneringen i kommunen delas frågan i två delar. I den fysiska planeringen dvs stadsmiljö, byggnader, torg och grönytor är det sällsynt att samarbeta i ett initialt skede. De kommuner som nyttjar 1% regeln vid nybyggnation tar oftast in konstnärer, formgivare när området / platsen redan är projekterad. Vid kommunbesöken lyftes även frågan om torg, allmänna mötesplatser och infarter till kommunerna. Samma sak gäller här konstnärer, formgivare engageras i projekteringens slutskede. Precis som i andra landsändar kan man konstatera att infartsvägar är ett sorgligt kapitel oftast med fabrikslokaler och andra - säkert funktionella - men alls inte tilltalande byggnader. Torg och samlings/mötesplatser är centrala för trivsel och sänder signaler om hur man vill profilera sig. Konstnärlig utsmyckning, grönytor och rätt belysning skapar en atmosfär som ökar människors vilja att befolka torget. Samarbete - i ett initialt skede - mellan stadsarkitekter, konstnärer och belysningsexperter borde vara en framkomlig väg för att skapa ett attraktivare stadsrum. I kommunerna är det ovanligt med samverkan mellan Samhällsbyggnad och kultur i fråga om fysisk planering. Det är inte ovilja snarare ovana. I mindre kommuner saknas ofta stadsarkitekt och planeringsarbete utförs av konsulter vilket ökar risken för att man inte ser helheten och inte heller tar hänsyn till ortens / kommunens historia och kulturella tillgångar. Om man breddar frågeställningen och ser kulturen som en resurs för invånare och besökare ur ett verksamhetsperspektiv lyfter frågan. Här anges kulturskolor, körer, konstmuseum, idrottsanläggningar, bibliotek, föreningsliv mm. Här kan man se en viss koppling mellan kultur och samhällsbyggnad ex. i samband med nybyggnation av Bibliotek där arbetet ofta sker i samarbete/ samförstånd med bibliotekschef. Få kommuner lyfter kulturen som tillgång i samband med stadsplanering eller arbete med översiktsplaner men verksamheten innehållet oavsett om det är en kulturskola eller en Symfoniorkester ses däremot som en kulturell resurs. Kommunens samlade kulturella resurser omfattas till stor del av tillgången till natur, kultur, kulturarv, folkbildning och friluftsliv.! 18

19 Om man kompletterar kommunernas egen bild av sina kulturella resurser med information på hemsidor och informationsmaterial/ turistinformation blir bilden mer komplex. Kulturella resurser är inte alltid en kommunalorganisatorisk fråga. Privata initiativ och föreningsdriven verksamhet bidrar starkt till den samlade bilden. Även om man inte kan ge ett entydigt svar på vad som är kommunernas kulturella resurser, genom en så schematisk undersökning som denna, kan man se strukturer och sammanhang. Möjligheterna att utveckla en enskild kommun kan kanske inte anses vara ett regionalt uppdrag däremot att stärka områden som inkluderar flera kommuner. Ett fortsatt samarbete mellan regionförbundets avdelningar för samhällsutveckling och kultur borde kunna ge en bredd och en naturlig koppling till politiker och tjänstemän i kommunerna. Projektets mest givande synergieffekt har varit att sammanföra politiker och tjänstemän för gemensamma samtal om kultur och samhällsutveckling. Man kan se behovet av att genomföra ett mer omfattande arbete med Cultural Planning/ platsutveckling där man inkluderar lokalbefolkningen för att få en så bred bild som möjligt och dessutom skapa ett lokalt engagemang och lokal förankring. Intresset för platsutveckling är stort och är en bra och förhållandevis enkel metod för kommunerna att arbeta med. Vad kan regionen bidra med? En av frågeställningarna vid kommunbesöken var: Vad kan regionförbundet bidra med för att stödja den önskvärda utvecklingen i kommunen? (frågan avsåg inte ekonomiskt stöd). Samtliga kommuner önskade kompetensutveckling. Merparten önskade att få klarhet i vad som är lokal kultur och vad som är regional kultur och kännedom om länsinstitutionernas uppdrag. Merparten önskade stöd gällande marknadsföring. (besöksnäring). Tre kommuner önskar att man nyttjar kommunernas kompetens. Tre kommuner önskade hjälp med processledning för att utveckla sina kulturella resurser. Två kommuner önskar hjälp med kulturplan. Samtliga kommuner menar att de på ett eller annat sätt har utvecklingspotential. Östergötland har ca invånare (kommundirekt)! 19

20 Slutsats Avslutningsvis kan man konstatera att samtliga kommuner har utvecklingspotential och att merparten dessutom har vilja att arbeta för den egna kommunens utveckling. Ökad samverkan mellan kultur och samhällsutveckling är väsentlig om en helhetssyn ska kunna uppnås. Kommunerna önskar Information om regionförbundets möjligheter dvs vad man kan och vad man inte kan stödja kommunerna med. Information om länsinstitutionernas uppdrag och möjligheter att samverka med kommunerna (samma sak där vad kan och vad kan de inte samarbeta kring). Informationen bör gå till såväl tjänstemän som politiker. En del i kommunikationsbristen kan ligga i att information inte når ut från politiker till tjänstemän eller mellan tjänstemän ( kulturchefer kultursekreterare - stadsarkitekter mfl). Hur stärka dialogen mellan kultur och samhällsutveckling? 1. Arbeta med områden inte enskilda kommuner. Förslagsvis Västra Östergötland som har uttryckt önskemål om resursstöd för att utveckla ett samarbete. Även länsstyrelsen anser att västra Östergötland har stark utvecklingspotential. 2. En Arena/plattform för gemensamma frågor rörande platsutveckling och kompetensutveckling är av stort intresse. Om man stärker CKS, Centrum för lokalhistoria, Vadstena Forum eller skapar en ny plattform avgörs av vilka resurser, såväl personella som ekonomiska som finns att tillgå. Om inriktningen följer projektets mål bör både kultur och samhällsavdelningen finnas med. 3. Öka samarbetet/ samordning med marknadsföringsinstanser såsom Visit Östergötland och Marknadsbolaget. ( Kanske bör även de ingå i en Arena/plattform?) 4. Nyttja befintlig kompetens. I kommunerna finns stor kompetens inom olika områden. Använd kommunernas kunskap i regionala sammanhang. Det stärker sammanhållningen. 5. Uppföljning av projektet. De personer (i kommunerna) som engagerat sig i samtalen om - fördjupad dialog om kultur och samhällsutveckling- förväntar sig en uppföljning. Oavsett om man enas om att skapa en Arena/ plattform eller inte så är projektuppföljning viktig för att bibehålla engagemanget.! 20

21 Bilaga 1. Kommunernas hemsidor Bilaga 2. Medverkande vid kommunbesök ( besök 1) Bilaga 3. Marie Bergdahls summery efter konferensen om Cultural Planning. Bilaga 4. Örebro folder Referenslitteratur: Innovativa kommuner, SKL och Vinnova Stadens attraktivitet, KTH Stadens attraktivitet, Umeå universitet Kulturlivet, näringslivet och pengarna, Myndigheten för kulturanalys Cultural Planning, Linköping den 23 december 2013 Åse Berglund Projektledare 2. Idéformulering! 21

22 !!!!!!!!!!!!! 22! 22