Verksamhetsberättelse 2002

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2002 Pärmbild: Comma Pictures HELSINGFORS STADS TRAFIKVERK

2 Verksamhetsberättelse 2002 Översikt av verkställande direktören... 2 Helsingfors kollektivtrafik och HST... 3 Helsingfors interna trafik Helsingfors interna trafik, Tabeller... 4 Planering och undersökning... 5 Busstrafiken... 6 HST-Busstrafiken... 7 HST-Spårvägstrafiken... 8 HST-Metrotrafiken... 9 Banor, hållplatser, stationer och fastigheter Miljön Information och marknadsföring Kundservicen Biljetter Personal Kvaliteten Förvaltning och organisation Kollektivtrafiknämnden Ekonomiska nyckeltal för HST Utveckling av biljettpriser Linjenät Bokslutet Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys

3 Översikt av verkställande direktören Sari Kotikangas Ett viktigt element i Helsingfors trafikpolitik är prioriteringen av kollektivtrafik. Denna linje blev etablerad redan på 1970-talet och numera omfattas den allmänt av både beslutsfattarna och invånarna. Prioriteringen av kollektivtrafiken har visat sig vara lyckad; trafiken i Helsingfors fungerar mycket smidigt, när vi jämför med vilken som helst utländsk stad i samma storlek. Trafiken i Helsingfors minskade år 2002 med omkring en procent jämfört med året innan, men samtidigt ökade kollektivtrafikens andel. Särskilt under rusningstid valde allt fler att åka kollektivt till och från centrum. Det är en glädjande och uppmuntrande utveckling. Ökningen skedde framför allt i metro- och tågtrafiken medan efterfrågan sjönk för busstrafikens del. Totalt företogs 209,9 miljoner resor i Helsingfors interna trafik under år 2002, en nedgång med 0,4 procent från året innan. Biljettpriserna höjdes i början av året. Biljettintäkterna blev ändå mindre än beräknat; en orsak är att passagerarmängderna inte ökat enligt förväntningarna till följd av att stadens befolkningstillväxt stannat upp. En bidragande orsak till minskningen av biljettintäkterna var också att det i samband med införseln av euro i januari-februari inte såldes engångsbiljetter i spårvagnarna, varför en del av enkelbiljettintäkterna föll bort. Ekonomiskt uppvisade årsresultatet ett underskott på 2,6 miljoner euro. Helsingfors ekonomi blev betydligt mer ansträngd under verksamhetsåret. En av följderna av detta är att tariffstödet år 2003 blir omkring 5 miljoner euro lägre än år År 2004 kommer tariffstödet att sjunka ytterligare. På hösten 2002 förberedde sig HST på det minskade tariffstödet med en minskning av antalet turer i bussoch spårvägstrafiken och med höjning av taxorna. Det ser ut som om vi blir tvungna att vidta samma åtgärder igen i år. I planeringen av såväl linjerna som tarifferna måste vi därtill arbeta fram ytterligare lösningar för att få ekonomin i balans. Antalet anställda inom HST ökade år 2002 med ett hundratal personer och var vid årets utgång. Den ovanligt stora ökningen berodde på att HST-Busstrafiken vunnit flera konkurrenstävlingar som lett till att personalen ökat med ett hundratal. Rekryteringen av ny personal avlöpte väl. Året präglades av flera stora gatu- och andra byggen som ställde till besvär för servicen. Renoveringen av Alexandersgatan ledde till att spårvägslinjerna hela våren, sommaren och hösten måste ledas längs alternativa rutter. Det mångåriga byggandet på bussterminalområdet Kampen kom igång, till förfång för metrotrafiken och de centrala busslinjerna. I samband med att metrobron vid Tågvägen reparerades var det nödvändigt att köra metrotrafiken med förlängda turintervaller. Allt detta påverkade naturligtvis servicenivån ur passagerarsynpunkt. Resekortsprojektet kunde äntligen fullbordas under året. Försäljningen av resekort kom igång på allvar i slutet av året och då kunde köer i kundservicen inte undvikas. Övergången till en helt ny biljettkultur är en avsevärd omställning för både kunderna och de anställda. Fördelarna med det nya systemet kommer efter hand att bli uppenbara, redan inom en nära framtid. Resultaten av en personalenkät visar att arbetsplatsatmosfären trots alla besvärligheter fortfarande utvecklas positivt trenden har rentav stärkts. Mest förbättrades situationen i buss- och metroenheterna. Just de goda resultaten för bussenhetens del visar att förfaringssätten som bygger på hänsyn till de anställdas synpunkter har kunnat anpassas till vardagen med dess konkurrensutsättning. Martti Lund avgick från VD-posten vid årets slut, efter 20 års tjänst. Under hans tid har kollektivtrafiken etablerat sin ställning som en av stadens grundläggande serviceformer. Bland invånarna anses just kollektivtrafiken vara den bäst skötta av de serviceformer Helsingfors erbjuder. Enligt en internationell undersökning kallad BEST är dess nivå också på högsta europeiska nivå. Att hålla kollektivtrafikens och hela trafiksystemets höga kvalitetsstandard trots det ansträngda ekonomiska läget hör till de verkligt stora utmaningarna som vi ställs inför i år och under de närmast följande åren. Matti Lahdenranta Verkställande direktör 2

4 Helsingfors kollektivtrafik och HST Julia Lila HSTs verksamhetsidé är att stå till tjänst med en passagerarvänlig och konkurrenskraftig kollektivtrafik. HST sköter planering, utveckling, producering och övervakning av Helsingfors interna trafik som kollektivtrafiknämndens underordnade. Helsingfors interna kollektivtrafik är en del av huvudstadsregionens kollektivtrafikssystem. Regionen har ett gemensamt biljettsystem. Huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD ansvarar för planeringen av regiontrafiken som går över kommunernas gränser. HST har fungerat som kommunalt affärsverk sedan början av året Organisationen är indelad i beställare- och producentfunktioner. Beställarefunktionerna sköts av planeringsenheten samt administrations- och ekonomienheten. Producentenheterna HST-Busstrafiken, HST-Spårvägstrafiken, HST-Metrotrafiken samt HST-Ban- och fastighetsservicen är bokföringsmässigt avskilda från det övriga affärsverket. Helsingfors interna busstrafik underställs för konkurrens. HSTs planeringsenhet tar hand om förberedelser för och verkställande av konkurrensen tillsammans med stadens anskaffningscentral. Affärstjänstnämnden beslutar om trafikidkare enligt anbudsgivningen. Regiontrafiken samt Esbo och Vanda interna trafik underställs för konkurrens av SAD. Resor (milj.) 1,5 54,9 97,4 56,1 Passagerarkilometer (milj.) 4,1 460,7 400,8 116,7 Platskilometer (milj.) , ,7 Helsingfors interna trafik ,4 Mål och resultat Mål- Förverk- Förändring sättning ligande från 2001 Kollektivtrafikandelen, gränsen till stadsudden kl ,0 % 71,7 % 1,6 % hela dagen 63,5 % 63,2 % 0 % Systemets effektivitet, efterfrågan/utbud 17,0 % 16,9 % - 0,5 % Spårvägstrafik Metrotrafik Färjtrafik till Sveaborg Busstrafik HST-Busstrafiken Övriga trafikföretag Resor (milj.) Sammanlagt 3

5 Helsingfors interna trafik Tabeller Resor (milj.) Buss- Spårvägs- Metro- Färj- Samman- Region- År trafik trafik trafik trafik lagt bussar* ) Närtåg* ) ,3 54,5 44,9 1,3 197, ,1 55,5 49,5 1,4 203,5 5,3 14, ,7 56,7 51,9 1,4 209, ,3 57,3 52,8 1,4 210, ,4 56,1 54,9 1,5 209,9 5,6 14,1 * ) Resorna med Helsingfors interna biljetter; siffrorna baserar sig på en inventering av biljettslagen. Passagerarkilometer (milj.) Buss- Spårvägs- Metro- Färj- Samman- År trafik trafik trafik trafik lagt ,1 118,3 321,2 3,7 910, ,1 120,5 359,8 3,7 950, ,6 117,8 379,1 3,8 972, ,8 119,3 385,3 3,8 978, ,7 116,7 400,8 4,1 982,3 Linjekilometer (milj.) Buss- Spårvägs- Metro- Samman- År trafik trafik trafik lagt ,61 5,27 9,41 48, ,90 5,32 11,14 50, ,00 5,13 11,68 50, ,48 5,52 11,72 51, ,38 5,49 12,91 52,78 Platskilometer (milj.) Buss- Spårvägs- Metro- Samman- År trafik trafik trafik lagt ,8 624, , , ,2 631, , , ,0 610, , , ,1 657, , , ,1 655, , ,5 HSTs materiel Bussar Spårvagnar Metro- År 2-axlade led boggi midi 4-axlade led låggolv vagnar Dieseloljeförbrukning (1 000 liter) Dieselfordon och maskiner Elförbrukning (GWh) Spårvägs- Metro Depåer och Metro- Järnv. Övriga* ) Samman- År trafik rep.verks. stationer stationer lagt ,8 25,1 17,7 16,2 0,6 2,5 82, ,7 29,9 17,8 18,2 0,7 5,6 89, ,4 31,2 17,3 17,4 0,7 5,9 91, ,9 32,2 18,8 17,1 0,7 5,9 93, ,1 35,2 19,1 17,3 0,7 5,9 99,3 * ) Inkl. bl.a. uppvärmning av växlar i metro- och spårvägstrafiken 4

6 Planering och undersökning Tapio Tolmunen Resor på vardagar, hösten 2002 Sammanlagt Busstrafik Spårvägstrafik Metrotrafik Färjtrafik till Sveaborg Åtgärder för ekonomisk sanering företogs och förslag till tariffjusteringar ställdes, allt för att nå tillräckliga totalverkningar. De stora byggarbetena i Kampen och längs Alexandersgatan krävde omfattande linjeomläggningar. Reparationen av metrobron vid Tågvägen krävde ändringar i metrotrafiken. Planer gjordes upp för ett samarbete mellan Helsingfors och Esbo om Västmetron, likaså planerades en andra metrolinje av HST och stadsplaneringskontoret, vidare bedrev HST och byggnadskontoret tillsammans planering av den kommande metrostationen Fiskehamnen. Spårtrafiken var det viktigaste föremålet för planläggningen och för utvecklingsplanerna, både inom den regionala uppläggningen av trafiksystemen och som en del av stadens generalplanering. Huvudintresset för spårvägarnas del lades vid besluten om upprättandet av den nya linjen 9. För busstrafikens del planerades reformer närmast i samband med uppgörandet av anpassningsprogram. Under hösten företogs profilanalyser på alla spårvägslinjer, på 33 busslinjer samt i metron. I detta sammanhang gjordes också en inventering av biljettslagen på spårvagnslinjerna och i metron. Passagerarnas tillfredsställelse med kollektivtrafikservicen i Helsingfors undersöktes med en passagerarenkät som under året besvarades av ca passagerare. Det företogs en undersökning av vilken effekt det tillfälliga avbrottet i spårvagnsförarnas biljettförsäljning under övergången till euro hade på restiderna. HST var med i arbetet för att definiera informationsbasen för resekortssystemet, det system som sammanställer nyttig information BEST-undersökningen 2002 Helsingforsregionens betyg i jämförelse med medelbetyget för alla de deltagande städerna enligt delområde avvikelser i procent Valuta för pengarna Pålitlighet Lojalitet med kollektivtrafiken Komfort Säkerhet Trafikutbud Social image Information Personalens beteende -2-9 Flera spårvägslinjer var på undantagsrutter från våren till hösten på grund av grundrenoveringen på Alexandersgatan. utgående från de data insamlas när resekort används. Ibruktagningen av denna informationsbas uppsköts till år Helsingfors är med i det internationella projektet BEST som gäller förbättring av kollektivtrafikens nivå och som samtidigt ger möjligheter att jämföra olika städers kollektivtrafik sinsemellan. År 2002 tog Helsingfors delad första plats i jämförelsen mellan de deltagande städerna. I BEST-projektet ingår utöver Helsingfors städerna Barcelona, Genève, Köpenhamn, London, Manchester, Oslo, Stockholm och Wien

7 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Busstrafiken Pirkko Repo Den andra konkurrensutsättningsomgången är redan i gång i Helsingfors interna busstrafik Helsingfors interna busstrafik, resor Milj. resor 99 Helsingfors interna busstrafik har utsatts för konkurrens sedan År 2002 startades trafiken som vann den sista tävlan på den första konkurrensutsättningsomgången. Nya konkurrenser ordnades inte under året. Hela Helsingfors busstrafik har nu varit föremål för anbudstävlan oavsett linjerna 17 och 23. De nuvarande trafikidkarna i Helsingfors busstrafik är HST-Busstrafiken, Suomen Turistiauto Oy, Concordia Bus Finland Oy Ab, Connex Oy och Oy Pohjolan kaupunkiliikenne Ab. Det företogs 97,4 miljoner resor i Helsingfors interna busstrafik. Antalet busspassagerare har haft en vikande tendens under de senaste åren. År 2002 var minskningen jämfört med föregående år 1,9 procent. Marknadsandelen i Helsingfors interna busstrafik (%) Före konkurrensen, 1997 Efter den 7. konkurrensen, HST-Busstrafiken 55,7 50,6 Suomen Turistiauto Oy 19,6 19,4 Oy Liikenne Ab 16,1 - Metsälän Linja Oy 2,9 - Oy Linjebuss Ab 2,5 - Oy Pohjolan Kaupunkiliikenne Ab 1,6 4,2 Tammelundin Liikenne Oy 1,6 - Concordia Bus Finland Oy Ab - 15,0 Connex Oy - 10,8 6

8 HST-Busstrafiken Pirkko Repo HST-Busstrafiken införde på våren 32 nya naturgasbussar på centrala linjer. En ändring av organisationen företogs under början av året inom Busstrafiken. För bussdepåerna utsågs depåchefer, som har hand om både produktionen av trafiktjänster och verkstadsfunktioner. Likaså stärktes utbildningsorganisationen. HST-Busstrafiken förbättrade sina kvalitativa resultat. Andelen okörda turer minskade från 0,14 till 0,12 procent. Det betyg som gavs enligt skolbetygsskalan (4 10) var i Helsingfors interntrafik 8,25 på våren och 8,14 på hösten (medeltalet 2001: 8,22). För regiontrafikens del var motsvarande värden på betygsskalan 1 5 på våren 3,99 och på hösten 4,04 (2001 medeltal 3,97). I anslutning till realiseringen av vinsten från år 2001 togs 64 nya bussar i trafik. HST-Busstrafikens marknadsandel av trafiken inom Helsingfors steg från 47 till 50,6 procent. Inom regiontrafiken steg Busstrafiken med sin marknadsandel på 25,6 procent till andra plats i storleksordningen bland producenterna av trafiktjänster. Efter konkurrensvinsterna sköter HST-Busstrafiken närmare en tredjedel av hela busstrafiken i huvudstadsregionen. Insättningen av 32 naturgasdrivna bussar i trafiken i maj ledde till att föreningen Maakaasuyhdistys ry tilldelade HST-Busstrafiken titeln Årets naturgasbragd 2002, som erkänsla för aktiva och synliga åtgärder för främjandet av naturgasanvändningen i trafiken. Resultatet för räkenskapsperioden uppvisar en förlust på 2,9 miljoner euro. Resultatet belastades av en omläggning av periodiseringarna, som ledde till att övertids- och helgarbetsersättningarna för både december 2001 och december 2002 bokfördes under år Under året köptes nya bussar för 16,2 miljoner euro. Ekonomiska nyckeltal för HST-Busstrafiken Verksamhetens omfattning Omsättning, milj. 53,8 51,9 Förändring, % 3,5 4,7 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. -1,1-0,9 Rörelsevinst, % -2,0-1,8 Finansiellt resultat, % 3,4 5,4 Avkastning på det totala kapitalet, % -2,6-2,4 Avkastning på sysselsatt kapital, % -3,4-3,0 Finansiering Soliditetsgrad, % 14,2 29,5 Quick ratio 0,6 0,6 Current ratio 0,7 0,7 Övriga nyckeltal Anställda i medeltal Omsättning/anställd, Statistik om HST-Busstrafiken Antal passagerare, milj. 54,8 56,2 Linjekilometer, milj. 16,3* ) 15,9 Platskilometer, milj , ,3 Antal bussar vid årets utgång tvåaxlade led- eller boggibussar midibussar 17 Antal gasdrivna bussar Antal låggolvsbussar Antal bussar i daglig trafik I yrkesskolans bruk 3 4 Bussarnas genomsnittsålder, år 6,8 7,4 Antal förare vid årets utgång Anställda totalt vid årets utgång * ) I talet ingår underleveranser (+ SAD-trafiken 7,2 miljoner linje-km inkl. underleveranser) Uppgifterna om passagerarmängder, linje- och platskilometer gäller den interna trafiken i Helsingfors. 7

9 HST-Spårvägstrafiken Tapio Tolmunen Grundrenoveringen av ledspårvagnarna är en stor projekt som tar många år. Resor i spårvägstrafiken Milj. resor Ökningen av passagerarvolymen som pågått sedan år 1991 upphörde. Nu blev passagerarantalet 56,1 miljoner, en minskning med 2,1 procent sedan föregående år. Liksom under de föregående åren var den största investeringsposten de nya låggolvsspårvagnarna. Av de 40 vagnsätt som beställts hade 19 mottagits före årets utgång. De nya vagnarnas disponibilitet för linjetrafik har varit dålig och dagligen varierande. Detta , , ,7 1, , ,6 0, , , ,7 0, , Att 56,1döma av 0,4 personalenkäten för år 2002 har lett till brist på vagnar, vilket i sin tur har lett till att antalet försummade avgångar ökat; av avgångarna enligt tidtabellerna kördes bara 98,2 procent. var attitydklimatet inom HST-Spårvägstrafiken 0,2 inte lika bra som under de två tidigare enkäterna (1998, 2000). Resultaten av enkäten 0,0 visar på mycket som ger anledning till ändringar av förfaringssätten. Genast efter undersökningen företogs korrigeringar av omloppstiderna för några linjer. Under året infördes ett nytt radiotelefonsystem för yttrafiken. Det nya systemet bygger på standarden TETRA. Operatör för telefonservicen är Helsingfors Energi och användargränssnittet har uppgjorts av Seasam House Oy. Systemet vidareutvecklas fortfarande. Renoveringen av ledspårvagnarna fortsatte. En del av karosseriarbetena har givits i uppdrag till fristående företag. På motsvarande sätt har boggiverkstaden i Vallgård också utfört renoveringar av boggier på uppdrag av Norrköpings stad. Det ekonomiska resultatet för år 2002 var positivt. Resultatet belastades av en omläggning av periodiseringarna, som ledde till att övertids- och helgarbetsersättningarna för både december 2001 och december 2002 bokfördes under år Ekonomiska nyckeltal för HST-Spårvägstrafiken Verksamhetens omfattning Omsättning, milj. 30,5 29,7 Förändring, % 3,0 6,4 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 4,0 4,3 Rörelsevinst, % 13,1 14,5 Finansiellt resultat, % 8,5 6,4 Avkastning på det totala kapitalet, % 4,8 6,1 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,2 9,1 Finansiering Soliditetsgrad, % 31,4 33,6 Quick ratio 0,4 0,3 Current ratio 0,5 0,3 Övriga nyckeltal Anställda i medeltal Omsättning/anställd, Statistik om HST-Spårvägstrafiken Antal passagerare, milj. 56,1 57,3 Linjekilometer, milj. 5,49 5,52 Platskilometer, milj. 655,4 657,7 Antal vagnar vid årets utgång fyraxliga ledspårvagnar låggolvsvagnar Antal vagnar i trafik våren: 96 våren: 90 I rusningstid : 87 hösten: 96 hösten: 90 Antal förare vid årets utgång Anställda totalt vid årets utgång Energiförbrukning, GWh 21,1 18,9 Andel körda avgångar enligt tidtabell, % 98,16 98,58

10 HST-Metrotrafiken Minna Fossi Metrons framgång fortsätter: antalet passagerare steg och kvalitetsbetyget förblev högt. Milj. resor Resor i metrotrafiken Metrons passagerarmängd steg till 54,9 miljoner, en ökning med 4 procent från föregående år. Det ekonomiska resultatet av metrotrafiken var gott, resultaträkningen uppvisar ett överskott på 0,9 miljoner euro efter avskrivningar till fullt belopp och avkastningsmålet. Under räkenskapsperioden upptogs ett lån på 14,44 miljoner euro för köpet av ny materiel. HST-Metrotrafiken överskred sitt tillförlitlighetsmål som var 99,9 procent; det blev 99, ,3 procent ,6 De inställda turerna hade delvis att ,7 1,0 göra ,6 med att materielen blivit äldre, men även ,6 0, , ,5 För 2000 förhindrande 56,7 0,6 av ofog fortgick samarbetet ,3 med HSB-projektet Stoppa klottret ,1 0,4 Som tidigare var det metron som fick de 0,2 bästa betygen i passagerarenkäten. Bedömningen för metron 0,0 som trafikföretag blev 8,21 barnsjukdomar hos de nya tågsätten bidrog. och systemets funktionalitet bedömdes med 8,52 i snitt. Betyget som gällde trafikföretagsfunktionen var sänkt av den osnygghet som kommer sig av kringslängda gratistidningar. På hösten ledde byggarbetena vid Kampen och reparationen av bron vid Tågvägen till många slags specialarrangemang och besvär för metrotrafiken. Till följd av sprängningarna under Kampen måste trafiken till stationerna Kampen och Gräsviken avslutas tidigare än normalt om kvällarna. Dessa undantagsarrangemang fortsätter fram till år Den viktigaste miljöfaktorn att uppfölja för den i och för sig miljövänliga metrons del är elförbrukningen. De nya tågen har visat sig ha större förbrukning än de gamla. Orsakerna är bl.a. tågsättens högre vikt, den snabbare accelerationen och luftkonditioneringen av förarhytterna. Ekonomiska nyckeltal för HST-Metrotrafiken Verksamhetens omfattning Omsättning, milj. 18,8 16,8 Förändring, % 11,7 4,2 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 4,2 4,3 Rörelsevinst, % 22,5 25,4 Finansiellt resultat, % 27,2 25,8 Avkastning på det totala kapitalet, % 7,7 8,8 Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,3 9,4 Finansiering Soliditetsgrad, % 69,2 67,9 Quick ratio 2,2 0,7 Current ratio 2,4 0,7 Övriga nyckeltal Anställda i medeltal Omsättning/anställd, Statistik om HST-Metrotrafiken Passagerarantal, milj. 54,9 52,8 Antal vagnpar Vagnslinjekilometer, milj. 12,9 11,7 Platskilometer, milj. 2581,0 2344,6 Genomsnittlig körsträcka/vagn, km Andel körda avgångar enligt tidtabell, % 99,96 99,94 Fel i vagn som lett till tagning ur trafik Vagnparskilometer/fel Antal förare vid årets utgång Anställda totalt vid årets utgång Energiförbrukning, GWh 35,2 32,2 9

11 Banor, hållplatser, stationer och fastigheter Kari Uusikumpu Ekonomiska nyckeltal för HST-Ban- och fastighetservicen Verksamhetens omfattning Omsättning, milj. 14,5 15,6 Förändring, % -7,2 9,7 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 0,5 1,0 Rörelsevinst, % 3,8 6,3 Finansiellt resultat, % 5,5 8,1 Avkastning på det totala kapitalet, % 12,9 27,7 Avkastning på sysselsatt kapital, % 24,3 59,1 Finansiering Soliditetsgrad, % 53,4 52,6 Quick ratio 1,8 1,6 Current ratio 1,8 1,6 Övriga nyckeltal Anställda i medeltal Omsättning/anställd, Spårvägsnätet 2002 Linjespår 83,5 km - varav längs egen körfil 53,5 km Spår för reservförbindelser 6,5 km Hall- och rangerspår 14,0 km Spårlängd totalt 104,0 km Hållplatserna 2002 Spårv. Buss Sammanlagt Hållplatser sammanlagt Hållplatser med tak gamla modellen nya, med glastak Hållplatser med höjd perrong Spårväg grundrenoverades och byggdes sammanlagt tre kilometer. Det mest betydande förnyandet av skenor skedde på Alexandersgatan, där hela körbanan byggdes vilande på en grov sockel av betong samtidigt som apparatur för uppvärmning av gatan installerades. En gräsbevuxen bana byggdes längs Gustav Vasas gata. En förlängning av spårvägen fram till det nya bostadsområdet vid Arabiastranden byggdes. Spåren inklusive växlar till den första byggetappen som gällde hall B i Forsby blev färdiga för trafik vid årsskiftet. Under året förnyades 18 växlar och 2 spårkorsningar. Omkring 3000 meter bana byggdes eller renoverades. I Vik byggdes ett ca 1200 meter långt förbindelsespår för metron. De banelektriska arbetena inriktades på eloch luftledningsunderhåll, bl.a. så att eldriften av växlarna och luftledningarna längs Alexandersgatan förnyades. Det viktigaste bland elarbetena för metron var elektrifieringen av växlarna och monteringen av strömskenor vid växelstället vid Igelkottsvägen. Nya spårvagnshållplatser byggdes längs Alexandersgatan. Allt som allt 30 nya glastak monterades, de flesta av dem i stället för tidigare takkonstruktioner. Förarnas personalrum vid Brunakärrsdepån helrenoverades, likaså maskin- och tvätthallen i Vallgårdsdepån. Vid Elielplatsen blev en pauslokal för förare färdig, en väntplats under tak på Sveaborg blev klar och ett staket vid metrotorget i Botbygård byggdes. I metrodepån byggdes servicebryggor längs spår 32 och golvet ytbehandlades. 10

12 Miljön Tapio Tolmunen HSTs citycyklar är en lätt komplement till kollektivtrafiktjänster på sommaren. Omsorg om miljön ingår i HSTs värden. HSTs tredje miljörapport sammanställdes. I SAP-systemet infördes en sektion med ett miljöbokslut och en om uppföljning av farliga ämnen. Tack vare detta kan uppgifterna framdeles bli bättre täckande och tillförlitligare; redan i samband med beställningen av nyanskaffningar blir det möjligt att utreda de andelar som gäller miljön och den hållbara utvecklingen. WWF företog en auditering av huvudkontorets miljöfunktioner enligt normen Green Office varefter WWF utfärdade rätt för kontoret att använda pandasymbolen. Utsläppen från busstrafiken 2002 Utsläpp Minskning (ton) sedan år -90 (%) Kolmonoxid (kolos) 25 50,5 Kolväteföreningar 12 44,2 Kväveoxider ,2 Fasta partiklar 4,0 53,5 Svaveloxider 0,31 98,8 11

13 Information och marknadsföring Kundservicen År 2002 sysselsattes informationen av fl era bygg- och reparationsarbeten som påverkade spår-, buss-, metro- och färjtrafi ken. Ytterligare krävde övergång till euron, resekortsinformation och prishöjning av biljetterna i två faser omfattande informations- och marknadsföringsåtgärder. Mot slutet av året inleddes en kampanj för motarbetande av snålskjutsåkandet. 12 HSTs kundservicebyråer, trafi krådgivningen, mottagningen av respons och telefonväxeln sammanslogs på sommaren och bildar nu funktionen Kundservice. Trafi krådgivningen besvarade under året omkring förfrågningar. Av dem var ställda till rådgivningen om resekort. I samband med att resekorten alltmer började komma i bruk ökade antalet samtal till resekortsrådgivningen, så att frekvensen vid årets slut var omkring i månaden. Till automatrådgivningen ringdes samtal. Antalet samtal ökade med omkring 11 procent sedan föregående år. Kundservicebyråerna besöktes under året av över personer. Antalet resekort som såldes där var omkring Den nya produkten förlängde besökens längd och en viss överbelastning av servicebyråerna förekom, särskilt på hösten när de studerandes nya läsår började och igen mot slutet av året, när de som tidigare använt årskort övergick till resekort. Kundservicebyråernas omsättning var 8,5 miljoner euro. En upprustning av kundservicens lokaliteter vid Järnvägstorget inleddes i september. Under tiden för reparationen verkade kundservicen i en temporär lokal på Kompassplanet. Den förnyade och utbyggda kundservicen togs i bruk i februari 2003.

14 Biljetter Markku Kuismanen Populariteten av enkelbiljett som beställs med textmeddelande stabiliserade sig. Åtgången per månad översteg gränsen av biljetter och ökar fortfarande jämnt. Biljettintäkterna 2002 milj. 0,8 0,1 5,2 22,8 41,8 17,8 Enkelbiljetter Seriebiljetter Periodbiljetter Årsbiljetter Turistbiljetter Helsingforskort Andel passagerare utan biljett (%) ,0 2,6 2,2 1,8 1,4 1, Resekortssystemet togs i bruk i nästan full omfattning under år Vid årsslutet hade resekort tagits i användning i hela regionen, därav hade köpts av helsingforsare. Av delsystemen i samband med resekorten omfattas biljettautomaterna, metrostationerna och trafiken till sjöss av HSTs underhållsansvar. Vid årets slut var 89 biljettautomater i bruk i hela regionen, HST ägde 67 av dem. Andelen passagerare som inte hade giltig biljett ökade och var under året 2,68 procent. 1,88 procent av de passagerare som utsatts för biljettkontroll ålades att betala kontrollavgift. Den största andelen kontrollavgifter (4,21 procent av alla som granskades) gavs i Sveaborgstrafiken. Under våren gav biljettkontrollörerna passagerarna information om hur resekort köps och används. Under hösten medverkade kontrollörerna i undersökningen av biljettkategorier. Flera kampanjer för intensivkontroll av biljetterna företogs. Biljettintäkterna 2002 Förändring Försäljning, sedan antal 2001, % Milj. Enkelbiljetter ,51 22,8 Seriebiljetter ,81 17,8 Periodbiljetter ,50 41,8 Årsbiljetter ,47 5,2 Turistbiljetter ,36 0,8 Helsingforskort ,16 0,1 Biljettkontrollerna 2002 Antal kontrollerade biljetter st Passagerare utan biljett andel av alla kontrollerade 2,68 % Antal kontrollavgifter st - andel av alla kontrollerade 1,88 % Antal biljettkontrollörer at

15 Personal Tapio Tolmunen Organiseringen av Kyrkobåtsrodd mellan stads verk var på HSTs ansvar. HST deltog i tävlingen med två lag; Kunnon Ryhmä i bilden Åldersfördelningen bland HSTs anställda < < Enligt en personalenkät hos HST har de anställdas inställning till arbetsplatsatmosfären, kompetensen och den personliga utvecklingen blivit klart positivare jämfört med resultaten i tidigare enkäter. Likaså var åsikterna om arbetsatmosfären och kundinriktningen i stort sett positivare än inom finländska organisationer i genomsnitt. Denna gång hade nämligen en jämförelse med andra betydande finländska företag tagits med i undersökningen. Under våren företogs en diversitetsundersökning av HSTs företagskultur. De HST-anställda har alltmer varierad bakgrund särskilt inom Busstrafik, den enhet som denna gång vid sidan om Administrations- och ekonomienheten var föremål för undersökningen ifråga. Av resultaten att döma präglas arbetsgemenskapen inom HST av jämlikhet och rättvisa. Invandrarna ansåg i högre grad än de anställda i allmänhet att diskriminering inte förekommer. År 2002 var det sista året som HST hade en egen hälsostation. En betydande del av verksamheten där bestod av sjukvård. Till den preventiva vården hörde hälsokontroller och besök på arbetsplatserna. Hälsostationen medverkade också i många projekt för upprätthållande av arbetsförmågan. De anställda på hälsostationen förberedde sig under året inför den organisationsomställning som innebar att stadens samtliga enheter för företagshälsovård i början av januari 2003 sammanslogs till en ny arbetshälsocentral för Helsingfors stad. Institutet för yrkesutbildning i trafikbranschen höll fyra bussförarkurser, två av dem i form sysselsättningspolitisk vuxenutbildning. På bekostnad av HST-Busstrafiken utbildades studerande för anställning som semestervikarier. Spårvagnsförare utbildades på tre kurser och metroförare på en. HSTs ordinarie personal Bussförare Spårvagnsförare Metroförare Service- och underhållspersonal Biljettkontrollörer Övriga Sammanlagt HSTs personalenkät 2002 jämförelse med enkäter under tidigare år Ämnesområde Hela HST (index ) Klarhet i målsättningar och värderingar Organisationens funktion Anammande av strategin Samarbete Ledning och beslutsfattande Kompetens och personlig utveckling Beredskap och förmåga inför förändringar Kundorientering Initiativtagande Intern atmosfär Mångfald * ) Totalindex * ) ny mätning

16 Kvaliteten Tapio Tolmunen HST-Metrotrafiken fick hedersomnämnande i stadsdirektörens kvalitetspristävling m.m. för den goda behärskningen av anordningar och teknologi av den rullande materielen ,5 8,0 7,5 7,0 Kvalitätspoäng enligt kundenkäter System Buss- Spårvägs- Metro- VR-närtrafik trafik trafik trafik Kvaliteten hos HST-Busstrafiken auditeras regelbundet och ett kvalitetscertifikat har gällt sedan år Metro- och spårvagnstrafiken arbetar enligt kvalitetsstandarden ISO HST-Metrotrafiken gick med i en tävling om stadsdirektörens kvalitetspris och fick då ett hedersomnämnande för sin kvalitetsmedvetna verksamhet. Under början av året var resenärernas tillfredsställelse med servicens kvalitet i alla trafikformer god, över åtta på den gamla skolbetygsskalan. Metrotrafiken bedömdes vara den bästa kollektivtrafikformen. Mot slutet av året sänktes betygen för samtliga trafikformer. En orsak var de stora byggarbetena i centrum, som var till förfång för kollektivtrafiken och för passagerarnas möjligheter att ta sig fram. Därtill har säkert de förlängda turintervallerna och tariffhöjningarna haft negativ verkan. HSTs kundrespons fick under året kontakter ( år 2001). 84 procent av kontakterna kom i form av telefonsamtal, 14 procent kom via Internet eller per e-post. 7,7 procent av responsen var positiv. Av den respons som antecknats (7 441 st) gällde närmare hälften förarna, omkring en tredjedel trafikföretaget och en knapp tiondedel systemet. Systemet för kundrespons ses som bäst över. Bokförd kundrespons 2002 Sammanlagt st Förarbeteende, körsätt e.dyl Trafikeringen (rutter, tidtabeller, belastning etc.) Systemet (servicetider, information etc.) 630 Lokaliteterna (städning, skyltning etc.) 308 Anläggningar (dörrar, hissar, rulltrappor etc.) 351 Tariffen 279 Övrig personals beteende 224 Övrig respons 132 Trafikolyckor 1) Busstrafik Spårvägstrafik Trafikskador 2) Busstrafik Spårvägstrafik Dödsfall ) Trafikolyckor = kollisioner, utkörningar etc. 2) Trafikskador = personer som skadats i trafikolyckorna 15

17 Förvaltning och organisation HSTs organisation Kollektivtrafiknämnden HST Helsingfors stads trafikverk Verkställande direktör HST-Affärsverk Produktion Planering & beställning HST-Busstrafiken Planeringsenheten HST-Spårvägstrafiken Stödservice & beställning Administrations- och ekonomienheten HST-Metrotrafiken HST-Ban- och fastighetsservicen Den utredning som år 2000 startats på uppdrag av kollektivtrafiknämnden om bolagisering av HST-Busstrafiken slutfördes i och med att nämnden i februari - utgående från utredningens resultat beslutade att HST-Busstrafiken fortsätter sin verksamhet och vidareutvecklas i affärsverksform. Nämnden förutsatte dock att HST håller kvar möjligheterna att senare bolagisera HST-Busstrafiken, om detta skulle visa sig nödvändigt för bibehållandet av konkurrenskraften. Trafikverkets mångårige (sedan 1982) verkställande direktör Martti Lund gick i pension den sista december Direktör Lund skötte från början av september specialuppdrag på begäran av huvudstadsregionens stadsdirektörer, så att han utredde olika frågor i samband med administreringen av den spårbundna materielen och samarbetskoncepten i regionen. På VD-posten vikarierade planeringschef Seppo Vepsäläinen. Stadsfullmäktige utsåg i september direktören för HST-Busstrafiken Matti Lahdenranta till ny VD för HST, med tillträde den 1 januari Valet av ny direktör för HST-Busstrafiken uppsköts till efter årsskiftet. Nämnden utsåg Finlands Lokaltrafikförbunds verksamhetsledare Tero Anttila till att leda Busstrafiken. 16

18 Kollektivtrafiknämnden Osmo Meskanen Ordinarie ledamöter Helena Kangas (vf) utvecklingskonsult ordförande Mika Ebeling (kd.) pastor vice ordförande Pentti Hirvikangas (saml.) VD Laura Rissanen (saml.) pol. o. ekon. stud. Olavi Arra (saml.) fil.mag. Sari Nokkanen (grön) fil.mag., verksamhetsledare Jussi Heinämies (grön) dipl.ing., överinspektör Jouko Sillanpää (sd) kontaktchef Aila-Marja Leistén (sd) redaktör Personliga suppleanter Hannu Koponen (vf) riksdagsledamotsassistent Anna-Kaisa Korhonen (kd) specialsjukskötare Heikki Järvinen (saml.) pol.mag. Hanna Laine (saml.) riksdagsledamotsassistent Seppo E Nakari (saml.) ekonom Elina Castrén (grön) jur.stud. Anne Rauhamäki (från ) agr.o.forst mag., informatör Risto Larjavaara (grön) informatiker Tarmo Järvinen (sd) inspektör Eine Sorakari (sd) personlig assistent Nämnden höll 31 sammanträden och antalet protokollförda paragrafer blev brev skickades ut. Stadsstyrelsens representant i kollektivtrafiknämnden var Inka Kanerva till den 25 augusti och sedan dess Kimmo Helistö, med Sanna Hellström som suppleant. I nämndens möten deltog biträdande stadsdirektör Martin Meinander, som leder stadsstyrelsens tekniska sektor. Föredragande var trafikverkets VD samt enhetsdirektörerna. Nämndens sekreterare var Ritva Myllynen och Yrjö Judström. En av nämndens uppgifter är även att vara direktion för Helsingfors stads yrkesläroanstalt för trafikbranschen. 17

19 Enkelbiljett Utveckling av biljettpriser (anpassad till levnadskostnadsindexen) Periodbiljett/30 dagar Ekonomiska nyckeltal för HST Verksamhetens omfattning Omsättning, milj. 201,3 193,7 Förändring, % 3,9 5,1 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 8,4 9,2 Rörelsevinst, % 4,2 4,7 Finansiellt resultat, % 11,5 12,0 Avkastning på det totala kapitalet, % 1,8 2,2 Avkastning på sysselsatt kapital, % 2,0 2,3 Finansiering Soliditetsgrad, % 77,8 80,4 Quick ratio 0,6 0,7 Current ratio 0,6 0,8 Övriga nyckeltal Anställda i medeltal Omsättning/anställd, Tariffstöd/biljettintäkter+tariffstöd, % 52,4 52,9 Passagerarkilometer, milj. 982,3 978,2 Platskilometer, milj , ,4 Kostnad per passagerarkilometer, 0,197 0,191 Kostnad per platskilometer, 0,033 0, Seriebiljett Som grund ligger normalpriserna för vuxnas enkelbiljett, 10-resorsbiljett och 30-dagarsbiljett. Siffrorna för 2002 har räknats från resekortspriserna. Linjenät Antal Linjerna Spårvägstrafiken 10 1(A), 2, 3B, 3T, 4, 6, 7A, 7B, 8, 10 Metrotrafiken 2 Busstrafiken HST-Busstrafiken 61 1) 11, 14, 14B, 16, 17, 18, 21V, 23(N), 46T, 50, 54, 54B, 55(A), 57, 58, 58B, 59, 62, 65A(N), 66A(66,B), 68, 71, 71S, 71V, 73B, 77S, 78, 79, 79V, 80(N, A), 81, 83, 84, 85(V, N), 86(B, N), 87, 88, 90(N), 90A(B), 91, 92(N), 93(B, N), 94(N), 94V, 94A, 94B, 95(N), 96, 96V, 97(N), 98V, P2, P4 P7, P10 P14 Suomen Turistiauto Oy 14 12, 13, 20(N), 24, 39(A, V), 41, 42, 43, 45, 47, 63, 69, 72, P3 Concordia Bus Finland Oy Ab 10 15(A), 40, 70(T), 70V, 73(N), 74(N), 75A, 76A, 76B, 77A Connex Vantaa Oy 5 2) 22, 51, 52, 75, 77 Pohjolan Kaupunkiliikenne Oy 3 3) 64(N), 67, 67X Taksikuljetus Oy 1 P1 Auto Andersson Oy 2 P8, P9 Suomenlinnan liikenne 2 1) därtill speciallinje 30 (trafikerar vid behov) 2) därtill efternattslinjerna 01N-08N 3) därtill speciallinje 22B (trafikerar vid behov) P1 P4 är servicelinjer. 18

20 Bokslutet Kostnader 2002, milj. 19,0 98,3 26,6 57,4 7,2 13,7 51,8 18,9 Avtals- och regiontrafik Övriga tjänster Tillbehör Löner Övriga personalkostnader Avskrivningar Övriga kostnader 26,0 Omsättning 2002, milj. Biljettintäkter Tariffstöd Övriga intäkter 89,3 Driftsekonomin Trafikverkets omsättning under räkenskapsperioden var 210,3 miljoner euro. Omsättningsökningen sedan föregående år var 7,6 miljoner euro eller 3,9 procent. Omsättningen bestod av biljettintäkter på 89,3 miljoner euro, tariffstödet från staden på 98,3 miljoner euro, trafikersättningar 12,9 miljoner euro som HST-Busstrafiken fått in övervägande från SAD samt 0,8 miljoner euro i form av övriga intäkter. Biljettintäkterna ökade med 3,5 miljoner euro från föregående år (4 procent). I biljettintäkterna ingår 0,9 miljoner euro som influtit för köp av resekort; med dessa intäkter av engångskaraktär frånräknade var biljettintäktsökningen 3,0 procent. Biljettpriserna för resekort och kartongbiljetter höjdes den 1 januari och kartongbiljetternas pris på nytt den 1 november. Tariffstödet var 2,0 procent högre än för år De trafikavgifter som HST-Busstrafiken fick in för annat än den interna Helsingforstrafiken ökade med 2,2 miljoner euro vilket var en ökning med 20,1 procent sedan föregående år. Tillverkningen för egna behov var värd 3,3 miljoner euro. Under denna rubrik bokas de arbeten som affärsverket HST beställt av HST Ban- och fastighetsservicen för byggande och underhåll av banor och fastigheter, likaså kostnaderna för renovering av spårvagnar för HST-Spårvägstrafiken. Posten Övriga intäkter av verksamheten var 10,6 miljoner euro. De största enskilda intäkterna bestod av hyror, 4,1 miljoner, samt reklamintäkter, 1,4 miljoner euro. Kostnaderna före det operativa överskottet var 206,9 miljoner euro. Ökningen sedan föregående år var 9,6 miljoner euro eller 4,9 procent. De största kostnadsposterna var köp av tjänster; dessa köp var värda 77,8 miljoner euro, en ökning med 3,1 miljoner eller 4,2 procent. I de köpta tjänsterna ingår ersättningar till SAD för förvaltning och trafik samt för resekortsprojektet, sammanlagt 12,5 miljoner. SADkostnaderna ökade med 1,4 miljoner euro eller 12,6 procent. Till inköpta tjänster räknas också trafikavgifter till företag som producerat trafiktjänster, 37,1 miljoner euro vilket är en minskning med 1,2 miljoner från föregående period; de minskade ersättningarna beror i första hand på åtgärderna under hösten för begränsning av trafikutbudet. Till de köpta tjänsterna hör också reparationer och underhåll av fastigheter och anläggningar, rengöring och städning av byggnaderna, biljettförsäljningsprovisioner och bevakning. Personalkostnaderna var 76,4 miljoner euro, en ökning med 3,3 miljoner euro från Ökningen förklaras med den generella lönehöjningen och det större antalet bussförare. Avskrivningarna enligt plan var 2,6 miljoner euro. Avskrivningarna var 1,2 miljoner euro större än ett år tidigare. Inköpen av material, tillbehör och varor under året uppgick till 18,9 miljoner euro. Posten Övriga kostnader för verksamheten var 7,2 miljoner euro, en ökning med 1,6 miljoner euro sedan föregående år. Hyrorna utgjorde 4,3 miljoner euro av denna post. Rörelseöverskottet var 8,4 miljoner euro och rörelseresultatprocenten 4,2. Resultatet efter finansiella poster, d.v.s. underskottet före extra ordinära poster, var 3,5 miljoner euro. Helsingfors stads trafikverks resultat efter omvandling av avskrivningsdifferensen var en förlust på 2,6 miljoner euro. Investeringar Trafikverket anskaffade år 2002 anläggningstillgångar för 49,4 miljoner euro. Bussmateriel inköptes för 16,2 miljoner euro. Totalt anskaffades 70 bussar, av vilka 32 var naturgasdrivna. För de nya låggolvsspårvagnarna betalades under år 2002 förskott och slutlikvider, sammanlagt 8 miljoner euro. Totalt har 40 låggolvssätt beställts. Av dem hade 19 tagits emot före utgången av år Vagnarna har trafikerat på linjerna 4, 6 och 10. Vagnsleveranserna kommer att fortgå åren 2003 och Grundinvesteringar i kollektivtrafiken gjordes för 16,5 miljoner euro. De största investeringarna var renovering av banor, 2,1 miljoner euro, renovering av metrobron vid Tågvägen 1,6 miljoner euro samt banarbetena längs Alexandersgatan 1,2 miljoner euro. Grundkapital B, avsett att användas för finansiering av investeringar för kollektiv persontrafik, höjdes med 4,3 miljoner euro. Ökningen av det långfristiga främmande kapitalet med 14,5 miljoner euro gällde anskaffning av bussmateriel. 19

21 Resultaträkning OMSÄTTNING Biljettintäkter Tariffstöd Övriga försäljningsintäkter Tillverkning för eget bruk Övriga affärsintäkter Material och tjänster Material, tillbehör och varor: Inköp under perioden lagerökning (+)/-minskning (-) Tjänster av utomstående Trafikersättning SAD-ersättning SLL-ersättning * ) Köp av övriga tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Personalbikostnader Pensionskostnader Övriga personalbikostnader Av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Övr. kostnader för affärsverksamheten Hyror Övriga kostnader RÖRELSEÖVERSKOTT Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter Övr. finansiella intäkter 10 8 Räntekostnader För lån beviljat av staden För övriga lån Ersättning för grundkapitalet Örviga finansiella kostnader ÖVERSKOTT FÖRE RESERVER Förändringar i reserver och fonder Ökad (-) / minskad (+) avskrivningsdifferens Minskning av avsättningarna (+) ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT FÖR PERIODEN * ) Sveaborgs färjtrafik 20

22 Balansräkning TILLGÅNGAR BESTÅENDE TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga kostnader med långtidsverkan Erlagda förskott och pågående anskaffningar Materiella tillgångar Byggnader och konstruktioner Fasta strukturer och anläggningar Maskiner och materiel Erlagda förskott och pågående anskaffningar Placeringar Aktier och andelar VARIABLA TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Material och tillbehör Fordringar Fordringar med lång löptid Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Säljfordringar Resultatregleringsfordringar Övriga fordringar Likvida medel och bankdepositioner Kontant eller på bankkonto SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER EGET KAPITAL Grundkapital Räntefritt grundkapital Över-/underskott från föreg. perioder Över-/underskott för perioden AVSKRIVNINGSDIFF. OCH AVSÄTTNINGAR Avskrivningsdifferens FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån beviljade av kommunen Övriga skulder Kortfristigt Skuld till kommunen Erhållna förskott Köpskulder Resultaregleringsskulder Övriga kortfristiga skulder SUMMA SKULDER

23 Finansieringsanalys 1000 KASSAFLÖDET AV TRAFIKVERKETS EGENTLIGA VERKSAMHET OCH INVESTERINGAR Intäktsfinansiering Rörelseöverskott (-underskott) Av- och nedskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Ersättning för grundkapitalet Räntekostnader för lån från staden Övrigt Investeringar Investeringar i produktionen Basinvesteringar i persontrafiken Finansiella andelar av investeringskostnaderna Intäkter av försålda anläggningstillgångar KASSAFLÖDE AV DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA KASSAFLÖDE AV DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Ändringar i låneportföljen Långfristiga Ökning av lånen beviljade av staden Ökning av lån, beviljade av andra Minskning av lånen beviljade av staden Minskning av lån, beviljade av andra Förändringar i det egna kapitalet Förändringar i grundkapitalet Andra likviditetsändringar Förändringar i omsättningstillgångar Förändrade fordringar, ökning (-), minskning (+) Förändr. i räntefria skulder, ökning (-), minskning (+) NETTOKASSAFLÖDE I DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Förändringar i kassamedel Kassamedel Kassamedel

24 Kontaktuppgifter HSTs huvudkontor Besökadress Broholmsgatan 12 A Postadress PB 1400, Helsingfors stad Växel* (09) 4721 Telefax (09) hkl-kirjaamo@hkl.hel.fi HSTs kundservice Metrostation Järnvägstorget Östra Centrum, köpcentrum Trafikinfo Respons Utgivare Redaktion Design Layout Tryckeri HST HST Information HST Marknadsföring och Pohjanlintu Ky Pohjanlintu Ky / Minna Fossi Erweko Painotuote Oy 2003, ISO 9001:2000 certifierat företag 23

25 24