Verksamhetsberättelse 2003

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2003 Innehåll Verkställande direktören har ordet...3 Helsingfors kollektivtrafik och HST...4 Helsingfors lokaltrafik, Tabeller...5 HST-Spårvägstrafik...6 HST-Metrotrafik...7 Busstrafik...8 HST-Busstrafik...9 Banår, hållplatser, stationer och fastigheter...10 Planering och undersökning...11 Biljetter...12 Information och maknadsföring...13 Miljön...14 Kvaliteten och kundservicen...15 Personal...16 Förvaltning, organisation och kollektivtrafiknämden...17 Bokslutet...18 Resultaträkning...19 Balansräkning...20 Finansieringsanalys...21 Ekonomiska nyckeltal...22 Kontaktuppgifter

2 Verkställande direktören har ordet År 2003 fortsatte den svagt sjunkande trenden i kollektivtrafiken i likhet med året innan. Sammanlagt gjordes 206,9 miljoner resor inom den lokala kollektivtrafiken i Helsingfors, 1,5 procent färre än året innan. Ändå har Helsingfors en rekordhög kollektivreseandel, både nationellt och internationellt sett. Nu ser kollektivtrafikens goda år emellertid ut att vara förbi och några magra år är att vänta. Det minskade kollektivresandet begränsar sig inte bara till Helsingfors med omnejd. Samma nedgång har observerats i andra finska städer och nordiska huvudstäder. Faktorer som bidragit till denna utveckling är lägre personbilspriser och bensinpriser. I de nordiska huvudstäderna har kollektivtrafiken påverkats negativt framför allt av kommunernas ansträngda ekonomi. Också i Helsingfors ligger kärvare ekonomi bakom nedgången; stadens tariffstöd till trafikverket skars ned med 5,1 milj. euro från 2002 motsvarande en reell minskning på ca 7 procent. Eftersom tariffstödet täcker omkring hälften av kollektivtrafikens kostnader var konsekvenserna av nedskärningen betydande för trafikverket. Det var därför nödvändigt att höja taxorna med 10 procent och skära ned trafikutbudet med 1,5 procent jämfört med år Att anpassa ekonomin var en stor utmaning för hela organisationen. Insatserna resulterade i högre produktivitet. Trots den allmänna kostnadsökningen förblev kostnaderna både per passagerarkilometer och per platskilometer på samma nivå som året innan. Produktivitetsökningen realiserades också i årets ekonomiska resultat, som blev bättre än budgeterat. Resultatet före avsättningar var +1,5 milj. euro, även om nollresultat hade budgeterats. Trots anpassningsåtgärderna utvecklades kvaliteten på trafikproduktionen i Helsingfors gynnsamt. Passagerarnas betyg för såväl trafiksystemets kvalitet som den funktionella kvaliteten var bättre än året innan. Helsingfors placerade sig fint också i den internationella BEST-undersökningen av städer med den bästa kollektivtrafiken. Resultaten vittnar om att servicen fortfarande lever upp till passagerarnas förväntningar, trots höjda taxor och färre turer. Även om trafikverket klarade det gångna året med tillfredsställande betyg finns det också vissa oroväckande trender med tanke på framtiden. Anpassningen av ekonomin fortsätter, eftersom tariffstödet skars ned med 3,7 milj. euro, i reella tal med 6 procent. Den 1 januari 2004 höjdes taxorna åter kännbart, i genomsnitt med 9,5 procent, samtidigt som trafiken har minskat. Åtgärderna kommer oundvikligen att få konsekvenser för efterfrågan, som sannolikt minskar i år. I takt med minskat kollektivresande ökar personbilstrafiken och trafikmängderna på vägarna. Kollektivtrafikens kostnader ökar om färdmedlen sitter fast i köer med annan trafik. På lång sikt är en sådan utveckling skadlig och står i strid med den trafikpolitiska linje som Helsingfors gick in för på talet, enligt vilken ett funktionellt trafiknät bibehålls med hjälp av en hög marknadsandel för kollektivtrafiken. I början av 2003 började trafikverket utarbeta en strategi som upptar verkets mål fram till 2012 samt de strategiska vägval som krävs för att målen skall gå i uppfyllelse. Trafikverkets ledning bearbetade strategin i samråd med personalen och företrädare för de olika politiska grupperingarna i kollektivtrafiknämnden. Trafikverket ser optimistiskt på framtiden. Kollektivtrafiken har en sund bas och en servicekvalitet som tål jämförelse. Visst finns det fortfarande mycket att utveckla och förbättra, men det ser vi som en inspirerande utmaning. Trafikverkets strategiska utvecklingsprogram ger en stabil plattform för våra åtgärder och jag är övertygad om att kollektivtrafiken i Helsingfors kommer att svara upp mot kundernas och samhällets krav även under kommande år. Matti Lahdenranta VD 3

3 Helsingfors kollektivtrafik och HST Vår verksamhetsidé är att erbjuda stadsborna likvärdiga möjligheter att ta sig fram i staden och att skapa förutsättningar för en fungerande och livskraftig stad. Helsingfors lokala kollektivtrafik är en del av huvudstadsregionens kollektivtrafiksystem. Regionen har ett gemensamt biljettsystem. Huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD svarar för att organisera områdets regiontrafik över kommungränserna. Trafikverket har fungerat som ett kommunalt affärsverk sedan början av Organisationen är indelad i beställar- och producentfunktioner. Som beställare fungerar planeringsenheten samt administrations- och ekonomienheten. Producentenheterna HST-Busstrafik, HST-Spårvägstrafik, HST-Metrotrafik samt HST-Ban- och fastighetsservice är bokföringsmässigt separerade från affärsverket i övrigt. Busstrafiken inom Helsingfors upphandlas på entreprenad. Trafikverkets planeringsenhet förbereder och organiserar konkurrensutsättningen tillsammans med stadens anskaffningscentral. Affärstjänstnämnden beslutar efter anbudstävlan vilka bussbolag som anlitas. SAD har hand om upphandling och konkurrensutsättning av regiontrafiken samt den lokaltrafiken i Esbo och Vanda. Mål och utfall Mål Utfall Förändring sedan 2002 Kollektivreseandel på gränsen till stadsudden kl ,2 % 70,5 % -1,2 % hela dagen 63,5 % 62,4 % -0,8 % Systemets effektivitet, efterfrågan/utbud 17,3 % 17,0 % 0,1 % Helsingfors lokaltrafik 2003 Resor (milj.) Buss- Spårvägs- Metro- Färj- År trafik trafik trafik trafik Totalt ,1 49,6 37,1 1,1 191, ,1 51,7 38,8 1,1 194, ,9 52,6 40,6 1,2 195, ,8 53,6 42,3 1,2 197, ,3 54,5 44,9 1,3 197, ,1 55,5 49,5 1,4 203, ,7 56,7 51,9 1,4 209, ,3 57,3 52,8 1,4 210, ,4 56,1 54,9 1,5 209, ,4 56,8 55,4 1,3 206,9 4

4 Helsingfors lokaltrafik 2003 Trafikdata Resor (milj.) Resor i Helsingfors lokaltrafik (milj.) År Buss- Spårvägs- Metro- Färj- Region- Närltåg* trafik trafik trafik trafik Totalt bussar* ,1 55,5 49,5 1,4 203, ,7 56,7 51,9 1,4 209, ,3 57,3 52,8 1,4 210, ,4 56,1 54,9 1,5 209,9 5,6 14, ,4 56,8 55,4 1,3 206,9 6,5* 19,0* * Resor med HST-biljetter. Siffrorna baserar sig på statistiköver biljettslag. Ändrad redovisning jämfört med föregående år - siffrorna ej jämförbara Passagerarkilometer (milj.) År Busstrafik Spårvägstrafik Metrotrafik Färjtrafik Totalt ,1 120,5 359,8 3,7 950, ,6 117,8 379,1 3,8 972, ,8 119,3 385,3 3,8 978, ,7 116,7 400,8 4,1 982, ,6 118,2 404,1 3,6 967,5 Linjekilometer (milj.) År Busstrafik Spårvägstrafik Metrotrafik Totalt ,90 5,32 11,14 50, ,00 5,13 11,68 50, ,48 5,52 11,72 51, ,38 5,49 12,91 52, ,05 5,51 12,91 51,47 Platskilometer (milj.) År Busstrafik Spårvägstrafik Metrotrafik Totalt ,2 631,2 2227,2 5412, ,0 610,4 2335,7 5498, ,1 657,7 2344,6 5584, ,1 655,4 2581,0 5790, ,6 675,6 2581,2 5701,5 HSTs materiel Bussar Spårvagnar Metro År 2-axlade led/boggi midi/mini 4-axlade led låggolv Dieseloljeförbrukning (milj. liter) ,46 10,17 10,32 10,11 9,92 Elförbrukning (GWh) År Spårvägs- Metro Depåer och Metro- VR- Övriga* Totalt trafik verkstäder stationer stationer ,7 29,9 17,8 18,2 0,7 5,6 89, ,4 31,2 17,3 17,4 0,7 5,9 91, ,9 32,2 18,8 17,1 0,7 5,9 93, ,1 35,2 19,1 17,3 0,7 5,9 99, ,4 39,9 18,9 17,3 0,7 5,9 107,1 * Inkl. uppvärmning av växlar i metro- och spårvägstrafiken m.m. 5

5 HST-Spårvägstrafik Antalet passagerare i spårvägstrafiken var 1,3 procent större än år Det oaktat uppnåddes inte samma nivå som 2001, även om tillväxten i början av året var lovande. Det ekonomiska resultatet var bättre än budgeterat. Antalet inställda avgångar minskade radikalt. Andelen körda avgångar enligt tidtabell stannade fortfarande långt under målnivån. Ändå minskade intäkterna bara med en tredjedel jämfört med året innan. I likhet med föregående år belastades trafikresultatet av tekniska problem med låggolvsvagnarna. I motsats till vad som planerats var vagnar från 1959 i trafik ännu på hösten. De fem gamla vagnarna kunde inte kompensera bortfallet av nya vagnar, och det fanns inte vagnar för alla avgångar i tidtabellen. Betyget från passagerarna i höstens mätningar överträffade målnivån. Betyget var 8,16 enligt gammal skolbetygsskala. En positiv omständighet var att betyget för snyggheten i vagnarna stigit med 0,31 procentenheter. Förarnas betyg försämrades på grund av spårvagnsolyckan sommaren Passagerarnas kritiska attityd till förarnas handlande fortsatte hela hösten. Det har kommit mycket kommentarer och kritik. I stadens undersökning av arbetsklimatet framlade personalen vid HST- Spårvägstrafik kritik. De timavlönade är extra missnöjda med nuläget. Organisationen och ledarstilen har stor betydelse för arbetstillfredsställelsen. Enheten har därför formulerat speciella mål för dessa funktioner År 2003 fick cheferna utbildning för att kunna genomföra utvecklingssamtal med varje medarbetare år Ombyggnaden av ledspårvagnarna fortsatte. Av Talgo Oy beställdes ombyggnad av 20 ledspårvagnar som är byggda på 1980-talet. Arbetet omfattar demontering av golv och innerväggar, sandblästring av underrede, reparation av stomkonstruktioner, korrosionsskydd och ommålning. Utrustningen av vagnarna inklusive installation av golv- och väggskivor utförs internt. Samtliga nya vagnar har levererats till Helsingfors. Sedan januari 2003 har emellertid inga vagnar övertagits i HST-Spårvägstrafiks ägo. Enligt beställaren har vagnarna avsevärda brister. Mottagningen av vagnarna kan fortsätta först när bristerna åtgärdats på ett sätt som båda parterna kan godta. Ekonomiska nyckeltal för HST-Spårvägstrafik Verksamhetsvolym Omsättning, milj. 31,3 30,5 Förändring, % 2,5 3,0 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 4,1 4,0 Rörelsevinst, % 13,2 13,1 Finansiellt resultat, % 11,1 8,5 Avkastning på totalt kapital, % 4,7 4,8 Avkastning på sysselsatt kapital, % 5,3 6,2 Finansiering Soliditet, % 31,3 31,4 Quick ratio 0,4 0,4 Current ratio 0,5 0,5 Övriga nyckeltal Medelantal anställda Omsättning/anställd (1000 ) Statistik om HST-Spårvägstrafik Passagerare, milj. 56,8 56,1 Linjekilometer, milj. 5,51 5,49 Passagerarkilometer, milj. 675,6 655,4 Platskilometer (milj.) 118,2 116,7 Antal vagnar vid årets slut axlade 5 14 ledspårvagnar låggolvsvagnar Antal vagnar i trafik i rusningstid (våren 2003 / ) ( / ) (hösten / ) Totalantal anställda vid årets slut Antal körda avgångar enligt tidtabell, % 99,10 98,16 Energiförbrukning, GWh 24,4 21,1 6

6 HST-Metrotrafik Antalet passagerare i metrotrafiken ökade till 55,4 miljoner, vilket är 0,8 procent mer än året innan. Metrotrafikens ekonomiska resultat var gott. Resultaträkningen visade ett överskott på euro efter avskrivningar till fullt belopp och budgeterad avkastning före driftsreserver. HST-Metrotrafik överträffade tillförlitlighetsmålet på 99,9 procent och uppnådde 99,95 procent. De inställda avgångarna berodde dels på materielens ålder, dels på fel hos de nya tågsätten som inte gick att reparera tillräckligt snabbt som garantiarbete. Samarbetet för att hindra skadegörelse fortsatte inom ramen för byggnadskontorets projekt STOPPA klottret. Metron fick fortfarande det bästa betyget i passagerarenkäten. Som trafikoperatör fick metron betyget 8,35 (0,14 bättre än året innan), medan systemets funktion fick betyget 8,64 (0,12 bättre än året innan). En faktor som drar ner trafikoperatörens betyg är att kringslängda gratistidningar gör vagnarna osnygga. HST-Metrotrafik fick kvalitetsbonus av beställaren både våren och hösten Verksamhetsårets förarkurs utbildade 10 studerande för sommarvikariat. Upprustningen av gamla metrovagnar inleddes. De första upprustade metrotågen sätts i trafik år Metron är ett miljöeffektivt färdmedel, och den viktigaste miljöfaktorn som mäts är elförbrukningen. De nya metrotågen har visat sig ha större förbrukning än de gamla, bl.a. på grund av högre vikt, snabbare acceleration och luftkonditionerade förarhytter. Ekonomiska nyckeltal för HST-Metrotrafik Verksamhetsvolym Omsättning, milj. 16,9 18,8 Förändring, % -9,7 11,7 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 3,8 4,2 Rörelsevinst, % 22,2 22,5 Finansiellt resultat, % 19,4 27,2 Avkastning på totalt kapital, % 7,2 7,7 Avkastning på sysselsatt kapital, % 7,6 8,3 Finansiering Soliditet, % 75,4 69,2 Quick ratio 1,0 2,2 Current ratio 1,3 2,4 Övriga nyckeltal Medelantal anställda Omsättning/anställd (1000 ) Statistik om HST-Metrotrafik Passagerare, milj. 55,4 54,9 Metrotåg, antal vagnpar Vagnslinjekilometer, milj. 12,9 12,9 Platskilometer, milj. 2581,2 2581,0 Genomsnittlig körsträcka/vagn, km Antal körda avgångar enligt tidtabell, % 99,95 99,96 Tekniska fel som lett till att vagn tagits ur trafik Vagnparskilometer/fel Antal förare vid årets slut Totalantal anställda vid årets slut Elförbrukning (GWh) 39,9 35,2 7

7 Busstrafik Inom den lokala kollektivtrafiken i Helsingfors gjordes 93,4 miljoner resor, 4,1 procent färre än året innan. Principerna för konkurrensutsättning av busstrafiken i Helsingforsregionen preciserades och samordnades. Materielkrav och kvalitetsfaktorer omprioriterades i riktning mot minskade utsläpp. En omfattande studie av konkurrensutsättningens effekter utfördes. Den visade att personalen anser att konkurrensutsättningen lett till en försämring av arbetsförhållandena. I fortsättningen kommer kvalitetsfaktorerna att få större tyngd vid konkurrensutsättning. De konkurrensutsättningar som avgjordes 2003 gällde 110 bussar, varav 24 efternattslinjer. Resor vardagar hösten 2003 Busstrafiken Spårvägstrafiken Metrotrafiken Färjtrafiken till Sveaborg Totalt Marknadsandelen i Helsingfors lokala busstrafik (%) Under året avgjordes den åttonde och nionde anbudsupphandlingen inom lokaltrafiken i Helsingfors, och trafiken på linjerna började Den tionde gällde trafik från I den tionde omgången deltar också den sista ickekonkurrensutsatta linjen 17. För övrigt har alla busslinjer i Helsingfors konkurrensutsatts minst en gång. Helsingfors lokaltrafik, resor (milj.) 8

8 HST-Busstrafik HST-Busstrafik var marknadsledare på busstrafik i Helsingforsregionen med en andel på 30,4 procent. HST-Busstrafiks framgång i konkurrensutsättningen av regiontrafiken ökade enhetens avtalstrafik med 10 procent. Marknadsandelen i lokaltrafiken inom Helsingfors var 49,5 procent och i regiontrafiken 28,5 procent. HST-Busstrafik omsatte 58,1 miljoner euro, vilket är 8 procent mer än året innan. Räkenskapsårets resultat var en förlust på 1,54 miljoner euro. Förlusten blev större än väntat bl.a. på grund av övertidsarbete under sommaren och senhösten samt minskat utbud. I augusti 2003 startade HST-Busstrafik den nya tvärsgående förbindelsen, linje 550, mellan Westend och Östra centrum. Samtidigt förnyades avtalen för regionlinjerna 452, 453, 711 och 732. Femton nyanskaffade bussar sattes i trafik under sommaren. I kundenkäter gav passagerarna HST-Busstrafik ett gott betyg. Andelen inställda avgångar var 0,12 procent mot 0,11 procent året innan. En 2-årig förarutbildning avslutades i maj, och då hade sammanlagt 855 förare deltagit i utbildningen. Hösten 2003 startades en ny förarkurs med tonvikt på kundbetjäning och körstil. I den deltog 120 förare. I en enkät i samband med förarutbildningen betygsatte förarna arbetsklimatet med 3,7 på skalan 1-5. Stiftelsen VATES som arbetar för att främja sysselsättningen av funktionshindrade premierade i mars HST-Busstrafik som årets arbetsgivare. I november certifierades HST-Busstrafikens system för arbetshälsa och säkerhet av SFS Inspecta Sertifiointi Oy enligt standarden OHSAS I juni fick Botbydepån en ny byggnad till sitt förfogande. Byggnaden inrymmer trafikarbetsledningen och förarnas pausrum. Vid slutet av året färdigställdes ombyggnaden av tvättlinjerna vid verkstaden i Botby. Ekonomiska nyckeltal för HST-Busstrafik Verksamhetsvolym Omsättning, milj. 58,1 53,8 Förändring, % 8,1 3,5 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 0,0-1,1 Rörelsevinst, % -0,1-2,0 Finansiellt resultat, % 4,5 3,4 Avkastning på totalt kapital, % 0,1-2,6 Avkastning på sysselsatt kapital, % 0,1-3,4 Finansiering Soliditet, % 10,8 14,2 Quick ratio 0,6 0,6 Current ratio 0,7 0,7 Övriga nyckeltal Medelantal anställda Omsättning/anställd (1000 ) Statistik om HST-Busstrafik Passagerare, milj. 63,5 65,0 Linjekilometer milj. 25,8* 23,5 Platskilometer milj. 1863,3 1719,4 Antal bussar vid årets slut axlade led/boggibussar midi/minibussar Antal gasdrivna bussar Antal låggolvsbussar Antal bussar i daglig trafik I yrkesskolans bruk 3 3 Bussarnas genomsnittsålder (år) 6,9 6,8 Antal förare vid årets slut Totalantal anställda vid årets slut Förbrukning av dieselolja - Busstrafiken 9,814 milj. ltr - övriga HST 0,11 milj.ltr Dieselbussarnas förbrukning i genomsnitt 46,8 ltr./100 km * Inkl. underleveranser 9

9 Banor, hållplatser, stationer och fastigheter Inom banunderhållet fokuserades insatserna på ombyggnad och underhåll av spårvägsnätet. De största utbytena av spårvägsskenor gjordes på Kanalgatan på Skatudden och på Tavastvägen vid Vilhelmsbergshållplatsen, där sammanlagt ca 250 meter raka skenor och ca 400 meter böjda skenor byttes ut. Den höjda spårvägssträckan på Stockholmsgatan fullbordades med kantsten och StreetPrint-beläggning. Ombyggnaden av spårvagnshall B i Forsby fortsatte, och den andra etappens spår 1-9 inkl. växlar färdigställdes under senhösten. På det nya bostadsområdet vid Arabiastranden började luftledningsstolpar resas. De största växel- och korsningsarbetena utfördes på Alexandersgatan i hörnet av Snellmansgatan och Katrinegatan. Spårarbeten utfördes också på Båtsmansgatan och Tavastvägen. Under året ombyggdes 23 växlar och 5 spårvägskorsningar. Sammanlagt anlades eller ombyggdes omkring 1800 meter spårväg. På metrons förbindelsespår vid Jokerleden i Vik installerades dessutom gummiisolering i flänsrännor på körbaneavsnittet. Spårvägsskenorna reparerades med svetsmetoder som ger den längre livslängd. De viktigaste metoderna var reparation av nedslitna körkanter i kurvor samt nerslipning av s.k. räfflor på en sträcka av totalt ca 4700 meter. Dessutom upprustades slitna armeringsnät genom svetsning av korsningsfundament på en sträcka av ca 1200 meter. De banelektriska arbetena inriktades på el- och luftledningsunderhåll, bl.a. installerades nya luftledningar och elektrifierades växlar på flera håll. Under början av året slutfördes luftledningsarbetena på första etappen vid B-hallen i Forsby, och under senhösten installerades luftledningar för den andra etappens spår 1-9. De största elarbetena för metron gällde elektrifiering av växlarna och montering av strömskenor vid Brändö. På hållplatserna byggdes sammanlagt 75 nya väntkurer i glas, de flesta i stället för gamla konstruktioner. Kallviksvägens hållplatser flyttades på grund av ombyggnadsarbeten. Det finns sammanlagt 1296 väntkurer, varav 1130 i glas. Jokerlinjens väntkursmodell och färgsättning godkändes av byggnadstillsynsverket. Förutom hållplatsutrustningen för Helsingfors lokaltrafik och regiontrafiken hade trafikverket fortfarande hand om underhåll och renhållning på spårvägarnas hållplatser med höjd perrong. Ekonomiska nyckeltal för HST-Ban- och fastighetsservice Verksamhetsvolym Omsättning, milj. 14,4 14,5 Förändring, % -0,3-7,2 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 1,0 0,5 Rörelsevinst, % 7,0 3,8 Finansiellt resultat, % 8,4 5,5 Avkastning på totalt kapital, % 18,9 12,9 Avkastning på sysselsatt kapital, % 33,0 24,3 Finansiering Soliditet, % 60,3 53,4 Quick ratio 2,1 1,8 Current ratio 2,1 1,8 Övriga nyckeltal Medelantal anställda Omsättning/anställd (1000 ) Spårvägsnätet 2003 Linjespår 83,5 km - på egen körfil 53,5 km Spår för reservförbindelser 6,5 km Hall- och rangerspår 14,0 km Totalt 104,0 km Hållplatser 2003 Hållplatser totalt Spårv. Buss Totalt Med väntkur Hållplatser med höjd perrong

10 Planering och undersökning Planeringen fokuserades på åtgärder för att balansera ekonomin i en situation med minskat tariffstöd. Serviceutbudet inskränktes och tariffen höjdes. Linjer drogs in och linjenätet omorganiserades. Serviceutbudet begränsades mest under högsommaren och veckosluten. På grund av tariffhöjningen och servicenedskärningarna minskade antalet passagerare något. Under hösten minskade särskilt bussarnas passagerarantal och många gick över från busstrafik till spårbunden trafik, särskilt inom Mårtensdalsbanas område. Den första genomförandefasen av Jokerlinjen startade hösten 2003 som linje 550. En utvidgning av servicelinjenätet till hela stadens område planerades i samråd med socialverket. Indragningen av turer i spårvägstrafiken gällde främst linjerna 1 och 2. Utbudet av tjänster vid olika trafikeringstider var föremål för särskild granskning. Förberedelserna för den första genomförandefasen i utvidgningen av spårvägstrafiken med en ny linje 9 fullbordades, men den fortsatta planeringen senareläggs av finansiella skäl. BEST-undersökningen 2003 (%) Helsing- Helsingfors forsregionen Trafikutbud 69,4 67 Pålitlighet 68,4 70 Information 49,6 49 Personal 60,1 60 Säkerhet 73,3 73 Komfort 66,6 65 Samhällelig betydelse 85,3 83 Prisvärdhet 63,1 59 Lojalitet med 83,3 79 Totalbetyg 82,9 80 BEST= Benchmarking in European Service of public Transport Avvikelser i metrotrafiken förekom länge på grund av schaktningarna för Kampens centrum. Ombyggnaden av metrobroarna vållade vissa specialarrangemang i form av fartbegränsningar och enspåriga avsnitt. Utbyggnadsplanerna för metron fokuserades på Fiskhamnens metrostation, västmetron och bearbetning av ramplanen för en andra metrolinje. Behovet att automatisera metron började utvärderas som ett led i moderniseringen av metrons automatiska tågkontroll. Profilanalysdata för metron producerades med hjälp av automatiska räknare och en anpassad beräkningsmodell. Alla restider i spårvägstrafiken togs fram med automatisk ATR-utrustning. Resekortssystemet registrerade antalet passagerare i busstrafiken. Antalet passagerare följdes dessutom upp genom månatliga tvärsnittsräkningar. Helsingfors är med i det internationella BEST-projektet vars mål är att höja kollektivtrafikens standard och samtidigt jämföra olika städers kollektivtrafik sinsemellan. År 2003 placerade sig Helsingfors som tvåa i jämförelsen med de andra städerna. Den nya tvärgående förbindelsen mellan Östra centrum i Helsingfors och Westend i Esbo blev snabbt en passagerarfavorit och nya turer sattes in snart efter starten. 11

11 Biljetter Antalet passagerare som reste utan biljett var mindre än året innan, men den procentuella andelen ökade till 2,88 jämfört med föregående års 2,68 procent. Kontrollavgift debiterades 2,11 procent av de kontrollerade passagerarna. Andelen kontrollavgifter var störst i färjtrafiken till Sveaborg, 2,63 procent mot 4,21 procent året innan. I metrotrafiken var kontrollavgiftsandelen 2,32 procent och i spårvägstrafiken 2,14 procent. I busstrafiken uppbars bara 0,25 procent av de kontrollerade passagerarna kontrollavgift. Biljettkontrollörerna medverkade fortfarande också i arbetet på att hålla miljön i bussar, spårvagnar och metrovagnar snygg. Flera intensivkontroller ordnades, särskilt på metron och plattformsområdena. Biljettkontrollörerna flyttade in i nya lokaler vid Järnvägstorgets metrostation. Biljettkontrollpersonalen deltog hela året i projektet Hyvä Arki (Bra Vardag). Kontrollarbetsledaren, kontrollförmännen och inkassosekreteraren har fortsatt att utveckla sitt arbete som backupteam. Biljettkontroller Antal kontrollerade biljetter st Passagerare utan biljett andel av alla kontrollerade 2,88 % Antal kontrollavgifter st - andel av alla kontrollerade 2,11 % Antal biljettkontrollörer 51 Andel passagerare utan biljett (%) , , , , ,88 Biljettintäkterna 2003 Milj. Förändring sedan 2002, % Enkelbiljetter ,73 8,19 Värdebiljetter och 10-resorsbiljetter ,43 3,39 Kompisbiljetter ,18 47,45 Periodbiljetter ,87 6,96 Turistbiljetter ,36 10,30 Helsingforskort ,24 19,05 Totalt ,81 6,70 Resekortssystemet infördes i full utsträckning under det gångna verksamhetsåret. Vid utgången av året fanns ca resekort i hela Helsingforsområdet, varav ca kort hade sålts till helsingforsare. HST underhåller biljettautomaterna, metrostationerna och vattentrafiken i delsystemen för resekortet. Vid utgången av året fanns 92 biljettautomater i hela Helsingforsregionen, varav 71 i trafikverkets ägo. Efter sommaren såldes i genomsnitt biljetter av olika typ per månad. Resekortsdatabasen gav information om restider och antal påstigningar på talrika linjer som underlag för planeringen, även om användningen av databasen i full skala kom i gång först efter verksamhetsårets slut. 12

12 Information och marknadsföring Informationsarbetet fokuserades alltjämt på att producera och utveckla kundinformation. Kundinformationens andel ökade ytterligare genom att ansvaret för hållplats-, stations- och terminalinformation m.m. överfördes från planeringsenheten till information och marknadsföring. Under årets första månader låg tonvikten på information om resekort och biljetter. Vintern 2003 höll trafikverket en presskonferens om anpassningen av serviceutbudet i syfte att balansera ekonomin. Trafikverkets intranetsidor omarbetades i början av året och användningsfrekvensen steg. Projektet för utvecklande av mobilinformation om störningar i spårvägs- och metrotrafiken till trafikverkets nyckelpersoner och intranet fullföljdes. Anpassningarna genomfördes i sommartrafiken: upprepade ändringar i tidtabellerna krävde mycket information. När metron i början av december återgick till normal trafik efter avslutade sprängningar för det blivande Kampens centrum omarbetades kundinformationen på alla metrostationer. Jag betalar gärna -kampanjen på våren och kampanjen med temat Jag betalar min enkelbiljett - jag betalar ju också för lösgodis på hösten betonade viktigheten av att betala resan. Under kampanjtiden utfördes intensifierade biljettkontroller i trafiken. Hösten 2003 deltog HST i den internationella billfria dagen. Kampanjen för mobilbiljetten syntes bl.a. på busshållplatser, metrostationer och HST:s kundservice. Luciadagens kampanj i samararbete med trafikskyddet och YLE ordnades i spårvägstrafiken också Förarna delade ut reflexer till passagerare i morgontrafiken. Kampanjen för sms-biljetter och turistbiljetter fortsatte och försäljningen ökade. 13

13 Miljön HST är en betydande miljöaktör i Helsingfors. Kollektivtrafiken är en miljöeffektiv trafikform som bidrar till en aktiv stad och effektivt utnyttjande av gaturummet. HST formulerade en miljökommunikationsstrategi och i anslutning därtill utgavs en miljöbroschyr på tre språk. Broschyren redogör för HST:s dagliga miljöarbete för en funktionell stad. HST utför miljöarbete på följande fyra plan genom att gynna kollektivtrafik genom att satsa på miljöeffektiva materiel-, teknik- och bränslealternativ genom att hålla personalen motiverad och lära ut ekonomiskt körsätt genom trafikplanering Tack för servicelinjena Trafikverket placerade sig bland de tre bästa i tävlingen som var arrangerad av Europas trafikministerkonferens och Europeiskt handikappforum. I tävlingen söktes lösningar som gör det lättare för handikappade att röra sig. Enligt juryn har trafikverket framgångsrikt byggt upp ett trafiksystem som också kan användas av handikappade av olika slag och personer som har svårt att röra sig. Ett speciellt tack fick Helsingfors servicelinjenät. HST gav ut en miljörapport för fjärde gången. Miljöbokslut registrerades i SAPsystemet och uppföljningen av farliga ämnen preciserades. Det ISO certifikat som tilldelats HST-Busstrafik 1998 fick en uppföljning hösten 2003, när enhetens arbetarskydds- och säkerhetssystem enligt standarden OHSAS fullbordades och certifierades. Markku Pohjolainen "Om vi trycker lite mindre på gaspedalen kan vi minska bränsleförbrukning med 7-13 procent. Passagerararna märker vårt ekonomiska körsätt närmast genom att åkning blir jämnare. Också under förarkurserna blir vi lärda att köra sparsamt och skonsamt", säger bussföraren Markku Pohjolainen." 14

14 Kvalitet, säkerhet och kundservicen HST har sedan 1995 regelbundet låtit mäta passagerarnas tillfredsställelse. Passagerarna ombeds betygsätta bestämda kvalitetsfaktorer under resans lopp. År 2003 besvarade 9263 passagerare kundenkäten. Jämfört med föregående år hade betygen förbättrats på nästan alla punkter. Det var framför allt metrotrafiken som fick bättre betyg, där föregående års betyg hade belastats av trafikstörningar. Tidtabellshållning och restid i alla färdmedel har fått betydligt bättre betyg än året innan. Bokförd kundrespons Per telefon Internet/e-post Svarskort Brev Totalt Det gamla kundresponssystemet från 1996 byttes ut mot ett nytt system. I det nya systemet går svarsblanketten från Internet direkt till kundresponssystemet. Dessutom har nya former av kundrespons infogats HST:s responssekreterare registrerade kontakter. Det är betydligt mindre än året innan då den nystartade användningen av resekort belastade responstelefonen. Per telefon kom 71 procent av kundkommentarerna och via Internet och per e-post 27 procent. Under verksamhetsåret betjänade kundservicebyråerna över kunder. Järnvägstorgets och Östra centrums kundservicebyråer renoverades. Båda kundservicebyråerna fick fler kundplatser. Vid Järnvägstorgets och Östra centrums kundservicebyråer utfördes en s.k. mystery shopping-undersökning i oktober. Undersökningen visade att kundservicen håller en mycket tillfredsställande nivå. Kundservicebyråerna hade satt som mål att förkorta kötiderna under belastningstoppar till under 30 minuter. Målet uppnåddes med hjälp av timanställda under belastningstopparna. Under året tog Trafikinformationen emot samtal, varav gällde rutter och tidtabeller. Till den automatiska tidtabellsrådgivningen kom samtal Busstrafik Spårvägstrafik Trafikskadade 2) Busstrafik Spårvägstrafik Dödsfall ) Trafikolyckor = kollisioner, avkörningar m.m. 2) Trafikskador = personer som skadats vid trafikolyckor 15

15 Personal Hösten 2003 deltog hela HST:s personal i Helsingfors stads enkät om arbetshälsa. Enkäten skiljer sig från trafikverkets tidigare medarbetarenkäter och det finns därför ingen jämförelseinformation att tillgå från föregående år. Personalen vid administrations- och ekonomienheten samt planeringsenheten besvarade enkäten på nätet. Målgruppens svarsfrekvens var 37 procent. Enkäten ger vid handen att medarbetarna önskar stöd och respons av cheferna samt ökad kommunikation och klart formulerade mål för arbetet. Enkäten kommer att genomföras varje höst. HST gav för fjärde gången ut en personalrapport. Trafikverkets löneprogram bearbetades i en arbetsgrupp med arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter. Löneprogrammet för åren är ägnat att säkra trafikverkets position som en konkurrenskraftig arbetsgivare och trygga tillgången på bra arbetskraft. Sedan ingången av 2003 hör trafikverkets hälsostation administrativt till stadens företagshälsovårdscentral. Hälsostationen betjänar trafikverkets personal i samma lokaler som förut i Tölö. Hälsostationen och enheterna har ett intensivt samarbete. Arbetsplatsutredningar och riskanalyser genomfördes på arbetsplatserna. Riskanalyserna gjordes med Elmeri-metoden. Satsningarna på välbefinnande på arbetsplatsen och arbetshälsa var fortsatt livliga. Aslak- och konditionskurser ordnades, och grupper introducerades och tränades i sund livsstil. Deltagarna fick information om blodtryck, diabetes, övervikt, rökning och andra livsstilsbetingade hälsorisker. Antal fast anställda Bussförare Spårvagnsförare Metroförare Service- och underhållspersonal Biljettkontrollörer Övriga Totalt Personalens åldersstruktur ålder

16 Kollektivtrafiknämnden Förvaltning och organisation Ordinarie ledamöter Helena Kangas (vf) utvecklingskonsult ordförande Mika Ebeling (kd) pastor vice ordförande Personliga suppleanter Hannu Koponen (vf) riksdagsledamotsassistent Anna-Kaisa Korhonen (kd) specialsjukskötare Våren 2003 inledde verkställande direktören arbetet på att utforma HST:s strategi fram till år Efter behandling vid nämndens, förtroendemännens och ledningsgruppens sammanträden var HST:s syfte, visioner och strategier så gott som färdiga vid utgången av året. Pentti Hirvikangas (saml) VD Laura Rissanen (saml) pol. och ekon. stud. Olavi Arra (saml) fil. mag., specialist Sari Nokkanen (grön) fil. mag., verksamhetsledare Jussi Heinämies (grön) dipl.ing., överinspektör Jouko Sillanpää (sd) kontaktchef Aila-Marja Leistén (sd) redaktör Heikki Järvinen (saml) pol. mag. Hanna Laine (saml) riksdagsledamotsassistent Seppo E Nakari (saml) ekonom Anne Rauhamäki (grön) JSM, informatör Risto Larjavaara (grön) informatiker Tarmo Järvinen (sd) inspektör Eine Sorakari (sd) personlig assistent Nämnden sammanträdde 31 gånger och protokollförde 404 paragrafer. Nämnden skickade 54 brev. Stadsstyrelsen representerades i kollektivtrafiknämnden av Kimmo Helistö med Sanna Hellström som suppleant. I nämndens sammanträden deltog biträdande stadsdirektören för tekniska sektorn Martin Meinander och från biträdande stadsdirektören för byggnads- och miljöväsendet Pekka Sauri. Föredragande var trafikverkets VD och enhetscheferna. Nämndens sekreterare var Ritva Myllynen, Yrjö Judström och Eeva Hänninen. Nämnden fungerar också som direktion för Helsingfors stads yrkesläroanstalt för trafikbranschen. Kollektivtrafiknämnden överlämnades en utredning om saneringen av ekonomin i HST- Busstrafik. Den 18 juni 2003 fattade stadsfullmäktige beslut om att ändra stadsstyrelsens instruktion, så att biträdande stadsdirektören för byggnads- och miljöväsendet ansvarar för ärenden som gäller kollektivtrafiknämnden fr.o.m Samma dag ändrades tjänstebeteckningen för biträdande stadsdirektören för tekniska sektorn till biträdande stadsdirektören för byggnads- och miljöväsendet. Filosofie doktor Pekka Sauri tillträdde denna befattning som biträdande stadsdirektör den 2 september Den 25 november 2003 bildade Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och VR ett gemensamt bolag Junakalusto Oy, med uppgift att finansiera, upphandla och förvalta den nya materielen för lokaltågstrafiken i SAD-området. I materielbolagets ägarstruktur har kommunerna i huvudstadsregionen en andel på sammanlagt 65 procent: Helsingfors 34 procent, Vanda 17 procent, Esbo 12 procent och Grankulla 2 procent. VR:s andel är 35 procent. Junakalusto Oy:s styrelse utsåg trafikverkets förvaltningsdirektör Yrjö Judström att starta bolaget. Den 25 november 2003 tillträdde han posten som tf. verkställande direktör som särskilt uppdrag. HST:n organisation 17

17 Bokslutet Driftsekonomin Trafikverkets omsättning under räkenskapsåret uppgick till 206,0 milj. euro. Omsättningen var 4,7 milj. euro eller 2,3 procent större än året innan. Omsättningen bestod av biljettintäkter på 95,3 milj. euro, stadens tariffstöd på 93,3 milj. euro, trafikersättningar till HST-Busstrafik på 16,7 milj. euro från SAD samt 0,7 milj. euro i form av övriga intäkter. Biljettintäkterna var 6,0 milj. euro eller 6,7 procent större än året innan. I biljettintäkterna ingår 1,0 milj. euro i form av engångsintäkter för resekort. Biljettpriserna för resekort och kartongbiljetter höjdes den 1 januari Under tillverkning för eget bruk redovisas 3,3 milj. euro, i vilket ingår 2,8 milj. euro för arbeten och material för anläggning och underhåll av banor som trafikverket beställt av HST-Ban- och fastighetsservice. För ombyggnad av gamla spårvagnar och metrovagnar redovisades sammanlagt 0,5 milj. euro som tillverkning för eget bruk. Rörelsens övriga intäkter uppgick till 11,5 milj. euro, varav de största enskilda intäkterna utgjordes av hyror 4,1 milj. euro och reklamintäkter 1,6 milj. euro. Kostnaderna före rörelseöverskott var 208,8 milj. euro, 1,9 milj. euro (0,9 procent) mer än året innan. Material, förnödenheter och varor köptes för 20,5 milj. euro, dvs. för 1,6 milj. euro mer än året innan. De största kostnadsposterna utgjordes av köpta tjänster, 76,5 milj. euro; en minskning med 1,3 milj. euro eller 1,6 procent jämfört med året innan. Bland köpta tjänster ingår trafikersättningar till företagen i kontraktstrafiken, 34,8 milj. euro, vilket är 2,3 milj. euro mindre än året innan. Minskningen beror dels på att konkurrensutsatta linjer övergått till HST-Busstrafik, dels på nedskärningar. Bland köpta tjänster redovisas också ersättningar till SAD för förvaltning och trafik samt resekortsprojektet till ett belopp av 13,3 milj. euro; en ökning med 0,8 milj. euro eller 6,4 procent. Bland köpta tjänster ingår vidare ersättningar för person- och godstrafiken till och från Sveaborg samt reparation och underhåll av fastigheter och anläggningar, renhållning och städning av lokalerna, biljettprovisioner samt bevakning. Personalkostnaderna uppgick till 79,7 milj. euro, varav lönerna utgjorde 59,4 milj. euro. Personalkostnaderna var 3,3 milj. euro eller 4,3 procent större än året innan. Förutom på grund av allmänna lönehöjningar har personalkostnaderna stigit genom att HST-Busstrafik haft framgång i konkurrensutsättningar vilket lett till personalökningar. Dessutom var ålderspensionsutgifterna större än året innan. Avskrivningarna enligt plan utgjorde 25,6 milj. euro. Rörelsens övriga kostnader var 6,5 miljoner euro, 0,7 milj. euro mindre än år Hyrornas andel av övriga rörelsekostnader var 4,2 milj. euro. Rörelseöverskottet var 12,0 milj. euro och rörelsevinsten 5,8 procent av omsättningen. Resultatet efter finansnetto, dvs överskottet före bokslutsdispositioner var 0,8 milj. euro. Efter minskning av avskrivningsdifferens och avsättning till investeringsreserv redovisar trafikverket ett nollresultat för räkenskapsåret Investeringar År 2003 utgjorde investeringarna i anläggningstillgångar 28,6 miljoner euro. De största investeringarna gällde ombyggnaden av spårvagnshallen i Forsby för 2,8 milj. euro, ban- och gatuarbeten för 2,4 milj. euro, nya spårvagnar för 2,1 milj. euro samt reparation av gamla metrovagnar för 1,8 milj. euro. I anläggningar för kollektiv persontrafik investerades 14,5 milj. euro. Grundkapital B, avsett att användas för finansiering av investeringar för kollektiv persontrafik, höjdes med 1,9 milj. euro. 18

18 Resultaträkning RESULTATRÄKNING, OMSÄTTNING Biljettintäkter Tariffstöd Övriga försäljningsintäkter Tillverkning för eget bruk Övriga affärsintäkter Material och tjänster Material, tillbehör och varor: Inköp under perioden Lagerökning (+)/ -minskning (-) Tjänster av utomstående Trafikersättning SAD-ersättning SLL-ersättning Köp av övriga tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Personalbikostnader Pensionskostnader Övriga personalbikostnader Av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Övr. kostnader för affärsverksamheten Hyror Övriga kostnader RÖRELSEÖVERSKOTT Finansiella intäkter och -kostnader Ränteintäkter Övr. finansiella intäkter Räntekostnader För lån beviljat av staden För övriga lån Ersättning för grundkapitalet Övriga finansiella kostnader ÖVERSKOTT FÖRE RESERVER ÖVER-/ UNDERSKOTT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Förändringar i reserver och fonder Ökad (-) / minskad (+) avskrivningsdifferens Minskning av avsättningarna (+) ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT FÖR PERIODEN

19 Balansräkning TILLGÅNGAR, BESTÅENDE TILLGÅNGAR Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga kostnader med långtidsverkan Erlagda förskott och pågående anskaffningar Materiella tillgångar Byggnader och konstruktioner Fasta strukturer och anläggningar Maskiner och materiel Erlagda förskott och pågående anskaffningar Placeringar Aktie och andelar VARIABLA TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Material och tillbehör Fordringar Fordringar med lång löptid Övriga fordringar Kortfristiga fordringar Säljfordringar Resultatregleringsfordringar Övriga fordringar Likvida medel och bankdepositioner Kontant eller på bankkonto SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER, 1000 EGET KAPITAL Grundkapital Räntefritt grundkapital Över-/underskott från föreg. perioder Över/-underskott för perioden AVSKIVNINGSDIFF. OCH AVSÄTTNINGAR Avskrivningsdifferens Reserver Investeringsreserv FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån beviljande av kommunen Övriga skulder Korttfristigt Skuld till kommunen Erhållna förskott Köpskulder Resultatreglerinsskulder Övriga kortfristiga skulder SUMMA SKULDER

20 Finansieringsanalys KASSAFLÖDET AV TRAFIKVERKETS EGENTLIGA VERKSAMHET OCH INVESTERINGAR Intäktsfinansiering Rörelseöverskott (-underskott) Av- ja nedskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Ersättning för grundkapitalet Räntekostnader för lån från staden Övrigt Investeringar Investeringar i produktionen Basinvesteringar i persontrafiken Finansiella andelar av investeringskostnaderna Intäkter av försålda anläggningstillgångar KASSAFLÖDE AV DEN EGENTLIGA VERKSAMHETEN OCH INVESTERINGARNA KASSAFLÖDE AV DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Ändringar i låneportföljen Långfristiga Ökning av lånen beviljade av staden Ökning av lån beviljade av andra Minskning av lånen beviljade av staden Minskning av lån, beviljade av andra Kortfristiga Förändringar i lånen beviljade av staden, ökning(+), minskning(-) Förändringar i det egna kapitalet Förändringar i grundkapitalet Andra likviditetsändringar Förändringar i omsättningstillgångar Förändrare fordringar, ökning (-), minskning (+) Förändr. i räntefria skulder, ökning (-), minskning (+) NETTOKASSAFLÖDE I DEN FINANSIELLA VERkSAMHETEN FÖRÄNDRINGAR I KASSAMEDEL Förändringar i kassamedel Kassamedel Kassamedel

21 Ekonomiska nyckeltal för HST Verksamhetsvolym Omsättning, milj. 206,0 201,3 Förändring, % 2,3 3,9 Resultat och lönsamhet Rörelsevinst, milj. 12,0 8,4 Rörelsevinst, % 5,8 4,2 Finansiellt resultat, % 12,8 11,5 Avkastning på totalt kapital, % 2,5 1,8 Avkastning på sysselsatt kapital, % 2,7 2,0 Finansiering Soliditet, % 77,0 77,8 Quick ratio 0,5 0,6 Current ratio 0,6 0,6 Övriga nyckeltal Medelantal anställda Omsättning/anställd (1000 ) Tariffstöd / (biljettintäkter+tariffstöd), % 49,5 52,4 Passagerarkilometer, milj. 967,5 982,3 Platskilometer, milj , ,5 Kostnad per passagerarkilometer, 0,197 0,197 Kostnad per platskilometer, 0,033 0,033 Linjenät Antal Linjerna Spårvägstrafik 11 1(A), 2, 3B, 3T, 4, 6, 7A, 7B, 8, 10 Metrotrafik 2 Busstrafik HST-Busstrafik 58 1 ) 11, 14(B), 16, 17, 18, 21V, 23(N), 46T, 50, 54, 55(A), 57, 58(B), 59, 62, 65(A,N), 66 (A,B), 68, 71(S,V), 73B, 77S, 78, 79, 80(A,N), 81, 83, 84, 85(85V, 85N), 86(B,N), 87, 88, 90(B,N), 90A, 91, 92(N), 93(B,N), 94, 94 (A,B,V), 95(N), 96(N,V), 97(N), 98V. P2, P4-P7, P10-P14. Suomen Turistiauto Oy 15 13, 20(N), 24, 39(A,V), 41, 42, 43, 45, 47, 63, 69, 72, P3, P12(autoB), Concordia Bus Finland Oy Ab 8 15(A), 40, 70 (T,V), 73(N), 74(N), 75A, 76(A,B), 77A Connex Helsinki Oy 2 75, 77 Connex Vantaa Oy 12 22, 51, 52, 01N-09N Pohjolan kaupunkiliikenne 3 22B 2), 64(N), 67(X), Taksikuljetus Oy 1 P1 Auto Andersson Oy 2 P8-P9 Suomenlinnan liikenne Oy 2 1) därtill speciallinje 30 (trafikerar vid behov). 2) därtill speciallinje 22B (trafikerar vid behov). P1-P14 är servicelinjer. 22

22 Kontaktuppgifter HSTs huvudkontor Besöksadress Postadress Andra linjen 7, Helsinki PB 1400, Helsingfors stad Växel* (09) 4721 Telefax (09) information Websidor HSTs kunservice Rautatientori Itäkeskus Trafikinfo Ger upplysningar om rutter, tidtabeller och biljetter i huvudstadsregionen Metrostation Järvägstorget Metrostation Östra Centrum Kundrespons Per e-post palaute.hkl@hel.fi Per telefon Omslagsbilden: Omslagsbilden är från HST-Busstrafiks verkstad. Den blanka metallkomponenten i bakgrunden är en retarder som gör inbromsningarna mjukare och mer passagerarvänliga. I förgrunden påstigande passagerare. Bilderna på omslagets insidor har fotograferats i flera omgångar (3-4 olika foton) och efteråt redigerats till panoramabilder. Utgivare HST (Helsingfors stads trafikverk ) Redaktion Sari Kotikangas Design & layout Julia Lila Foto Sari Kotikangas (resenär på omslagsbilden: Markku Kuismanen) Tryckeri Frenckellin Kirjapaino Oy 5/2004 (Rätten att använda Svanmärket) Papper / omslag Novatech Satin 250 g (ISO 9001:2000 sertifikat) Papper / inlaga LumiSilk 80 g (ISO miljösertifikat/EMAS) 23