Preliminär insatsplan för ESS

Transkript

1 Revision 1 State Released Preliminär insatsplan för ESS European Spallation Source ESS AB Visiting address: ESS, Tunavägen 24 P.O. Box 176 SE Lund SWEDEN

2 DOCUMENT REVISION HISTORY Revision Reason for revision Date 1 New Document List of Authors List of Reviewers List of Approvers Jörud, Fredrik Peter Jacobsson Thomas Hansson Jacobsson, PeterPeter Jacobsson 2(13)

3 SUMMARY This report is a preliminary contingency plan as required by the Swedish legislation. The contingency planning in case of accidents will be based on a pre-fire plan (Insatsplan). The pre-fire plan will require that a crisis group establish for some accidents. For accidents that might lead to external impact on citizens or environment, a contingency plan made by the County Administrative Board will support the ESS contingency plan. The most severe risks for rescue workers are addressed in the pre-fire plan. Examples of such risks are high voltage hazards, hydrogen storage and ionization radiation. These hazards will if not properly addressed and trained by the rescue service lead to delay in rescue operations. The template for pre-fire planning provided by the Fire & Rescue Service South is implemented. Also this template is to some extent completed by information used for the rescue operations in the nuclear industry. Note, the contingency plan is in Swedish. Sammanfattning Rapporten redovisar den preliminära beredskapsplanering som krävs enligt svensk lagstiftning. Beredskapsplanering i händelse av olycka baseras på en s.k. Insatsplan. Insatsplanen förutsätter vid längre insatser att en krisgrupp etableras. I händelse av olyckor som riskerar leda till påverkan utanför fastigheten på allmänhet och miljö, aktiveras även Länsstyrelsens beredskapsplan. De allvarligaste riskerna för räddningstjänstens personal belyses i insatsplanen. Exempel på sådana risker är högspänningsanläggningar, vätgashantering och joniserande strålning. Om inte dessa risker redovisas och övas sker fördröjning av räddningsinsatsen. Insatsplanen bygger på den mall som Räddningstjänsten Syd tillämpar. Därutöver kompletteras med vissa tillämpningar som utnyttjas vid insatsplanering av kärnkraftverk. 3(13)

4 TABLE OF CONTENTS Summary Inledning Syfte Metod Omfattning Organisation ESS Aktivering av insats- och beredskapsplan Krisorganisation Funktioner som kan initiera insats Ansvar ESS Räddningstjänsten Länsstyrelsen Polismyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten Insatsplan Riktlinjer avseende innehåll och omfattning Guide Innehåll Schematisk insatsplan Referenslista LIST OF APPENDICES Bilaga 1 Bilaga 2 Handledning för framtagning av insatsplan Mall för insatsplan 4(13)

5 1. INLEDNING 1.1 Syfte Rapportens syfte är att illustrera utvecklingsarbetet med insatsplanering för räddningstjänst i händelse av olycka på anläggningen. Insatsplaneringen ska uppfylla krav på att insatsplan upprättas, [1]. Insatsplan övas med viss periodicitet tillsammans med räddningstjänsten. Insatsplanen som övas regelbundet är en förutsättning för att undvika skador hos insatspersonal och leder även till kortare insatstid med begränsade skador på anläggning och miljö. 1.2 Metod Insatsplanering för räddningstjänst ställer krav på ESS organisation. För att kunna beskriva kraven på ESS, beskrivs även vilka resurser som förutsetts tillgängliga från samhället. 1.3 Omfattning Insatsplanering för olycka förutsätter att det finns en krisorganisation etablerad inom ESS som även förväntas kunna mobilisera i händelse av större olyckor. Rapporten definierar förutsättningar för angränsande organisationer och deras ansvarsområde samt visar vilken information som slutligen framgår av insatsplanen. Första utgåva av insatsplan anpassas för tillämpning inför byggnation på fastigheten. Andra utgåvan anpassas för drift av anläggningen. 5(13)

6 2. ORGANISATION ESS 2.1 Aktivering av insats- och beredskapsplan Olyckor med risk för skada av person eller miljö aktiverar alltid insatsplanen. Olyckor som bedöms kunna leda till påverkan på miljö, egendom eller människor utanför fastigheten aktiverar beredskapsplan genom beslut hos räddningstjänstens insatsledare eller operativ chef hos ESS. Olycka Larm till SOS Insatsplan Ägare: ESS Beslut av insats - ledare Beredskapsplan Ägare: Länsstyrelsen Figure 1 Händelseförlopp i händelse av olycka. Insatsplan utnyttjas i inledande skede av incident eller olycka. Beredskapsplan utnyttjas när olyckan bedöms påverka miljö och människor utanför fastigheten. 6(13)

7 2.2 Krisorganisation Inom ESS krisplaneringsarbete etableras en organisationsstruktur för att omhänderta olika typer av krissituationer. Initiering av insatsplanen innebär inte automatiskt aktivering av krisorganisationen på ESS. Beslut om aktivering av krisorganisation fattas via instruktioner för hantering av krisorganisationen. Större olycka och alla övriga krissituationer Head Operations Communi cation Support Analysis High Voltage Expert Ionization Radiation Expert Assistance Figure 2 ESS krisorganisation (schematisk) mobiliseras i händelse av större olyckor eller andra krissituationer. 7(13)

8 2.3 Funktioner som kan initiera insats Funktion Åtgärd Larmanläggning Aktiverar insatsplan automatiskt när kriterier för larmlagringsfunktionen uppfylls Personal Aktiverar insatsplan genom att ringa SOS eller aktivera larmtryckknapp *Operatörer eller väktare Aktiverar insatsplan Möter upp och vägleder räddningstjänst Tillhandahåller information om radioaktiv strålning och högspänningsanläggningar Operativ chef - ESS Aktiverar insatsplan Aktiverar beredskapsplan Figure 3 Initiering av insatsplanen och vilka organisatoriska stödåtgärder som förväntas av ESS. *Anläggningsskötare för larmanläggning, kvitterar larm, lokaliserar larmposition, återställer anläggning efter larm. 8(13)

9 3. ANSVAR 3.1 ESS Den information som krävs för att genomföra en effektiv insats illustreras på insatsplanen se kap 4.3. ESS ansvarar för samtliga åtgärder som behövs vid insats inom fastigheten och för att initiera insatsplanen och vid behov fatta beslut om att aktivera beredskapsplan, [1]. Vidare tillhandahålls vägledning mm. Vägledaren förses med tillgång till direkt experthjälp som ytterligare stöd till räddningsledaren avseende anläggningens specifika förutsättningar om högspänning, vätgas, kryogas och joniserande strålning. Genom beredskapsplanen följer skyldighet för ESS att informera externa parter om olyckans status och prognostiserad utveckling. Distribution av information till övriga aktörer sker genom gängse procedurer via Länsstyrelsens försorg (beredskapsplanen). Restvärdesräddning planeras i samråd med räddningstjänst och försäkringsbolag. Känslig och dyrbar utrustning redovisas på insatsplanen så att saneringsåtgärder kan prioriteras. Kontaminerat släckvatten saneras. 3.2 Räddningstjänsten Räddningstjänsten förväntas ansvara för att utöva tillsyn av insatsplanens tillämplighet och övriga beredskapsåtgärder som ESS vidtar. Räddningstjänsten skickar sin insatspersonal på utbildning avseende olyckor i miljö med vätgas, joniserande strålning, insats i högspänningsoch kryoanläggningar samt genomför periodiska insatsövningar i anläggningen. I händelse av aktivering av insatsplan påbörjas insats på plats inom 10 minuter från larm. Första insatsstyrkan ska vara utrustad för att tränga in i byggnaden minst 25 meter för att utföra livräddning eller släcka brand eller hantera annan olycka exempelvis kemikalieutsläpp. Inom 20 minuter från larmtillfället har räddningstjänsten kapacitet att utföra insats minst 50 meter in i byggnaden. Vid behov aktivera beredskapsplan. Aktivera restvärdesräddning enligt plan. 3.3 Länsstyrelsen I händelse av omfattande insats, kan Länsstyrelsen ta över ansvaret från den kommunala räddningstjänsten s.k. statlig räddningstjänst. Länsstyrelsen upprättar ett särskilt program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen enligt Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Programmet likställs här med den beredskapsplan som är avsedd för ESS. Länsstyrelsen upprättar och underhåller beredskapsplanen. Länsstyrelsen bedömer om befintlig beredskapsplanering behöver kompletteras med avseende på ESS. 9(13)

10 Beredskapsplanen stödjer länsstyrelsen i ledningen av sitt arbete och ska säkerställa att samhällets samlade resurser kommer till effektiv användning i syfte att skydda miljö och människor utanför anläggningsområdet. Beredskapsplanen aktiveras via SOS Alarm till vakthavande beslutsfattare på Länsstyrelsen. 3.4 Polismyndigheten Som en del i länsstyrelsens beredskapsplanering har polisen uppgifter som trafikreglering, alarmering och vid behov ledning av utrymning. I händelse av utrymning ansvarar polisen för bevakning inom utrymt område. 3.5 Strålsäkerhetsmyndigheten Strålskyddsmyndigheten bistår med expertkunskap om strålskydd till insatsledaren i händelse av statlig räddningstjänst d.v.s. i händelse av aktivering av beredskapsplanen. Myndigheten har beredskap för att hantera händelser som exempelvis kärntekniska olyckor och olyckor vid transporter med radioaktivt material. 4. INSATSPLAN RIKTLINJER AVSEENDE INNEHÅLL OCH OMFATTNING 4.1 Guide I syfte att effektivisera insatsen följs riktlinjer för insatsplanering som anges av Räddningstjänsten Syd enligt Bilaga 1 och 2. Ur lagen om skydd mot olyckor (2003:778) framgår: 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Insatsplanen kompletteras med tillämpliga delar för symbolik och instruktion som tagits fram för insats vid kärntekniska anläggningar, [3], [4]. 10(13)

11 4.2 Innehåll Insatsplanen följer anvisningar från Räddningstjänsten Syd enligt Bilaga 1 och 2. Dessutom kompletteras med tillämplig information med stöd av [3] och [4] enligt följande: Säkerhetsavstånd till spänningsförande installationer. Insats i rum med direkt strålningsrisk till insatspersonal. Brand på kontrollerat område förväntas inträffa inom anläggningens livslängd, [6]. Acceptabelt gränsvärde för insatspersonal blir då 20 msv/olycka, [5]. Information om insats i rum med risk för spridning av kontamination utanför rummet vid påföring av släckmedel. Tydliggöra var barriärgränserna är förlagda för att öka förståelsen för vilka avgränsningslinjer för brandförloppet som är av betydelse för personskydd eller allmänhet och inte ska äventyras i händelse av brand, Se figur 4 Ventilationen styrs så att flödet går från mindre till mer aktiva rum och slutligen genom skorsten där aktivitetsutsläpp mäts. Samma princip gäller under brand och anläggningen dimensioneras för att dra ut brandgaserna samma väg. Undantaget är: 1. rum med på förhand känd aktivitetsnivå som ventileras automatiskt direkt till det fria i händelse av brand. 2. rum med oacceptabel aktivitetsnivå som vid händelse av brand tillsluts och där släckinsats förbereds att ske utan inträngning i rummet. Målstation 1. Stålkonstruktion som omsluter volframmålet och heliumkylningen 2. Hölje som omsluter monoliten 3. Målstationsbyggnad Acceleratorn 1. Acceleratorrörets vakuumhölje* 2. Acceleratortunnel* Instrumentstationerna 1. Instrumentets inneslutning* 2. Instrumentbyggnad Aktivt avfall 1. Transportbehållare 2. Avfallsbyggnad Figure 4 Barriärer (schematisk beskrivning) - Prioriteras för att hållas intakta i händelse av olycka, [2]. Vissa barriärer krävs under drift men bedöms inte leda till oacceptabla utsläpp till miljön om anläggningen är avställd*. 11(13)

12 4.3 Schematisk insatsplan Principiell insatsplan framgår av Bilaga 2. Enligt instruktioner för Flik 3/ Blad 5 i bilaga 2, exemplifieras acceleratorbyggnaden schematiskt nedan i syfte att ge en bild av vilken typ av information som planeras för Flik 3/ Blad 5. Trafo/ Klystronhall/ Acceleratortunnel/ Trapphus N Byggnadsinformation Byggnadsår: 2016 Våningsantal: 2 Bärighet: Klystronhall R0/ Acceleratortunnel R60 Sektioneringar: EI60 Verksamhet: Accelerator Personantal (dag/natt): 20p/ 5p. (0p i acceleratortunnel under drift). Skyddsvärda objekt: Accelerator komponenter Risker: Acceleratortunnel under dri Transformator 130kV, Klystronhall 6kV MÅLSTATION Släcksystem: Automatisk vattensläckanläggning i klystronhallen Styrfunktioner för räddningstjänsten: - Brandgasventilation i acceleratortunnel: automatiskt - Utrymingslarm: automatiskt Taktik Acceleratortunnel - Identifiera brand med värmekamera - Släck med koldioxidhandbrandsläckare - Släck med vatten Taktik Klystronhall: - Identifiera om brand släckt med släckanläggning - Släck med koldioxidhandbrandsläckare - Släck med vatten Taktik Transformatorer: - Släck med skum Figure 5 Acceleratorbyggnad Schematisk insatsplan enligt principer i Flik3/Blad 5 I Bilaga 2. 12(13)

13 5. REFERENSLISTA 1. ESS- Protection against Fires and Explosions, ESS , Preliminär säkerhetsredovisning för ESS Sammanfattning, ESS , Bränder i driftrum, SKI Rapport 2006:29, Vägledning för insatsplanering i kärntekniska anläggningar, SKI Rapport 2008:54, Compilation of the Swedish Radiation Legislation, L-501 rev B, Definiton of Fire (preliminär rapport), ESS , (13)